Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 12

1942-03-17 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1942:12, Bankoutskottets utlåtande Nr 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1942/43 av utgifterna

under riksstatens tolfte huvudtitel, innefattande

anslagen till pensionsväsendet, utom i vad

angår anslaget till allmänna indragning sstaten.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av följande av

Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen

av utgifterna för budgetåret 1942/43 under riksstatens tolfte huvudtitel,

innefattande anslagen till pensionsväsendet.

Beträffande utredningen i de i utlåtandet omförmälda ärendena får utskottet,

i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1942 (XII h. t.).

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

A. Civila pensionsväsendet.

l:o) Pensionering av civila tjänstinnehavare m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts under punkterna 1, 2 samt 4—8 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till Pensionering av civila tjänstinnehavare för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 12,500,000 kronor;

b) till Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 3,400,000 kronor;

c) till Dyrtidstillägg m. m. åt pensionsberättigade änkor

och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,900,000

kronor;

d) till Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa

överåriga extra provinsialläkare för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 9,500 kronor;

e) till Understöd till vissa f. d. anställning shav are vid sinnessjukhusen

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsananslag

av 34,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 12.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

f) till Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa

överåriga lasarettsläkare för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 1,500 kronor;

g) till Statens bidrag till pensionering av barnmorskor för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

2:o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete m. m. Under punkten 9 har Kungl. Maj:t framlagt

förslag beträffande anslag till Statsverket åliggande, av andra medel ej

utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

ett belopp av 670,000 kronor.

I skrivelse den 3 november 1941 har riksförsäkringsanstalten gjort framställning

angående försäkring av vissa av byggnadsstyrelsen sysselsatta arbetare

för olycksfall utom arbetet.

Riksförsäkringsanstalten har därvid hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå

riksdagen medgiva, att där arbetare, som användas till arbete för statens

räkning och som enligt kollektivavtal, ingånget mellan vederbörande arbetsgivare-

och arbetareorganisationer, tillförsäkrats rätt till försäkring för

olycksfall utom arbete på arbetsgivarens bekostnad, skadas till följd av sådant

olycksfall, ersättning må av statsverket utgivas i enlighet med bestämmelserna

i 35 § lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete

och bestridas på sätt, som angives i 2 § kungörelsen den 30 november 1917.

Ett stadgande i ämnet borde sedermera intagas i berörda kungörelse.

Enär fall redan kunna hava inträffat, då arbetare, som avses i byggnadsstyrelsens

framställning till riksförsäkringsanstalten, skadats till följd av

olycksfall utom arbete, har riksförsäkringsanstalten vidare föreslagit, att hos

riksdagen skulle utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att, efter prövning i

varje fall, tillerkänna ersättning för tidigare inträffade olycksfall utom arbete.

Chefen för socialdepartementet har anfört följande.

Vad först beträffar riksförsäkringsanstaltens i skrivelse den 3 november

1941 gjorda framställning anser jag densamma vara av beskaffenhet att böra

bifallas. Sådana medgivanden, som i framställningen avses, böra därför utverkas

av riksdagen, därvid det första medgivandet bör avse olycksfall, som

inträffat efter den 30 juni 1942, och det senare medgivandet olycksfall, som

inträffat före den 1 juli 1942. Vid bifall härtill torde förevarande anslag böra

erhålla den ändrade rubriken Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående

ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m. Den kostnadsökning,

som uppkommer, därest framställningen bifalles, är icke av den storleksordning,

att den påverkar anslagsberäkningen.

Vidkommande härefter beräkningen av anslaget får jag erinra, att jämlikt

förordningen den 19 december 1941 (nr 942) angående dyrtidstillägg

åt vissa livräntetagare enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete

m. m., vilken förordning gäller från och med den 1 januari 1942 till och

med den 31 december 1943, under vissa förutsättningar utgår dyrtidstillägg

med 15 procent å livräntor, beviljade med stöd av ett flertal i 2 § förord
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

3

ningen uppräknade lagar och författningar. I fall, då själva livräntan utgår

från förevarande anslag, torde jämväl dyrtidstillägg därå böra belasta detta

anslag. Härjämte synes emellertid lämpligt, att från anslaget får utgå dyrtidstillägg

även i de fall, då själva livräntan icke utgår av statsmedel. Med

hänsyn härtill måste en betydande höjning av anslaget företagas. Anslaget

torde med ledning av från riksförsäkringsanstalten lämnade uppgifter kunna

för nästa budgetår uppskattas till 2,200,000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till det av Kungl. Majit framlagda förslaget örn

utgivande av ersättning av statsmedel i vissa fall vid skada till följd av

olycksfall utom arbete. Mot den av Kungl. Majit i ärendet framlagda anslagsberäkningen

har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I. medgiva, att där arbetare, som användes till arbete för

statens räkning och som enligt kollektivavtal, ingånget mellan

vederbörande arbetsgivare- och arbetareorganisationer,

tillförsäkrats rätt till försäkring för olycksfall utom arbete

på arbetsgivares bekostnad, efter den 30 juni 1942 skadats

till följd av sådant olycksfall, ersättning må av statsverket

utgivas i enlighet med bestämmelserna i 35 § lagen den 17

juni 1916 örn försäkring för olycksfall i arbete och bestridas

på sätt, som angives i 2 § kungörelsen den 30 november 1917

(nr 832) angående särskilda bestämmelser i fråga om tilllämpning

av lagen örn försäkring för olycksfall i arbete den

17 juni 1916 å arbetare, som användas till arbete för statens

räkning;

II. bemyndiga Kungl. Majit att, där arbetare, som avses

under I, före den 1 juli 1942 skadats till följd av där omförmält

olycksfall, efter prövnig i varje fall, besluta om ersättning

enligt ovan angivna grunder för sådant olycksfall; och

III. till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående

ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,200,000 kronor.

3:o) Pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader

samt statens vattenfallsvcrks byggnadsavdclning m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits under punkterna 10, 12—16 samt 18 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Pensionering av förmän och arbetare vid statens

järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsvcrks byggnadsavdelning

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

130,000 kronor;

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

b) till Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 24,000 kronor;

c) till Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 475,000 kronor;

d) till Pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

3,000 kronor;

e) till Ersättning åt efterlevanade till befattningshavare vid

lotsverket, som avlidit till följd av olycksfall i tjänsten, för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor;
f)

till Understöd åt vissa förutvarande befattningshavare

vid lotsverket eller deras änkor och barn för budgetåret 1942/

43 anvisa ett anslag av 15,000 kronor;

g) till Ersättning för skada till följd av olycksfall, som

förorsakats av krigsförhållandena under 19H—1919 års

världskrig, för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 46,000 kronor.

B. Militära pensionsväsendet.

4: o) Pensionering av militära befattningshavare m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkterna 19—25 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Pensionering av militära befattningshavare för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 12,000,000 kronor;

b) till Pensionering av militära be ställning shav are å reservstat

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

400,000 kronor;

c) till Pensionering av personal i försvarsväsendets reserver

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 700,000

kronor;

d) dels till Vadstena krigsmanshuskassa för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 925,000 kronor;

dels ock besluta, att till nämnda anslag skola efter ingången

av budgetåret 1942/43 för samma budgetår överföras ej

mindre från invalidhusfonden ett belopp av 33,000 kronor

än även från indelningsverkets besparingsfond av fondens kapitaltillgångar

ett belopp av 53,000 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12. 5

e) till Pensionering av f. d. daglönare vid marinen för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

f) till Pensionering av viss flottans gemenskap för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

g) till Dgrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare

m. fl. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

2,900,000 kronor.

5:o) Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena

krigsmanshuskassas understödstagare. Under punkten 26 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att dels till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän

och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor, dels ock besluta,

att till nämnda anslag skall under samma budgetår från indelningsverkets

besparingsfond av fondens kapitaltillgångar överföras ett belopp av

34.000 kronor.

Förevarande anslag är för budgetåret 1941/42 uppfört med ett belopp av

735.000 kronor. Från indelningsverkets besparingsfond skall dessutom av

fondens kapitaltillgångar till sistnämnda anslag under budgetåret överföras

ett belopp av 35,000 kronor.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår har förutsatts, att dyrtidstillägget skall utgå enligt samma

grunder som för närvarande, nämligen med 150 kronor för år till pensionerade

båtsmän och marinsoldater samt till Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare, därest de uppnått 60 års ålder.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren under

nr 137 av herr Bäcklund och den andra inom andra kammaren under nr

192 av herr Björling, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstillägget

åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare från och med den 1 juli 1942 må utgå med

ett från 150 till" 180 kronor för år förhöjt belopp».

Beträffande motiveringen för nyssnämnda förslag får utskottet hänvisa till

motionerna.

över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som hört arméförvaltningens civila departement

och marinförvaltningen.

Armé förvaltningens civila departement har anfört:

Underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa utgår med 100 kronor för år till

understödstagare, som fyllt 60 år, samt med 250 kronor årligen till dem bland

understödstagare, som uppnått en ålder av 67 år.

Dyrtidstillägg (krigstidshjälp och krigstidstillägg) har alltsedan år 1917 tillkommit

den av ifrågavarande understödstagare, som vid ingången av det år

eller budgetår, för vilket tillägget utgått, uppnått en levnadsålder av 60 år

eller däröver. För år 1917 utgjorde tillägget, som då benämndes krigstidshjälp,

50 kronor. För år 1918 utgick krigstidstillägg och extra krigstidstill
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

lägg med ett sammanlagt belopp av 175 kronor och år 1919 bestämdes, att

dyrtidstillägg skulle beredas ifrågavarande f. d. befattningshavare med 175

kronor för sagda år. För vartdera av åren 1920 och 1921 utgick dvrtidstilllägg

med 200 kronor.

I proposition nr 131 till 1922 års riksdag anförde föredragande departementschefen

i fråga örn storleken av dyrtidstillägget för år 1922 och första

halvåret 1923, bland annat: »För bedömande av denna fråga ber jag att få

hänvisa till följande tabell, vilken för åren 1917—1921 lämnar en jämförelse

mellan, å ena sidan, levnadskostnadernas höjd utöver 1914 års nivå, samt,

å andra sidan, beloppet av ifrågavarande pensionärers dyrtidstillägg:

1917

1918

1919

1920

1921

Levnadskostnadsstegring i medeltal............

52

114

161.5

168.7

146.7

Dyrtidstillägg ................................

50

175

175

200

200

För år 1922 har talet för levnadskostnadsstegringen i medeltal beräknats

till 105, en siffra, som enligt vad tabellen utvisar understiger motsvarande

siffra för år 1918. Dessutom vill jag erinra, att grunderna för de allmänna

dyrtidstilläggen genom beslut vid 1921 års riksdag undergått viss beskärning.

Med hänsyn härtill och då en fortsatt sänkning av levnadskostnaderna torde

vara att emotse, anser jag mig böra föreslå, att dyrtidstilläggen till nu ifrågavarande

pensionärer bestämmas att utgå med ett belopp för varje understödstagare

av 150 kronor för år 1922 samt 75 kronor för första halvåret 1923.»

1922 års riksdag (skrivelse nr 198) beslöt i enlighet med vad departementschefen

sålunda föreslagit och har dyrtidstillägeet sedermera alltifrån ingången

av budgetåret 1923/24 utgått med 150 kronor för varje budgetår.

Det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen vid kvartalsskiftet

december 1941—januari 1942 har enligt kungl, kungörelsen den 16

januari 1942, nr 8, fastställts till 127, vilket innebär, att levnadskostnadsökningen

sedan augusti 1914 för närvarande är något högre än den var år

1918, då dyrtidstillägget åt här ifrågavarande pensionärer utgick med 175

kronor. Med hänsyn härtill synes en höjning av dyrtidstillägget från 150

till 180 kronor, såsom i motionerna I: 137 och II: 192 föreslagits, icke

oskälig.

Departementet får för den skull tillstyrka, att dyrtidstillägget åt Vadstena

krigsmanshuskassas understödstagare må från och med den j juli 1942 utgå

med ett från 150 till 180 kronor för år förhöjt belopp.

Därest en dylik höjning av dyrtidstillägget kommer till stånd, erfordras för

bestridande av därmed förenade kostnader, vilka för budgetåret 1942/43 av

departementet beräknas till i runt tal 135,000 kronor, en höjning med motsvarande

belopp av den del av det av Kungl. Maj:t för nämnda budgetår

äskade förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, som avser dyrtidstillägg

åt sistnämnda understödstagare.

Marinförvaltningen har anfört i huvudsak följande:

Av underlydande myndigheter har marinförvaltningen erfarit, att uppgiften

i motionerna, att ifrågavarande pensionärer och understödstagare befunne

sig i behövande omständigheter, är riktig.

Som behov av förhöjt dyrtidstillägg tydligen föreligger, vill marinförvaltningen

härigenom hava givit uttryck åt sin anslutning i princip till den av

motionärerna uttalade meningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

7

Statskontoret har anfört:

Såsom i motionerna erinrats, har det såsom dyrtidstillägg åt pensionerade

båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare

fastställda beloppet å 150 kronor årligen alltsedan dess beviljande år

1922 utgått oförändrat och således varit oberoende av den under en avsevärd

tid därefter inträffade successiva sänkningen av levnadskostnaderna.

Redan av denna anledning synes det statskontoret betänkligt att i nuvarande

läge med stigande levnadskostnadsindex utbygga ifrågavarande dyrtidstilllägg.

Vid sådant förhållande och då därtill kommer, att den tjänstgöring, som

ålegat nu ifrågavarande pensionärer och understödstagare, varit av relativt

ringa omfattning, anser statskontoret för sin del, att motionerna icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Nuvarande bestämmelser angående rätt till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa

av annan orsak än sjukdom eller kroppsskada, ådragen i

tjänsten, tillkommo genom beslut av 1939 års lagtima riksdag och inneburo

en viss uppmjukning av tidigare regler. Enligt dessa bestämmelser gäller för

erhållande av dylikt underhåll, att vederbörande kan räkna en anställningstid

av minst 18 men under 20 år eller, därest vederbörande styrker sig hava

tjänstgjort i sammanlagt minst 400 dagar utöver tid, som åtgått för egen

rekryt- och befälsutbildning, en anställningstid av minst 15 men under 18 år.

I båda fallen skall vederbörande dessutom styrka sig vara i behövande omständigheter.

I fråga om indelt manskap, som tjänat i minst 20 år, gälla tidigare

bestämmelser i ämnet.

Underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa utgår, såvitt nu är fråga, med

100 kronor för år till understödstagare, som fyllt 60 år, och med 250 kronor

årligen till dem bland understödstagare, som uppnått en ålder av 67 år. Å

underhållsbeloppen utgår därjämte till indelta soldater, som varit underbefäl,

s. k. korpralstillägg med 60 kronor och vicekorpralstillägg med 30 kronor.

Motsvarande förmåner utgå till båtsmän och marinsoldater i form av pension

enligt i stort sett samma regler som de nyssberörda, för indelta vid armén

stadgade; dock förekomma icke korprals- och vicekorpralstillägg vid pensionering

av marinens indelta manskap.

Utöver förenämnda understödsbelopp äga ifrågavarande understödstagare

alltsedan år 1917 tillgodonjuta dyrtidstillägg. Dyrtidstillägget utgick under

åren 1918 och 1919 med 175 kronor årligen samt under åren 1920 och 1921

med 200 kronor årligen. Från och med år 1922 har beloppet av detta tillägg

utgjort 150 kronor för år.

Dyrtidstillägget har således alltsedan år 1922, trots den därefter under en

avsevärd tid inträffade successiva sänkningen av levnadskostnaderna, utgått

med oförändrat belopp. Bland annat med hänsyn härtill finner utskottet i likhet

med statskontoret det vara betänkligt att i nuvarande läge med stigande

levnadskostnadsindex utbygga ifrågavarande dyrtidstillägg. Enligt utskottets

mening måste de förmåner, som tillkomma det f. d. indelta manskapet, anses

vara i och för sig tillfredsställande, särskilt i betraktande av den obetydliga

tjänstgöring, som ålegal manskapet. Utskottet vill i detta sammanhang er
-

Utslcottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

inra, att riksdagen tidigare vid flera tillfällen uttalat, att underhållsbeloppen

nied därå belöpande tilläggsförmåner vore i stort sett väl avvägda. Tillika må

erinras, att uppbärandet av ifrågavarande underhåll eller pension icke utgör

hinder för vederbörande att komma i åtnjutande av folkpension. Såsom ovan

framhållits, har för endast några år sedan medgivits viss uppmjukning av villkoren

för erhållande av understöd ur krigsmanshuskassan, varigenom understödsverksamheten

utvidgats till nya kategorier indelt manskap. Ifrågavarande

pensioneringskostnader äro också för närvarande synnerligen betydande; de

uppgingo under budgetåret 1940/41 till 1,207,100 kronor i underhåll och

761,630 kronor i dyrtidstillägg till krigsmanshuskassans understödstagare samt

till 117,270 kronor i underhåll och 23,812 kronor i dyrtidstillägg åt pensionerade

båtsmän och marinsoldater eller således sammanlagt till 2,109,812

kronor. Vid nu angivna förhållanden finner sig utskottet icke för närvarande

kunna tillstyrka en höjning av dyrtidstilläggen i enlighet med motionärernas

förslag. I varje fall synes frågan härom — med hänsyn till den avsevärda

ökning av kostnaderna för ifrågavarande understödsverksamhet, som ett tillmötesgående

av förslaget skulle medföra — böra underställas riksdagen först

efter framställning av Kungl. Maj:t. Utskottet tror sig kunna utgå från att,

därest vid en fortsatt mera väsentlig levnadskostnadsstegring förhållandena

därtill anses föranleda, Kungl. Majit inkommer med förslag i ämnet till riksdagen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning samt med avslag å motionerna I: 137 och II: 192,

må

dels till Dyrtidstillägg åt pensonerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 700,000

kronor;

dels ock besluta, att till nämnda anslag skall under budgetåret

1942/43 från indelningsverkets besparingsfond av fondens

kapitaltillgångar överföras ett belopp av 34,000 kronor.

6: o) Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare. Med tillstyrkande av Kungl. Majits under punkt 27

framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter militära befattningshavare för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 800,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

9

C. Gemensamma anslag.

7:o) Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare m. m. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkterna 30—35 samt 37 framställda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

900.000 kronor;

b) till Pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 45,000

kronor;

c) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 7,950,000 kronor;

d) till Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten

övertagna familjepensionskassor för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor;

e) till Pensioner enligt familjepensionsreglementet för arbetare

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

150.000 kronor;

f) till Diverse pensioner och understöd m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,650,000 kronor;

g) till Pensionstillägg åt vissa tjänstemän avgångna med

pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 850,000

kronor.

Uppskjutna frågor.

8:o) Beträffande Kungl. Maj:ts under punkterna 3, 11, 17, 28 samt 36

framställda förslag i fråga om dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer, bidrag till pensioneringskostnaderna för statens

pensionsanstalt, bidrag till pensionseringskostnaderna för handelsflottans

pensionsanstalt, bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, samt kristillägg kommer utskottet framdeles

att avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Slockholm den 17 mars 1942.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 8 sami. Nr 12.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Friggeråker, Sundvik, von Horn,

Ohlin, Lindbärg och Sylwan;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Hall,

Andersson i Munkal jungby, Hilding, Eriksson i Sandby och Persson i Norrby.

427166. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:12 Skrivelse till Konungen, angående regleringen för budgetåret 1942/43 av utgifterna under riksdagens tolfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsväsend s. 1 i texten