Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om trafikskatt jämte i ämnet väckta motioner.
1942-06-17 · 5 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1942:40, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om trafikskatt jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1942 kl. 11 t. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om trafikskatt
jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 15 maj 1942 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 346, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet'' över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om trafikskatt.
Härigenom förordnas som följer.
Trafikskatt skall, med undantag varom i 3 § förmäles, utgå till staten vid
befordran å järnväg, som begagnas för allmän trafik, av personer och resgods,
cyklar och sparkstöttingar däri inbegripna, samt hundar och andra djur, för
vilka frakt erlägges såsom för resande eller resgods.
Vad i denna förordning stadgas angående järnväg skall jämväl äga tilllämpning
å statens järnvägars automobillinje Övertorneå—Pajala.
2 §■
Skatten utgör tio procent av befordringsavgiften.
3 §•
Trafikskatt utgår icke å avgift för månadsbiljelt eller dylik under viss tid
gällande biljett, å avgift för rabattkort eller å avgift för befordran å sträcka
icke överstigande 50 kilometer av sparkstötting eller ensitsig, tvåhjulig cykel
utan motor.
4 §•
Kungl. Maj:t må, då särskilda skäl därtill äro, förordna örn undantag från
skattskyldighet beträffande trafiken vid viss järnväg eller järnvägsdel.
Bihang till riksdagens protokoll 1912. 7 sami. Nr 40.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
5 §.
Trafikskatt erlägges av järnvägens innehavare.
Med järnvägs innehavare förstås i denna förordning, såvitt angår staten
tillhörig järnväg, järnvägsstyrelsen samt, såvitt angår enskild järnväg, koncessionsinnehavaren
eller, där driften är åt annan överlåten, denne.
6 §.
På trafiken vid statens järnvägar belöpande skatt skall av järnvägsstyrelsen
för varje kalendermånad senast inom tre månader efter månadens utgång
insättas å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets
räkning.
7 §•
Innehavare av enskild järnväg, vid vilken skattepliktig trafik förekommer,
skall för varje kalendermånad senast inom tre''månader efter månadens utgång
till järnvägsstyrelsen avlämna en på tro och heder avgiven uppgift angående
influtna, å nämnda trafik belöpande befordringsavgifter.
Samtidigt med insändandet av uppgift, som i första stycket sägs, skall
järnvägsinnehavaren inbetala upplupen skatt genom insättning å järnvägsstyrelsens
postgirokonto.
Till järnvägsstyrelsen enligt andra stycket inbetald skatt skall senast inom
en vecka efter utgången av den för skattens erläggande stadgade tiden insättas
å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.
8 §•
Erlägges icke på trafiken vid enskild järnväg belöpande skatt inom föreskriven
tid, må på framställning av järnvägsstyrelsen utmätning omedelbart
verkställas för skattens uttagande.
9 §■
Järnvägsstyrelsen skall utöva erforderlig kontroll över skattens behöriga
utgörande.
Innehavare av enskild järnväg är pliktig att ställa sig till efterrättelse de
föreskrifter, som järnvägsstyrelsen för vinnande av sådan kontroll meddelar,
och att vid anfordran hålla sina räkenskaper tillgängliga för granskning.
10 §.
Järnvägsstyrelsen må vid vite förelägga innehavare av enskild järnväg att
fullgöra vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd därav
meddelade föreskrifter.
11 §•
Har någon i uppgift, som avses i 7 §, uppsåtligen lämnat oriktigt meddelande
och har därav föranletts, att skatt icke utgått eller att skatt utgått med
lägre belopp än som bort utgå, bote högst fem gånger det belopp, som un
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
3
dandragits statsverket. Vid synnerligen försvårande omständigheter må till
fängelse i högst sex månader dömas.
Har någon genom grov vårdslöshet gjort sig skyldig till förfarande, som
i första stycket sägs, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som
undandragits statsverket.
12 §.
Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla Kronan.
13 §.
Kungl. Majit äger utfärda för tillämpningen av denna förordning erforderliga
föreskrifter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1942.
Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats följande i anledning av
propositionen väckta motioner nämligen:
1) de likalydande motionerna nr 278 i första kammaren av herrar Elmgren
och Boman samt nr 406 i andra kammaren av herr Thäpper m. fl., vari
hemställts, »att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
346 måtte besluta sådant undantag från förordningen örn trafikskatt, att dylik
skatt icke uttages på de värnpliktigas järnvägsresor till och från hemorten»,
2) motionen nr 402 i andra kammaren av herr Janson i Frändesta, vari
hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Majlis proposition nr
346 måtte besluta att antingen genom ändring i det föreliggande författningsförslaget
undantaga sjuka personers resor till centrallasarett från trafikskatt
eller också i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn åtgärd i syfte att på
annat sätt befria sådana personer från den ökning av resekostnaderna som
måste bliva följden av trafikskattens införande»; samt
3) motionen nr 403 i andra kammaren av herrar Ryling och Dickson, vari
hemställts, »att riksdagen vid behandling av Kungl. Majis proposition nr 346
måtte besluta att antingen genom ändring i författningsförslaget undantaga
de inkallades resor från trafikskatt eller i skrivelse till Kungl. Majit hemställa
om åtgärder i syfte att befria de inkallade från de höjningar av resekostnaderna
som bliva följden av trafikskatten», ävensom att utskottet, om så befunnes
nödvändigt, måtte utarbeta nödig författningstext.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande:
I statsverkspropositionen till årets riksdag förutsattes, att statsverkets behov
av ökade intäkter under budgetåret 1942/43 skulle delvis täckas genom
en höjning av affärsverkens taxor. Vad statens järnvägar beträffar, vore en
taxehöjning icke påkallad ur affärsmässig synpunkt ulan betingad uteslutande
av nödvändigheten alt i nuvarande hårt ansträngda statsfinansiella
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
läge tillvarataga varje möjlighet till ökning av statsinkomsterna. Då det vid
sådant förhållande syntes rimligt, att jämväl trafiken vid de enskilda järnvägarna
finge bära ökade pålagor, hade till behandling inom finansdepartementet
upptagits frågan, huruvida icke trafikavgifterna vid järnvägarna
borde höjas enhetligt genom en på lämpligt sätt anordnad och avvägd trafikskatt.
Med hänsyn till de återverkningar å prisutvecklingen, som en höjning
av järnvägarnas godstaxor kunde befaras få, hade därvid den ifrågasatta
trafikskatten ansetts böra begränsas till persontrafiken.
På hemställan av chefen för finansdepartementet bemyndigade Kungl.
Maj:t den 6 mars 1942 nämnda departementschef att tillkalla högst fyra sakkunniga
med uppdrag att utreda frågan om införande av skatt å persontrafiken
vid de statliga och enskilda järnvägarna. Med stöd av detta bemyndigande
tillkallade departementschefen den 19 i samma månad såsom sakkunniga
generaldirektören N. R. Wohlin, direktören K. Hj. Lundqvist, byråchefen
R. Lundqvist och t. f. byråchefen K. A. Thorsell. Efter fullgjort uppdrag
avlämnade de sakkuniga den 18 april 1942 utlåtande i ämnet jämte förslag
till förordning om trafikskatt m. m., vilket utlåtande, med uteslutande av därvid
fogade förslag till taxeändringar, såsom bilaga fogats vid propositionen.
Över de sakkunnigas förslag ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal
myndigheter och sammanslutningar.
Beträffande vad departementschefen anfört till stöd för det i propositionen
framlagda förslaget tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 12—15).
Rörande motiveringen för de i motionerna framlagda förslagen får utskottet
hänvisa till motionerna.
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet i rådande statsfinansiella
läge ökade intäkter från kommunikationsverken vara av behovet påkallade.
Utskottet har därför intet att erinra mot införandet av en beskattning
av persontrafiken vid järnvägarna. Vad angår det i propositionen framlagda
förslaget till förordning om trafikskatt har detsamma icke föranlett
någon erinran från utskottets sida.
Enligt utskottets mening böra ifråga om en beskattning av förevarande
natur bestämmelser örn undantag därifrån i möjligaste mån undvikas. Beträffande
det i de likalydande motionerna I: 278 och 11:406 samt motionen
II: 403 väckta förslaget om undantagande från skatteplikt av de värnpliktigas
järnvägsresor får utskottet erinra om att, såsom departementschefen framhållit,
vid inköp av militära nedsättningsbiljetter i stort sett erhålles 40 procent
rabatt å det ordinarie priset samt att de militära veckoslutsbiljetterna
betinga ett pris, som för resa fram och åter motsvarar priset å vanlig enkel
biljett. Örn och i den mån efter genomförandet av ifrågavarande beskattning
en lindring kan vara påkallad beträffande de till försvarsberedskap inkallades
resekostnader, torde enligt utskottets uppfattning sådan lindring
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
5
kunna ifråga om nedsättningsbiljetterna ske genom ändring av rabatten. Vad
angår veckoslutsbiljetterna torde, om sådant prövas erforderligt, ovannämnda
syfte kunna tillgodoses genom att priset å dessa biljetter icke sättes högre
än för närvarande gäller.
Beträffande det i motionen 11:402 väckta förslaget örn undantagande av
sjuka personers resor till centrallasarett från trafikskatt finner utskottet skälen
härför mindre vägande. Ett sådant undantagsstadgande skulle bland annat
föranleda svårigheter med avseende å redovisningsarbetet och ökade kostnader
därför. Den föreslagna anordningen med viss behovprövning anser
utskottet knappast kunna ifrågakomma. På grund av det anförda finner sig
utskottet icke kunna biträda sistnämnda yrkande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 346 ävensom med avslag å de likalydande
motionerna 1:278 och 11:406 samt motionerna 11:402
och II: 403, antaga det vid propositionen fogade förslaget till
förordning om trafikskatt.
Stockholm den 17 juni 1942.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt, Sjödahl,
Robert Berg, Aronsson, Herman Ericsson och Sandström; samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Olsson i Gävle, Orgard, Falk, Lundell*, Kilbom*,
Karlsson i Grängesberg, Jonsson i Skedsbygd, De Geer och Henriksson*.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 7 sami. Nr 40.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.