Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942j43 under riksstatens elfte huvudtitel, avseende anslagen inom folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

1942-03-20 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942j43 under riksstatens elfte huvudtitel, avseende anslagen inom folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1942 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1942j43 under riksstatens elfte huvudtitel,

avseende anslagen inom folkhushållningsdepartementets

verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Inledning.

I det vid propositionen nr 1 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

folkhushållningsärenden för den 3 januari 1942 har chefen för folkhushållningsdepartementet

såsom inledning till elfte huvudtiteln lämnat en redogörelse

för de mera betydande ändringar i krisförvaltningen, som ägt rum

sedan närmast föregående redogörelse lämnats riksdagen, och därvid anfört

bland annat följande.

De ändringar som under år 1941 vidtagits beträffande de centrala

krisorganens organisation äro med undantag av utbyggnaden av

statens priskontrollnämnd icke av mera genomgripande betydelse. Vad priskontrollnämnden

angår må erinras om att dess organisation i väsentliga hänseenden

omlagts på grund av att statsmakterna med anledning av skärpningen

av krisläget föranletts att genomföra en ny prisregleringslag den 13 juni 1941

(nr 370), varigenom de priskontrollerande organens befogenheter med avseende

å priskontrollen utvidgats.

Enligt den för priskontrollnämnden gällande instruktionen den 20 juni

1941 (nr 482) åligger det nämnden att under Kungl. Majit handhava ledningen

av den under rådande utomordentliga förhållanden erforderliga

övervakningen av den allmänna prisutvecklingen i landet ävensom att

handhava de övriga uppgifter som av Kungl. Majit till nämnden överlämnas.

Angående den närmare innebörden av priskontrollnämndens särskilda

åligganden må hänvisas till instruktionen.

Priskontrollnämnden skall bestå av en ordförande och chef samt minst

två och högst åtta ledamöter (för närvarande sju). Inom nämnden skola

finnas, förutom ett gemensamt kansli, sektioner till det antal och med de

huvudsakliga verksamhetsområden som Kungl. Majit bestämmer. För närvarande

finnas jämlikt Kungl. Majits beslut den 28 juni 1941 inom nämnden

följande sektioner, nämligen en sektion för ärenden rörande järn- och

metallprodukter, en sektion för ärenden rörande bränslen och trävaror, en

sektion för ärenden rörande textilprodukter, en sektion för ärenden rörande

läder och skor, en sektion för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter,

en sektion för ärenden rörande livsmedel, en sektion för ärenden rörande

diverse produkter (allmän sektion), en sektion för ärenden rörande importhandeln,

en sektion för ärenden rörande prisövervakning samt en sektion

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 11.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

för utredningar, planläggning och publicering. \ ld nämndens sida ar såsom

rådgivande organ ställt priskontrollnämndens råd, som utses av Kungl.

Maid och för närvarande består av 18 ledamöter. Härjämte äger priskontrollnämnden

utse personer med beprövad erfarenhet om förhållandena inom

särskild näringsgren (tekniskt sakkunniga) att antingen var för sig eller

flera gemensamt fortlöpande biträda nämnden vid utredning och handläggning

av vissa ärenden eller grupper av ärenden, berörande näringsgrenen.

I detta sammanhang må även nämnas, att frågorna om anslag till statens

sockemämnd för nästa budgetår icke behandlas under elfte huvudtiteln

utan under nionde. „ , , t .

Beträffande den lokala k r i s f ö r v a 11 n i n g e n har under det gangna

året den ändringen vidtagits, att i anslutning till den förenamnda omorganisationen

av statens priskontrollnämnd vid kristidsstyrelserna inrattats

särskilda priskontor. Genom kungörelse den 20 juni 1941 (nr 483) har

nämligen Kungl. Majit förordnat, alt kristidsstyrelserna skola, enligt de

närmare föreskrifter priskontrollnämnden utfärdar, biträda nämnden vid

genomförandet av övervakningen av den allmänna prisutvecklingen i landet

samt att för handhavandet av berörda uppgift särskilt priskontor skall

inrättas vid varje kristidsstyrelse.

Även örn såsom av det föregående framgar några mera väsentliga organisatoriska

förändringar inom krisförvaltningen icke vidtagits under 1941,

har emellertid personalstyrkan hos de olika krisorganen på grund av de

vidgade arbetsuppgifterna i hög grad ökats. Antalet befattningshavare den

15 december 1940 och den 15 december 1941 hos centrala krisorgan med av

Kungl. Majit fastställd löneplan framgår av följande tablå.

Lönegrupp i av Kungl.

Majit fastställd löneplan

I (175—300 kr./mån.) . .

II (225—350 kr./mån.)..

III (275—400 kr./mån.) . .

IV (325—550 kr./mån.) . .

V (400—700 kr./mån.) . .

VI (550—850 kr./mån.) . .

VII (700—1 050 kr./mån.)

Befattningshavare med av

Kungl. Majit fastställda

arvoden ..............

Summa befattningshavare* 1 II III IV V VI VII

Krisorgan1

Industri-

kommis-

sionen

Bränsle-

kommis-

sionen

Livs-

medels-

kommis-

sionen

Handels-

kommis-

sionen

Trafik-

kommis

sionen

Pris-

kontroll-

nämnden

15 /

15/

15/ „

15/12

15/

/12

151

112

15/

/12

151

112

15/

lii

15/

liz

15/

/12

lii

40

41

40

41

40

41

40

41

40

41

40

41

48

129

13

33

83

131

48

59

7

9

2

10

29

35

41

44

32

31

11

15

4

7

i

13

6

17

20

26

11

25

8

8

—

2

4

7

34

3

13

12

11

3

5

2

1

1

4

36

38

26

35

17

40

10

17

5

5

7

163

12

16

14

17

10

13

4

4

1

2

l2

23

10

13

3

5

9

15

6

6

1

23

12

17

14

29

12

16

3

4

6

7

1

6

1(10

299

[ 134

202

186

282

93

118

25

31

16

57

1 För rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och konjunkturinstitutet gäller

civila avlöningsreglementet. För reservförrådsnämnden och krigsförsäkringsnämnden har

särskild löneplan ej fastställts.

2 Tjänstgör 2 timmar per dag.

3 Därav en med deltidstjänstgöring.

4 Tillfälliga befattningshavare icke inräknade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

3

Silvid nu kan förutses torde även under budgetåret 1942/43 de under

folkliushållningsdepartementet lydande myndigheterna böra fortbestå för

handläggning av i samband med krisen uppkomna frågor. I anledning

härav hemställes i det följande, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att anvisa anslag till ifrågavarande organs verksamhet. Jag förutsätter nu

liksom föregående år, att, därest förändringar av en eller annan art i krisorganisationen

bliva genomförda, de anslag för olika ändamål, rörande vilka

förslag nu framläggas, få tagas i anspråk för nära liggande ändamål.

Vad därefter angår grunderna för beräkningen av anslagen till

krisförvaltningen följde man föregående år den principen, att anslagen

i regel upptogos till de belopp som vid bedömningstillfället faktiskt

utgingo. Denna princip bar lett lill att anslagen i år komma att på grund av

utvecklingen väsentligt överskridas. Detta var även förutsett vid anslagens

beräknande. För att i möjligaste mån hålla kostnaderna nere ställas emellertid

anslagen till förfogande för endast ett halvt år åt gången och i samband

därmed underkastas medelsbehovet ingående granskning. Före medlens beviljande

beredes även krisrevisionen tillfälle att granska medelsäskandena.

Även för kommande år torde man kunna antaga att kostnaderna för krisförvaltningen

komma att bliva avsevärt större än de kostnader som beräknas

för motsvarande ändamål för innevarande budgetår. Att med något

större mått av säkerhet beräkna ifrågavarande kostnader för budgetåret

1942/43 är dock icke möjligt på grund av ovissheten om det allmänna lägets

utveckling. Bibehållande av motsvarande beräkningsgrunder som för innevarande

år kommer emellertid med all sannolikhet att leda till att anslagen

för nästkommande budgetår väsentligen överskridas. Detta är självfallet en

betydande olägenhet. Därest man vill undvika denna synes ej föreligga annan

möjlighet än att efter mer eller mindre godtyckliga grunder räkna upp

anslagen. Ett sådant förfaringssätt synes emellertid av flera skäl väsentligt

mera otillfredsställande än hittills tillämpad metod. Den hittills tillämpade

principen bör därför komma till användning även i fortsättningen.

Vad angår anslagen i övrigt under elfte huvudtiteln äro även dessa

i hög grad osäkra. Särskilt framträda vissa mycket betydande kostnader,

vilkas storlek, även örn den yttre krisen fortfarande kommer att bestå, på

grund av olika faktorer likväl kan bliva mycket växlande. Till dessa höra

framför allt förluster på varor, som under rådande förhållanden inköpts av

staten eller under dess medverkan. Vidare kunna ock vissa av de utgifter,

som betingas av det svaga skördeutfallet — som t. ex. förmalningsersättningen

— hänföras till dessa kostnader. Det synes lämpligt alt dessa kostnader

icke nu beräknas å riksstaten utan att, därest de uppkomma under

budgetåret 1942/43, medel till deras bestridande få utgå från förskottsstat.

Jag hänvisar i sistnämnda hänseende till vad chefen för finansdepartementet

anför vid anmälan av finansplanen för nästa budgetår.

Av vad departementschefen sålunda inledningsvis anfört framgår bland

annat, ali några mera väsentliga organisatoriska förändringar inom krisförvaltningen

icke vidtagits under år 1941, men att personalstyrkan hos de

olika krisorganen i hög grad ökats. Detta har betingats av alt genom de

alltmer framträdande svårigheterna på folkförsörjningens område nya och

vidgade arbetsuppgifter befunnits böra läggas på krisadministrationen. Att

merkostnader härigenom i betydande utsträckning måste åsamkas statsver
-

U t skott et.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

ket torde visserligen vara ofrånkomligt, men utskottet förutsätter, att den

strävan till sparsamhet, som gjort sig gällande inom områden, hänförliga

till statens mera normala verksamhet, också i största möjliga grad kommer

till uttryck vid medelsanvisningen till krisorganisationen. Departementschefen

har även erinrat, att för att i möjligaste mån hålla kostnaderna nere

anslagen ställas till förfogande för endast ett halvt år åt gången, att i samband

härmed medelsbehovet underkastas en ingående granskning samt att

krisrevisionen herodes tillfälle att granska medelsäskandena. Utskottet har

under hand inhämtat, att krisrevisionen genom sin granskande och övervakande

verksamhet även på detta område åstadkommit besparingar. Med

den stora ansvällning krisförvaltningen numera erhållit är det i hög grad

angeläget att kontroll utövas över arbetskraftens rationella utnyttjande

och organisationsapparatens anpassning efter olika arbetsuppgifter. Utskottet

utgår ifrån, att krisrevisionen alltjämt med största uppmärksamhet

följer utvecklingen inom krisadministrationen och genom sin kontroll bidrager

till försiktigast möjliga disponerande av de till krisorganens förfogande

ställda anslagsmedlen.

På av departementschefen anförda skäl finner utskottet det adagalagt, att

någon säkrare förhandsbedömning av flertalet anslag under denna huvudtitel

icke låter sig verkställa. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra

godtaga, att anslagen, på sätt departementschefen förordat, i regel upptagas

till de belopp, som vid bedömningstillfället faktiskt utgått.

Mot vad departementschefen anfört i fråga örn bestridande under budgetåret

1942/43 från förskottsstat av vissa utgifter för folkförsörjningen har

utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet salunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört.

Folkhushåliningsdepartementet.

l:o) Folkhushåliningsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 1, sid. 5—7), vilket innebär en anslagshöjning med

17 100 kronor, i främsta rummet betingad av, att avlöningsmedlen för kanslichefen

hos rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap föreslås överförda

till förevarande anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushallningsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

o

1. Avlöning till departementschefen ......kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................... » 57 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.............. » 30 600

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .......................... » 60 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 18 900

Summa kronor 191 400.

b) till Folkhushållning sdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 191400

kronor.

2:o) Folkliusliållningsdepartementct: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majlis förslag (punkt 2, sid. 7 och 8), vilket innebär en av medelsåtgången

betingad anslagshöjning med 3 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhushällningsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 19 600 kronor.

Krisfö rvaltningen.

3:o) Rikskonimissiouen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Rikskommissioncn för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3 och 4, sid. 9—11), vilket innebär

uppförande av formella anslag till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar ett förslagsanslag av 100 kronor;

b) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader ett förslagsanslag av 100 kronor.

4:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. Konjunkturinstitutet: Omkostnader.

Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med Kungl.

Majlis förslag (punkterna 5—7, sid. 11 och 12), vilket innebär en höjning

med 3 000 kronor av omkostnadsanslaget och i övrigt oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 100 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

b) till Konjunkturinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 6 000 kronor;

c) till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar ett

reservationsanslag av 100 kronor.

5:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsnämnd:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 8

och 9, sid. 12—14), vilket innebär höjningar av förevarande två anslag med

respektive 60 000 kronor och 10 000 kronor, betingade av ökning av arbetets

omfattning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Statens reservförrådsnumnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 235 000 kronor;

b) till Statens reservförrädsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

6:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

10, sid. 14—25) föreslagit riksdagen att till Statens industrikommission: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1 879 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 868 000 kronor. Det

av Kungl. Maj:t äskade anslaget fördelar sig i huvudsak på följande sätt:

1) Kommissionens ordförande och ledamöter .......... kronor 117 000

2) Kommissionens råd .............................. » 500

3) Kansliet ........................................ » 235 000

4) Järnavdelningen ................................. » 93 000

5) Verkstadsavdelningen ............................ » 28 000

6) Metallavdelningen ................................ » 102 180

7) Kemiska avdelningen............................. » 412 000

8) Textilavdelningen ................................ » 170 000

9) Läderavdelningen ................................ » 45 000

10) Krigsindustriavdelningen .............. » 81 000

11) Byggnadsavdelningen ............................ » 170 000

12) Skogsindustriavdelningen ......................... » 23 500

13) Utredningsbvrån ................................. » 92 000

14) Prisbyrån ....................................... » 124 000

15) Undanförselbyrån ................................ » 2 400

16) Juridiska byrån.................................. » 39 000

17) Elektriska byrån................................. » 46 000

18) Sakkunniga ..................................... » 100 000.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att industrikommissionen hemställt om

60 000 kronor till inrättande av ett för kommissionens olika avdelningar gemensamt

revisionsorgan.

Kontroll ifråga om de av kommissionen utfärdade ransoneringsbestämmelsernas

efterlevnad hade hittills, framhåller kommissionen, utövats inom vissa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

7

av kommissionens avdelningar. Handels- och förbrukningsregleringarna hade

emellertid numera erhållit en sådan omfattning, alt en fortlöpande, under

central ledning stående övervakning syntes ofrånkomlig. Kommissionen hade

för avsikt att i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t inkomma med förslag om

inrättande av ett för kommissionens samtliga avdelningar gemensamt revisionsorgan.

Kostnaderna för detta torde inbegripas i anslagsbehovet under

budgetåret 1942/43 och syntes icke kunna beräknas till lägre belopp än

60 000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att det under 1941 alltmera skärpta krisläget

påverkat industrikommissionens verksamhet. Kommissionen hade utbyggts

med en ny avdelning för skogsindustriella frågor ävensom en elektrisk

byrå, varjämte den tidigare under kansliet sorterande utredningsbyrån

gjorts till en fristående byrå. Även de tidigare inrättade avdelningarna inom

kommissionen hade fått väsentligt ökade arbetsuppgifter på grund av de under

1941 genomförda regleringarna inom olika områden av näringslivet. Såsom

exempel härpå kunde nämnas förbrukningsregleringarna beträffande

cement, koppar och andra viktiga metaller, smörjmedel och gummiringar.

Bemästrandet av de sålunda vidgade arbetsuppgifterna hade, allteftersom

nya regleringar påbjudits, krävt en ständigt ökad personal, vilket i sin tur

medfört stegrade krav på medel för personalens avlönande. Med hänsyn till

ovissheten örn den framtida utvecklingen vore det självfallet mycket svårt

att med något större mått av bestämdhet kunna beräkna medelsbehovet för

nästkommande budgetår.

Till frågan örn inrättande av en särskild revision savdelning har departementschefen

förklarat sig vilja framdeles taga närmare ställning, enär denna

fråga uppenbarligen måste bedömas med hänsyn till behovet av dylik revision

inom krisförvaltningen över huvud.

Utskottet har icke funnit något alt erinra mot de av departementschefen utskottet.

under denna punkt verkställda kostnadsberäkningarna för nästa budgetår.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har industrikommissionen

föreslagit anvisande av särskilda medel för inrättandet av ett för kommissionens

samtliga avdelningar gemensamt revisionsorgan, avsett att handhava

kontroll över efterlevnaden av de av kommissionen utfärdade ransoneringsbestämmelserna.

Departementschefen har ansett denna fråga böra

bedömas med hänsyn till behovet av en dylik revision inom krisförvaltningen

över huvud och därför icke biträtt kommissionens ifrågavarande förslag.

Utskottet är ense med departementschefen örn önskvärdheten av att en särskild

ordning skapas för handhavande av den kontrollerande verksamhet,

varom här är fråga. Denna övervakning torde antingen kunna utövas av en

gemensam central myndighet för krisförvaltningen i dess helhet eller genom

särskilda delegationer från de olika krisorganen. För att undgå en ytterligare

utökning av administrationsapparaten på krisförvaltningens område

anser utskottet sig böra understryka önskvärdheten av att den expertis,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

som redan nu finnes företrädd inom krisorganisationen, i lämplig utsträckning

tages i anspråk för ifrågavarande kontrolluppgifter.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Statens industrikommission: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

1 879 000 kronor.

7:o) Statens industrikommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 25—29), vilket innebär en anslagshöjning

med 340 000 kronor, föranledd av utvidgningen av kommissionens verksamhet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens industrikommission: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 660 000 kronor.

8:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 29—35), vilket innebär en anslagshöjning med

575 000 kronor, betingad av ökade arbetsuppgifter, föranledda främst av

åtgärder för tryggande av vedförsörjningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

1 500 000 kronor.

9:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 35—38), vilket innebär en anslagshöjning med

332 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

737 000 kronor.

10:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 38—43), vilket innebär en anslagshöjning med

715 000 kronor, föranledd av ökade arbetsuppgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

1 808 000 kronor.

ll:o) Statens livsmedelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 43—47), vilket innebär en anslagshöjning med

1 220 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11. 9

att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor.

12:o) Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, sid. 47—54), vilket innebär en anslagshöjning med

1 006 000 kronor, föranledd av nödvändigheten av betydande personalförstärkningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöning alfor

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3 494 000

kronor.

13:o) Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 54—57), vilket innebär en anslagshöjning

med 268 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

1 030 000 kronor.

14:o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Till förevarande ändamål

har för budgetåret 1941/42 anvisats ett förslagsanslag av 850 000 kronor,

avseende bidrag till kristidsnämndernas verksamhet under år 1941. Enligt

vad departementschefen (punkt 18, sid. 57 och 58) framhållit, torde utgifterna

för bidrag till verksamheten under år 1942 komma att belasta först

riksstaten för budgetåret 1943/44. Med hänsyn härtill äskas icke för nästa

budgetår något anslag till förevarande ändamål, varom utskottet velat

erinra.

15:o) Statens handelskommissiou: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 59 och 60), vilket innebär en anslagshöjning

med 170 000 kronor, föranledd av ökat personalbehov, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handelskommission: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

600 000 kronor.

16:o) Statens handelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 60 och 61), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handelskommission: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

117 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 11. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

17 :o) Statens trafikkommission: Avlöningar. I enlighet nied Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, sid. 61—63), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000

kronor, föranledd av viss personalökning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens trafikkommission: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 245 000

kronor.

18:o) Statens trafikkommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 22, sid. 63 och 64), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens trafikkommission: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

80 000 kronor.

19:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 64—67), vilket innebär en anslagshöjning med

347 000 kronor, betingad av vidtagen omorganisation av nämnden med därav

följande ökat personalbehov, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

468 000 kronor.

20:o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 67—69), vilket innebär en anslagshöjning med

249 000 kronor, betingad av utvidgningen av nämndens verksamhet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Om kostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

275 000 kronor.

Statlig lagerhållning m. m.

21 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, sid. 69), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500 000

kronor, betingad av bland annat ökade kostnader för lagring av motoralkohol

och skattefri sprit, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

11

22 :o) Omkostnader för statlig inköps- och forsilljningsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 69—71), vilket innebär, att

förevarande anslag, för innevarande budgetår avseende, förutom livsmedelskommissionens

till 7 500 000 kronor beräknade kostnader för ifrågavarande

ändamål, jämväl svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för ändamålet,

för nästkommande budgetår begränsas till att avse endast förstnämnda kostnader,

uppräknade till 8 000 000 kronor, medan sistnämnda kostnader avses

att utgå från anslag under nionde huvudtiteln, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig inköps- och

försåt jningsverksamhet för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 8 000 000 kronor.

23 :o) Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. Ersättning

åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid vedavverkning. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkterna 27 och 28) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Diverse.

24 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 29) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

25:o) Bearbetning av uppgifter örn fartygs positioner m. m. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 30, sid. 73 och 74), vilket innebär att anslagets

karaktär förändras från reservations- till förslagsanslag i förening

med en anslagshöjning av 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bearbetning av uppgifter örn fartygs

positioner m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

26:o) Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 31, sid. 74—76), vilket innebär

en anslagsminskning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder för ökad användning av inhemskt

motorbränsle m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

27 :o) Förberedande arbeten å torvmossar i enskild ägo. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 32) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål har utskottet tidigare avgivit utlåtande och riksdagen redan

fattat beslut, varom härmed

erinras.

28:o) Upplysnings- och instruktionsverksainhet på torvområdet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, sid. 78 och 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Upplysnings- och instruktionsverksamhet

på torvområdet för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor.

29:o) Prisrabattering å matfett och mjölk. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 34) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

30:o) Vissa utredningar och undersökningar. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 35, sid. 79 och 80), vilket innebär nyuppförande å riksstaten

av anslag till förevarande ändamål, samt under erinran, att medel för ändamålet

under innevarande budgetår anvisats från elfte huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa utredningar och undersökningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

31 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 36, sid.

80), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, föranledd av

befintlig reservation och av att vissa utgifter av särskild natur i fortsättningen

äro avsedda att bestridas från det under nästföregående punkt angivna

anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

32 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 37, sid. 80) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

13

33 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 80), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

34:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 39) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 20 mars 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Torsten Ström, Sven Larsson, Heiding, Andrén, Björkman,

Boman, von Heland och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i

Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Lindberg i Umeå,

Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård, Viklund, Lundberg i Hälsingborg och

Eriksson i Frägsta.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 0 sami. Nr 11.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942/43 und s. 1 i texten