Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivning av otrgckta riksdagsprotokoll.
1942-04-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1942:36, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag angående fortsatt utgivning av otrgckta riksdagsprotokoll.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
1
Nr 36.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1942 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
angående fortsatt utgivning av otrgckta riksdagsprotokoll.
Med bifall till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 45 uppdrog
1936 års riksdag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta i överensstämmelse
med en i utlåtandet omförmäld plan i en upplaga av 500 exemplar
till trycket befordra prästeståndets protokoll för åren 1642—1660 och
bondeståndets protokoll för åren 1720—1727. Tillika bemyndigades fullmäktige
att av förslagsanslaget till riksdagen: utgivande av särskilda publikationer
för ändamålet taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 30,000
kronor, att utgå med förslagsvis 10,000 kronor under vart och ett av
budgetåren 1936/37—1938/39. Riksdagens beslut avsåg utförande av den
första etappen av en såsom önskvärd ansedd publicering av de ännu outgivna
riksdagsprotokollen.
Med anledning av riksdagens beslut upprättades efter förslag av riksarkivet
den 4 december 1936 kontrakt mellan riksgäldskontoret samt numera
arkivrådet A. Forssell och arkivarien S. Landahl angående redigering
av prästeståndet respektive bondeståndets protokoll för ovannämnda
perioder. I kontrakten stadgas bl. a., att arbetet skulle så bedrivas, att
tryckfärdigt manuskript förelåge senast före 1939 års slut samt ätt avtal
om arbetets tryckning skulle träffas av fullmäktige.
Det Forssell anförtrodda uppdraget har på grund av mellankommet
hinder hittills ej ännu kunnat slutföras men beräknas bliva avslutat genom
framläggande av tryckfärdigt manuskript under maj 1942.
Arbetet med bondeståndets protokoll för ifrågavarande år bedrevs i
sådan takt, att protokollen utkommo från trycket under juli månad 1939.
Publikationen, som utgöres av ett band om 863 sidor, bär titeln »Bondeståndets
riksdagsprotokoll I 1720—1727».
I anledning av framställning av fullmäktige angående fortsatt tryckning
av ståndsprotokoll beslöt sedermera 1939 års lagtima riksdag med bifall
till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 19 dels uppdraga åt fullmäktige
att låta i överensstämmelse med en i utlåtandet omförmäld plan i
en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets protokoll
för åren 1660 och 1664, borgarståndets protokoll för åren 1719 och 1720
samt bondeståndets protokoll för år 1731, dels ock bemyndiga fullmäktige
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 36.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
att av förslagsanslaget till riksdagen: utgivande av särskilda publikationer
för ändamålet taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 46,000 kronor, att
utgå med förslagsvis 15,000 kronor under vartdera av budgetåren 1940/41
och 1941/42 samt med förslagsvis 16,000 kronor under budgetåret 1942/43.
Kostnaderna för arbetet hade beräknats till 16,000 kronor för prästeståndets
protokoll 1660 och 1664, 14,000 kronor för borgarståndets protokoll
1719 och 1720 samt 16,000 kronor för bondeståndets protokoll 1731.
I skrivelse den 19 mars 1942 till bankoutskottet hava fullmäktige i riksgäldskontoret
— efter en redogörelse för vad i ärendet tidigare förekommit
— meddelat följande:
Efter förslag av riksarkivet upprättades den 15 juni 1939 kontrakt mellan
riksgäldskontoret samt andre arkivarien i Stockholms stadsarkiv N.
Staf och ovan bemälde Landahl angående redigering av borgarståndets
x-espektive bondeståndets protokoll för nyssnämnda perioder. Enligt kontrakten
skall arbetet så bedrivas, att tryckfärdigt manuskript föreligger
senast vid utgången av år 1942, och skall avtal om arbetets tryckning
träffas av fullmäktige. Några åtgärder för utgivande av prästeståndets
protokoll för åren 1660 och 1664 hava ej ansetts böra vidtagas, förrän
arbetet med protokollen för åren 1642—1660 blivit slutfört.
I en till riksgäldskontoret ingiven promemoria den 22 april 1941 meddelade
Landahl, att tryckfärdigt manuskript till bondeståndets riksdagsprotokoll
för år 1731 då förelåge. Landahl meddelade tillika, att ifrågavarande
protokoll med bihang — band 2 av bondeståndets riksdagsprotokoll
— komme att omfatta icke som beräknats 37 tryckark (förutom
register) utan i stället blott 15 ark. Med anledning härav föreslog Landahl,
att nämnda band skulle få omfatta även 1734 års riksdagsprotokoll med
bilagor, varvid jämte den besparing, som uppkomma å det för 1731 års
protokoll till förfogande ställda beloppet av 16,000 kronor, erfordrades
visst tilläggsanslag. Fullmäktige, som icke funno skäl att då bifalla Landahl
förslag, avslutade den 29 maj 1941 kontrakt om sättning och tryckning
av 1731 års protokoll. Enligt stadgande i kontraktet skulle den
ti''yckta upplagan tills vidare kvarligga hos tryckeriet in piano samt falsning
och häftning av arken ske först på i-iksgäldskontoi’ets order.
Landahl har sedennera i promeroria den 17 februaiä 1942 förnyat sin
sålunda gjorda framställning. Enligt promemorian anser han sig kunna
beräkna, att omkring 7,000 kronor av de år 1939 beviljade anslagsmedlen
icke behöva tagas i anspråk för utgivandet av 1731 års protokoll. Örn
nämnda besparing finge användas för påbörjande av arbetet med 1734
års riksdagstexter, skulle därmed — framhåller Landahl —- icke blott ett
snabbare bedrivande av publiceringsarbetet i sin helhet ernås utan även
olägenheten av tvenne register (ett för år 1731 och ett för 1734) i samma
volym undvikas, vilken sistnämnda omständighet också skulle innebära
en ren besparing.
För egen del hava fullmäktige anfört följande:
Fullmäktige, som anse de av Landahl anförda skälen förtjänta av beaktande,
få för sin del tillstyrka framställningen. För arbetets slutförande
erforderligt tilläggsanslag har av Landahl under viss förutsättning upp
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 36. 3
skattats till omkring 7,600 kronor. Med hänsyn till oberäkneliga faktorer
kan anslagsbehovet emellertid ej redan nu bestämmas, men man torde
kunna utgå från att ett tilläggsanslag av lägst 8,000 kronor kommer att
visa sig behövligt. Då utöver tillgänglig besparing ytterligare medel för
arbetets bedrivande ej erfordras förrän under budgetåret 1943/44, torde
fullmäktige få till bankoutskottet vid 1943 års riksdag inkomma med
framställning om tilläggsanslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med överlämnande av
styrkta avskrifter av Landahls båda promemorior få fullmäktige hemställa,
att bankoutskottet ville föreslå riksdagen
dels uppdraga åt fullmäktige att låta i en upplaga av 500 exemplar till
trycket befordra bondeståndets protokoll för år 1734,
dels ock medgiva, att den besparing å det av 1939 års riksdag till utgivande
av vissa ståndsprotokoll till fullmäktiges förfogande ställda anslagsbeloppet,
som uppkommit därigenom, att kostnaden för arbetet med
bondeståndets protokoll för år 1731 uppgått till lägre än det beräknade
beloppet, 16,000 kronor, måtte få tagas i anspråk för påbörjande av arbetet
med utgivande av bondeståndets protokoll för år 1734.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot fullmäktiges förslag
och får därför hemställa,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må
dels uppdraga åt fullmäktige att låta i en upplaga av
500 exemplar till trycket befordra bondeståndets protokoll
för år 1734;
dels ock medgiva, att den besparing å det av 1939 års
riksdag till utgivande av vissa ståndsprotokoll till fullmäktiges
förfogande ställda anslagsbeloppet, som uppkommit
därigenom, att kostnaden för arbetet med bondeståndets
protokoll för år 1731 uppgått till lägre än det beräknade
beloppet, 16,000 kronor, måtte få tagas i anspråk för påbörjande
av arbetet med utgivande av bondeståndets protokoll
för år 1734.
Stockholm den 28 april 1942.
På bankoutskottets vägnar:
BJ. HOLMGREN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Sandén, Friggeråker, Sundvik, von Horn*,
Ohlin, Leander och Sylwan*;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen*, Andersson i Falkenberg*, K. A.
Westman*, Hall*, Andersson i Munkaljungby*, Hilding och Eriksson i Sandby.
Utskottet.
'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
Avskrift.
P. M.
angående Bondeståndets riksdagsprotokoll, Band 2.
I en den 29 december 1938 daterad promemoria angående tryckning
av bondeståndets riksdagsprotokoll (s. 13—15 i Bankoutskottets utlåtande
19/1939) avgav undertecknad på uppdrag en beräkning av kostnaderna för
utgivande av 1731 års protokoll. Dessa ansågos däri kräva en volym, bestående
av 39 tryckark (protokoll och bilagor = 37 arle, register = 2 ark).
Då nu manuskriptet till 1731 års protokoll oell bilagor föreligger tryckfärdigt,
konstateras att de komma att omfatta blott 15 ark i stället för de
beräknade 37. Orsaken till denna felkalkyl torde ligga dels i de i handskrifterna
förekommande olika handstilarna med deras olika texttäthet av svårberäknelig
art, dels däri att den i nämnda promemoria (s. 13) påpekade karaktären
hos protokollstexten nödvändiggjort de bifogade extraktprotolcollens
inflytande i editionen, varigenom det beräknade antalet bilagor i hög
grad reducerats.
Då således endast en relativt liten del av de kalkylerade och sedermera
beviljade anslagen tagits i bruk och då band 2 av Bondeståndets riksdagsprotokoll
i förhållande till det år 1939 utgivna band 1 skulle bliva oproportionerligt
litet, hemställer jag hos Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret,
huruvida icke band 2 borde omfatta även den i skilda hänseenden intressanta
och betydelsefulla 1734 års riksdag. Örn protokollen och bilagorna
för denna riksdag i sin helhet eller — om detta icke låter sig göra — delvis
trycktes i band 2, erhölles den fördelen att 1731, 1734 och 1738—1739 års
riksdagar skulle komma att rymmas i två volymer i ställer för i tre. Det
bör dock pointeras, att det med hänsyn till volymernas proportion torde
vara lämpligare, att 1734 års texter i sin helhet inflyta i band 2, emedan
deras delvisa överförande till band 3 kan medföra, att detta blir större än
som kan befinnas lämpligt och bekvämt.
Verkställd beräkning av den omfattning, 1734 års protokolls- och bilagehandskrifter
skulle kräva i tryck, har givit till resultat, att ett band, innehållande
såväl 1731 som 1734 års riksdagsprotokoll med bilagor och register
icke skulle bliva större, än att det med blott ett ark överskrede omfånget
av band 1.
Enligt denna beräkning skulle nämligen 1734 års protokollstext, som till
skillnad från 1731 års genomgående är skriven med samma handstil och därigenom
mera exakt beräkningsbar samt i handskrift omfattande 1,846 sidor,
komma att i avskrift utgöra 738 sidor. Verkställt avskriftsprov har nämligen
givit vid handen, att 2 V2 handskriftssida rymmes å en avskriftssida. Då
två dylika motsvara en trycksida, skulle således 738 avskriftssidor kräva
369 trycksidor eller 23 tryckark.
Till dessa protokoll komma särskilda protokoll från plena plenorum vid
antagandet av 1734 års lag. De utgöra 71 med enhetlig stil skrivna handskriftssidor.
Då den här förekommande handstilen är identisk med den i
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
5
1731 års likartade protokoll förekommande, torde — efter jämförelse med
dessa nu i avskrift föreliggande —• de 71 handskriftssidorna med ganska
stor säkerhet kunna beräknas till 2 Va tryckark.
Protokollstexten för 1734 års riksdag skulle således komma att omfatta
409 sidor eller 25 Va tryckark. Härtill bör — i likhet med vad som tidigare
skett —■ fogas utrymme för kapitelrubriker (d. v. s. rubriker för de olika
sammanträdesdagarna), noter, mellanslag och nya stycken. Detta utrymme
beräknas till 24 sidor eller 1 V2 tryckark. Härtill komma bilagorna. Av
dessa kan liksom tidigare endast en på förhand beräknas, nämligen allmogens
allmänna besvär. Vid denna riksdag utgöra de 202 handskriftssidor.
Då tre dylika beräknas svara mot två avskriftssidor, kommer denna bilaga
att utgöra c:a 64 trycksidor eller fyra tryckark. För övriga bilagor må beräknas
112 sidor eller sju tryckark.
De i promemorian rörande 1731 års protokoll beräknade två arken för
person- och sakregister torde sannolikt räcka även för 1734 års, varför
något tillägg för dem icke beräknas. En publicering av 1734 års protokoll
med bilagor skulle således kräva 38 arli och en volym, innehållande 1731
och 1734 års protokoll och bilagor jämte register skulle i sin helhet komma
att omfatta 880 sidor eller 55 tryckark, d. v. s. med blott 16 ark överstiga
den i förutnämnda promemoria till 39 ark kalkylerade volymen nied 1731
års texter.
Avskriftskostnaderna, beräknade efter 2 kronor i timman, kalkyleras på
följande sätt. De 1,846 handskriftssidorna pleniprotokoll torde, då 12 sidor
kunna medhinnas per timma, kräva en tid av 154 timmar eller en kostnad
av 308 kronor. De 71 handskriftssidorna plena plenorumprotokoll angående
nya lagen beräknas draga en kostnad av 70 kronor. —- Denna beräkning
grundar sig på det nyligen verkställda avskrivandet av motsvarande protokoll
för år 1731. — Protokollstexternas avskrivning skulle således belöpa
sig till 378 kronor. Motsvarande kostnader för allmogens allmänna besvär
torde kunna beräknas till 66 kronor. Kalkyleras övriga bilagor till 224 avskriftssidor
(112 trycksidor), torde deras avskrivande kräva en kostnad av
112 kronor. I sin helhet skulle således avskriftskostnaderna för 1734 års
protokoll och bilagor belöpa sig till 556 kronor. Som emellertid 675 kronor
tidigare beviljats för avskrivningen av 1731 års texter men därav endast
åtgått 350 kronor, finnes således en behållning av 325 kronor. Det ytterligare
anslag, som alltså erfordras för kostnaderna för avskrivning av 1734
års texter, utgör då 231 kronor.
Redaktörskostnaderna: För de 38 arken beräknas 175 kronor per ark eller
tillsammans 6,650 kronor. Då tidigare 6,475 kronor beviljats för detta ändamål
men därav endast 2,625 kronor åtgå för 1731 års texter, uppstår emellertid
en behållning av 3,850 kronor. Det anslag, som ytterligare erfordras
för 1734 års texter, blir således 2,800 kronor. För registren tillkomma inga
ytterligare; kostnader.
Tryckningskostnaderna: Enligt den tryckerioffert, som ligger till grund
för beräkningarna för 1731 års texter, hava tryckningskostnaderna beräknats
efter 145 kronor per 16-sidigt tryckark. För de 38 arkens tryckning
skulle de alltså uppgå till 5,510 kronor. Till förut beviljade 5,365 kronor
komma emellertid, då behållningen utgör 3,190 kronor, blott 2,175 kronor.
S. k. levande kolumntitlar, som beräknas draga en kostnad av kronor
2:50 per 16-sidigt tryckark, skulle för 1734 års protokollstcxter erfordra
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
27X2:50 = 67:50. Även här finnes dock en behållning, utgörande kronor
32: 50. Tillägget belöper sig således till 35 kronor.
För registerark och omslag erfordras inga ytterligare kostnader.
Som i pleniprotokollen förekommande marginalrubriker utgöra 678 stycken,
beräknade till en kostnad av kronor —: 40 för varje 5-radig rubrik,
tillkommer här en kostnad av kronor 271: 20. Då en betydande mängd av
dem emellertid torde kräva mera än 5 räder i tryck, bör ett tillägg av förslagsvis
50 kronor beräknas, alltså tillsammans kronor 321:20.
Som antalet ark i en volym, omfattande även 1734 års texter, blir större
än i den i promemorian av 1938 kalkylerade volymen, böra korrigeringskostnaderna
för säkerhets skull beräknas höjda med kronor 348:80.
Merutgifterna för en volym med även 1734 års texter skulle sålunda bliva:
Avskrivningskostnaden ............................ kronor 231: —
Redaktörsarvode .................................. » 2,800: —
Sättnings- etc. kostnader för text .................. » 2,175: —
» » » » levande kolumntitlar .... » 35: —
» » » » marginalrubriker
Korrigeringskostnader o. s. v...............
»
321:20
348: 80
Summa kronor 5,911
Med stöd av vad ovan anförts och då riksdagen tidigare i princip beslutat,
»att de ännu outgivna riksdagsprotokollen bliva publicerade», får jag vördsamt
hemställa, att Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret ville hos riksdagen
utverka, antingen att 1734 års protokoll och bilagor i sin helhet måtte
få ingå i det under utgivning varande band 2 av Bondeståndets riksdagsprotokoll
samt att härför ett tilläggsbelopp av kronor 5,911:—- beviljas eller
— om detta icke kan bifallas — att så stor del därav, som kan tryckas för
redan beviljat anslag, måtte få ingå i sagda volym, i vilket senare fall det
återstående av 1734 års texter torde få ingå i nästa volym, som då borde
komma att omfatta även 1738—1739 års protokoll.
Stockholm den 22 april 1941.
Sten Landahl.
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
7
Avskrift.
Promemoria
angående Bondeståndets riksdagsprotokoll, Band 2.
I en den 22 april 1941 daterad promemoria gav undertecknad tillkänna
för Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret, att den del av Bondeståndets
riksdagsprotokoll, som enligt beslut av 1939 års riksdag skulle omfatta
1731 års riksdags protokoll med bilagor, icke som beräknats komme att
omfatta 37 tryckark (exclusive register) utan i stället blott 15 ark. Med
anledning härav föreslog jag, att det planerade bandet skulle få omfatta
även 1734 års riksdags protokoll med bilagor, varvid emellertid ett tillläggsanslag
av 5,911 kronor erfordrades, och hemställde jag därför, att
Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka antingen
att sistnämnda riksdagstexter i sin helhet finge ingå i nämnda volym
samt att anförda tilläggsanslag beviljades eller — om detta icke
kunde bifallas — att så stor del därav, som kunde tryckas för redan beviljat
anslag finge ingå i volymen i fråga.
Innan Herrar Fullmäktige fattade beslut med anledning av denna promemoria,
infordrade Riksgäldskontoret från Almqvist & Wiksell boktryckeri
a.-b. offert till tryckning av 1731 års riksdagstexter. Sedan sådan
inkommit, visade det sig, att tryckningskostnaderna undergått en betydande
stegring sedan den offert avgavs (1938), på vilken jag grundat mina
beräkningar såväl vid avgivandet av den promemoria (s. 13—15 i Bankoutskottets
utlåtande 19/1939), vilken låg till grund för riksdagens beviljande
av 16,000 kronor för nu ifrågavarande del av Bondeståndets riksdagsprotokoll,
som vid avgivandet av förstnämnda promemoria av den
22 april 1941.
Vid sammanträde den 21 maj 1941 beslöto därför Herrar Fullmäktige
att icke »nu (understruket av mig) bifalla den i promemorian gjorda framställningen».
Samtidigt antogs det ingivna anbudet »i vad detsamma rörde
sättning och tryckning av ifrågavarande arbete» och beslöts, att kontrakt
skulle avslutas med tryckeriet. Detta skedde den 29 maj. I detsamma
inrycktes en bestämmelse, att den tryckta upplagan tills vidare skulle
»kvarligga hos tryckeriet in piano» samt att falsning och häftning av arken
skulle ske först på Riksgäldskontorets order.
Anförda kontraktsbestämmelser synas mig tala för att Herrar Fullmäktige
hyst den uppfattningen, att en volym på blott 17 ark (15 ark texter
+ 2 ark register) skulle bliva oproportionerligt liten i förhållande till
band 1 av publikationen ifråga, varför till de nämnda arken med 1731
års riksdagstexter så småningom — efter beviljande av nytt anslag —
skulle läggas 1734 års.
Med utgångspunkt från att denna min tolkning är riktig tillåter jag mig
vända mig till Herrar Fullmäktige med en ny framställning i saken.
Som, under förutsättning att de i kontraktet av år 1941 anförda tryckningskostnaderna
sedan dess icke undergått en ny stegring, nu ett tillläggsanslag
av cirka 7,600 kronor (i stället för 5,911 kronor) skulle erfordras
för avskrivning, redigering och tryckning av 1734 års riksdags
-
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 36.
texter, inser jag, att en framställning sådan som den jag gjorde i min
nämnda promemoria av den 22 april 1941 icke torde vinna beaktande.
Då emellertid arbetet med publiceringen av 1731 års texter nu fortskridit
så långt, att de föreligga i spaltkorrektur och att även kollationeringen
därav i betydande omfattning medhunnits, anser jag mig kunna beräkna,
att ett belopp av cirka 7,000 kronor av det år 1939 beviljade anslaget icke
behöver tagas i anspråk. Örn dessa medel finge användas för påbörjande
av arbetet med 1734 års riksdagstexter, skulle därmed icke blott ett snabbare
bedrivande av publiceringsarbetet i sin helhet ernås utan även olägenheten
av tvenne register (ett för 1731 och ett för 1734) i samma volym
undvikas. Sistnämnda omständighet skulle också innebära en ren besparing.
Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar
Fullmäktige i Riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att den del
av det år 1939 för utgivning av band 2 av Bondeståndets riksdagsprotokoll
beviljade anslaget, som icke åtgår för publicering av 1731 års riksdags
protokoll med bilagor jämte register, finge tagas i anspråk för iordningställande
av 1734 års riksdagstexter.
Stockholm den 17 februari 1942.
Sten Landahl.
Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1942
9 804 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.