Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m.
1942-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1942:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m.
Dokumentets text
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1942 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande
av en lånefond för bevattningsanläggningar
m. m.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 6 mars 1942 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 141, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
1) till Bevattningslånefonden å kapitalbudgeten under rubriken statens utlåningsfonder
ett reservationsanslag av 500,000 kronor;
2) till Lantbrukshögskolan: Anordnande av bevattningsförsök under nionde
huvudtiteln ett reservationsanslag av 10,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse
därför ej lämnas nedan, hänvisa till propositionen.
I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 8 augusti 1941 har rektorn vid
lantbrukshögskolan, professorn i agronomisk hydroteknik H. Flodkvist,
hemställt om åtgärders vidtagande för inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar
inom jordbruket och trädgårdsskötseln. Vid skrivelsen
var bland annat fogad en redogörelse för ett vid lantbrukshögskolan år
1941 utfört försök med bevattning av betesvall. Vidare ha hushållningssällskapens
ombud i skrivelse den 30 september 1941, i anslutning till en
motion av Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, hemställt,
att Kungl. Majit måtte föranstalta örn skyndsam utredning rörande
på vad sätt och i vad mån staten lämpligen skulle kunna understödja utförandet
av anläggningar för bevattning av åker- och trädgårdsjord ävensom
för riksdagen framlägga av denna utredning föranledda förslag, över nämnda
.framställningar lia infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen
och statens livsmedelskommission gemensamt den 15 januari 1942 samt
av statskontoret den 19 februari 1942. Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen,
som vid sitt utlåtande fogat en av professor Flodkvist den
10 december 1941 upprättad promemoria, lia föreslagit att en särskild lånefond,
benämnd bevattningslånefonden, måtte inrättas ävensom att till sagda
fond måtte å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 anvisas ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 10 sami. Nr 39.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
Med skrivelse den 15 januari 1942 har lantbruksstyrelsen överlämnat
dels en den 23 augusti 1941 dagtecknad skrivelse av styrelsen för svenska
vall- och mosskulturföreningen, däri föreningen hemställt om ett statsanslag
av 3,500 kronor för igångsättande av vissa försök med artificiell
bevattning av betesmarker inom södra delen av Kalmar län för utredande av
den konstgjorda bevattningens ekonomiska förutsättningar för lantbruket,
dels ock en den 24 november 1941 dagtecknad framställning av styrelsen för
lantbruksliögskolan, däri högskolestyrelsen, under åberopande av en skrivelse
av professor Flodkvist, hemställt om ett anslag av 10,500 kronor för
utförande av vissa bevattningsförsök. Lantbruksstyrelsen, som uppgivit, att
det i föreningsstyrelsens ansökning avsedda syftet komme att bliva tillgodosett,
därest högskolestyrelsens framställning bifölles, har hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1941/
42 till Lantbrukshögskolan: Bidrag till bevattningsförsök anvisa ett reservationsanslag
av 10,500 kronor, över sistnämnda framställningar har statens
livsmedelskommission den 17 februari 1942 avgivit utlåtande.
Efter redogörelse för omförmälda framställningar och yttranden har departementschefen
i ärendet anfört följande:
»På grund av de senaste årens starka torkperioder, som i vissa trakter av
landet medfört svår missväxt, har ett starkt intresse för konstgjord bevattning
av fält och trädgårdar framträtt. Med tillgodogörande av vunna erfarenheter
på området ha även bevattningsanläggningar genom enskilt initiativ
kommit till utförande, vilka i vissa fall visat sig giva lovande resultat. Med
hänsyn till den betydelse bevattningsfrågans lösande torde få för jordbruket
och trädgårdsskötseln inom de delar av landet, där erforderlig vattentillgång
förefinnes, torde det vara befogat, att staten lämnar visst stöd för anordnandet
av bevattningsanläggningar.
I likhet med lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen anser jag det
lämpligt att en lånefond, benämnd bevattningslånefonden, inrättas, från vilken
lån för bestridande av kostnaderna för bevattningsanläggningar kunna
beviljas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Med hänsyn
till att frågan om anordnandet av bevattningsanläggningar ännu får anses
befinna sig på försöksstadiet synes lånerörelsen tills vidare böra begränsas
till sådana anläggningar, beträffande vilka särskilt gynnsamma naturliga förutsättningar
föreligga och för vilka erforderligt vatten fritt disponeras.
Beträffande storleken av de lån, som böra ifrågakomma, kan jag ansluta
mig till lantbruksstyrelsens förslag. Lån torde sålunda få lämnas intill
75 procent av den för varje särskilt företag beräknade anläggningskostnaden,
däri inberäknat kostnaden för upprättande av erforderlig bevattningsplan.
Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelsen att besluta om utlämnande
av lån, dock först sedan vederbörande hushållningssällskap efter hörande
av sin täckdikningsnämnd avgivit yttrande samt bevattningsplan upprättats.
Av sådan plan bör framgå bland annat jordens beskaffenhet, dräneringstillstånd
och användning, ifrågasatt anläggnings närmare utformning
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
3
och kapacitet, anläggningskostnad och beräknade årliga kostnader. För bedömandet
av frågan om lönsamheten av ifrågasatt företag torde även böra angivas
de fördelar, vilka väntas kunna erhållas under skilda förhållanden genom
tillkomsten av bevattningsanläggning.
Enär för granskning och planläggning av bevattningsföretag torde erfordras
särskild sakkunskap, har jag icke något att erinra mot lantbruksstyrelsens
förslag att möjlighet beredes för anlitande inom styrelsen av en på området
sakkunnig person för biträde med uppgörandet av bevattningsplaner m. m.
För planläggningar ävensom för undersökningar å förrältningsställena torde
vederbörande rekvirenter böra erlägga vissa avgifter. Dessa böra i möjligaste
mån avvägas så att kostnaderna för resor och avlöning till den sakkunnige
kunna täckas genom inflytande avgifter. Därest avgifterna icke visa sig tillräckliga,
torde för ändamålet få tagas i anspråk medel, som stå till Kungl.
Maj:ts förfogande.
I fråga om bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneverksamheten
kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens och livsmedelskommissionens
förslag. Då den konstgjorda bevattningen vid inträffande torkperioder
torde medföra ett bättre utnyttjande av jordens växtkraft redan under
det första året, synes någon räntefrihet dock ej böra ifrågakomma. Beträffande
räntan vill jag, med hänsyn till vad statskontoret anfört, förorda att densamma
fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av den effektiva medelräntan
av statens fasta upplåning. Räknat från två år efter första lyftningsdagen
bör erhållet lån återbetalas under en tid av 10 år. För återbetalningen synes
böra ställas säkerhet, som kan godkännas av den myndighet som handhar
lånerörelsen. Där särskilda skäl föreligga, torde undantagsvis lån böra få
utgå även till redan utförda anläggningar.
Att med någon större grad av säkerhet beräkna medelsbehovet för den
nu ifrågasatta låneverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. I enlighet
med lantbruksstyrelsens förslag synes emellertid till den nya lånefonden
böra anvisas ett belopp av 500,000 kronor. Då det är av vikt, att verksamheten
kan igångsättas redan under innevarande budgetår, vill jag förorda
att sagda belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.
Därest riksdagen bifaller vad sålunda förordats, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att utfärda för ifrågavarande verksamhet erforderliga bestämmelser.
Vad härefter angår frågan om medelsanvisning för utförandet av vissa
bevattningsförsök, framgår av den i ärendet förebragta utredningen att
åtskilliga problem ännu föreligga, vilka måste lösas för att fältbevattningen
skall kunna giva bästa möjliga residtat under olika förhållanden och för olika
grödor. På grund av det intresse som råder inom landet för anordnandet
av bevattningsanläggningar synes det vara av vikt att en sådan försöksverksamhet
kommer till stånd, som kan giva en god vägledning beträffande
den konstgjorda bevattningens möjligheter. I likhet med de börda myndigheterna
vill jag därför förorda, att vissa bevattningsförsök må komma till
utförande i huvudsaklig överensstämmelse med den av lanlbrukshögskolans
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
U tskottet.
styrelse framlagda planen. Vid bifall härtill torde det i styrelsens för
svenska vall- och mosskulturföreningen framställning avsedda syftet även
bliva tillgodosett. För utförandet av de av lantbrukshögskolan till år
1942 planerade bevattningsförsöken erfordras ett belopp av 10,500 kronor,
och jag vill förorda att nämnda belopp anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan:
Anordnande av bevattningsförsök. För användningen av anslaget,
vilket bör ställas till styrelsens för lantbrukshögskolan förfogande, torde
Kungl. Maj:t i sinom tid böra meddela erforderliga föreskrifter.»
Såsom av utredningen i ärendet framgår ha de senaste årens starka torkperioder
föranlett vissa försök med konstgjord bevattning av åker- och trädgårdsjord.
Då nu från olika håll framställts önskemål örn statens medverkan och
stöd för anordnande av dylika bevattningsanläggningar, anser sig utskottet
på grund av frågans stora betydelse böra tillstyrka vidtagandet av åtgärder
i angivna syfte.
I likhet med departementschefen vill utskottet biträda lantbruksstyrelsens
och livsmedelskommissionens förslag om inrättande för ändamålet av en
statlig lånefond, från vilken lån kunna utlämnas för bestridande av kostnaderna
för bevattningsanläggningar, varom här är fråga. Såsom departementschefen
anfört torde lånerörelsen tillsvidare böra begränsas till sådana
anläggningar, beträffande vilka särskilt gynnsamma naturliga förutsättningar
föreligga och för vilka vatten fritt disponeras.
Beträffande villkoren för erhållande av lån från ifrågavarande bevattningslånefond
synas dessa lämpligt avvägda i departementschefens förslag,
även så tillvida att desamma icke avse att inrymma någon direkt subvention
från statens sida. Ur sistnämnda synpunkt synes det utskottet vara i
sin ordning, att vederbörande rekvirenter skola erlägga vissa avgifter för
anlitande av den särskilde sakkunnige på området, vilken utskottet i likhet
med departementschefen anser böra finnas tillgänglig inom lantbruksstyrelsen,
som enligt förslaget skall handha lånerörelsen. Därest emellertid
dessa avgifter visa sig otillräckliga för täckande av styrelsens kostnader
för den sakkunnige, torde såsom departementschefen förordat härför böra
tagas i anspråk medel, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande.
Ehuru beräkningen av kapitalbehovet för den nya lånefonden givetvis icke
kan ske med någon större grad av säkerhet, finner utskottet icke anledning
till erinran mot att till fonden anvisas ett belopp av 500,000 kronor i enlighet
med lantbruksstyrelsens av departementschefen godtagna förslag. För
att lånerörelsen skall kunna igångsättas med det snaraste torde sagda belopp
böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. På Kungl. Maj:t
torde få ankomma att utfärda för verksamheten erforderliga bestämmelser.
Kungl. Maj :ts förevarande proposition innefattar vidare framställning örn
medelsanvisning för utförande av vissa försök rörande fältbevattningen för att
denna skall kunna giva bästa möjliga resultat under olika förhållanden och
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
5
för olika grödor. Uppenbarligen är det av vikt för verksamhetens gynnsamma
utveckling, att dylika bevattningsförsök komma till stånd. Utskottet
biträder därför departementschefens förslag om anvisning å tilläggsstat av
ett belopp av 10,500 kronor för verkställande av de försök på området, som
lantbruksstyrelsen planerat för år 1942.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisa
1) till Bevattningsldnefonden å kapitalbudgeten under
rubriken statens utlåningsfonder ett reservationsanslag av
500,000 kronor;
2) till Lantbrukshögskolan: Anordnande av bevattningsförsök
under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av
10,500 kronor.
Stockholm den 8 maj 1942.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Gabrielsson, Jacob Hansson,
von Stockenström, Nils Olsson, Dahlström och Bondeson samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Gustafson i Vimmerby, Ericsson
i Sörsjön, Mäler, Carlström, Janson i Frädesta, Andersson i Hyssna och Jonsson i
Fjäle.
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 10 sami. Nr 39.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m. a1 i texten