Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43.
1942-05-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:115, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
Nr 115.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1942 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat
för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit beträffande luftfartsfonden, under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikations - ärenden för den 3 januari 1942, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, för Luftfartsfonden
å driftbudgeten för budgetåret 1942/43 beräkna ett underskott av
1,152,500 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 75, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
13 februari 1942, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
framlagt förslag till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43, dels
för Luftfartsfonden å driftbudgeten för budgetåret 1942/43 upptaga ett underskott
av 1,118,800 kronor, dels ock medgiva, att den i luftfartsfondens stat
för budgetåret 1941/42 upptagna utgiftsposten till ersättning till telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten finge efter beslut av Kungl. Maj :t överskridas.
Å gällande stat för luftfartsfonden upptagas kostnader för underhåll och
drift av luftfartslederna, kostnader för förvaltningen av Bulltofta flygplats,
hyres- och arrendeavgifter för förhyrda lokaler och områden samt ersättning
till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten. Slutligen är å fondens utgiftssida
upptaget understöd åt aktiebolaget Aerotransport. Å statens inkomstsida
upptagas hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och områden,
diverse inkomster, inkomster av Bulltofta flygplats, samt utdelning å aktier
i aktiebolaget Aerotransport. Den brist som uppkommer å staten för luftfartsfonden
avföres som underskott å riksstatens driftbudget under rubrik
Utgifter för statens kapitalfonder.
Departementschefens i propositionen nr 75 framlagda förslag till stat för
luftfartsfonden för nästa budgetår är grundat på en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjord framställning och har följande utseende.
Statsutskottets utlåtande Nr 115.
9
Stat
för luftfartstonden tör budgetåret 1942/43.
Inkomster Kronor.
1. Hyror och arrenden för
till enskilda upplåtna
lokaler och områden 10,000
2. Diverse inkomster .... 5,000
3. Inkomster av Bulltofta
flygplats .......... 120,000
4. Inkomster av Torslanda
flygplats .......... 93,800
5. Utdelning å aktier i ak
tiebolaget
Aerö transport
.............. 114,100
Underskott att avföras å
riksstatens driftbudget 1,118,800
Summa kronor 1,461,700
Utgifter
Kronor.
1.
Underhåll och drift av
luftfartsleder, förslags-
vis ...............
260,000
2.
Förvaltningen av Bull- tofta flygplats, för-
113,600
slagsvis ...........
3.
Förvaltningen av Tors- landa flygplats, för-
57,400
slagsvis ...........
4.
Hyres- och arrendeavgif- ter m. m. för förhyrda
lokaler och områden,
förslagsvis .........
7,500
5.
Ersättning till telegraf- verket för radiotjänst
åt luftfarten, förslags-
vis ...............
360,000
6.
Anordnande av reserv- radiostation å Bull-
tofta flygplats m. m.
25,700
7.
Understöd av regelbun-
den luftfart ........
637,500
Summa kronor
1,461,700
Departementschefen har i statsverkspropositionen framhållit, bland annat,
att den omständigheten att den civila luftfarten under nästa liksom under
innevarande budgetår kunde upprätthallas endast i begränsad omfattning
icke medförde att de löpande kostnaderna för markorganisationen kunde
nedbringas. Dessa kostnader vore nämligen till stor del bundna. Vidare hade
en viss utgiftsökning föranletts av ökningar i flygfältens antal och storlek
samt av prisstegringen. De ökningar i förvaltningskostnaderna för Bulltofta
flygplats som beräknades uppkomma efter färdigställandet av en ny
stationsbyggnad därstädes ansåges bliva helt kompenserade genom ökade
inkomster från flygplatsen.
I propositionen nr 75 har departementschefen anmält att avtal, under
förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges i Göteborg godkännande,
träffats angående statens övertagande av förvaltningen av Torslanda flygplats.
Ehuru avtalet icke ansetts böra underställas riksdagens prövning, har
detsamma bilagts propositionen. I anledning av framställning från telegrafstyrelsen
har departementschefen vidare förordat, att den i luftfartsfondens
stat för innevarande budgetår upptagna posten till ersättning åt telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten finge till följd av den av de nuvarande förhållandena
betingade utvidgningen av ifrågavarande radiotjänst överskridas med
erforderligt belopp. Telegrafstyrelsen hade beräknat en tilläggsersättning av
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 samt. Nr 112 115. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
31,000 kronor vara erforderlig. Departementschefen har emellertid funnit
denna ersättning delvis böra bestridas från anslag av militär natur.
I den framställning, dagtecknad den 5 juli 1941, vari väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställde örn att förhandlingar måtte upptagas om
Torslanda flygplats anförde styrelsen:
Göteborgs stad har visserligen i enlighet med av Kungl. Majit uppställda
villköl'' förbundit sig att för framtiden underhålla de å flygplatsen utförda
arbetena. Några särskilda villkor angående sättet för flygplatsens skötsel och
drift äro emellertid icke lämnade. För närvarande bär Göteborgs stad upplåtit
flygplatsen till ett enskilt bolag, som under stadens kontroll ombesörjer
flygplatsens drift, varvid staden bidrager till täckande av underskottet. Åtskilliga
olägenheter åvila detta system, och styrelsen kan för sin del icke
finna det ändamålsenligt för framtiden. I likhet med vad som skei t med de
flesta övriga kommunala flygplatser i landet synes det styrelsen, att staten
bör påtaga sig underhåll och drift även av denna flygplats. Då Göteborgs
stad redan åtagit sig vissa förpliktelser, synas emellertid utsikter finnas att
kunna erhålla bidrag från stadens sida för flygplatsens skötsel. Det är dessutom
att hoppas, att sedan flygplatsen färdigställts och ånyo öppnats för trafik,
vilket beräknas kunna ske tidigast hösten 1942, förhållandena skola medgiva
ett återupptagande av de fredliga flygförbindelserna, varigenom inkomster
för flygplatsens begagnande även skola kunna påräknas.
För väg- och vattenbyggnadsstyrelsens del har det visat sig ogörligt att
centralt administrera samtliga till luftfartslederna hänförliga flygplatser och
flygfyrar m. fl. anläggningar. Sedan ett år tillbaka har därför under Bulltofta
flygplatsförvaltning administrerats de i sydligaste Sverige belägna anläggningarna
och denna anordning har visat sig ändamålsenlig. Behov föreligger
att bilda ett »Göteborgs-distrikt» för administration av de i Bohuslän
och norra Halland belägna civila flygplatserna och anläggningarna, vilket
lämpligen bör ske från centralpunkten Torslanda. Med detta som bakgrund
måste särskilda kvalifikationer ställas på den personal och den organisation,
som skall efter eventuellt övertagande finnas vid Torslanda flygplats. Styrelsen
förmenar, att behovet av denna distriktsorganisation ytterligare aktualiserar
frågan angående övertagande i statlig förvaltning av Torslanda flygplats.
Beträffande Torslanda flygplats har departementschefen anfört bland annat
följande:
Torslanda flygplats anlades år 1922 huvudsakligen såsom en sjöflygplats
för Göteborgs stad. Genom successiva utbyggnader har sedermera även en
landflygplats anordnats därstädes, användbar för reguljär lufttrafik. Till
kostnaderna för utbyggnadsarbetena har staten bidragit med ett belopp av
omkring 5.3 milj. kronor. Huvuddelen av detta belopp eller sammanlagt omkring
4 milj. kronor har anvisats till den nu pågående utbyggnaden, vilken
påbörjades under år 1939 och beräknas bliva färdig hösten 1942.
Enligt den för flygplatsens utbyggnad uppgjorda planen skulle efter avslutandet
av de nu pågående arbetena återstå arbeten att utföra, vilka beräknas
draga en kostnad något överstigande en miljon kronor. Dessa arbeten
beröra i huvudsak vattenområden, vilka numera indämts och igenfyllts med
mudder, och avse bland annat dränering, gräsbesåning och permanentbeläggning
av vissa delar. Arbetena avses skola i huvudsak utföras först när mudderutfyllningen
hårdnat. Med hänsyn till önskvärdheten att få rullningsbanorna
färdigställda tidigare har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 115.
II
genom beslut den 30 januari 1942 bemyndigats att genom jord- och stenfyllning
hårdgöra vissa delar av de invallade områdena. Sedan de återstående
arbetena utförts, torde flygfältet, såvitt nu kan bedömas, vara ägnat
att väl fvlla de anspråk, som komma att ställas på detsamma.
Torslanda flygplats hade före krigsutbrottet regelbunden passagerartrafik
och nattposttrafik med såväl Oslo som Köpenhamn, varjämte trafik försöksvis
upprätthållits med Stockholm. Under nuvarande utrikespolitiska
förhållanden är det givetvis vanskligt att bedöma förutsättningarna för ett
återupptagande av reguljär lufttrafik. Det måste emellertid anses naturligt,
att Göteborg såsom rikets andra stad och kommersiellt centrum för västkusten
i framtiden, efter återgång till fredliga förhållanden, åter erhåller flygförbindelser
såväl med landet i övrigt som med utlandet.
Med hänsyn till de stora värden, som ifrågavarande trafikflygplats numera
representerar, är det angeläget, att förvaltningen av flygplatsen ordnas
på ändamålsenligaste sätt. Det nu framlagda avtalet innebär, att
staden ställer flygplatsen jämte dess anläggningar till statens förfogande mot
det att staten åtager sig att svara för flygplatsens drift och underhåll.
Flygplatsförvaltningarnas statliga karaktär är särskilt framträdande beträffande
de uppgifter, som äro knutna till flygsäkerhetstjänsten. Dessa
uppgifter handhavas för närvarande vid Torslanda liksom vid Bromma,
Bulltofta och Norrköpings flygplatser av flygledningen med hjälp av radiooch
väderlekstjänsten, vilka samtliga äro statliga organ. Därest jämväl den
övriga delen av förvaltningsorganisationen vid Torslanda flygplats övertages
av staten, erhålles en enhetlig organisation, och oklarhet i fördelningen
av befogenheter och ansvar undvikes. Vidare kan antagas, att genom en
statlig förvaltning största garantier erhållas för att flygplatsens skötsel och
underhåll ske så, att flygplatsens användbarhet på bästa sätt främjas. Genom
upprättandet av en statlig förvaltningsorganisation i Göteborg kunna
därjämte förutsättningar skapas för en önskvärd decentralisering av den
hittills direkt från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ledda förvaltningen av
flygplatserna i Bohuslän och norra Halland på samma sätt som tidigare
skett beträffande flygplatserna i Skåne och södra Småland. Dessa förvaltas
nämligen av den statliga flygplatsförvaltningen vid Malmö-Bulltofta. Slutligen
må här erinras, att under de senare åren väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
träffat avtal om övertagande av förvaltningen av landets övriga kommunala
flygplatser med undantag av flygplatserna vid Stockholm och Eskilstuna.
På grund av i huvudsak här anförda synpunkter anser jag lämpligt, att
förvaltningen av Torslanda flygplats omhänderhaves av staten. Ekonomiskt
sett kan emellertid ett övertagande antagas medföra vissa uppoffringar
från statens sida. Sålunda uppgingo för åren 1937—1940 de årliga förlusterna
å förvaltningen till i runda tal respektive 4,000, 16,000, 46,000 och
46.000 kronor. De två senare årens höga förlustsiffror sammanhänga med
de av kriget föranledda inskränkningarna i flygtrafiken och med de hinder
för flygplatsens användning, som de pågående utbyggnadsarbetena medfört.
Det kan emellertid förväntas, att driftresultatet framdeles, då normala förhållanden
åter inträtt, blir gynnsammare än vad nu är fallet. Härtill kommer,
att Göteborgs stad enligt avtalet förbundit sig att bidraga med dels ett
engångsbelopp av 75,000 kronor lill driftkostnadernas bestridande, dels
145.000 kronor till flygplatsens slutliga iordningställande enligt den uppgjorda
utbyggnadsplanen, dels 14,000 kronor till utförande av en permanentbeläggning
för en förbindelsebana från uppställningsplatsen till rullningsbanorna
och dels högst 10,000 kronor lill kostnaderna för ordnandet av
flygplatsens valtenförsörjningsfråga. Genom avtalet torde också markbe
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 115.
hovet för flygplatsen kunna anses tillgodosett för den närmaste framtiden
utan kostnader för staten. På grund av dessa förhållanden anser jag de med
övertagandet förenade ekonomiska förpliktelserna icke böra utgöra hinder
för avtalets godtagande. Då avtalets villkor i övrigt ej heller givit mig anledning
till erinran, tillstyrker jag, att avtalet godkännes från statens sida. Tidpunkten
för flygplatsens övertagande har i avtalet bestämts till den 1 oktober
1942 eller den tidpunkt, då de nu pågående arbetena å flygfältet beräknas
vara avslutade.
Utskottet. Trots att krigsförhållandena medfört starka begränsningar i den civila
lufttrafiken har man dock i förevarande förslag till stat för luftfartsfonden
måst räkna med stegringar av vissa poster. Detta beror, såsom departementschefen
framhållit, på att kostnaderna för lufttrafikens av staten bekostade
markorganisationer äro till stor del bundna, vartill kommer, förutom den allmänna
prisstegringens inverkan, den efterhand skeende ökningen i flygfältens
antal och storlek.
En helt ny utgiftspost i nästa budgetårs stat är emellertid förvaltningen av
Torslanda flygplats. Enligt ett med Göteborgs stad preliminärt ingånget avtal
är det nämligen avsett att förvaltningen av denna flygplats skall övertagas
av kronan. Beträffande detta avtal bär departementschefen anfört, att ehuru
avtalet icke torde behöva underställas riksdagens prövning detsamma dock
torde såsom bilaga få åtfölja propositionen. I propositionen ägnas också avtalet
en ganska ingående behandling.
För egen del har utskottet ej kunnat undgå att uppmärksamma, att kror
nan genom den sålunda med Göteborgs stad träffade överenskommelsen
skulle ikläda sig att för framtiden helt svara för flygplatsens förvaltning till
allmänt bruk, varmed följer — förutom omedelbart förestående engångsutlägg
på omkring en miljon kronor för flygplatsens utbyggnad — täckningen
av de sannolika årliga driftunderskott, som väl under åtminstone de närmaste
åren lära bli oundvikliga. Torslandas inordning i den statliga flygorganisationen
kan visserligen, såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen närmare
utvecklats, medföra vissa fördelar för de vid Göteborg sammanlöpande flygledernas
enhetliga förvaltning, men häremot bör ställas den stora förmån det
innebär för Göteborgs stad, att kronan övertager ansvaret för flygplatsens
framtida underhåll och drift och därmed också omsorgen om att staden för
framtiden har tillgång till en flygplats för sin lufttrafik.
Det är särskilt på en punkt, som utskottet funnit avtalet kunna inge betänkligheter,
nämligen i fråga örn den i § 2 intagna bestämmelsen, att markupplåtelsen
skall gälla endast »tills vidare, så länge och i den mån den upplåtna
marken erfordras och utnyttjas» som allmän flygplats. Denna utformning av
avtalsbestämmelserna har visserligen skett efter förebild från liknande tidigare
avtal. I betraktande av de vittutseende förpliktelser, som kronan sålunda
åtager sig, måste dock utskottet finna det skäligen kunna påfordras,
att villkoren örn kronans framtida rätt till flygfältet ges en rättsligen mera
betryggande utformning än som § 2 i avtalet erbjuder, och det synes utskottet
böra övervägas huruvida ej en ändring i avtalet kan åvägabringas på nu
anmärkta punkt.
Statsutskottets utlåtande Nr 115.
13
I övriga delar har Kungl. Maj:ts proposition ej givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 13 februari 1942 framlagt förslag till stat för
luftfartsfonden för budgetåret 1942/43;
b) för Luftfartsfonden å driftbudgeten för budgetåret 1942/
43 upptaga ett underskott av 1,118,800 kronor;
c) medgiva, att den i luftfartsfondens stat för budgetåret
1941/42 upptagna utgiftsposten till ersättning till telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten må efter beslut av Kungl.
Majit överskridas.
Stockholm den 12 maj 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 112.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr lii—115.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för luft farts fonden för budgetåret 1942/43. a1 i texten