Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser i visst fall örn vad som är skattepliktiga intäkter.

1942-06-11 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1942:38, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser i visst fall örn vad som är skattepliktiga intäkter.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

9

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1942 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

angående ändrade bestämmelser i visst fall örn vad

som är skattepliktiga intäkter.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 134 i

första kammaren av herr Ohlin och nr 184 i andra kammaren av herr Bergvall

har hemställts, att riksdagen måtte besluta skrivelse till Kungl. Majit

angående införande i kungörelsen den 22 november 1940 angående fastställelse

av formulär, innefattande upplysningar till ledning vid avgivande av

självdeklaration av en föreskrift, att förläggning, som tillhandahålles fast

anställd militär personal vid tjänstgöring utom bostadsorten under tid, då

krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, icke skall betraktas såsom skattepliktig

intäkt.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas hemställan,

får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna.

Under krigs tjänstgöring äger personal vid försvarsväsendet uppbära avlöning

enligt krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278). Krigstjänstgöring

anses enligt reglementet fullgöras av den, som tillhör mobiliserad del av

försvarsväsendet. Enligt 1 § kungörelsen den 19 januari 1940 (nr 51) med särskilda

bestämmelser angående tillämpningen av nämnda reglemente skall

detsamma gälla jämväl vid sådana icke mobiliserade delar av krigsmakten,

som enligt gällande bestämmelser vid förstärkt försvarsberedskap organiserats

såsom neutralitetsvakt, ävensom beträffande personal, som inkallats

till tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap. Personal, å vilken

reglementet är tillämpligt, äger uppbära krigslön jämte vissa andra förmåner.

Krigslönen utgår i form av månadslön och terminslön. Den senare

utgår med olika belopp för olika tjänstegrader enligt två tariffer, en högre

och en lägre. Den högre tariffen är tillämplig å personal, som befinner sig

inom krigsskådeplats eller inom fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd,

ävensom å personal, beträffande vilken Kungl. Maj:t särskilt förordnat,

att nämnda tariff skall gälla; den lägre tariffen gäller för övrig personal.

Genom förenämnda kungörelse den 19 januari 1940 har förordnats, att

terminslön till personal, som avlönas annorledes än såsom värnpliktiga, skall

utgå vid tjänstgöring under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret

icke kan bibehållas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Enligt punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, sådant

detta författningsrum lyder enligt lagen den 18 oktober 1940 (nr 876), skola

under tid, då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, naturaförmåner eller

ersättning därför ävensom månadslön, vilka utgå till fast anställd militär

personal, utgöra skattepliktig intäkt. Detsamma gäller även om terminslön,

som enligt förenämnda reglemente utgår för tid, varunder nämnda befattningshavare

kunnat fullgöra tjänstgöringen utan att lämna den vanliga bostads-

eller verksamhetsorten. Har befattningshavaren däremot vistats utom

nämnda ort, skall terminslönen vara skattefri.

I förenämnda anvisningspunkt angives, att den för terminslön medgivna

skattefriheten har sin grund däri, att sådan lön avsetts omfatta ersättning för

samtliga de merkostnader, som uppkommit för den skattskyldige genom att

han för fullgörande av militär tjänstgöring vistats utom den vanliga bostadsoch

verksamhetsorten.

Jämlikt 32 § 3 mom. kommunalskattelagen skall såsom intäkt ej upptagas

vad som av staten anvisats till bestridande av särskilda, med vissa tjänster

förenade kostnader, såsom bl. a. resekostnads- och traktamentsersättning.

I de föreliggande motionerna har framhållits bl. a., att beskattningsmyndigheterna

taxerat den fast anställda militära personalen för förmånen av

sådan förläggning, som tillhandahålles personalen av kronan under tjänstgöring

utom den ordinarie bostadsorten. Nämnda förmån hade därvid åsatts

ett visst värde per dygn. Beskattningsmyndigheterna hade ej beaktat, att befattningshavarna

under sina kommenderingar nödgades erlägga hyra för sin

ordinarie bostad, ehuru densamma ej användes under nämnda tid. Förläggningen

vore att jämställa med den ersättning för merutgifter, som tjänstgöringstraktamentet

i fredstid utgjorde. Nämnda traktamente vore icke skattepliktig

intäkt. I stället för traktamentet utginge under tid, då krigsavlöningsreglementet

vore tillämpligt, dels terminlön och dels inkvartering in natura.

Terminslön vore för tid, varunder befattningshavarna ej kunde använda den

vanliga bostaden, icke skattepliktig intäkt. Den andra delen av tjänstgöringstraktamentets

motsvarighet, d. v. s. den fria inkvarteringen, underkastades

däremot beskattning. Då förläggningen ej kunde betraktas såsom skattepliktig

intäkt utan utgjorde ersättning för merutgifter i samband med tjänsteförrättning,

varunder den vanliga bostaden icke kunde användas, borde den

skäligen, i likhet med teminslön under samma förhållanden och tjänstgöringstraktamente

under tid, då krigsavlöningsreglementet ej vore tillämpligt,

räknas bland icke skattepliktiga intäkter.

På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 15 antog 1940 års urtima riksdag

nu gällande bestämmelser om beskattning av bl. a. den fast anställda

militära personalens löne- och övriga förmåner. Det i propositionen framlagda

förslaget överensstämde i huvudsak med ett av t. f. underståthållaren,

skattedirektören K. G. A. Sandström, på uppdrag av chefen för finansdepartementet,

utarbetat förslag till ändrade beskattningsregler i ämnet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

11

Beträffande beskattningen av terminslön och naturaförmåner åt förenämnda

personal under krigstjänstgöring hade i yttrandena över utredningsmannens

förslag framförts olika meningar. Kammarrätten, arméförvaltningen

och flygförvaltningen ansågo, att den i krigslönen ingående terminslönen

borde vara helt skattefri. I fråga om naturaförmånerna voro kammarrätten

och flygförvaltningen av den uppfattningen, att även dessa förmåner borde

undantagas från beskattning.

I sitt yttrande anförde kammarrätten i nyssberörda hänseende bl. a. följande:
»Då

terminslönen i huvudsak trätt i stället för under motsvarande tjänstgöring

i fredstid utgående traktamentsersättning, anser kammarrätten, att

icke någon del av terminslönen enligt 6 § krigsavlöningsreglementet bör upptagas

till beskattning. Härför talar även det förhållandet, att terminslönen

skall utbetalas å den ort, där beställningshavaren befinner sig vid början av

varje lönetermin, vadan skyldigheten att lämna uppgift om terminslönebelopp,

som varje termin utbetalas lill olika beställningshavare, skulle medföra

en alltför betungande arbetsbelastning för vederbörande redogörare.

Enligt kammarrättens mening böra under krigstjänstgöring till här avsedda

personalgrupper utgående naturaförmåner — lika litet som motsvarande under

fredstjänstgöring beställningshavaren tillkommande förmåner, vilka trätt

i stället för en del av tidigare utgående tjänstgöringstraktamente — icke upptagas

till beskattning.»

Beträffande frågan örn beskattningen av terminslön och naturaförmåner

anförde departementschefen i propositionen bl. a. följande:

»I fråga om den fast anställda personalens förmåner under krigstjänstgöring

innebär utredningsmannens förslag att icke blott månadslön, som ju

motsvarar fredslönen, utan även naturaförmåner och terminslön — med undantag

dock, när terminslön utgår enligt högre tariffen, för skillnaden mellan

denna lön och terminslön enligt lägre tariffen — skola tågås till beskattning.

Denna ståndpunkt har, såsom framgår av referatet över yttrandena, blivit

föremål för kritik såväl från militärt håll som från kammarrätten. Skattefrihet

har därvid yrkats för hela terminslönen samt dessutom, beträffande

officerare och underofficerare, för naturaförmåner. Arméförvaltningen har

ansett skattefriheten för naturaförmåner böra utsträckas även till det fast

anställda manskapet, som redan enligt nu gällande regler beskattas för nämnda

förmåner både linder freds- och krigstjänstgöring.

För egen del är jag i likhet med utredningsmannen av den uppfattningen,

att under de förhållanden som råda, då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt,

skäl saknas att medgiva skattefrihet beträffande naturaförmåner till den

fast anställda personalen. Det är här nästan undantagslöst fråga om en längre

tids tjänstgöring i fält, som icke kan jämföras med de övningar i fred, under

vilka traktamentsersättning utgår. Att i detta fall göra någon skillnad i beskattningshänseende

mellan å ena sidan officerare och underofficerare och

å andra sidan fast anställt manskap kan icke ifrågakomma. Den kontantersättning,

som i vissa fall utgår i stället för naturaförmåner, bör givetvis

även beskattas. Beträffande terminslönen är förhållandet ett annat. Den torde

i huvudsak få betraktas såsom en ersättning för merkostnader, som uppkomma

för den skattskyldige genom alt han för fullgörande av militär tjänstgöring

måst vistas utom den vanliga hestads- eller verksamhetsorten. Terminslönen

bör därför enligt de allmänna principerna för beskattningen av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Utskottet.

inkomst av tjänst vara skattefri, men berörda merkostnader böra ej få avdragas

såsom utgift, även örn terminslönen ej skulle förslå till deras bestridande.

Vad nu sagts gäller icke, om befattningshavaren kunnat fullgöra sin

tjänstgöring utan att lämna den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. För

den tid så varit fallet bör terminslönen givetvis beskattas, enär den utgör en

förmån som icke motsvaras av några merkostnader.»

Till belysande av storleken av traktamentsersättningar och däremot svarande

gottgörelser i vissa fall åt fast anställd personal vid försvarsväsendet

har utskottet låtit utarbeta närslutna sammanställning (Bilaga i).

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen utgår till fast anställd

militär personal vid tjänstgöring utom den vanliga bostads- och verksamhetsorten

under tid, då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, förutom månads-

och terminslön jämväl vissa naturaförmåner såsom inkvartering och

förplägnad eller ock särskild ersättning för nämnda förmåner. Enligt gällande

beskattningsregler skola i förevarande fall månadslönen samt naturaförmånerna

eller den kontanta ersättningen för dessa utgöra skattepliktig intäkt.

Huruvida terminslön skall beskattas eller ej, är däremot beroende av, om

tjänstgöringen fullgöres utom den vanliga bostads- och verksamhetsorten

eller icke. I förra fallet är terminslönen skattefri, medan åter i det senare densamma

är att hänföra till skattepliktig intäkt.

I de föreliggande motionerna har allenast ifrågasatts, att sådan förläggning,

som av kronan tillhandahålles ifrågavarande personal vid tjänstgöring

utom den vanliga bostads- och verksamhetsorten under tid, då ovannämnda

reglemente är tillämpligt, skall vara undantagen från beskattning. På sätt

framgår av det följande, sammanhänger det i motionen väckta spörsmålet

nära med frågan, huruvida icke under tid, då befattningshavarna under enahanda

förhållanden som förut nämnts åtnjuta fri förplägnad eller kontant ersättning

för denna förmån samt för inkvartering, samtliga dessa förmåner

böra vara skattefria. Sedan genom kungörelsen den 19 januari 1940 förordnats,

att terminslön till personal, som avlönas annorledes än såsom värnpliktiga,

skall utgå vid tjänstgöring under sådana förhållanden, att det vanliga

kvarteret icke kan bibehållas, ka-n ifrågasättas, om icke frågan rörande beskattningen

av den fast anställda militära personalens naturaförmåner i viss

mån kommit i ett annat läge än tidigare. Såsom skäl för den medgivna skattefriheten

för terminslön har angivits, att sådan lön avsetts skola omfatta ersättning

för samtliga de merkostnader, som uppkomma för den skattskyldige

genom att han för fullgörande av den militära tjänstgöringen nödgas vistas

utom den vanliga bostads- och verksamhetsorten. Den vid detta betänkande

fogade sammanställningen över traktamentsersättningar och däremot svarande

gottgörelser i vissa fall till fast anställd personal vid försvarsväsendet

utvisar, att terminslönen jämte värdet av ifrågavarande naturaförmåner vid

tjänstgöring, varom nu är fråga, i regel väsentligt understiger den ersättning,

befattningshavarna äga uppbära vid resa eller tjänsteförrättning i allmänhet

i fredstid eller under krigstjänstgöring. Då sistnämnda ersättning i dess hel
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

13

het är skattefri, kan det synas skäligt, att icke blott terminslönen utan även

ifrågavarande naturaförmåner eller den kontanta ersättningen därför undantagas

från beskattning. Till det nu anförda må jämväl fogas följande. Enligt

vad utskottet inhämtat synes det vara förenat med vissa svårigheter för

de militära myndigheterna att lämna uppgifter örn den tid, under vilken befattningshavarna

åtnjutit dessa förmåner. Nämnda förhållande kan givetvis

medföra, att taxeringen de skattskyldiga emellan blir olikformig. Härtill kommer

att, då dessa förmåner vid taxeringen i regel synas åsättas relativt låga

värden, den skatteminskning, som skulle uppkomma, därest förmånerna

undantoges från beskattning, bleve ringa. Å andra sidan torde icke kunna

bortses från det förhållandet att — såsom departementschefen anfört i

förenämnda proposition nr 15 till 1940 års urtima riksdag — det i förevarande

fall nästan undantagslöst är fråga örn en längre tids tjänstgöring i fält,

som icke kan jämföras med de övningar i fred, under vilka traktamentsersättning

utgår. Vid övervägande av de olika skäl, som kunna anföras för och

emot skattefrihet för nu ifrågavarande förmåner, finner utskottet, icke minst

till följd av de svårigheter som visat sig vara förbundna med tillämpningen

av gällande beskattningsregler på detta område, frågan om revision av dessa

regler böra göras till föremål för undersökning. Då bestämmelserna om

den fast anställda militära personalens löne- och övriga förmåner äro av synnerligen

invecklad natur, är det för utskottet icke möjligt att utan en närmare

utredning bedöma, om och i vad mån ett bifall till motionärernas förslag eller

det av utskottet ovan berörda spörsmålet kunna medföra några särskilda

konsekvenser beträffande tillämpningen av övriga beskattningsregler rörande

den militära personalens löne- och andra förmåner. På grund av det anförda

finner sig utskottet böra förorda en översyn av dessa beskattningsregler.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

I: 134 och II; 184 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville låta verkställa en översyn av gällande

bestämmelser angående beskattningen av fast anställd militär

personal tillkommande löne- och övriga förmåner vid

fullgörande av tjänstgöring utom den vanliga bostads- och

verksamhetsorten under tid, då krigsavlöningsreglementet är

tillämpligt, samt därvid beakta vad i detta betänkande anförts

ävensom snarast möjligt förelägga riksdagen de förslag,

vartill nämnda översyn kan föranleda.

Stockholm den 11 juni 1942.

På bevillningsutskottets vägnar.

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkande nr 37.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Tablå över traktamentsersättnlngar och dfiremot svarande gottgörelser

(I anledning av de likalydande

I fredstid utgående

traktamente vid resa

Under krigstjänstgöring

utgående särskild ersättning

vid tjänsteresa eller tjänste- förrättning utom krigs- förläggningsorten

Under krigstjänstgöring utgå- göring å krigsförläggningsorten

liga kvarteret

Beställning

ocn vid tjänsteförrätt- ning i allmänhet

Då inkvartering och för- plägnad icke tillhandahålles

in natura

För

dag

För

natt

Till-

hopa

Ter-

mins-

lön

Inkv.

ersätt-

ning

Förpl.-

ersätt-

ning

Till-

hopa

Ter- min s- lön

Inkv.-ers.

efter 15:e

dygnet

Förpl.-

ersätt-

ning* 1

Till-

hopa

Menig ......

6

_

4

_

10: —

1: —

4

—

6

—

11: —

1: —

1:20

1:50

3: 70

Vicekorpral.

6

—

4

—

10: —

1:10

4

—

6

—

11:10

1:10

1:20

1:50

3:80

Korpral____

6

—

4

—

10: -

1:20

4

—

6

—

11:20

1:20

1:20

1:50

3:90

Furir ......

6

—

4

—

10: —

1:30

4

—

6

—

11:30

1:30

1:20

1:50

4: —

Sergeant____

8

—

5

—

13:-

1:50

5

—

7

—

13:50

1:50

1:50

1:50

4:50

Fanjunkare .

8

—

5

—

13: —

2: —

5

—

7

—

14:-

2:-

1:50

1:50

5:-

Löjtnant ...

10

—

6

—

16: —

2:50

6

—

8

—

16:50

2:50

1:80

1:50

5:80

Kapten ....

10

—

6

—

16: —

3:-

6

—

8

—

17: —

3: —

1:80

1:50

6:30

Major......

12

—

7

—

19: —

3:50

7

—

9

—

19:50

3:50

2:10

1:50

7:10

Överstelöjt- nant.....

14

__

8

_

22: —

4: —

8

_

10: —

22: —

4: —

2:40

1:50

7:90

Överste ....

14: —

8

—

22:-

4:50

8

—

10: —

22:50

4:50

2: 40

1:50

8: 40

1 Fr. o. m. den 1 februari 1942 höjd lill 1: 70 kr.

1 Av skattemyndigheterna i Stockholm uppskattade värden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

15

Bilaga 1.

i vissa lall för fast anställd personal vid försvarsväsendet.

motionerna 1:134 och II: 184).

ende särskilda förmåner vid tjänst- under sådana förhållanden att det van- ej kan bibehållas

I fredstid utgående reducerat trakta- mente vid tjänsteförrättning å en och

samma ort fr. o. m. 16:e dygnet

I fredstid ut- gående trak- tamente vid

Då inkvartering och förplägnad

tillhandahålles in natura

Till best.havare

med eget hushåll

Till best.havare

utan eget hushåll

övningsmar- scher m. m.

(därvid utgår

inkvartering

Termins-

lön

Värdet

av in- kvart.*

Värdet

av för- plägnad1

Till-

hopa

För

dag

För

natt

Till-

hopa

För

dag

För

''natt

Till-

hopa

och förpläg- nad in

natura)

1: —

0:16

1:50

2: 66

3

50

2

—

5:50

2

—

1:40

3: 40

1:40

1:10

0:16

1:50

2:76

3

50

2

—

5:50

2

—

1:40

3:40

1:40

1:20

0:16

1:50

2:86

3

50

2

—

5:50

2

—

1:40

3:40

1:40

1:30

0:16

1:50

2:96

3

50

2

—

5:50

2

—

1:40

3:40

1:40

1:50

0:25

1:50

3:25

4

—

2

50

6:50

2

70

1:70

4:40

1: 70

2: —

0:25

1:50

3: 75

4

—

2

50

6:50

2

70

1:70

4:40

1:70

2:50

0:25

1:50

4:25

5

—

3

—

8: —

3

40

2:-

5:40

2: —

3: —

0:25

1:50

4:75

5

—

3

—

8: —

3

40

2: —

5:40

2: —

3:50

0:25

1:50

5: 25

6

—

3

50

9:50

4

—

2:40

6:40

2:40

4: —

0:25

1:50

6: 75

7

—

4

—

11: —

4:70

2: 70

7:40

2:70

4:50

0:25

1:50

6: 25

7

—

4

—

11:-

4:70

2: 70

7:40

2: 70

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:435 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om vissa ändringar i taxeringsförordningen. s. 1 i texten