Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

1942-05-19 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1942:7, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1942 kl. 11 f. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts tittut ande i anledning

av väckt motion angående omprövning av gällande ransoneringsbestämmelser.

I en inom första kammaren vackt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 107, har herr Linderot hemställt, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit begära en omprövning av ransoneringebestämmelserna

i syfte att tillförsäkra kroppsarbetare och med dem jämställda samhällsgrupper

större livsmedelsransoner, varvid jämväl frågan om en utökning av

rabatteringssystemet prövas.

Inom andra kammaren har en likalydande motion, nr 126, väckts av herr

Hagberg i Luleå m. fl.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen II: 126.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande från

statens livsmedelskommission. Andra kammarens andra tillfälliga utskott, dit

motionen II: 126 hänvisats, har härjämte inhämtat yttranden från socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen och statens institut för folkhälsan samt dessutom

berett tillfälle för landsorganisationen i Sverige, riksförbundet landsbygdens

folk (R. L. F.), högerns centrala kvinnoråd, bondeförbundets kvinnoorganisation,

folkpartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,

Sveriges husmodersföreningars riksförbund och kooperativa kvinnogillesförbundet

att yttra sig i anledning av motionen. Bondeförbundets kvinnoorganisation,

folkpartiets kvinnoförbund och kooperativa kvinnogillesförbundet ha

ej begagnat sig härav.

Livsmedelskommissionens yttrande i ärendet finnes såsom bilaga fogat vid

det av andra kammarens andra tillfälliga utskott i ärendet avgivna utlåtandet

nr 6.

Socialstyrelsen framhåller, att inom styrelsen sedan någon tid pågår en hushållsbudgetundersökning,

omfattande även hushåll med fattigvårdsunderstöd,

samt att materialet bearbetas inom styrelsen i syfte att utröna i vad män

ransonerna faktiskt ianspråktagits och i vad mån de äro lämpligt avpassade.

Medicinalstyrelsen anför, att till dess kännedom ej kommit, att i fråga om

befolkningens hälsotillstånd några olägenheter av nu tillämpade ransoner visat

sig. Det är vidare icke riktigt såsom i motionen göres gällande att vissa födoJHhang

Ull riksdagens protokoll 1942. 12 sami. 2 avd. Nr 7.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

Il t slottet.

ämnens näringsvärde försämrats eller att potatis skulle vara en utdrygningsprodukt

av mindre näringsvärde. Styrelsen finner icke tillräckliga skäl anförda

för den föreslagna omprövningen av ransoneringsbestämmelserna. Statens

institut för folkhälsan framhåller, att rabatteringssystemet är föremål för omprövning

samt att ransoneringsbestämmelsernas lämplighet med hänsyn till

olika befolkningsgruppers behov prövas från tid till annan. Synpunkterna i

motionen kunna därför förväntas bli beaktade under dessa ärendens fortsatta

behandling.

Landsorganisationen önskar en snar och allsidig omprövning av livsmedelsransoneringen

och rabatteringssystemet men förutsätter att livsmedelskommissionens

näringssakkunniga beakta de i motionen påtalade förhållandena. Riksförbundet

landsbygdens folk har principiellt ingenting emot att ransonerna

utökas för personer med tungt kroppsarbete, örn försörjningsläget så tillåter,

och förordar, att rabatteringssystemet tages under omprövning. Högerns centrala

kvinnoråd anser sig icke, d& myndigheterna redan hava sin uppmärksamhet

riktad på de önskemål, som framlagts i motionen, kunna tillstyrka en ny

utredning, ehuru kvinnorådet på flera punkter helt instämmer i motionens syften.

Socialdemokratiska kvinnoförbundet instämmer i motionens synpunkter

angående kroppsarbetarnas svårigheter att få nuvarande livsmedelsransoner att

räcka. Förbundet anser en särskild utredning icke nödvändig men förväntar

att motionens syfte i görligaste män beaktas av krismyndigheterna. Husmodersföreningarnas

riksförbund anser sig ej lia anledning att förmoda annat än att

ransonerna äro så väl avvägda som möjligt i förhållande till vårt försörjningsläge

och olika samhällsgruppers berättigade krav.

Vid avvägningen av livsmedelsransonernas storlek är det enligt utskottets

uppfattning icke minst viktigt, att personer med tungt kroppsarbete, vilka i

särskild grad äro i behov av näringsrik föda, bli i möjligaste mån tillgodosedda.

Av allra största vikt är jämväl, att de ekonomiskt sämst ställda lia möjlighet

att köpa ut ransonerna av nödvändiga livsmedel.

Redan nu tillämpas en vittgående differentiering av ransonernas storlek

genom tilläggsransoner till personer, som utföra tungt arbete eller vilka eljest

anses vara i behov av större livsmedelsransoner än grundransonerna. Då ransonerna

för kroppsarbetarna samt med dem jämställda i allt fall torde få anses

knappa, vore det i och för sig önskvärt om en utökning av tilläggsransonerna

kunde komma till stånd. Som försörjningsläget nu en gång är, synes emellertid

en dylik utökning icke kunna ske utan motsvarande minskning av grundransonerna.

Härvid måste uppenbarligen tillses att icke näringsstandarden för

andra kategorier försämras över hövan. Särskilt med avseende å barnen är det

av vikt att de bibehållas vid en tillfredsställande näringsstandard.

Vad beträffar den i motionen särskilt berörda frågan örn tilldelning till sjuka

av dietmat framgår av livsmedelskommissionens yttrande att härom meddelade

bestämmelser utfärdats i samråd med den läkarexpertis som finnes represen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

3

terad bland de av kommissionen tillkallade näringssakkunniga. Det torde därför

kunna antagas, att de sjukas intresse i förevarande hänseende blir behörigen

tillgodosett inom ramen för tillgängliga resurser. Det förtjänar påpekas,

att det — enligt vad livsmedelskommissionen framhåller — på grund av att

antalet sjuka med behov av extratilldelning är jämförelsevis stort, är svårt att

ytterligare förbättra deras ställning i ransoneringshänseende; tvärtom torde

kommissionen inom den närmaste tiden få taga ställning till frågan örn icke

sjuka, som lia extratilldelning av vissa varor, i större utsträckning än vad nu

är fallet skola avstå motsvarande ransoner av andra födoämnen.

Av yttrandena i ärendet inhämtas, att frågan örn livsmedelsransonernas lämpliga

avvägning är föremål för fortlöpande uppmärksamhet från de ansvariga

myndigheternas sida. Bland annat anordnas av socialstyrelsen i samarbete med

statens institut för folkhälsan och livsmedelskommissionen varje kvartal sedan

början av år 1940 hushållsbudgetundersökningar i ett antal hushåll i syfte

att fortlöpande kunna följa konsumtionsutvecklingen. På grund härav anser

utskottet anledning icke föreligga för riksdagen att göra någon framställning

till Kungl. Majit angående omprövning av ransoneringsbestämmelserna.

Vad angår rabatteringssystemet har livsmedelskommissionen nyligen underställt

Kungl. Majit förslag till nya bestämmelser härom. Förslaget innebär

bland annat rabatteringens utvidgning att omfatta även köttvaror. Då denna

fråga sålunda redan är föremål för Kungl. Maj :ts prövning, finner utskottet

motionen icke heller i denna del påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet får alltså hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1942.

På utskottets vägnar:

IVAR EKSTRÖMER.

Närvarande: herrar Ekströmer, Heuman, J. Gottfrid Karlsson,* Theodor Magnusson,

Elowsson och tion Horn.*

* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.