Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om underlättande i visst hänseende för svenskfödda personer, som förlorat sitt svenska medborgarskap, att återvinna detsamma.

1942-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1942:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om underlättande i visst hänseende för svenskfödda personer, som förlorat sitt svenska medborgarskap, att återvinna detsamma.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1942 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

underlättande i visst hänseende för svenskfödda personer,

som förlorat sitt svenska medborgarskap, att återvinna

detsamma.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 159, av fröken Andersson m. fl. hemställes, att »riksdagen ville

för sin del besluta sådana ändringar i 5 § lagen den 23 maj 1924 örn förvärvande

och förlust av svenskt medborgarskap, alt f. d. svenska medborgare

efter dispens av Kungl. Majit kunna återförvärva svenskt medborgarskap

även om de icke kunna uppfylla däri uppställda villkor angående försörjningsförmåga».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I 1858 års förordning angående ordningen och villkoren för utländsk mans

upptagande till svensk medborgare föreskrevs, att medborgarrätt kunde vinnas

av utländsk man, som 1. uppnått 21 års ålder, 2. ägde god frejd, 3. varit

boende tre år i riket, och 4. hade utväg att försörja sig. Dispens kunde

dock under vissa förutsättningar meddelas från det under punkten 3 angivna

villkoret men däremot icke från de under punkterna 1, 2 och 4 upptagna.

Den nämnda förordningen ersattes år 1924 av lagen örn förvärvande och

förlust av svenskt medborgarskap. Enligt 5 § i denna lag äger Konungen

på ansökan till svensk medborgare upptaga utlänning, som 1. fyllt tjuguett

år, 2. sedan fem år har hemvist här i riket, 3. gjort sig känd för hederlig

vandel, samt 4. har möjlighet att försörja sig och sin familj. Finnes sökandens

upptagande till svensk medborgare medföra gagn för riket, eller har

sökanden förut ägt svenskt medborgarskap, eller föreligga eljest med hänsyn

till sökandens förhållanden synnerliga skäl för hans upptagande till

svensk medborgare, kan svenskt medborgarskap emellertid beviljas utan

hinder av de under punkterna 1 och 2 stadgade villkor. Dispens kan däremot

icke meddelas från de under punkterna 3 och 4 upptagna villkor. I

proposition till 1923 års riksdag med förslag till ny medborgarskapslagstiftning

hade visserligen föreslagits, alt dispens även skulle kunna meddelas

fran de dår uppställda kraven på hederlig vandel och försörjningsförmåga

Bihang till riksdagens protokoll 19A2. 5 sami. 2 avd. Nr 2—4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

såsom villkor för naturalisation. I sitt utlåtande över propositionen framhöll

emellertid konstitutionsutskottet, att det vore föga tilltalande att medgiva

möjlighet till undantag från dessa båda krav. I de fall, då en sökande bruste

i fullgörande av de fordringar, som härutinnan av lagen uppställdes, syntes

det nämligen utskottet uppenbart, att medborgarskap ej borde beviljas honom.

En sådan uppfattning ansåg sig utskottet med så mycket större styrka

kunna hävda, som utskottet genom smärre jämkningar i formuleringen sökt

något mildra innebörden av de krav, som i detta hänseende uppställts. I

överensstämmelse med vad konstitutionsutskottet ar 1923 föreslagit blev

förevarande bestämmelse i 1924 års medborgarskapslagstiftning utformad.

I motionerna nr I: 72 och II: 107 vid 1941 års riksdag föreslogs, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit ville hemställa örn utredning i syfte att

underlätta för svenskfödda personer, vilka förlorat sitt svenska medborgarskap,

att återvinna detsamma, ehuru de saknade tillfredsställande möjligheter

att försörja sig och sin familj. Motionerna avstyrktes av konstitutionsutskottet

(utlåtande nr 9) under framhållande av att den visserligen indispensabla

regeln, att sökanden för erhållande av svenskt medborgarskap

skulle hava möjlighet att försörja sig och sin familj, avsiktligt så formulerats,

att den i tillämpningen medgivit ett visst mått av diskretionärt bedömande.

Vidare erinrade utskottet om att förevarande naturalisationsvillkor

i praxis icke heller alltid upprätthållits med större stränghet beträffande

personer, som tidigare varit svenska medborgare, och att det ytterst sällan

inträffat, att svenskfödda personers ansökningar om naturalisation avslagits

på grund av bestämmelsen i medborgarskapslagen örn försörjningsförmågan.

Utskottet hänvisade därjämte till att spörsmålet komme att beaktas vid den

inom socialstyrelsen pågående utredning, varom föranstaltats i anledning

av 1938 års riksdags skrivelse (nr 328) med begäran om utredning av frågan

angående utlandssvenskarnas rättigheter och skyldigheter i syfte att fastare

knyta banden mellan dessa och hemlandet. Utskottets avstyrkande hemställan

bifölls av riksdagen.

I den nyss nämnda utredningen av socialstyrelsen, som numera fullbordats,

har den i förevarande motion berörda frågan jämte vissa andra medborgarskapslagen

vidkommande spörsmål upptagits till behandling. Härvid

har styrelsen bl. a. förordat en sådan ändring av denna lag, att Kungl.

Majit erhåller befogenhet att medgiva dispens från samtliga de i 5 § i lagen

uppställda villkoren för förvärv av svenskt medborgarskap, när fråga är

om före detta svenska medborgare. Enligt vad utskottet inhämtat har berörda

utredning remitterats till ett stort antal myndigheter och enskilda

organisationer, som anmodats att före den 1 maj 1942 inkomma med yttranden.

Då den i motionen väckta frågan sålunda alltjämt är under utredning

och då en lagändring i motionens syfte utan större olägenhet bör

kunna anstå, till dess utredningen slutförts, får utskottet, som tillfullo er
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2. 3

känner det beaktansvärda i syftemålet med motionen, avstyrka bifall till

densamma.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1942.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra, Oscar Gottfrid Karlsson,

Sandegård, Källman, Per Andersson, Herlitz, Karl August Johanson, Anders Andersson*,

Bror Nilsson, Frans Hansson, Lindmark*, Fast, Nilsson i Göteborg, Svedman,

Fält, Norén och Spångberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.