Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41

1942-06-18 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1942:41, Bevillningsutskottets betänkande Nr 41

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

1

tfr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1942 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta

motioner angående skatt å vissa slag av veckotidningar.

Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande motioner, angående skatt

å vissa slag av veckotidningar, nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 70 i första kammaren av herr Björck

m. fl. och nr 145 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl., vari

hemställts, »att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

örn utredning av frågan örn skatt på illustrerade och kolorerade veckotidningar

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda»,

samt

2) motionen nr 68 i andra kammaren av herr Wiberg m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att förslag om

beskattning av vissa tidskrifter skyndsammast förelägges riksdagen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna.

I anledning av ovannämnda motioner har till utskottet inkommit en skrivelse

från svenska tidningsutgivareföreningen.

I två vid 1940 års lagtima riksdag väckta likalydande motioner 1:112 och

II: 130 hemställdes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,

att Kungl. Majit täckes utreda huruvida icke vissa slag av veckotidningar

och övriga med dem jämförliga äro av den natur, att desamma böra

beläggas med skatt, samt för riksdagen framlägga förslag härom». Berörda

motioner lämnades av riksdagen på hemställan av samma års bevillningsutskott

utan åtgärd. Till stöd för sin hemställan anförde utskottet i sitt i

anledning av motionerna avgivna betänkande, nr 44, följande:

»I likhet med motionärerna anser utskottet att i nuvarande statsfinansiella

mge skäl tala för en beskattning av de i motionerna åsyftade tidskrifterna.

Enligt vad utskottet inhämtat är emellertid frågan örn nya indirekta skatter

för närvarande föremål för Kungl. Majits prövning. Utskottet finner att

frågan örn skatt å nämnda tidskrifter därvid bör tagas under övervägande

Under sådana förhållanden anser utskottet någon åtgärd i anledning av

motionerna icke nu böra vidtagas.»

I proposition nr o till 1940 års urtima riksdag med förslag till förordning

om allmän omsättningsskatt voro tidningar och tidskrifter ej undantagna från

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 41.

141 il 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottet* betänkande Nr 41.

skatteplikt till allmän omsättningsskatt. Emellertid yrkades i ett flertal mo

tioner och till utskottet inkomna skrifter skattefrihet för olika slag av tidningar

och tidskrifter. Första särskilda utskottet föreslog i sitt utlåtande,

nr 10, att inom riket tryckta tidningar och tidskrifter skulle undantagas från

skatteplikt till omsättningsskatt. Till stöd härför anförde utskottet bland

annat följande:

»Av den utredning, som framlagts till stöd för detta yrkande, har utskottet

bibringats den uppfattningen att här föreligger ett fall, där en omsättningsbeskattning

efter föreslagna linjer bomme att medföra större praktiska olägenheter

än örn dessa tryckalster befriades från beskattning i denna form. Detta

sammanhänger med de säregna förhållanden, som förekomma vid denna för

säljning och speciellt vid lösnummerförsäljningen. Däremot kan utskottet

icke finna tillräckliga skäl föreligga att här medgiva frihet från varje beskattning,

och utskottet förutsätter därför, att för tidningarnas och tidskrifternas

vidkommande i stället för omsättningsskatten genomföres en beskattning av

motsvarande storleksordning men i en för detta område mera lämpad form.

Utskottet är icke i tillfälle att framlägga något utformat förslag till dylik

beskattning, men av undersökningar, som utskottet låtit verkställa, har ut

skottet trott sig finna, att en enkel och tillfredsställande lösning står att vinna

genom accisbeläggning av tidnings- och tidskriftspapperet. Enligt utskottets

mening bör denna fråga göras till föremål för närmare utredning genom Kungl.

Maj:ts försorg och förslag i ämnet snarast framläggas för riksdagen. Då en

pappersaccis kommer att drabba endast här i riket tryckta tidningar och tid

skrifter, bör den nu förordade befrielsen från omsättningsskatt tydligen erhålla

motsvarande begränsning.»

Riksdagen, som godkände utskottets utlåtande, anhöll på hemställan av

utskottet tillika i skrivelse, nr 79, till Kungl. Majit, att Kungl. Majit ville föranstalta

om utredning angående accis å sådant papper, som användes vid

tryckning här i riket av tidningar och tidskrifter och därvid beakta vad i omförmälda

utlåtande anförts samt för riksdagen snarast framlägga det förslag,

som kunde av utredningen föranledas.

I de nu föreliggande likalydande motionerna I: 70 och lii 145 har anförts

bland annat, att endast de illustrerade och kolorerade veckotidningarna borde

ifrågakomma vid den åsyftade beskattningen. Därvid avsågo motionärerna

främst tidskrifter för nöjes- och förströelseläsning. Ehuru flera av dessa till

sitt innehåll stöde på ett högt plan, funnes å andra sidan många med underhaltigt

innehåll. Kunde en beskattning av dessa underhaltiga alster i någon

mån minska deras upplagor, vore detta enbart en vinst, ur moralisk synpunkt.

Skatten syntes lämpligen böra erläggas av försäljarna månads- eller kvartalsvis

i efterskott.

I motionen lii 68 har framhållits, att den nuvarande hejdlösa konsumtionen

av veckotidskrifter vore ett minst lika viktigt moment som filmen i den andliga

förflackning, som alltmer börjat anses som en allvarlig fara för vårt folks

andliga utveckling. Ur denna synpunkt vore den inskränkning i tidskriftsläsandet,

som en beskattning med åtföljande prisförhöjning skulle kunna medföra,

endast av godo. Enligt motionärernas mening borde i förvärvssyfte utgiven

tidskrift, som riktade sig till allmänheten och vars innehåll helt eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 3

delvis avsåge att bereda läsaren förströelse, i princip beläggas med skatt. Från

skatteplikt borde undantagas tidskrifter, som tillhandahöllos gratis eller mot

så låg avgift att någon förtjänst uppenbarligen icke kunde uppstå. Vidare

borde från skatteplikt undantagas religiösa, vetenskapliga, politiska och sociala

tidskrifter samt sådana tidskrifter, som vore att anse såsom föreningsorgan

eller facklitteratur i egentlig mening. Då emellertid åtskilliga gränsfall måste

uppkomma, vore det önskvärt, att bedömandet av frågan örn skattskyldigheten

kunde överlämnas åt en särskild nämnd med uppgift att avgöra vilka

tidskrifter, som skulle beläggas med skatt. Av de genom en tidskriftsskatt

inflytande medlen borde en del, förslagsvis hälften, bilda en särskild fond

att användas för främjande av ungdomsvård samt vetenskap och forskning.

Svenska tidnings ut giv ar ef öreningen har i sin ovannämnda till utskottet

inkomna skrivelse hemställt, att ifrågavarande motioner icke måtte föranleda

någon åtgärd. Till stöd härför har anförts bland annat, att den veckopress,

som motionärerna ville beskatta, icke med fog kunde sägas vara skadlig för

folkets moral och andliga utveckling, att, även örn så till någon del skulle

vara förhållandet, en beskattning av veckopressen i varje fall ej vore ägnad

att därutinnan åstadkomma en förbättring samt att de ekonomiska verkningarna

av den föreslagna beskattningen med säkerhet skulle bliva ödesdigra

för veckopressen.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1940 års urtima riksdag

i skrivelse till Kungl. Majit hemställt om utredning angående accis å

sådant papper, som användes vid tryckning här i riket av tidningar och tidskrifter,

samt framläggande av det förslag, som kunde föranledas av denna

utredning. Enligt vad utskottet inhämtat har i anledning av nämnda riksdags

skrivelse inom finansdepartementet verkställts utredning rörande frågan örn

accisbeläggning av tidnings- och tidskriftspapper, vilken utrednings resultatsammanfattats

i en den 14 maj 1941 dagtecknad promemoria. Därvid har

jämväl utarbetats utkast till förordning om pappersaccis av innebörd, att vid

tryckning inom riket av periodisk skrift skulle för det därvid begagnade

papperet erläggas accis, utgörande 15 procent av köpeskillingen för papperet.

Erläggandet av accisen skulle ankomma på tryckeriföretagen och överinseen

det å kontrollen över accisen handhavas av kontrollstyrelsen med biträde av

särskilda kontrolltjänstemän. Den sålunda ifrågasatta beskattningen beräk

nades tillföra statsverket en inkomst av något mer än 4 miljoner kronor årligen.

Över förslaget hava efter remiss yttranden avgivits av kommerskollegium

och kontrollstyrelsen, vilka avstyrkt förslaget. Kontrollstyrelsen har därvid

anfört bland annat, att pappersaccisen i det inbördes förhållandet mellan skilda

periodiska skrifter komme att drabba dessa med påfallande ojämnhet. På

grund därav kunde enligt styrelsens mening vägande principiella invändningar

resas mot att anlita den av riksdagen ifrågasatta formen för en beskattning

av tidningar och tidskrifter. Att utfinna någon anordning av en dylik pappers

Utikottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

accis, som ur skattesynpunkt vore lämpligare än det i promemorian återgivna

förslaget, ansåge styrelsen knappast möjligt. Papperet kunde nämligen överhuvud

taget icke anses utgöra det för alla fall likvärdiga underlaget för en

omsättningsbeskattning å periodiska skrifter. .Därest statsmakterna skulle

anse, att en beskattning av periodiska skrifter trots de invändningar, som

kunde resas mot densamma, likväl borde komma till stånd, vore kontrollstyrelsen

av den meningen, att den närmast till hands liggande utvägen för dess

genomförande vore uttagande hos respektive tidningsföretag av en skatt å

försäljningsvärdet av de levererade tidningarna och tidskrifterna.

Det sålunda utarbetade förslaget angående accis å tidnings- och tidskriftspapper

har icke framlagts för riksdagen. I proposition nr 355 till innevarande

års riksdag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1942 m. m. har emellertid chefen för finansdepartementet

berört jämväl det nu förevarande spörsmålet. Departementschefen har

därvid anfört, att ett skatteförslag som under senare tid varit föremål för ett

visst allmänt intresse, nämligen skatt å tidskrifter, ansåge departementschefen

förenat med sådana tekniska svårigheter, att det — i synnerhet med

tanke på den relativt obetydliga inkomst den nya skatten skulle skänka —

åtminstone för närvarande icke borde genomföras.

Vid sitt ställningstagande till de i ifrågavarande motioner framlagda för

slagen har utskottet i likhet med första särskilda utskottet vid 1940 års urtima

riksdag funnit tillräckliga skäl icke föreligga för den medgivna skattefriheten

för tidskrifter. En skatt å tidskrifter torde visserligen icke komma

att inbringa några mera betydande intäkter. Då emellertid böcker äro underkastade

allmän omsättningsskatt, torde starka skäl få anses tala för att

jämväl tidskrifter böra vara underkastade beskattning i en eller annan

form. Särskilt gäller detta sådana tidskrifter, som äro avsedda för förströelseläsning.

Den av Kungl. Majit på hemställan av riksdagen verkställda utred

ningen synes utvisa, att en beskattning genom pappersaccis av det slag som

vid utredningen ifrågasatts möter stora tekniska svårigheter. Uppenbart torde

även vara, att vilken beskattningsform som än ifrågakomme beträffande allenast

tidskrifter betydande svårigheter skola visa sig vara för handen vid densammas

genomförande. Därest, på sätt i motionerna föreslagits, från beskattningen

skulle undantagas vissa slag av tidskrifter, komma dessa svårigheter

att ytterligare ökas. Skulle däremot beskattningen omfatta såväl tidningar

som tidskrifter, bleve de tekniska svårigheterna mindre. Utan att taga närmare

ståndpunkt till den föreliggande frågan förutsätter utskottet, att förevarande

spörsmål — såsom jämväl synes framgå av departementschefens ovannämnda

uttalande — fortfarande kommer att av Kungl. Majit ägnas uppmärksamhet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 70 av herr Björck m. fl.

och lii 145 av herr Svensson i Ljungskile m. fl., angående skatt

å vissa slag av veckotidningar, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

5

2) att motionen II: 68 av herr Wiberg m, fl., angående beskattning

av vissa tidskrifter, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. .............

Stockholm den 18 juni 1942.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, friherre

Lagerfelt, Sjödahl, Ekman*, Frans Ericson, Aronsson och Sandström; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hammarlund, Olsson i Gävle, Falk,

Lundell, Kilbom*, Karlsson i Grängesberg, Olofsson i Höganäs, Henriksson och

Svensson i Ljungskile.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

1) av herrar Lundell och Henriksson, vilka anfört:

»En beskattning på förevarande område torde böra drabba samtliga inom

riket tryckta tidningar och tidskrifter utan åtskillnad, eftersom de samtliga

blivit undantagna från omsättningsskatt. Det torde icke heller vara möjligt

att åstadkomma en uppdelning och en hållbar gränsdragning mellan tidskrifter

med förströelseläsning och andra tidningar och tidskrifter på sätt

motionärerna tänkt sig. Man har också anledning erinra om att utländska tidningar

och tidskrifter samtliga äro belagda med omsättningsskatt, samt att

detta även gäller för böcker, vare sig de äro tryckta i Sverige eller utlandet,

och oberoende av arten av deras innehåll.

Det enklaste sättet för beskattningens ordnande vore säkerligen, såsom

kontrollstyrelsen framhållit, ett uttagande hos respektive tidningsföretag av

en skatt å försäljningsvärdet av de levererade tidningarna och tidskrifterna.

Härvid finge givetvis uppgivna försäljningsvärden genom ett taxeringsförfarande

prövas för åstadkommande av likformighet och rättvisa vid beskattningen.

En beskattning, som sålunda utginge från bruttoförsäljningsvärdena på

samtliga inom riket tryckta tidningar och tidskrifter och beräknades efter

5 procent liksom omsättningsskatten, skulle lämna en betydande avkastning

åt statskassan.

Beträffande denna beskattning må slutligen ännu en gång erinras orri i

förevarande betänkande återgivna uttalande av första särskilda utskottet i

dess utlåtande nr 10 vid 1940 års urtima riksdag att utskottet förutsätter att

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

för tidningarnas och tidskrifternas vidkommande i stället för omsättningsskatten

genomföres en beskattning av motsvarande storleksordning men i en

för detta område mera lämpad form’. Det är tydligt att detta av riksdagen

godkända uttalande ej återtagits, därför att den först ifrågasatta vägen för

beskattningens ordnande visat sig mindre framkomlig.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn

utredning och framläggande av förslag om en skatt på inom

riket tryckta tidningar och tidskrifter med en höjd ungefärligen

motsvarande omsättningsskattens.»

2) av herr Lövgren.

Stockholm 1942. K. t. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.