Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941

1942-06-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1942:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 30 juni 1942 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 28 juni 1941 (nr 591) om familjebidrag

åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av

kroppsskada.

I en den 22 maj 1942 dagtecknad proposition nr 340, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat

förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

28 juni 1941 (nr 591) om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka

drabbats av kroppsskada.

Berörda författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

Ull

Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941 (nr 591)

om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada.

Härigenom förordnas, att 1, 2, 3 och 7 §§ förordningen den 28 juni 1941

om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada,

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Ilar värnpliktig under tjänstgöring, varunder krigsfamiljebidragsförordningen

varit å honom tillämplig, drabbats av kroppsskada, som föranleder

rätt till ersättning enligt förordningen den 18 juni 1927 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, må till honom

kunna tills vidare utgå familjebidrag.

Med värnpliktig avses i denna förordning den som avlönas såsom värnpliktig

enligt krigsavlöningsreglementet.

2 §•

Familjebidrag må---till efterrättelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. S sami. Nr 64. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

3 §.

För tid, under vilken den värnpliktige är berättigad till livränta, må annat

familjebidrag än familjepenning icke utgå.

Annat familjebidrag än sjukbidrag och begravningsbidrag må ej bestämmas

till högre belopp än som tillhopa med utgående sjukpenning eller livränta

motsvarar gängse arbetsinkomst för en person i den värnpliktiges vanliga

yrke eller verksamhet.

7 §•

Vad i denna förordning stadgas om värnpliktig skall, med de inskränkningar

som av Konungen må föreskrivas, äga motsvarande tillämpning beträffande

annan, som under militärtjänstgöring, varunder krigsfamiljebidragsförordningen

varit å honom tillämplig, drabbats av kroppsskada, medförande

rätt till ersättning enligt förordningen om ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, eller lagen den 17 juni 1916

om försäkring för olycksfall i arbete eller lagen den 14 juni 1929 om försäkring

för vissa yrkessjukdomar.

Konungen äger med avseende å annat fall än i förstå stycket sägs föreskriva,

att i denna förordning meddelade bestämmelser örn familjebidrag åt

värnpliktig skola, med de inskränkningar som må finnas påkallade, äga

motsvarande tillämpning å annan personal vid krigsmakten, som drabbats

av kroppsskada under tjänstgöring å tid, då värnpliktiga varit inkallade

jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen.

Denna förordning träder såvitt avser 1 och 7 §§ i kraft den 1 juli 1942.

Om ikraftträdandet av förordningen i övrigt och vad med avseende därå

skall iakttagas meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.

I en den 22 maj 1942 dagtecknad proposition nr 339 har Kungl. Majit

förelagt riksdagen förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga

under krigstjänstgöring m. m. (krigsfamiljebidragsförordning). I detta författningsförslag

har i fråga örn rätt till familjebidrag för den, som under

militärtjänstgöring ådragit sig kroppsskada, i 2 § 3 mom. intagits en hänvisning

till vad därom särskilt stadgas. De med hänvisningen åsyftade bestämmelserna

återfinnas i förordningen den 28 juni 1941 (nr 591) om familjebidrag

åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada. Familjebidrag

enligt denna förordning skall, med beaktande av vissa särskilda

i förordningen meddelade bestämmelser, för närvarande utgivas med motsvarande

tillämpning av stadgandena om familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen

den 17 april 1940 (nr 223). Då sistnämnda förordning

är avsedd att ersättas av den föreslagna nya krigsfamiljebidragsförordningen,

erfordras alltså ändringar jämväl i förordningen den 28 juni 1941.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

3

Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande:

Vad först förordningens tillämpningsområde beträffar, gäller för närvarande,

att förordningen är tillämplig å sådana värnpliktiga och sådan annan

personal vid krigsmakten, som under tjänstgöringen omfattas av 1940 års

krigsfamiljebidragsförordning och därunder drabbas av kroppsskada, medförande

rätt till ersättning enligt 1927 års militärersättningsförordning,

olycksfallsförsäkringslagen eller yrkessjukdomsförsäkringslagen. Vidare äger

Kungl. Majit föreskriva, att förordningen med de inskränkningar, som må

finnas påkallade, skall äga tillämpning å annan personal vid krigsmakten,

som drabbas av kroppsskada under tjänstgöring å tid, då värnpliktiga äro

inkallade jämlikt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag,

vilka sistnämnda lagrum motsvaras av 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag.

Dessa bestämmelser rörande förordningens tillämpningsområde torde

— med den ändringen att hänvisningen till 1940 års krigsfamiljebidragsförordning

utbytes mot en allmän hänvisning till gällande krigsfamiljebidragsförordning

och med ett par andra mindre jämkningar, till vilka jag senare

återkommer — i övrigt böra bibehållas oförändrade. Sker så innebär detta,

att 1941 års förordning i fortsättningen blir tillämplig icke blott å den personal,

som för närvarande omfattas av förordningen, utan även å sådana av

den nya krigsfamiljebidragsförordningen omfattade värnpliktiga, som under

det år då de fylla tjugusex år eller senare fullgöra tjänstgöring jämlikt 27 §

värnpliktslagen. Då dessa värnpliktiga kunna förutsättas i allmänhet vara

familjeförsörjare, synes en sådan utsträckning av förordningens tillämpningsområde

vara befogad.

Enligt 3 § första stycket i 1941 års förordning skall familjepenningen

i sin helhet utgå efter behovsprövning. Jämväl enligt den föreslagna nyakrigsfamiljebidragsförordningen

skall, i motsats till vad förhållandet är enligt

1940 års krigsfamiljebidragsförordning, familjepenningen i sin helhet utgå

efter behovsprövning. Då fråga är örn familjepenning och bostadsbidrag folden

värnpliktiges närmaste anhöriga — nämligen hans hustru, med vilken lian

sammanlever, samt hans barn och adoptivbarn under 16 år, som äro under

hans vårdnad — skall emellertid behovsprövningen, för vilken mera generella

regler hittills saknats, ske efter vissa bestämda regler. Familjepenningen

och bostadsbidraget för nyssnämnda familjemedlemmar skola sålunda utgå

med ett belopp, motsvarande summan av familjepenningens maximum och

bostadskostnaden efter avdrag för den värnpliktiges och familjemedlemmarnas

inkomst enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit. Avsett

är att penningbidrag och övriga i och för den värnpliktiges tjänstgöring utgående

förmåner skola lämnas helt avdragsfria. Avdrag skall ej heller göras

för den värnpliktiges under tjänstgöringen bibehållna inkomst av civil anställning

och understöd, som i anledning av tjänstgöringen tilldelas honom

eller hans familj, i den nian inkomsten eller understödet ej överstiger 50

kronor för månad eller det högre belopp, som motsvarar en fjärdedel av den

värnpliktiges avlöning eller motsvarande arbetsinkomst vid tiden omedelbart

före inkallelsen. Ej heller skall avdrag göras för annan den värnpliktiges

inkomst än nu sagts eller för inkomst som åtnjutes av familjemedlem, i

den mån den sammanlagda ifrågavarande inkomsten ej överstiger 50 kronor

för månad. För den icke avdragsfria delen av inkomsten skall avdrag ske

enligt progressiv procentsats, som börjar med 50 procent ''vid en inkomst

linder 50 kronor och stiger — med 10 procent för värjo femtiotal kronor —

lill 100 procent vid en inkomst överstigande 250 kronor i månaden.

För uppnående av större enhetlighet vid den behovsprövning, som skall

ilga rum vid bestämmande av bidrag enligt 1941 års förordning, är det gi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 61.

rotvis önskvärt, alt de bestämmelser om normerad behovsprövning, för vilka

lin redogjorts, i tillämpliga delar få gälla även vid fastställandet av familjepenning

och bostadsbidrag åt värnpliktiga, som drabbats av kroppsskada. För

den skadades hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn och adoptivbarn

under 16 år, som äro under hans vårdnad, torde familjepenningen och

bostadsbidraget sålunda böra fastställas till ett belopp, motsvarande summan

av familjepenningens maximum och bostadskostnaden med visst avdrag för

den skadades oell familjemedlemmarnas inkomst, däri inräknad utgående

sjukpenning respektive livränta, under den tid bidraget avser. Avdraget synes

böra ske enligt samma regler som beträffande krigsfamiljebidragsförordningen

föreslagits i fråga örn familjemedlems inkomst. I den mån den sammanlagda

inkomsten överstiger 50 kronor för månad bör avdrag för densamma

således ske enligt den förut omtalade progressiva procentsatsen.

För tid, under vilken den skadade på statens bekostnad åtnjuter vård å

sjukvårdsanstalt, torde dock avdrag för den del av inkomsten, som utgöres

av sjukpenning, böra ske enligt andra regler än de nu föreslagna. Enligt

10 § andra stycket militärersättningsförordningen må, till täckandet av vårdkostnaden,

å sjukpenning, som under tiden för vården tillkommer den skadade,

avdragas högst hälften. Vid avdragets bestämmande skall emellertid

— enligt en föregående år vidtagen författningsändring (SFS 1941:941) —

skälig hänsyn tagas till den skadades försörjningsplikt. I anslutning till nyssnämnda

lörfattningsändring har riksförsäkringsanstalten beslutat, att avdrag

icke skall äga rum å sjukpenning till den, som är gift eller har barn under 16 år

eljer eljest har försörjningsplikt mot anhöriga, som avses i 7 § militärersättningsförordningen.

Då den skadade under tiden för sjukhusvården åtnjuter

tri kost med flera förmåner, lärer större delen av sjukpenningen kunna användas

för familjens uppehälle eller således för samma ändamål, för vilket

familjebidraget är avsett. Med hänsyn härtill synes vid bestämmande av bostadsbidrag

och familjepenning för tid, under vilken den skadade åtnjuter

sådan vård som nyss nämnts, ett större avdrag än eljest kunna göras för den

delen av inkomsten, som utgöres av sjukpenning. Avdraget för sjukpenningen

torde i detta fall kunna bestämmas till ett belopp motsvarande tre fjärdedelar

av sjukpenningens belopp.

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande krigsfamiljebidragsförordningen

torde Kungl. Maj:t få fastställa de närmare reglerna för

den normerade behovsprövningen.

Därest det förslag till avdragsbestämmelser, för vilket jag nu redogjort,

vinner bifall, torde det i 3 § andra stycket i 1941 års förordning intagna stadgandet

böra utgå. Enligt nämnda stadgande skall familjepenning för hustru

eller annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem, utgå med

högst de belopp, som angivas i kolumn 3 — motsvarande i den föreslagna

nya krigsfamiljebidragsförordningen kolumn 2 — av den för familjepenning

enligt krigsfamiljebidragsförordningen gällande tariffen.

Enligt tredje stycket av nyssnämnda paragraf må annat familjebidrag än

sjukbidrag och begravningsbidrag ej bestämmas till högre belopp än som

tillhopa med utgående sjukpenning eller livränta motsvarar gängse arbetsinkomst

för en person i den värnpliktiges vanliga yrke eller verksamhet. Denna

bestämmelse torde böra bibehållas. Även i de fall, där normerad behovsprövning

föreslagits, hyr nämligen — och detta torde böra särskilt understrykas

i tillsynsmyndighetens anvisningar rörande förordningens tillämpning — vederbörande

familjebidragsnämnd tillse, att bidraget ej överstiger nyssnämnda

arbetsinkomst, och, om så befinnes vara fallet, nedsätta bidragets belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

5

Utskottet har icke funnit anledning till saklig erinran mot de i föreliggande

proposition innefattade förslagen till ändringar i förordningen den 28 juni

1941 om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada.

Då emellertid de nya bestämmelserna ej kunna utfärdas inom avsedd

tid, torde i samband med utfärdandet böra föreskrivas, att förordningen skall

såvitt avser 1 och 7 §§ lända till efterrättelse räknat från och med den 1 juli

1942. Utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

med allenast den formella jämkning, som betingas av

att förordningen ej kan utkomma av trycket inom avsedd tid.

Stockholm den 30 juni 1942.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Sandén*, Friggeråker*, Sundvik*, von

Horn, Sylwan och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Holmgren*, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Hall*,

Andersson i Munkaljungby*, Hilding, Eriksson i Sandby* och Persson i Norrby.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utslcottel.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 8 sami. Nr 64.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:479 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärarpersonal vid folkhögskolor och vissa lantbruksun a1 i texten