Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning i fråga örn fyllnadspension åt faktorn vid riksbankens sedeltryckeri C. H. Kullberg.

1942-06-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1942:70, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning i fråga örn fyllnadspension åt faktorn vid riksbankens sedeltryckeri C. H. Kullberg.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 30 juni 1942 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

i fråga örn fyllnadspension åt faktorn vid riksbankens

sedeltryckeri C. H. Kullberg.

Med skrivelse den 18 juni 1942 hava fullmäktige i riksbanken till bankoutskottet

överlämnat en utav faktorn vid riksbankens sedeltryckeri Carl

Hjalmar Kullberg hos utskottet gjord ansökan, däri Kullberg, vilken är

tjänsteman i lönegraden Eo 18, anhållit, att bankoutskottet ville hos riksdagen

utverka förhöjd pension åt honom enligt vissa i ansökningen närmare

angivna grunder.

För egen del hava fullmäktige anfört följande:

»Enligt dessa grunder skulle Kullberg tillerkännas en tilläggspension å

förslagsvis 528 kronor per år, varå skulle utgå rörligt tillägg och kristillägg,

eller hans pensionsunderlag höjas från 4 236 kronor till 4 764 kronor.

Jämlikt beslut av delegerade för riksdagens verk den 27 april 1942 må

Kullberg av tiden 1 september 1891—30 juni 1935, varunder han före tillträdet

av sin nuvarande extra ordinarie befattning tjänstgjort som arbetare

eller faktor vid sedeltryckeriet, såsom tjänstår för pension tillgodoräkna så

lång tid som erfordras för att han vid avgång ur tjänst skall komma i åtnjutande

av hel pension.

Kullberg har såsom skäl för sin framställning åberopat, att han i viss

män blivit missgynnad i jämförelse med övriga tjänstemän vid sedeltryckeriet

i samband med de omregleringar av avlöningsvillkoren för tjänstemannapersonalen

därstädes, som tidigare genomförts. Med anledning härav torde

en redogörelse böra lämnas för de förändringar, som skett i dessa lönevillkor.

Bokhållaren och kassören vid sedeltryckeriet erhöll sina avlöningsförmåner

reglerade genom beslut av fullmäktige den 21 december 1921. Därvid

inarbetades tidigare till honom utgående skattekompensation och hyresbidrag

i avlöningen, vilken bestämdes att utgå med belopp motsvarande vad

som tillkom ordinarie tjänsteman i 10:e, sedermera 17:e lönegraden. Faktorn,

gravören och fabriksbokhallaren kvarstodo däremot på avlöningsstaten för

arbetare, ehuru de betraktades som tjänstemän. Genom beslut av inspektören

för sedeltryckeriet inarbetades år 1932 skattekompensationen och hyresbidraget

i lönen för gravören och fabriksbokhållare^ Faktor Kullberg

kom därefter ensam av tryckeriets tjänstemän att kvarstå å äldre avlöningsgrunder

med lön, hyresbidrag och skattekompensation.

När sedan löneregleringen genomfördes för samtliga förenämnda tjänstemän

år 1935, utgingo fullmäktige vid sina förslag rörande tjänstemännens

inplacering i löneplanen för e. o. tjänstemän beträffande bokhållaren, gravören

och fabriksbokhållaren från den löneställning, som de erhållit efter

inarbetande av bl. a. skattekompensation. För faktor Kullberg däremot togs

ingen hänsyn till skattekompensationen, utan lönen bestämdes till lönegra
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande Nr 70.

7

den Eo 18 med utgångspunkt från lön, hyresbidrag och då utgående dyrtidstillägg.

Detta framgår av den som bil. F till Bankoutskoltets utlåtande

nr 65 till 1935 års riksdag fogade tabellen.

I sin skrivelse till Bankoutskottet med förslag till ifrågavarande lönereglering

uttalade fullmäktige, att det enligt fullmäktiges mening vid inplacering

av här avsedda tjänstemän såvitt möjligt borde förfaras på sadant sätt, att

tjänstemännen varken erhölle någon vinst eller lede någon förlust. Fullmäktige

anförde vidare bl. a. följande.

’Den nuvarande faktorn å sedeltryckeriet åtnjuter, utöver vad som angles

i tabellen, en årlig livränta av 1 059 kronor, för vilken premierna äro

fullt inbetalda, till två tredjedelar av riksbanken och en tredjedel av befattningshavaren.

Den i tabellen angivna förmanen för faktorn av viss skadekompensation

beräknas sålunda, att ersättningen skall vara lika 1T^e<i av

faktorn erlagda skatter, dock högst 726 kronor 75 öre. Enligt fullmäktiges

mening bör faktorn fortfarande komma i åtnjutande av sistnämnda förmån

i form av ett fast personligt lönetillägg, avrundat till 726 kronor.

Även de personer, som innehava tjänsterna såsom gravör, bokhållare och

fabriksbokhållare, komma från och med det år, då de^ fylla 56 år, i åtnjutande

av livräntor, för vilka premierna inbetalas till två tredjedelar av riksbanken

och en tredjedel av vederbörande befattningshavare. Riksbankens

premieinbetalning bör upphöra, när de nu föreslagna lönebestämmelserna

träda i kraft.

För såväl faktorn som de tre sistnämnda befattningshavarna bör beträffande

pensioneringen gälla, att den pension, av vilken de jämlikt den föreslagna

lönegradsplaceringen skulle komma i åtnjutande, minskas med beloppet

av den livränta, vartill de äro berättigade, när de nya lönebestämmelserna

träda i kraft.’

Hade, såsom Kullberg i sin skrivelse framhållit, hänsyn vid lönegradsplaceringen

även tagits till hans skattekompensation, skulle han för att icke

lida minskning i sina dåvarande löneförmåner närmast lia hänförts till lönegraden

Eo 21. Sedermera har emellertid på grund av att Kullberg icke

åtnjutit dyrtidstillägg respektive rörligt tillägg och kristillägg å det personliga

lönetillägget 726 kronor en förskjutning skett så att Kullbergs nuvarande

löneförmåner närmast motsvara vad som utgår till tjänsteman i lönegraden

Eo 20. Hans lön, inberäknat tillägg, utgör cirka 170 kronor mer än slutlönen

i lönegraden Eo 20 men cirka 400 kronor mindre än slutlönen i lönegraden

Eo 21, i båda fallen om man bortser från pensionsavdragen. Dessutom

uppbär han förenämnda livränta å 1 059 kronor per år från livränteoch

kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att det äger sin riktighet att Kullberg

personligen genom den skedda omregleringen av lönerna år 1935 kom

i något missgynnad ställning i förhållande till övriga ovannämnda befattningshavare

vid sedeltryckeriet. Anledningen härtill synes närmast lia varit

en viss avvägning av hans tjänst i förhållande till andra jämförliga tjänster

vid statsförvaltningen i övrigt. Del synes emellertid obilligt, att denna avvägning,

som lämnade Kullbergs löneställning i stort sett oförändrad, skall

gå ut över hans pensionsförmåner. Hade Kullberg icke år 1935 blivit e. o.

tjänsteman, torde hans pension efter särskilt beslut av riksdagen lia reglerats

med utgångspunkt från hans nuvarande löneställning. Det kan ifrågasättas,

huruvida icke hans pension därvid kunde lia blivit högre än deli

som tillkommer honom såsom tjänsteman i lönegraden Eo 18. Fullmäktige

anse sig därför böra förorda någon höjning av hans pension.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Vid fyllnadspensionens bestämmande synes man lämpligen böra utgå från

Kullbergs personliga lönetillägg, 726 kronor. Detta belopp bör emellertid

reduceras med hänsyn till skillnaden mellan lön å I-ort och lön å G-ort,

enär lönen i sistnämnda ortsgrupp fr. o. m. den 1 juli detta år kommer att

ligga till grund för bestämmande av tjänstepensioner. Å G-ort kan lönetillägget

anses motsvara cirka 600 kronor. Fyllnadspensionen bör förslagsvis

sättas till 60 % av sist angivna belopp eller 360 kronor för år. Härvid har

viss hänsyn tagits till att Kullberg icke haft att vidkännas tjänstepensionsavdrag

för fyllnadspensionen. Tillägg synes ej böra utgå å fyllnadspensionen

eftersom dylikt ej beräknats på det personliga lönetillägget.»

Fullmäktige hava föreslagit, att bankoutskottet måtte hos riksdagen hemställa,

att Kullberg från och med dagen efter den, då han avgår ur tjänst,

tillerkännes en fyllnadspension av 360 kronor för år, varå tillägg icke

må utgå.

Utskottet. Av utredningen framgår, att Kullberg i pensionshänseende kommit att

intaga en missgynnad ställning i förhållande till de befattningshavare vid

sedeltryckeriet, med vilka han i lönehänseende varit likställd. Anledningen

härtill är, att Kullbergs befattning vid senaste lönereglering placerades i en

lägre lönegrad än löneförmånerna berättigat till, varvid Kullberg dock medgavs

bibehålla ett tidigare till honom utgående personligt lönetillägg å 726

kronor. I likhet med fullmäktige finner utskottet skäligt att Kullberg tillerkännes

viss pensionsförhöjning på grund av nämnda lönetillägg. Det av

fullmäktige i sådant avseende föreslagna beloppet av 360 kronor, å vilket

några tilläggsförmåner icke skulle få utgå, synes vara väl avvägt.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må medgiva, att faktorn vid riksbankens

sedeltryckeri Carl Hjalmar Kullberg må från och

med månaden efter den, då han avgår ur tjänst, under sin

återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — fyllnadspension till ett belopp

av 360 kronor för år, varå några tilläggsförmåner ej

må utgå.

Stockholm den 30 juni 1942.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, von Horn, Lindbärg, Edin,

Bodin, Sylwan och Albertsson;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Hilding, Sundberg, Westerdahl, Nilsson i Landskrona och Hallberg.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1942

242701

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.