Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i § 3 9:o tryckfrihetsförordningen.

1942-05-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1942:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring i § 3 9:o tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

9

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1942 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändring i § 3 9:o tryckfrihetsförordningen.

Uti den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 158 i första kammaren

av herr Ström, Fredrik och herr Brandt hemställes »att riksdagen ville

besluta att såsom vilande för ny grundlagsenlig behandling antaga följande

ändrade lydelse av tryckfrihetsförordningen § 3: 9:

Smädliga, förgripliga eller till osämja med främmande makter syftande

omdömen och yttranden örn samtida nationer eller stater, med vilka riket är

i fredligt förhållande, örn deras varande överhet, regering och regeringssätt,

höge ämbetsmän och sändebud, inre eller yttre förhållanden, företag eller

underhandlingar; förbrytelsen skall anses enligt 8 kap. 4 § strafflagen och

skriften konfiskeras.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I 3 § 9 mom. första stycket tryckfrihetsförordningen stadgas, att såsom

missbruk av tryckfriheten skola anses smädliga, förgripliga eller till osämja

med främmande makter syftande omdömen och yttranden om samtida

nationer eller stater, med vilka riket är i fredligt förhållande, om deras varande

överhet, regering och regeringssätt, höge ämbetsmän och sändebud,

inre eller yttre förhållanden, företag eller underhandlingar; sådan förbrytelse

skall anses enligt 8 kap. 4 § strafflagen och skriften konfiskeras. Brottsbebeskrivningen

i momentet kvarstår oförändrad sedan tryckfrihetsförordningens

tillkomst. Fortsättningen av momentet innehåller ett stadgande om konfiskation

utan rättegång, vilket fr. o. m. 1812 till 1940/41 års grundlagsändring

löd sålunda: »Är skriften ej smädlig eller förgriplig, men genom densamma

missförstånd med utländsk makt sig yppat, må den, utan rättegång,

kunna konfiskeras.» Genom berörda grundlagsändring omformulerades stadgandet,

varefter uttryckligen utsäges, att beslut om konfiskation utan rättegång

skall meddelas av Konungen i statsrådet. Samtidigt inrymdes åt justitieministern

en befogenhet att i avbidan på sådant beslut provisoriskt belägga

skrift med kvarstad. I anledning av den kungl, proposition till 1940

års riksdag, som låg till grund för den ifrågavarande ändringen av tryckfrihetsförordningen,

väcktes en motion (1:226) om uteslutning ur tryckfrihetsförordningen

av förevarande bestämmelse örn konfiskation utan rättegång

ävensom av det närliggande stadgandet i 5 § 13 mom. tryckfrihetsförordningen.

På utskottets hemställan (uti. nr 27) avslogs motionen. Vid

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 5 sami. 2 avd. Nr 11—14. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

påföljande riksdag väcktes en motion (I: 70) om bl. a. en partiell revision av

tryckfrihetsförordningen, särskilt de delar som berörde av krig framkallade

undantagsförhållanden varmed motionären närmast åsyftade reglerna om

konfiskation i 3 § 9 mom. och 5 § 13 mom. tryckfrihetsförordningen. Motionen

avslogs av riksdagen. I utskottets till grund för beslutet liggande utlåtande

(nr 22) framhölls, att frågan, huruvida en sådan översyn av de i motionen

åsyftade delarna av tryckfrihetsförordningen vore erforderlig, borde övervägas

vid en senare tidpunkt, då man bättre än för det dåvarande kunde

överblicka förhållandena och draga lärdom av den praktiska erfarenhet som

till dess kunde ha vunnits. Under hänvisning till denna av utskottet så

sent som föregående år uttalade mening får utskottet avstyrka bifall till

motionen. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 maj 1942.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra* Sandegård, Källman, Per Andersson*,

Fredrik Ström*, Herlitz*, John Björck*, John Gustavson*, Sven Hansson,

Frans Hansson*, Lindmark, Nordström*, Hällgren, Fält, Norén, Spångberg,

Nilsson i Norrlångträsk och Nyling*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Fredrik Ström och Spångberg, vilka anfört:

»Under hänvisning till innehållet i motionen I: 158 samt till den av herr

Fredrik Ström avgivna, till konstitutionsutskottets dechargebetänkande nilo

till årets riksdag fogade reservationen angående tillämpningen av 3 §

9 mom. tryckfrihetsförordningen hemställes,

att riksdagen i anledning av motionen I: 158 i skrivelse

till Kungl. Majit ville anhålla om skyndsam utredning av

frågan om revision av 3 § 9 mom. och den närliggande 5 §

13 mom. tryckfrihetsförordningen samt om framläggande för

riksdagen under nu löpande andrakammarperiod av det förslag,

vartill utredningen kan föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.