Utlåtande i anledning av väckt motion örn utredning angående åtgärder för att bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete i allmän och enskild tjänst.
1942-05-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1942:8, Utlåtande i anledning av väckt motion örn utredning angående åtgärder för att bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete i allmän och enskild tjänst.
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1942 kl. 4 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion örn utredning angående åtgärder för att
bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete i
allmän och enskild tjänst.
I en inom riksdagens första kammare väckt och till dess andra tillfälliga
utskott hänvisad motion, nr 181, har herr Nordenson hemställt, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla örn utredning — lämpligen genom
1941 års befolkningsutredning — angående åtgärder för att, med hänsyn icke
endast till familjesoeiala utan även befolkningspolitiska synpunkter, bereda
gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete i såväl allmän som enskild tjänst.
Inom andra kammaren har en likalydande motion, nr 238, väckts av herr
Håstad och fröken Andersson.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen I: 181.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande från
socialstyrelsen. Utskottet har vidare berett svenska arbetsgivareföreningen, landsorganisationen
i Sverige, högerns centrala kvinnoråd, svenska landsbygdens
kvinnoförbund, folkpartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,
Fredrika Bremer-förbundet och Sveriges husmodersföreningars riksförbund
tillfälle att yttra sig över motionen. Andra kammarens tredje tillfälliga
utskott, dit motionen II: 238 hänvisats, har härjämte införskaffat yttranden
från statskontoret, statens arbetsmarknadskommission, 1941 års befolkningsutredning,
handelns arbetsgivareorganisation, kooperativa förbundet, de anställdas
centralorganisation (Daco), kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd,
kvinnliga kontoristföreningen och yrkeskvinnors riksförbund.
Socialstyrelsen, som överlämnat ett yttrande från socialstyrelsens personalförening,
anför bland annat:
Den i motionen väckta frågan bör tillmätas stor betydelse ur befolkningspolitiska
synpunker. För många gifta kvinnor torde nu risken för att de skola
nödgas helt lämna sitt arbete utgöra ett tungt vägande skäl att avstå från
moderskapet eller begränsa barnantalet, kanske till endast ett barn. Där de å
andra sidan ha möjligheten att behålla sitt arbete med oavkortad arbetstid även
efter det att de ha blivit mödrar, framstår detta, så länge barnen äro små,
som en allt annat än önskvärd anordning. Förvärvsarbetet i förening med
plikterna i hemmet lägger i sådana fall i regel en oskäligt tung börda på dessa
kvinnor, vilket kan bliva ödesdigert för deras hälsa och därmed också för deras
förmåga att fullgöra sina för samhället så viktiga funktioner som hustrur och
mödrar. Genom anordningar för deltidsarbete kunde säkerligen de gifta kvinnornas
arbets- och hemproblem i många fall få en lycklig lösning. — För
åtskilliga kvinnor är det även en fråga örn ökad tillfredsställelse med livet, att
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 18 sami. 8 avd. Nr 8. 1
Motionen.
Yttranden.
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
de sålunda få goda tillfällen till annat arbete jämte hemarbetet. Därigenom
främjas också de gifta kvinnornas utveckling till för allmänna frågor intresserade
medborgare, och samhället blir å sin sida i tillfälle att i ökad utsträckning
räkna med deras insatser. — Genom en tillämpning av deltidsarbete i större
skala skulle, som det också har påpekats, mycken arbetskraft kunna bevaras
inom förvärvslivet, till fromma för de enskilda såväl som för samhället. Det
är ofta svårt för dem, som lia lämnat en anställning, att åter få arbete, örn
de vid högre ålder få anledning att söka sig ut på arbetsmarknaden. Mycket av
själva hushållsarbetet har i våra dagar rationaliserats och tar icke kvinnornas
arbetskraft i anspråk i samma mån som tidigare. När barnen växa upp och
modern ej längre behöves i hemmet, kan hon vilja ha en anställning utanför
hemmet, men hennes duglighet för det arbete, hon tidigare utfört, har givetvis
minskats under en kanske mångårig fullständig frånvaro därifrån. De frånskilda
kvinnornas och änkornas grupper böra i detta sammanhang bland andra
beaktas. Det kan i somliga fäll bli av stort värde för en person att ha kunnat
uppehålla kontinuiteten i förvärvsarbetet genom en deltidsanställning, och den
arbetsskicklighet, som en gång förvärvats, går då icke heller förlorad för samhället.
— Det kan icke heller råda något tvivel om att vissa betänkligheter, som
eljest från de berörda personalgruppernas sida ha anförts mot tanken på en
mera allmän tillämpning av deltidsarbetet, utan vidare bortfalla, när det gäller
de i allmän tjänst anställda. Det kan här ej gärna bli tal örn att anordningen
skulle kunna få någon oförmånlig verkan i lönenedpressande riktning.
Vissa tänkbara olägenheter i samband med befordringsförhållandena inom
statstjänsten, vilka antytts i personalföreningens yttrande, torde å andra sidan
vara förtjänta av att beaktas men utgöra dock icke oöverkomliga svårigheter.
Det torde i övrigt bl. a. behöva tillses, att icke för personalen ogynnsamma
konsekvenser av deltidsarbetet må uppkomma i samband med beräkning av
meriter för befordran till högre tjänster. — Frågan örn de rätta formerna för
ett befrämjande av deltidsarbetet i det allmännas tjänst må det bli en kommande
utrednings sak att pröva. I motionen har pekats på möjligheten av en
utvidgning av nu gällande bestämmelser i vissa författningar. Socialstyrelsens
personalförening synes ifrågasätta införandet av en lagstadgad rätt till deltidsarbete
för personalen, där vissa angivna förutsättningar äro för handen.
Oavsett hur långt det kan befinnas lämpligt att gå i fråga om dylika bestämmelser,
är det i varje fall av vikt, att det i allmänna direktiv klart utsäges,
att deltidsarbete under vissa betingelser skall uppmuntras och metodiskt genomföras
i allmän tjänst. Man bör komma därhän, att deltidsarbete i viss
utsträckning där blir en normal företeelse. — Det bör emellertid anses uteslutet,
att i samband härmed något tvång skulle införas, innebärande, att personal
under vissa förhållanden skulle åläggas att utbyta en heltidsanställning
mot en deltidsanställning. Sistnämnda art av anställning bör blott vara en
möjlighet, som står till förfogande för vissa fall. Det bör också vara klart,
att denna möjlighet icke endast erbjudes gifta kvinnor under vissa förhållanden
utan även personal i övrigt, när så kan vara skäligt. — Det kan antagas,
att ett positivt ställningstagande av sådan art till frågan om deltidsarbetet för
den allmänna tjänstens vidkommande icke skall bliva utan påföljd med avseende
på opinionens inställning till spörsmålet även vad den enskilda förvärvsverksamheten
beträffar. Det bör bli av stor betydelse, att det allmänna
verkar med exemplets makt. En undersökning må i övrigt pröva möjligheterna
att främja motsvarande anordningars genomförande på den stora arbetsmarknadens
skilda områden. Det är tvivelaktigt, örn tvingande bestämmelser kunna
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
3
vara på sin plats. En ändring av den allmänna uppfattningen på detta område,
vilken åtminstone till stor del torde bygga på irrationella betraktelsesätt, torde
framför allt vara påkallad. Det är efter styrelsens ovan antydda mening mycket
önskvärt, särskilt med hänsyn till vad en sund befolkningspolitik kräver,
att den allmänna opinionen i mera vidsträckt omfattning blir välvilligt inställd
till deltidsarbetet för de gifta kvinnornas och särskilt mödrarnas del. — Under
hänvisning till vad styrelsen anfört tillstyrker socialstyrelsen en utredning i
motionens syfte.
Statskontoret framhåller i huvudsak följande:
Ämbetsverket anser att heltidsanställd arbetskraft ur arbetssynpunkt avgjort
är att föredraga inom ämbetsverken, åtminstone i den mån arbetsförhållandena
äro likartade statskontorets. Otvivelaktigt måste emellertid även de
av motionärerna anförda familjesoeiala. befolkningspolitiska och arbetsmarknadsekonomiska
skälen tillmätas betydelse vid bedömande av förevarande
spörsmål och statskontoret anser sig för sin del icke böra resa invändningar
mot att ett allmänt övervägande av denna fråga under hänsynstagande till
alla på densamma inverkande omständigheter kommer till stånd, även örn ämbetsverket
förutser, att betydande praktiska svårigheter komma att möta för
ett genomförande av åtgärder i det av motionärerna avsedda syftet. Statskontoret
utgår härvid ifrån att det ieke lärer böra komma i fråga, att anordningar
för deltidstjänst, där sådan tjänst icke är betingad av arbetsförhållandena,
vidtagas allenast med avseende å allmän tjänst.
Statens arbetsmarknadskommission bar efter börande av sina sakkunniga i
frågor rörande kvinnlig arbetskraft anfört bland annat följande:
Inom arbetsfält, där kvinnlig arbetskraft anlitas i stor utsträckning, är deltidsarbete
relativt ovanligt. Inom industri, kontors- och affärsverksamhet samt
allmän tjänst förekommer sålunda mera sällan deltidsarbete. T den mån inkomstbringande
arbete efterfrågas av gift kvinna, torde i flertalet fall vederbörande
önska heldagsarbete med full betalning. En mera allmän övergång till
deltidsarbete i fråga örn gifta kvinnor skulle inom åtskilliga områden, där
kvinnlig arbetskraft anlitas, vålla så stora olägenheter för arbetets behöriga
gång, att man kan befara, att intresset från företagarnas sida att taga kvinnlig
arbetskraft i anspråk skulle starkt nedgå. Det torde vara uppenbart, att situationen
under nuvarande extraordinära förhållanden inom vårt samhälle och
på arbetsmarknaden näppeligen synes kunna läggas till grund för en utredning.
vilken skulle bli normgivande för mera normala tidsskeden. Med hänsyn
härtill och då frågan helt nvligen varit för emill för offentlig utredning genom
kvinnoarbetskommittén år 1938. synes för närvarande icke mycket stå att vinna
genom förnyade undersökningar. Deltidsarbete under allmän mobilisering eller
krig kommer däremot att, få helt andra proportioner än vad nu är fallet och
sorn kunna väntas under mera normala förhållanden. Problemet att organisera
deltidsarbetskraftens utnyttjande under sådana betingelser är en uppgift, som
ankommer på arbetsmarknadskommissionen. Kommissionen har på denna punkt
vidtagit åtskilliga förberedande åtgärder genom att bl. a. bedriva utbildningsverksamhet
av olika slag bland kvinnor. Kurser ha sålunda kommit till stånd
inom husligt arbete, jordbruk och verkstadsindustri, och det är kommissionens
avsikt att söka utbygga denna verksamhet för att därigenom utbilda ytterligare
reservarbetskraft, Genom att, stimulera och understödja utbildningsåtgärder
även från industriens egen sida vill kommissionen jämväl på sådana vägar
befrämja ett ianspråktagande av latent kvinnlig arbetskraft. Även örn frågan
4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
om utnyttjande av kvirin lier reservarbetskraft får betraktas såsom en fråga
närmast av kriskaraktär och icke i gemen torde anses b än förb''g till det gängse
problemet örn gifta kvinnors förvärvsarbete, framstår dock den bär nämnda
sidan såsom den ur kommissionens synpunkt för närvarande viktigaste.
1941 års befolkningsutredning framhåller i huvudsak följande:
Den fråga, som i motionen väckts, är av största vikt och intresse för de
problem, som befolkningsutredningen bar att taga ställning till. Redan nu ba
stora grupper av gifta kvinnor sökt sig till sådana yrken, där man efterfrågar
arbetskraft, som står till förfogande för deltidstjänstgöring. Inom stora arbetsområden,
där kvinnlig arbetskraft är sysselsatt, företrädesvis inom industrioeb
kontorsvrkena men även inom t. ex. lärår- och sjukvårdsvrken, ges emellertid
för närvarande inga möjligheter att erhålla deltidsarbete. Utan att
närmare upptaga till diskussion de skäl. som framföras emot deltidsarbete
på bär berörda arbetsområden, vill befolkningsutredningen framhålla, att
ehuru många av dessa skäl otvivelaktigt äro sakligt berättigade, synas de dock
icke ha en så generell giltighet, att de böra hindra, att en utredning verkställes
i frågan. Då befolkningsutredningen icke anser sig vara ett lämpligt
organ för utredning av de invecklade arbetsmarknads- och lönefrågor, som
måste lösas, innan möjligheter till deltidsarbete kunna erbjudas i större utsträckning
än vad som för närvarande sker, torde en utredning i hithörande
frågor enligt befolkningsutredningens uppfattning lämpligen böra anförtros
åt särskilda sakkunniga. Befolkningsutredningen förordar att en utredning
i motionens syfte kommer till stånd.
Svenska arbetsgivareföreningen tillstyrker i princip motionen, dock under
uttalande att utredningen åtminstone för närvarande lämpligen bör begränsas
till frågan, i vad mån ökade tillfällen till deltidsarbete kunna beredas gifta
kvinnor i allmän tjänst.
Handelns arbetsgivareorganisation framhåller, att inom många handelsfirmor
sedan gammalt regelmässigt plägat anlitas gifta kvinnor för korttidsarbeten.
Organisationen har icke något att erinra mot den i motionen föreslagna
utredningen men utgår från att den tager sikte på förhållandena under någorlunda
normala tider.
Landsorganisationen i Sverige, landssekretariatet, anför följande:
Icke endast bland arbetarna och arbetsgivarna utan även på kvinnohåll råda
delade meningar örn lämpligheten av ett system med deltidsarbete för gifta
kvinnor. Ställningstagandet är ej sällan både bland anhängare och bland motståndare
till denna anställningsform påverkat av förutfattade, doktrinärt
eller känslomässigt bestämda värderingar. Man synes i sådana fall förutsätta
att fråga är örn rätt resp. örn plikt för gift kvinna att utföra deltidsarbete,
medan problemet tydligen endast galler genomförbarheten inom vissa områden
av en sådan arbetsorganisation, varigenom efter å ömse sidor fri överenskommelse
anställningsformen i fråga kunde vinna tillämpning. Detta är
en praktisk-teknisk fråga, vars lösning icke bör påverkas av några principiella
uppfattningar örn gift kvinnas förvärvsarbete i allmänhet. Frågans praktiska
intresse synes sekretariatet motivera en utredning. Denna bör emellertid göras
helt förutsättningslös och, under fasthållande av anställningsformens frivilliga
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
5
karaktär, främst inriktas på en inventering av arbetsområden och arbetsuppgifter,
vilka över huvud kunna tänkas ifrågakomma för deltidsarbete, samt
på en undersökning av beräkningsgrunderna vid sådant arbete för av anställningstid
resp. arbetad tid beroende löneförmåner.
De anställdas centralorganisation (Daco) har i ärendet hört svenska industritjänstemannaförbundet,
handelstjänstemannaförbundet, svenska bankmannaföreningen,
försäkringstjänstemannaföreningen och systembolagens personalförening,
vilka samtliga uttalat sig för en utredning i motionens syfte. Jämväl
Daco tillstyrker för egen del en dylik utredning; denna bör vara allsidig och
förutsättningslös.
Högerns centrala kvinnoråd tillstyrker motionen, därvid rådet bland annat
framhåller, att det är av största vikt att tillse att deltidsarbetet blir en frivillig
och ej en obligatorisk arbetsform för gifta kvinnor.
Svenska landsbygdens kvinnoförbund instämmer i motionärens hemställan
örn en utredning. Förbundet vill att utredningen även skall omfatta lantbrukarhustrurna
samt att detta beaktas vid tillkallandet av sakkunniga.
Folkpartiets kvinnoförbund, som i ärendet hört sina lokalgrupper, har genom
sitt arbetsutskott framhållit i huvudsak följande:
I de frän lokalgrupperna inkomna uttalandena har framhållits såväl ^delar
som nackdelar av att genom en utredning söka åstadkomma ökade möjligheter
för gifta kvinnor att övergå till deltidsarbete. De lokalgrupper, som icke
gärna se, att en utredning kommer till stånd, ha i stort sett understrukit sådana
svnpunkter på frågan som att införande av deltids» bete skulle medföra en
allmän nedvärdering av den kvinnliga arbetskraften samt nedpressning av
arbetslönerna. Man befarar vidare, att deltidsarbete speciellt på kontorsbanan
skall under de relativt oreglerade arbetstidsförhållandena utveckla sig^tillbett
heltidsarbete med deltidslön. Andra lokalgrupper åter anse att något bör göras
för att lätta de yrkesarbetande gifta kvinnornas och framför allt mödrarnas
arbetsbördor såväl inom som utom hemmet, därvid bland annat även. framhållits
befolkningsfrågans allvarliga, läge. Sistnämnda grupper, som äro i stor
majoritet, förorda en utredning i motionens syfte. Det framhålles, att det ej
kan bli tal örn någon ovillkorlig rätt för de gifta kvinnorna att få deltidsarbete
och ej heller örn näsrot tvång, att mot sin vilja utbyta heltidstjänst mot halvtidstjänst.
Arbetsutskottet vill för sin del understryka, att en blivande utredning
kommer att lägga huvudvikten vid en positiv lösning av frågan d. v. s.
att man söker skapa ökade arbetstillfällen, där deltidsarbete kan komma i
fråga, och att man icke ser frågan enbart ur de yrkesarbetande kvinnornas
utan även ur hemmens synpunkt.
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund framhåller bland annat:
Frågan örn arbetskrafts utnyttjande genom deltidsarbete är icke enbart ett
problem, som rör den kvinnliga arbetskraften utan alla, som av olika anledningar
icke kunna ägna sig åt heltidsarbete i vanlig mening. Icke minst det befolkningspolitiska
problemet, hur produktionen skall kunna hållas uppe på en tillfredsställande
nivå, då antalet människor i de produktiva åldrarna under de
närmaste årtiondena kommer att minska, fordrar för sin lösning en noggrann
utredning och planläggning redan nu av möjligheterna att i största utsträckning
anlita ali tillgänglig arbetskraft. Förbundet anser sig därför böra avstyrka
6
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
all utredning av deltidsarbetet, som ej generellt tar sikte på samtliga av denna
arbetsform intresserade grupper.
Jämväl kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd, kvinnliga kontoristföreningen,
yrkeskvinnors riksförbund och Sveriges husmodersföreningars riksförbund
framhålla att frågan örn deltidsarbete ieke endast är ett de gifta kvinnornas
problem utan även är av betydelse för andra löntagare, såväl ogifta kvinnor
som män. En utredning bör därför enligt dessa organisationer icke begränsas
till allenast de gifta kvinnorna.
Fredrika Bremer-förbundet anför bland annat:
Det kan e.i bestridas att många mödrar bli bärt ansträngda av den dubbla
bördan att ha vård örn barn och bern och därjämte såsom förvärvsarbetande
inneha heltidstjänst. Ett deltidsarbete däremot motverkar överansträngning
oeb medför även andra fördelar såväl för individen som för samhället. Förbundet
kan däremot ieke biträda den i motionen framförda tankegången att det
jämväl för de barnlösa hemmen vore önskvärt, att hustrun avstode från heltidsanställning
för att ägna mera av sitt arbete åt husmodersuppgiften. — Med
allt erkännande av de fördelar deltidsarbetet kan medföra, särskilt för mödrar
med små barn. är det emellertid enligt förbundet ofrånkomligt att icke alla de
verkningar som följa av en sådan anordning äro gynnsamma. Sålunda kunna
arbetsgivarna icke undgå en del extra besvär och ökade kostnader och för de
anställdas del befaras olägenheter av annan art såsom att deltidsarbetet ger
den kvinnliga arbetskraften karaktär av minskad användbarhet och därigenom
kan medföra en sänkning av lönenivån. Såsom en annan nackdel bar framförts
risk för minskade befordringsmöjligbeter. Ihan att ingå på i vad mån
dessa farhåsror kunna anses berättigade, synas de dock förbundet påkalla beaktande.
Därest en utredning i motionens syfte kommer till stånd, bör denna
enligt, förbundet avse att klarlägga i vad mån tillfälle till deltidsarbete på olika
yrkesområden kan beredas de kvinnor, som på grund av sina modersplikter
önska sådant arbete: utredningsarbetet bör anförtros åt en kommitté, där framför
allt den kvinnliga sakkunskapen är företrädd av representanter — såväl
mödrar som ieke mödrar — för olika arbetsområden.
Kooperativa förbundet framhåller i huvudsak följande:
Antalet födelser sedan 1920 bar nedgått så starkt, att man får för framtiden
räkna med en påtaglig förskjutning i befolkningens ålderssammansättning.
Medan det för närvarande finnes en åldring på 6—7 personer i arbetsför ålder,
kommer det år 1960 att finnas endast 5 personer i denna ålder per åldring.
Det är därför angeläget att all produktionsduglig arbetskraft, manlig oeb
kvinnlig, kommer till så effektiv användning som möjligt. Erfarenheten visar,
att hel yrkesverksamhet för hustrun i regel verkar nativitetsminskande medan
däremot partiell yrkesverksamhet icke nämnvärt sänkt nativiteten i jämförelse
med läget i äktenskap, där hustrun ej är yrkesutövande. Dessa skäl synas
tala för att bland de gifta kvinnorna, som äro landets största befolkningsgrupp,
1,2 milj., finnes en arbetskraftreserv, som framför allt i form av deltidsarbete
kan och bör utnyttjas under de närmaste årtiondena. Om så sker med beaktande
såväl av familjesociala som företagsekonomiska synpunkter, bör resultatet kunna
bli bättre familjeekonomi och ökad produktion, varigenom skapas bättre försörjningsmöjligheter
i alla åldersgrupper. De allmänna erfarenheterna från
konsumentkooperationen med dess 736.000 anslutna hushåll synas ge vid han
-
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr ti.
7
den, att gifta kvinnors deltidsarbete icke givit anledning till olyckliga familjesociala
konsekvenser. Även de företagsekonomiska erfarenheterna äro i stort
sett sådana, att kooperationen har anledning främja en socialt ansvarsbetonad
användning av kvinnligt deltidsarbete på sådana arbetsområden, som lämpa
sig härför. I konsumtionsföreningens butiksverksamhet har kvinnligt deltidsarbete
förekommit i tämligen stor skala (ofta cirka 25 %) under brådare tider
och givit goda erfarenheter. I föreningarnas industriella verksamhet har deltidsarbetet
däremot ej tillämpats i någon större utsträckning. Såsom en fördel
med deltidsarbete framhålles, att deltidsarbete överflödiggör raster, vilket innebär,
att maskinerna kunna effektivare utnyttjas, då arbetsgången kan bli mer
kontinuerlig. Anförda exempel torde visa att deltidsarbete är mindre lämpligt
i långt specialiserad serietillverkning, där det ställes stora krav på individuell
yrkesskicklighet, medan deltidsarbete däremot lämpar sig väl i en starkt mekaniserad
drift, där de anställda i första rummet ha övervakningsuppgifter eller
prestera enkla handgrepp. Förbundet tillstyrker bifall till motionen.
Medan de gifta kvinnorna tidigare endast i undantagsfall ägnat sig åt yrkesarbete,
har utvecklingen numera lett därhän, att de i stor utsträckning vid sidan
av hemmets skötsel och vården örn barnen även bidraga till familjens uppehälle
genom förvärvsarbete. Denna utveckling har, såsom påvisats i föreliggande
motion, skapat flera svårlösta problem. Utskottet anser därför att det i
motionen väckta spörsmålet förtjänar all uppmärksamhet från statsmakternas
sida.
När det gäller att söka komma till rätta med ifrågavarande problem, är det
enligt utskottets uppfattning av vikt att fastslå, att det — bortsett från
att många familjer äro för sin existens beroende av att även hustrun har förvärvsarbete
— måste anses vara för samhället gagneligt att de gifta kvinnornas
arbetskraft i mån av vederbörandes förmåga kan tagas i anspråk för arbetsuppgifter
även utom hemmet. Sålunda äga många gifta kvinnor genom utbildning
eller eljest speciella förutsättningar för vissa yrken, och särskilt i tider
av minskad tillgång på arbetskraft i de arbetsföra åldrarna måste det vara
av vikt att även de gifta kvinnornas arbetsförmåga kommer samhället till godo
så mycket som möjligt i den mån de ej behövas i hemmet. I detta sammanhang
bör ej heller förbises att yrkesarbetet, därigenom att dess utövare i regel torde
givas tillfälle att i större utsträckning än vid uteslutande hemarbete komma i
kontakt med tidens frågor, i många fall kan vara ägnat att vidga horisonten
och utveckla personligheten, allt av värde icke blott för kvinnorna såsom samhällsmedlemmar
över huvud utan även och ej minst vid fullgörandet av deras
betydelsefulla uppgift att handleda och fostra det uppväxande släktet.
Emellertid torde heltidsanställning ofta försvåra för den gifta kvinnan att
ägna tid och krafter i erforderlig grad även åt hemmets skötsel och vården
om barnen. Såsom motionärerna framhållit torde förvärvsarbetet för de gifta
kvinnorna även verka i barnbegränsande riktning. Det måste därför anses
vara ett ur samhällets synpunkt angeläget intresse att i möjligaste mån söka
råda bot för dylika med förvärvsarbetet förknippade allvarliga olägenheter
Utskottet.
8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
av familjesocial och befolkningspolitisk art. En lösning av frågan, som torde
vara ägnad att åtminstone i viss grad tillgodose de olika mot varandra stridande
intressena på förevarande område, synes utskottet vara att söka skapa
ökade tilllfällen för de gifta kvinnorna att erhålla deltidsarbete. Ehuru utskottet
anser att det för ernående i största möjliga utsträckning av åsyftat resultat vore
önskvärt att en dylik arbetsform för de gifta kvinnornas del kunde vinna tilllämpning
i såväl allmän som enskild tjänst, har utskottet dock icke förbisett
att det i vissa fall kan komma att stöta på praktiska svårigheter att genomföra
en dylik ordning vad beträffar enskild tjänst. Inom den allmänna tjänsten,
där arbetsformer och löneförmåner m. m. i stor utsträckning regleras genom
instruktioner och reglementen, synas däremot förutsättningarna vara större
för införande av deltidsarbete. Utskottet anser därför, att den i motionen föreslagna
utredningen för närvarande bör begränsas till allmän tjänst. Har väl
frågan vunnit sin lösning inom den allmänna tjänsten, torde tiden sedan vara
mogen att taga under övervägande frågan örn tillämpning av en dylik arbetsform
jämväl i enskild tjänst. I detta sammanhang bör framhållas, att en mera
allmänt genomförd tillämpning av deltidstjänstgöring inom den offentliga
tjänsten torde vara ägnad att påverka opinionen, så att en ''övergång till en
dylik arbetsform inom den enskilda företagsamheten därefter kan antagas bli
underlättad.
Vid den av utskottet sålunda förordade utredningen, som bör vara helt förutsättningslös,
torde i främsta rummet böra undersökas, inom vilka områden
av den offentliga tjänsten, såväl statlig som kommunal, deltidsarbete lämpligen
kan komma i fråga samt vilka åtgärder som böra vidtagas för att en övergång
skall kunna äga rum till en dylik arbetsform i de fall detta må befinnas önskvärt
och ändamålsenligt. Vidare bör till behandling upptagas bland annat frågan
örn avlönings-, pensions-, befordrings- m. fl. förhållanden, vilka kräva särskild
reglering vid deltidsanställning.
Utskottet har icke förbisett att det från en del håll uttalats farhågor för att ett
mera allmänt införande av deltidsarbete för de gifta kvinnorna skulle kunna
medföra risk för vissa icke önskvärda konsekvenser, såsom en allmän nedvärdering
av kvinnoarbetet, nedpressning av lönerna m. m. Utskottet anser emellertid
att betänkligheter av denna art, vilka i allt fall vad beträffar den offentliga
tjänsten knappast torde äga fog, icke böra få utgöra hinder för en utredning
i ämnet.
I flera av de avgivna yttrandena har berörts frågan örn lagstadgad rätt till
deltidsarbete respektive skyldighet att antaga sådant arbete. Utskottet, som
närmast är av den uppfattningen att deltidsarbetet bör vara en fullt frivillig
arbetsform, utgår från att jämväl detta spörsmål kommer att erhålla en allsidig
belysning vid den föreslagna utredningen.
Vad slutligen angår formen för en utredning i ämnet ha motionärerna ifrågasatt
att den skulle överlämnas till 1941 års befolkningsutredning. Då emellertid
befolkningsutredningen, såsom denna i avgivet yttrande framhållit, icke
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
9
torde äga för en sådan uppgift erforderlig sakkunskap i fråga om de speciella
arbetsmarknadstekniska och lönetekniska problemen, synes det utskottet som
örn en utredning angående deltidsarbetet inom den offentliga tjänsten lämpligen
borde anförtros åt särskilda sakkunniga. I utredningen böra intresserade
grupper bli representerade i den omfattning som erfordras för att erhålla
en möjligast allsidig belysning av ifrågavarande problem.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att första kammaren måtte endast såtillvida bifalla ifrågavarande
motion, att kammaren för sin del beslutar, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller örn utredning angående
åtgärder för att bereda gifta kvinnor ökade tillfällen
till deltidsarbete i allmän tjänst.
Stockholm den 22 maj 1942.
På utskottets vägnar:
IVAR EKSTRÖMER.
Närvarande: herrar Ekströmer, Heitman, Theodor Magnusson, Nisser, Elowsson och Emil
Petersson.
Bihang till riksdagens protokoll 19it. Ig sami. 2 avd. Nr 8.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.