Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:t,s proposition med förslag till lag örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. rn., dels ock i ämnet väckta motioner.

1942-03-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1942:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:t,s proposition med förslag till lag örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. rn., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1942 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:t,s proposition

med förslag till lag örn dyrtidstillägg under första

halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag, m. rn., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 30 januari 1942 dagtecknad proposition, nr 60, Ilar Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag samt

2) förordning örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å blindhetsersättningar,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslagen till

Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m., Barnbidrag och Ersättning

åt blinda m. rn. ma fa tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för

utbetalning av de i författningsförslagen omförmälda dyrtidstilläggen å respektive

folkpensioner och invalidunderstöd, barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget

till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar må få tagas i anspråk

för bestridande av kostnaderna för postverkets bestyr med utbetalning av

de omförmälda dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd.

De framlagda författningsförslagen äro av följande lydelse:

i) Lag

Olli dyrtidstillägg under första halvåret 1942 ä folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall under första halvåret 1942 erhålla dyrtidstiHägg

därå med belopp, motsvarande en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets

eller barnbidragets belopp för halvåret. Dyrtidstillägg utgår

Bihang till riksdagens protokoll 1V42. ti sami. 2 avd. Nr 1.

.r>&6 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

dock icke å pension, understöd eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor

för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas kvartalsvis i mars och juni månader samt i den

ordning Konungen bestämmer. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,

invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg

eljest skulle hava förfallit till betalning.

2§-

Till kostnaderna för i denna lag avsett dyrtidstillägg bidraga kommuner

och landsting med belopp, motsvarande en sjättedel av deras andelar i kostnaderna

för under år 1942 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §■

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen

uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även

postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att

meddela de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller,

linnas erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) Förordning
Olli

dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer:

1§-

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under första halvåret 1942 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med belopp, motsvarande en tredjedel

av blindhetsersättningens belopp för halvåret.

Dyrtidstillägg utbetalas kvartalsvis i mars och juni månader samt i den

ordning Konungen bestämmer. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning

upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava förfallit till

betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen örn blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyr
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 3

tidstillägg som avses i denna förordning; dock äger Konungen uppdraga åt

pensionsstyrelsen att meddela de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna

förordning innehåller, finnas erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen hava inom riksdagen väckts fyra motioner,

nämligen motionerna i första kammaren nr 197 av herr Andersson, Per, m. fl.

och nr 198 av herr Johanson, Karl Emil, m. fl. samt motionerna i andra kammaren

nr 260 av herr Mattsson m. fl. och nr 261 av herr Nilsson i Göingegården

m. fl.

I motionerna I: 197 och II: 260, vilka äro likalydande, har hemställts, att

riksdagen vid antagande av lag örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å

folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag för sin del måtte besluta, att

beträffande ortsgrupp 1, den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension

eller invalidunderstöd eller barnbidrag, skall under första halvåret

1942 erhålla dyrtidstillägg därå med belopp motsvarande tre sjättedelar av

folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för halvåret,

och beträffande ortsgrupperna 2 och 3 med belopp motsvarande två sjättedelar

av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets belopp;

samt att författningen i enlighet härmed må få följande lydelse:

Lag

om dyrtidstillägg under första halvåret 1942 ä folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall under första halvåret 1942 erhålla dyrtidstillägg

därå med belopp, motsvarande beträffande förmånstagare tillhörande ortsgrupp

1 tre sjättedelar samt beträffande förmånstagare tillhörande ortsgrupp

2 eller 3 två sjättedelar av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets

belopp för halvåret. Dyrtidstillägg utgår dock icke å pension, understöd

eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas kvartalsvis i mars och juni månader samt i den

ordning Konungen bestämmer. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,

invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest

skulle hava förfallit till betalning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsett dyrtidstillägg bidraga kommuner

och landsting med belopp, motsvarande en sjättedel av deras andelar i kostnaderna

för under år 1942 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §■

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och om barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen uppdraga

åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även postverket,

åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I motionerna 1:198 och II: 261, vilka äro likalydande, har föreslagits, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttryckligen måtte hemställa att Kungl.

Majit vid framläggande av förslag angående dyrtidstillägg å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag m. m. för senare tidsperiod ville söka avväga

beloppen på rättvisast möjliga sätt med hänsyn till de lägre ortsgruppernas

förmånstagare.

Propositionen och motionerna hava, såvitt angår författningsförslagen,

hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet. I övrigt hava propositionen

och motionerna hänvisats till statsutskottet.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet har

propositionen och motionerna hänskjutits till behandling i sammansatt

stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga örn de skäl, som motionärerna andragit till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Dyrtidstillägg under år 1941.

Under år 1941 har till den som åtnjutit folkpension, däri ingick tilläggspension,

eller invalidunderstöd, barnbidrag eller blindhetsersättning utgått

dyrtidstillägg. Till en början bestämdes, att dyrtidstilläggen skulle uppgå

till en sjättedel — eller 162/s procent — av pensionens, understödets, bidragets

eller ersättningens belopp för året (lag den 7 februari 1941, nr 57,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

och förordning den 7 mars 1941, nr 104). Sedermera beslöts ytterligare

dyrtidstillägg med 8Vs procent (lag den 14 november 1941, nr 839, och förordning

samma dag, nr 841). Sammanlagda dyrtidstillägget under år 1941

utgjorde alltså 25 procent. Utbetalning av dyrtidstillägg ägde rum genom

tre månadsutbetalningar, envar utgörande en tolftedel eller 8Vs procent av

vederbörande förmåns årsbelopp. De ägde rum i februari (vissa utbetalningar

dock först i maj), november och december månader.

Beträffande dyrtidstill äggen gällde enligt författningarna, bland annat, att

dyrtidstillägg icke skulle utgå å folkpension, invalidunderstöd eller barnbidrag,

som icke uppginge till 12 kronor örn året. I fråga örn de först beslutade

dyrtidstilläggen, vilka utgingo halvårsvis, gällde vidare att tillägg,

som förfölle till betalning tidigare än under kalenderhalvårets sista månad,

skulle utgå med oförändrat belopp, även örn tilläggspensionen, invalidunderstödet,

barnbidraget eller blindhetsersättningen upphörde att utgå efter den

månad, under vilken förfallotiden infölle, samt att dyrtidstillägg icke utginge,

där tilläggspensionen, understödet, bidraget eller ersättningen upphört att

utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava förfallit till betalning.

Till kostnaderna för dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag under år 1941 bidraga kommuner och landsting med belopp,

motsvarande tillhopa en fjärdedel av deras andelar i kostnaderna för under

nämnda år utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag.

Landstingen deltaga dock ej såvitt angår barnbidrag. Återstående kostnad

för nämnda dyrtidstillägg samt hela kostnaden för dyrtidstillägg å blindhetsersättningar

bestridas av staten.

Särskilda bestämmelser angående tillämpningen av förutnämnda lagar

och förordningar örn dyrtidstillägg lämnades i kungörelser den 7 februari

1941, nr 58, den 7 mars 1941, nr 105, samt den 14 november 1941, nr 840

och 842.

Grunderna för dyrtidstilläggen linder

Ar 1941.

Storleken av dyrtidstilläggen fastställdes under 1941 med hänsyn till den

stegring, som socialstyrelsens levnadskostnadsindex undergått efter stormaktskrigets

utbrott hösten 1939. Levnadskostnadstalet var — i jämförelse med

1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå — den 1 juli 1939 108. Den 1

oktober 1940 hade det stigit till 126, d. v. s. med 16a/3 procent, och med

hänsyn därtill bestämdes i början av år 1941 dyrtidstillägget till två månadsutbetalningar,

d. v. s. just 162/s procent. Då ståndpunkt under hösten 1941

skulle tagas till storleken av förhöjt dyrtidstillägg, hade levnadskostnadsindex

— per den 1 juli 1941 — stigit till 140, d. v. s. med 29,6 procent.

Med hänsyn till att utbetalning av tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd

i annan ordning än med helt månadsbelopp skulle stöta på stora svårigheter

bestämdes, att en ytterligare månadsutbetalning och alltså sammanlagt

under året tre månadsutbetalningar, d. v. s. 25 procent av årsbeloppet,

skulle göras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Framställning frän socialvårdskommittén

rörande ändringar i folkpensioneringslageu

lii. in. samt däröver avgivna yttranden.

I skrivelse den 16 september 1941 Ilar socialvårdskommittén

anfört, att kommittén behandlat olika spörsmål rörande förbättringar av folkpensioneringen,

vilka kunde vara påkallade av krisförhållandena eller eljest

önskvärda. Kommittén hade sålunda ingående diskuterat möjligheten av förhöjning

av pensionerna för ensamstående pensionärer, frågan huruvida åtgärder

kunde vidtagas för att åstadkomma en mera vidsträckt användning av de

kommunala pensionstillskotten samt huruvida kommunala pensionstillskott

och kommunala hyresbidrag med statsbidrag till folkpensionärer kunde införas.

Det hade dock visat sig, att betydande organisatoriska svårigheter

vore förenade med genomförande av förslag i sådant syfte. Även i fortsättningen

borde därför enligt kommitténs mening dyrtidstillägg anlitas för att

bringa folkpensionärer m. Ii. den nödvändiga hjälpen. Med hänsyn till vissa

därmed förenade olägenheter, kunde man emellertid icke lämpligen fortsätta

på den inslagna vägen med beviljande av procentuella dyrtidstillägg å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, därest icke ändring vidtoges i

lagen örn folkpensionering beträffande regeln örn avdrag vid bestämmande

av tilläggspension av 7/10 av den pensionsberättigades årsinkomst, i vad den

överstege 100 kronor, ävensom i lagen örn barnbidrag av motsvarande regel.

Kommittén har, såvitt angår pensioner, framhållit, att — enligt nuvarande

bestämmelser — en inkomstökning av 100 kronor vid ett dyrtidstillägg av

25 procent medförde en reduktion av pensionen med 87 kronor 50 öre.

Skulle dyrtidstillägget stiga till 50 procent, skulle pensionen minskas med

105 kronor, örn pensionärens årsinkomst stege med 100 kronor. Kommittén

har därför föreslagit nedsättning av avdraget från 7/io till 5/io. Ändrades

reduktionsregeln på angivet sätt, skulle detta innebära, att en ökning av den

pensionsberättigades inkomst, i den mån den överstege 100 kronor, komme

att medföra en minskning av pensionen med 62 kronor 50 öre, örn dyrtidstillägget

vore 25 procent, samt med 75 kronor, örn dyrtidstillägget vore så

högt som 50 procent. Ändringen i avdragsregeln skulle sålunda vara tillfyllest

för att eliminera olägenheten med procentuella dyrtidstillägg.

Beträffande barnbidrag anför socialvårdskommittén, bland annat, att, då

lagarna om folkpensionering och barnbidrag i fråga örn förmånernas utformning

företedde stora likheter, det vore tydligt, att ändringar i den ena

lagen som en konsekvens medförde behov av ändringar i den andra.

Beträffande innehållet i de över socialvårdskommitténs skrivelse avgivna

yttrandena får utskottet hänvisa till propositionen, sid. 8—11. I

I proposition lämnas vidare å sid. 11—15 en redogörelse för vissa utredningar

berörande tilläggspensionärernas förhållanden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 7

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i ärendet anfört

följande:

»Den fortfarande rådande och under senaste tid ytterligare skärpta dyrtiden

gör det nödvändigt, att statsmakterna vidtaga åtgärder för att de personer,

som åtnjuta folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd,

barnbidrag eller blindhetsersättning även under innevarande år skola erhålla

en skälig kompensation för levnadskostnadernas ökning.

Stegringen av levnadskostnaderna sedan tiden närmast före det pågående

världskrigets utbrott utgjorde hösten 1941 29,6 procent men uppgår nu till

34 V4 procent. Procenttalen äro uträknade på grundval av socialstyrelsens

levnadskostnad sindex. Av den förut lämnade redogörelsen för vissa av socialstyrelsen

verkställda undersökningar synes emellertid framgå — vilket jag

även tidigare ansett sannolikt — att den av dyrtiden föranledda levnadskostnadsstegringen

är något lägre beträffande de förnödenheter, som i huvudsak

nyttjas av folkpensionärerna och därmed jämställda förmånstagare, än i

fråga örn samtliga förnödenheter. Då åtskilliga osäkra faktorer ingå i nämnda

undersökningar, synes mig avgörande hänsyn dock icke nu kunna tagas till

desamma.

Enligt den tekniska anordning, som tillämpades under år 1941, utgick

dyrtidstillägg i form av tre extra utbetalningar av pensionens eller annan

förmåns månadsbelopp, tillhopa motsvarande 25 (3 X 8 Vs) procent av årsbeloppet.

Det antal månadsutbetalningar, som närmast skulle uppväga

förutnämnda 341li procents levnadskostnadsstegring, är fyra, motsvarande

33 Vs procent av vederbörande förmåns årsbelopp.

Mot det hittills tillämpade systemet med procentuella dyrtidstillägg har

anmärkts, bland annat, att det alltför mycket gynnar förmånstagare i de

högre dyrorterna ävensom att förmånstagare med egen inkomst missgynnas,

varigenom villigheten att utföra arbete minskas.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att socialvårdskommittén

föreslagit vissa ändringar i lagarna örn folkpensionering och barnbidrag,

innebärande bland annat sänkning av avdragsfaktorn vid egen inkomst

över visst belopp från Vio till 5/io. Socialvårdskommitténs förslag

är för närvarande föremål för övervägande inom socialdepartementet. I

samband därmed prövas även olika utvägar att giva förmånstagarna överhuvud

en mera rättvis kompensation för levnadskostnadsstegringen än den,

som nu tillämpade procentuella dyrtidstillägg innebära. Därvid överväges

särskilt spörsmålet, i vad mån den kritik är berättigad, enligt vilken förmånstagare

i de högre dyrorterna alltför mycket gynnas. Enär de ifrågasatta

författningsändringarna och bestämmelserna örn dyrtidskompensation

stå i visst samband med varandra, har det synts mig lämpligt att behandla

ifrågavarande spörsmål i ett sammanhang. Då jag emellertid ännu icke

varit i tillfälle att fatta slutlig ståndpunkt till desamma, har jag funnit

mig böra föreslå, att frågan örn dyrtidstillägg, i avvaktan på eventuell omläggning

av principerna, för närvarande avgöres endast såvitt angår första

halvåret 1942.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

För detta halvår torde det lämpligaste vara att låta dyrtidstillägg utgå

i samma ordning som under år 1941, d. v. s. med procentuellt tillägg.

Med hänsyn till levnadskostnadsstegringen bör detta fastställas till belopp,

motsvarande två månadsutbetalningar av vederbörande förmån. Utbetalning

av dyrtidstilläggen synes böra äga rum i mars och juni månader.

Beträffande nu ifrågavarande dyrtidstillägg torde i tillämpliga delar böra

gälla samma regler som föreskrivits för dyrtidstilläggen under år 1941. Föreskrifter

i ämnet hava upptagits dels i förslag till lag örn dyrtidstillägg underförstå

halvåret 1942 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, dels

ock i förslag till förordning örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å

blindhetsersättningar. Närmare redogörelse för innehållet i författningarna

synes icke erforderlig.

Kostnaderna för de nu föreslagna dyrtidstilläggen torde böra utgå i

samma ordning som kostnaderna för förut beslutade tillägg, d. v. s. såvitt

angår tillägg å blindhetsersättningar helt av staten samt i övrigt av staten

med bidrag, beträffande barnbidrag av kommunerna samt i fråga örn folkpensioner

och invalidunderstöd av kommuner och landsting.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande dyrtidstillägg torde kunna uppskattas

till 20,700,000 kronor beträffande folkpensioner och invalidunderstöd,

1.600.000 kronor i fråga örn barnbidrag samt 270,000 kronor såvitt angår

blindhetsersättningar. Härtill kommer 129,000 kronor såsom ersättning åt

postverket för utbetalning av dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.

Nu omförmälda belopp torde böra bestridas från de för budgetåret

1941/42 beviljade förslagsanslagen för respektive ändamål.

Kostnaderna för kommuner och landsting för nu ifrågavarande dyrtidstillägg

å folkpensioner och invalidunderstöd synas kunna uppskattas till

4.300.000 kronor samt för kommunerna i fråga om dyrtidstilläggen å barnbidrag

till 300,000 kronor».

Då beslut i början av år 1941 fattades örn dyrtidstillägg å folkpensioner,

invalidunderstöd, barnbidrag och blindhetsersättningar, bestämdes storleken

av dyrtidstilläggen med hänsyn till det förhållandet, att socialstyrelsens

levnadskostnadsindex från den 1 juli 1939 till den 1 oktober 1940 höjts från

108 till 126, d. v. s. med 162/3 procent. Dvrtidstillägget fastställdes därvid

till två månadsutbetalningar av de olika förmånernas årsbelopp, vilket motsvarade

just 16 2/s procent av nämnda belopp. Sedan levnadskostnadsindex

därefter intill den 1 juli 1941 stigit till 140, motsvarande en höjning sedan

den 1 juli 1939 av 29.6 procent, beslöto statsmakterna under hösten 1941 att

ytterligare dyrtidstillägg skulle utgå. Med hänsyn till att utbetalning av

tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd i annan ordning än med helt

månadsbelopp skulle stöta på stora svårigheter fastställdes detta ytterligare

tillägg till en månadsutbetalning eller 8 Vs procent av förmånernas årsbelopp.

Sammanlagt utgick alltså under år 1941 dyrtidstillägg med tre månadsutbetalningar

eller med 25 procent av årsbeloppet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Stegringen av levnadskostnaderna har därefter fortgått och uppgår för

närvarande enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex till 341U procent.

Med hänsyn till den sålunda rådande dyrtiden biträder utskottet, som anser

det vara en betydelsefull samhällsangelägenhet att tillse att de ifrågavarande

understöden icke på grund av ändrade förhållanden mista en avsevärd del

av sitt värde, föredragande departementschefens uppfattning att även under

innevarande år skälig kompensation för levnadskostnadernas ökning bör utgå.

Det genom propositionen framlagda förslaget avser endast att — i avvaktan

på en eventuell omläggning av principerna för ifrågavarande dyrtidstiHägg

— avgöra frågan örn dyrtidstillägg för första halvåret 1942. Beträffande

dyrtidstilläggets storlek har föreslagits att — med tillämpning av systemet

med procentuella dyrtidstillägg — tillägg för denna tid skall utgå med en

tredjedel av förmånens belopp för halvåret, motsvarande två månadsutbetalningar

av vederbörande förmån. I de till behandling föreliggande motionerna

I: 197 och II: 260 har — i syfte att erhålla en enligt motionärernas mening

mer rättvis avvägning mellan förmånstagare inom olika dyrortsgrupper — i

stället beträffande folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag yrkats, att

tillägget måtte utgöra, för förmånstagare tillhörande ortsgrupp 1 tre sjättedelar

och för förmånstagare tillhörande ortsgrupp 2 eller 3 två sjättedelar av

förmånernas belopp för halvåret.

Såsom föredragande departementschefen anfört prövas för närvarande inom

socialdepartementet olika utvägar att giva förmånstagarna en mera rättvis

kompensation för levnadskostnadsstegringen än den, som nu tillämpade procentuella

dyrtidstillägg innebära. Därvid överväges särskilt spörsmålet, i

vad mån den kritik är berättigad, enligt vilken förmånstagarna i de högre

dyrorterna alltför mycket gynnas. I avvaktan på resultatet av dessa överväganden

bör enligt utskottets åsikt någon ändring i förut tillämpade principer

beträffande förevarande dyrtidstillägg icke ifrågasättas för första halvåret

1942. Utskottet får alltså, med avstyrkande av yrkandet i motionerna 1:197

och II: 260, ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.

I motionerna I: 198 och II: 261 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t uttryckligen måtte hemställa att Kungl. Maj:t vid framläggande

av förslag angående dyrtidstillägg för senare tidsperiod ville söka avväga beloppen

på rättvisast möjliga sätt med hänsyn till de lägre ortsgruppernas förmånstagare.

Såsom förut anförts äro hithörande spörsmål föremål för överväganden

inom socialdepartementet. Med hänsyn härtill finner utskottet, som

förutsätter att förslag i ämnet snarast förelägges riksdagen, ej skäl att i anledning

av motionerna tillstyrka någon framställning i ämnet av riksdagen till

Kungl. Maj:t.

På grund härav och då ej heller i övrigt propositionen föranlett någon

erinran från utskottets sida får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte

dels med avslag å motionerna I: 197 och II: 260 antaga de

genom propositionen framlagda förslagen till

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. 2 avd. Nr 1.

5S<! 42

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

1) lag om dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag samt

2) förordning om dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å

blindhetsersättningar,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslagen

till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd

m. m., Barnbidrag och Ersättning åt blinda ro. ro. må få tagas i

anspråk för bestridande av kostnaderna för utbetalning av de i

det föregående omförmälda dyrtidstilläggen å respektive folkpensioner

och invalidunderstöd, barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1941/42 anvisade

förslagsanslaget till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

må få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna

för postverkets bestyr med utbetalning av de i det föregående

omförmälda dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd;

samt

B. att motionerna I: 198 och II: 261 icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1942.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från statsutskottet: herrar Eriksson i Stockholm, Torsten Ström, Bäckström,

Hansson i Rubbestad, Björkman och fru Alvén;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Tamm, Löfvander, fru Nordgren,

fröken Hesselgren och herr Lundgren.

Reservation

av herrar Hansson i Rubbestad och Löfvander, vilka ansett att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

Då beslut i--- — (lika med utskottet)---procent av årsbeloppet.

Stegringen av levnadskostnaderna---(lika med utskottet) — — —

ökning bör utgå.

Det genom propositionen---- (lika med utskottet)---belopp

för halvåret.

Såsom påpekats i de i ämnet väckta motionerna 1:197 och II: 260 torde

levnadskostnaderna sedan krigets utbrott hava stigit ungefär lika mycket på

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 11

landet som i städerna, varför ett procentuellt tillägg blir en orättvisa mot förmånstagarna

i ortsgrupp 1. För att i någon mån minska denna olägenhet vill

utskottet föreslå, att under första halvåret 1942 till förmånstagarna i ortsgrupp

1 utbetalas tre extra månadsbelopp, varigenom till dessa komma att utbetalas

under nu löpande budgetår fem extra månadstillägg, under det att förmånstagare

i ortsgrupperna 2 och 3 erhålla fyra extra månadstillägg. Därigenom

kommer den som har högsta pensionstillägget i ortsgrupp 1 att erhålla 125

kronor, i ortsgrupp 2 133 kronor och i ortsgrupp 3 166 kronor per år såsom

kompensation för ökade levnadskostnader.

I motionerna 1:198 och II: 261 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majit uttryckligen måtte hemställa att Kungl. Majit vid framläggande

av förslag angående dyrtidstillägg för senare tidsperiod ville söka avväga beloppen

på rättvisast möjliga sätt med hänsyn till de lägre ortsgruppernas förmånstagare.

Utskottet vill ansluta sig till denna motionärernas hemställan.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte

dels, med avslag å propositionen i vad den avser förslaget till

lag örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, för sin del antaga det förslag

till lag i ämnet, som framlagts i motionerna 1:197 och II: 260,

dels antaga det genom propositionen framlagda förslaget till

förordning örn dyrtidstillägg under första halvåret 1942 å blindhetsersättningar,

dels medgiva, att de för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslagen

till Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd

m. m., Barnbidrag och Ersättning åt blinda m. m. må få tagas i

anspråk för bestridande av kostnaderna för utbetalning av de i

det föregående omförmälda dyrtidstilläggen å respektive folkpensioner

och invalidunderstöd, barnbidrag samt blindhetsersättningar,

dels ock medgiva, att det för • budgetåret 1941/42 anvisade

förslagsanslaget till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

må få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna

för postverkets bestyr med utbetalning av de i det föregående

omförmälda dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd;

samt

B. att riksdagen, med bifall till motionerna I: 198 och II: 261,

måtte i skrivelse till Kungl. Majit uttryckligen hemställa att

Kungl. Majit vid framläggande av förslag angående dyrtidstillägg

å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag m. m. för senare

tidsperiod ville söka avväga beloppen på rättvisast möjliga sätt

med hänsyn till de lägre ortsgruppernas förmånstagare.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.