Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om visst pensionstillskott åt änkor och barn efter befattningshavare vid förutvarande Mora—Vänerns järnväg.

1942-04-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1942:30, Utlåtande i anledning av väckt motion om visst pensionstillskott åt änkor och barn efter befattningshavare vid förutvarande Mora—Vänerns järnväg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1942 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om visst pensionstillskott

åt änkor och barn efter befattningshavare vid förutvarande

Mora—Vänerns järnväg.

I en inom andra kammaren under nr 231 väckt motion, vilken hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, hemställa herrar Spångberg

och Eriksson i Stockholm, att riksdagen måtte besluta tillerkänna vissa i

motionen åsyftade änkor och barn efter befattningshavare vid f. d. Mora—

Vänerns järnväg sådant tillskott till deras pensioner, att utgå av trafikmedel,

att de bli mera jämställda med änkor och barn efter motsvarande befattningshavare

vid statens järnvägar, vilkas pensioner utgå efter grunderna i

familjepensionsreglementet.

Till stöd för ifrågavarande förslag har anförts följande:

»Den 1 januari 1917 inlöste statsverket Mora—Vänerns järnväg (namnet

förkortas i fortsättningen till M.V.J.), varvid dess personal övergick i statens

järnvägars tjänst. Järnvägen hade egen pensionskassa, till vilken den fast anställda

personalen var ansluten. Denna kassas tillgångar och förpliktelser

övertogos av staten samtidigt med järnvägen. Kassans ställning var god, och

såväl familjepensionerna som vissa av de pensioner, vilka utgingo ur kassan

till befattningshavarna själva, voro större än de, som vid övertagningstillfället

tillkommo motsvarande befattningshavare vid statens järnvägar och

deras familjer.

Som exempel på vid nämnda tidpunkt ur M.V.J. resp. statens järnvägars

kassor utgående pensioner må nämnas följande:

Egen pension

Pension till

änka

M. V. J.

SJ

M. V. J.

SJ

Stins av klass IV A......

2 898

2 772

1 242

872

I.okförare .............

1 589

1 764

531

555

Banvakt och stationskarl .

933

958

378

301

På grund av M.V.J.-pensionernas dåvarande storlek och då järnvägens

pensionskassas ställning var god, medgav 1916 års riksdag personalen rätt

att vid övergången i statens järnvägars tjänst på sätt närmare utvecklats i

Kungl. Maj:ts proposition nr 215/1916 välja mellan att stå kvar i M.V.J. pensionskassa

och därvid beräkna pensionerna på avlöningen i den enskilda

järnvägens tjänst enligt del vid övergången gällande löneavtalet eller att

övergå i statens järnvägars pensionskassor och därvid beräkna pensionerna

på lönen i statens järnvägars tjänst.

Bihang lill riksdagens protokoll 19A2. 8 sand. Nr 30—33.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Av de 259 tjänstemän, som den 1 januari 1917 voro anslutna till M.V.J.

pensionskassa, valde omkring 200 att stå kvar på denna kassas grunder såväl

för egen som för familjens del. Deras förväntningar att nå en god lösning

av sin pensionsfråga lia emellertid ej gått i uppfyllelse, beroende just på tilllämpningen

av det nyssnämnda villkoret, att pensionerna för dem skola

beräknas på lönerna i det för M.V.J.-personalen vid övergången i statstjänst

gällande löneavtalet. Detta villkor, som saknar motsvarighet i pensioneringsbestämmelserna

för personal vid av staten efter år 1917 övertagna enskilda

banor, har försatt M.V.J.-personalen i en sämre ställning än personal vid

banor, som senare övergått till statens järnvägar, beroende på att M.V.J.- pensionernas grundbelopp blivit fastlåsta vid lönerna i ett före kristiden ingånget

löneavtal, vars lönesatser det icke varit möjligt att efter järnvägsbolagets

upplösning rubba, under det att pensionerna till övrig personal, som av

staten övertagits från enskilda banor, beräknas på de efter tidsläget jämkade

och därför avsevärt högre löner, som sistnämnda personal erhållit under

statsanställningen.

Ovan relaterade beräkningssätt inverkar ofördelaktigt i främsta rummet

på ifrågavarande personals familjepensioner. I fråga om de egna pensionerna

bliva verkningarna mindre kännbara med hänsyn dels till utgående fyllnadspensioner,

dels till att pensionsåldern för all personal, som kvarstår i M.V.J.

pensionskassa, utgör 65 år.

I december 1941 stodo pensionerna enligt M.V.J. kassans grunder och enligt

då gällande pensioneringsgrunder för statens järnvägars personal på följande

sätt i förhållande till varandra:

Egen pension

Pension

till änka

M. V. J.

SJ

M. Y. J.

SJ

Stins av klass IV A ....

4 947

5 033

2 055

2 264

Lokförare ............

2 864

3 325

1 035

1 616

Banvakt och stationskarl

2 114

2 309

809

1 170

Dessa siffror torde ge vid banden, att en förbättring, särskilt av ifrågavarande

änkepensioner, är av behovet synnerligen påkallad.»

Enligt uppgift i en av motionärerna till utskottet ingiven promemoria utgingo

i december 1941 55 pensioner till efterlevande efter befattningshavare

vid f. d. Mora—Vänerns järnväg enligt grunderna i dess understödsförenings

reglemente.

Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som hört järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen har anfört:

Såsom framgår av de exempel, som anförts i motionen och i den till utskottet

överlämnade promemorian, hava efterlevande till befattningshavare

vid förutvarande Mora—Vänerns järnväg numera kommit i ett betydligt

sämre läge än motsvarande pensionärer vid statens järnvägar. Styrelsen anser

därför fog föreligga för en förbättring av nu ifrågavarande familjepensioner.

Det i promemorian föreslagna pensionstillägget av 240 kronor per

år skulle emellertid medföra, att pensionerna i en del fall komme att överstiga

de belopp, som utgå till efterlevande till delägare i vissa andra enskilda

järnvägars pensionsinrättningar, vilket styrelsen icke kan finna motiverat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

3

På grund härav och med hänsyn jämväl till att mot pensionstillägget svarande

avgifter icke erlagts, synes tillägget skäligen böra begränsas till 180

kronor. Styrelsen får alltså tillstyrka, att efterlevande till befattningshavare

vid förutvarande Mora—Vänerns järnväg måtte tillerkännas ett tillägg å

pensionens grundbelopp med 180 kronor per år, dock att pensionens sammanlagda

belopp icke därigenom må överstiga den familjepension, som i

motsvarande fall skulle utgått enligt allmänna familjepensionsreglementet.

Statskontoret har anfört:

Såsom i motionen framhållits, hava änkor och barn efter de befattningshavare,

vilka vid statens övertagande av ovan omförmälda järnväg föredragit

att bibehållas vid pensionsrätter! enligt de för järnvägens pensionskassa

gällande grunder, numera kommit i ett sämre pensionsläge, än om befattningshavarna

vid övergångstillfället underkastat sig bestämmelserna i reglementet

för statens järnvägars änke- och pupillkassa. Då detta för pensionärerna

mindre tillfredsställande förhållande föranletts av omständigheter,

som vederbörande icke rimligen kunnat förutse, synes det statskontoret skäligt,

att en förbättring av de utgående familjepensionerna kommer till stånd.

Vad beträffar frågan örn storleken av en dylik pensionsförbättring har

järnvägsstyrelsen föreslagit, att pensionstillägget skulle utgå med 180 kronor

för år, dock att pensionens sammanlagda belopp icke skulle få överstiga

den familjepension, som i motsvarande fall skulle utgått enligt allmänna

familjepensionsreglementet. Statskontoret vill med anledning härav fästa

uppmärksamheten vid att enligt de riktlinjer, som lågo till grund för den

av 1939 års riksdag beslutade förbättringen av vissa äldre tjänste- och

familjepensioner (prop. nr 290; rd. skr. nr 400), f amil jepensionsf ormå - nema för de sämst ställda pensionstagarna uppbringades till omkring 70

procent av jämförliga pensionsförmåner enligt allmänna familjepensionsreglementet.

Det skulle visserligen kunna ifrågasättas, om icke nyssnämnda

av riksdagen godtagna maximeringsprincip borde tillämpas även vid utmätandet

av pensionsförbättringen för den grupp pensionstagare, varom i

motionen är fråga. Då emellertid här berörda befattningshavare saknat

möjlighet att vid sin anställning hos statens järnvägar i samma utsträckning,

som eljest gällt för järnvägspersonalen i övrigt, anpassa sina pensionsförhållanden

efter den successivt ändrade löneställningen för järnvägspersonalen

i allmänhet, vill statskontoret ej göra någon erinran mot att pensionsförbättringen

begränsas på sätt järnvägsstyrelsen förordat.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, hava änkor och barn utskottet.

efter de befattningshavare vid förutvarande Mora—Vänerns järnväg, vilka

vid statens övertagande år 1917 av järnvägen föredragit att bibehållas vid

pensionsrätten enligt de för järnvägens pensionskassa gällande grunderna,

numera kommit i ett betydligt sämre pensionsläge än om befattningshavarna

vid övergångstillfället underkastat sig bestämmelserna i reglementet för

statens järnvägars änke- och pupillkassa. Med hänsyn till att detta förhållande

förorsakats av omständigheter, som från personalens sida ej rimligen

kunnat förutses, finner utskottet i likhet med järnvägsstyrelsen och statskontoret

log föreligga för en förbättring av de nu utgående familjepensionerna.

Vad angår storleken av en dylik pensionsförbättring, synes pensions
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

tillägget lämpligen böra bestämmas till det av myndigheterna tillstyrkta beloppet,

180 kronor för år, varvid emellertid bör gälla, att pensionens sammanlagda

belopp icke i något fall må överstiga beloppet av den familjepension,

som i motsvarande fall skulle hava utgått enligt allmänna familjepensionsreglementet.

Pensionstillägget torde böra utgå från och med den

1 juli innevarande år samt bestridas av trafikmedel.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 231,

må medgiva, att efterlevande till sådana befattningshavare

vid förutvarande Mora—Vänerns järnväg, vilka bibehållits

vid pensionsrätt enligt de för järnvägens pensionskassa gällande

grunderna, må från och med den 1 juli 1942 utöver

familjepensionens grundbelopp uppbära ett pensionstillägg

av 180 kronor för år, att utgå av trafikmedel, dock att pensionens

sammanlagda belopp icke i något fall må överstiga

den familjepension, som i motsvarande fall skulle hava utgått

enligt allmänna familjepensionsreglementet.

Stockholm den 21 april 1942.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling*, Friggeråker, Sundvik, von

Horn, Leander, Sylwan och Albertsson*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Hall, Andersson i Munkaljungby, Hilding, Sundberg och Ericsson i Kinna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:182 Skrivelse till Kolningen, i anledning av väckt motion om visst pensionstillskott åt änkor och barn efter befattningshavare vid förutvarande Mora—Vänerns järnväg s. 1 i texten