Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m.

1942-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1942:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande

av en lånefond för bevattningsanläggningar

m. m.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 6 mars 1942 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 141, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

1) till Bevattningslånefonden å kapitalbudgeten under rubriken statens utlåningsfonder

ett reservationsanslag av 500,000 kronor;

2) till Lantbrukshögskolan: Anordnande av bevattningsförsök under nionde

huvudtiteln ett reservationsanslag av 10,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse

därför ej lämnas nedan, hänvisa till propositionen.

I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 8 augusti 1941 har rektorn vid

lantbrukshögskolan, professorn i agronomisk hydroteknik H. Flodkvist,

hemställt om åtgärders vidtagande för inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar

inom jordbruket och trädgårdsskötseln. Vid skrivelsen

var bland annat fogad en redogörelse för ett vid lantbrukshögskolan år

1941 utfört försök med bevattning av betesvall. Vidare ha hushållningssällskapens

ombud i skrivelse den 30 september 1941, i anslutning till en

motion av Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, hemställt,

att Kungl. Majit måtte föranstalta örn skyndsam utredning rörande

på vad sätt och i vad mån staten lämpligen skulle kunna understödja utförandet

av anläggningar för bevattning av åker- och trädgårdsjord ävensom

för riksdagen framlägga av denna utredning föranledda förslag, över nämnda

.framställningar lia infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen

och statens livsmedelskommission gemensamt den 15 januari 1942 samt

av statskontoret den 19 februari 1942. Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen,

som vid sitt utlåtande fogat en av professor Flodkvist den

10 december 1941 upprättad promemoria, lia föreslagit att en särskild lånefond,

benämnd bevattningslånefonden, måtte inrättas ävensom att till sagda

fond måtte å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 anvisas ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 10 sami. Nr 39.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Med skrivelse den 15 januari 1942 har lantbruksstyrelsen överlämnat

dels en den 23 augusti 1941 dagtecknad skrivelse av styrelsen för svenska

vall- och mosskulturföreningen, däri föreningen hemställt om ett statsanslag

av 3,500 kronor för igångsättande av vissa försök med artificiell

bevattning av betesmarker inom södra delen av Kalmar län för utredande av

den konstgjorda bevattningens ekonomiska förutsättningar för lantbruket,

dels ock en den 24 november 1941 dagtecknad framställning av styrelsen för

lantbruksliögskolan, däri högskolestyrelsen, under åberopande av en skrivelse

av professor Flodkvist, hemställt om ett anslag av 10,500 kronor för

utförande av vissa bevattningsförsök. Lantbruksstyrelsen, som uppgivit, att

det i föreningsstyrelsens ansökning avsedda syftet komme att bliva tillgodosett,

därest högskolestyrelsens framställning bifölles, har hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1941/

42 till Lantbrukshögskolan: Bidrag till bevattningsförsök anvisa ett reservationsanslag

av 10,500 kronor, över sistnämnda framställningar har statens

livsmedelskommission den 17 februari 1942 avgivit utlåtande.

Efter redogörelse för omförmälda framställningar och yttranden har departementschefen

i ärendet anfört följande:

»På grund av de senaste årens starka torkperioder, som i vissa trakter av

landet medfört svår missväxt, har ett starkt intresse för konstgjord bevattning

av fält och trädgårdar framträtt. Med tillgodogörande av vunna erfarenheter

på området ha även bevattningsanläggningar genom enskilt initiativ

kommit till utförande, vilka i vissa fall visat sig giva lovande resultat. Med

hänsyn till den betydelse bevattningsfrågans lösande torde få för jordbruket

och trädgårdsskötseln inom de delar av landet, där erforderlig vattentillgång

förefinnes, torde det vara befogat, att staten lämnar visst stöd för anordnandet

av bevattningsanläggningar.

I likhet med lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen anser jag det

lämpligt att en lånefond, benämnd bevattningslånefonden, inrättas, från vilken

lån för bestridande av kostnaderna för bevattningsanläggningar kunna

beviljas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Med hänsyn

till att frågan om anordnandet av bevattningsanläggningar ännu får anses

befinna sig på försöksstadiet synes lånerörelsen tills vidare böra begränsas

till sådana anläggningar, beträffande vilka särskilt gynnsamma naturliga förutsättningar

föreligga och för vilka erforderligt vatten fritt disponeras.

Beträffande storleken av de lån, som böra ifrågakomma, kan jag ansluta

mig till lantbruksstyrelsens förslag. Lån torde sålunda få lämnas intill

75 procent av den för varje särskilt företag beräknade anläggningskostnaden,

däri inberäknat kostnaden för upprättande av erforderlig bevattningsplan.

Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelsen att besluta om utlämnande

av lån, dock först sedan vederbörande hushållningssällskap efter hörande

av sin täckdikningsnämnd avgivit yttrande samt bevattningsplan upprättats.

Av sådan plan bör framgå bland annat jordens beskaffenhet, dräneringstillstånd

och användning, ifrågasatt anläggnings närmare utformning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

3

och kapacitet, anläggningskostnad och beräknade årliga kostnader. För bedömandet

av frågan om lönsamheten av ifrågasatt företag torde även böra angivas

de fördelar, vilka väntas kunna erhållas under skilda förhållanden genom

tillkomsten av bevattningsanläggning.

Enär för granskning och planläggning av bevattningsföretag torde erfordras

särskild sakkunskap, har jag icke något att erinra mot lantbruksstyrelsens

förslag att möjlighet beredes för anlitande inom styrelsen av en på området

sakkunnig person för biträde med uppgörandet av bevattningsplaner m. m.

För planläggningar ävensom för undersökningar å förrältningsställena torde

vederbörande rekvirenter böra erlägga vissa avgifter. Dessa böra i möjligaste

mån avvägas så att kostnaderna för resor och avlöning till den sakkunnige

kunna täckas genom inflytande avgifter. Därest avgifterna icke visa sig tillräckliga,

torde för ändamålet få tagas i anspråk medel, som stå till Kungl.

Maj:ts förfogande.

I fråga om bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneverksamheten

kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens och livsmedelskommissionens

förslag. Då den konstgjorda bevattningen vid inträffande torkperioder

torde medföra ett bättre utnyttjande av jordens växtkraft redan under

det första året, synes någon räntefrihet dock ej böra ifrågakomma. Beträffande

räntan vill jag, med hänsyn till vad statskontoret anfört, förorda att densamma

fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av den effektiva medelräntan

av statens fasta upplåning. Räknat från två år efter första lyftningsdagen

bör erhållet lån återbetalas under en tid av 10 år. För återbetalningen synes

böra ställas säkerhet, som kan godkännas av den myndighet som handhar

lånerörelsen. Där särskilda skäl föreligga, torde undantagsvis lån böra få

utgå även till redan utförda anläggningar.

Att med någon större grad av säkerhet beräkna medelsbehovet för den

nu ifrågasatta låneverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. I enlighet

med lantbruksstyrelsens förslag synes emellertid till den nya lånefonden

böra anvisas ett belopp av 500,000 kronor. Då det är av vikt, att verksamheten

kan igångsättas redan under innevarande budgetår, vill jag förorda

att sagda belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.

Därest riksdagen bifaller vad sålunda förordats, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att utfärda för ifrågavarande verksamhet erforderliga bestämmelser.

Vad härefter angår frågan om medelsanvisning för utförandet av vissa

bevattningsförsök, framgår av den i ärendet förebragta utredningen att

åtskilliga problem ännu föreligga, vilka måste lösas för att fältbevattningen

skall kunna giva bästa möjliga residtat under olika förhållanden och för olika

grödor. På grund av det intresse som råder inom landet för anordnandet

av bevattningsanläggningar synes det vara av vikt att en sådan försöksverksamhet

kommer till stånd, som kan giva en god vägledning beträffande

den konstgjorda bevattningens möjligheter. I likhet med de börda myndigheterna

vill jag därför förorda, att vissa bevattningsförsök må komma till

utförande i huvudsaklig överensstämmelse med den av lanlbrukshögskolans

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

U tskottet.

styrelse framlagda planen. Vid bifall härtill torde det i styrelsens för

svenska vall- och mosskulturföreningen framställning avsedda syftet även

bliva tillgodosett. För utförandet av de av lantbrukshögskolan till år

1942 planerade bevattningsförsöken erfordras ett belopp av 10,500 kronor,

och jag vill förorda att nämnda belopp anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan:

Anordnande av bevattningsförsök. För användningen av anslaget,

vilket bör ställas till styrelsens för lantbrukshögskolan förfogande, torde

Kungl. Maj:t i sinom tid böra meddela erforderliga föreskrifter.»

Såsom av utredningen i ärendet framgår ha de senaste årens starka torkperioder

föranlett vissa försök med konstgjord bevattning av åker- och trädgårdsjord.

Då nu från olika håll framställts önskemål örn statens medverkan och

stöd för anordnande av dylika bevattningsanläggningar, anser sig utskottet

på grund av frågans stora betydelse böra tillstyrka vidtagandet av åtgärder

i angivna syfte.

I likhet med departementschefen vill utskottet biträda lantbruksstyrelsens

och livsmedelskommissionens förslag om inrättande för ändamålet av en

statlig lånefond, från vilken lån kunna utlämnas för bestridande av kostnaderna

för bevattningsanläggningar, varom här är fråga. Såsom departementschefen

anfört torde lånerörelsen tillsvidare böra begränsas till sådana

anläggningar, beträffande vilka särskilt gynnsamma naturliga förutsättningar

föreligga och för vilka vatten fritt disponeras.

Beträffande villkoren för erhållande av lån från ifrågavarande bevattningslånefond

synas dessa lämpligt avvägda i departementschefens förslag,

även så tillvida att desamma icke avse att inrymma någon direkt subvention

från statens sida. Ur sistnämnda synpunkt synes det utskottet vara i

sin ordning, att vederbörande rekvirenter skola erlägga vissa avgifter för

anlitande av den särskilde sakkunnige på området, vilken utskottet i likhet

med departementschefen anser böra finnas tillgänglig inom lantbruksstyrelsen,

som enligt förslaget skall handha lånerörelsen. Därest emellertid

dessa avgifter visa sig otillräckliga för täckande av styrelsens kostnader

för den sakkunnige, torde såsom departementschefen förordat härför böra

tagas i anspråk medel, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande.

Ehuru beräkningen av kapitalbehovet för den nya lånefonden givetvis icke

kan ske med någon större grad av säkerhet, finner utskottet icke anledning

till erinran mot att till fonden anvisas ett belopp av 500,000 kronor i enlighet

med lantbruksstyrelsens av departementschefen godtagna förslag. För

att lånerörelsen skall kunna igångsättas med det snaraste torde sagda belopp

böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. På Kungl. Maj:t

torde få ankomma att utfärda för verksamheten erforderliga bestämmelser.

Kungl. Maj :ts förevarande proposition innefattar vidare framställning örn

medelsanvisning för utförande av vissa försök rörande fältbevattningen för att

denna skall kunna giva bästa möjliga resultat under olika förhållanden och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

5

för olika grödor. Uppenbarligen är det av vikt för verksamhetens gynnsamma

utveckling, att dylika bevattningsförsök komma till stånd. Utskottet

biträder därför departementschefens förslag om anvisning å tilläggsstat av

ett belopp av 10,500 kronor för verkställande av de försök på området, som

lantbruksstyrelsen planerat för år 1942.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa

1) till Bevattningsldnefonden å kapitalbudgeten under

rubriken statens utlåningsfonder ett reservationsanslag av

500,000 kronor;

2) till Lantbrukshögskolan: Anordnande av bevattningsförsök

under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av

10,500 kronor.

Stockholm den 8 maj 1942.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Eriksson, Gabrielsson, Jacob Hansson,

von Stockenström, Nils Olsson, Dahlström och Bondeson samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Gustafson i Vimmerby, Ericsson

i Sörsjön, Mäler, Carlström, Janson i Frädesta, Andersson i Hyssna och Jonsson i

Fjäle.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 10 sami. Nr 39.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m. a1 i texten