Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1942, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1942-06-11 · 79 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1942:36, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1942, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

1

v

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1942 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt

för år 1942, m. m., jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 15 maj 1942 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 287, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om krigskonjunkturskatt för år 1942, samt

2) förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst

år 1943 av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller

köpeskilling vid avyttring av fartyg.

Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

Till utskottets behandling hava överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 271 i första kammaren av friherre Beckfriis

m. fl. och nr 392 i andra kammaren av herr Karlsson i Granebo m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen ville besluta den ändring i förslaget till förordning

om krigskonjunkturskatt, att sådan skatt icke skall utgå för inkomst

av skogsbruk eller, om detta yrkande ej anses böra bifallas, att riksdagen

ville vidtaga den ändring i anvisningarna till 6 § av sagda förordning, att det

föreslagna avdraget med 5 procent å bruttointäkten av avverkningen i dess

helhet å den skattskyldiges sammanlagda skogsinnehav bestämmes till tio

procent;

2) de likalydande motionerna nr 272 i första kammaren av herr Bernhard

Nilsson och herr Bondeson samt nr 393 i andra kammaren av herr Janson i

Frändesta m. fl., vari hemställts,

dels att vid beräkningen av krigskonjunklurskatten å jordbruk inkomsten

under ett vart av förkrigsinkomståren ej må sättas lägre än till ett belopp,

som motsvarar 5 procent förräntning å antingen det egna »arbetande kapitalet»

eller å detta samt upplånat kapital med avdrag för ränteutgifter, varvid

den för den skattskyldige fördelaktigaste beräkningsgrunden skall tillämpas,

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sam!. Nr 36.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

dels att beträffande inkomst av jordbruk och skogsbruk må införas ett

stadgande, motsvarande den i 4 § 6 mom. intagna bestämmelsen att utjämningsavdraget

för inkomst av rörelse skall fastställas till minst 15 procent av

den merinkomst av förvärvskällan, som återstår efter tillämpning av 4

mom. i samma paragraf, dock med de förändringar, som äro ofrånkomliga

på grund av de skiljaktiga reglerna för merinkomstens bestämmande,

dels ock att den i 29 § föreslagna minimitiden av 14 dagar för avgivande

av erinringar mot landskamrerares förslag måtte utsträckas,

ävensom att utskottet måtte låta utarbeta nödig författningstext;

3) de likalydande motionerna nr 273 i första kammaren av herr Sundberg

m. fl. och nr 394 i andra kammaren av herrar Lundberg i Hälsingborg och

Olson i Göteborg, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av föreliggande

proposition måtte besluta,

dels att den del av krigskonjunkturskatten, som överstiger det skattebelopp,

som skulle hava utgått å ett efter 50 procent av den beskattningsbara merinkomsten

beräknat grundbelopp, måtte påföras provisoriskt, samt att, därest

under senare beskattningsår för den skattskyldige uppkommer inkomstminskning,

restitution därav skall ske med det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om denna inkomstminskning avdragits vid taxeringen,

dels att den i 4 § 6 mom. införda spärregeln vid beräkningen av utjämningsavdraget

för juridisk person med en jämförelseinkomst, överstigande

50,000 kronor, skall utgå,

dels att i förevarande förordning skall intagas ett stadgande av innehåll att

prövningsnämnd på yrkande av till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattskyldig, vilken företer fullständig utredning för fastställande av jämförelseinkomst

enligt samma förordning, skall, ändock att taxering till krigskonjunkturskatt

icke varder den skattskyldige åsatt, ingå på prövning av

jämförelseinkomsten, därvid i protokollet skall angivas det belopp, vartill

jämförelseinkomsten med stöd av den företedda utredningen blivit fastställd,

dels ock att den i 23 § stadgade räntan å provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt

bibehålies oförändrad vid tre procent; samt

4) motionen nr 386 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl.,

vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att från krigskonjunkturskatt

undantaga fysisk person, för vilken för beskattningsåret fastställes ett till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp ej överstigande 8,000

kronor».

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet funnit

lämpligt upptaga följande under motionstiden vid riksdagens början

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) motionen nr 42 i andra kammaren av herr Åqvist, vari under åberopande

av en motionen bifogad promemoria hemställts, att riksdagen ^jlle

uttala, att de synpunkter beträffande ändringar i och tillägg till hittills gällande

förordning örn krigskonjunkturskatt, som i promemorian anförts, måtte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36-

3

av Kungl. Majit tagas i övervägande vid avfattningen av förordning om krigskonjunkturskatt

för år 1942;

2) motionen nr 186 i andra kammaren av herr Hansson i Skediga, vari

hemställts, »att riksdagen måtte besluta att höja den siffra, som ligger som

minimisiffra för krigskonjunkturbeskattningens utgångsläge, från nuvarande

3,000 kronor till 4,000 kronor», samt

3) motionen nr 230 i andra kammaren av herr Lundell, vari hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville föreslå inställande av förarbetet

på nytt förslag om krigskonjunkturskatt och framläggande i stället för

riksdagen av ett förslag om utdelningsbegränsning för aktiebolag.

I ovannämnda vid motionen lii 42 fogade promemoria har anförts bland

annat, att prövning i första instans av frågor angående krigskonjunkturskatt

borde äga rum hos mera kvalificerade nämnder än som nu är fallet. I formellt

avseende borde lagstiftningen givas en mera lättförståelig avfattning.

Mera preciserade bestämmelser vore erforderliga i fråga om den skattskyldiges

bevisning med bärande sannolikhetsskäl angående inkomstökning, som

uppkommit på grund av vidtagna rationaliseringsåtgärder eller som framstode

såsom ett naturligt led i en utveckling, vilken påbörjats före utgången

av augusti 1939. Det borde i varje fall anses tillräckligt, om den skattskyldige

visade allenast sannolikhetsskäl för sitt påstående. Stadgandena angående

avdrag för kostnader för pensionering borde fullständigas. Bestämmelserna

om beräkning av den uppskattade merinkomsten av jordbruk vore i behov

av omarbetning. Frågan huruvida icke arvoden för vissa kristidsarbeten lämpligen

skulle kunna göras till föremål för krigskonjunkturbeskattning borde

upptagas till omprövning. En ökning av det skattefria bottenavdraget från

nuvarande 3,000 kronor till exempelvis 4,000 kronor borde tagas under övervägande.

Likaså borde upptagas till omprövning, huruvida icke en viss taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, exempelvis 8,000 eller 10,000

kronor, borde uppställas såsom lägsta gräns, under vilken taxering till krigskonjunkturskatt

för inkomstökning icke kunde ifrågakomma.

Krigskonjunkturskatt har utgått för åren 1940 och 1941. Genom proposition

den 1 augusti 1940, nr 2, föreläde Kungl. Majit riksdagen förslag till

förordning om krigskonjunkturskatt för år 1940 m. m. Förslaget blev i huvudsak

bifallet av riksdagen, och den 19 augusti 1940 utfärdades i överensstämmelse

med riksdagens beslut förordning om krigskonjunkturskatt för

år 1940 (SFS 1940 nr 764). Vidare föreläde Kungl. Majit riksdagen genom

proposition den 7 mars 1941, nr 173, förslag till förordning om krigskonjunkturskatt

för ar 1941, m. m. Även detta förslag bifölls i huvudsak av riksdagen,

och den 30 maj 1941 utlärdades i överensstämmelse med riksdagens

beslut förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1941 (SFS 1941 nr 359).

Samma dag utfärdades dels förordning med särskilda bestämmelser beträffande

taxering för inkomst under vissa år av ersättning på grund av försäkring

lör förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg, dels

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

kungörelse angående fastställelse av vissa formulär till blanketter för deklaration

till ledning för taxering till krigskonjunkturskatt år 1941 m. m. (SFS

1941 nr 360 och 361), varjämte i brev till statskontoret (SFS 1941 nr 362)

fastställdes även vissa andra formulär för taxering till krigskonjunkturskatt.

Vidare utfärdades dels den 28 juni 1941 kungörelse med vissa tillämpningsföreskrifter

till förordningen den 30 maj 1941 om krigskonjunkturskatt för

år 1941, dels den 4 juli 1941 kungörelse med föreskrifter rörande provisorisk

påföring av krigskonjunkturskatt för år 1941, m. m. (SFS 1941 nr 551

och 651).

Sedan chefen för finansdepartementet uppdragit åt kammarrättsråden, juris

doktorn Carl W. U. Kuylenstierna och Eric Rosenqvist, att inom finansdepartementets

skatteberedning utarbeta förslag till krigskonjunkturskatt för

år 1942, avlämnade utredningsmännen till departementschefen en den 17

mars 1942 dagtecknad promemoria i ämnet jämte författningsförslag, vilken

promemoria såsom bilaga fogats vid propositionen.

Efter remiss hava yttranden över skatteberedningens förslag avgivits av ett

flertal myndigheter och sammanslutningar.

Beträffande den allmänna motiveringen för de i propositionen framlagda

förslagen tillåter sig utskottet hänvisa till vad departementschefen härutinnan

anfört i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet (s. 50—107).

Vad angår detaljmotiveringen för de i propositionen framlagda författningsförslagen

får utskottet likaledes hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Redogörelsen härutinnan återfinnes i fråga om vissa paragrafer i förslaget

till förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1942 å nedan angivna

sidor i propositionen, nämligen:

Skattepliktig inkomstökning och skattskyldighet: 2 §, s. 108,

Taxerad merinkomst: 3 §, s. 109, 4 §, s. 109—-126, 5 §, s. 126—131, 6 §,

s. 131, 7 §, s. 131 och 8 §, s. 131—132,

Beskattningsbar merinkomst: 10 §, s. 132—133,

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt: 13—23 §§, s. 133—140,

Uppgiftsskyldighet och förfarande vid taxering till krigskonjunkturskatt:

26—36 §§, s. 140—144.

I fråga örn förslaget till förordning med särskilda bestämmelser beträffande

taxering för inkomst år 1943 av ersättning på grund av försäkring för förlust

av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg hänvisas till s. 144 i

propositionen.

Beträffande motiveringen för de i motionerna framlagda förslagen tillåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

5

Utskottets yttrande.

Under förarbetena till det nu föreliggande förslaget om krigskonjunkturskatt

för år 1942 har stor uppmärksamhet ägnats frågan om denna beskattnings inverkan

på näringslivet. I de av myndigheter och näringsorganisationer avgivna

yttrandena över skatteberedningens förslag i ämnet har framför allt denna

synpunkt betonats, och man har framhållit angelägenheten av att skatten så

inriktades, att ogynnsamma verkningar i avseende å företagsamheten kunde

såvitt möjligt undvikas. Bevillningsutskottet, som i sitt sistlidet år avgivna betänkande

rörande krigskonjunkturskatt för år 1941 uppehöll sig vid detta

spörsmål, har jämväl vid omprövning av det nu föreliggande förslaget sökt

bilda sig en uppfattning örn i vad mån krigskonjunkturskatten hittills verkat

hämmande på företagsamheten. Såsom departementschefen uttalat lära tillgängliga

uppgifter visa, att investeringsverksamheten under de gångna åren i

betraktande av avstängda import- och exportmöjligheter måste betecknas som

god. Rörande riktigheten av denna uppfattning böra knappast delade meningar

råda. Emellertid synes också den frågan kunna resas, huruvida skatten verkar

återhållande i fråga om sådana initiativ som, utan att förutsätta ianspråktagande

i väsentligt större utsträckning än för närvarande av tillgängliga råvarutillgångar

eller arbetskraft, direkt inriktas på frambringande av i nuvarande

läge värdefulla nyttigheter. Genom en sådan inriktning av företagsamheten

skulle, har man förmenat, ett för penningvärdets bevarande lämpligare

förhållande mellan penningmängd och varutillgångar kunna ernås. I vilken

utsträckning detta skulle vara möjligt kan givetvis ej angivas. Utskottet hyser

emellertid den uppfattningen, att de nyinvesteringar som under kriget

ägt rum måste i det stora hela betraktas såsom för näringslivet värdefulla

samt ägnade att öka dess motståndskraft vid en eventuell depression efter

kriget, och utskottet har svårt att föreställa sig, att ett kraftigt allmänt beskärande

av krigskonjunkturskatten skulle medföra någon nämnvärd samt i

och för sig önskvärd omläggning av sättet för råvarornas och arbetskraftens

användning. Däremot är utskottet angeläget understryka betydelsen av att åt

krigskonjunkturskatten gives en sådan smidighet som möjliggör en lämplig

anpassning efter uppkommande behov. Möjligheten för Kungl. Maj:t att

medge eftergifter i särskilda fall har skapats med direkt syfte att bidraga

till en sådan anpassning. Enligt vad som upplysts inom utskottet lia till

Kungl. Maj:ts prövning hittills förelegat ett sextiotal ärenden rörande dylik

eftergift, och sådan lärer lia medgivits i omkring tre fjärdedelar av dessa

ärenden. Det förefaller utskottet som örn denna möjlighet i förening med

olika kristidsorgans licensgivning rörande dispositionen av förhandenvarande

råvarutillgångar borde utgöra en anordning väl lämpad att bidraga till

näringslivets inriktning på det siitt som vid varje tidpunkt finnes mest önskvärt.

I ett avseende har motsvarande synpunkt särskilt beaktats i det nu föreliggande

författningsförslaget, nämligen beträffande de lättnader i skogsbru
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

kets beskattning som utformats med direkt syfte att stimulera till önskvärda

avverkningar.

Departementschefen har betecknat krigskonjunkturskatten som ett ofrånkomligt

led i det särskilda system av skatter, som vuxit fram i anledning av

det pågående kriget. Det har ej heller i något av de remissyttranden som

föregått propositionen ifrågasatts, att skatten nu skulle kunna avskaffas. Även

utskottet anser, av skäl liknande dem som redan i bevillningsutskottets förra

året avgivna betänkande rörande motsvarande spörsmål framlagts och som

knappast torde behöva upprepas, att skatten måste bibehållas, modifierad

med hänsyn till den fortgående utvecklingen.

I propositionen föreslås såsom en följd av denna utveckling flera viktiga

nyheter. Den mest betydelsefulla av dessa avser det s. k. utjämningsavdraget

som i skatteberedningens förslag betecknades som ett avdrag i första hand

avsett att kompensera den allmänna prisstegringen. Departementschefen

har såsom motiv för ett sådant avdrag åberopat att, då en merinkomstbeskattning

i allmänhet motiverades med att en viss förändring ägt rum i rådande

inkomstfördelning, motiven för densamma försvagades ju längre tid

som förflöte från den tidpunkt då förändringen skedde, varför en viss justering

av jämförelseinkomsterna vore påkallad. Utskottet ansluter sig till departementschefens

ståndpunkt. Då emellertid i bevillningsutskottets förra

året avgivna betänkande rörande krigskonjunkturskatten yttrades, att, såvitt

utskottet kunde finna, det läge vikt vid att vederbörlig hänsyn till den

allmänna prisstegringen toges vid utformningen av krigskonjunkturskatten

för påföljande år, vill utskottet uttala, att tillbörligt sådant hänsyntagande

måste anses lia skett genom den utformning skatten erhållit i propositionen.

I de likalydande motionerna I: 273 och II: 394 har yrkats, att den spärrregel,

enligt vilken beträffande rörelse utjämningsavdraget för juridisk person,

bortsett från jämförelseinkomster under 50,000 kronor, begränsades att

avse blott den del av jämförelseinkomsten som ej överstege 12 procent av eget

kapital i förvärvskällan, måtte utgå. Motionärerna lia åberopat det yttrande,

som avgivits av delegerade för Sveriges industriförbund m. fl., och uttalat,

att utjämningsavdragets karaktär av kompensation för det ändrade penningvärdet

ej syntes kunna bortförklaras. Därav att vissa skattskyldiga kommit

i åtnjutande av en särskilt förmånlig jämförelseinkomst bör dock, såsom

departementschefen påpekat, icke följa att de också erhålla den ytterligare

förmånen av ett procentuellt tillägg till denna inkomst i dess helhet. I den

mån avdraget direkt utformas i syfte att åstadkomma utjämning mellan

olika skattskyldiga är spärregeln uppenbarligen befogad. Utskottet kan följaktligen

icke tillstyrka bifall till motionerna i nu berörda hänseende.

Vid ställningstagandet till frågan om utjämningsavdragets storlek har utskottet

i likhet med departementschefen funnit, att vid detsamma ej behöver

särskilt beaktas frågan örn prisstegringen för nyinvesteringar, då hänsyn

därtill tagits genom reglerna om rätt till avdrag för överpris och merkostnad för

nyanläggningar m. m., regler vilkas iakttagande i praxis utskottet finner vara

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

7

av största vikt. Såsom departementschefen framhållit torde redan genom förut

gällande lagstiftning full och önskvärd hänsyn ha tagits till den från början

uttalade principen att fiktiva vinster ej böra beskattas.

Bland viktiga nyheter i propositionen må även framhållas förslaget om

kvittning av inkomstminskning under beskattningsåret 1940 mot inkomstökning

under beskattningsåret 1941 — eller närmast motsvarande räkenskapsår

— ett förslag som utskottet tillstyrker.

Det motsatta fallet, att inkomstökning skett under ett år men inkomstminskning

är att förvänta under ett följande år, har enligt 1941 års lagstiftning

reglerats genom möjligheten till provisorisk skattepåföring efter avsättning

av medel till kostnadsutjämningsfond och har i propositionen ytterligare

beaktats genom borttagande av den tidigare begränsningen i fråga om

fondavsättningens storlek och bestämmelser rörande rätten att redovisa för

kostnadsutjämning avsedda medel vid sidan av räkenskaperna m. m. Under

sådana förhållanden vill det synas som om föga kan vara att ytterligare

vinna genom bifall till det i de likalydande motionerna I: 273 och II: 394

framställda yrkandet, att den del av krigskonjunkturskatten, som överstiger

det skattebelopp som skulle ha utgått å ett efter 50 procent av den beskattningsbara

merinkomsten beräknat grundbelopp, skulle påföras provisoriskt,

samt att, därest under senare beskattningsår för den skattskyldige uppkomme

inkomstminskning, restitution därav skulle ske med det belopp,

varmed skatten skulle ha minskats, om denna inkomstminskning avdragits

vid taxeringen. Någon svårighet att iakttaga den form som anordningen

med kostnadsutjämningsfond innebär torde knappast föreligga. Eif bifall

till motionerna i denna punkt skulle, genom att ett fall av provisorisk skattepåföring

infördes, vilket ej vore bundet vid viss förhandsåtgärd, medföra en

ändring i förutsättningarna för hela anordningen med alla dess olika former

och torde ej kunna ske utan en genomgripande omläggning av åtskilliga

bestämmelser. Utskottet kan bland annat av dessa skäl ej förorda bifall till

nämnda förslag. Emellertid har utskottet uppmärksammat att, om detsamma

godkänts, delvis skulle tillgodosetts en synpunkt, som ej särskilt beaktats i

propositionen, nämligen att inkomstminskning kan uppstå på grund av att

rörelsen måste i huvudsak nedläggas, i vilket fall omkostnader ej gjorts för

vilka kostnadsutjämningsfonden kan användas. Utskottet finner emellertid,

att detta syfte kan genom tillägg till propositionens regler i större utsträckning

än genom motionerna tillgodoses utan att gällande principer rubbas.

Utskottet föreslår följaktligen, att ett nytt stycke fogas till 21 § av i huvudsak

det innehåll att, där medel avsatts till kostnadsutjämningsfond och denna

i den mån det varit möjligt använts till i och för sig avdragsgilla omkostnader,

men efter sådan disposition inkomstminskning återstår, restitution skall kunna

ske jämväl för fondmedlens användning till täckande av sådan inkomstminskning.

Även anvisningarna till ifrågavarande författningsbestämmelse synas

i anslutning till detta tillägg böra i viss mån omformuleras.

I propositionen föreslås också, bland annat, sådan begränsning av skattskyldigheten

rörande ifrågavarande skatt, att fysisk person, för vilken för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

beskattningsåret fastställes ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp ej överstigande 6,000 kronor, skall vara undantagen från

skattskyldighet till krigskonjunkturskatt. I motionen II: 386 föreslås höjning

av detta gränsbelopp till 8,000 kronor, ett förslag som bland annat motiverats

med hänsyn till fiskarbefolkningens ställning. Det må emellertid påpekas,

att propositionen också innefattar förslag att, där jämförelseinkomst

förekommer, denna skall för fysisk person beräknas till i regel minst 3,000

kronor samt att i sådana fall genom utjämningsavdraget å 15 procent det

avdragsfria beloppet stiger till 3,450 kronor. Vidare må framhållas, att liksom

enligt förut gällande bestämmelser 3,000 kronor få avdragas från den

taxerade merinkomsten, varför beskattning till krigskonjunkturskatt i verkligheten

icke inträder förrän vid en enligt förordningen om sådan skatt uträknad

inkomst överstigande 6,450 kronor. Den sålunda fastställda minimigränsen

för beskattning till krigskonjunkturskatt finner utskottet tillräcklig,

varför utskottet avstyrker nämnda motion. Likaledes avstyrker utskottet den

under motionstiden vid riksdagens början väckta motionen II: 186, däri yrkats

höjning av det s. k. skattefria bottenavdraget från 3,000 till 4,000 kronor.

Genom övriga i propositionen föreslagna lättnader och särskilt föreskriften

örn minimum för jämförelseinkomsten synas skattskyldiga med lägre

inkomster, vilka motionären torde ha avsett att främst tillgodose, få sina särskilda

förhållanden vederbörligen beaktade.

I propositionen framläggas förslag rörande förmånligare beräkning i vissa

fall, särskilt för nystartade företag, av jämförelseinkomsten. Utskottet biträder

dessa förslag och vill jämväl instämma i de uttalanden rörande jämförelseinkomstens

beräkning, som gjorts dels av departementschefen och dels

dessförinnan av skatteberedningen i dess promemoria. Likaså vill utskottet

understryka vad departementschefen uttalat rörande kraven på bevisning i

fråga örn sådan s. k. naturlig utveckling som varit sannolik även örn förhållanden

som i 1 § sägs ej inträtt. Krav på god sannolikhetsbevisning innefattar

icke krav på en i huvudsak bindande bevisning.

Det torde vara lämpligt att här till prövning upptaga de i de likalydande

motionerna I: 273 och II: 394 framställda yrkandena om skyldighet för prövningsnämnd

att fastställa jämförelseinkomst för skattskyldig även där taxerad

merinkomst ej framkommer. Departementschefen har tagit ställning till

ett motsvarande yrkande i ett remissyttrande men avstyrkt detsamma under

framhållande att det icke kunde anses tillrådligt att belasta de hårt betungade

taxeringsmyndigheterna med andra uppgifter än de ofrånkomliga. Utskottet

biträder denna mening och vill även framhålla, att lämpligheten av ett sådant

förfaringssätt ej torde framstå såsom ur principiella synpunkter oomtvistlig.

Departementschefen har emellertid också uttalat, att vid sådana tider

på året, då taxeringsmyndigheterna äro mindre hårt belastade, skattskyldig

synes böra få tillfälle att med dem diskutera frågor om jämförelseinkomstens

storlek. Utskottet anser det vara mycket betydelsefullt, att landskamrerarna

ställa sig tillmötesgående, därest önskningar örn sådana överläggningar från

skattskyldigas sida framkomma, och att de skattskyldiga i sådant samman
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 06.

9

hang hjälpas tillrätta. Utskottet föreställer sig också, att en viss utjämning

av arbetsuppgifternas fördelning på årets olika delar skall vara möjlig, därest

skatteproblemen kunna i tid dryftas i samförstånd med de skattskyldiga.

Utskottet vill också understryka departementschefens uttalande, att det

ligger mycken vikt vid att beskattningsmyndigheterna ej anlägga ett ensidigt

fiskaliskt betraktelsesätt på taxeringarna utan, i den mån det är möjligt,

tillhandagå de skattskyldiga med råd och anvisningar om vad dessa lämpligen

kunna iakttaga för att ej riskera rättsförluster. Det torde med en beskattningsform

av så invecklad'' beskaffenhet som den förevarande tyvärr ej kunna

undvikas, att skattskyldiga nödgas i stor utsträckning anlita särskilda sakkunniga

för att komma till rätta med de problem som uppkomma i samband

med denna beskattning, men det är uppenbarligen önskvärt, att denna olägenhet

såvitt möjligt reduceras.

Den i 1941 års lagstiftning upptagna anordningen med den s. k. bruttometoden

i fråga om krigskonjunkturbeskattning av jordbruk har, ehuru densamma

närmast varit avsedd såsom en fördel för jordbruket, icke inom jordbrukarkretsar

betraktats såsom en sådan, och det av skatteberedningen framlagda

och i propositionen upptagna förslaget om dess avskaffande synes

vara i överensstämmelse med en allmän uppfattning bos jordbrukarna själva.

Under sådana förhållanden anser sig utskottet ej böra motsätta sig detta

förslag. I fråga om jordbruk ha däremot yrkanden om ändringar i andra

avseenden framförts i de likalydande motionerna I: 272 och II: 393. Sålunda

har yrkats att vid beräkningen av krigskonjunklurskatten å jordbruk inkomsten

under ett vart av förkrigsinkomståren ej må sättas lägre än till ett

belopp som motsvarar 5 procent förräntning å antingen det egna arbetande

kapitalet eller å detta samt upplånat kapital med avdrag för ränteutgifter,

varvid den för den skattskyldige fördelaktigaste beräkningsgrunden skall

tillämpas. Såsom arbetande kapital skall därvid anses summan av »fastighetskapitalet»,

nämligen jordbruksvärdet med avdrag för skogsmarkens

värde enligt vid senaste fastighetstaxering framkomna uppgifter, samt »driftkapitalet»,

nämligen värdet av levande och döda inventarier. Det framhålles

i motionerna att värdet av driftkapitalet synes kunna i genomsnitt uppskattas

till 30 procent av fastighetskapitalet. Bevillningsutskottet, som redan förra

året hade att taga ställning till motioner med i huvudsak liknande syftning

och då avstyrkte dessa, har ej anledning att nu intaga en annan ståndpunkt.

Även örn det i och för sig ej är orimligt att bestämma ett minimum för jämförelseinkomsten

för jordbruk på samma sätt som i praxis sker beträffande

rörelse, måste de ifrågasatta bestämmelserna betraktas såsom alltför schablonmässiga

och godtyckliga. Det bör emellertid också framhållas, att en sådan

praxis som tillämpas beträffande rörelse ej lärer vara utesluten beträffande

jordbruk, då det i anvisningarna rörande denna förvärvskälla stadgas, bland

annat, att där jordbruket under förkrigsinkomståren visat underskott eller

eljest uppenbart onormala resultat, i stället för medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren må såsom jämförelseinkomst upptagas annat belopp

som finnes skäligt. Ett rent schablonmässigt bestämmande av jämförelse
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

inkomsten skulle även försvåra tillämpningen av den s. k. likformighetsregeln

som i anvisningarna kommit till uttryck genom föreskrifterna örn

jämkning vid inkomstuppskattningen, därest under något av åren i mera

avsevärd omfattning förekommit onormala omkostnader för reparationer,

inköp av levande djur m. m. som ej uppvägts av motsvarande ökning avintäkterna

under året. Vikten av sådan likformighet vid inkomstuppskattningen

vill utskottet för sin del särskilt framhålla.

I nyssnämnda motioner har även föreslagits, att den för rörelse i propositionen

upptagna regeln att utjämningsavdraget skall bestämmas till 15 procent

av merinkomsten, om denna är större än jämförelseinkomsten, skall

införas även beträffande jordbruk samt skogsbruk. Utskottet vill fästa uppmärksamheten

å att hänsyn till den s. k. utjämningsfaktorn vid fastställande

av den taxerade merinkomsten beträffande jordbruk och skogsbruk tages på

det sätt att den beaktas vid fastställande av de nettopriser som ligga till grund

för beräkning av prisstegring utöver omkostnadsökning, en regel som i fråga

om rörelse torde kunna anses ha sin motsvarighet närmast i den antydda

alternativa bestämmelsen om utjämningsavdragets beräkning. Då beträffande

det beskattningsår, varom för närvarande är fråga, en föreskrift sådan

som den föreslagna antagligen skulle sakna praktisk betydelse, har utskottet

desto mindre anledning tillstyrka densamma.

Beträffande skogsbruk medför Kungl. Maj :ts förslag, såsom redan antytts,

en betydande lättnad i den beskattning, som med hänsyn till de för krigskonjunkturbeskattningen

i övrigt gällande reglerna måste anses i och för sig

följdriktig. Förslaget härutinnan har utformats i direkt syfte att stimulera till

ur samhällets synpunkt önskvärda avverkningar. Det har mot krigskonjunkturskatten

för år 1941 anmärkts att densamma, ehuru den avsett skogsbruk

under år 1940, varit ägnad att verka avhållande från avverkningar så sent som

under innevarande år. Utskottet delar den uppfattning åt vilken departementschefen

givit uttryck, att denna obenägenhet att verkställa avverkningar,

i den mån den hänfört sig till krigskonjunkturskatten, kan antagas i mycket

stor utsträckning hava haft sin grund i felaktiga föreställningar om beskattningens

innebörd och storlek, föreställningar som kunna avlägsnas genom

lämplig upplysningsverksamhet. Utskottet finner emellertid situationen i fråga

om virkesförsörjningen så allvarlig, att extraordinära åtgärder kunna anses

vara påkallade för att befordra densamma, och tillstyrker fördenskull bifall

till de särskilda lättnader i beskattningen som i sådant syfte föreslås i propositionen.

I de likalydande motionerna 1:271 och 11:392 har föreslagits antingen

befrielse från krigskonjunkturskatt eller, i andra hand, längre gående

lättnader i denna än som medgivits i propositionen. Ett bifall till det förra

yrkandet finner utskottet uteslutet med hänsyn till det utbredda och enligt

utskottets förmenande grundade rättvisekrav som går ut på att typiska

krigskonjunkturvinster bli föremål för särbeskattning. Ett bifall åter till ett

förslag om så långt gående lättnader som ifrågasättas i motionärernas alternativa

yrkanden skulle kunna befaras inskränka beskattningen i fråga till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

11

ett så obetydligt antal skattskyldiga, att hela krigskonjunkturbeskattningen

av skogsbruk skulle kunna komma att uppfattas som en tom föreskrift utan

verkligt innehåll. Redan sistlidet år uttalade departementschefen, att de

schablonsiffror, som skulle fastställas för tillämpning av reglerna om krigskonjunkturbeskattning

av skogsbruk, borde tilltagas försiktigt. Då det ej bör

riskeras, att andra vinster av skog än verkliga krigskonjunkturvinster bliva

föremål för beskattning, torde det vara av vikt, att denna utgångspunkt alltjämt

fasthålles. Sker detta, synes det kunna antagas att propositionens lättnader,

vilka tillika utformats så, att de med hänsyn till det rådande läget

önskvärda stora avverkningarna särskilt befordras, medföra ett så klart gynnande

av skogsbruket, att den avsedda stimulerande verkan också bör kunna

vinnas. Såsom bilaga vid detta betänkande fogar utskottet exempel på verkningarna

av ifrågavarande beskattning under vissa angivna förutsättningar.

Exemplen visa, bland annat, att, där ej de skattskyldiga tillika haft mera

avsevärda merinkomster av andra förvärvskällor, krigskonjunkturbeskattningen

av skogsbruk kommer att hålla sig inom tämligen snäva gränser. Därest

i lämpliga former upplysning effektivt sprides örn den verkliga innebörden

av denna beskattning, lärer det kunna förväntas, att dennas egenskap

att verka såsom ett återhållande moment i fråga om avverkningar skall kunna

i det väsentliga utplånas. Utskottet lägger vikt vid att sådan upplysningsverksamhet

kommer till stånd. Propositionen innehåller för övrigt också en bestämmelse,

att Kungl. Maj:t äger att, örn särskild anledning därtill uppstår,

för särskilda virkesslag förordna örn större skattenedsättning än som eljest

stadgas. Denna föreskrift utgör i visst avseende en för skogsbruket lämpad

motsvarighet till det bemyndigande för Kungl. Majit att medge eftergifter i

fråga om krigskonjunkturskatten som av utskottet tidigare berörts och bör

kunna bringas i tillämpning om i något avseende oförutsedda händelser därtill

giva anledning.

Utskottet har vidare att här redovisa de två förut omförmälda, vid riksdagens

början väckta motionerna 11:42 och 11:230. Dessa avsågo närmast

förarbetena till det nu föreliggande författningsförslaget, varför ett direkt bifall

till dessa motioners yrkanden är uteslutet. Framhållas må emellertid, att

hänsyn till åtskilliga synpunkter liknande dem som framförts i den förra

motionen tagits i propositionen.

Rörande detaljerna i det föreliggande författningsförslaget vill utskottet

ytterligare anföra följande.

I tredje stycket av punkt 2 i anvisningarna till 6 § har utskottet beaktat

att författningstexten av förbiseende ej kommit att fullt överensstämma med

motiveringen, varför föreslås att orden »det nyss angivna återstående beloppet»

utbytas mot »det resterande återstående beloppet» ävensom att en

följdändring vidtages i sista punkten av samma stycke. I det därpå följande

stycket uttalas att grunder för beräkning av prisstegring m. m. som

avses i anvisningspunktens tre föregående stycken skola i viss ordning fastställas

av Kungl. Majit. Då detta knappast synes böra förutsättas beträffande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

de grunder för skattelättnad som anges i anvisningspunktens tredje stycke,,

synes hänvisningen till detta böra utgå.

I femte stycket av punkt 1 i anvisningarna till 14—19 samt 21 §§ föreslår

utskottet viss ändring av formuleringen såsom en följd därav att dold förkrigsreserv

som minskats under ett beskattningsår sedermera kan ha återvunnits

och då föranlett tillägg vid beskattningen. Ändringen kan betraktas

som rättelse av ett förbiseende i propositionen.

I de likalydande motionerna I: 273 och II: 394 yrkas, att den i 23 § stadgade

räntan vid restitution av provisoriskt påförd skatt bibehålies vid förut

gällande 3 i stället för föreslagna 2.5 procent. Med hänsyn till de på kapitalmarknaden

gällande räntesatserna för korttidsplaceringar lärer detta yrkande

icke böra bifallas. Utskottet vill emellertid upprepa det redan i första särskilda

utskottets utlåtande rörande 1940 års förslag till krigskonjunkturskatt

gjorda uttalandet om önskvärdheten av att insättning i riksbanken må kunna

verkställas genom deposition av försvarsobligationer till kurs som av fullmäktige

i riksbanken fastställes.

I de likalydande motionerna 1:272 och 11:393 har slutligen anmärkts att

den i 29 § föreslagna minimitiden, 14 dagar, för avgivande av erinringar mot

landskamrerares förslag måste anses väl kort. Utskottet vill instämma däri

att örn möjligt längre svarstid bör beredas de skattskyldiga. Det bör vara

möjligt att åtminstone beträffande jordbruk och skogsbruk arbetet å landskontoren

med krigskonjunkturskatten påbörjas redan under innevarande

sommar så att förslag därifrån kunna utgå i god tid. Däremot finner sig

utskottet icke kunna förorda avvikelse i angivet syfte från propositionens författningstext.

Utskottet föreslår för övrigt vissa smärre ändringar av formell natur eller

i förtydligande syfte, vilka icke torde erfordra särskild motivering.

I övriga delar föranleder ej propositionen någon erinran från utskottets

sida.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 287 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas,

1) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

13

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1942.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelse.

1 §•

För inkomstökning, som uppkommit efter utgången av augusti 1939 och

kan antagas hava berott på förhållanden föranledda av pågående krig eller

dessförinnan rådande krigskonjunktur, skall i den omfattning och på det

sätt nedan stadgas för år 1942 erläggas krigskonjunkturskatt till staten.

Skattepliktig inkomstökning och skattskyldighet.

2 §•

1 mom. Skattepliktig enligt denna förordning är efter utgången av augusti

1939 uppkommen inkomstökning hänförlig till

a) inkomst av rörelse;

b) inkomst av jordbruk;

c) inkomst av skogsbruk;

d) inkomst av annan fastighet;

e) inkomst i form av tantiem, provision, gratifikation eller likartad inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, därest inkomsten utgått

från rörelse, jordbruk eller skogsbruk, samt inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

såsom uppfinnare eller av tillfälligt uppdrag ävensom annan

jämförlig inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet; samt

f) inkomst av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom;

allt under förutsättning att inkomsten är skattepliktig enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller är av beskaffenhet som i

nästa stycke sägs.

I inkomst av rörelse inräknas vid tillämpning av denna förordning intäkt

genom avyttring av sådana för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda

maskiner eller andra inventarier, som icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

hänföras till byggnad, så ock ersättning på grund av försäkring av dylika

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

tillgångar, även om intäkten eller ersättningen ej är skattepliktig enligt nämnda

förordning eller intäkten enligt densamma hänföres till intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet.

2 morn. Skattskyldig enligt denna förordning är envar fysisk eller juridisk

person, vilken åtnjutit inkomstökning som avses i 1 morn., därest enligt

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt den fysiska

eller juridiska personen vid 1942 års taxering är skattskyldig för den inkomst,

vartill inkomstökningen hänför sig, eller, såvitt angår intäkt eller

ersättning varom sägs i 1 mom. andra stycket, för den inkomst, i vilken

intäkten eller ersättningen inräknas.

Från skattskyldighet undantagas fysisk person, för vilken för beskattningsåret

fastställes ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat

belopp ej överstigande 6,000 kronor, systembolag som avses i förordningen

angående försäljning av rusdrycker, aktiebolaget vin- och spritcentralen

samt aktiebolaget svenska lobaksmonopolet så ock annat aktiebolag, från

vilket utdelningen i sin helhet tillfaller staten.

Oskift dödsbo anses vid tillämpning av denna förordning vara fysisk

person.

Taxerad merinkomst.

3 §•

Vid tillämpning av denna förordning skall uppskattning av inkomster ske

dels för det beskattningsår, för vilket taxering enligt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt äger rum år 1942 (beskattningsåret),

dels, utom vad angår inkomst av skogsbruk samt av icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom, för ett vart av de två beskattningsår, som

gått till ända närmast före den 1 september 1939 (förkrigsinkomståren).

Uppskattningen skall verkställas enligt bestämmelserna i förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt med sådana avvikelser, som erfordras

för att åstadkomma likformighet i inkomstberäkningen för de olika åren,

samt under iakttagande av i denna förordning meddelade särskilda föreskrifter.

Såsom grund för bestämmande av inkomstökning fastställes, där ej annat

följer av särskilda bestämmelser i denna förordning, den på ett antaget

jämförelseår belöpande jämförelseinkomsten. Där ej särskilda förhållanden

bil annat föranleda, skall såsom jämförelseinkomst upptagas medeltalet av

inkomsterna för förkrigsinkomståren, dock under iakttagande att jämförelseinkomsten

för fysisk person beträffande förvärvskälla, av vilken denne haft

sin huvudsakliga försörjning, ej må bestämmas till lägre belopp än 3,000

kronor.

Med ledning av den inkomstuppskattning varom nu stadgats fastställes,

på sätt i 4—9 §§ närmare angives, taxerad merinkomst särskilt för en var av

de inkomstgrupper, som angivas i 2 § 1 mom. första stycket a)—f).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

15

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vid fastställande av den taxerade merinkoinsten skall, i den omfattning

som i denna förordning stadgas, genom särskilt utjämning sav drag eller eljest

i särskilt angiven ordning hänsyn tagas till höjning av den allmänna prisnivån

och andra sådana ändringar av förhållandena från utgången av augusti

1939 till beskattningsårets slut, som ej beaktas genom eljest meddelade föreskrifter.

4 §•

1 mom. Beträffande rörelse skola inkomster för förkrigsinkomståren och

beskattningsåret så ock jämförelseinkomsten uppskattas för varje förvärvskälla

för sig.

Såsom särskild förvärvskälla i rörelse enligt denna förordning anses särskild

förvärvskälla enligt kommunalskattelagen.

2 mom. Det belopp, varmed inkomsten för beskattningsåret av en till rörelse

hänförlig förvärvskälla överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med

tillägg eller avdrag i förekommande fall för beräknad ränta å minskning eller

ökning av eget kapital, utgör uppskattad merinkomst av förvärvskällan.

För varje förvärvskälla, för vilken uppskattad merinkomst fastställes, skall

tillika på sätt i 4 och 5 mom. sägs fastställas, i vad mån denna kan antagas

hava berott på förhållanden föranledda av pågående krig eller dessförinnan

rådande krigskonjunktur.

Summan av de för samtliga till rörelse hänförliga förvärvskällor enligt

förra stycket fastställda beloppen, minskad med de för samma förvärvskällor

enligt 6 mom. beräknade utjämningsavdragen, skall, där ej fall som i 3 mom.

avses är för handen, utgöra taxerad merinkomst av rörelse.

3 mom. Har skattskyldig, för vilken uppskattad merinkomst av till rörelse

hänförlig förvärvskälla fastställes, haft annan till rörelse hänförlig förvärvskälla,

beträffande vilken vid motsvarande tillämpning av bestämmelserna

i 2 mom. första stycket underskott uppstår, skall för denna förvärvskälla

uppskattad inkomstminskning till beloppet fastställas.

Tillika fastställes på sätt i 4 mom. sägs i vad mån den uppskattade inkomstminskningen

kan antagas hava berott på förhållanden föranledda av

pågående krig eller dessförinnan rådande krigskonjunktur.

Från det belopp, varmed merinkomst som i 2 mom. andra stycket sägs

överstiger inkomstminskning som avses i förra stycket — eller, om det belopp,

varmed de sammanlagda uppskattade merinkomsterna överstiga de

sammanlagda uppskattade inkomstminskningarna, är lägre, från detta belopp

— avräknas de för samma förvärvskällor enligt (> mom. beräknade utjämningsavdragen.

Återstoden upptages i fall som i detta mom. avses såsom

taxerad merinkomst.

4 mom. Kan skattskyldig visa, att i den uppskattade merinkomsten av viss

förvärvskälla ingår belopp, varmed dold förkrigsreserv under beskattningsåret

minskats, skall merinkomsten i motsvarande mån anses ej hava berott

på förhållanden som omförmälas i 1 §. Såsom dold förkrigsreserv anses här
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vid belopp, varmed tillgångens verkliga värde vid utgången av augusti 1939

översteg dess i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande värde

vid nämnda tidpunkt.

I övrigt skall uppskattad merinkomst antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, där ej den skattskyldige med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger, att inkomstökningen helt eller delvis skulle hava uppkommit

oberoende av sådana förhållanden.

Uppskattad inkomstminskning skall antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, i den mån det ej framgår såsom sannolikt att inkomstminskningen

ej berott på sådana förhållanden.

5 mom. Kungl. Maj:t äger, efter förslag av den i 32 § omförmälda centrala

krigskonjunkturskattenämnden eller efter nämndens hörande, beträffande

visst slag av rörelse bestämma särskild grund för fastställande huru stor del

av uppskattad merinkomst skall, därest ej annat ådagalägges, antagas hava

berott på förhållanden som omförmälas i 1 §.

6 mom. Utjämningsavdrag fastställes för varje förvärvskälla för sig,

såvitt den skaltskyldige är fysisk person, till femton procent av jämförelseinkomsten,

och

såvitt den skattskyldige är juridisk person, om jämförelseinkomsten ej

överstiger 50,000 kronor, till femton procent av denna, och, om jämförelseinkomsten

är högre, till femton procent av den del av jämförelseinkomsten,

som ej överstiger tolv procent av eget kapital i förvärvskällan vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, men minst 7,500 kronor,

dock för såväl fysisk som juridisk person till minst femton procent av den

merinkomst av förvärvskällan som återstår efter tillämpning av 4 mom.

7 mom. Vad i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen samt förordningen den

30 maj 1941 med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst

under vissa år av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller

köpeskilling vid avyttring av fartyg stadgas om särskild ordning beträffande

beskattning av ersättning eller köpeskilling som nu sagts skall icke äga

tillämpning vid taxering till krigskonjunkturskatt, utan skall vid uppskattning

av inkomst såväl för förkrigsinkomståren som för beskattningsåret beträffande

dylik ersättning eller köpeskilling förfaras enligt de regler, som gälla

för taxering av ersättning på grund av försäkring av annan till inventarier

hänförlig egendom än fartyg, eller av köpeskilling vid avyttring av sådan

annan egendom.

Om provisorisk påföring av skatt i fall som nu sagts stadgas i 18 §.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §•

1 mom. Beträffande jordbruk skall uppskattad merinkomst beräknas gemensamt

för olika förvärvskällor till det belopp, varmed inkomsten av jordbruk

under beskattningsåret, med tillägg eller avdrag i förekommande fall

för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital, överstiger mot
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

17

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

svarande jämförelseinkomst. Till inkomst av jordbruk hänföres inkomst av

jordbruksfastighet med undantag av inkomst av skogsbruk.

2 mom. Den uppskattade merinkomsten av jordbruk skall upptagas såsom

taxerad merinkomst, i den mån den kan antagas hava berott på förhållanden

som avses i 1 § och icke utgör kompensation för förhållanden som

avses i 3 § sista stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

6 §•

Beträffande skogsbruk skall såsom inkomstökning beroende på förhållanden

som avses i 1 § upptagas så stor del av de under beskattningsåret

åtnjutna intäkterna av skogsbruk genom avyttring eller uttag för förädling

eller förbrukning i egen rörelse som kan anses hava uppkommit genom

prisstegring från förkrigsinkomståren utöver vad som erfordrats för att

täcka omkostnadernas ökning. Dylik inkomstökning skall, till den del den

ej anses utgöra kompensation för förhållanden som i 3 § sista stycket sägs,

efter skälig nedsättning i syfte att befordra med hänsyn till folkhushållningen

önskvärd avverkning, upptagas såsom taxerad merinkomst av skogsbruk;

dock skall den taxerade merinkomsten ej upptagas till högre belopp

än som av den skattskyldige visas hava motsvarat beräknad nettointäkt av

skogsbruk under beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §.

1 mom. Beträffande inkomst av annan fastighet skall det belopp, varmed

inkomsten för beskattningsåret, beräknad gemensamt för olika förvärvskällor,

överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med tillägg eller avdrag i

förekommande fall för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital,

utgöra uppskattad merinkomst.

2 mom. Det fastställes i vad mån den uppskattade merinkomsten av annan

fastighet med sannolikhet kan anses hava berott på förhållanden som

omförmälas i 1 §. Det sålunda fastställda beloppet minskat med utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten,

upptages såsom taxerad merinkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §•

Beträffande under beskattningsåret åtnjuten inkomst i form av tantiem

eller annan inkomst som avses i 2 § 1 mom. e) skall, där ej annat följer av

vad nedan stadgas, gemensamt för inkomst av tjänst och av tillfällig förvärvsverksamhet

såsom taxerad merinkomst upptagas

a) till intäkt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet hänförligt belopp,

vars storlek varit beroende antingen av sådant resultat av rörelse som belöper

på tiden efter utgången av augusti 1939 eller av omsättningen i eller omfattningen

av efter nämnda tidpunkt bedriven rörelse eller av sådant resultat

av jordbruk eller skogsbruk som belöper på tiden efter utgången av år 1939,

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 36.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

samt till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, dock ej realisationsvinst,

hänförligt belopp, vars storlek varit beroende av resultatet av tillfällig affär

som gjorts efter utgången av augusti 1939,

i båda fallen försåvitt ej den skattskyldige med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger att motsvarande intäkt skulle hava uppkommit oberoende av förhållanden

som omförmälas i 1 §, så ock

b) intäkt i andra fall än nu sagts av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare

eller av tillfälligt uppdrag eller av annan jämförlig tillfällig förvärvsverksamhet,

i den mån intäkten uppenbarligen överstigit det vederlag för

uppdraget eller det eljest utförda arbetet som den skattskyldige skäligen

kunnat betinga sig, örn förhållanden som i 1 § sägs ej varit för handen.

Såsom taxerad merinkomst skall dock i intet fall upptagas högre belopp

än det, varmed inkomst av tjänst och av tillfällig förvärvsverksamhet, med

undantag av realisationsvinst och lotterivinst samt belopp som erhållits genom

restitution av allmänna skatter, för beskattningsåret överstiger motsvarande

jämförelseinkomst med tillägg av ett belopp svarande mot utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent å jämförelseinkomsten.

(Se vidare anvisningarna.)

9 §•

Beträffande realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom skall prövas i vad mån den kan antagas hava berott på värdeökning

uppkommen efter utgången av augusti 1939, med rätt för den skattskyldige

att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga att vinsten skulle hava

uppkommit oberoende av förhållanden som omförmälas i 1 §. Det sålunda

framkomna beloppet, minskat med avdrag som stadgas i andra stycket samt

med utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent

å beloppet, upptages såsom taxerad merinkomst.

Vid fastställande av den taxerade merinkomsten må avdrag ske dels för

realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom, beräknad efter

samma grunder som tillämpats vid uppskattningen av realisationsvinsten,

dels, om den skattskyldige normalt plägat beskattas för realisationsvinst, för

ett med hänsyn därtill avvägt skäligt belopp.

(Se vidare anvisningarna.)

Beskattningsbar merinkomst.

10 §.

Till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst fastställes särskilt

för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor tillsammans.

Vid fastställande av beskattningsbar merinkomst skall från de taxerade

merinkomsterna sammanlagt avdragas

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

19

(Kungl. Maj:ts förslag.)

dels belopp som den skattskyldige

visar sig hava utgivit såsom gåva för

luftvärnet, luftskyddet eller hemvärnet

och som fått avdragas vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1942 men för vilket

avdrag enligt denna förordning ej

skett vid beräkning av uppskattad

merinkomst av rörelse,

(Utskottets förslag.)

dels belopp som den skattskyldige

visar sig hava utgivit såsom gåva för

luftvärnet eller luftskyddet eller för

hemvärnet eller dess underavdelningar

och som fått avdragas vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1942 men för vilket avdrag

enligt denna förordning ej skett

vid beräkning av uppskattad merinkomst

av rörelse,

dels ett belopp utgörande så många procent av de taxerade merinkomsterna

som antalet kronor, varmed den sammanlagda utdebiteringen per skattekrona

på grundval av den skattskyldiges taxering till kommunal inkomstskatt år

1940, efter avdrag för därå belöpande statsbidrag av skatten t jämningsmedel,

överstigit femton kronor,

dels ock ett belopp av 3,000 kronor.

Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under beskattningsåret

haft annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som

vid tillämpning av denna förordnings föreskrifter utvisar inkomstminskning,

skall beskattningsnämnd vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande

medgiva skäligt avdrag utöver vad ovan sagts med högst inkomstminskningens

belopp. Har den skattskyldige under beskattningsåret även

haft annan, krigskonjunkturskatt icke underkastad förvärvskälla, som kan

anses utvisa inkomstökning i förhållande till förkrigsinkomståren, bör skälig

hänsyn därtill tagas vid avdragets bestämmande.

Avdrag som ovan sagts tillgodonjutes i första hand från taxerad merinkomst

av rörelse. Återstående avdrag göres från summan av övriga taxerade

merinkomster.

Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under det beskattningsår

taxeringen till krigskonjunkturskatt år 1941 avsåg haft krigskonjunkturskatt

underkastad förvärvskälla, som vid tillämpning av de vid

nämnda taxering gällande föreskrifterna utvisade inkomstminskning, för

vilken avdrag vid nämnda taxering skulle hava medgivits, därest inkomstökning

å annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla förelegat, skall

jämväl avdrag för sådan inkomstminskning efter yrkande av den skattskyldige

medgivas vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande, dock

endast i den mån avdrag för inkomstminskningen ej kunnat utnyttjas vid

taxeringen år 1941. Sådant avdrag tillgodonjutes i första hand från taxerad

merinkomst av förvärvskälla, å vilken inkomstminskningen uppstått. Återstående

avdrag göres från taxerad merinkomst av rörelse och, i den mån

avdraget ej såmedelst kan fullt utnyttjas, från summan av övriga taxerade

merinkomster.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Beskattningsbar merinkomst utföres dels för rörelse, dels för övriga förvärvskällor

gemensamt i fulla hundratal kronor, så att överskjutande belopp,

som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Beräkning av krigskonjunkturskatt.

11 §•

1 mom. För krigskonjunkturskatten fastställes ett grundbelopp. Detta

skall utgöra,

a) beträffande rörelse:

å den del av den beskattningsbara merinkomsten, som

ej överstiger 20 % av motsvarande jämförelseinkomst:................. 50 %

överstiger 20 men ej 50 % av motsvarande jämförelseinkomst:.........60 %,

» 50 % » » » :......... 70

b) beträffande övriga förvärvskällor:

50 procent av den beskattningsbara merinkomsten.

Avser beskattningsåret ej samma antal månader som det antagna jämförelseåret,

skall motsvarande jämförelseinkomst upptagas tiir ett med hänsyn

härtill jämkat belopp. Den motsvarande jämförelseinkomsten utföres i fulla

hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt

hundratal kronor, bortfaller.

2 mom. Krigskonjunkturskatten skall utgöra det enligt 1 mom. fastställda

grundbeloppet efter avdrag av de belopp varmed statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

värnskatt och särskild skatt å förmögenhet för den skattskyldige

skulle hava minskats, om krigskonjunkturskattens grundbelopp avdragits

från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet

och det därefter återstående beloppet utgjort taxerat belopp.

12 §.

Skall jämlikt 19 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för äkta makar fastställas gemensamt beskattningsbart belopp, skall i förekommande

fall jämväl till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor fastställas för makarna

gemensamt.

Kan ene maken helt eller delvis ej utnyttja avdrag för inkomstminskning

eller realisationsförlust, må det återstående avdraget tillgodonjutas av den

andre maken, som om denne själv haft inkomstminskningen eller realisationsförlusten.

Vad nu stadgats om inkomstminskning skall gälla även förvärvskällor

som avses i 5—8 §§. Avdrag som omförmäles i 10 § skall, i den

mån det ej utgör avdrag för gåva till luftvärnet, luftskyddet eller hemvärnet,

vilket kunnat utnyttjas av den av makarna som givit gåvan, med motsva
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

21

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

rande tillämpning av där meddelade föreskrifter ske från den för båda makarna

sammanlagda taxerade merinkomsten.

Krigskonjunkturskatten beräknas efter den för båda makarna sammanlagda

beskattningsbara metrinkomsten, såvitt angår rörelse med hänsyntagande

till den för båda sammanlagda jämförelseinkomsten, och fördelas

a makarna, särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor, efter

förhållandet mellan deras taxerade merinkomster av motsvarande förvärvskällor.

Vid beräkning enligt 11 § 2 mom. av avdrag från det till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade beloppet i fall som avses i 19 § förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt iakttages att avdraget må, i den

mån det ej kunnat utnyttjas av den därtill närmast berättigade maken, tillgodokomma

den andre maken.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt.

13 §.

Krigskonjunkturskatt må efter framställning från skattskyldig, som taxeras

för merinkomst av rörelse, påföras allenast provisoriskt

a) för framtida nedskrivning av ersättningslager (14 §),

b) för mötande av framtida prisfall (15 §),

c) för kostnadsutjämning (16 §),

d) för befarad framtida värdeminskning (17 §),

e) för framtida anskaffning av ersättningstonnage med mera (18 §), samt

f) för framtida nyanskaffning av fartyg (19 §).

14 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida nedskrivning av

ersättningslager skall ske,

därest lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

minskats sedan sista förkrigsinkomstårets utgång eller, örn lagret vid utgången

av augusti 1939 visas hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, sedan utgången av augusti 1939,

samt en särskild varuförnyelsefond för beskattningsåret avsatts för nedskrivning

av lager, som den skattskyldige har för avsikt att anskaffa i stället

för sålunda avgången lagertillgång.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om vid beskattningsårets slut nya lagertillgångar hade anskaffats

för lagrets uppbringande lill samma storlek som vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, eller, örn lagret vid utgången av augusti 1939 var större

än vid sista förkrigsinkomstårets utgång, till samma storlek som vid utgången

av augusti 1939, och enligt i denna förordning medgivna grunder

nedskrivits högst med det till varuförnyelsefonden avsatta beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

15 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för mötande av framtida prisfall

skall ske,

därest under beskattningsåret tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse inköpts men ej levererats,

samt en särskild prisfluktuationsfond för beskattningsåret avsatts för att

möta framtida prisfall å dessa tillgångar.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, örn de inköpta lagertillgångarna hade levererats under beskattningsåret

och vid beskattningsårets utgång enligt i denna förordning

medgivna grunder nedskrivits högst med det till prisfluktuationsfonden avsatta

beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

16 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för kostnadsutjämning

skall ske,

därest en särskild kostnadsutjämningsfond för beskattningsåret avsatts för

att användas till omkostnader i rörelsen under ett följande år.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, örn de avsatta medlen använts för avdragsgilla omkostnader

under beskattningsåret.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt enligt denna paragraf må ej

medgivas, därest restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt för

föregående år skett för omkostnader under beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för befarad framtida värdeminskning

skall ske,

därest i räkenskaperna för beskattningsåret beträffande tillgång för stadigvarande

bruk i rörelse avskrivning skett för överpris eller merkostnad,

men avdrag för motsvarande belopp vid inkomstuppskattning enligt denna

förordning finnes ej kunna medgivas.

Den provisoriska skattepåföringen skall avse det belopp, varmed skatten

skulle hava minskats, om det i räkenskaperna gjorda avdraget i sin helhet

hade medgivits vid inkomstuppskattningen.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida anskaffning av

er sättning stonnage med mera skall ske,

därest under beskattningsåret rörelse tillhörigt fartyg försålts eller fartyg

eller annan tillgång för stadigvarande bruk i rörelse förlorats,

och köpeskillingen eller försäkringssumman eller del därav insatts å särskilt

konto hos riksbanken för att användas, om det insatta beloppet utgöres

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

23

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

av köpeskilling för fartyg, till anskaffande av annat eller andra fartyg, och,

om det utgöres av försäkringssumma för förlorad tillgång, till anskaffande

av fartyg eller annan tillgång för stadigvarande bruk.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om den i den beskattningsbara merinkomsten ingående del av

det insatta beloppet, som överstiger den avyttrade eller förlorade tillgångens

värde, avdragits vid inkomstuppskattningen. Med tillgångens värde förstås

härvid dess i beskattningsavseende enligt denna förordning gällande värde

när avyttringen ägde rum eller förlusten timade, eller, om tillgången när den

avyttrades eller förlorades var belastad med intecknad gäld, nämnda värde

med avdrag av gälden.

(Se vidare anvisningarna.)

19 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida nyanskaffning

av fartyg skall ske,

därest i annat fall än som avses i 18 § skattskyldig som driver rederirörelse

å särskilt konto hos riksbanken insatt belopp för att användas till anskaffande

av fartyg.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om halva det insatta beloppet, dock högst hälften av den vid

inkomstuppskattning enligt denna förordning beräknade inkomsten för beskattningsåret,

avdragits vid inkomstuppskattningen.

(Se vidare anvisningarna.)

20 §.

Har fond som i 14, 15 eller 16 § avses ej avsatts i balansräkningen för beskattningsåret

eller har sådan fond avsatts med mindre belopp än som sedermera

visar sig hava varit önskvärt, må såsom avsättning godkännas skriftlig

förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på beskattningsåret

närmast följande räkenskapsåret överföring till sådan fond skall göras

från fond eller konto, som fanns vid beskattningsårets utgång och som kunde

disponeras för de i nämnda paragrafer angivna ändamålen.

För skattskyldig, som ej i sina räkenskaper gjort avsättning till kostnadsutjämningsfond

eller avgivit förklaring som i första stycket sägs, må lika med

sådan avsättning anses redovisning å särskild blankett enligt formulär, som

fastställes av Kungl. Majit, av för kostnadsutjämning disponibla medel å sådana

fonder eller konton i balansräkningen för beskattningsåret som kunnat

tagas i anspråk för avsättning till kostnadsutjämningsfond. Såsom sådana

medel må i sista hand upptagas förefintlig, genom nedskrivning eller avskrivning

under beskattningsåret bildad, vid taxeringen ej godkänd dold reserv i

varulager eller tillgång för stadigvarande bruk, vilken, om nedskrivningen eller

avskrivningen ej skett, kunnat tagas i anspråk för avsättning till kostnadsutjämningsfond.

Kan skattskyldig, för vilken dylika fonder, konton eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

andra medel ej skulle räckt till för sådan avsättning, visa att eget kapital,

som fanns vid beskattningsårets utgång, ej därefter till någon del uttagits ur

rörelsen, eller, där den skattskyldige är fysisk person, att sådant kapital uttagits

endast för nödiga kostnader, må det felande beloppet i stället redovisas i

andra medel. Den skattskyldige är pliktig att i fall som i detta stycke avses

årligen vid deklaration till krigskonjunkturskatt bilägga uppgift å blankett

som nyss sagts utvisande i vad mån ifrågavarande medel alltjämt äro i behåll.

Det i 18 och 19 §§ angivna villkoret om insättning i riksbanken skall anses

fullgjort, örn dylik insättning skett senast den 1 augusti 1942 eller vid den senare

tidpunkt före taxeringens avslutande, som landskamreraren bestämmer.

Efter ansökan av skattskyldig äger Kungl. Majit i särskilda fall, där insättning

i riksbanken skulle vålla den skattskyldige avsevärd svårighet, föreskriva,

att insättning i riksbanken må ersättas med annan väsentligen likvärdig

disposition av tillgångar eller, där synnerliga skäl därtill äro, fastställa annat

villkor för den provisoriska skattepåföringen.

21 §.

Restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt skall efter framställning

från skattskyldig av prövningsnämnd medgivas, om och i den mån

före viss tidpunkt, som sedermera fastställes,

a) varuförnyelsefond som i 14 § sägs använts för enligt denna förordning

medgiven nedskrivning å lagertillgångar som anskaffats i stället för de under

beskattningsåret avgångna lager tillgångarna,

b) lagertillgångar som i 15 § avses levererats och prisfluktuationsfonden

använts för sådan nedskrivning av dessa tillgångar, som enligt denna förordning

skulle medgivits för beskattningsåret, örn tillgångarna då levererats,

c) kostnadsutjämningsfond som i 16 § sägs använts för omkostnader i rörelsen,

för vilka avdrag skulle medgivits vid taxering till krigskonjunkturskatt,

därest fonden ej disponerats för ändamålet,

d) tillgång som i 17 § sägs nedgått i värde under det, vartill den i beskattningsavseende

enligt denna förordning avskrivits,

e) belopp, som enligt 18 eller 19 § insatts i riksbanken, disponerats för sådan

anskaffning av tillgång som insättningen avsett, och i räkenskaperna sådan

avskrivning å tillgången skett som enligt i denna förordning angivna

grunder skulle kunnat godkännas vid taxering till krigskonjunkturskatt för

anskaffningsåret, eller

f) tillgång som i e) sägs nedgått i värde under det, vartill den i beskattningsavseende

enligt denna förordning avskrivits,

dock att, därest i fall som avses i 18 § den under beskattningsåret avyttrade

eller förlorade tillgången varit belastad med intecknad gäld och däremot

svarande belopp ej blivit insatt i riksbanken, den omständigheten att

jämväl andra medel än i riksbanken insatta använts för anskaffning av den

nya tillgången ej skall betaga den skattskyldige den rätt till restitution som

skulle tillkommit honom, därest medlen uttagits ur riksbanken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36-

25

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Har skattskyldig för visst år i stället för att jämlikt 16 § göra avsättning

till kostnadsutjämningsfond lämnat redovisning å särskild blankett som i

20 § andra stycket sågs, må såsom omkostnad vilken berättigar till restitution

enligt c) godkännas högst så stort belopp, som den skattskyldige visar

hava i balansräkningen för varje år efter det redovisningen lämnades funnits

kvar av de medel, vilkas redovisning godkänts såsom likvärdig med

avsättning till kostnadsutjämningsfond. Såsom kvarvarande medel äger härvid

den skattskyldige tillgodoräkna sig jämväl den erlagda krigskon junkturskatt

för vilken enligt ifrågavarande bestämmelser provisorisk skattepåföring

erhållits.

Restitutionen skall i vart och ett av de i a)—f) angivna fallen avse det

belopp, varmed skatten för beskattningsåret skulle hava minskats, örn avdrag

med den i punkten angivna nedskrivningen, omkostnaden, avskrivningen

eller värdeminskningen skett vid den beskattningsbara merinkomstens

fastställande.

Därest skattskyldig, vilken med medel

ur kostnadsutjämningsfond gäldat

samtliga på beskattningsåret belöpande

omkostnader som i c) sägs

men ej därigenom kunnat helt undgå

inkomstminskning, till täckande helt

eller delvis av denna disponerat ytterligare

medel ur fonden, må i motsvarande

mån restitution som ovan sagts

äga rum, såsom örn medlen använts

för i c) avsedda omkostnader.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

22 §.

1 mom. Där insättning i riksbanken jämlikt 18 eller 19 § skett, är den

skattskyldige ej pliktig erlägga enligt samma paragrafer provisoriskt påförd

krigskonjunkturskatt, förrän prövningsnämnd i den ordning som av Kungl.

Majit fastställes meddelat särskilt föreläggande därom. Kungl. Majit äger

utfärda föreskrifter rörande rätt för skattskyldig att disponera de hos riksbanken

insatta medlen under iakttagande att säkerhet vinnes för betalning

av den provisoriskt påförda skatten i den mån den ej kommer att bliva föremål

för restitution.

Den som enligt 17 § erhållit provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

för befarad framtida värdeminskning och som hos riksbanken ställt av

riksbanken godkänd säkerhet för skatten äger åtnjuta uppskov med skattens

erläggande enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.

Har Kungl. Majit enligt 20 § tredje stycket fastställt särskilt villkor för

provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt i fall som avses i 18 eller 19 §,

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

meddelar Kungl. Maj d avén de särskilda föreskrifter rörande skattens erläggande

och restitution, som därav betingas.

2 mom. Har tillgång som i 18 eller 19 § avses anskaffats efter beskattningsårets

utgång men senast den 1 augusti 1942 eller vid den senare tidpunkt

före taxeringens avslutande, som landskamreraren bestämmer, skall vid tilllämpning

av denna förordning så anses som om belopp, vilket använts för

betalning av tillgången, varit insatt i riksbanken vid beskattningsårets utgång

och sedermera disponerats för anskaffning av tillgången.

3 mom. Föreligga förutsättningar för restitution enligt 21 § redan före

taxeringens verkställande, skall visserligen krigskonjunkturskatt provisoriskt

påföras den skattskyldige, men skall prövningsnämnden efter framställning

från denne i samband med taxeringen förklara att det skattebelopp, som

restitutionen skulle avse, ej skall av den skattskyldige erläggas.

Förklaring som nu sagts skall ock efter framställning från den skattskyldige

meddelas, därest efter taxeringen men före uppbörden restitution medgives.

4 mom. Fråga om restitution i de i 21 § a) och c) angivna fallen prövas,

sedan balansräkningen för vederbörligt år fastställts. Beträffande förfarandet

vid restitution meddelar Kungl. Majit föreskrifter under iakttagande av

stadgandet i 28 § andra stycket.

23 §.

Å erlagd, provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt, som enligt 21 § restitueras,

utgår ränta med två och en halv procent, dock ej i den mån fråga

är örn restitution enligt 21 § c).

Åtnjuter skattskyldig uppskov enligt 22 § 1 mom. med erläggande av

krigskonjunkturskatt, är han pliktig att å det skattebelopp som slutligen

fastställes betala ränta från den dag, då skatten enligt eljest gällande föreskrifter

senast skolat erläggas, efter räntefot som av Kungl. Maj :t bestämmes.

Särskild bestämmelse rörande dödsbo.

24 §.

Därest enligt 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt dödsbo efter skattskyldig befrias från skattskyldighet eller

från erläggande av skatt, skall på särskild prövning av prövningsnämnd

bero, huruvida och i vad mån härav föranledd befrielse från skattskyldighet

till krigskonjunkturskatt eller från erläggande av sådan skatt skall äga rum.

Vad i 24 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

är stadgat om dödsbos och dödsbodelägares ansvarighet för dylik skatt

skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn krigskonjunkturskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

27

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Beskattningsort.

25 §.

Taxering till krigskonjunkturskatt skall ske i den kommun, som enligt

22 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är den skattskyldiges

beskattningsort.

Uppgiftsskyldighet och förfarande vid taxering till krigskonjunkturskatt.

26 §.

Taxeringsförordningens bestämmelser om taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt skola i tillämpliga delar, med de avvikelser som nedan

stadgas, lända till efterrättelse med avseende å taxering till krigskonjunkturskatt.

27 §.

1 mom. Fysisk eller juridisk person, som i sin år 1942 avlämnade självdeklaration

uppgivit nettointäkt av rörelse eller inkomst av tantiem, provision

eller gratifikation som utgått från rörelse, jordbruk eller skogsbruk,

sammanlagt ej understigande 4,000 kronor, är, försåvitt ej Kungl. Maj:t annorlunda

föreskriver, pliktig att utan anmaning på heder och samvete avlämna

deklaration till ledning för egen taxering till krigskonjunkturskatt.

Undantagen från deklarationsplikt som nu sagts är fysisk person, för vilken

för beskattningsåret av taxeringsnämnden fastställts ett till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt taxerat belopp å högst 6,000 kronor, så ock

juridisk person som jämlikt 2 § 2 mom. är undantagen från skattskyldighet.

Deklarationen skall senast den 1 augusti 1942 avlämnas till länsstyrelsen i

det län, där taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ägt rum,

eller, därest taxeringen ägt rum i Stockholm, till Överståthållarämbetet.

2 mom. Annan än den, som på grund av bestämmelserna i 1 mom. har

uppgiftsskyldighet, är pliktig att efter anmaning, inom tid som i anmaningen

angives, på heder och samvete avlämna deklaration för egen taxering till

krigskonjunkturskatt. Sådan deklarationsskyldighet föreligger dock ej beträffande

inkomst av jordbruk och skogsbruk.

3 mom. Formulär till blanketter för deklarationer enligt 1 och 2 mom.

fastställas av Kungl. Maj:t.

4 mom. Efter anmaning är envar fysisk eller juridisk person pliktig att i

den omfattning, som i anmaningen angives, meddela för sin taxering till

krigskonjunkturskatt erforderliga uppgifter utöver dem som avses i 1 och

2 mom.

5 mom. Vanligt handelsbolag, kommanditbolag så ock rederi för registreringspliktigt

fartyg skall utan anmaning till ledning för delägares taxering till

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

krigskonjunkturskatt avlämna deklaration på sätt och i den ordning i 1 mom.

sägs.

6 mom. Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration för

taxering till krigskonjunkturskatt skola taxeringsförordningens bestämmelser

om underlåtenhet att avlämna självdeklaration hava motsvarande tillämpning;

dock skall den i 39 § 1 moni. första stycket taxeringsförordningen stadgade

påföljd för underlåtenhet att avlämna självdeklaration beträffande deklaration

enligt 1 mom. här ovan inträda endast därest den skattskyldige

underlåtit att efterkomma anmaning att inkomma med sådan.

Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration i fall som avses

i 5 mom. skola taxeringsförordningens bestämmelser om underlåtenhet att

avlämna uppgifter som i 34 § samma förordning sägs äga motsvarande tilllämpning.

28 §.

Taxering verkställes av den ordinarie prövningsnämnd, som har att taga

befattning med den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Frågor örn rätt lill restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt

skola handläggas av prövningsnämnd.

29 §.

1 mom. Det åligger landskamreraren att, med ledning av deklarationer

och andra uppgifter enligt 27 § och tillgängliga handlingar rörande taxering

jämlikt taxeringsförordningen, efter den skriftväxling med den skattskyldige

och utredning i övrigt som finnes erforderlig, såsom underlag för taxeringen

till krigskonjunkturskatt låta upprätta förslag till sådan taxering av envar

skattskyldig, för vilken till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst

ifrågakommer.

Förslag rörande taxering till krigskonjunkturskatt såvitt angår inkomst av

jordbruk och av skogsbruk skall genom landskamrerarens försorg upprättas

med ledning av den skattskyldiges självdeklarationer och inhämtade upplysningar

enligt formulär som fastställes av Kungl. Maj:t.

2 mom. Överensstämmer förslag enligt 1 mom. första stycket med deklaration,

som avgivits av den skattskyldige, skall det så snart ske kan överlämnas

till prövningsnämnden.

3 mom. Innebär förslag enligt 1 mom. första stycket avvikelse från den

skattskyldiges deklaration eller är sådant förslag upprättat utan att deklaration

avlämnats, skall det genom landskamrerarens försorg ofördröjligen i rekommenderat

brev tillställas den skattskyldige.

Förslag som avses i 1 mom. andra stycket bör genom landskamrerarens

försorg i rekommenderat brev tillställas den skattskyldige. Endast där särskilda

omständigheter därtill föranleda må sådant brev avsändas senare än

den 30 september 1942

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

29

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Skattskyldig, som icke åtnöjes med förslag till taxering, äger att inom viss

vid förslagets översändande angiven tid till länsstyrelsen ingiva till prövningsnämnden

ställda erinringar mot förslaget jämte den utredning han vill åberopa.

Tid'' som nu sagts skall, där ej särskilda omständigheter göra det omöjligt,

bestämmas till minst fjorton dagar efter förslagets mottagande.

Sedan landskamreraren vidtagit de ändringar i förslaget, vartill erinringarna

må föranleda, skall förslaget så snart ske kan föreläggas prövningsnämnden.

30 §.

1 mom. Därest prövningsnämnden vid granskning av förslag rörande

taxering till krigskonjunkturskatt finner anledning till annan avvikelse från

detta än som föranledes av yrkande från den skattskyldige, bör denne därom

underrättas och erhålla tillfälle inkomma med erinringar, innan taxeringen

fastställes.

2 mom. Sedan prövningsnämnden verkställt taxeringen, antecknas denna

i särskild längd (krigskonjunkturskattelångd) enligt formulär, som fastställes

av Kungl. Maj:t.

3 mom. För taxering av skattskyldiga enligt denna förordning må prövningsnämndens

arbete pågå till och med den 15 december.

Prövningsnämndens protokoll, i vad det avser taxering till krigskonjunkturskatt,

skall justeras inom åtta dagar efter sista sammanträdets avslutande,

dock senast den 21 december.

A mom. Till en var skattskyldig som enligt 29 § 3 mom. tredje stycket

framställt erinringar mot förslag rörande taxering till krigskonjunkturskatt så

ock till en var i krigskon,lunkturskaltelängden upptagen annan skattskyldig,

som taxerats med avvikelse från av honom avlämnad deklaration eller utan

att deklaration avlämnats, skall vederbörande protokollförare senast den 23

december i rekommenderat brev översända utdrag ur krigskonjunkturskattelängden

samt prövningsnämndens protokoll i vad den skattskyldige angår.

31 §.

Kungl. Majit förordnar för Stockholms stad och för varje län en i bokföring

sakkunnig person att såsom konsulent enligt landskamrerarens bestämmande

biträda prövningsnämnden vid taxeringen till krigskonjunkturskatt.

Konsulent förordnas jämväl att enligt allmänna ombudets hos mellankommunala

prövningsnämnden bestämmande biträda denna nämnd vid ifrågavarande

taxering.

Kungl. Majit förordnar tillika en särskild konsulent att tillhandagå övriga

konsulenter och taxeringsmyndigheterna med råd och upplysningar rörande

taxering till krigskonjunkturskatt och att vara föredragande hos den nämnd

som omförmäles i 32 §.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

32 §.

Kungl. Maj:t förordnar en för hela riket gemensam nämnd (centrala krigskonjunkturskattenåmnden)

med uppgift att

dels efter framställning från landskamrerare eller allmänna ombudet hos

mellankommunala prövningsnämnden eller från prövningsnämnd eller när

anledning eljest anses föreligga avgiva yttranden i ärenden rörande taxering

till krigskonjunkturskatt,

dels, när anledning därtill uppkommer, till Kungl. Majit avgiva förslag rörande

tillämpning av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande och nio ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande. För varje ledamot utses en suppleant.

Nämnden är beslutför, när sju medlemmar äro tillstädes.

Nämnden må, i den utsträckning Kungl. Majit förordnar, åtnjuta biträde

av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet skola de i 110 §, lil § 1 mom. samt

112 § taxeringsförordningen meddelade bestämmelserna äga motsvarande tilllämpning.

33 §.

Deklaration eller annan uppgift enligt denna förordning skall av vederbörande

myndighet biläggas och åtfölja den självdeklaration, till vilken den anknyter.

Vad i 56 § 1 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration

skall äga tillämpning jämväl beträffande handling som enligt

vad nu sagts skall biläggas självdeklarationen.

Rörande rätt att taga del av självdeklaration samt av deklarationer och

andra uppgifter enligt denna förordning skall vad i 56 § 1 mom. taxeringsförordningen

stadgas beträffande sakkunnig gälla om konsulent enligt denna

förordning, och skall vad i nämnda mom. stadgas beträffande ordförande

och ledamöter i prövningsnämnd gälla om ordförande och ledamöter i den

centrala krigskonjunkturskattenämnden. Rörande förbud för person, som sålunda

fått del av självdeklaration eller deklaration eller annan uppgift enligt

denna förordning, att offentliggöra eller yppa dess innehåll skola föreskrifterna

i 56 § 1 mom. och 57 § taxeringsförordningen äga motsvarande

tillämpning.

Ämbets- eller tjänsteman, vilken äger rätt att taga del av deklaration till

krigskonjunkturskatt, äger jämväl rätt att taga del av den självdeklaration,

vid vilken den bilagts eller skall biläggas, jämte därtill hörande uppgifter

enligt taxeringsförordningen.

34 §.

För taxeringen till krigskonjunkturskatt må granskning av skattskyldigs

bokföring enligt bestämmande i varje särskilt fall av landskamreraren eller

allmänna ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden verkställas av

vederbörande konsulent så ock av person som verkställer bokföringsgransk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

31

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ning enligt taxeringsförordningen. Taxeringsförordningens föreskrifter skola

härvid äga motsvarande tillämpning.

Dylik granskning må ock verkställas av den i 31 § andra stycket omförmälde

konsulenten.

35 §.

1 mom. Beträffande besvär över taxering till krigskonjunkturskatt så ock

över beslut rörande restitution av provisoriskt påförd sådan skatt skola taxeringsförordningens

föreskrifter om taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

äga motsvarande tillämpning med iakttagande

dels att besvärsrätt tillkommer den skattskyldige och vederbörande landskamrerare,

dels att besvär över ordinarie prövningsnämnds beslut skola ingivas till

vederbörande länsstyrelse eller kammarrätten före klockan tolv den 1 februari

1943.

Vid motsvarande tillämpning av taxeringsförordningens bestämmelser om

besvär skall vad angår taxering till krigskonjunkturskatt underrättelse enligt

30 § 4 mom. i denna förordning likställas med underrättelse om avvikelse

från självdeklaration, och skall vid motsvarande tillämpning av 123 § 2 mom.

taxeringsförordningen besvärsrätt, som tillkommer skattskyldig vilken icke

erhållit föreskriven underrättelse före viss tid, avse det fall att den skattskyldige

ej erhållit underrättelsen före den 15 januari 1943.

2 mom. Därest genom utslag av Kungl. Majit eller kammarrätten eller

beslut jämlikt 123 § 2 eller 4 mom. taxeringsförordningen av prövningsnämnd

sådan ändring sker i den skattskyldiges taxering till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt för inkomst under något av förkrigsinkomståren, att

taxeringen till krigskonjunkturskatt bör bestämmas till annat belopp än som

skett, må besvär med yrkande örn härav föranledd ändring i taxeringen till

krigskonjunkturskatt anföras hos prövningsnämnden eller, därest denna taxering

i annan ordning är föremål för prövning i högre instans, hos denna instans

för att prövas i sammanhang med målet i övrigt.

Rätt att anföra besvär som nu sagts tillkommer den skattskyldige, där han

ej gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i 27 § 6 mom. första stycket,

samt vederbörande landskamrerare. Beträffande tiden för besvärens ingivande

och handläggningen av desamma skall 124 a § 1 mom. taxeringsförordningen

äga motsvarande tillämpning.

36 §.

1 mom. Äro för viss skattskyldig besvär samtidigt anhängiga över taxering

enligt denna förordning och enligt taxeringsförordningen, skola besvären

prövas i samband med varandra.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1942 ändras eller påföres någon, skall samtidigt

vidtagas därav betingad ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt, dock

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

att, därest beslut om höjning av taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller påföring av sådan taxering meddelas av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t, fråga örn därav betingad höjning eller påföring av taxering

till krigskonjunkturskatt skall handläggas av prövningsnämnd. Beslut rörande

fråga som nyss sagts skall av prövningsnämnd meddelas så snart ske kan

efter det kammarrättens utslag angående taxeringen till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt vunnit laga kraft eller Kungl. Maj:ts utslag angående

samma taxering meddelats. Beträffande förslag i fråga örn taxering till krigskonjunkturskatt

i fall som nu avses skola bestämmelserna i 29 § äga motsvarande

tillämpning under iakttagande att förslaget så snart ske kan bör

tillställas den skattskyldige för erinringars avgivande. Vad sålunda stadgats

angående prövningsnämnds handläggning av fråga rörande taxering till

krigskonjunkturskatt skall dock ej äga tillämpning i fall där kammarrätten

eller Kungl. Majit tidigare meddelat beslut angående samma taxering.

Det åligger länsstyrelsen att vid insändande till kammarrätten av besvär

rörande taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i förekommande

fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

2 mom. Därest beslut om höjning av taxering till krigskonjunkturskatt

eller påföring av sådan taxering meddelas av särskild prövningsnämnd, skola

bestämmelserna i 13—20 §§ äga motsvarande tillämpning under iakttagande,

dels att sådan skriftlig förklaring som i 20 § första stycket sägs må

avse att överföring till viss fond skall göras i räkenskaperna för det år under

vilket prövningsnämndens beslut meddelas, dels att insättning i riksbanken

som i 20 § tredje stycket sägs skall ske inom tid som landskamreraren

bestämmer.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fall där beslut

om höjning eller påföring av taxering till krigskonjunkturskatt meddelas av

kammarrätten eller Kungl. Majit, dock under iakttagande att beslut om provisorisk

påföring av krigskonjunkturskatt i sådant fall efter framställning

av den skattskyldige skall meddelas av prövningsnämnd. Sådan framställning

skall göras inom två månader efter det kammarrättens eller Kungl.

Majits utslag delgivits den skattskyldige.

Rörande erläggande av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt i fall som

i detta mom. avses samt restitution av sådan skatt äger Kungl. Majit utfärda

särskilda föreskrifter.

Eftertaxering.

37 §.

1 mom. Har skattskyldig i deklaration eller annan uppgift, som avgivits

till ledning vid taxering enligt denna förordning eller vid hans taxering för

inkomst eller förmögenhet, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru

uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och

har därav föranletts alt han icke blivit taxerad till krigskonjunkturskatt eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till

krigskonjunkturskatt att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande

undandragits staten. Beträffande sådan eftertaxering skall vad i förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är stadgat rörande eftertaxering

till dylik skatt äga motsvarande tillämpning, med iakttagande av att

det skall ankomma på den skattskyldige att visa, att merinkomst, som fastställes

på grund av eftertaxering, ej berott på förhållanden som i 1 § sägs.

2 mom. Därest eftertaxering ifrågakommer under år, då allmän taxering

till krigskonjunkturskatt ej äger rum, skall eftertaxeringen verkställas av

ordinarie prövningsnämnden med motsvarande tillämpning av taxeringsförordningens

bestämmelser, därvid iakttages att eftertaxeringen antecknas i

krigskonjunkturskattelängd, vilken såsom bilaga fogas vid prövningsnämndens

protokoll.

3 mom. Därest eftertaxering sker, må med motsvarande tillämpning av

bestämmelserna i 36 § 2 mom. provisorisk påföring ske av den därvid fastställda

krigskonjunkturskatten.

Straffbestämmelser.

38 §.

Vid tillämpning av 143 § taxeringsförordningen i händelse av oriktigt meddelande

i självdeklaration eller annan uppgift eller upplysning skall krigskonjunkturskatt

enligt denna förordning anses såsom inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har någon i deklaration eller annan uppgift till ledning för egen taxering

som i 27 § sägs lämnat oriktigt meddelande, som varit ägnat att leda till frihet

från taxering till krigskonjunkturskatt eller till för låg taxering till sådan

skatt, utan att han på grund av motsvarande oriktiga meddelande i självdeklaration

eller annan uppgift enligt taxeringsförordningen är underkastad ansvar

enligt vad i första stycket sägs, skola i avseende å förseelsen föreskrifterna

i 143 § och 144 § 1 mom. taxeringsförordningen äga motsvarande tilllämpning.

Kostnader för taxeringsarbetet.

39 §.

Av taxeringen till krigskonjunkturskatt föranledda särskilda kostnader bestridas

av statsmedel.

Särskild föreskrift.

40 §.

Kungl. Majit äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 7 sami. Nr 36.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Anvisningar

till 4 §.

1. Enligt punkt 1 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen, sådan

denna lyder enligt lag den 17 juni 1938, skall för annan skattskyldig än aktiebolag,

ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank

intäkt vid avyttring av för stadigvarande bruk i rörelse avsedda maskiner

eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

enligt nämnda lag hänföras till byggnad, under vissa förutsättningar upptagas

till en del såsom intäkt av rörelse och till en del såsom intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet. Med hänsyn till föreskriften i 2 § 1 mom. andra stycket

i denna förordning skall vad sålunda stadgas icke gälla vid taxering till

krigskonjunkturskatt, utan skall därvid intäkten i sin helhet upptagas såsom

intäkt av rörelse. Såsom av sistnämnda stadgande framgår skall motsvarande

gälla även där intäkt genom dylik avyttring ej är skattepliktig enligt

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Vad nu sagts

avser även utfallande försäkringsbelopp vid förlust av tillgång varom nu är

fråga och skall iakttagas beträffande såväl förkrigsinkomståren som beskattningsåret.

2. Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

uppskattningen av inkomst av förvärvskälla hänförlig till rörelse för

förkrigsinkomståren skall vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning,

förutom i fall som avses i 4 § 7 mom. samt i punkt 1 här ovan, frångås

i den mån följande särskilda föreskrifter därtill föranleda.

a) Har vid värdering av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelsen under något av förkrigsinkomståren mera avsevärd nybildning

av dold reserv ägt rum genom nedskrivning eller mera avsevärd minskning

av sådan reserv skett genom uppskrivning, skall vid inkomstuppskattningen

för vartdera förkrigsinkomståret tilläggas under året gjord sådan nybildning

eller avdragas under året inträdd sådan minskning av den dolda

reserven.

b) Har avdrag för värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader eller

andra dylika tillgångar för stadigvarande bruk för något av förkrigsinkomståren

vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt medgivits med

belopp mera avsevärt överstigande vad som kan antagas hava motsvarat den

verkliga värdeminskningen under året, skall det överskjutande beloppet tillläggas

vid inkomstens uppskattning.

c) Har för något av förkrigsinkomståren avdrag skett för avsättning till

konjunkturinvesteringsfond eller, med större belopp än som kan anses motsvara

normal årsavsättning, till pensionering av anställda eller annat likartat

ändamål, skall beloppet tilläggas vid inkomstuppskattningen.

Har å andra sidan för något av förkrigsinkomjståren i inkomsten ingått belopp

av sådant slag och av sådan storlek som uppenbarligen ej kan anses för

rörelsen normalt, skall sådant belopp ej upptagas såsom intäkt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

35

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

d) Huru förfaras skall med utdelning å svenska aktier och andelar i

svenska ekonomiska föreningar samt med beräkning av ränta å eget kapital

nedlagt i rörelsen framgår av punkterna 5 och 8 här nedan.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för båda förkrigsinkomståren. Är det uppenbart, att detta medeltal ej

utgör ett godtagbart uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst av

förvärvskällan vid tiden närmast före krigsutbrottet, men kan det antagas,

att ettdera förkrigsinkomstårets inkomst utgör ett bättre samt i och för sig

godtagbart uttryck för nämnda årsinkomst, skall denna inkomst vara jämförelseinkomst.

Har den skattskyldige ej bedrivit rörelse under hela det förra

men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall i regel inkomsten för det

senare året vara jämförelseinkomst. Hava förkrigsinkomståren visat underskott

eller eljest uppenbart onormala vinstresultat, skall jämförelseinkomsten

fastställas till annat belopp, som med hänsyn till omständigheterna kan anses

skäligt. Den omständigheten att ett av förkrigsinkomståren visat underskott

bör i regel anses utgöra skäl att på sätt nu sagts bestämma jämförelseinkomsten

till annat belopp än medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren.

Har den skattskyldige ej bedrivit ifrågavarande rörelse under något förkrigsinkomstår

eller har han bedrivit densamma endast under del av sådant år,

fastställes jämförelseinkomsten med hänsyn till omständigheterna. Såsom

exempel på i dylika fall ifrågakommande uppskattningsgrunder må följande

anföras. Därest rörelsen övertagits från amian, som under förkrigsinkomståren

eller ett av dessa bedrivit rörelse under likartade förhållanden, kan

stundom jämförelseinkomsten fastställas med ledning av rörelsens resultat i

förre innehavarens hand. Är åter fråga örn ny rörelse eller övertagen rörelse,

för vilken dylik beräkning av jämförelseinkomsten finnes ej kunna ifrågakomma,

må denna fastställas med ledning av resultatet av annan jämförbar

rörelse, som under förkrigsinkomståren bedrivits under likartade förhållanden.

Står ej annan uppskattningsgrund till buds, må såsom jämförelseinkomst

fastställas ett belopp, motsvarande skälig ränta antingen å eget kapital, beräknat

enligt punkt 8 här nedan, eller, om därigenom större förmån vinnes,

å såväl eget som upplånat kapital med avdrag för den å sistnämnda kapital

under beskattningsåret belöpande räntan, i båda fallen med tillägg beträffande

enskild skattskyldig av skäligt värde å dennes personliga arbetsinsats.

Ränta å kapital som nu sagts må beräknas efter en räntefot av lägst

sex procent. Till upplånat kapital må vid beräkning som nu avses ej hänföras

varuskulder eller uppburna förskott å leveranser. Örn ej särskilda förhållanden

till annat föranleda, antages vid dylik beräkning kapitalet hava

under hela jämförelseåret utgjort samma belopp som vid beskattningsårets

ingång. Vid uppskattning av värdet å den personliga arbetsinsatsen må skälig

hänsyn lagas till intäktsbelopp, som rörelseidkaren under förkrigsinkomståren

erhållit i annan verksamhet. Har rörelse av den skattskyldige bedrivits

endast under senare delen av det sista förkrigsinkomståret, kan för den förra

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

delen av detta år motsvarande tillämpning av nu angivna regler ifrågakomma.

I dylikt fall anses så stort kapital hava varit under förra delen av året

nedlagt i rörelsen, som när rörelsen började bedrivas var nedlagt i denna.

För fysisk person må jämförelseinkomsten

beträffande förvärvskälla,

som utgjort hans huvudsakliga försörjningsmöjlighet,

ej bestämmas till

lägre belopp än 3,000 kronor.

För fysisk person må jämförelseinkomsten

beträffande förvärvskälla,

av vilken han haft sin huvudsakliga

försörjning, ej bestämmas till lägre

belopp än 3,000 kronor.

Såsom lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelsen

enligt 4 § skall vid det antagna jämförelseårets slut alltid anses lagret

vid det sista förkrigsinkomstårets utgång, uppskattat i överensstämmelse med

räkenskapernas värdesättning vid denna tidpunkt, även där ett jämkat värde

antagits vid uppskattning av inkomsten för sista förkrigsinkomståret.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast om särskilda skäl därtill föranleda.

4. Vid uppskattning av inkomst för beskattningsåret skall den vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningen

av inkomst hänförlig till rörelse, förutom i fall som avses i 4 § 7 mom.

samt i punkt 1 här ovan, frångås i den mån nedan givna särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

a) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt

år 1941 tillägg gjorts för

vid dylik taxering ej medgiven nedskrivning

under nästföregående beskattningsår

av lager av tillgångar avsedda

för omsättning eller förbrukning

i rörelse, skall hänsyn härtill

tagas vid värdering av lagret vid beskattningsårets

ingång och skall följaktligen

vid inkomstuppskattningen

avdrag medgivas med belopp svarande

mot nämnda tillägg. Har skattskyldig

vid inkomstuppskattningen för det

beskattningsår, som taxeringen till

krigskonjunkturskatt år 1941 avsåg,

åtnjutit avdrag för i räkenskaperna

ej gjord nedskrivning av lagertillgångar,

skall ett mot denna nedskrivning

svarande belopp tilläggas vid inkomstuppskattningen.

a) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt

år 1941 tillägg gjorts för

vid dylik taxering ej medgiven nedskrivning

under nästföregående beskattningsår

av lager av tillgångar avsedda

för omsättning eller förbrukning

i rörelse, skall hänsyn härtill

tagas vid värdering av lagret vid beskattningsårets

ingång och skall följaktligen

vid inkomstuppskattningen

avdrag medgivas med belopp svarande

mot nämnda tillägg. Har skattskyldig

vid inkomstuppskattningen för det

beskattningsår, som taxeringen till

krigskonjunkturskatt år 1941 avsåg,

åtnjutit avdrag för i räkenskaperna

ej gjord nedskrivning av lagertillgångar,

skall ett mot detta avdrag svarande

belopp tilläggas vid inkomstuppskattningen.

b) Lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

vid beskattningsårets utgång må ej vid inkomstuppskattningen nedskrivas till

lägre belopp än som erhålles vid uppskattning enligt de principer och den

prisnivå som tillämpats beträffande lagervärderingen för jämförelseårets ut
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

37

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gång, d. v. s. uppskattningen enligt räkenskaperna av lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång (förkrigslagret). Därest det vid uppskattning enligt

sagda principer och prisnivå befinnes, att lagret vid beskattningsårets utgång

mera avsevärt översteg förkrigslagret, må dock ej beträffande lagerökningen

godkännas nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid sista

förkrigsinkomstårets utgång. Därvid iakttages, dels att, om lagret vid utgången

av augusti 1939 (krigsutbrottet) visas hava varit större än vid sista

förkrigsinkomstårets utgång, lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom förkrigslager,

samt att i dylikt fall beträffande lagerökningen ej må godkännas

nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet,

dels att nedskrivningen beräknas för förkrigslagret och lagerökningen gemensamt.

Lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång må följaktligen ej

vid inkomstuppskattningen nedskrivas till lägre belopp än summan av värdet

å förkrigslagret uppskattat efter nyss angivna principer och prisnivå och värdet

å lagerökningen uppskattat till anskaffningskostnaden vid sista förkrigsinkomstårets

utgång eller, därest lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom

förkrigslager, anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet. Hänsyn skall dock

vid bedömande av nedskrivningen tagas till inträffad värdeminskning på

grund av prisfall eller av annan orsak så ock till i vad mån efterfrågan å

tillgången kan antagas bliva minskad på grund av rådande krigskonjunktur

eller kan antagas bliva minskad eller upphöra, när normala förhållanden

åter inträda.

Örn den dolda reserven i lagret vid beskattningsårets utgång vid uppskattning

av lagertillgångama till förkrigspris eller till den verkliga anskaffningskostnaden

vid nämnda tidpunkt ej är större än den dolda förkrigsreserv som

avses i 4 § 4 mom. första stycket (jfr punkt 11 här nedan), skall lagret ej

anses nedskrivet till lägre belopp än som godkännes enligt förra stycket.

Med förkrigspris förstås kostnaden för att anskaffa tillgångar av ifrågavarande

slag vid krigsutbrottet, eller, därest lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång räknas såsom förkrigslager, vid sistnämnda tidpunkt.

Har den skattskyldige ej vid sista förkrigsinkomstårets utgång haft lagertillgång,

må vid uppskattningen av inkomsten för beskattningsåret tillgången

ej nedskrivas till lägre värde än som kan antagas hava motsvarat kostnaden

för att anskaffa tillgången vid utgången av augusti 1939, skäligen reducerat

nied hänsyn till redan inträffad värdeminskning på grund av prisfall eller av

annan orsak eller till befarad värdeminskning vid krigskonjunkturens upphörande

eller dessförinnan.

Vid tillämpning av vad ovan stadgats skall iakttagas, att nedskrivning vid

inkomstuppskattning enligt denna förordning ej må ske till lägre belopp än

det bokförda värdet vid beskattningsårets utgång, såvitt ej den skattskyldige

visar att vid uppskattningen enligt räkenskaperna hänsyn ej tagits till nedskrivning

som enligt god köpmannased varit uppenbart påkallad.

Tillika skall iakttagas, att av skattskyldig i räkenskaperna gjord värdesättning

av lagertillgång, som godkänts vid taxeringen till statlig inkomst- och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förmögenhetsskatt, ej bör, med mindre särskilda omständigheter därtill föranleda,

vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning frångås, försåvitt

ej de beträffande räkenskaperna tillämpade grunderna kunna antagas

leda till resultat som i genomsnitt mera avsevärt skilja sig från dem som

framkomma vid tillämpning av föreskrifterna i denna punkt.

c) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt åren 1940 och 1941 eller något

av dessa år avdrag åtnjutits för minskning av dold förkrigsreserv i tillgångar

avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, och har under beskattningsåret

den avgångna dolda förkrigsreserven genom nybildning av

motsvarande dold reserv helt eller delvis återvunnits, skall ett belopp svarande

mot återvinningen tilläggas vid inkomstuppskattningen för detta år,

dock att, därest återvinning skett av dold förkrigsreserv som minskats under

det beskattningsår som låg till grund för 1940 års taxering till krigskonjunkturskatt,

tillägg för återvinningen i denna del ej skall göras med mera

än skillnaden mellan det belopp, för vilket avdrag för minskning av den

dolda förkrigsreserven åtnjutits vid nämnda taxering, och återvinningen av

samma reserv under nästföregående beskattningsår.

Återvinningen under beskattningsåret av avgången dold förkrigsreserv utgöres

av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, varmed vid uppskattning

för taxering till krigskonjunkturskatt lagret vid beskattningsårets utgång var

nedskrivet under förkrigspriset, och å andra sidan det belopp, varmed lagret

vid beskattningsårets ingång var nedskrivet under nämnda pris, dock högst

skillnaden mellan det belopp, varmed dold förkrigsreserv minskats under

tidigare beskattningsår och det belopp som motsvarar återvinning av sådan

reserv under nästföregående beskattningsår.

Avdrag för minskning av dold förkrigsreserv vid taxering till krigskonjunkturskatt

år 1940 skall anses hava åtnjutits högst med det belopp, som

motsvarar den vid nämnda taxering uppskattade merinkomsten.

d) För värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader eller andra dylika

tillgångar för stadigvarande bruk medgives i regel avdrag efter samma

grunder som tillämpats vid uppskattning enligt denna förordning av inkomsten

för sista förkrigsinkomståret, eller, där beräkning efter sådan grund

ej kan ske, med belopp motsvarande den med utgångspunkt från anskaffningskostnaden

beräknade verkliga värdeminskningen. Avdrag för värdeminskning

överstigande den normala av sådant slag, som avses i punkt 3 c)

fjärde stycket anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, medgives i den

mån denna värdeminskning visas hava uppkommit under beskattningsåret

och motsvarande avdrag skett i räkenskaperna. I räkenskaperna gjort avdrag

å tillgång som nu sagts för överpris eller merkostnad av sådant slag, som angives

i femte stycket nämnda anvisningspunkt, skall likaledes få åtnjutas,

dock, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, högst med så stort

belopp att det vid ifrågavarande beskattning återstående oavskrivna värdet

å tillgången nedbringas till en och en fjärdedel gånger det pris den kan anses

hava betingat vid utgången av augusti 1939. Att provisorisk skattepåföring

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

39

[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kan ske av den krigskonjunkturskatt, som belöper på återstoden av det i

räkenskaperna gjorda avdraget, framgår av 17 §.

Beträffande industriella nybyggnader och nyanskaffade maskinutrustningar

eller dylikt, som införlivas med vederbörande anläggningar för stadigvarande

bruk, kan sådan omständighet som bör föranleda större avdrag för

överpris än nyss sagts ofta anses vara för handen. Kan det med hög grad

av sannolikhet förutses att en tillgång skall helt förlora sitt värde efter krigets

slut, bör avdrag få ske för hela anskaffningskostnaden, om motsvarande

avdrag skett i räkenskaperna. Såsom exempel på sådan omständighet som må

föranleda större avdrag för överpris än nyss sagts må vidare framhållas det

fall att fartyg eller annan tillgång för stadigvarande bruk gått förlorad och

annan liknande tillgång anskaffats i dess ställe. I dylikt fall må avdrag för

överpris åtnjutas högst med så stort belopp att det vid ifrågavarande beskattning

återstående oavskrivna värdet nedbringas till förkrigsvärdet å den nyanskaffade

tillgången eller, om detta värde överstiger motsvarande värde för

den förlorade tillgången, till summan av förkrigsvärdet å denna tillgång och

— i regel — en och en fjärdedel gånger det belopp varmed förkrigsvärdet å

den nyanskaffade tillgången överstiger förkrigsvärdet å den förlorade tillgången.

I vissa fall kan Kungl. Maj:t med stöd av särskilt av riksdagen meddelat

bemyndigande att medgiva eftergift beträffande krigskonjunkturskatt

fastställa särskild grund för beräkning av avdrag för överpris eller merkostnad.

e) Beträffande rörelse, för vilken ej förts handelsböcker och beträffande

vilken på den grund ovan givna bestämmelser om i räkenskaperna vidtagna

åtgärder ej kunna tillämpas, må i motsvarande avseende hänsyn tagas till

vad som i det särskilda fallet synes skäligt.

f) Avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond eller investeringsfond

är ej medgivet, ej heller avdrag för omkostnad som uppenbarligen haft

till syfte att nedbringa beskattningen för beskattningsåret.

Avdrag för kostnad för pensionering av anställda eller annat likartat ändamål

med belopp överstigande medeltalet av liknande avdrag för förkrigsinkomståren

medgives allenast i den mån kostnadsökningen kan anses erforderlig

för normal årsavsättning på grund av ökade verkliga förpliktelser

eller dylikt förhållande. Har sådan förpliktelse ingåtts efter utgången av

augusti 1939, iakttages, dels att avdrag ej medgives i den mån med kostnaden

avses att åt någon bereda högre pension än dubbla det belopp som angles

i 9 § tredje stycket lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser, i förekommande fall förenad med s. k. kapitalunderstöd

å högst 4,000 kronor, dels att avdrag för s. k. övergångskostnad

ej medgives med mera än en tiondel av hela det belopp av sådan kostnad

som härrör av den ökade förpliktelsen i den mån den ej avser högre pensioner

än nyss sagts, dels ock alt i regel avdrag ej medgives med högre belopp

än i medeltal 4,000 kronor för en var av de befattningshavare som pensioneringen

avser.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

g) Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget jordbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tilllämpade

prissättningen rörelsen inkomstökning och jordbruket inkomstminskning,

äger den skattskyldige att för utjämning härutinnan vid inkomstuppskattning

enligt denna förordning beträffande nämnda produkter tilllämpa

skälig högre prissättning med sammanlagt högst det belopp som motsvarar

summan av inkomstminskningen å jordbruket och det å jordbruket

belöpande utjämningsavdraget.

h) Huru vid fastställande av inkomsten för beskattningsåret förfaras skall

med utdelning å svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar

samt med beräkning av ränta å eget kapital nedlagt i rörelsen framgår av

punkterna 5 och 8 här nedan.

5. I rörelseinkomsten för annan rörelseidkare än sådan som bedriver penningrörelse

inräknas ej beträffande vare sig förkrigsinkomståren eller beskattningsåret

behållen utdelning å svenska aktier eller å andelar i svenska ekonomiska

föreningar.

6. Har skattskyldig enligt vad därom

är särskilt stadgat vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

från summan av sina inkomster

från olika förvärvskällor åtnjutit avdrag

för belopp, som utgivits såsom

gåva för luftvärnet eller

luftskyddet eller hemvärnet

eller dess underavdelningar,

skall enligt denna förordning

motsvarande avdrag göras vid

uppskattning av inkomst av till rörelse

hänförlig förvärvskälla, från vilken

gåvan utgått.

7. Vid beräkning av uppskattad

6. Har skattskyldig enligt vad därom

är särskilt stadgat vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

från summan av sina inkomster

från olika förvärvskällor åtnjutit avdrag

för belopp, som utgivits såsom

gåva för luftvärnet eller

luftskyddet eller för hemvärnet

eller dess underavdelningar,

skall enligt denna förordning

motsvarande avdrag göras

vid uppskattning av inkomst av till

rörelse hänförlig förvärvskälla, från

vilken gåvan utgått,

merinkomst av uppfinnarverksamhet

skall iakttagas, att den under beskattningsåret åtnjutna intäkten genom exploatering

av viss uppfinning, vare sig den utgjort engångsersättning eller

royalty eller dylikt, till en del kan vara att betrakta såsom gottgörelse

för kostnader i samband med uppfinningen, däri inräknad ersättning för

uppfinnarens eget förberedande arbete. I följd härav bör i fall, då det förberedande

arbetet med uppfinningen påbörjats under tidigare år, inkomsten

för beskattningsåret minskas med det belopp som kan anses motsvara gottgörelse

för sådana kostnader, i den mån avdrag för desamma ej utnyttjats

vid taxering till krigskonjunkturskatt tidigare år, och det mot kostnaderna

svarande beloppet skäligen fördelas på den tid under vilken det förberedande

arbetet pågått. I förekommande fall bör alltså hänsyn till nämnda kostnader

tagas även vid fastställande av jämförelseinkomsten för förvärvskällan.

8. a) För vartdera förkrigsinkomståret så ock för beskattningsåret skall

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

41

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vid taxeringen angivas beräknad ränta å eget kapital i rörelsen efter en

räntefot av fem procent samt, därest det egna kapitalet under beskattningsåret

ökats sedan förkrigsinkomståren, beträffande kapitalökningen efter en

räntefot av sex procent. Ingår i kapitalökning, som uppkommit genom besparing

av vinstmedel från föregående år, kapital som ej under någon del av

beskattningsåret använts i rörelsen utan varit insatt i bank eller eljest utlånat

eller tillfälligt disponerat utom rörelsen, må dock ej ränta å detta kapital beräknas

till högre belopp än som faktiskt tillkommit den skattskyldige. Vad angår

jämförelseåret skall räntan beräknas å det egna kapital, som anses då

hava varit nedlagt i rörelsen, därvid räntan beräknas till medeltalet av räntorna

för förkrigsinkomståren, såvitt ej annan grund än medeltalsberäkning

tillämpats vid jämförelseinkomstens fastställande, i vilket fall räntan bör

beräknas efter grund som finnes skälig.

b) Såsom eget kapital i rörelsen utom i fall som avses i 4 § 6 mom. anses

det belopp, varmed tillgångarna överstiga skulderna enligt den värdesättning,

som skett i räkenskaperna, dock att beträffande kapital nedlagt i

maskiner, inventarier, byggnader eller andra dylika tillgångar för stadigvarande

bruk hänsyn skall tagas till den särskilda värdesättning av tillgångarna,

som ligger till grund för inkomstuppskattningen enligt denna förordning.

Vid beräkning av eget kapital skall iakttagas, bland annat,

att i tillgångarna ingående värde å svenska aktier eller andelar i svenska

ekonomiska föreningar icke skall medräknas för annan skattskyldig än

sådan, som bedriver penningrörelse,

att avskrivnings-, förnyelse- eller annan liknande fond skall räknas såsom

skuld, i den mån den motsvaras av bokfört värde å tillgång, till vilken den

hänför sig,

att såsom skuld skall räknas investeringsfond för ersättande av förkrigslager,

att avsättning i räkenskaperna för framtida skattebetalning ej skall räknas

såsom skuld, samt

att i eget kapital ej inräknas årets vinst, medan å andra sidan årets förlust

ej får avräknas.

Beträffande rörelseidkare, vilken i sina räkenskaper upptagit andra tillgångar

och skulder än sådana hänförliga till rörelsen, iakttages, att bedömandet

av vad som skall anses hava hört till rörelsen eller ej för förkrigsinkomståren

och beskattningsåret bör ske efter såvitt möjligt likformiga

grunder.

Vid beräkning av eget kapital i fall som avses i 4 § 6 mom. skall vad i

denna punkt stadgas äga motsvarande tillämpning med iakttagande därjämte

att fastighet, som i räkenskaperna upptagits till belopp understigande det

vid sista förkrigsinkomstårets utgång gällande taxeringsvärdet, må vid beräkningen

upptagas till nämnda belopp. Vad nu stadgats äger ej avseende å

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sådan del av fastighets värde som vid taxeringen redovisats såsom särskilt

maskinvärde.

9. Vid fastställande av uppskattad merinkomst av viss förvärvskälla i

rörelse förfares på följande sätt:

Från inkomsten för beskattningsåret avdrages jämförelseinkomsten. Omfattar

beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader, ökas eller

minskas jämförelseinkomsten med hänsyn därtill. Om rörelse i förvärvskällan

bedrivits endast under del av beskattningsåret, avdrages allenast motsvarande

del av jämförelseinkomsten.

Det erhållna skillnadsbeloppet minskas i förekommande fall med sådant

belopp, varmed enligt punkt 8 beräknad ränta för beskattningsåret överstiger

räntan för jämförelseåret, eller ökas med sådant belopp, varmed räntan

för beskattningsåret understiger räntan för jämförelseåret, därvid iakttages

att, om jämförelseinkomsten beräknas för längre eller kortare tid än ett år,

ränteskillnaden i motsvarande mån jämkas.

10. Vid beräkning av uppskattad inkomstminskning ■— däri i förekommande

fall inräknas underskott — skola de bestämmelser, som gälla för

beräkning av uppskattad merinkomst, äga motsvarande tillämpning. Uppskattad

inkomstminskning framkommer alltså efter tillägg eller avdrag i

förekommande fall av beräknad ränta å minskning eller ökning av eget

kapital. Emellertid kan, där jämförelseinkomsten fastställes till högre belopp

än medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren, beloppet av uppskattad

inkomstminskning bestämmas med utgångspunkt från nämnda medeltal

eller efter annan grund som finnes skälig. Så må förfaras även i det

fall, då medeltalet betecknar ett underskott.

11. a) Avdrag för minskning av dold förkrigsreserv i tillgångar avsedda för

omsättning eller förbrukning i rörelse ifrågakommer endast i samband med

lagerminskning.

Såsom dold förkrigsreserv anses enligt 4 § 4 mom. första stycket det belopp,

varmed tillgångens verkliga värde vid krigsutbrottet visas hava överstigit

dess i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande värde

vid nämnda tidpunkt. Har ej enligt punkt 4 b) här ovan utredning företetts

rörande lagret vid krigsutbrottet, må emellertid såsom dold förkrigsreserv

antagas det belopp, varmed lagrets verkliga värde vid sista förkrigsinkomstårets

utgång visas hava överstigit dess i beskattningshänseende enligt denna

förordning då gällande värde.

Det verkliga värdet av lagertillgång bestämmes efter tillgångens förkrigspris,

varmed, såsom framgår av punkt 4 b) här ovan, förstås kostnaden för

att anskaffa tillgångar av ifrågavarande slag vid krigsutbrottet eller, därest

lagret vid sista förkrigsinkomstårets utgång räknas såsom förkrigslager, vid

sistnämnda tidpunkt.

Med tillgångs i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande

värde förstås, där den dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till

förhållandena vid krigsutbrottet, summan av det bokförda värdet vid sista

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

43

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förkrigsinkomstårets utgång och den verkliga anskaffningskostnaden för den

lagerökning som skett från denna tidpunkt till krigsutbrottet, och, där den

dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena vid sista

förkrigsinkomstårets utgång, det bokförda värdet vid denna tidpunkt.

Minskning av dold förkrigsreserv under beskattningsåret utgöres följaktligen

av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, vartill den dolda förkrigsreserven

vid beräkning enligt ovan angivna grunder uppgått, och å

andra sidan det belopp, varmed lagret vid beskattningsårets utgång vid uppskattning

enligt denna förordning var nedskrivet under förkrigspris, med

avdrag av skillnaden mellan det belopp, varmed dold förkrigsreserv minskats

under tidigare beskattningsår, och det belopp som motsvarar återvinning av

sådan reserv under nästföregående beskattningsår.

b) Vid beräkning av dold förkrigsreserv i maskiner, inventarier eller andra

dylika tillgångar för stadigvarande bruk skall med verkliga värdet å sådan

tillgång vid utgången av augusti 1939 förstås dess försäljningsvärde vid

nämnda tidpunkt.

12. Vad angår bevisning enligt 4 $ 4 mom. andra stycket må såsom exempel

på omständigheter, som den skattskyldige kan med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägga, anföras,

att inkomstökningen helt eller delvis i följd av vidtagna rationaliseringsåtgärder

skulle hava uppkommit även om förhållanden som omförmälas i

1 § ej inträffat,

eller att till följd av sådana före utgången av augusti 1939 ingångna leveransavtal,

som icke haft samband med eller sin grund i förhållanden som

omförmälas i 1 §, inkomstökningen skulle hava uppkommit även om sådana

förhållanden ej inträffat,

eller att inkomstökningen helt eller delvis framstår som ett naturligt led

i en utveckling, vilken icke haft samband med eller sin grund i förhållanden

som omförmälas i 1 §.

13. När Kungl. Maj:t jämlikt föreskriften i 4 § 5 mom. bestämt särskild

grund för fastställande huru stor del av uppskattad merinkomst skall antagas

hava berott på förhållanden som avses i 1 §, är skattskyldig likväl berättigad

att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga, att merinkomsten ej

till någon del eller endast till mindre del berott av sådana förhållanden.

Förebringas å andra sidan vid taxeringen beträffande viss skattskyldig bärande

sannolikhetsskäl för att merinkomsten till större del eller i sin helhet

berott på förhållanden som i 1 § avses, skall den taxerade merinkomsten

bestämmas med hänsyn därtill.

Uppskattad merinkomst, som hänför sig till livförsäkringsrörelse eller till

yrkesmässigt bedriven vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet,

verksamhet som läkare, veterinär, tandläkare, konsulterande ingenjör eller

arkitekt eller därmed jämförlig yrkesutövning, skall antagas ej hava berott

på förhållanden som avses i 1 §, såvitt ej bärande sannolikhetsskäl förebringas

för att merinkomsten berott på sådana förhållanden. Kungl. Maj:t äger

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

jämväl för särskilt bestämt annat slag av till rörelse hänförlig verksamhet

än nu sagts bestämma att den skall i avseende varom här är fråga likställas

med sådan verksamhet.

14. Beträffande handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi

sker uppskattning av inkomst med motsvarande tillämpning av de i 3 och 4 §§

meddelade bestämmelserna. För företaget såsom sådant bestämmes uppskattad

merinkomst eller inkomstminskning samt fastställes i vad mån denna

skall antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §, varjämte

utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs beräknas. Av sålunda fastställt

belopp påföres envar av delägarna vad på honom belöper för att vid beräkning

av den taxerade merinkomsten medräknas som om fråga vore örn

en delägarens egen förvärvskälla. Med hänsyn till bestämmelserna i 11 § örn

skattens beräkning skall envar delägare jämväl påföras på honom belöpande

jämförelseinkomst. Motsvarande skall gälla beträffande delägare i s. k. gruvbolag.

Därjämte iakttages, att vid bestämmande av den taxerade merinkomsten

beträffande delägare, för vilken den på honom belöpande jämförelseinkomsten

ej uppgår till 3,000 kronor, skall, därest delägaren deltagit i företagets

skötsel och därav haft sin huvudsakliga försörjning, beräknas ett extra

avdrag svarande mot det belopp varmed den på delägaren belöpande

jämförelseinkomsten understiger 3,000 kronor. I fall som nu sagts skall vid

tillämpning av bestämmelserna i 11 § såsom jämförelseinkomst anses ett

belopp av 3,000 kronor.

till 5 §.

1. För beräkning av den uppskattade merinkomsten av jordbruk erfordras,

att nettointäkten av jordbruksfastighet dels för beskattningsåret dels

för vart och ett av förkrigsinkomståren uppdelas på det sätt, att till nettointäkt

av skogsbruk hänföras intäkter av skogsbruk enligt 21 § c) kommunalskattelagen

med avdrag för därpå belöpande omkostnader, medan till nettointäkt

av jordbruk hänföras övriga enligt nämnda paragraf till intäkter av

jordbruksfastighet hänförliga intäkter med avdrag för därpå belöpande omkostnader.

I fall, där utredning örn en specificerad uppdelning av omkostnader på

jordbruk och skogsbruk ej kan förebringas, må i regel kunna förfaras så, att

för vart och ett av förkrigsinkomståren och beskattningsåret såsom omkostnader

för skogsbruk upptages, förutom vid beräkning av nettointäkten av

jordbruksfastighet gjort avdrag för värdeminskning å skog, ett belopp motsvarande

viss procent av de i nettointäkten ingående bruttointäkterna av

olika slag av skogsprodukter, medan till omkostnader för jordbruk hänföras

samtliga de vid nettointäktens beräkning avdragna utgifterna i den mån de

överstiga de för skogsbruk på sätt nyss sagts upptagna omkostnaderna. Procentsatser

för beräkning av omkostnader för förvärvande av intäkter av

olika slag av skogsprodukter fastställas av Kungl. Majit efter förslag av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36

45

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

centrala krigskonjunkturskattenämnden. Där sådan procentsats ej fastställts,

må, om ej utredning om en specificerad uppdelning av omkostnaderna kan

förebringas, dessa beräknas efter grund som finnes skälig.

Sedan uppdelning av intäkter och omkostnader på jordbruk och skogsbruk

ägt rum, skall för fastställande av den uppskattade merinkomsten av

jordbruk, under iakttagande av vad nedan föreskrives, beräknas det belopp,

varmed intäkterna av jordbruk med avdrag för därpå belöpande omkostnader

under beskattningsåret överstiga motsvarande jämförelseinkomst.

2. Vid bestämmande av den uppskattade merinkomsten skall sådan avvikelse

ske från uppskattningen enligt förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt som erfordras för att åstadkomma likformighet i inkomstuppskattningen

för de olika åren. Om exempelvis under beskattningsåret

minskning skett av kreatursbesättningen genom nedslagning i större

omfattning än som brukat förekomma vid ifrågavarande jordbruk och i

större omfattning än som där förekommit under förkrigsinkomståren, bör

ett med hänsyn därtill avvägt belopp avräknas. Har inneliggande lager av

spannmål eller annat sedan 1940 års ingång mera avsevärt minskats, må

avdrag ske med verkliga värdet vid nämnda tidpunkt av det lager som avyttrats

eller förbrukats utan att ersättas före 1941 års utgång, i den mån sådant

avdrag ej skett vid taxering till krigskonjunkturskatt år 1941. Därjämte

bör beaktas om i mera avsevärd omfattning sådana onormala omkostnader

under något av åren förekommit för reparationer, inköp av levande djur

m. m., som ej uppvägts av motsvarande ökning av intäkterna under året.

Hava sådana omkostnader förekommit, bör skälig jämkning göras i inkomstuppskattningen

för det år på vilket de belöpa, dock under iakttagande

att, därest omkostnader som nu avses förekommit under beskattningsåret,

avdrag i allt fall skall medgivas i den mån desamma överstiga det belopp

motsvarande kostnader skulle hava utgjort vid utgången av augusti 1939.

Därest under beskattningsåret nyuppsättning av inventarier eller ny-, tilleller

ombyggnad å för jordbruket nödiga driftbyggnader eller till jordbruket

hänförlig grundförbättring å fastigheten ägt rum, må jämväl avdrag för kostnaden

härför medgivas i den mån den överstiger det belopp, vartill kostnaden

för motsvarande nyuppsättning eller arbeten skulle hava uppgått vid utgången

av augusti 1939, eller, därest nyuppsättning skett av tillgång som kan

anses hava väsentligt värde endast så länge förhållanden som avses i 1 § föreligga,

det värde tillgången kan antagas komma att äga sedan kriget upphört.

Inkomst för förkrigsinkomståren beräknas allenast för den eller de fastigheter,

som den skattskyldige ägt eller brukat under beskattningsåret.

Ilar skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget jordbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tillämpade

prissättningen jordbruket inkomstökning men rörelsen inkomstminskning,

äger den skattskyldige att för utjämning härutinnan vid inkomstuppskattning

enligt denna förordning beträffande nämnda produkter tillämpa

lägre prissättning med sammanlagt högst det belopp som motsvarar sum
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

man av inkomstminskningen å rörelsen och det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för båda förkrigsinkomståren. Har den skattskyldige ej under

förkrigsinkomståren bedrivit samma jordbruk som under beskattningsåret

under förhållanden jämförbara med förhållandena under detta år eller hava

förkrigsinkomståren visat underskott eller eljest uppenbart onormala resultat,

må i stället för medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren annat belopp,

som finnes skäligt, upptagas såsom jämförelseinkomst. Har den skattskyldige

ej under förhållanden jämförbara med förhållandena under beskattningsåret

bedrivit samma jordbruk under båda förkrigsinkomståren men under

ett av dessa år, och kan det anses att avkastningen av jordbruket under

detta år ungefärligen motsvarat den genomsnittliga avkastningen av ett liknande

jordbruk i trakten för båda förkrigsinkomståren, må vid jämförelseinkomstens

bestämmande hänsyn tagas till inkomsterna under detta år, som

om dessa vore medeltal för båda åren. I förekommande fall må eljest beaktas

resultat, som under förkrigsinkomståren eller något av dessa utvunnits

av annan, vilken då bedrivit jordbruk å samma fastighet.

För fysisk person, för vilken jord- För fysisk person, som av jordbrubruket

utgjort harts huvudsakliga för- ket haft sin huvudsakliga försörjning,

sörjningsmöjlighet, må jämförelseinkomsten

ej bestämmas till lägre belopp

än 3,000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt

år 1941 fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast örn

särskilda skäl därtill föranleda.

må jämförelseinkomsten ej bestämmas

till lägre belopp än 3,000 kronor.

Vid taxering till krigskon junk turskatt

år 1941 fastställd jämförelseinkomst

bör frångås endast om särskilda

skäl därtill föranleda.

4. Ränta å minskning av eget kapital i jordbruket beräknas efter en räntefot

av fem procent, ränta å- ökning av sådant kapital efter en räntefot av

sex procent, ökning av eget kapital i jordbruket anses i regel hava ägt rum

vid avbetalning av skuld, som hänfört sig till jordbruket, samt vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed

jämförlig förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av inventarier

för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej om avbetalning

skett av annan skuld än nu sagts även om denna varit intecknad i fastigheten.

Hänsyn till ökning av eget kapital tages endast då den skattskyldige

förebringar tillfredsställande utredning rörande ökningen.

5. Såsom taxerad merinkomst av jordbruk skall, där ej utredning som avses

i nästa punkt förebringas, upptagas den uppskattade merinkomsten nied

avräkning av ett belopp svarande mot utjämningsavdrag som i 3 § sista

stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten.

6. Skattskyldig sorn vill framställa yrkande att uppskattad merinkomst

skall anses helt eller delvis ej hava berott på förhållanden som i 1 § sägs, har

att till stöd för vrkandet förete erforderlig utredning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

47

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Därvid gäller såsom huvudregel, att i taxerad merinkomst inräknas endast

i bruttointäkten ingående prisstegring vid avyttring eller uttag till egen rörelse

av produkter från jordbruket utöver vad som erfordrats för att dels

täcka omkostnadernas ökning i förhållande till prisläget före krigsutbrottet

dels utgöra kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket.

Hänsyn tages därvid ej till ökning av värdet å fri bostad å fastigheten eller

av andra naturaförmåner från denna. Ingår i den uppskattade merinkomsten

inkomstökning på grund av tillfällig uthyrning eller av körslor eller dylikt

i större omfattning än normalt, skall den upptagas i den taxerade merinkomsten

i den mån den kan med sannolikhet anses hava berott på förhållanden

som avses i 1 §, även örn den ej uppkommit på grund av prisstegring.

Inkomstökning å arrende eller dylikt upptages i den taxerade merinkomsten

endast i den mån den kan med sannolikhet anses hava berott på

förhållanden som avses i 1 §.

Kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket skall vid utredning

enligt denna punkt beräknas till femton procent av den vinst, som

skulle hava uppkommit, därest avyttring eller uttag till egen rörelse av

jordbruksprodukter av samma slag som under beskattningsåret ägt rum

under förkrigsinkomståren.

Prisstegring utöver vad som erfordrats för att täcka omkostnadernas ökning

och utgöra kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket

beräknas normalt å bruttointäkterna för beskattningsåret efter procentsatser

som av Kungl. Majit fastställas efter förslag av den centrala krigskonjunkturskattenämnden

eller, där sådan procentsats ej fastställts, efter procentsats

som finnes skälig. Om det av skattskyldig eller beskattningsmyndighet

visas att å gjorda försäljningar under beskattningsåret tillämpats

priser vilka för den skattskyldige genomsnittligt innefattat en mindre eller

större prisstegring än som beräknats med tillämpning av fastställda procentsatser,

skall dock hänsyn därtill tagas vid den taxerade merinkomstens fastställande.

till 6 §.

1. Den grundläggande principen i fråga om krigskonjunkturbeskattning

av skogsbruk är att beskattning endast sker av det belopp som motsvarar

prisstegring å i skogsbruket tillgodogjorda skogsprodukter i förhållande till

det genomsnittliga prisläget under förkrigsinkomståren i den män denna prisstegring

överstiger omkostnadernas ökning sedan sagda lid. Beskattningen

reduceras ytterligare dels genom kompensation för förhållanden som avses

i 3 § sista stycket, dels genom särskilt avdrag med syfte bland annat att

befordra med hänsyn till folkhushållningen önskvärda avverkningar, ett

avdrag som blir högre i den mån avverkningen överstiger viss storlek. Eftersom

inkomsterna av skogsbruk för såväl förkrigsinkomståren som beskattningsåret

arn beroende av virkesuttagens storlek och således ej utgöra lämplig

grund för att jämföra den skattskyldiges verkliga ekonomiska förmåner

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

under de olika åren, skall någon uppskattad merinkomst av skogsbruk ej

fastställas. Beskattningen begränsas däremot på det sätt att den taxerade

merinkomsten ej må beräknas till högre belopp än som av den skattskyldige

kan visas hava utgjort nettointäkt av skogsbruk under beskattningsåret. Den

närmare innebörden av dessa regler framgår av följande punkter.

2. För beräkning av den taxerade merinkomsten skall i första hand fastställas

det belopp som motsvarar prisstegringen i förhållande till det genomsnittliga

prisläget under förkrigsinkomståren å de under beskattningsåret avyttrade

eller för förädling eller förbrukning i egen rörelse uttagna skogsprodukterna,

i den mån prisstegringen överstiger vad som erfordrats för att

täcka omkostnadernas ökning. Prisstegringen torde vanligen kunna beräknas

procentuellt å bruttointäkterna beträffande olika produkter.

Kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket beräknas

till femton procent av den vinst, som skulle hava uppkommit, därest av
-

yttring eller uttag för förädling eller

produkter av samma slag som under

krigsinkomståren.

Från det vid tillämpning av andra

stycket framkomna återstående beloppet

medgives särskilt avdrag med

syfte bland annat att befordra med

hänsyn till folkhushållningen önskvärda

avverkningar. Dylikt avdrag utgör

fem procent å bruttointäkten av

avverkningen i dess helhet å samtliga

den skattskyldige tillhöriga fastigheter

samt, om avverkningen överstigit

nedan angiven virkeskvantitet,

därutöver hälften av det nyss angivna

återstående beloppet till den del det

belöper å den överskjutande avverkningen.

Kungl. Majit äger att, om

särskild anledning därtill uppstår, för

särskilda virkesslag förordna om större

nedsättning än som nu sagts. Om

bruttointäkten av avverkningen är väsentligt

högre än som normalt kan

påräknas för en dylik avverkning,

beräknas dock avdraget endast å så

stort belopp som kan anses motsvara

normal bruttointäkt. Den virkeskvantitet

till vilken enligt vad nyss sagts

hänsyn skall tagas vid bestämmande

av avdragets storlek skall utgöra ett
-

förbrukning i egen rörelse av skogsbeskattningsåret

ägt rum under för
Från

det vid tillämpning av andra

stycket framkomna återstående beloppet

medgives särskilt avdrag med

syfte bland annat att befordra med

hänsyn till folkhushållningen önskvärda

avverkningar. Dylikt avdrag utgör

feni procent å bruttointäkten av

avverkningen i dess helhet å samtliga

den skattskyldige tillhöriga fastigheter

samt, om avverkningen överstigit

nedan angiven virkeskvantitet,

därutöver hälften av det resterande

återstående beloppet till den del det

belöper å den överskjutande avverkningen.

Kungl. Majit äger att, örn

särskild anledning därtill uppstår, för

särskilda virkesslag förordna om större

nedsättning än som nu sagts. Om

bruttointäkten av avverkningen är väsentligt

högre än som normalt kan

påräknas för en dylik avverkning,

beräknas dock avdraget endast å så

stort belopp som kan anses motsvara

normal bruttointäkt. Den virkeskvantitet

till vilken enligt vad nyss sagts

hänsyn skall tagas vid bestämmande

av avdragets storlek skall utgöra ett
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36-

49

(Kungl. Maj:ts förslag.)

hundratrettio procent av det antal

kubikmeter virke, som erhålles genom

att med varandra multiplicera

de vid senaste fastighetstaxering tilllämpade

talen för areal, bonitet och

relativ skogstillgång. Det vid tillämpning

av andra stycket framkomna

återstående beloppet fördelas på den

avverkning, som uppgår till respektive

överstiger den angivna virkeskvantiteten,

i förhållande till antalet kubikmeter

virke inom vardera avverkningsdelen.

Grunder för beräkning av prisstegring

som i första stycket sägs, för

kompensation som i andra stycket

sägs och för avdrag som i tredje stycket

sägs fastställas av Kungl. Maj:t

efter förslag av den centrala krigskonjunkturskattenämnden.

(Utskottets förslag.)

hundratrettio procent av det antal

kubikmeter virke, som erhålles genom

att med varandra multiplicera

de vid senaste fastighetstaxering tilllämpade

talen för areal, bonitet och

relativ skogstillgång. Det ovan angivna

resterande återstående beloppet

f ördelas på den avverkning, som uppgår

till respektive överstiger den angivna

virkeskvantiteten, i förhållande

till antalet kubikmeter virke inom

vardera avverkningsdelen.

Grunder för beräkning av prisstegring

som i första stycket sägs och för

kompensation som i andra stycket

sägs fastställas av Kungl. Maj:t efter

förslag av den centrala krigskonjunkturskattenämnden.

Om den skattskyldige eller beskattningsmyndighet kan visa att å de försäljningar

eller uttag till egen rörelse, som av den skattskyldige gjorts under

beskattningsåret, tillämpats priser vilka sammanlagt innefattat en mindre

eller större prisstegring än som beräknats med tillämpning av nyss angiven

beräkningsgrund, skal] hänsyn därtill tagas vid den taxerade merinkomstens

fastställande. Jämväl i detta fall skall kompensation som i andra stycket

sägs och avdrag som i tredje stycket sägs medgivas.

Avdrag som i tredje stycket sägs skall anses utgöra kompensation jämväl

för det förhållandet att nämnda prisstegring blivit mindre än som kan anses

normalt för ifrågavarande sortiment av sådan anledning som att den skattskyldige

till bränsle avverkat virke vilket normalt kunnat avyttras till massaved

eller dylikt. Dock äger skattskyldig rätt att, i stället för att komma i

åtnjutande av avdrag som nu sagts, örn därigenom större förmån erhålles,

åberopa bevisning att prisstegringen på det avverkade virket av dylik anledning

varit mindre än den som normalt skulle kunnat påräknas.

3. Visar den skatlskyldige, att hans nettointäkt av skogsbruk under be
-

skattningsåret varit mindre än det belopp som erhålles vid tillämpning av

punkt 2, må den taxerade merinkomsten icke bestämmas till högre belopp

än nettointäkten utgjort.

Vid beräkning av nettointäkten av skogsbruk skall från bruttointäkterna

av skogsbruk under beskattningsåret avdrag göras för därpå belöpande om
-

kostnader. För beräkningen erfordras alltså i regel att nettointäkten av jordbruksfastighet

såvitt angår beskattningsåret uppdelas mellan skogsbruk och

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 7 sami. Nr 36.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

jordbruk på det sätt som angives i punkt 1 av anvisningarna till 5 §. Såsom

omkostnad må upptagas jämväl beräknad skälig kostnad för utav avverkning

föranledda efterföljande röjnings- och liknande arbeten så ock kostnad

för utav avverkningen direkt förorsakad återplantering, ändå att kostnaderna

ej hänföra sig till beskattningsåret. Har under beskattningsåret nedlagts

dylik kostnad, för vilken avdrag medgivits vid taxering till krigskon junkturskatt

redan för det nästföregående beskattningsåret, får sådant belopp ej ånyo

avdragas. Därest under beskattningsåret nyuppsättning av inventarier eller

ny-, till- eller ombyggnad å för skogsbruket nödiga driftbyggnader eller till

skogsbruket hänförlig grundförbättring å fastigheten ägt rum, må jämväl avdrag

för kostnaden härför medgivas i den mån den överstiger det belopp,

vartill kostnaden för motsvarande nyuppsättning eller arbeten skulle hava

uppgått vid utgången av augusti 1939, eller, därest nyuppsättning skett av

tillgång som kan anses hava väsentligt värde endast så länge förhållanden

som avses i 1 § föreligga, det värde tillgången kan antagas komma att äga

sedan kriget upphört. Såsom omkostnad må i fall, då skog avverkats eller

ock avyttrats utan samband med avyttring av marken, belopp motsvarande

avdrag enligt 22 § 1 mom. andra stycket kommunalskattelagen upptagas endast

om fastigheten förvärvats efter utgången av augusti 1939. I fall, då

växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken, skall i stället för

avdrag som avses i tredje stycket av nämnda mom. avdrag göras med ett belopp

svarande mot den växande skogens uppskattade värde vid utgången av

augusti 1939, dock att, om skogens för ägaren gällande ingångsvärde var

större, avdrag må ske med detta värde. Vid uppskattning av värdet å den

växande skogen vid utgången av augusti 1939 iakttages, att bevisning rörande

dess storlek i regel ej kan åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å den

växande skogen må följaktligen ej beräknas till högre belopp än som finnes

med sannolikhet svara mot utvecklingen av den allmänna fastighetsmarknaden

beträffande skogsegendomar å orten.

4. Har vid motsvarande tillämpning av de för beräkning av uppskattad

merinkomst av jordbruk gällande reglerna inkomstminskning å jordbruket

uppkommit, förutsättes att den skattskyldige bort utan att krigskon junkturbeskattning

ifrågakomme kunna uttaga skogsprodukter i så stor utsträckning

att kompensation för inkomstminskningen så ock för förhållanden som avses

i 3 § sista stycket erhölles.

I dylikt fall skall följaktligen såsom taxerad merinkomst av skogsbruk ej

upptagas större del av den enligt punkt 2 beräknade merinkomsten än den

som återstår efter avdrag av så stor procentuell andel av densamma som

summan av inkomstminskningen å jordbruket och det å jordbruket belöpande

utjämningsavdragets belopp utgjort av den beräknade nettointäkten

av skogsbruk under beskattningsåret.

5. Ilar skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget skogsbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna

tillämpade prissättningen rörelsen inkomstminskning, medan taxerad mer
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

51

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

inkomst framkommer för skogsbruket, äger den skattskyldige att för utjämning

härutinnan beträffande nämnda produkter tillämpa lägre prissättning

med sammanlagt högst det belopp som motsvarar summan av inkomstminskningen

å rörelsen och det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget.

Vad sålunda stadgats skall gälla även i fall då skattskyldig i rörelse tillgodogjort

sig produkter från skogsbruk, bedrivet av moder- eller dotterföretag,

och skall i dylikt fall inkomstuppskattningen för båda företagen

jämkas med hänsyn till den tillämpade prissättningen.

till 7 §.

1. Beträffande inkomst av annan fastighet kan det i regel antagas, att

taxerad merinkomst bör upptagas allenast i fall där bruttointäkterna under

beskattningsåret i jämförelse med förkrigsinkomståren ökats på grund av

uthymingsmöjligheter, som under normala förhållanden ej plägat vara för

handen men under beskattningsåret kunnat utnyttjas, och som kunna med

sannolikhet antagas hava haft sitt upphov i det av krigstillståndet framkallade

läget. Taxering företages därför i regel allenast därest nu angivna förutsättningar

synas vara för handen. Tillika iakttages att medgivande av utjämningsavdrag

med femton procent å jämförelseinkomsten påverkar den taxerade

merinkomstens storlek.

2. Vid bestämmande av uppskattad merinkomst skall inkomst för förkrigsinkomståren

beräknas allenast för fastigheter som den skattskyldige

innehaft även under beskattningsåret.

Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

beräkningen av inkomst av annan fastighet skall vid uppskattning av

inkomst enligt denna förordning frångås i den mån följande särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

Har fastighet eller del därav, som plägat vara uthyrd, under något av

förkrigsinkomståren ej varit uthyrd men har den varit uthyrd under beskattningsåret,

skall vid uppskattning av inkomsterna för förkrigsinkomståren

tilläggas skäligt hyresbelopp. Avdrag för kostnad för reparation och underhåll

av byggnader beräknas ej för förkrigsinkomståren samt ej heller för

beskattningsåret i vidare mån än kostnaden förorsakats av eller eljest ägt

direkt samband med de förhallanden som föranlett inkomstökningen eller

med anordning som nödvändiggjorts av krigstillståndet. Värdeminskningsavdrag

beräknas ej för förkrigsinkomståren. För beskattningsåret medgives

sådant avdrag endast i den mån värdeminskningen under detta år på grund

av verkställd ny-, till- eller ombyggnad eller annan omständighet kan antagas

hava varit större än under förkrigsinkomståren. Det må emellertid

framhållas, att uthyrning varom här är fråga ofta föranleder skadegörelse

eller slitning, som ej skulle hava uppkommit, örn ej uthyrningen ägt rum.

Sådant förhållande må, där ej hänsyn till detsamma tagits genom avdrag för

reparation eller dylikt under beskattningsåret, beaktas vid beräkning av av
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

drag för värdeminskning. Har å andra sidan under beskattningsåret kostnad

nedlagts för reparation eller underhåll, som under föregående beskattningsår

blivit eftersatt och på den grund beaktats vid beräkning av värdeminskningsavdrag

för det året, må avdrag för kostnaden ej ånyo medgivas.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren. Har den skattskyldige ej under båda förkrigsinkomståren

innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret,

må såsom jämförelseinkomst i stället för medeltalet av inkomsterna

för dessa år antagas annat belopp, som finnes skäligt. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under hela det förra men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall

i regel inkomsten för det senare året vara jämförelseinkomst. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under något av förkrigsinkomståren i dess helhet, må beaktas resultat,

som under förkrigsinkomståren eller något av dessa utvunnits av annan,

vilken då innehaft fastigheten. Vid denna jämförelse bör dock iakttagas

den skillnad som må föreligga bland annat med hänsyn till det av de

olika ägarna i fastigheten nedlagda egna kapitalet.

För fysisk person, för vilken inkomst

av annan fastighet utgjort hans

huvudsakliga försörjningsmöjlighet,

må jämförelseinkomsten ej bestämmas

till lägre belopp än 3,000 kronor.

För fysisk person, som av arman

fastighet haft sin huvudsakliga försörjning,

må jämförelseinkomsten ej

bestämmas till lägre belopp än 3,000

kronor.

4. Ränta å minskning av eget kapital i fastigheten beräknas efter en räntefot

av fem procent, ränta å ökning av sådant kapital efter en räntefot av sex

procent, ökning av eget kapital i fastigheten anses i regel hava ägt rum vid

avbetalning av skuld, som hänfört sig till fastigheten, samt vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig

förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av inventarier

för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej om avbetalning skett

av annan skuld än nu sagts även om denna varit intecknad i fastigheten.

till 8 §.

1. Såsom likartad med inkomst i form av tantiem m. m. anses exempelvis

sådan inkomst av tjänst som utgår i form av lön eller annan förmån från

rörelse, om och i den mån lönens eller förmånens belopp uppenbarligen påverkats

av rörelsens resultat. I den mån ökning av sådan lön eller förmån

får anses motiverad av ett större eller värdefullare arbete betraktas den följaktligen

ej såsom likställd med inkomst av tantiem m. m.

2. I fråga om inkomst av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare skall vad

i punkt 7 av anvisningarna till 4 § stadgats beträffande yrkesmässig uppfinnarverksamhet

äga motsvarande tillämpning.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

53

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

3. Såsom jämförelseinkomst upptages

i regel medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren av tjänst

eller tillfällig förvärvsverksamhet som

avses i 8 § sista stycket. Är det uppenbart

att detta medeltal ej utgör

ett godtagbart uttryck för den skattskyldiges

normala årsinkomst av sådant

slag vid tiden närmast före

krigsutbrottet, skall dock jämförelseinkomsten

fastställas till annat belopp

som med hänsyn till omständigheterna

kan anses skäligt. Därest inkomst

som här avses utgjort den skattskyldiges

huvudsakliga försörjningsmöjlighet,

må jämförelseinkomsten ej

bestämmas till lägre belopp än 3,000

kronor.

3. Såsom jämförelseinkomst upptages

i regel medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren av tjänst

eller tillfällig förvärvsverksamhet som

avses i 8 § sista stycket. Är det uppenbart

att detta medeltal ej utgör

ett godtagbart uttryck för den skattskyldiges

normala årsinkomst av sådant

slag vid tiden närmast före

krigsutbrottet, skall dock jämförelseinkomsten

fastställas till annat belopp

som med hänsyn till omständigheterna

kan anses skäligt. Därest skattskyldig

av inkomst som här avses haft

sin huvudsakliga försörjning, må

jämförelseinkomsten ej bestämmas till

lägre belopp än 3,000 kronor.

till 9 §.

1. Uppskattning av realisationsvinst vid avyttring av fast eller lös egendom

sker enligt de regler som gälla för beräkning av sådan vinst enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, dock att i stället för

priset vid förvärvet må avdragas egendomens uppskattade värde vid utgången

av augusti 1939, om detta värde var högre. Vid uppskattning av dylikt

värde å fast egendom iakttages, att bevisning rörande dess storlek i regel ej

kan åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å egendomen efter nämnda

tidpunkt bör följaktligen ej beräknas till högre belopp än som finnes med

sannolikhet svara mot utvecklingen av den allmänna fastighetsmarknaden å

orten. Från realisationsvinsten får avdragas realisationsförlust vid avyttring

av fast eller lös egendom, därvid beaktas, att, om värdet vid utgången av

augusti 1939 lagts till grund för beräkningen av realisationsvinsten, värdet

vid samma tidpunkt också skall läggas till grund för beräkning av realisationsförlusten,

försåvitt värdet å den egendom förlusten avser då var lägre

än kostnaden för förvärvet.

Inkomst av realisationsvinst beräknas ej för förkrigsinkomståren. Om

skattskyldig mera regelbundet gör försäljningar, exempelvis av aktier, utan

att dock yrkesmässig sådan verksamhet anses föreligga, kan beskattning

av hela den realisationsvinst, som belöper på tiden efter krigsutbrottet,

stundom te sig oskälig. Jämkning av den taxerade merinkomsten bör i sådant

fall ske genom avdrag med skäligt belopp, därvid emellertid märkes,

att till utgångspunkt för avdraget bör tagas realisationsvinsten i sin helhet

och ej blott den del av denna vinst som hänför sig till värdeökning efter

krigsutbrottet, samt att även storleken av försäljningsvinster linder de olika

åren, som ej äro skattepliktiga, bör beaktas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2. Till realisationsvinst enligt 9 § skall icke hänföras sådan intäkt, som

enligt 2 § 1 mom. andra stycket skall inräknas i inkomst av rörelse.

3. Har uppkommen realisationsvinst vid avyttring av tillgång för stadigvarande

bruk under beskattningsåret använts för inköp av tillgång liknande

den avyttrade under sådana förhållanden att avyltringen och inköpet helt

eller delvis skäligen böra betraktas som ett utbyte av en befintlig tillgång

mot en annan, skall i motsvarande mån realisationsvinsten ej medräknas

vid taxeringen till krigskonjunkturskatt.

till 10 §.

Av 4 § 3 mom. framgår att, om en förvärvskälla inom rörelse utvisar inkomstökning

och en annan inkomstminskning, inkomstminskningen får i

viss ordning avräknas från inkomstökningen. Av punkt 4 g) av anvisningarna

till 4 § och tredje stycket av punkt 2 av anvisningarna till 5 § framgår

att i förhållande mellan jordbruk och rörelse utjämning i vissa fall kan

enligt särskilda regler äga rum i händelse den ena förvärvskällan utvisar

inkomstökning och den andra inkomstminskning. Utjämning enligt särskilda

regler kan enligt punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 6 § jämväl

i vissa fall ifrågakomma i förhållande mellan å ena sidan skogsbruk,

å andra sidan jordbruk eller rörelse, därest jordbruket eller rörelsen utvisar

inkomstminskning. Beräkning av inkomstminskning beträffande skogsbruk

förutsättes däremot ej enligt denna förordning kunna ifrågakomma. Avdrag

för realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom medgives enligt

9 § från realisationsvinst å sådan egendom men antages enligt denna förordning

ej kunna ske i andra fall. I de fall, som ej sålunda särskilt reglerats,

kan avdrag för inkomstminskning å krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla,

i den mån inkomstminskningen kan antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, enligt 10 § medgivas från taxerad merinkomst

å annan förvärvskälla. Med hänsyn till de olika reglerna för fastställande

av taxerad merinkomst å olika förvärvskällor och det förhållandet att

skattskyldig dessutom kan hava andra, krigskonjunkturskatt icke underkastade

förvärvskällor vilka kunna utvisa såväl inkomstökning som inkomstminskning,

hava ej bestämda regler kunnat fastställas för sådant avdrag.

Såsom vägledande synpunkter må dock anföras följande. Därest mellan de

krigskonjunkturskatt underkastade förvärvskällorna finnes sådant samband

att avräkning dem emellan framstår såsom särskilt naturlig, bör sådan avräkning

ske oavsett förhållandena med förvärvskällorna i övrigt. Eljest bör,

om skattskyldig under beskattningsåret även haft andra, krigskonjunkturskatt

icke underkastade förvärvskällor, som sammanlagt kunna anses utvisa

inkomstökning, avdrag i första hand göras från sådan inkomstökning. Vid

bedömande i vad mån inkomstökning som nu sagts skall anses föreligga bör

jämförelse göras mellan den vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för beskattningsåret beräknade inkomsten av förvärvskällorna och

medeltalet av motsvarande inkomster under förkrigsinkomståren.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

55

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Beträffande avdrag för inkomstminskning under det beskattningsår, 1941

års taxering till krigskonjunkturskatt avsåg, iakttages, att sådant avdrag skall

medgivas från den merinkomst, som återstår sedan övriga i 10 § omförmälda

avdrag med undantag för det däri omförmälda avdraget å 3,000 kronor i förekommande

fall gjorts. Vid bedömande av inkomstminskningens storlek och

övriga med avdragsrätten sammanhängande frågor skola de vid nämnda

taxering gällande föreskrifterna äga tillämpning. Därvid märkes, att fråga

kan vara antingen om sådan inkomstminskning, som vid 1941 års taxering

skulle avdragas innan taxerad merinkomst av visst slag fastställdes, eller om

sådan inkomstminskning som fick avdragas enligt 10 § i förordningen om

krigskonjunkturskatt för år 1941. Avdrag medgives endast i den mån inkomstminskningen

kan anses hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §.

Vid bestämmande huruvida avdrag skall anses hava kunnat utnyttjas vid

1941 års taxering skall bortses från det i 10 § omförmälda avdraget å 3,000

kronor.

till 14—19 samt 21 §§.

1. Har värdet av lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse, enligt uppskattning jämlikt punkt 4 b) av anvisningarna till 4 §,

sedan sista förkrigsinkomstårets utgång nedgått och har den skattskyldige i

sin balansräkning för beskattningsåret till en särskild varuförnyelsefond, avsedd

för nedskrivning av lager som han haft för avsikt att anskaffa i det avyttrade

eller eljest avgångna lagrets ställe, gjort avsättning för vilken avdrag

ej skett vid beräkning av nettointäkten, skall efter därom framställt yrkande

prövningsnämnd jämlikt 14 § besluta provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

under förutsättningar, som framgå av det följande. Har den skattskyldige

redan för föregående beskattningsår fått provisorisk skattepåföring

för dylik fondavsättning, kan ny avsättning givetvis avse endast den nedskrivning,

som ej täckes av den mot den tidigare medgivna provisoriska skattepåföringen

svarande fondavsättningen. Var lagret vid krigsutbrottet större än

vid sista förkrigsinkomstårets utgång, må fondavsättningen avse lagerminskningen

sedan krigsutbrottet, såsom örn lagret vid denna tidpunkt varit lager

vid sista förkrigsinkomstårets utgång.

Har fond av den skattskyldige betecknats såsom avsedd för användning

ej allenast till nedskrivning av lagertillgångar utan till inköp av sådana för

lagrets ersättande, skall fonden likväl anses uppfylla de i 14 § angivna villkoren.

Avsättning till investeringsfond för ersättande av förkrigslager skall

godkännas såsom förutsättning för provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

enligt nämnda paragraf, ehuru avdrag för densamma medgivits vid

nettointäktens beräkning.

Det antages i det följande, att lagret vid utgången av augusti 1939 ej visats

hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets utgång, samt att avsättning

till varuförnyelsefond ej skett för föregående beskattningsår.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

Vid bestämmande av den provisoriska

skattepåföringen verkställes en

summarisk uppskattning av vad det

skulle hava kostat att vid beskattningsårets

utgång anskaffa mot lagerminskningen

svarande tillgång, s. k.

ersättningslager. Skillnaden mellan

denna kostnad och värdet av ersättningslagret,

uppskattat till det belopp

till vilket ersättningslagret enligt

punkt 4 b) lägst må nedskrivas, utgör

det belopp varå den provisoriska skattepåföringen

enligt 14 § beräknas.

Denna skattepåföring kommer alltså

att avse det belopp, varmed ersättningslagret,

örn det anskaffats vid beskattningsårets

utgång, skulle fått nedskrivas

enligt denna förordning.

Har vid fastställande av beskattningsbar

merinkomst för beskattningsåret

eller det föregående beskattningsåret

avdrag åtnjutits för minskning

av dold förkrigsreserv i de avyttrade

eller eljest avgångna lagertillgångarna,

skall dock detta belopp avdragas

från ovannämnda skillnadsbelopp. Det

belopp, å vilket sålunda provisorisk

skattepåföring må ske, begränsas givetvis

även av fondavsättningens storlek.

Att ytterligare begränsning kan

ifrågakomma, då fondavsättning tillika

skett enligt 15 §, framgår av punkt

2 här nedan. Den provisoriskt påförda

skatten skall utgöra det belopp,

varmed krigskonjunkturskatten skulle

hava minskats, om det belopp, varå

den provisoriska skattepåföringen sålunda

beräknas, avdragits från den

beskattningsbara merinkomsten.

(Utskottets förslag.)

Vid bestämmande av den provisoriska

skattepåföringen verkställes en

summarisk uppskattning av vad det

skulle hava kostat att vid beskattningsårets

utgång anskaffa mot lagerminskningen

svarande tillgång, s. k.

ersättningslager. Skillnaden mellan

denna kostnad och värdet av ersättningslagret,

uppskattat till det belopp

till vilket ersättningslagret enligt

punkt 4 b) av anvisningarna till 4 §

lägst må nedskrivas, utgör det belopp

varå den provisoriska skattepåföringen

enligt 14 § beräknas. Denna skattepåföring

kommer alltså att avse det

belopp, varmed ersättningslagret, om

det anskaffats vid beskattningsårets

utgång, skulle fått nedskrivas enligt

denna förordning.

Har vid fastställande av beskattningsbar

merinkomst för beskattningsåret

eller tidigare beskattningsår avdrag

åtnjutits för minskning av dold

förkrigsreserv i avyttrade eller eljest

avgångna lagertillgångar, skall dock

motsvarande belopp — i förekommande

fall minskat med belopp som

vid taxering till krigskonjunkturskatt

tillagts för återvinning av sådan reserv

— avdragas från ovannämnda

skillnadsbelopp. Det belopp, å vilket

sålunda provisorisk skattepåföring må

ske, begränsas givetvis även av fondavsättningens

storlek. Att ytterligare

begränsning kan ifrågakomma, då

fondavsättning tillika skett enligt 15

§, framgår av punkt 2 här nedan.

Den provisoriskt påförda skatten skall

utgöra det belopp, varmed krigskonjunkturskatten

skulle hava minskats,

örn det belopp, varå den provisoriska

skattepåföringen sålunda beräknas,

avdragits från den beskattningsbara

merinkomsten.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36-

57

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om ett senare år ersättningslager anskaffas och med anlitande av varuförnyelsefonden

i bokslutet för året nedskrives enligt grunder, som jämlikt punkt

4 b) av anvisningarna till 4 § skulle kunnat godkännas vid inkomstuppskattning

för det året, skall enligt 21 § den på nedskrivningen belöpande skatten på

framställning av den skattskyldige efter beslut av prövningsnämnd restitueras.

Disponeras fonden för annat ändamål än anskaffning eller nedskrivning av

ersättningslager, upphör i motsvarande mån rätten till restitution. Befinnes

det att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, förutsättningar för restitution

av det provisoriskt påförda skattebeloppet eller del därav ännu ej föreligga,

skall rätten till sådan restitution hava förfallit.

2. Rätten att enligt 15 § erhålla provisorisk skattepåföring genom avsättning

av redovisad årsvinst eller besparade vinstmedel till prisfluktuationsfond

för att trygga sig mot förlust genom prisfall å inköpta men ej levererade varor

avser endast det fall att varorna definitivt inköpts att senare levereras för

visst till beloppet bestämt pris. Skulle, därest de varor avtalet avser hade

levererats vid beskattningsårets utgång, varulagret hava bragts upp till större

storlek än vid beskattningsårets ingång, bör iakttagas, att jämlikt punkt 4 b)

av anvisningarna till 4 § rätten till nedskrivning är mera begränsad beträffande

det överskjutande lagret än beträffande ersättningslagret.

Sker provisorisk skattepåföring för avsättning till prisfluktuationsfond, medgives

provisorisk skattepåföring för avsättning till varuförnyelsefond enligt

14 § ej i större utsträckning än sådan skattepåföring skulle hava medgivits,

därest de under beskattningsåret inköpta varor, som avsättningen till prisfluktuationsfond

avser, varit levererade vid beskattningsårets utgång.

3. Avsättning av kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § kan ske av

redovisad årsvinst eller besparade vinstmedel. Därest sådan fond ett följande

år tages i anspråk för omkostnader, kommer för det året avdrag vid taxering

till krigskonjunkturskatt för de ur fonden disponerade medlen ej att medgivas.

I förekommande fall skall likväl så anses, som örn avdrag skett vid

taxering enligt denna förordning för det år då omkostnaderna ägt rum.

Restitution av provisoriskt påförd Restitution av provisoriskt påförd

skatt medgives därest fondmedlen disponerats

för sådana omkostnader som

skulle hava varit avdragsgilla, örn i

stället andra medel använts för omkostnaderna.

Dock må i fall, där kostnadsutjämningsfond

ej tagits i anspråk

för täckande av omkostnader

som nu avses, restitution likväl medgivas,

därest ett belopp, svarande mot

de omkostnader för vilka fonden enligt

silt ändamål kunnat disponeras,

tillägges vid inkomstuppskattningen

enligt denna förordning för det be
-

skatt medgives i första hand därest

fondmedlen disponerats för sådana

omkostnader som skulle hava varit

avdragsgilla, om i stället andra medel

använts för omkostnaderna. Dock må

i fall, där kostnadsutjämningsfond ej

tagits i anspråk för täckande av omkostnader

som nu avses, restitution

likväl medgivas, därest ett belopp,

svarande mot de omkostnader för vilka

fonden enligt sitt ändamål kunnat

disponeras, tillägges vid inkomstuppskattningen

enligt denna förordning

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

skattningsår då omkostnaderna

ägt

rum. Vad sålunda stadgats skall i tilllämpliga

delar gälla jämväl beträffande

restitution i fall, där kostnadsutjämningsfond

ej avsatts men provisorisk

påföring av krigskonjunkturskatt

det oaktat skett på grund av bestämmelserna

i 20 § andra stycket.

(Utskottets förslag.)

för det beskattningsår då omkostnaderna

ägt rum. Vad sålunda stadgats

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

beträffande restitution i fall, där kostnadsutjämningsfond

ej avsatts men

provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

det oaktat skett på grund av

bestämmelserna i 20 § andra stycket.

Att i visst fall restitution kan ske

även där kostnadsutjämningsfond ej

använts för omkostnader som nu

sagts framgår av 21 § sista stycket.

4. Enligt vad som framgår av punkt 4 d) av anvisningarna till 4 § kan

skattskyldig vid uppskattning av inkomst av rörelse jämlikt denna förordning

enligt vissa grunder erhålla avdrag för s. k. överpris eller merkostnad å tillgång

för stadigvarande bruk. Har ej hela det i räkenskaperna gjorda avdraget

kunnat sålunda godkännas vid inkomstuppskattningen, kan den återstående

delen av avdraget likväl tillgodoräknas den skattskyldige för ifrågavarande år

genom provisorisk skattepåföring enligt 17 § efter yrkande av den skattskyldige.

Den provisoriska skattepåföringen skall i dylikt fall avse det belopp, varmed

krigskonjunkturskatten skulle hava minskats, om det i räkenskaperna

gjorda avdraget i sin helhet medgivits vid inkomstens uppskattning.

När tillgången visas hava nedgått i värde under det, till vilket det i beskattningsavseende

enligt denna förordning nedskrivits, må enligt 21 § restitution

ske av så stor del av den provisoriskt påförda skatten som svarar mot den

påvisade ytterligare värdeminskningen. Befinnes det att vid tidpunkt, som

sedermera fastställes, tillgången alltjämt har ett högre värde än det, till vilket

den i räkenskaperna för beskattningsåret nedskrivits, skall rätten till ytterligare

restitution hava förfallit.

5. Har fartyg sålts för högre pris än det i beskattningsavseende gällande

värdet utan att under beskattningsåret ersättas med annat fartyg, kommer

vinsten att vid taxeringen inräknas i inkomsten av rörelse, medan, om annat

fartyg under samma år anskaffats, vinsten oftast kunnat till stor del uppvägas

av avdrag för värdeminskning. Avser säljaren att för köpeskillingen

eller del av denna anskaffa nytt eller nya fartyg, kan han emellertid genom

att på särskilt konto hos riksbanken insätta det belopp, han sålunda ämnar

disponera, enligt 18 § erhålla rätt till provisorisk påföring av så stor krigskonjunkturskatt

som belöper på den i den beskattningsbara merinkomsten ingående

del av det insatta beloppet, som överstiger fartygets i beskattningsavseende

enligt denna förordning gällande värde vid avyttringen, d. v. s. med det

belopp, varmed skatten skulle hava minskats, örn det överstigande beloppet

avdragits vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning.

Rätt till skatterestitution erhålles sedermera enligt 21 § i den mån det insatta

beloppet användes för anskaffning av annat fartyg och i räkenskaper
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

59

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

na avskrivning å detta sker av beskaffenhet att kunna föranleda avdrag vid

ifrågavarande beskattning. Om sålunda för ett senare beskattningsår, då annat

fartyg anskaffats för de insatta medlen, avdrag för överpris sker i räkenskaperna

och det befinnes att förutsättningarna för motsvarande avdrag

vid taxering till krigskonjunkturskatt då föreligga, skall prövningsnämnden,

i stället för att medgiva avdrag för detta beskattningsår, efter framställning

från den skattskyldige besluta att restitution skall ske av den provisoriskt

påförda krigskonjunkturskatt, som belöper på avdragets belopp. Därest fartyget

sedermera nedgått till lägre värde än det, som återstår oavskrivet i beskattningsavseende

enligt denna förordning, kan, i den mån motsvarande

avskrivning skett i räkenskaperna, ytterligare restitution ifrågakomma, därvid

reglerna i punkt 4 ovan erhålla motsvarande tillämpning.

Var fartyget vid avyttringen belastat med intecknad gäld och har i följd

härav köpeskillingen ej i sin helhet insatts i riksbanken, må provisorisk påföring

medgivas av så stor krigskonjunkturskatt som belöper på den i den beskattningsbara

merinkomsten ingående del av det insatta beloppet, som

överstiger fartygets i beskattningsavseende enligt denna förordning gällande

värde minskat med ett mot gälden svarande belopp. Den provisoriska påföringen

kommer följaktligen att beräknas på samma sätt som om fartyget icke

varit intecknat och således hela köpeskillingen kunnat insättas i riksbanken.

Vid restitution i dylikt fall skall iakttagas, att, om jämväl andra medel än i

riksbanken insatta använts för inköp av nytt fartyg, dessa visserligen må

inom ramen för nämnda gäldbelopp medräknas som köpeskilling för detta

fartyg, som om medlen uttagits från riksbanken, men att restitution dock ej

må beräknas för skatt å högre belopp än det i riksbanken insatta.

Har vid beräkning av beskattningsbar merinkomst enligt denna förordning

avräknats belopp, som anses hava innefattat framtagande av dold förkrigsreserv

i fartyg, får givetvis sådant belopp ej ingå i det å vilket provisorisk

skattepåföring beräknas och bör följaktligen så anses, som om fartygets i

beskattningsavseende gällande värde varit i motsvarande mån högre.

Vad nu sagts örn belopp, som influtit vid avyttring av fartyg, skall också

tillämpas å ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller annan

tillgång för stadigvarande bruk i rörelsen.

Att i fall som avses i denna punkt särskilt förfarande kan ifrågakomma

beträffande erläggande av provisoriskt påförd skatt framgår av 22 §.

6. Beträffande det i 19 § avsedda fallet kommer vad i punkt 5 här ovan

anförts att i tillämpliga delar äga motsvarande tillämpning.

7. Exempel på tillämpning av 18, 19 och 21 §§.

a) Ett rederi har den 1 november 1941 för 900,000 kronor sålt ett ointecknat

fartyg, då bokfört till 500,000 kronor men i beskattningsavseende

nedskrivet lill 400,000 kronor (som tillika var fartygets saluvärde vid utgången

av augusti 1939). Köpeskillingen, 900,000 kronor, insättes i sin helhet å

vederbörligt konto i riksbanken.

I inkomsten för beskattningsåret ingår vinsten 900,000 — 400,000 =

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

500,000 kronor. Förhållandena i övrigt antagas vara sådana, att rederiets

beskattningsbara merinkomst överstiger 500,000 kronor. Rederiet kan då efter

yrkande erhålla provisorisk påföring av så stor skatt, som belöper å skillnaden

mellan 900,000 och 400,000 kronor, d. v. s. å 500,000 kronor.

Ett senare beskattningsår inköper rederiet ett nytt fartyg för 900,000 kronor

och uttager då mot ställande av säkerhet för skatten hela det i riksbanken

insatta beloppet. Det antages, att å detta fartyg avskrivning sker med

500.000 kronor samt att överprisavdrag skulle kunnat medgivas med 200,000

kronor. Det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava

minskats, om den beskattningsbara merinkomsten för år 1941 varit 200,000

kronor mindre, restitueras.

Det antages vidare, att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, fartygets

värde nedgått med ytterligare 150,000 kronor, för vilka värdeminskningsavdrag

vid taxering till krigskonjunkturskatt ännu ej medgivits. Restitution

medgives då med det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle

hava minskats, om den beskattningsbara merinkomsten för beskattningsåret

1941 varit ytterligare 150,000 kronor mindre.

Sammanlagt har alltså skatterestitution i två repriser beviljats för skatt

belöpande på 350,000 kronor. Återstående skatt blir definitiv.

b) Förhållandena äro desamma som i exempel a) med den skillnad att rederiets

beskattningsbara merinkomst antages uppgå till allenast 300,000 kronor.

Rederiet insätter dock i riksbanken hela köpeskillingen 900,000 kronor.

Provisorisk skattepåföring kan då ske allenast å ett belopp av 300,000

kronor.

Restitution kan emellertid vid första restitutionstillfället ske på samma

sätt som i exempel a), d. v. s. med skatt å ett belopp av 200,000 kronor.

Vid andra restitutionstillfället får däremot restitution ske allenast å ett belopp

av 100,000 kronor, enär provisorisk skatt påförts allenast för 300,000

kronor. I detta fall blir emellertid sålunda hela skatten för beskattningsåret

1941 restituerad.

c) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

rederiet antages av köpeskillingen i riksbanken insätta endast 600,000 kronor

och att för inköp av det nya fartyget disponeras, jämte det i riksbanken

insatta beloppet, 300,000 kronor andra medel.

Provisorisk skatt påföres då endast för ett belopp av 600,000 — 400,000 =

200.000 kronor.

Restitution sker vid första restitutionstillfället som i exempel a), d. v. s.

beräknad å ett belopp av 200,000 kronor, men ytterligare restitution kan ej

ifrågakomma.

d) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

fartyget vid avyttringen var belastat med intecknad gäld å 300,000 kronor.

Rederiet insätter därför i riksbanken endast 900,000 —- 300,000 == 600,000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

61

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Provisorisk skatt påföres emellertid som i exempel a) för ett belopp av

500.000 kronor.

När det nya fartyget inköpes, disponeras för ändamålet de 600,000 kronor,

som innestå i riksbanken, samt 300,000 kronor andra medel.

Restitution medgives som i exempel a).

e) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

fartygets värde vid utgången av augusti 1939 visas hava utgjort 550,000 kronor.

Eftersom beloppet 150,000 kronor innefattar framtagande av en dold

förkrigsreserv, skall det ej ingå i den beskattningsbara merinkomsten (se 4 §

4 mom. första stycket). Det antages dock, att hela det vid försäljningen erhållna

beloppet 900,000 kronor insättes i riksbanken.

I den beskattningsbara merinkomsten ingår vinsten i detta fall med endast

350.000 kronor.

Provisorisk skatt påföres för ett belopp av 350,000 kronor.

Restitution sker emellertid såsom i exempel a). Olikheten med nämnda

exempel beträffande restitutionen inträder först om fartyget nedgår i värde

under 550,000 kronor. Enligt exempel a) skulle nämligen, om fartyget i motsvarande

mån nedgått i värde, restitution kunnat ske å ett sammanlagt belopp

av 500,000 kronor, medan i nu föreliggande exempel restitution kan ske

endast å ett belopp av 350,000 kronor.

f) Förhållandena äro desamma som i exempel a) i avseende å försäljning

av fartyg och provisorisk skattepåföring.

Emellertid antages, att rederiet av det i riksbanken insatta beloppet,

900.000 kronor, ett senare beskattningsår disponerar endast 400,000 kronor

till inköp av nytt fartyg, å vilket överprisavdrag skulle kunnat medgivas med

100.000 kronor. Det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle

hava minskats, om den beskattningsbara merinkomsten varit 100,000 kronor

mindre, restitueras.

Det antages vidare, att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, fartygets

värde nedgått med ytterligare 150,000 kronor. Restitution medgives då med

det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava minskats,

örn den beskattningsbara merinkomsten för år 1941 varit ytterligare 150,000

kronor mindre.

Återstående skatt blir definitiv.

g) Förhållandena äro desamma som i exempel a) i avseende å försäljning

av fartyg och provisorisk skattepåföring.

Det antages emellertid att det ny- Det antages emellertid att det nyförvärvade

fartyget betingar ett pris förvärvade fartyget betingar ett pris

av 1,800,000 kronor, varav 900,000 av 1,800,000 kronor, varav 900,000

kronor uttagas från riksbanken och kronor uttagas från riksbanken och

lika stort belopp disponeras av andra lika stort belopp disponeras av andra

medel. Det antages vidare, att över- medel. Det antages vidare, att överprisavdrag

för beskattningsåret 1942 prisavdrag för beskattningsåret 1943

kunnat medgivas med 400,000 kro- kunnat medgivas med 400,000 kro
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

nor, och att vid tidpunkt, som seder- nor, och att vid tidpunkt, som sedermera

fastställes, fartygets värde ned- mera fastställes, fartygets värde nedgått

med 300,000 kronor under det gått med 300,000 kronor under det

belopp, som återstod efter överpris- belopp, som återstod efter överprisavdraget.

Eftersom i detta fall köpe- avdraget. Eftersom i detta fall köpeskillingen

är dubbelt så stor som för- skillingen är dubbelt så stor som försäljningssumman

för det gamla far- säljningssumman för det gamla fartyget

och blott hälften av köpeskil- tyget och blott hälften av köpeskillingen

uttagits från riksbanken, me- lingen uttagits från riksbanken, medan

hälften av fartyget förvärvats för dan hälften av fartyget förvärvats för

andra medel, beräknas restitution andra medel, beräknas restitution

som i exempel a), d. v. s. vid vart- som i exempel a), d. v. s. vid vartdera

tillfället med hälften av det be- dera tillfället med hälften av det belopp,

som belöper å fartyget i dess lopp, som belöper å fartyget i dess

helhet. helhet.

För den hälft av värdeminskningsbeloppen, för vilken restitution ej på nu

angiven grund medgivits, kan, när det nya fartyget inköpts, örn inkomsten

för det då ifrågavarande beskattningsåret därtill förslår, erhållas omedelbart

överprisavdrag med 200,000 kronor och provisorisk skattepåföring intill

150,000 kronor, varå restitution vid den senare tidpunkten kan beviljas.

h) Rederiet insätter av andra medel än sådana, som erhållas vid avyttring

eller förlust av fartyg, i riksbanken 900,000 kronor, vilket belopp förutsättes

ej överstiga den vid inkomstuppskattningen enligt denna förordning beräknade

inkomsten för beskattningsåret. Provisorisk skattepåföring kan jämlikt

19 § ske för hälften av detta belopp eller 450,000 kronor.

Nytt fartyg anskaffas enligt samma antagande som i exempel a) och värdeminskningen

försiggår även såsom där antagits. Restitution medgives då

såsom i exempel a).

8. Beträffande de fall, som avses i punkterna 2 samt 4—7 här ovan, märkes,

att förmån som där sagts ej må medgivas, där tillgång överförts mellan

fysiska eller juridiska personer, mellan vilka intressegemenskap råder, under

sådana förhållanden att det kan antagas, att transaktionen skett för att komma

i åtnjutande av särskild förmån i beskattningshänseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

63

2) antaga följande

Förslag

till

Förordning

med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst

år 1943 av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg

eller köpeskilling vid avyttring av fartyg.

Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 30 maj 1941, nr 360,

med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst under vissa år

av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling

vid avyttring av fartyg stadgats beträffande fartyg, som förlorats under beskattningsår

för vilket taxering ägt rum år 1940 eller skulle äga rum något av

åren 1941 eller 1942, samt beträffande fartyg, som avyttrats under något av

de beskattningsår, för vilka taxering skulle äga rum år 1941 eller år 1942,

skall äga tillämpning även för det fall att förlusten timat eller avyttringen

ägt rum under beskattningsår, för vilket taxering skall äga rum år 1943.

B) att följande motioner, nämligen:

väckta inom första kammaren:

nr

271

av

friherre Beck-Friis m. fl.,

»

272

herr Bernhard Nilsson och herr Bondeson,

»

273

»

herr Sundberg m. fl.,

väckta inom andra kammaren:

nr

42

av

herr Åqvist,

»

186

herr Hansson i Skediga,

»

230

herr Lundell,

»

386

herr Svensson i Ljungskile m. fl.,

»

392

»

herr Karlsson i Granebo m. fl.,

»

393

»

herr Janson i Frändesta m. fl., samt

394

herrar Lundberg i Hälsingborg och Olson i Göte- borg,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 11 juni 1942.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt*, Sjödahl,

Egnell, Bengtsson, Frans Ericson, Velander, Heuman och Franzon; samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Orgård, Falk, Lundell,

Jonsson i Skedsbygd, Sundström i Skövde, De Geer, Olofsson i Höganäs* och Bladh.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

1) Beträffande förslaget i dess helhet:

av herr Lundell, som anfört:

»Med de förslag till skattesatser för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

och värnskatten som föreslagits i propositionerna nr 355 resp.

357 föreligger avsikt att uttaxera ännu högre belopp än förut på basis av de

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppen.

Nedan är uppgjord en sammansatt skiktskala för fysiska personer m. m.

utvisande det sammanlagda skattetrycket för olika skikt av den beskattningsbara

inkomsten enligt dessa förslag. Längst till höger äro tillfogade två kolumner

innebärande att det sammanlagda trycket av allmän kommunalskatt,

landstingsskatt och vägskatt (egentligen utgående i form av ett visst antal

kronor pr kommunalskattekrona resp. vägskattekrona) uppskattats efter debiteringarna

i höst komma i medeltal att motsvara ungefär 15 % av till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp. Detta är en

delvis grov medeltalsberäkning. Rätteligen torde i de lägre skikten böra ha

stått 16 % och 17 °/o och kanske ännu högre.

Skikt av beskatt- ningsbar inkomst

Bottenskatt

%

Tilläggs-

skatt

%

Värnskatt

%

Summa

statsskatt

%

Kommunala

skatter c:a

%

Summa

skatter c:a

%

0- 3,000

6.75

_

6

12.75

15

28

3,000- 6,000

8.26

—

7

15.25

15

30

6,000— 8,000

9.75

—

8

17.75

15

33

8,000- 9,000

9.75

2

8

19.75

15

35

9,000- 10,000

9.75

2

10

21.76

15

37

10,000— 12,000

9.75

4

10

23.75

15

39

12,000— 15,000

9.75

4

12.5

26.25

15

41

15,000— 25,000

9.75

8

15

32.76

15

48

25,000— 35,000

9.75

12

18

39.75

15

55

35,000- 40,000

9.75

12

21

42.75

15

58

40,000- 50,000

9.76

16

21

46.75

15

62

50,000— 60,000

9.75

16

24

49.75

15

65

60,000—100,000

9.75

20

24

53.76

15

69

100,000-200,000

9.76

24

27.6

61.25

15

76

200,000-

9.75

28

31

68.75

15

84

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

65

Om vi betrakta kolumnen längst till höger, framgår med full tydlighet

att dessa skatteformer tillsammantagna åstadkomma en mycket hård merinkomstbeskattning.

En rörelseidkare eller jordbrukare, som har en jämförelseinkomst

om t. ex. 6,000 kr. får ev. merinkomst tydligen beskattad med

i första hand c:a 33 °/o och därefter progressivt efter merinkomstens storlek.

En pejson som har 15,000 kr. jämförelseinkomst får merinkomst beskattad

med i början c:a 48 % och därefter hårdare. Den som har 100,000 kr. i

jämförelseinkomst får merinkomst beskattad efter minst c:a 76 %. En sådan

merinkomstskatt måste anses mer än tillräckligt hård för alla förnuftiga

ändamål och gör tilläggandet av en särskild krigskonjunkturskatt sådan som

den i proposition nr 287 framlagda helt obehövligt och skadligt.

Utöver det skattetryck, som redovisas i den ovan uppställda skiktskalan,

tillkommer sedan trycket av den särskilda skatten å förmögenhet, vilket

tryck ej låter sig infoga i en sådan skala.

Även i fråga om juridiska personer såsom aktiebolag och ekonomiska föreningar

måste den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och värnskatten

tillsammans med de kommunala skatterna, vid nuvarande eller nu föreslagna

höjd, anses utgöra en merinkomstskatt av sådan hårdhet, att särskild

krigskonjunkturskatt ej därutöver kan vara lämplig. De angivna skatterna

taga av det beskattningsbara beloppet sammanlagt c:a20 + 12 + 15= 47 °/o.

Av varje merinkomst borttages sålunda 47 °/o utan något skattefritt avdrag

eller något utjämningsavdrag. Återstående 53 %> av merinkomsten kan sedan

ej komma någon delägare till del utan förnyad beskattning efter den ovan

uppställda hårda skiktskalan för fysiska personer.

Mot särskild krigskonjunkturskatt i föreslagen form tala häratöver åtskilliga

skattetekniska, fiskaliska och nationalekonomiska skäl, beträffande

vilka hänvisas till motionerna II: 5 till 1940 års urtima och II: 282 till 1941

års riksdag samt till anföranden i II. kammaren vid debatterna angående

respektive förordningar om krigskonjunkturskatt.

Den nu föreslagna förordningen innehåller vissa förbättringar utöver tidigare

gällande; såsom bestämmelsen om viss kompensation för det försämrade

penningvärdet genom utjämningsavdrag. Vidare rätt till viss utjämning

mellan två beskattningsår, fastställande av ett minimibelopp för skattskyldighet

örn 6,000 kr. i taxerat belopp till statsskatt, vissa lindrade bestämmelser

i fråga om beskattning av skogsbruk samt en del andra jämkningar. Lagtexten

har emellertid ingalunda härigenom blivit enklare och lättare att

tillämpa, och hela förordningen med därav följande deklarations- och taxeringsförfarande

innebär genom mängden och arten av bestämmelserna en

fullkomligt orimlig påkänning på såväl skattskyldiga som beskattningsmyndigheter.

Då dessutom skattens avkastning är ganska ringa och kunde förväntas

bliva så gott som ingen, därest bestämmelserna i de varandra avlösande förordningarna

dels meddelades i god lid under löpande beskattningsår och dels

vore sådana, att de av en ordinär skattebetalarehjärna kunde penetreras och

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 7 sami. Nr 36. f>

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

ihågkomma* vid planerandet av de mera väsentliga affärshändelserna under

året, kan det icke vara förnuftigt att hålla kvar en sådan skatteform.

För att visa vilka oefterrättliga förhållanden och konsekvenser som åstadkommas

av denna skatteform skall nedan med ett exempel visas ungefär

hurudan kalkyleringen kommer att taga sig ut, när ett företag vill på förhand

söka anpassa sin produktion och vinstredovisning efter beskattningsföreskrifter

som redan meddelats eller som befaras komma att meddelas.

Antag ett företag i form av aktiebolag drivande rörelse kalenderåret 1941.

Antag aktiekapital av 200,000 kr. (lika stort som under jämförelseåren). Antag

jämförelseinkomst, medeltal av nettovinst 1937 och 1938, 10,000 kr. Bolaget

antages på grund av efterfrågan efter dess varor kunna genom omsättningsökning

utan prishöjning komma upp till en vinst under beskattningsåret

av c:a 100.000 kr. Av hänsyn till beskattningen håller emellertid styrelsen

igen orderupptagningen och ökar utgifterna och tänker inrikta sig pa att få

fram en vinst av 20,000 kr. Bolagsstyrelsen gör en överslagsberäkning över

skatter som i så fall skola utgå och över hurudan vinstdispositionen sedan kan

bli. Det antages att reservfonden ännu ej nått föreskriven storlek.

Avsättning till reservfonden (10 /).................................. 2,000

» för statlig inkomstskatt (20 #) c:a................... 4,000

» » värnskatt (12 %) c:a............................ 2,400

» » kommunala skatter (15#) c:a .................■ 3,000 9,400

Krigskonjunkturskatt:

Uppskattad merinkomst............................. 10,000

Utjämningsavdrag.................................. D^OO

Taxerad merinkomst................................ 8,500

Skattefritt avdrag .................................. 3,000

Beskattningsbar merinkomst.......................... 5,500

Skatt för 0—2,000 efter 50#........................... 1,000

» » 2,000—5,000 efter 60#........................... 1,800

> » 5,000—5,500 efter 70 %..........................• 350

Grundbelopp.................................. 3,150

Avdrag enl. 11 § 2 mom. 32# av 3,150......... —1,008 2,142

Återstod att disponera........................................... 6,458

Summa 20,000.

Bolaget antages utöver eget kapital även hava i verksamheten investerat

upplånat kapital, av vilket en del avbetalts under ett gott år före kriget, men

av vilket fortfarande återstår 50,000 kr. Bolagsstyrelsen finner att återstoden

av vinsten — 6,458 kr. — blir för liten för att kunna räcka både till någon

skuldavbetalning och någon utdelning. Styrelsen tänker sig då först att den

kanske borde inrikta sig på att få fram något större vinst, så att, sedan avsättningarna

skett till reservfond och skatter, något större belopp komme att

kvarstå till fri disposition.

överslagsberäkning visar då följande, örn vinsten ökas med 1,000 kr. och

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 67

alltså blir 21,000 i stället för 20,000 kr., så blir ökningen i avsättningarna

följande.

Till reservfond 10#............................. 100

» statlig inkomstskatt 20#................ 200

» värnskatt 12 #......................... 120

» kommunala skatter 15 #................ 150 470

Krigskonjunkturskatt

Beskattningsbar merinkomst ökas ........ 1,000

Grundbeloppet ökas..................... 7001

Avdraget ökas med 32# av 700 ..........—224J

Sammanlagd ökning 1,046

Vid 1,000 kr. ökad vinst öka alltså de obligatoriska avsättningarna med

1,046 kr. Lika blir förhållandet för varje följande 1,000 kr., varmed vinsten

ökas. På den vägen kunna inga ökade medel vinnas för fri disposition för

skuldbetalning och/eller utdelning. Bolaget får visserligen behålla 100 —

— 46 = 1,000 — 946 = 54 kr. av varje 1,000 kr., men det är föga sannolikt

att detta föranleder bolagsstyrelsen att inrikta sig på att driva upp vinsten till

40,000 eller 60,000 eller 100,000. Vid uppnående av en vinst av 100,000 skulle

reservfondsavsättningarna ha ökats från 2,000 till 10,000 medan samtidigt

återstoden att fritt disponera skulle ha gått ned med 80 ■ 46 = 3,680 kr. eller

från 6,458 till 2,778 kr. Det torde för bolagsstyrelsen synas lämpligare att

å ena sidan hålla igen i fråga om orderupptagningen och å andra sidan göra

de reparationer och andra förnyelsearbeten, som blivit planlagda. Men därmed

går kanske folkhushållet å ena sidan miste om en mycket önskvärd

ökning av begärliga konsumtionsvaror och får å andra sidan kanske ett

knappt förråd av svåråtkomliga importvaror ytterligare minskat.

När bolagsstyrelsen avstått från tanken att öka vinsten kanske den i stället

undersöker, huru ett minskande av vinsten skulle utfalla. Man finner då att

för de första 500 kr. nedåt är förhållandet detsamma som längre upp på

vinstskalan. För 100 kr. nedåt — 10 kr. minskad reservfondsavsättning —

94.60 minskad skatt — 4.60 ökat disponibelt belopp — men 5.40 minskad

behållning. För de därpå följande 3,000 kr. ändras förhållandet, och det blir

för varje 100 kr. nedåt — 10 kr. minskad reservfondsavsättning — 87.80 minskad

skatt — 2.20 minskat disponibelt belopp — och 12.20 minskad behållning.

Fortsätter man ännu längre ned med vinsten, d. v. s. går in på krigskonjunkturskatteskalans

lägsta trappsteg från 16,500 lill 14,500, så ändras

förhållandet igen, och det blir för varje 100 kr. nedåt — 10 kr. minskad reservfondsavsättning

— 81.00 minskad skatt — 9.00 minskat disponibelt belopp

—- och 19.00 kr. minskad behållning. Ännu längre ned, d. v. s. vid en

vinst under 14,500, har man icke längre att göra med någon krigskonjunkturskatt

ulan endast med de andra skatteformerna.

Hur man än reglerar vinsten, kan man tydligen inte få fram något nämnvärt

större belopp än kr. 6,458 disponibelt för skuldbetalning och/eller utdelning.

Maximum framkommer vid en redovisad vinst av 19,500 kr. och

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

blir 6 481 kr., och behållningen för bolaget efter skatteavsättningar blir då

1,950 + 6,481 = 8,431 kr. Vid en redovisad vinst av 100,000 kr. skulle behållningen

för bolaget, som tidigare visats, ha blivit 10,000 + 2,778 =

= 12,778 kr. Låter man vinsten i stället gå ned ända till 14,500 kr. för att

helt undgå krigskonjunkturskatten så minskas icke behållningen för bolaget

mera än till 1,450 + 6,235 = 7,685 kr.

Det bör anmärkas att beräkningar av skatteutfallet vid olika vinster, på sätt

som ovan skett, i avsikt att få fram en i skatteavseende och för medelsdispositionen

lämplig höjd på vinsten ju böra göras under beskattningsåret. Om

emellertid, såsom nu under 3 år skett, varken skattesatser eller övriga bestämmelser

beslutas förr än långt efter beskattningsårets utgång, och detta i

fråga om de tidigare skatteformerna likaväl som i fråga om krigskonjunkturskatten,

kan ju ingen säker förhandsberäkning göras under beskattningsåret,

utan företagaren kommer att handla mer eller mindre i blindo. Att det under

sådana förhållanden är ännu större anledning att hålla vinsten nere är tydligt.

Det framgår av förestående undersökning, att bolaget kan variera sin vinst

mellan mycket vida gränser, utan att bolaget har något starkare ekonomiskt

intresse av den ena eller den andra riktpunkten. För det allmännas fiskaliska

intresse ter det sig emellertid så, att en produktion som ger en vinst av 14,500

ger en skatteinkomst av 6,815 kr., under det att en produktion som ger en

vinst av 100,000 kr. skulle ge en skatteinkomst (utan krigskonjunkturskatt)

av 47,000 kr. direkt från bolaget. Sedan skulle de 100,000—47,000 — 10,000 =

43.000 kr. som stöde till förfogande för skuldbetalning, utdelning och balansering

kanske innebära att 20,000 kr. bleve utdelade till aktieägarna, vilket i nuvarande

skatteläge komme att medföra, att ytterligare omkring 7,000 kr. utginge

i skatteökningar av aktieägarna. Men därmed ha vi ingalunda nått in

till själva huvudsaken, ty den ligger däri att bakom en tillverkningsvinst av

100.000 kr. —- utan prisförhöjningar — vid ett arbetande kapital av 250,000

å 300,000 kr. väl ligger en varumängd fakturerad från fabriken för c:a 1.5

milj. kr. och såld i detaljhandeln för t. ex. 3.1 milj. Den innebär för alla som

utöver bolaget haft att göra med dess tillverkning och distribution, alltså i huvudsak

för lönearbetare och tjänstemän, en sammanlagd inkomst om 3 milj.

kr., varav sedan till det allmänna komme att utgå kanske 300,000 kr. eller

mera i skatter.

Bakom den mindre vinsten åter 14,500 kr. låg en tillverkning som kanske

icke var mer än Vs så stor: 300,000 kr. fakturerade från fabriken, 600,000 kr.

i detaljhandeln, och 60,000 i skatt till det allmänna.

Örn statsmakterna i sådant läge lägga på krigskonjunkturskatt för att insamla

till det allmänna så gott som hela den tänkta mervinsten 90,000 kr., så

åstadkomma de därmed att det allmännas skatteintäkter av d e t företagets

produktion kanske minskas från de möjliga 47,000 + 7,000 + 300,000 =

354.000 till 6,815 + 60,000 = 67,000. Skatteintäkterna minskas till c:a

av vad de kunde vara. Och därbakom ligger att även nationalinkomsten, till

den del som kunde komma från det företaget, gått ned till c:a V5 av vad den

kunde vara.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

69

Man har vissa tider talat mycket om de höga lönernas ekonomi. Det torde

vara betydligt viktigare att tänka på de måttliga skatternas ekonomi.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 287.»

2) i fråga om 2 § 2 mom. samt 3 §:

av herr De Geer, som ansett,

dels att utskottets yttrande beträffande 2 § 2 mom. och 3 § i författningsförslaget

(sid. 7 rad 2 nedifrån—sid. 8 rad 21 uppifrån) bort hava följande

lydelse:

»I propositionen föreslås sådan begränsning av skattskyldigheten rörande

ifrågavarande skatt, att fysisk person, för vilken för beskattningsåret fastställes

ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp ej överstigande

6,000 kronor, skall vara undantagen från skattskyldighet till krigskonjunkturskatt.

I motionen II: 386 har föreslagits höjning av detta gränsbelopp

till 8,000 kronor. Under åberopande av de av motionärerna anförda skälen

för denna höjning finner sig utskottet böra förorda bifall till motionen II:

386.1 följd härav anser sig utskottet böra föreslå, att det i 3 § föreslagna minimibeloppet

för jämförelseinkomsten för fysiska personer höjes från 3,000 till

5,000 kronor. Såsom en konsekvens härav föreslår utskottet motsvarande

ändring i anvisningarna till 4, 5, 7 och 8 §§.»;

dels ock att nedannämnda bestämmelser i det såsom utskottets förslag betecknade

författningsförslaget skola hava följande lydelse:

2 §■

2 mom. Skattskyldig enligt---(= utskottets förslag sid. 14 rad 4—10

uppifrån)---—- ersättningen inräknas.

Från skattskyldighet undantagas fysisk person, för vilken för beskatta

ningsåret fastställes ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat

belopp ej överstigande 8,000 kronor, systembolag som avses i förordningen

angående försäljning av rusdrycker, aktiebolaget vin- och spritcentralen

samt aktiebolaget svenska tobaksmonopolet så ock annat aktiebolag, från

vilket utdelningen i sin helhet tillfaller staten.

Oskift dödsbo anses vid tillämpning av denna förordning vara fysisk

person.

3 §.

Vid tillämpning---(= utskottets förslag sid. 14, rad 22—12 nedifrån)

-—--särskilda föreskrifter.

Såsom grund för bestämmande av inkomstökning fastställes, där ej annat

följer av särskilda bestämmelser i denna förordning, den på ett antaget

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

jämförelseår ‘belöpande jämförelseinkomsten. Där ej särskilda förhållanden

till annat föranleda, skall såsom jämförelseinkomst upptagas medeltalet av

inkomsterna för förkrigsinkomståren, dock under iakttagande att jämförelseinkomsten

för fysisk person beträffande förvärvskälla, av vilken denne haft

sin huvudsakliga försörjning, ej må bestämmas till lägre belopp än 5,000

kronor.

Med ledning---(=utskottets förslag sid. 14 rad 3 nedifrån—sid. 15

rad 6 uppifrån)---meddelade föreskrifter.

Anvisningar

till 4 §.

1. Enligt punkt 1---(== utskottets förslag sid. 34—36 rad 3 uppifrån)

—--i denna.

För fysisk person må jämförelseinkomsten beträffande förvärvskälla, av

vilken han haft sin huvudsakliga försörjning, ej bestämmas till lägre belopp

än 5,000 kronor.

Såsom lager---(= utskottets förslag sid. 36, rad 9 uppifrån—sid. 44

rad 14 uppifrån)---i s. k. gruvbolag.

Därjämte iakttages, att vid bestämmande av den taxerade merinkomsten

beträffande delägare, för vilken den på honom belöpande jämförelseinkomsten

ej uppgår till 5,000 kronor, skall, därest delägaren deltagit i företagets

skötsel och därav haft sin huvudsakliga försörjning, beräknas ett extra

avdrag svarande mot det belopp varmed den på delägaren belöpande

jämförelseinkomsten understiger 5,000 kronor. I fall som nu sagts skall vid

tillämpning av bestämmelserna i 11 § såsom jämförelseinkomst anses ett

belopp av 5,000 kronor.

till 5 §.

1. För beräkning---(= utskottets förslag sid. 44 rad 19 nedifrån—

sid. 46, rad 18 uppifrån)---samma fastighet.

För fysisk person, som av jordbruket haft sin huvudsakliga försörjning,

må jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre belopp än 5,000 kronor.

Vid taxering---(= utskottets förslag sid. 46 rad 21 nedifrån—sid. 47

rad 29 uppifrån)---merinkomstens fastställande.

till 7 §.

1. Beträffande inkomst---(== utskottets förslag sid. 51 rad 11 uppifrån—sid.

52 råd 19 uppifrån)---egna kapitalet.

För fysisk person, som av annan fastighet haft sin huvudsakliga försörjning,

må jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre belopp än 5,000 kronor.

4. Ränta å---(= utskottets förslag sid. 52 rad 25 uppifrån—sid. 52

rad 32 uppifrån)---i fastigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. <1

till 8 §.

1. Såsom likartad---(=utskottets förslag sid. 52 rad 1—9 nedifrån)

---motsvarande tillämpning.

3. Såsom jämförelseinkomst upptages i regel medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet som

avses i 8 § sista stycket. Är det uppenbart att detta medeltal ej utgör ett godtagbart

uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst av sådant slag vid

tiden närmast före krigsutbrottet, skall dock jämförelseinkomsten fastställas

till annat belopp som med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt.

Därest skattskyldig av inkomst som här avses haft sin huvudsakliga försörjning,

må jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre belopp än 5,000 kronor.

Särskilda yttranden:

1) av herrar Egnell och Jonsson i Skedsbygd, som anfört:

»Det föreliggande förslaget till krigskonjunkturbeskattning innefattar vissa

betydelsefulla ändringar i nu gällande bestämmelser på detta område.

Genom det s. k. utjämningsavdraget, utgörande 15 %, höjes det skattefria

avdraget med 450 kronor och kommer att utgöra 3,450 kronor. Bestämmelserna

om fastställande av en lägsta jämförelseinkomst till 3,000 kronor

samt om det skattefria bottenavdraget till likaledes 3,000 kronor medför i

realiteten att en inkomst av tillhopa 6,450 kronor undantages från krigskonjunkturskatt.

Ifråga örn inkomster av rörelse medgives dessutom rätt till avsevärda avsättningar

för mötande av framtida behov. Sålunda medgives sådan inkomsttagare

rätt till provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt bl. a. för framtida

nedskrivning av ersättningslager, för mötande av framtida prisfall, för

kostnadsutjämning, för befarad framtida värdeminskning m. m.

Även beträffande inkomst av jordbruk och skogsbruk medgivas vissa lättnader

i nu gällande bestämmelser. Men någon provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

i fråga om dessa förvärvskällor för mötande av framtida

värdeminskning, för ersättning av förbrukade inventarier eller andra jämförliga

ändamål medgives icke.

Härigenom kommer jordbruket i en mindre gynnad ställning än industri

och annan rörelse.

Genom bestämmelserna om utjämningsavdrag och en lägsta jämförelseinkomst

för fysiska personer av 3,000 kronor torde emellertid en avsevärd

lättnad i skattehänseende blivit genomförd.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Men även om beträffande skogsbruket ganska stora lättnader i beskattningshänseende

genomförts, är det att befara att beskattningen av den merinkomst,

som bokföringsmässigt kan uppstå, kan komma att verka hämmande

på en ur folkförsörjningssynpunkt önskvärd skogsavverkning. Särskilt

i vissa delar av landet har skogskapitalet genom de senaste årens avverkningar,

grundade på åläggande från statsmakterna, tagits ganska hårt i

anspråk.

I många fall har för bränsleändamål måst uttagas sortiment, som därest

dessa kunnat sparas framdeles genom tillväxt erhållit ett avsevärt högre

värde.

Det kan icke vara riktigt att genom avverkningsåläggande tvinga skogsägaren

att vidtaga ur rationell skogsvårdssynpunkt icke lämpliga avverkningar,

och samtidigt genom krigskonjunkturskatt till staten indraga en del

av det pris, som av staten själv åsatts i syfte att stimulera avverkningarna.

I vissa fall hade otvivelaktigt det avverkade beståndets värde blivit avsevärt

större, om detsamma fått sparas och genom ytterligare tillväxt blivit lämpligt

för annat ändamål.

Även en annan synpunkt bör i detta sammanhang beaktas. På grund av

den rådande situationen på bränslemarknaden komma ännu större krav på

ökade avverkningar och skärpta bestämmelser att tillämpas. Detta kommer

att medföra ytterligare krav på skogsägarnas lojalitet och vilja att fullgöra

dem ålagd leveransplikt.

Redan vetskapen om att en större avverkning kan komma att medföra beskattning

för uppskattad merinkomst kan komma att verka återhållande på

avverkningarna och motverka en frivillig avverkning i önskad utsträckning.

Enär inkomst av jordbruk och skogsbruk i beskattningshänseende sammanföras,

kunna skogsägarna lätt erhålla den uppfattningen, att även en relativt

liten skogsavverkning kan komma att medföra beskattning för merinkomst.

Detta förhållande kan verka återhållande på avverkningarna, och konsekvenserna

kunna bliva att det relativt lilla belopp, som beräknas inflyta genom

den föreslagna skatten på inkomst av skogsbruk, medför större skadeverkningar

i form av minskade avverkningar.

Även örn man i princip anser att en beskattning av vinster, uppkomna genom

av nuvarande kristid skapade förhållanden, bör i första hand ske, kan

det icke vara riktigt att krigskonjunkturskatt utgår på inkomst, härflytande

ur tvångsvis ålagda avverkningar, där statsmakternas organ bestämma priserna

på produkterna, avverkningar, vilka ofta icke vare sig ur skogsvårdseller

skogsekonomiska synpunkter äro önskvärda.»

2) av herr Velander, som anfört:

»Enligt beslut vid nästlidet års riksdag utsträcktes krigskonjunkturskatten

till att omfatta även inkomst av skogsbruk. Invändningar häremot hade

framställts i vissa avgivna yttranden samt i motioner till riksdagen. Dessa

invändningar lämnades emellertid av statsmakterna utan avseende. På sätt

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

73

industrikommissionen, bränslekommissionen och priskontrollnämnden i framställning

den 20 februari 1942 till Kungl. Majit anfört, hava i nuvarande läge

olägenheterna av skatten framträtt betydligt skarpare och på ett delvis annat

sätt än för ett år sedan. Med hänsyn till bl. a. landets bränsleförsörjning,

skogsindustriernas råvaruanskaffning samt prisförhållandena på nämnda

virkesmarknader har det därför ansetts påkallat, att frågan om bibehållandet

av krigskonjunkturbeskattning av skogsbruk upptoges till omprövning. Enligt

föreliggande proposition har dock Kungl. Majit stannat för skattens bibehållande

men samtidigt föreslagit vissa jämkningar och tillägg beträffande

reglerna för merinkomstens beräkning i syfte att mildra skattens verkningar

samt undanröja med avseende å densamma uttalade farhågor.

Detta ställningstagande har synts mig icke kunna väl försvaras. Föreliggande

uppgifter rörande landets bränsleförsörjning samt möjligheten att

förse skogsindustrierna med nödiga råvaror avspegla nämligen en så allvarlig

situation, att vid sidan därav de synpunkter, som åberopats till stöd för ett

bibehållande av skogsbrukets krigskonjunkturbeskattning, måste träda i bakgrunden.

Även utskottet finner situationen i fråga örn virkesförsörjningen

så allvarlig, att enligt dess mening ''extraordinära åtgärder kunna anses vara

påkallade för att befordra densamma’. Jag saknar anledning att här närmare

ingå på spörsmålet, huruvida å skogsägarnas sida obenägenhet förefunnits

att verkställa avverkningar samt huruvida felaktiga föreställningar örn beskattningens

innebörd och storlek därvid gjort sig gällande. Det må dock

erinras om att i kommissionernas och priskontrollnämndens ovan åberopade

framställning samt i åtskilliga däröver avgivna yttranden en sådan obenägenhet

förutsatts vara tillfinnandes, varjämte uttalats, att densamma bottnade i

psykologiska förhållanden. För riktigheten av sistnämnda uttalande talar den

omständigheten, att för år 1941 i rikets nordligaste län krigskonjunkturbeskattning

av skogsbruk över huvud icke ifrågakommit samt att för hela riket

avkastningen av skatten stannat vid det blygsamma beloppet av cirka en

miljon kronor. För innevarande år torde med hänsyn till den enligt propositionen

föreslagna vidgade avdragsrätten, vars reella innebörd jag ingalunda

vill förringa, avkastningen av skatten säkerligen stanna vid ett väsentligt

mindre belopp. Ur statsfinansiell synpunkt måste sålunda krigskonjunkturbeskattningen

av skogsbruk framstå såsom tämligen betydelselös. Att beskattningen

skulle, såsom utskottet antyder, uppbäras av ett rättvisekrav såsom

riktat mot typiska krigskonjunkturvinster, torde icke kunna påräkna någon

större förståelse, i varje fall icke hos landets skogsägare. Avverkningarna

hava dock i stor utsträckning skett och komma sannolikt i fortsättningen att

i än större utsträckning ske till omfattning och priser, fastställda av statliga

organ. Rättvisesynpunkten torde därför näppeligen kunna åberopas till stöd

för någon nior eller mindre betungande särbeskattning av skogsbruket. För

mig framstår åtminstone i närvarande läge bränsleförsörjningen och skogsindustriernas

förseende med nödiga råvaror såsom det centrala problemet,

och synes mig ovedersägligt, att den avsedda krigskonjunkturbeskattningen

är ägnad alt ■— ulan all tillföra statskassan intäkter av betydelse — försvåra

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

lösandet därav. Jag har sålunda i anslutning till ovan antydda synpunkter

samt under hänvisning till innehållet av de likalydande motionerna nr

271 i första kammaren av friherre Beck-Friis m. fl. och nr 392 i andra

kammaren av herr Karlsson i Granebo m. fl. inom utskottet hävdat den

meningen, att krigskonjunkturbeskattning av skogsbruk icke vidare borde

ifrågakomma.

Beträffande frågan, huruvida krigskonjunkturskatten verkar återhållande

ä sådana initiativ som, utan att förutsätta ianspråktagande i väsentligt större

utsträckning än för närvarande av tillgängliga råvarutillgångar eller arbetskraft,

direkt inriktas på frambringande av i nuvarande läge värdefulla nyttigheter,

uttalar utskottets majoritet, att den har svårt att föreställa sig, att

ett kraftigt allmänt beskärande av krigskonjunkturskatten skulle medföra någon

nämnvärd samt i och för sig önskvärd omläggning av sättet för råvarornas

och arbetskraftens användning. Detta uttalande kan jag icke biträda.

Jag hyser tvärt örn den bestämda uppfattningen, att redan den ringa reduktion

av krigskonjunkturskatten för rörelse, som skulle åstadkommas genom

slopande av den för rörelseinkomsten gällande progressiva beskattningen,

skulle medföra en icke oväsentlig stimulans för ett effektivare utnyttjande

av såväl råvaror som arbetskraft samt föranleda ökad produktion av nödvändiga

råvaror och andra nyttigheter. En proportionell skattesats för krigskonjunkturskatten

av 50 procent skulle leda till att den skattskyldige kunde

kalkylera med att få behålla omkring 1/,4 av uppkommande merinkomst,

i stället för, såsom för närvarande är fallet, blott omkring 10 procent därav

eller ingenting. Att exempelvis ett gruvföretag, som vid en ökning av malmbrytningen

hotas av krigskonjunkturskatt, icke finner anledning vidtaga

åtgärder för en sådan ökning, örn företaget praktiskt taget icke får behålla

någon del av den därigenom uppkommande merinkomsten, lärer ligga i

öppen dag. Det borde icke vara svårt att föreställa sig, att en beskattning

med sådana psykologiska verkningar å företagarna försvårar vår varuförsörjning.

Det torde även vara uppenbart, att ett företag, som hotas av dylik

beskattning, förlorar intresset för att öka sin vinst t. ex. genom att utveckla

förädlingsprocessen, varigenom råvarutillgångarna bättre skulle utnyttjas,

eller genom att rationalisera driften och därigenom åstadkomma en inom

många områden önskvärd minskning av efterfrågan på arbetskraft. Någon

utsikt att erhålla eftergift av krigskonjunkturskatt för merinkomst, uppkommen

på grund av sådana åtgärder, torde icke förefinnas. Vidare skulle benägenheten

att söka undgå beskattningen genom onödiga utgifter, föranledande

ökad efterfrågan av varor och arbetskraft, minska i samma mån som den

efter skattebetalning återstående delen av merinkomsten ökades. Beskattningsmyndigheternas

förmåga att i nämnvärd omfattning stävja tendensen till

dylika utgifter genom att vägra avdrag därför vid krigskonjunkturskattetaxeringen

är säkerligen tämligen ringa. Under alla förhållanden framstår

det såsom inkonsekvent, att för merinkomst av rörelse, där även produktionsökningsvinst

beskattas i motsats till vad fallet är inom andra förvärvskällor,

och beträffande vilken förvärvskälla risken för felaktigheter vid taxe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

75

ringen torde vara störst, fastställa en högre skatteskala än för övriga förvärvskällor.

Enligt den av delegerade för Sveriges industriförbund m. fl.

förebragta utredningen skulle de statsverket i form av krigskonjunkturskatt

tillförda definitiva skatteintäkterna hava minskats med omkring 3.5 miljoner

kronor, om krigskonjunkturskatten även för rörelse å 1941 års skatteunderlag

utgått efter en proportionell procentsats av 50. En dylik nedsättning

av skattesatsen för krigskonjunkturskatt skulle dock säkerligen hava

inneburit en sådan stimulans för näringslivet, att intäkterna av övriga skatter

väsentligt skulle hava ökat. Enligt min uppfattning tala synnerligen starka

skäl för att grundbeloppet för krigskonjunkturskatten jämväl för rörelse icke

lastställes högre än till 50 procent av den beskattningsbara merinkomsten.

Den i 4 § 6 mom. intagna bestämmelsen, att utjämningsavdraget för juridisk

person med en jämförelseinkomst, överstigande 50,000 kronor, skall beräknas

till 15 procent å allenast den del av jämförelseinkomsten, som ej överstiger

12 procent av eget kapital i förvärvskällan, bör enligt min mening utgå.

Denna spärregel står i direkt strid mot de grundläggande principerna för beskattningen

i det att därigenom nominella, på grund av inträdd prisstegring

rent fiktiva vinster tagas till beskattning. En skattskyldig äger jämlikt punkt

3 av anvisningarna till 4 § icke åtnjuta ’en särskilt förmånlig jämförelseinkomst’,

därest denna icke utgör ett godtagbax-t uttryck för den skattskyldiges

normala årsinkomst, beräknad enligt förkrigsinkomstårens prisnivå. Om förkrigsinkomståren

visat onormalt höga vinstresultat, skall jämförelseinkomsten

jämlikt nämnda författningsrum fastställas till lägre belopp än medeltalet

av inkomsterna under dessa år. Härigenom sker den åsyftade utjämningen

i förhållande till andra skattskyldiga, och det kan därför icke anses befogat

att såsom grund för denna spärregel åberopa behov av utjämning olika skattskyldiga

emellan.

Beträffande räntesatsen vid restitution av provisoriskt påförd skatt bör

denna enligt min mening bibehållas vid förut gällande 3 procent. Utskottets

majoritet har med hänsyn till de på kapitalmarknaden gällande räntesatserna

för korttidsplaceringar ansett detta uteslutet. Den provisoriskt påfölja skatten

har emellertid i den mån den restitueras kai''aktär av ett på obestämd tid

löpande tvångslån till staten, och räntan därå bör sättas i i‘elation till räntan

å statens obligationslån, utgörande 3 å 3.5 procent, och icke till räntan å korttidsplaceringar,

beträffande vilka kapitalplaceraren har fri uppsägnings- och

förfogandei-ätt.»

3) av herrar friherre Lagerfelt och Bengtsson, som instämt i det av herr

Velander avgivna yttrandet, såvitt detsamma avser krigskonjunkturbeskattning

av inkomst av skogsbruk.

4) av herr Hagberg i Malmö, som instämt i det av herr Velander avgivna

yttrandet, såvitt detsamma avser krigskonjunkturbeskattning av inkomst av

rörelse.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Bilaga.

Exempel på tillämpning av reglerna örn särskilda avdrag i syfte

att befordra med hänsyn till folkhushållningen önskvärda avverkningar

vid beräkning av taxerad merinkomst av skogsbruk.

I exemplen antages att den skattskyldige ej åtnjutit taxerad merinkomst å

annan förvärvskälla och ej heller haft inkomstminskning å jordbruk.

Exempel 1.

Vid senaste fastighetstaxering tillämpades å den skattskyldiges fastighet

följande tal:

Areal: 750 hektar

Bonitet: 2 kbm.

Relativ skogstillgång: 0.8.

Den virkeskvantitet, till vilken hänsyn skall tagas vid bestämmandet av

avdragets storlek (jämförelseavverkning), är:

1.3 X 750 X 2 X 0.8= 1,560 kbm.

Dem skattskyldige har enligt deklaration och lämnade kompletterande upplysningar

sålt följande:

Brutto-

intäkt

Krigskon-

Krigskon-

Sortiment

Kbm

junktur- vinst1

junktur-

vinst

kr.

%

kr.

På rot ............

175

1,225

20

245

Timmer...........

75

1,500

15

225

Sulfitved..........

250

5,000

15

750

Sulfatved..........

125

2,125

25

531

l:a björkved......

125

2,500

20

500

l:a barrved........

125

1,875

20

375

Pannved ..........

250

3,250

30

975

Summa

1,125

17,475

3,601

Avgår 5 % på

bruttointäkten 874

Rest 2,727

Enär den sålda avverkningen icke överstiger »jämförelseavverkningen»,

skall ytterligare sänkning av restbeloppet icke göras. Taxerade merinkomsten

blir följaktligen 2,727 kr. Eftersom det skattefria bottenavdraget, 3,000 kr.,

avgår, framkommer i detta fall ingen krigskonjunkturskatt.

Exempel 2.

Vid senaste fastighetstaxering tillämpades å den skattskyldiges fastighet

följande tal:

Areal: 3,000 hektar

Bonitet: 2 kbm.

Relativ skogstillgång: 0.8.

Den virkeskvantitet, till vilken hänsyn skall tagas vid bestämmandet av

avdragets storlek (jämförelseavverkning), är:

1.3 X 3,000 X 2 X 0.8 = 6,240 kbm.

1 Det förutsattes att vid bestämmande av dessa procenttal, vilka endast äro exempel på

möjliga sådana, vederbörlig hänsyn tagits till utjämningsfaktorn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr Sä
-

ll

Den skattskyldige har enligt deklaration och lämnade kompletterande upplysningar

sålt följande:

Krigskon-

Krigskon-

Sortiment

Kbm

intäkt

junktur- vinst1

junktur-

vinst

kr.

*

kr.

På rot..........

.. 700

4,900

20

980

Timmer.........

.. 300

6,000

15

900

Sulfitved........

.. 1,000

20,000

15

3,000

Sulfatved........

500

8,500

25

2,125

lia björkved ....

500

10,000

20

2,000

l:a barrved......

.. 500

7,500

20

1,500

Pannved ........

.. 1,000

13,000

30

3,900

Summa 4,500

69,900

14,405

Avgår 5 % på bruttointäkten 3,495

Rest 10,910

Enär den sålda avverkningen icke överstiger »jämförelseavverkningen»,

skall ytterligare sänkning av restbeloppet icke göras.

Rest alltså = taxerad merinkomst .......................... 10,910 kr.

Avgår ................................................... 3,000 »

Beskattningsbar merinkomst ............................... 7,910 kr.

Krigskonjunkturskattens grundbelopp 50 % .................. 3,955 kr.

Krigskonjunkturskatten, vars storlek är beroende på omständigheterna i

det särskilda fallet, antages utgöra i runt tal två tredjedelar av grundbeloppet,

d. v. s. omkring 2,600 kr.

Exempel 3.

Vid senaste fastighetstaxering tillämpades å den skattskyldiges fastighet

följande tal:

Areal: 3,000 hektar

Bonitet: 2 kbm.

Relativ skogstillgång: 0.8.

Den virkeskvantitet, till vilken hänsyn skall tagas vid bestämmandet av

avdragets storlek (jämförelseavverkning), är:

1.3 X 3,000 X 2 X 0.8 = 6,240 kbm.

Den skattskyldige har enligt deklaration och lämnade kompletterande upplysningar

sålt följande:

Krigskon-

Krigskon-

Sortiment

Kbm

intäkt

kr.

junktur- vinst1

%

junktur-

vinst

kr.

På rot..........

.. 1,400

9,800

20

1,960

Timmer.........

. . 600

12,000

15

1,800

Sulfitved........

.. 2,000

40,000

15

6,000

Sulfatved........

.. 1,000

17,000

25

4,250

l:a björkved .. ..

.. 1,000

20,000

20

4,000

l:a barrved......

.. 1,000

15,000

20

3,000

Pannved ........

. . 2,000

26,000

30

7,800

Summa 9,000

139,800

Avgår 5 % på

bruttointäkten

28,810

6,990

Rest 21,820

1 Det förutsattes att vid bestämmande av dessa procenttal, vilka endast äro exempel på

möjliga sådana, vederbörlig hänsyn tagits till utjämningsfaktorn.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36.

Avverkningen, 9,000 kbm, överstiger »jämförelseavverkningen», 6,240

kbm, med 2,760 kbm. Restbeloppet, 21,820 kr., skall fördelas på den avverkning,

som uppgår till resp. överstiger »jämförelseavverkningen», och avdrag

göras med 50 °/o å den del av restbeloppet som belöper på överskjutande avverkning.

På den överskjutande avverkningen belöper

tööö X 21,820 = 6,691 kr.

Från restbeloppet, 21,820 kr., avdrages hälften av 6,691 kr., d. v. s. 3,345

kr., och att beskatta återstår................................ 18,475 kr.

Avgår ................................................... 3,000 »

Beskattningsbar merinkomst (efter avrundning) .............. 15,400 kr.

Krigskonjunkturskattens grundbelopp blir 50 °/o härav eller 7,700 kr. och

skatten cirka två tredjedelar av detta belopp, d. v. s. omkring 5,100 kr.

Exempel 4.

Vid senaste fastighetstaxering tillämpades å den skattskyldiges fastighet

följande tal:

A

B

C

Areal

Bonitet

hektar

kbm

3,000

2

5,500

1.5

11,200

1.25

Relativ

skogstill
gång
0.

8

0.9

1.0

Jämförelseavverkning:

Kommun A.............. 3,000 x 2 x 0.8 = 4,800

B.............. 5,500 x 1.5 x 0.9 = 7,425

C .............. 11,200 x 1.25 x 1.0 = 14,000

26,225 x 1.3 = 34,093 kbm.

Den skattskyldige har enligt deklarationen och lämnade uppgifter sålt följande:
-

Krigskon-

Krigskon-

Sortiment

Kbm

intäkt

punktur-

junktur-

vinst1

vinst

kr.

%

kr.

På rot........

1,000

10,000

20

2,000

Timmer......

7,000

140,000

15

21,000

Sulfitved......

7,000

120,000

10

12,000

Sulfatved.....

14,000

234,000

20

46,800

l:a björkved ..

20,000

285,000

15

42,750

Barrved......

16,000

190,000

25

47,500

Andra sortiment

5,000

40,000

—

Summa

70,000

1,019,000

172,050

Avgår 5 % på

bruttointäkten

50,950

Rest

121,100

4

*

t

Avverkningen, 70,000 kbm, överstiger »jämförelseavverkningen», 34,093

kbm, med 35,907 kbm. Restbeloppet 121,100 kr., skall fördelas på den avverkning,

som uppgår till resp. överstiger »jämförelseavverkningen» och av
1

Det förutsattes att vid bestämmande av dessa procenttal, vilka endast äro exempel på

möjliga sådana, vederbörlig hänsyn tagits till utjämningsfaktorn.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 36. 79

drag göras med 50 % å den del av restbeloppet som belöper på överskjutande

avverkning.

På den överskjutande avverkningen belöper

S5 907

röiööö x 121400 = 62419 kr''

Från restbeloppet, 121,100 kr., avdrages hälften av 62,119 kr. d. v. s. 31,059

kr., och att beskatta återstår................................ 90,041 kr.

Avgår ................................................... 3,000 »

Beskattningsbar merinkomst (efter avrundning) .............. 87,000 kr.

Krigskonjunkturskattens grundbelopp blir 50 °/o härav eller 43,500 kr. och

skatten cirka två tredjedelar av detta belopp, d. v. s. omkring 29,000 kr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:367 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till förordning om krig skonjunktur skatt för år 1942, m. m. a1 i texten