Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

1942-03-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1942:4, Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1942 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskoltet gällande instruktionen har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma

styrd och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande

samt myntutväxlingens fortgång och bestånd.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll samt direktionens protokoll

ävensom protokoll från gemensamma sammanträden med fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret, samtliga protokoll för tiden från och

med den 10 januari 1941, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats för fullmäktiges

i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till början av

innevarande års riksdag, dels den av riksdagens revisorer avgivna berättelsen

om verkställd granskning av riksbankens tillstånd och förvaltning under

år 1940, dels ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1 till riksdagen

överlämnade berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1941 ävensom de redogörelser, som av styrelserna för

riksbankens avdelningskontor lämnats i avseende å dessa kontors förvaltning

under samma år.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och utlåningsrörelsen

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

samt vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri tillåter sig

utskottet att för en närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa

till de redogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens

revisorer och fullmäktige i riksbanken.

Ä sin utlånings- och övriga rörelse under år 1941 har riksbanken erhållit

en vinst av 19,476,338 kronor 40 öre.

I avseende härå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande riksbankens

vinst- och förlusträkning, som förekomma i fullmäktiges nyssnämnda,

av utskottet med memorial nr 1 lill riksdagen överlämnade berättelse.

För den granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning,

som åligger innevarande års riksdags bankoutskott, har utskottet tagit del av

dels de allmänna protokoll och protokoll över låneärenden, som blivit förda

hos fullmäktige i riksgäldskontoret från och nied den 10 januari 1941, intill

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 4—5.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

vilken dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade

beslut och åtgärder, till och med den 9 januari 1942 ävensom de

protokoll, som under samma tid blivit förda vid gemensamma sammanträden

med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, dels den av riksdagens

revisorer avgivna berättelsen örn granskning av riksgäldskontorets tillstånd

och förvaltning för tiden 1 juli 1940—30 juni 1941, dels ock fullmäktiges

med utskottets memorial nr 2 överlämnade, till 1942 års riksdag avgivna

berättelse.

Sedan utskottet numera fullgjort sitt granskningsuppdrag, får utskottet avgiva

berättelse över den verkställda granskningen.

l:o.

Ränte- och lånepolitiken.

I sitt den 14 mars 1941 avgivna utlåtande nr 21 angående verkställd granskning

av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning upptog

bankoutskottet frågan om en sänkning av den allmänna räntenivån. Utskottet

erinrade därvid om den betydande stegring av räntorna å penning- och

kapitalmarknaderna, som inträffat sedan stormaktskrigets utbrott; räntorna

lågo under början av år 1941 trots den sedan maj 1940 inträdda lättnaden

på kreditmarknaden i allmänhet 1 å 1% °/o högre än under förkrigstiden. Utskottet

framhöll, att det såväl för näringslivet som för staten vore av vikt,

att en viss räntesänkning genomfördes, även örn det syntes uppenbart, att

räntorna under den tid, som kunde överblickas, komme att ligga något högre

än under åren närmast före krigsutbrottet. Enligt utskottets mening borde

under samverkan mellan riksgäldskontoret och riksbanken ansträngningarna

i första hand inriktas på att nedbringa räntesatserna på statens såväl kortfristiga

som långfristiga upplåning. För sådant ändamål borde de finansiella

myndigheterna utnyttja sina möjligheter att påverka kreditmarknadens läge

och statens upplåningsvillkor.

Den av bankoutskottet sålunda förordade räntepolitiken godkändes av riksdagen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 april 1941 angående fortsatt befrielse

för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten förklarade sig fullmäktige

i riksbanken beredda att medverka till en försiktig politik i syfte

att ernå den önskvärda räntesänkningen. Chefen för finansdepartementet uttalade

i den med anledning av fullmäktiges nyssnämnda skrivelse avlåtna

propositionen (nr 244) sin anslutning till utskottets synpunkter på räntepolitiken.

Såsom närmare framgår av utskottets förenämnda utlåtande hade läget på

penningmarknaden sedan maj 1940 under inflytande av inströmningen av

utländska valutor och riksbankens medverkan vid finansieringen av statliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

3

utgifter utvecklats mot allt större lätthet, varigenom förutsättningar skapats

för en reducering av räntenivån. Den i utskottets utlåtande tillkännagivna, av

statsmakterna godkända avsikten att söka åvägabringa en sänkning av räntenivån

medförde, att de tidigare mera latent liggande tendenserna till räntesänkning

utlöstes. Att obligationsmarknaden snabbt inställde sig på en lägre

räntenivå, visar den avsevärda överteckning på andra försvarslånets 4 %

-obligationer, som ägde rum i april 1941, och den stegring av obligationskurserna,

som inträffade under våren.

Det för en räntesänkning uppkomna gynnsamma läget tillvaratogs av de

finansiella myndigheterna dels genom riksbankens diskontosänkning i maj

1941, vilken — till en början med viss tvekan från bank- och sparbanksbåll

— åtföljdes av en allmän nedsättning från den 1 juli av räntorna hos

de olika kreditinstituten, dels ock genom en successiv reducering av diskontot

å skattkammarväxlar. Förloppet av denna räntesänkning framgår av den

redogörelse, som fullmäktige i riksbanken lämnat i sin till utskottet avgivna

berättelse (bankoutskottets memorial nr 1, sid. 6) och till vilken utskottet

får hänvisa.

På obligationsmarknaden fortsatte kurserna att långsamt stiga ända till i

början av september, då kursläget stabiliserades. Denna nedgång av räntorna

på långa lån sammanhängde i väsentlig mån med den alltmera

utpräglade lättheten på penningmarknaden. Under tiden januari—augusti

1941 stärktes kreditinstitutens likviditet avsevärt, vilket för affärsbankernas

del framträdde i en stegring av deras tillgodohavanden å checkräkning hos

riksbanken med 331 milj. kr., samtidigt som deras innehav av skattkammarväxlar

ökades med 205 milj. kr. Likviditetsförbättringen ägde ett direkt samband

med att riksbanken under nämnda tid tillförde marknaden medel genom

att dels inköpa guld och utländska valutor för 254 milj. kr., dels ställa 140

milj. kr. till statens förfogande för finansiering av vissa inköp och dels övertaga

skattkammarväxlar för 49 milj. kr. Utvecklingen i riktning mot ett

lägre ränteläge på kapitalmarknaden underlättades likaledes genom att riksgäldskontoret

till hösten uppsköt sin långfristiga upplåning och genom att

riksbanken vid olika tillfällen företog operationer på marknaden.

Den förändring i räntenivån, som inträtt sedan våren 1941, belyses av följande

uppgifter. Riksbankens diskonto och övriga utlåningsräntor ävensom

affärsbankernas växeldiskonto, övriga utlåningsräntor samt inlåningsräntor

(utom på check- och uppsägningsräkning) samt flertalet sparbankers in- och

utlåningsräntor lia sänkts med J/2 %>. Affärsbankerna ha vidare beträffande

medel på depositions- och kapitalräkning infört räntedifferentiering, varigenom

för större insättningar räntan nedsatts med ytterligare l1/* %. Postsparbanken

och pensionsstyrelsen lia sänkt räntan för 10-åriga kommunallån med

omkring 0.8 %. Diskontot å tremånaders skattkammarväxlar har reducerats

med något över l''/4 °/o. Den effektiva avkastningen på statens 3 °/o räntelån

av år 1934 bar sjunkit från 3.6 till 3.2 eller nied 0.4 °/o. Riksgäldskontoret,

som under våren 1941 å ett tioårigt lån (andra försvarslånet) betalade 4 %

ränta, kunde under hösten samma år försälja 40-åriga obligationer nied en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

räntefot av 3V2 %>. Räntan vid emittering av 5-åriga statsobligationer har

sjunkit med 1 %. Under våren 1941 noterades sålunda första försvarslånet

(4 % ränta, återstående löptid 4J/2 år) till kurser något understigande pari,

medan under hösten samma år 3 % obligationer med 5 års löptid placerades

till pari. Motsvarande reducering av räntorna har skett å andra obligationer.

Utvecklingen på kreditmarknaden har alltså under loppet av det gångna

året lett till en stabilisering av ränteläget för långfristiga statsobligationer

vid omkring 3^2 °/o, för medellånga statsobligationer vid omkring 3 % och

för tre månaders skattkammarväxlar vid 1 °/o. Därmed har den räntenivå*

som utskottet för ett år sedan förordade, förverkligats och betydande räntebesparingar

möjliggjorts för staten och näringslivet. Särskilt kan det framhållas,

att om icke räntesänkningen å långa lån genomförts, utsikterna för

en av flera skäl önskvärd byggnadsverksamhet utan betydande hyresökning

varit vida ogynnsammare än de för närvarande äro.

Av det anförda torde framgå, att ränte- och lånepolitiken under tiden från

våren 1941 framgångsrikt genomförts i nära överensstämmelse med de av

statsmakterna godkända riktlinjerna. I anslutning härtill skedde finansieringen

av statens lånebehov under sommaren 1941 huvudsakligen genom

kortfristig upplåning. Den i samband med andra försvarslånet bedrivna verksamheten

för ökat sparande och organiserad teckning å statslån från den stora

allmänhetens sida avbröts emellertid vid detta låns avslutande i april 1941.

De i september efter räntestabiliseringen emitterade statslånen förbundos ej

med någon dylik hänvändelse till allmänheten, och ifrågavarande verksamhet

återupptogs först mot slutet av året. Med hänsyn till den betydelse ur penningpolitik

synpunkt, som största möjliga ökning av allmänhetens nysparande

har under rådande förhållanden, innebar nämnda avbrott, vilket icke

varit nödvändigt för räntesänkningens genomförande, en viss nackdel. I nuvarande

samhällsekonomiska och statsfinansiella läge synes det vara önskvärt,

att här avsedda verksamhet kontinuerligt bedrives och erhåller största

möjliga effektivitet, bl. a. genom organiserande av kollektiva insatser från

olika grupper av anställda.

Vad i detta ärende förekommit har utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

2:o.

Förvaring av riksdagshandlingar.

Riksdagens revisorer hava under § 4 i sin berättelse angående riksgäldskontoret

gjort vissa uttalanden rörande förvaringen av riksdagshandlingar.

I detta ärende kommer utskottet framdeles att till riksdagen avgiva särskilt

utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

5

3:o.

Protokoll och berättelser.

Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskottet i

övrigt icke funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande från utskottets

sida; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

4:o.

Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken.

Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1940 hava riksdagens

senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse meddelat,

att de för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde beviljas fullmäktige i riksbanken.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att med avseende å riksbankens tillstånd, styrelse

och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej

funnit anledning till erinran samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet

bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i riksbanken dels

för förvaltningen under år 1940 av bankens såväl huvudkontor

som samtliga avdelningskontor i orterna, dels ock för

de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges

protokoll från och med den 10 januari 1941 till och med

den 9 januari innevarande år.

5:o.

Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret.

Revisorerna hava i sin berättelse anmält, att revisorerna för sin del tillstyrkte,

att ansvarsfrihet måtte beviljas fullmäktige i riksgäldskontoret folden

tid, revisionen omfattat.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att med avseende på riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej funnit

anledning till erinran, samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet

bör beviljas fullmäktige.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet hemställer alltså,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet

ej mindre för den av riksdagens år 1941 församlade

revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret under

tiden 1 juli 1940—30 juni 1941 än även för alla beslut och

åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från

och med den 10 januari 1941 till och med den 9 januari innevarande

år.

Stockholm den 6 mars 1942.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg*, Sandén, Ohlin, Leander,

Nordenson* och Bodin;

från andra kammaren: herrar Paulsen*, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Hall*, Andersson i Munkaljungby*, Westerdahl*, Söderdahl* och Ericsson i Åtvidaberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:66 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1942:67 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten