Jordbruksutskottets utlåtande Nr JO
1942-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1942:40, Jordbruksutskottets utlåtande Nr JO
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr JO.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1942 kl. 4 e. m.
btlåtande i cinledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande
av ytterligare medel för utlämnande av krislån.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 24 april 1942 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 242, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att till Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 under nionde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 800,000 ki-onor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse därför
ej lämnas nedan, hänvisa till propositionen.
Genom beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 61, r. skr. nr 88) anvisades till
Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare under nionde huvudtiteln
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett anslag av
5,000,000 kronor och dels å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett anslag av
likaledes 5,000,000 kronor. Bestämmelser angående lånen finnas upptagna i
kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 138). Enligt dessa bestämmelser må jordbrukare,
som på grund av felslagen skörd råkat i sådana svårigheter, att
han är i trängande behov av ekonomiskt bistånd och som gjort vad på honom
ankommit för övervinnande av svårigheterna, kunna erhålla lån av
statsmedel (krislån). Med jordbrukare likställer författningen den som utan
samband med jordbruk bedriver trädgårdsskötsel såsom självständig näring.
Krislån må beviljas för inköp av utsäde, gödningsämnen, fodermedel, kreatur
eller annat, som erfordras för jordbruksdriftens upprätthållande, eller för
betalning av överhängande gäld. Lån må i allmänhet ej överstiga 3,000 kronor.
Då synnerliga skäl därtill äro, må lån dock kunna beviljas till ett belopp
av högst 5,000 kronor. I regel skall å krislån icke erläggas ränta. Under
vissa villkor må krislån gäldas medelst förbättringsarbeten å den av låntagaren
brukade fastigheten dock högst till ett belopp av 1,000 kronor. I den
mån lån ej gäldas på detta sätt, skall det återbetalas genom amortering med
en femtedel om året med början år 1942. Låneverksamheten omhänderhaves
av egnahemsnämnderna under egnahemsstyrelsens tillsyn. Ansökan om lån
skulle göras hos vederbörande egnahemsnämnd före den 1 september 1941
och åtföljas av uppgifter angående skördeutfallet 1940 å den av sökanden
brukade fastigheten samt rörande de omständigheter i övrigt, som sökanden
ville åberopa.
Bihang till riksdagens protokoll 7.942. 10 sami. Nr 40.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i proposition den 7 november 1941, nr 327,
medgav sedermera 1941 års riksdag (skr. nr 498), att odisponerade medel av
det till Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare för budgetåret 1941/
42 anvisade anslaget finge på i huvudsak samma villkor som gällt för dittills
utdelade krislån under nämnda budgetår användas för utlämnande av krislån
till jordbrukare, vilka på grund av 1941 års felslagna skörd vore i trängande
behov av ekonomiskt bistånd. Riksdagen uttalade därvid tillika, att
med hänsyn till årets svaga skörd möjlighet syntes böra öppnas att efter prövning
i varje särskilt fall bevilja krislåntagare nödigt uppskov med förekommande
amorteringsskyldighet för krislån. I anledning av nämnda riksdagsbeslut
förordnade Kungl. Majit genom kungörelse den 30 december 1941 (nr
998), att krislån även i fortsättningen under budgetåret 1941/42 finge utlämnas
enligt samma bestämmelser som upptagits i kungörelsen nr 138/1941,
dock att ansökan örn sådant lån, åtföljd av uppgifter angående skördeutfallet
1941, skulle göras före den 1 april 1942 samt att återbetalning av lån
skulle ske med början år 1943.
I skrivelse den 17 april 1942 har nu egnahemsstyrelsen dels gjort framställning
om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 av ett ytterligare
anslagsbelopp av 800,000 kronor för krislåneverksamhetens bedrivande, dels
ock underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan örn viss ändring i 10 § gällande
kungörelse om krislån till jordbrukare. I sistberörda avseende har styrelsen
anfört följande.
Enligt 10 § i förenämnda kungörelse må låntagare, som till gäldande av
krislån helt eller delvis erhållit rätt alt utföra förbättringsarbete, likväl ej
åtnjuta befrielse från erläggande av amortering, med mindre genom intyg av
trovärdig person visas att av föreskrivet förbättringsarbete för varje år minst
så stor del blivit utförd, som svarar mot amorteringsbeloppet. Denna bestämmelse
synes kunna leda till praktiska olägenheter i sådana fall, då en låntagare
av särskilda skäl ej kan påbörja det ifrågavarande förbättringsarbetet
redan under första amorteringsåret. I sådant fall skulle han bli skyldig att
erlägga amortering under första året men sedermera, sedan arbetet utförts,
kunna återfå beloppet. Det synes önskvärt, att i dylika fall anstånd skall
kunna beviljas med amorteringen. I detta syfte föreslår styrelsen att 10 §
kompletteras med ett nytt stycke av följande innehåll:
»Därest förbättringsarbete av särskilda skäl, enligt godkännande av egnahemsnämnden,
under visst år ej utföres till så stor del, som avsetts skola tillgodoräknas
låntagaren som amortering, må nämnden likväl medgiva anstånd
med betalningen av mot nämnda arbete svarande del av det årliga amorteringsbeloppet.
»
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom framgår av den av egnahemsstyrelsen lämnade redogörelsen beräknas
av de av 1941 års riksdag till Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare
anvisade anslagsmedlen, tillhopa 10,000,000 kronor, ett belopp av i
runt tal 2,300,000 kronor kunna disponeras för utlämnande av krislån till
jordbrukare, vilka på grund av 1941 års felslagna skörd råkat i sådana svårigheter,
att de äro i trängande behov av ekonomiskt bistånd. Enligt egnahems
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.
3
styrelsen torde det totala medelsbehovet för sistnämnda ändamål uppgå till
3.100.000 kronor, varför ett ytterligare anslag för ändamålet av 800,000 kronor
skulle vara erforderligt. Jag ansluter mig till vad egnahemsstyrelsen anfört
och förordar, att det föreslagna beloppet, 800.000 kronor, anvisas å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42. I likhet med vad som skett
vid tidigare anslagsanvisningar för ändamålet torde det nu ifrågasatta anslaget
böra uppföras såsom obetecknat anslag och benämnas »Avsättning till
fonden för krislån till jordbrukare».
Mot egnahemsstyrelsens förslag örn sådan ändring av 10 § gällande krislånekungörelse
(nr 138/41), att anstånd med betalning av mot förbättringsarbete
svarande del av det årliga amorteringsbeloppet av egnahemsnämnd
skall kunna beviljas i sådana fall, då en låntagare av särskilda skäl ej kan
påbörja det ifrågavarande förbättringsarbetet redan under första amorteringsåret,
har jag ej något att erinra. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att, därest riksdagen ej uttalar erinran mot förslaget, härom utfärda erforderlig
författningsbestämmelse. Vidare torde böra utfärdas bestämmelser,
som möjliggöra förlängning av amorteringstiden i sådana fall, där låntagarens
ekonomiska ställning ytterligare försämrats efter erhållandet av krislån,
exempelvis på grund av att han ånyo drabbats av missväxt.»
Såsom departementschefen och egnahemsstyrelsen anfört äro uppenbarligen
ytterligare medel erforderliga för fullföljandet av den igångsatta hjälpaktionen
med utlämnande av krislån till jordbrukare, vilka på grund av
1941 års felslagna skörd råkat i sådana svårigheter att de äro i trängande
behov av ekonomiskt bistånd. Då det härför beräknade medelsbehovet,
800.000 kronor, icke föranleder erinran från utskottets sida, vill utskottet
sålunda tillstyrka, att sagda belopp anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
De av departementschefen förordade jämkningarna av vissa bestämmelser
rörande krislåneverksamheten synas utskottet vara påkallade, varför
jämväl dessa tillstyrkas.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för krislån till
jordbrukare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av
800.000 kronor.
Stockholm den 8 maj 1942.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Utskottet.
Närvarande: se utlåtande nr 31.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av ytterligare medel för utlämnande av krislån. a1 i texten