Bankoutskottets memorial Nr 1
1942-01-16 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1942:1, Bankoutskottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1942 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1941, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1942.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Friggeråker, Sundvik,
Ohlin, Leander och Sylwan;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Hall, Andersson i Munkaljungby, Hilding, Eriksson i Sandby och Sundberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 1.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
*r;•*
IKi; '' -■>:
i
*, r* i ^ / tjtf 4. • ,^{ ; ,?j
7 . ,/ . V. V
v
A
-‘\
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1941.
Krigets skärpning och utvidgning under år 1941 har avlägsnat de sista
resterna av fredsekonomi i världen. Även i de länder, som fortfarande stå
utanför konflikten, har kriget medfört så starka verkningar, att en omläggning
av näringslivet framtvingats. Möjligheterna till ekonomisk förbindelse
länderna emellan ha ytterligare beskurits. Flertalet stater i Europa äro hänvisade
till att driva sin utrikeshandel inom ett i förhållande till läget före
kriget ytterst begränsat område. Samfärdseln inom detta område, vilken
även stöter på svårigheter framför allt på grund av de till buds stående
transportmedlens otillräcklighet, har härigenom fått ökad betydelse.
För Sveriges del var den för landets ekonomi allvarligaste händelsen under
året det tysk-sovjetiska krigets utbrott. Genom denna händelse avbrötos
handelsförbindelserna med Sovjetunionen, samtidigt som de tidigare i begränsad
utsträckning förhandenvarande möjligheterna till förbindelse med
utomeuropeiska länder över sovjetiskt territorium bortföllo.
Av dominerande betydelse för utvecklingen på den svenska valutamarknaden
under året var den spärrning av de svenska tillgodohavandena i
Förenta staterna, som regeringen i detta land vidtog. De ockuperade ländernas
tillgångar hade redan tidigare varit underkastade ett infrysningsförfarande.
Sålunda hade exempelvis de danska och norska tillgångarna i
Förenta staterna spärrats den 8 april 1940. Spärren utsträcktes emellertid
den 14 juni 1941 till att omfatta tillgodohavanden tillhöriga samtliga länder
i Europa med undantag av Storbritannien, Irland och Turkiet. Genom
Kungl. Maj:ts beskickning i Washington och riksbankens representant i
New York upptogos omedelbart underhandlingar om en frigivning av de
svenska tillgodohavandena. Sedan de amerikanska myndigheterna accepterat
ett från svensk sida framlagt förslag till tekniskt förfarande för kontroll av
4
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
dispositionen av svenska dollarbehållningar och sedan svenska regeringen
och riksbanken avgivit en förklaring till Förenta staternas regering, erhöll
Sverige redan den 20 juni en s. k. generell licens. Med stöd av denna kunna
transaktioner, som uteslutande beröra svenska intressen eller intressen
från länder, vilkas tillgångar i Förenta staterna äro fria, utföras med utnyttjande
av svenska behållningar i sistnämnda land. Villkoret härför är
dock, att varje transaktion prövas och godkännes av valutakontoret samt
därefter certifieras av beskickningens representant i New York.
Noteringarna på den svenska marknaden av de viktigare utländska valutorna
liksom även clearingkurserna mellan Sverige och utlandet ha i stort
sett varit oförändrade. Dock höjdes clearingkursen med Italien den 3 juni
från 21.18 till 22.08 kr. per 100 lire, motsvarande en i Italien företagen
sänkning av noteringen på dollar.
I slutet av september sänktes i Ungern den premie, som tidigare utgått
vid handel med bl. a. svenska kronor mot pengö. Härigenom kom den
privata notering på pengö, som förekommer i Sverige, att fr. o. m. den 26
september höjas från 84.oo kr. till 102.oo och sedermera till 103.oo kr. per
100 pengö. Trots vissa åtgärder, som vidtagits för att motverka olägenheterna
av denna kursförskjutning, torde importen från Ungern komma att
försvåras och fördyras utan att en kompensation genom i motsvarande grad
höjda priser på exporten, som till övervägande delen kontrakteras i svenska
kronor, torde kunna uppnås.
En liknande åtgärd vidtogs under senare delen av oktober i Bulgarien, i
det att en tidigare tillämpad premie på bl. a. svenska kronor avskaffades.
Som en följd härav höjdes fr. o. m. den 24 oktober de svenska affärsbankernas
notering på leva från 4.50 till 5.so kronor per 100 leva.
Den kurs, som riksbanken tillämpar vid köp av dollarsedlar, sänktes på
grund av transportsvårigheterna den 1 oktober från 4.is till 3.90 samt den
17 december ytterligare till 3.70 kr. per dollar. Dylika köp ske dock numera
i mycket begränsad utsträckning och endast efter valutakoutorets prövning
i varje särskilt fall.
Den ökning av landets samlade guld- och valutabehållning, som ägde
rum under senare delen av år 1940, fortsatte även under år 1941, framför
allt på grund av inkomster av Sveriges utrikes sjöfart. En del av riksbankens
valutabehållning har, särskilt under årets sista del, utbytts mot
guld. Härigenom har, såsom framgår av nedanstående tabell, valutatill
-
Bankoutskottets memorial Nr 1.
5
strömningen i huvudsak resulterat i en ökning av riksbankens guldbehållning.
Affärsbankernas redan under år 1940 framträdande benägenhet att
undvika de risker, som sammanhänga med en behållning i utländska valutor,
fortsatte att göra sig gällande under första halvåret 1941 och medförde
en försäljning av valutor till riksbanken i en sådan utsträckning, att deras
vid 1940 års slut redan existerande skuldsaldo gentemot utlandet till och
med juni månad 1941 väsentligt ökades. Därefter skedde en viss avveckling
av detta skuldsaldo.
Riksbankens och affärsbankernas guld och valutor.
(Miljoner kronor; vid månadens slut.)
Riks- bankens
guld be-
Riksbankens ställning till
utlandet
ASärsbankernas ställning till
utlandet
hållning
(dags-
värde)
tillgångar
skulder
netto
tillgångar
skulder
netto
1940 december
671.9
783.8
33.9
+ 749.8
192.2
222.7
— 30.5
1941 mars . . .
723.7
805.3
52.o
+ 753.3
121.0
217:0
— 96.o
juni ....
807.3
884.o
81.o
+ 803. o
100.5
247.7
— 147.2
september
801.5
901.8
34.8
+ 867.o
92.6
218.1
— 125.4
december
938.2
834.2
74.o
+ 760.3
101.3
226,7
— 125.4
Den svenska kreditmarknaden påverkades under året främst av förändringen
i landets valutasituation samt av de extraordinära statsutgifterna och
deras finansiering. Utvecklingen gick i riktning mot en ökad lätthet. Affärsbankernas
inlåning steg, medan utlåningen till följd av näringslivets minskade
kreditbehov gick tillbaka. Fram till mitten av året ledde denna utveckling
huvudsakligen till ett återställande av penningmarknaden till ett
läge, som närmade sig det under förkrigstiden rådande. Den totala betalningsmedelsförsörjningen
visade under första halvåret icke några tendenser
till ökning. Under senare delen av året antog emellertid utvecklingen en
i viss mån annan karaktär. Såväl beloppet utelöpande sedlar som allmänhetens
på checkräkning i affärsbankerna innestående medel ökades. I en
skrivelse till Konungen den 21 november 1941 betonade fullmäktige, att
den sista tidens penningpolitiska utveckling visado hän på vissa risker,
vilka krävde skärpt uppmärksamhet från de penningvårdande myndigheternas
sida, samt framhöllo, att behovet av lämpliga åtgärder för att motverka
en alltför riklig betalningsmedelsförsörjning härigenom aktualiserats.
6
Banlcoutskottets memorial Nr 1.
Den fortsatta likviditets förbättringen på marknaden under år 1941 medförde
en allmän sänkning av räntorna. Den 29 maj nedsattes riksbankens
diskonto från 3V* till 3 % och den 1 juni riksbankens övriga utlåningsräntor
med 7* %. Affärsbankerna följde omedelbart denna räntesänkning
i fråga om växeldiskontot. Deras övriga utlåningsräntor samt inlåningsräntorna
(utom på check- och uppsägningsräkning) samt flertalet sparbankers
inlåningsräutor sänktes först den 1 juli med V2 %. En viss räntedifferentiering
infördes samtidigt av affärsbankerna beträffande medel på depositionsoch
kapitalräkning. Denna räntedifferentiering* skärptes i december.
Räntan på skattkammarväxlar sänktes successivt från 2.25—2.40 % vid
årets början till I.25—1.35 % under hösten. I november övertog riksbanken
vid två tillfällen skattkammarväxlar till en ränta av 1 %. Affärsbankerna
ingåvo icke anbud på dessa emissioner. För att kunna påverka ränteutvecklingen
på skattkammarväxlar samt i syfte att i någon mån minska bankernas
kassamedel rekvirerade riksbanken i början av december dylika växlar
per tre månader av riksgäldskontoret till ett belopp av 50 milj. kr., vilka
delvis placerades i marknaden till ett diskonto av 1 %. Mot slutet av december
accepterade affärsbankerna riksgäldskontorets villkor och övertogo
vissa poster till 1 %.
På obligationsmarknaden visade kurserna under året en långsam stegring.
Den effektiva avkastningen på 3 % räntelån av år 1934 var i början av
året 3.62 %, hade i juni sjunkit till 3.41 % samt var under årets sista månader
3.21 %. Sedan fullmäktige i ovan nämnda skrivelse uttalat sig för
en räntenivå, bland annat kännetecknad av omkring 37» % på långfristiga
statsobligationer och 1 % på tre månaders skattkammarväxlar, stabiliserades
läget på obligationsmarknaden vid ungefär angivna ränteläge.
Riksbankens nettovinst uppgick under år 1941 till 19,476,338: 40 kronor
mot 23,089,037:13 kronor år 1940. Härvid har liksom under år 1940 resultatet
av handeln med guld icke medräknats, medan å andra sidan kostnaderna
för guldtransporter icke belastats vinst- och förlustkontot.
Guldbehållningen har vid bokslutets uppgörande upptagits till ett värde
av 2,480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
har vid inköp av guld debiterats ett särskilt guldregleringskonto.
Vid försäljning av guld har detta konto krediterats med skillnaden mellan
försäljningspriset och bokföringsvärdet.
De utländska valutorna hava upptagits till lägre kurser än de vid årets
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
7
slut gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan
tillämpade kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats kursdifferenskontot.
Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen den
31 december 1941 upptagits såsom tillgång med sammanlagt 243,699,075: 66
kronor. Motsvarande saldo vid slutet av år 1940 utgjorde 111,211,113:35
kronor.
8
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust''
1940
19 4 1
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelse.
Räntor på checkräkning...............
37
14
46
99
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda ford-
ringar........................
1,652
76
4,074
62
4,121
61
Avskrivningar å statspapper och
obligationer...........
1,184,000
—
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
7,637
33
7,637
33
Förvaltningskostnader.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-
mäktige samt inspektören för sedeltryckeriet
och pappersbruket:
Arvode till fullmäktiges ordförande........
8,217
74
8,480
—
Arvoden till fullmäktiges övriga ledamöter . . .
41,654
40
41,489
85
> • » suppleanter......
4,200
33
1,949
42
Arvode till inspektören för pappersbruket . . .
1,500
—
1,500
—
Avlöningar till direktionsledamöterna samt vi-
kanér för deputerade:
Avlöningar.......................
103,667
98
111,756
—
Ersättningar till vikarier för deputerade.....
1,832
01
73
45
Läkararvode jämte läkemedel m. m........
36
88
170
41
Tjänstemän m. fl.:
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie slät:
Nettolöner.......................
2,693,557
82
2,680,603
49
Kallortstillägg.....................
2,093
86
2,321
28
Läkararvode jämte läkemedel m. m........
14,691
45
16,763
06
Felräkningspenningar................
41,970
47
42,109
13
Begravningshjälp...................
938
20
3,718
02
Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .
151,285
85
142,056
35
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m. m.
9,343
80
7,978
70
Arvoden till viss icke-ordinarie personal:
''
Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
97,800
—
97,800
—
» i suppleanter för styrelseledamöter .
6,511
46
6,499
49
» » ombudsmannen i Malmö......
2,438
75
2,400
—
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
Nettolöner.......................
503,475
56
607,881
03
Kallortstillägg.....................
514
50
165
89
Läkararvode jämte läkemedel m. m........
2,103
05
3,109
57
Begravningshjälp...................
—
—
589
78
Transport
4,881,161
34
3,779,414
92
11,758
94
BanJcoutsIcottets memorial Nr 1. 9
räkning år 1941.
1940
1 9
4 1
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor på diskonterade växlar...........
4,290,231
09
606,497
13
» » hypoteks- och kommunlån.......
6,277,794
85
3,255,468
42
> » avbetalningslån.............
1,888,549
59
2,046,701
89
> » kredit i checkräkning..........
3,120,028
17
979,143
69
Avgifter för » » » ..........
20,387
70
8,991
62
Inkasseringsavgifter och provisioner.......
891
74
1,043
38
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar......................
6,297
74
8,634
65
6,906,480
78
Utrikesrörelse.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
4,214,043
65
7,566,306
04
Remboursprovisioner.................
1,070,630
50
631,438
66
Utdelning å aktier..................
181,744
—
205,997
—
8,403,741
70
Svenska statspapper och obligationer.
Räntor.........................
10,265,983
92
—
—
11,212,346
98
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna.........................
193,899
48
192,468
61
slutna.........................
518
50
113
50
Ersättning för utländska clearingar:
från clearingnämnden...............
75,000
—
87,500
—
> clearingkontoret...............
17,350
23
13,522
15
Provisioner.......................
258,498
32
362,690
46
Inbetalda familjepensionsavgifter.........
1,006
45
856
75
Arvoden för skyddsrumslån............
8,980
—
19,860
—
Ersättning för bestyr med statens bosättnings-
lån..........................
49,515
—
63,075
—
Inkomster av fastigheter:
vid huvudkontoret.................
1,648
—
1,762
41
» avdelningskontoren:
hyror......................
260,637
45
260,237
71
i övrigt.....................
32,451
09
48,677
43
Diverse inkomster:
vid huvudkontoret.................
1,473
91
99,853
84
» avdelningskontoren..............
9,112
66
10,189
24
Räntor å lån mot spärrade medel........
13,288
99
6,431
59
Ersatta lagsökningskostnader...........
11,530
83
1,178,769
52
Transport
32,259,963
03
27,701,338|98
10 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1940
1
9 4 1
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
4,881,161
34
3,779,414
92
11,758
94
Arvoden och särskilda ersättningar till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
Arvoden för postbefordran och inkassering m. m.
6,754
58
6,784
61
» till tjänstemän å utrikesavdelningen
m. fl......................
10,380
32
7,963
68
Gratifikationer eller belöningar..........
3,782
—
1,871
80
Ersättning för mistade avlöningsförmåner....
2,957
—
4,042
—
Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa särskild
undersökning av avdelningskontoren......
5,800
5,800
—
Uniformsbeklädnad..................
14,278
15
20,683
80
Representationsbidrag till förvaltaren, Tumba . .
1,200
—
1,200
—
Rörligt tillägg.....''................
408,321
01
484,961
06
Kristillägg.......................
—
—
193,910
66
Barntillägg......................
24,949
01
23,289
12
4,529,921
65
Pensioner m. m.:
Pensioner till f. d. befattningshavare.......
312,723
67
352,809
93
> » efterlevande till f. d. befattnings-
havare.................
228,164
98
219,971
71
Diverse pensioner och understöd.........
8,195
—
7,387
14
Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....
68,339
—
81,351
—
» » efterlevande till f. d. befatt-
ningshavare............
1,785
—
1,860
—
» å diverse pensioner och understöd
2,624
—
2,438
—
Kristillägg å pensioner m. m............
—
—
31,343
88
697,161
66
Förvaltningsutgifter:
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ........................
86,678
64
91,104
34
Fastighetsunderhåll .................
113,485
22
128,248
35
Kontorshyror i Umeå och Västerås .......
13,416
67
13,807
33
Värme och belysning................
187,264
25
222,093
91
Inventarier och deras underhåll..........
76,417
29
49,686
24
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
93,168
52
56,401
18
Kostnader för blanketter och tidningar m. m.. .
78,388
76
104,922
35
Annonser och kungörelser..............
21,893
06
15,676
19
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .
340,029
52
312,347
47
Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till
riksbanken ersatta.................
2,629
47
>) 98
95
Flyttningskostnader.................
13,291
07
8,642
97
Rese- och tjänstgöringstraktamenten.......
9,538
55
13,275
65
Kostnader för soliditetsupplysningar.......
23,314
56
28,511
24
Transportkostnader..................
9,073
09
6,607
89
Bevakning vid huvudkontoret...........
34,395
30
28,783
33
Inspektion av avdelningskontoren.......
3,401
60
3,472
25
Inventeringar » » .......
7,888
20
8,513
95
Diverse reseersättningar ...............
20,199
91
5,620
37
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .
13,989
30
13,819
15
Lönenämnden för riksdagens verk m. m.....
1,917
22
2,046
30
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....
17,293
75
12,282
19
Diverse .........................
217,404
01
268,374
41
1,394,336
01
Transport
7,366,493
02
1,394,336
01
5,238,842
25
'') Vid kont. i Malmö.
BanJcoutskottets memorial Nr 1. 11
räkning (forts.).
1940
1
9 4 1
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
32,259,963
03
27,701,338
98
Transport
32,259,963
03
27,701,338
98
12 BanlcoutsJcottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1940
1 9
4 1
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
7,336,493
02
1,394,336
01
5,238,842
25
Göteborgskontorets ombyggnadskonto
2,500
—
26,603
—
Uppsala- >
»
16,247
50
—
—
Vänersborgs- »
>
23,339
80
—
—
Diverse skyddsrum......
104,996
34
2,079
11
Valvsutrymmen........
126,154
88
211,392
51
Kostnader för probering av guldplantsar . .
1,404
—
—
—
För sedeltryckeriet:
Förlag för löpande utgifter vid sedeltryckeriet
utöver av tryckeriet gottgjorda belopp . .
663,933
45
410,344
10
Nya maskiner för sedeltryckeriet .
53,433
67
—
~
1940
1941
Övriga utgifter för tryckeriet
i avlöningshänseende, be-
stridda av huvudkontoret.
91,894
14
103,292
79
För pappersbruket:
Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-
bruk utöver av bruket gottgjorda belopp . .
791,146
37
890,182
81
Tumba bruks nyanskaffningar . . .
16,696
47
—
—
> » ombyggnadskonto. .
2,139
18
—
—
1940
1941
Övriga utgifter för bruket i
avlöningshänseende, bestrid-
da av huvudkontoret....
44,536
11
45,119
—
2,934,937
54
övriga utgifter:
Ränta å sålda, rekv. skattk.-växlar
—
—
43,956
95
Diverse .............
2,441
22
7,263
84
51,220
79
9,170,925
90
8,225,000
58
Saldo, vinst.........
23,089,037
13
19,476,338
40
Summa
32,259,963
031
27,701,338
98
BanJcoutsIcottets memorial Nr 1. 13
räkning (forts.).
19 4 1
1940
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
27,701,338
Summa
14
Bankoutslottets memorial Nr 1.
Utgående
1940
1
9 4 1
Kronor
Kronor
Kronor
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
45,928,280
—
45,991,115
—
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
256,502,136
08
399,493,828
36
Utländskt guldmynt.........: . . . .
50,155,543
32
46,846,343
19
492,331,286
55
352,585,959
40
Annan kassalillgdng:
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........
466,852
70
368,955
79
Äldre svenskt silvermynt..........
237
—
286
—
Brons-, järn- och kopparmynt........
8,999
02
4,778
07
Andra bankers post växlar, checkar m. m.
45,919.999
68
23,528,472
24
Utländska bankers sedlar..........
138,100
75
525,735
79
24,428,227
89
399,120,148
55
516,759,514
44
Svenska statspapper och
obligationer.
Riksgäldskontorets växelkrediter......
456,000,000
—
620,000,000
—
Andra svenska statspapper.........
5,568,565
03
21,301,046
58
Andra svenska obligationer.........
20,950,427
50
68,451,999 88
709,753,046
46
Lånerörelse.
Diskonterade växlar..............
15,820,078
20
11,086,777
44
Rediskonterade växlar............
11,959,646
25
—
—
Hypoteks- och kommunlån.........
128,254,997
—
86,935,880
43
Avbetalningslån................
46,847,861
—
46,485,654
—
Kredit i checkräkning............
100,235,080
19
2,182,990
78
På indrivning beroende medel.......
37,766
85
11,362
71
146,702,665
36
Utrikesrörelse.
Utländska statspapper............
120,522,660
—
515,887,050
62
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
3,765,086
38
7,860,966
34
Fordran hos utländsk bank eller bankir
770,140,847
85
432,100,880
19
955,848,897
15
Kursdifferenskonto......
280,230,589
61
291,835,819
17
Avgår Guldregleringskonto.....
169,019,476
26
48,136,743
51
243,699,075
66
111,211,113
35
Hos riksgäldskontoret innestående
medel...........
6,767,843
18
6,767,843
18
Till Riksgäldskontorets förfogande
ställda medel........
273,536,914
96
308,940,962
89
Andra räkningar.......
33,690,433
42
27,575,601
56
Summa
2,504,429,469
71
2,916,047,606 70
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
15
balansräkning.
1940
19 4 1
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
1,481,790,867
91
1,699,699,908
92
Postväxelräkning.......
3,982,906
52
3,847,018
72
Depositionsräkning......
11,822,625
39
42,934,351
02
Kapitalräkning........
10,000,000
—
97,137,116
71
Uppsägningsräkning......
15,000,000
—
36,000,000
—
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter.......
380,484,981
04
297,457,874
10
Skuld till bankaktiebolag..........
323,605,238
53
416,850,456
41
övriga medel .................
5,173,362
32
5,596,476
60
719,904,807
11
Lånerörelse.
Innestående inkasseringsavgifter för diskon-
terade växlar................
1,445
74
654
10
Utrikesrörelse.
Skuld till utländsk bank eller bankir . . .
33,940,419
20
73,960,104
56
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 41/*# ränta . .
120,666
88
120,666
88
* » 4 » » . .
55,012
49
55,012
49
» » 3 » » . .
227
19
227
19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
tioner.....................
4,327
70
4,877
12
180,783
68
Andra räkningar.......
87,610,390
73
95,069,525
41
Kapital.
Grundfond...................
50,000,000
—
50,000,000
_
Avbetalningslånefond.............
50,000,000
--
50,000,000
—
Reservfond...................
20,000,000
—
20,000,000
—
Tjänstepensionsfond.............
2,863,441
32
2,863,441
32
Familjepensionsfond.............
3,904,401
86
3,904,401
86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
980,117
76
1,069,154
89
vinst för året ................
23,089,037
13
19,476,338
40
147,313,336
47
Summa
2,504,429,469
711
2,916,047,606 70
16
BankoutsJcottets memorial Nr 1.
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1940 och
1941 års slut.
Tillgångar.
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
Aktier i Internationella Banken*)..............
Summa
*) Anm.: Riksbankens innehav av aktier i Internationella
Banken utgör nominellt Schw. Frcs. 10,000,000: —.
(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frcs.) varav inbetalts 25
procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
sedeltryckeriet................
Göteborg...........................
Malmö.............................
Falun.............................
Gävle.............................
Halmstad...........................
Härnösand..........................
Jönköping...........................
Kalmar............................
Karlskrona..........................
Karlstad............................
Kristianstad.........................
Linköping...........................
Luleå.............................
Mariestad...........................
Norrköping...........................
Nyköping...........................
Sundsvall...........................
Uppsala............................
Visby.............................
Vänersborg..........................
Växjö.............................
Örebro............................
Östersund..........................
Tumba ............................
Summa
Skulder.
Utelöpande post växlar .................
» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofä
papper................ • • ■ •
• bankosedlar å riksdaler och skillingar
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta .
> » 4 l/s % » .......
• » 3 % > .......
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar)......
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807
1940
1941
Kronor
Kronor
33,226
22
33,226
22
14,965,400
_
14,972,400
—
1,800,000
—
1,800,000
—
16,798,626
22
16,805,626
22
4,250,000
4,250,000
1,200,000
—
1,200,000
—
800,000
—
800,000
—
425,000
—
425,000
—
200,000
—
200,000
—
280,000
—
280,000
—
380,000
—
380,000
—
175,000
—
175,000
—
150,000
—
150,000
—
380,000
—
380,000
—
550,000
—
550,000
—
160,000
—
160,000
—
230,000
—
230,000
—
240,000
—
240,000
—
325,000
—
325,000
—
130,000
—
137,000
—
313,300
—
313,300
—
428,600
—
428,600
—
250,000
—
250,000
—
535,000
—
535,000
—
175,000
—
175,000
—
250,000
—
250,000
—
315,000
—
315,000
—
275,000
—
275,000
—
115,000
—
115,000
—
2,433,500
2,433,500
—
14,965,400
—
14,972,400
—
12,278
39
12,277
39
338,524
40
338,473
40
1,315,328
04
1,315,328
04
548
08
548
08
5,527
07
5,527
07
588
61
588
64
924
61
924
61
417
58
417
58
i 1,674,136
81
1,674,084
81
BanJcoutsfcottets memorial Nr 1.
17
Beträffande avbetalning slånen redovisas i nedanstående översikt de belopp,
som de olika kontoren den 31 december 1941 hade fått sig tilldelade, samt
antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lån.
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.............
12,695,000
11,134
12,487,444
05
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
3,600,000
3,456
3,198,016
—
Malmö........
3,250,000
2,698
3,094,328
66
Falun.........
1,250,000
813
1,133,155
—
Gävle ........
1,850,000
1,611
1,680,467
—
Halmstad......
1,200,000
561
1,103,633
—
Härnösand .....
1,050,000
757
939,726
—
Jönköping......
2,500,000
1,753
2,339,463
—
Kalmar .......
825,000
546
709,493
—
Karlskrona.....
1,050,000
843
951,985
—
Karlstad.......
730,000
482
656,710
—
Kristianstad.....
585,000
357
538,498
—
Linköping......
1,350,000
787
1,264,667
—
Luleå.........
2,150,000
2,253
1,790,478
—
Mariestad......
800,000
333
672,544
—
Norrköping.....
1,600,000
1,385
1,505,083
—
Nyköping......
910,000
527
893,579
—
Sundsvall......
1,075,000
1,050
1,006,178
—
Umeå........
2,175,000
1,671
1,983,864
—
Uppsala.......
3,570,000
2,727
3,386,637
—
Visby.........
1,150,000
705
1,003,337
—
Vänersborg.....
775,000
428
673,264
—
Västerås.......
1,050,000
759
973,773
—
Växjö........
500,000
277
422,403
—
Örebro........
1,150,000
888
1,000,369
—
Östersund......
1,160,000
812
1,087,922
—
Summa
50,000,000
39,613
46,497,016
71
Den 31 december 1941 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:
A-lån
B-lån
C-lån
Kr. 30,034,104: 71
» 15,488,532: —
» 974,380: -
Kr. 46,497,016: 71
Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 1.
2
18
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.
Från spannmålskreditfonden voro den 31 december 1941 två krediter beviljade,
nämligen en vid huvudkontoret på 50,000 kronor, varav utestod
ett belopp av 10,859:68 kronor, och en vid avdelningskontoret i Karlskrona
på 400,000 kronor, varav utestod ett belopp av 177,559: 72 kronor.
B osättning slånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och
belopp av utestående lån den 31 december 1941 framgå av följande sammanställning.
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
4,525,000
7,570
4,378,423
87
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
2,300,000
3,784
2,204,549
56
Malmö.........
2,100,000
3,541
2,023,851
89
Falun........
550,000
993
539,484
—
Gävle........
850,000
1,455
802,488
—
Halmstad......
500,000
726
453,140
—
Härnösand.....
300,000
634
273,496
71
Jönköping.....
900,000
1,441
892,222
—
Kalmar.......
325,000
573
263,222
89
Karlskrona.....
250,000
501
231,402
25
Karlstad......
850,000
1,349
770,352
—
Kristianstad ....
375,000
742
331,676
—
Linköping.....
400,000
940
362,754
—
Luleå........
375,000
746
342,727
—
Mariestad......
450,000
755
437,461
16
Norrköping.....
450,000
821
430,299
—
Nyköping......
475,000
872
457,865
—
Sundsvall......
275,000
541
249,915
—
Umeå........
250,000
486
232,085
—
Uppsala.......
325,000
536
306,553
-
Visby........
125,000
198
115,897
—
Vänersborg.....
350,000
715
329,638
—
Västerås......
525,000
951
511,071
—
Växjö........
275,000
450
235,921
—
Örebro .......
675,000
1,061
636,949
12
Östersund .....
225,000
485
207,257
—
Summa
19,000,000
32,866
18,020,701
45
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
19
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1941,
hava undertecknade Amnér och Björnsson, vilka voro i tur att avgå, fått
sina uppdrag förnyade för valperioden 1941—1944.
Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1942 försiggått
hava utsetts bankrådet Harald Magnusson och ledamoten av riksdagens
första kammare Johan Fritjof Ekman (omvalda) samt ledamoten av
riksdagens andra kammare John Helmer Bergvall (nyvald).
Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:
till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,
till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive
huvudkontoret och avdelningskontoren,
till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och
till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.
Därjämte hava fullmäktige meddelat bankdirektören Ferdinand Wallberg
fortsatt uppdrag att vara vice riksbankschef.
F. d. generaldirektören Adolf af Jochnick, vilken sedan år 1917 fungerat
som fullmäktiges ordförande, har avgått från uppdraget med utgången av
juni 1941. I hans ställe har undertecknad Hammarskjöld, jämlikt Kungl.
Maj:ts förordnande, inträtt såsom fullmäktiges ordförande.
Generaldirektören Anders Orne, vilken av Kungl. Majit förordnats att
vara suppleant för fullmäktig, har lämnat uppdraget den 19 juni 1941, då
han valdes till ordförande i riksgäldsfullmäktige. Till hans efterträdare har
från och med den 1 juli 1941 av Kungl. Majit utsetts e. o. byråchefen i
socialstyrelsen Alf Johansson.
Fullmäktige hava meddelat bankrådet Magnusson förlängt förordnande
att handlägga göromål, som ankomma på ledamot av direktionen.
Magnusson tjänstgör sedan våren 1941 dels såsom finansråd vid svenska
beskickningen i Amerikas förenta stater och dels såsom riksbankens representant
därstädes, med stationeringsort i New York. I förstnämnda egenskap
har han bl. a. att handlägga ärenden, som sammanhänga med den
av nämnda land genomförda spärren av svenska tillgodohavanden. För
uppdragets fullgörande har Magnusson till sitt förfogande ett antal tjänstemän.
20
Bankoutskottets memorial Nr 1.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1942 hava fullmäktige för sin
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
fil. dr Karl Hildebrand och f. d. bankokommissarien Arvid Bertil att för
år 1942 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand
såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud
vid revisionen av samma verk.
§ 3.
Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt
rum eller beslutats:
Till direktörer vid kontoren i Göteborg, Karlskrona och Uppsala efter
Ernst Falk, Albert Löwenberg och Gösta Roth, vilka beviljats avsked med
pension från och med den 1 oktober 1941, hava förordnats, vid kontoret
i Göteborg direktören vid kontoret i Orebro Thure Isaksson, vid kontoret i
Karlskrona revisorn Georg Rydberg och vid kontoret i Uppsala kamreraren
Gustaf Adolf Barre.
Till Isakssons efterträdare såsom direktör vid kontoret i Orebro har förordnats
kamreraren Georg Westgren.
Direktörerna vid kontoren i Norrköping och Vänersborg Carl Dahl och
Carl Fries, vilkas förordnanden tidigare hade begränsats till utgången av
september 1941, hava erhållit förlängda förordnanden till utgången av
samma månad 1942. För direktören vid kontoret i Visby Henrik Dahlbäck,
vilken i början av innevarande år uppnår 65 års ålder, har förordnandet
förlängts till utgången av september månad 1942. Till efterträdare åt
Fries och Dahlbäck hava utsetts kamreraren Harry Årvall, respektive kamreraren
Emil Grahn.
Vid kontoret i Östersund har till styrelseledamot efter rådmannen Birger
Liljedahl, vilken avlidit, utsetts suppleanten disponenten John Eriksson.
Till suppleanter hava utsetts nuvarande suppleanten köpmannen Sigfrid
Johansson samt tapetseraren Ruben Clarin och länsnotarien Åke Odén (de
båda sistnämnda nyvalda).
§ 4.
Riksbankens officiella diskonto och räntesatser under år 1941 framgå
av följande uppställning:
BankoutsJcottets memorial Nr 1. 21
På längre tid
På högst en
månader:
än tre, högst
sex månader:
månads upp- sägning:
T. o. m.
Fr. 0. m.
T. 0. m.
Fr. 0. m.
T. 0. m.
Fr. 0. m.
S1A1941
Ve 1941
sl/e 1941
Ve 1941
1941
''/« 1941
För växlar1)..............
För lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av
svenska staten, allmänna
hypoteksbanken och Ko- nungariket Sveriges stads-
3 V 2 %
3 %
4 %
3V2 %
hypotekskassa.........
obligationer, utfärdade av
svenska bostadskreditkas- san, svenska skeppshypo- tekskassan, kommuner,
landsting, inteckningsbo- lag och Göteborgs hypo-
3''V %
3 %
4 %
3V2 %
3V2 %
3 %
tekskassa............
4 %
3V2 %
41/* %
5V2 %
4 %
4 %
3V2 %
aktier................
5 %
4x/2 %
5 %
—
--
mot annan säkerhet.......
4 V2 %
4 %
5 %
4XA %
—
—
Vid rediskontering åt affärsbanker och centralkassor för jordbrukskredit
av växlar med högst 90 dagars återstående löptid har beräknats V* procent
lägre diskonto än vad som följer av ovanstående uppställning.
För lån, som beviljas affärsbanker, sparbanker, Svenska jordbrukskreditkassan
eller centralkassor för jordbrukskredit mot säkerhet av kommunala
eller därmed likställda obligationer, industriobligationer eller inteckningar
skall räntan enligt beslut av fullmäktige den 28 maj 1941 utgöra 3 procent
även för lån på längre tid än tre månader. Denna räntesats må beträffande
inteckningslån tillämpas under förutsättning, att inteckningen ligger
inom 50 procent av fastighets taxeringsvärde.
Samtidigt beslöto fullmäktige att, enligt direktionens närmare bestämmande,
räntan å lån till inteckningsbolag ävensom till vissa hypoteks- och tomträttskassor
mot säkerhet av inteckningar inom 50 % av taxeringsvärdet tillsvidare
skulle utgöra 3 Va %.
Sedermera hava fullmäktige den 2 oktober 1941 beslutat sänka sistnämnda
räntesats till 3 %.
§ 5.
För finansiering av reservförrådsnämndens verksamhet har riksdagen medgivit,
att ett sammanlagt belopp av 420 miljoner kronor finge av riksbanken
ställas till förfogande. Av detta belopp har sammanlagt 280 miljoner kronor
tagits i anspråk mot riksgäldskontorets föibindelse att vid anfordran tillhandahålla
skattkammarväxlar.
*) Sänkningen av växeldiskontot skedde redan fr. o. m. den 29 maj 1941.
22
BankoutsJcottets memorial Nr 1.
För likvid i utländska valutor eller guld av inköp i utlandet för andra
statliga myndigheter än reservförrådsnämnden har till riksgäldskontorets
förfogande ställts en kredit å sammanlagt 340 millioner kronor, vilken vid
årsskiftet helt utnyttjats.
§ 6.
Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50 miljoner kronor, utgjorde
utlåningen vid 1941 års utgång sammanlagt 46.497.016 kronor 71 öre.
Räntan å lån från fonden, som intill den 1 juni 1941 utgjorde 4 Vs %,
är från och med sistnämnda dag fastställd till 4 %, dock att ränta, som
förföll till betalning senast den 30 juni 1941, skulle beräknas efter 4 V* %.
Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 17 intagna
uppgifterna.
§ 7-
Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom kapital
anvisat sammanlagt 20 miljoner kronor, varav 19 miljoner kronor överlämnats
till riksbanken, utgjorde utlåningen vid årsskiftet 18,020,701 kronor 45 öre.
Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen
å sid. 18.
Räntan å lån från fonden har av Kungl. Maj:t för lån, som utlämnas
under nu löpande budgetår, fastställts till 4 % (S. F. S. 665/1941).
§ 8.
Från spannmålskreditfonden, vilken för närvarande uppgår till 2,500,000
kronor, hade vid årsskiftet beviljats två krediter å sammanlagt 450,000
kronor (se sid. 18).
Räntan å lån från fonden, som intill den 1 september 1941 utgjorde 4%,
har från och med nämnda dag av fullmäktige fastställts till 4,i %.
§ 9.
För utlämnande av lån för anordnande av skyddsrum anvisade 1940 års
riksdag ett reservationsanslag å 15 miljoner kronor.
Utlåningen vid riksbankens samtliga kontor per den 31 december 1941
utgjorde 2,461,031 kronor.
Räntan å lån från fonden utgör 5 %.
§ 10.
Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
clearingarna med Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna, Norge, SovjetUnionen
och Tyskland.
I enlighet med vad som förutsatts vid avslutandet av gällande svenskfinska
handels- och betalningsavtal har riksbanken medverkat vid fullgörande
av likvider i samband med varuutbytet mellan Sverige och Finland.
Riksbanken har vidare fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse
för betalningsspärren gentemot Frankrike och Spanien samt såsom clearingkontorets
bankförbindelse beträffande clearingen med Turkiet och betalningsöverenskommelsen
med Bulgarien.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
23
Den mellan riksbanken och Bank of England i december 1939 ingångna
betalningsöverenskommelsen har med vissa jämkningar förlängts.
Provisorisk överenskommelse har slutligen träffats mellan riksbanken och
Bank of Canada om reglering av vissa betalningar mellan de båda länderna.
§ 11.
Sedan Kungl. Majit efter framställning av fullmäktige utfärdat kungörelse
örn utgivande av nya riksbankssedlar å 10 kronor (se S. F. S. nr 52/1941)
utlämnas dylika sedlar i allmänna rörelsen från och med den 18 december 1941.
Arbetet med utarbetande av förslag till nya 5- och 100-kronesedlar pågår
alltjämt, men oförutsedda svårigheter hava uppstått för arbetets programenliga
genomförande.
§ 12.
De valvsutrymmen, vilka fullmäktige omförmält under § 18 i sin berättelse
till bankoutskottet vid 1941 års riksdag och vilka, exklusive viss inredning,
kostnadsberäknats till 204,000 kronor, äro numera i det närmaste
iordningställda och kunna vid behov tagas i omedelbart bruk.
Kostnaderna för utrymmena hava hittills uppgått till 211,392 kronor 51 öre.
§ 13.
Ombyggnaden av bankhuset vid Södra Hamngatan i Göteborg, vartill
1941 års lagtima riksdag anvisat förslagsvis 750,000 kronor, har igångsatts.
Till huvudentreprenör har antagits G. Albert Gustafssons byggnadsaktiebolag,
Göteborg.
Från entreprenaden hava de båda översta våningarna i nämnda hus
uteslutits, enär utsikter finnas, att dessa våningar jämte vissa andra utrymmen
inom fastigheten kunna uthyras till militär myndighet under förutsättning
att vissa tidigare ej förutsedda ändringsarbeten bland annat inom
dessa våningar komma till utförande.
§ 14.
Utredningen angående huvudkontorets omorganisation, vilken under vice
riksbankschefen Wallbergs ledning verkställts av för ändamålet särskilt anlitade
sakkunniga, väntas föreligga färdig under någon av de närmaste månaderna.
§ 15.
Efter förhandlingar med representanter för de tolv äldre arbetare vid sedeltryckeriet,
som dittills uppburit ackordsersättning enligt vissa numera föråldrade
grunder, har denna ackordsersättning för elva av dessa arbetare
avvecklats genom att de tillerkänts ökning av eljest utgående veckolöner
med varierande belopp.
§ 16.
I det av en f. d. arbetare vid Tumba bruk anhängiggjorda målet mot
riksbanken angående utbekommande av övertidsersättning har Kungl. Majit
numera fastställt Svea hovrätts och Stockholms rådhusrätts domar, enligt
vilka talan mot riksbanken ogillats.
24
Bankoutskottets memorial Nr 1.
§ 17-
För att undvika bebyggelse alltför nära intill fabriksområdet vid Tumba
bruk har överenskommelse träffats mellan riksbanken, å ena, samt Botkyrka
församling såsom ägare av fastigheten Tumba 2\ å andra sidan, angående
visst markbyte. I samband därmed har församlingen förbundit sig att för
all framtid lämna ett annat närliggande område obebyggt. Vederbörlig
lantmäteriförrättning har ägt rum.
§ 18.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum hava under året verkställts.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts:
av undertecknad Booth vid kontoret i Karlstad,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Härnösand och Ostersund,
av undertecknad Björnsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Gävle, Jönköping,
Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad,
Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Västerås och Orebro samt
av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Falun, Halmstad, Nyköping,
Visby och Växjö.
Vid inspektion av kontoren i Luleå och Umeå deltog undertecknad
Gränebo. Vid inspektion av kontoret i Karlskrona deltog undertecknad Jonsson.
Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits
vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.
§ 19.
För riktigheten av de å sid. 8—16 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren
för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen
R. Eckerström, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat
ifrågavarande räkningar.
§ 20.
Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser från
styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor ävensom de berättelser
för år 1940, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor.
Stockholm den 13 januari 1942.
DAG HAMMARSKJÖLD.
Ivar Rooth. A. Amnér. Edv. Björnsson.
C. P. V. Gränebo. Conrad Jonsson. Ivar Anderson.
^ Hjalmar Ekengren.
Stockholm 1942, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
420110
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.