Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47

1942-06-20 · 11 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1942:47, Bevillningsutskottets betänkande Nr 47

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Kr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 26 juni 1942 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1942/43 m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningamas belopp för budgetåret 1942/43

vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1942 (bilaga till

1942 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1942/43

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

bland annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 6 december 1941 med

inkomstberäkning för nämnda budgetår.

I en den 29 maj 1942 dagtecknad proposition, nr 355, har Kungl. Majit

framlagt förslag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1942 m. m.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1942/43 äro bevillningama, i överensstämmelse

med departementschefens förslag, beräknade till följande belopp:

Kronor Kron or

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt.............. 450,000,000

Värnskatt ................................. 350,000,000

Krigskonjunkturskatt ....................... 35,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ................ 27,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ........ 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter .............................. 80,000

Stämpelmedel ............................. 55,000,000 918,080,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 10,000,000

Bensinskatt ............................. 3,000,000 13,000,000

Tullar och accisen

Tullmedel ................................ 120,000,000

Allmän omsättningsskatt .................... 250,000,000

Varuskatt ................................. 40,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 47. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Kronor

Tilläggsskatter å bensin...................... 6,000,000

Accis å silke .............................. 3,700,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .... 10,000,000

Skatt å kaffe .............................. 5,000,000

Tobaksskatt .............................. 185,000,000

Brännvinstillverkningsskatt .................. 14,000,000

Kronor

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ........................

Detaljhandelsbolag .......................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.....................................

Omsättningsskatt å vin ......................

Maltdrycksskatt ............................

Skatt å läskedrycker .......................

Statlig nöjesskatt ..........................

Postverket (överskott) ........................

21,000,000

15.000. 000

200,000,000

6,000,000

32.000. 000

7,500,000

12.000. 000 927,200,000

.......... 30,000,000.

Beträffande beräkningen av inkomsten av de särskilda inkomsttitlarna har

departementschefen i statsverkspropositionen lämnat följande redogörelse:

»Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår bygger på

förutsättningen att de under krisen beslutade skattehöjningarna och nya

skatterna skola fortbestå. I jämförelse med de å riksstaten för nu löpande

budgetår uppförda inkomsterna innebär ämbetsverkets uppskattning att statens

intäkter skulle stiga med i runt tal 125 miljoner kronor. Inkomstökningen

hänför sig i huvudsak och till ungefär lika delar till ökade skatteinkomster

och överskott av statens affärsverksamhet.

Förändringarna i förhållande till de i riksstaten för löpande budgetår beräknade

inkomsterna motiveras väsentligen av hänsyn till tendenser, som

redan kommit till uttryck i det beräknade utfallet för detta budgetår. Minskningarna

äro relativt fåtaliga och gälla merendels inkomsttitlar, vilkas sjunkande

avkastning betingas av rådande avspärrning och som även i fjolårets

inkomstberäkning voro föremål för nedräkning. Sålunda ha tullmedlen sänkts

från 140 till 120 miljoner och margarinaccisen från 35 till 10 miljoner kronor.

Inkomsterna av beskattningen av automobiltrafiken ha tillhopa reducerats

med 16 miljoner kronor, eller med inemot hälften; fordonsskatten har

därvid uppförts med 10 miljoner kronor, bensinskatten med 3 miljoner kronor

och tilläggsskatterna å bensin med 6 miljoner kronor. Kaffeskatten har

sänkts med hälften till 5 miljoner kronor och omsättningsskatten å vin med

en fjärdedel till 6 miljoner kronor. Minskningar ha härjämte beräknats för

systembolagens rörelsevinst med 3 miljoner kronor, för maltdrycksskatt med

8 miljoner kronor och för läskedrycksskatt med 0.5 miljoner kronor.

Även de av riksräkenskapsverket beräknade stegringarna i jämförelse med

gällande riksstat motsvaras i allmänhet av ökad avkastning redan under innevarande

budgetår. Beträffande den direkta inkomstbeskattningen sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 3

manhänger uppräkningen jämväl med en motsedd ökning av de taxerade

inkomsterna av tjänst och rörelse vid 1942 års taxering. Avkastningen har

för inkomst- och förmögenhetsskatten beräknats höjd med 25 och för värnskatten

med 15 miljoner kronor. Även för den indirekta beskattningens del

motses i flera fall ökad avkastning. För allmän omsättningsskatt och varuskatt

ha antagits stegringar å respektive 30 och 15 miljoner kronor till 250

och 40 miljoner kronor. Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

har beräknats stiga med 5 miljoner kronor till 185 miljoner kronor. Tobaksskatten,

som höjdes på hösten 1941 utan att inkomsttiteln uppräknades,

har antagits giva en intäkt av 185 miljoner kronor, motsvarande en ökning

av 25 miljoner kronor. Brännvinstillverkningsskatten och vinsten av aktiebolaget

Vin- & spritcentralen, vilka inkomsttitlar nedräknats i riksstaten för

löpande budgetår i samband med motsedd omsättningsminskning å spritdrycker

efter 1939 ars skattehöjning och vissa likviditetssvårigheter för bolaget,

ha uppräknats med 4 och 10 miljoner kronor. Nettoökningen för samtliga

skatter i jämförelse med riksstaten för nu löpande budgetår uppgår till

i runt tal 52 miljoner kronor.

För affärsverksfonderna har överlag antagits ökad avkastning i anslutning

till det för löpande budgetar beräknade utfallet, överskotten ha antagits

stiga för postverket från 10 till 15 miljoner kronor, för telegrafverket

från 36 till 45 miljoner kronor, för statens järnvägar från 70 till 100 miljoner

kronor, för statens vattenfallsverk från 23.5 till 30 miljoner kronor och

för domänverket från 10 till 16 miljoner kronor.

Bland övriga mera betydande förändringar äro att nämna ökningar av

folkpensionsavgifterna och lotterimedlen med vardera 5 miljoner kronor

samt av det för försvarsväsendets fastighetsfond beräknade överskottet med

närmare 4 miljoner kronor, vilket förklaras av de sista årens omfattande investeringar

i fonden.

Enligt den av riksräkenskapsverket framlagda beräkningen skulle inkomsterna

å driftbudgeten sammanlagt kunna uppskattas till 2,205 miljoner kronor.

Under förutsättning av normal inleverans av vinstmedel från de statliga

monopolbolagen samt av oförändrade grunder fpr uttagandet av de olika

inkomsterna kan jag i huvudsak godtaga denna beräkning. Vissa smärre

justeringar för inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag,

uppbörd i statens verksamhet, övriga diverse inkomster och diverse

kapitalfonder, till vilka jag av i det följande angivna skäl även under angivna

förutsättningar funnit anledning, ge en inkomstökning utöver de av riksräkenskapsverket

beräknade beloppen å tillsammans i runt tal 2 miljoner

kronor. Å andra sidan förordar jag, att utgifter och inkomster i riksstatsförslaget

upptagas med utgångspunkt från ett från 8 till 12 procent höjt

kristillägg. Detta skulle i och för sig motivera en nedräkning av överskotten

från affärsverken med 2 miljoner kronor för postverket, 1 miljon kronor

för telegrafverket och 10 miljoner kronor för statens järnvägar. Undernyss

angivna förutsättningar skulle alltså skäl föreligga att sänka den av riksräkenskapsverket

uppgivna inkomstsumman nied cirka 11 miljoner kronor.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

I det vid propositionen nr 355 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar och

därvid anfört bland annat följande:

»Till stöd för en omprövning av inkomstberäkningen i riksstalsförslaget ha

genom vederbörande verkschefers försorg verkställts nya uppskattningar av

den sannolika tullinkomsten för nästa budgetår och av överskotten vid de

affärsdrivande verken. Därjämte har inom riksräkenskapsverket utförts en

preliminär beräkning rörande årets taxeringsresultat för inkomst- och förmögenhetsskatten.

Jag torde nu få i korthet redogöra för de justeringar av

de i statsverkspropositionen förordade uppskattningarna av intäkten under

olika inkomsttitlar till vilka anledning synes föreligga.

Inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt.

Vid inkomstberäkningen i statsverkspropositionen, som i denna del helt följde

riksräkenskapsverkets förslag, antogs inkomst- och förmögenhetsskatten för

nästa budgetår komma att ge en behållen inkomst av 450 miljoner kronor,

under förutsättning att grunderna för uttagande av skatten bibehölios oförändrade.

Under samma förutsättning uppskattades inkomsten av värnskatten

till 280 miljoner kronor. Av skäl till vilka jag i det följande återkommer uppfördes

emellertid sistnämnda inkomsttitel i riksstatsförslaget med ett provisoriskt

tillägg av 70 miljoner, eller med 350 miljoner kronor.

De uppgifter som nu föreligga angående årets taxeringsresultat, vilket är

avgörande för skatteutfallet under nästa budgetår, spegla för fysiska personer

en gynnsammare utveckling än man hittills räknat med. I synnerhet pa

landsbygden inregistreras i det hittills bearbetade materialet en icke oväsentlig

ökning av det beskattningsbara beloppet för denna grupp av inkomsttagare.

Av tillgängliga uppgifter att döma torde däremot resultatet för aktiebolagens

del bliva sämre än tidigare beräknats, sannolikt till icke ringa del

till följd av omfattande avskrivningar. Resultatet av en bearbetning av det

föreliggande materialet torde få delgivas vederbörande riksdagsutskott.

Till frågan om de belopp med vilka de här berörda skattetitlarna böra

uppföras i riksstaten återkommer jag i det följande i samband med behandlingen

av grunderna för uttagande av direkt skatt under nästa budgetår.

Krigskonjunkturskatt. I statsverkspropositionen har inkomsten

av krigskonjunkturskatt för nästa budgetår uppskattats till 35 miljoner kronor.

Med hänsyn till att skatten under löpande budgetår beräknas avkasta

något över 40 miljoner kronor förefaller det icke osannolikt, att den föregående

inkomstberäkningen under förutsättning av oförändrade uttagnings,

grunder för skatten skulle kunna justeras uppåt. Emellertid har i den för

riksdagen framlagda propositionen angående krigskonjunkturskatt för år 1942

föreslagits vissa jämkningar, vilka kunna väntas medföra ett väsentligt inkomstbortfall.

Jag syftar på de nya bestämmelserna om ett särskilt utjämjiingsavdrag,

i regel motsvarande 15 procent av jämförelseinkomsten. Utan

de begränsningar i tillämpningsområdet för det nya avdraget, som av olika

skäl ansetts påkallade, skulle detta enligt verkställda beräkningar medföra

en skatteförlust på c:a 60 procent. Som bestämmelserna i förslaget utfor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

5

mats blir förlusten mindre ehuru med säkerhet ändå rätt betydande. Anledning

synes mig föreligga att uppföra inkomsttiteln i riksstaten med ett

från 35 till 25 miljoner kronor reducerat belopp.

Stämpelmedel. I proposition till årets riksdag har förslag framlagts

om viss höjning av lotterivinstskatten. Intäkten av denna skatt redovisas

under här ifrågavarande inkomsttitel. Sedan riksdagen numera godkänt

skatteförslaget, torde stämpelmedlen i riksstaten böra uppföras med ett förhöjt

belopp. Som inkomsten av stämpelmedel i statsverkspropositionen beräknats

relativt lågt, torde en höjning från 55 till 65 miljoner kronor få anses

berättigad.

I en till mig överlämnad promemoria har gener altulldir ek tören beräknat

det nettobelopp, varmed t u 11 m e d 1 e n kunna väntas inflyta under nästa

budgetår, till 95 miljoner kronor, vilket innebär en sänkning med 25 miljoner

kronor i förhållande till den i statsverkspropositionen anmälda uppskattningen.

Generaltulldirektören har därvid utgått från en beräkning av utfallet av

tullinkomsterna för innevarande budgetår. Denna beräkning, som grundats

på tulldebiteringen under tiden juli 1941—april 1942, utmynnar i en uppbörd

av tullmedel på 100 miljoner kronor, vilket efter avdrag för restitutioner antages

betyda en behållen inkomst på 95 miljoner kronor. Visserligen påverkas

årets siffra av särskilda förhållanden såsom de ovanligt svåra isförhållandena

i februari och mars, men enligt vad som uttalas i promemorian skulle

det likväl finnas anledning att betrakta årets inkomstutfall såsom ett maximum

för vad som kan påräknas under nästa budgetår.

Ehuru jag kan i huvudsak ansluta mig till den uppfattning örn den sannolika

inkomstutvecklingen, åt vilken generaltulldirektören givit uttryck, finner

jag det i rådande ovissa läge riktigast att i riksstaten uppföra tullmedlen

med ett till 100 miljoner kronor avrundat belopp. Att denna inkomstberäkning

snarast måste bedömas såsom hög får beaktas vid uppskattningen av

övriga inkomsttitlar.

Den höjning av tobaksskatten som årets riksdag beslutat motiverar

en uppräkning av inkomsttiteln för nästa budgetår från det i statsverkspro

positionen angivna beloppet av 185 miljoner kronor till 200 miljoner kronor

Med hänsyn till den risk som föreligger för en viss reduktion av tobaksför

säljningen till följd av ransoneringen kunde övervägas att i riksstaten uppföra

ett något lägre belopp. Tillräckliga skäl att avvika från nyss angivna

uppskattning synas mig emellertid ej föreligga. Ransoneringen torde däremot

böra föranleda, att man icke längre räknar med någon extra inleverans av

vinstmedel från monopolbolaget under nästa budgetår. Statens inkomst av

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet bör därför uppföras

med 1,595,000 kronor i stället för det i statsverkspropositionen beräknade

beloppet av 6,595,000 kronor.

Inkomsten av rusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag

har i statsverkspropositionen beräknats till 21 miljoner kronor. Därvid

har förutsatts, att aktiebolaget Vin- & spritcentralen skulle budgetåret

1942/43 lill statsverket inleverera även det belopp å c:a 4.5 miljoner kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

varmed de under år 1942 till vinst- och prisregleringsfonden avsatta medlen

beräknades överstiga en ursprungligen planerad avsättning å 5 miljoner

kronor. Med hänsyn å ena sidan till bolagets önskemål att till stärkande av

likviditeten tillsvidare få inom företaget behålla hela det till vinst- och prisregleringsfonden

avsatta beloppet jämte en del av en påräknad extraordinär

vinst, å andra sidan till möjliga behov av ökad inleverans av vinstmedel, har

Kungl. Maj:t medgivit, att bolaget i bokslutet för år 1941 finge avsätta medel

till en dispositionsfond med skyldighet för bolaget att, när Kungl. Majit

så beslutar, inleverera de avsatta medlen till statsverket. Bolaget har med

stöd av detta beslut till en dispositionsfond avsatt 6 miljoner kronor. Till

vinst- och prisregleringsfonden ha avsatts i runt tal 9.5 miljoner kronor

eller hela det av bolaget åsyftade beloppet.

Enligt vad jag inhämtat föreligger numera enligt bolagets uppfattning anledning

att räkna med att den i statsverkspropositionen förutsatta inleveransen

från spritcentralen skall kunna uppnås utan ianspråktagande av de fonderade

medlen. Skulle denna förväntan icke infrias, torde inbetalningen böra

uppbringas till avsett belopp med hjälp av medel från dispositionsfonden.

Om vinstresultatet blir ännu gynnsammare än väntat, anser jag icke detta

böra för närvarande föranleda någon ytterligare fondering av medel inom

företaget.

Omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning beräknades

i statsverkspropositionen till 200 miljoner kronor. Därvid uppskattades

skatteinkomsten vid oförändrade uttagningsgrunder till 185 miljoner kronor,

vartill lades 15 miljoner kronor i beräknat tillskott till följd av en planerad

skattehöjning.

Ovissheten om den fortsatta konjunkturutvecklingen gör det svårt att bilda

sig en mening om avkastningen av ifrågavarande skatt. De erfarenheter

som vunnits under den förflutna tiden synas närmast tala för att den föregående

beräkningen måste anses försiktig. Jag finner likväl icke en uppräkning

över den tidigare nivån motiverad. Då riksdagen numera beslutat en

skatteskärpning av den ungefärliga omfattning, varmed räknades vid utarbetandet

av statsverkspropositionen, anser jag mig sålunda böra förorda, att inkomsttiteln

uppföres med det tidigare beräknade beloppet, 200 miljoner

kronor.

Trafikskatt. I proposition till riksdagen har framlagts förslag om en

särskild trafikskatt avsedd att utgå å vissa avgifter för personbefordran med

järnväg. Avkastningen av skatten har av de sakkunniga, vilkas förslag ligger

till grund för propositionen, beräknats till 22 miljoner kronor, varav i runt

tal 17 miljoner kronor från statens järnvägar och återstoden från de enskilda

järnvägarna. Genom en taxejustering, som föreslagits genomförd i samband

med att skatten införes, skulle dessutom statens järnvägar tillföras en merinkomst,

som beräknats till c:a 4 miljoner kronor. Förutsättning för beräkningarna

är, att trafiken blir av ungefär samma omfattning som år 1941. En viss

avrundning nedåt synes påkallad med hänsyn till beskattningens sannolika

!nflytande i trafikbegränsande riktning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

7

Under förutsättning att riksdagen antager det framlagda förslaget, bör i

riksstaten uppföras en ny inkomsttitel, benämnd trafikskatt. Med hänsyn till

att skatten inflyter kvartalsvis i efterskott, bör den under första året av sin

tillämpning upptagas med 7* av den beräknade helårsavkastningen, eller till

ett avrundat belopp av 16 miljoner kronor. Jag återkommer i det följande

till uppskattningen av statens järnvägars överskott under samma förutsättning.

»

Beträffande grunderna för uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatt

samt värnskatt har departementschefen i propositionen nr 355 anfört följande:
»Av

föregående översikt över förändringarna i anslagssumman å driftbudgeten

i riksstaten för budgetåret 1942/43 samt av de justeringar i vissa inkomstberäkningar,

som nu äro påkallade, framgår, att mot utgifter på i runt

tal 2,363 miljoner kronor komma att svara inkomster på cirka 2,348 miljoner

kronor; inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten antagas då alltjämt

uppförda med de i statsverkspropositionen beräknade beloppen. En brist

å 15 miljoner kronor framkommer alltså under sistnämnda förutsättning,

även sedan de justeringar av vissa indirekta skatter och taxor, som föregrepos

i statsverkspropositionen och sedermera beslutats eller blivit föremål för förslag

till riksdagen, förutsatts i sin helhet genomförda. Att bristen icke blir

större trots en relativt betydande ökning av utgifterna och trots den avsevärda

nedräkning av tullinkomsterna, som blivit nödvändig, förklaras av att

den indirekta beskattningen och överskotten från affärsverken lämna ett större

bidrag till utgiftsfinansieringen än man tidigare räknat med.

Jag har förut erinrat örn alt värnskatten, örn den antages uttagen efter

oförändrade grunder, skulle på det i statsverkspropositionen förutsatta taxeringsunderlaget

ge en inkomst, som med 70 miljoner kronor understiger den

i riksstatsförslaget preliminärt uppförda. Tillägget å 70 miljoner kronor infördes

i riksstatsförslaget för att balansera ett vid tidpunkten för stalsverkspropositionens

utarbetande motsett underskott å 67 miljoner kronor, för vilket

täckning ansågs böra beredas, innan riksstaten slutligt fastställdes. Huruvida

hela beloppet, som blott provisoriskt påfördes inkomsttiteln värnskatt, borde

definitivt tagas ut av de olika skatterna på inkomst och förmögenhet eller

till en del på annat sätt, lämnades öppet i avvaktan på den prövning av det

slutliga behovet av ökade skatteintäkter, som borde ske, då budgetutfallet för

löpande budgetår kunde överblickas och fullständigare uppgifter förelågo

angående utgifter och inkomster på nästa års riksstat.

Lägges den nu konstaterade budgetbristen på 15 miljoner kronor till det i

statsverkspropositionen blott provisoriskt införda inkomsttillägget på 70 miljoner

kronor, framkommer ett sammanlagt inkomstbehov på 85 miljoner

kronor. Delvis vinnes täckning för detta genom den förbättring av skatteutfallet,

med vilken man enligt vad tidigare anförts numera har alt räkna,

delvis kräver det för sin finansiering en skärpning av beskattningen.

Med bortseende från nyssnämnda provisoriska tillägg på 70 miljoner kronor

beräknades inkomst- och förmögenhetsskatten tillsammans med värn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

skatten i statsverksproposition ge en intäkt på 730 miljoner kronor. Det

gynnsamma taxeringsresultat, mot vilket tillgängliga uppgifter visa hän,

synes berättiga till en uppräkning av denna summa med 2 å 3 procent

eller, avrundat, till c:a 750 miljoner kronor. Verkställes denna höjning av

inkomstberäkningen, reduceras behovet av ytterligare skatteinkomster ånyo

till den i statsverkspropositionen antagna storleksordningen.

Jag har redan framhållit, alt indirekta skatter och taxehöjningar bidragit

till att finansiera utgifterna med högre belopp än som förutsattes i statsverkspropositionen.

Under dessa förhållanden finner jag icke anledning att förorda,

att föreliggande brist på 65 miljoner kronor skall till någon del täckas

genom en ytterligare skärpning av den indirekta beskattningen. Ett skatteförslag

som under senare tid varit föremål för ett visst allmänt intresse, nämligen

skatt å tidskrifter, anser jag förenat nied sådana tekniska svårigheter,

att det — i synnerhet med tanke på den relativt obetydliga inkomst den nya

skatten skulle skänka — åtminstone för närvarande icke bör genomföras.

Jag förutsätter alltså, att de erforderliga skattemedlen uttagas genom skärpt

beskattning av inkomst och förmögenhet. Enklast sker detta genom att uttagningsgrunderna

för inkomst- och förmögenhetsskatten bibehållas oförändrade

men en ny skala för värnskatten fastställes, som kan beräknas öka

intäkten av denna skatt med det ursprungligen förutsatta beloppet.

Förslag örn värnskatt för budgetåret 1942/43 anmäles senare denna dag.

Enligt förslaget skall skatteskalan för fysiska personer höjas över hela linjen,

dock något starkare i högre inkomstlägen. Skattens progressivitet blir alltjämt

något svagare än inkomst- och förmögenhetsskattens vid en uttagningsprocent

för bottenskatten av 110. För aktiebolagens del förordas en höjning

av uttagningsprocenten med 2 enheter, eller till 12 procent. Skatten pa fysiska

personer beräknas med den föreslagna skattehöjningen på det nu förutsedda

taxeringsresultatet ge en merinkomst på 55 miljoner kronor. Skärpningen

av bolagsbeskattningen beräknas betyda 15 miljoner kronor.

I anslutning till värnskatteförslaget anmäles även förslag till en maximering

av statsbeskattningen i förhållande till inkomsterna. Någon beräkning av

den skatteförlust, som inträder om förslaget genomföres, har icke kunnat

verkställas. Inkomstminskningen torde icke bli av sådan storleksordning, att

de här förordade beräkningarna behöva justeras med hänsyn därtill.

Med beaktande av föreliggande taxeringsuppgifter och under förutsättning

av bifall till här berörda skatteförslag torde inkomst- och förmögenhetsskatten

samt värnskatten böra i riksstaten uppföras med 460 respektive 360 miljoner

kronor. Driftbudgetens inkomster bringas därigenom att något överstiga

utgiftssumman.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Maj:t i omförmälda

proposition nr 355 föreslagit riksdagen att besluta, att bottenskatt

enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för

år 1942 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses

i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i samma moment b).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 9

Vidare har Kungl. Majit i nyssnämnda proposition — med ändring av i

statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten

för budgetåret 1942/43 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit

riksdagen

dels att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 460,000,000

Värnskatt .....................• .............. » 360,000,000

Krigskonjunkturskatt ............................ » 25,000,000

Stämpelmedel ............................ ..... » 65,000,000

Tullmedel .......................... » 100,000,000

Tobaksskatt . .:............-i.x-t.................... » 200,000,000

dels ock att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga en inkomsttitel

sålunda:

Trafikskatt ........................-.i.. .r.r. ......... kronor 16,000,000.

Enligt av chefen för finansdepartementet vid framläggande av proposition

nr 355 gjorda beräkningar föreligger ett sammanlagt inkomstbehov på 85

miljoner kronor för att åstadkomma balans i driftbudgeten. Utskottet delar

departementschefens uppfattning, att på grund av det gynnsamma taxeringsutfallet

innevarande år en höjning kan verkställas av den i statsverkspropositionen

gjorda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten

med tillhopa 20 miljoner kronor. Det i övrigt erforderliga beloppet

för att täcka föreliggande brist på 65 miljoner kronor finner utskottet i likhet

med departementschefen böra uttagas genom en skärpning av värnskatten. I

betänkande nr; 44 har utskottet tillstyrkt bifall till det av Kungl. Majit i

proposition nr 357 framlagda förslaget till förordning om värnskatt för budgetåret

1942/43.

På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 346 har riksdagen beslutat införande

av en trafikskatt.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen innebär Kungl. Majits

nu framlagda förslag till beräkning av bevillningama den ändringen i förhållande

till förslaget i statsverkspropositionen, att i riksstaten för budgetåret

1942/43 bör upptagas statlig inkomst- och förmögenhetsskatt med 460

miljoner kronor, värnskatt med 360 miljoner kronor, krigskonjunkturskatt

med 25 miljoner kronor, stämpelmedel med 65 miljoner kronor, tullmedel

med 100 miljoner kronor samt tobaksskatt med 200 miljoner kronor, varjämte

föreslås, att i nämnda riksstat upptages en ny inkomsttitel trafikskatt

med 16 miljoner kronor. Mot departementschefens nya beräkning av bevillningarna

har utskottet icke något att erinra.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Majits i

proposition nr 355 framlagda förslag angående skatteprocenten,

besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 7 sami. Nr 47. 2

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1942

utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,

som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt

med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som

avses i samma moment b);

2) att bevillningarna för budgetåret 1942/43 måtte beräk
-

nas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 460,000,000

Värnskatt .......................... » 360,000,000

Krigskon junk tur skatt ................ » 25,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ........ » 27,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . » 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ................ » 80,000

Stämpelmedel ...................... » 65,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt . . kronor 10,000,000

b) Bensinskatt .. » 3,000,000 » 13,000,000

Tullmedel .......... » 100,000,000

Allmän omsättningsskatt ............ » 250,000,000

Varuskatt .......................... » 40,000,000

Trafikskatt ........................ » 16,000,000

Tilläggsskatter å bensin.............. » 6,000,000

Accis å silke........................ » 3,700,000

Accis å margarin och vissa andra fett
varor

............................ » 10,000,000

Skatt å kaffe ...................... » 5,000,000

Tobaksskatt ........................ » 200,000,000

Brännvinstillverkningsskatt .......... » 14,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................ » 21,000,000

Detaljhandelsbolag ............... » 15,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker .................... » 200,000,000

Omsättningsskatt å vin .............. » 6,000,000

Maltdrycksskatt .................... » 32,000,000

Skatt å läskedrycker ................ » 7,500,000

Statlig nöjesskatt.................... 12,000,000

Postverket (överskott) .............. » 30,000,000

Stockholm den 20 juni 1942.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Närvarande:

11

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, friherre Lagerfelt*,

Sjödahl, Egnell, Frans Ericson*, Velander*, Robert Berg* och Herman Ericsson*; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund*,

Olsson i Gävle, Orgård, Sandberg, Falk, Lundell och Ohlsson i Kastlösa.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herr Lundell, som ansett, att en skatt, innebärande en belastning motsvarande

omsättningsskattens, bort påläggas på inom riket tryckta tidningar

och tidskrifter utan gränsdragning, och att höjningen av värnskatten

bort i motsvarande grad hållas tillbaka.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:441 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1942/43 m. m. s. 6 i texten