Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43.

1942-05-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:115, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

Nr 115.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat

för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit beträffande luftfartsfonden, under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikations - ärenden för den 3 januari 1942, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, för Luftfartsfonden

å driftbudgeten för budgetåret 1942/43 beräkna ett underskott av

1,152,500 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 75, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

13 februari 1942, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

framlagt förslag till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1942/43, dels

för Luftfartsfonden å driftbudgeten för budgetåret 1942/43 upptaga ett underskott

av 1,118,800 kronor, dels ock medgiva, att den i luftfartsfondens stat

för budgetåret 1941/42 upptagna utgiftsposten till ersättning till telegrafverket

för radiotjänst åt luftfarten finge efter beslut av Kungl. Maj :t överskridas.

Å gällande stat för luftfartsfonden upptagas kostnader för underhåll och

drift av luftfartslederna, kostnader för förvaltningen av Bulltofta flygplats,

hyres- och arrendeavgifter för förhyrda lokaler och områden samt ersättning

till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten. Slutligen är å fondens utgiftssida

upptaget understöd åt aktiebolaget Aerotransport. Å statens inkomstsida

upptagas hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och områden,

diverse inkomster, inkomster av Bulltofta flygplats, samt utdelning å aktier

i aktiebolaget Aerotransport. Den brist som uppkommer å staten för luftfartsfonden

avföres som underskott å riksstatens driftbudget under rubrik

Utgifter för statens kapitalfonder.

Departementschefens i propositionen nr 75 framlagda förslag till stat för

luftfartsfonden för nästa budgetår är grundat på en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjord framställning och har följande utseende.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

9

Stat

för luftfartstonden tör budgetåret 1942/43.

Inkomster Kronor.

1. Hyror och arrenden för

till enskilda upplåtna

lokaler och områden 10,000

2. Diverse inkomster .... 5,000

3. Inkomster av Bulltofta

flygplats .......... 120,000

4. Inkomster av Torslanda

flygplats .......... 93,800

5. Utdelning å aktier i ak
tiebolaget

Aerö transport

.............. 114,100

Underskott att avföras å

riksstatens driftbudget 1,118,800

Summa kronor 1,461,700

Utgifter

Kronor.

1.

Underhåll och drift av

luftfartsleder, förslags-

vis ...............

260,000

2.

Förvaltningen av Bull- tofta flygplats, för-

113,600

slagsvis ...........

3.

Förvaltningen av Tors- landa flygplats, för-

57,400

slagsvis ...........

4.

Hyres- och arrendeavgif- ter m. m. för förhyrda

lokaler och områden,

förslagsvis .........

7,500

5.

Ersättning till telegraf- verket för radiotjänst

åt luftfarten, förslags-

vis ...............

360,000

6.

Anordnande av reserv- radiostation å Bull-

tofta flygplats m. m.

25,700

7.

Understöd av regelbun-

den luftfart ........

637,500

Summa kronor

1,461,700

Departementschefen har i statsverkspropositionen framhållit, bland annat,

att den omständigheten att den civila luftfarten under nästa liksom under

innevarande budgetår kunde upprätthallas endast i begränsad omfattning

icke medförde att de löpande kostnaderna för markorganisationen kunde

nedbringas. Dessa kostnader vore nämligen till stor del bundna. Vidare hade

en viss utgiftsökning föranletts av ökningar i flygfältens antal och storlek

samt av prisstegringen. De ökningar i förvaltningskostnaderna för Bulltofta

flygplats som beräknades uppkomma efter färdigställandet av en ny

stationsbyggnad därstädes ansåges bliva helt kompenserade genom ökade

inkomster från flygplatsen.

I propositionen nr 75 har departementschefen anmält att avtal, under

förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges i Göteborg godkännande,

träffats angående statens övertagande av förvaltningen av Torslanda flygplats.

Ehuru avtalet icke ansetts böra underställas riksdagens prövning, har

detsamma bilagts propositionen. I anledning av framställning från telegrafstyrelsen

har departementschefen vidare förordat, att den i luftfartsfondens

stat för innevarande budgetår upptagna posten till ersättning åt telegrafverket

för radiotjänst åt luftfarten finge till följd av den av de nuvarande förhållandena

betingade utvidgningen av ifrågavarande radiotjänst överskridas med

erforderligt belopp. Telegrafstyrelsen hade beräknat en tilläggsersättning av

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 samt. Nr 112 115. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

31,000 kronor vara erforderlig. Departementschefen har emellertid funnit

denna ersättning delvis böra bestridas från anslag av militär natur.

I den framställning, dagtecknad den 5 juli 1941, vari väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställde örn att förhandlingar måtte upptagas om

Torslanda flygplats anförde styrelsen:

Göteborgs stad har visserligen i enlighet med av Kungl. Majit uppställda

villköl'' förbundit sig att för framtiden underhålla de å flygplatsen utförda

arbetena. Några särskilda villkor angående sättet för flygplatsens skötsel och

drift äro emellertid icke lämnade. För närvarande bär Göteborgs stad upplåtit

flygplatsen till ett enskilt bolag, som under stadens kontroll ombesörjer

flygplatsens drift, varvid staden bidrager till täckande av underskottet. Åtskilliga

olägenheter åvila detta system, och styrelsen kan för sin del icke

finna det ändamålsenligt för framtiden. I likhet med vad som skei t med de

flesta övriga kommunala flygplatser i landet synes det styrelsen, att staten

bör påtaga sig underhåll och drift även av denna flygplats. Då Göteborgs

stad redan åtagit sig vissa förpliktelser, synas emellertid utsikter finnas att

kunna erhålla bidrag från stadens sida för flygplatsens skötsel. Det är dessutom

att hoppas, att sedan flygplatsen färdigställts och ånyo öppnats för trafik,

vilket beräknas kunna ske tidigast hösten 1942, förhållandena skola medgiva

ett återupptagande av de fredliga flygförbindelserna, varigenom inkomster

för flygplatsens begagnande även skola kunna påräknas.

För väg- och vattenbyggnadsstyrelsens del har det visat sig ogörligt att

centralt administrera samtliga till luftfartslederna hänförliga flygplatser och

flygfyrar m. fl. anläggningar. Sedan ett år tillbaka har därför under Bulltofta

flygplatsförvaltning administrerats de i sydligaste Sverige belägna anläggningarna

och denna anordning har visat sig ändamålsenlig. Behov föreligger

att bilda ett »Göteborgs-distrikt» för administration av de i Bohuslän

och norra Halland belägna civila flygplatserna och anläggningarna, vilket

lämpligen bör ske från centralpunkten Torslanda. Med detta som bakgrund

måste särskilda kvalifikationer ställas på den personal och den organisation,

som skall efter eventuellt övertagande finnas vid Torslanda flygplats. Styrelsen

förmenar, att behovet av denna distriktsorganisation ytterligare aktualiserar

frågan angående övertagande i statlig förvaltning av Torslanda flygplats.

Beträffande Torslanda flygplats har departementschefen anfört bland annat

följande:

Torslanda flygplats anlades år 1922 huvudsakligen såsom en sjöflygplats

för Göteborgs stad. Genom successiva utbyggnader har sedermera även en

landflygplats anordnats därstädes, användbar för reguljär lufttrafik. Till

kostnaderna för utbyggnadsarbetena har staten bidragit med ett belopp av

omkring 5.3 milj. kronor. Huvuddelen av detta belopp eller sammanlagt omkring

4 milj. kronor har anvisats till den nu pågående utbyggnaden, vilken

påbörjades under år 1939 och beräknas bliva färdig hösten 1942.

Enligt den för flygplatsens utbyggnad uppgjorda planen skulle efter avslutandet

av de nu pågående arbetena återstå arbeten att utföra, vilka beräknas

draga en kostnad något överstigande en miljon kronor. Dessa arbeten

beröra i huvudsak vattenområden, vilka numera indämts och igenfyllts med

mudder, och avse bland annat dränering, gräsbesåning och permanentbeläggning

av vissa delar. Arbetena avses skola i huvudsak utföras först när mudderutfyllningen

hårdnat. Med hänsyn till önskvärdheten att få rullningsbanorna

färdigställda tidigare har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

II

genom beslut den 30 januari 1942 bemyndigats att genom jord- och stenfyllning

hårdgöra vissa delar av de invallade områdena. Sedan de återstående

arbetena utförts, torde flygfältet, såvitt nu kan bedömas, vara ägnat

att väl fvlla de anspråk, som komma att ställas på detsamma.

Torslanda flygplats hade före krigsutbrottet regelbunden passagerartrafik

och nattposttrafik med såväl Oslo som Köpenhamn, varjämte trafik försöksvis

upprätthållits med Stockholm. Under nuvarande utrikespolitiska

förhållanden är det givetvis vanskligt att bedöma förutsättningarna för ett

återupptagande av reguljär lufttrafik. Det måste emellertid anses naturligt,

att Göteborg såsom rikets andra stad och kommersiellt centrum för västkusten

i framtiden, efter återgång till fredliga förhållanden, åter erhåller flygförbindelser

såväl med landet i övrigt som med utlandet.

Med hänsyn till de stora värden, som ifrågavarande trafikflygplats numera

representerar, är det angeläget, att förvaltningen av flygplatsen ordnas

på ändamålsenligaste sätt. Det nu framlagda avtalet innebär, att

staden ställer flygplatsen jämte dess anläggningar till statens förfogande mot

det att staten åtager sig att svara för flygplatsens drift och underhåll.

Flygplatsförvaltningarnas statliga karaktär är särskilt framträdande beträffande

de uppgifter, som äro knutna till flygsäkerhetstjänsten. Dessa

uppgifter handhavas för närvarande vid Torslanda liksom vid Bromma,

Bulltofta och Norrköpings flygplatser av flygledningen med hjälp av radiooch

väderlekstjänsten, vilka samtliga äro statliga organ. Därest jämväl den

övriga delen av förvaltningsorganisationen vid Torslanda flygplats övertages

av staten, erhålles en enhetlig organisation, och oklarhet i fördelningen

av befogenheter och ansvar undvikes. Vidare kan antagas, att genom en

statlig förvaltning största garantier erhållas för att flygplatsens skötsel och

underhåll ske så, att flygplatsens användbarhet på bästa sätt främjas. Genom

upprättandet av en statlig förvaltningsorganisation i Göteborg kunna

därjämte förutsättningar skapas för en önskvärd decentralisering av den

hittills direkt från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ledda förvaltningen av

flygplatserna i Bohuslän och norra Halland på samma sätt som tidigare

skett beträffande flygplatserna i Skåne och södra Småland. Dessa förvaltas

nämligen av den statliga flygplatsförvaltningen vid Malmö-Bulltofta. Slutligen

må här erinras, att under de senare åren väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

träffat avtal om övertagande av förvaltningen av landets övriga kommunala

flygplatser med undantag av flygplatserna vid Stockholm och Eskilstuna.

På grund av i huvudsak här anförda synpunkter anser jag lämpligt, att

förvaltningen av Torslanda flygplats omhänderhaves av staten. Ekonomiskt

sett kan emellertid ett övertagande antagas medföra vissa uppoffringar

från statens sida. Sålunda uppgingo för åren 1937—1940 de årliga förlusterna

å förvaltningen till i runda tal respektive 4,000, 16,000, 46,000 och

46.000 kronor. De två senare årens höga förlustsiffror sammanhänga med

de av kriget föranledda inskränkningarna i flygtrafiken och med de hinder

för flygplatsens användning, som de pågående utbyggnadsarbetena medfört.

Det kan emellertid förväntas, att driftresultatet framdeles, då normala förhållanden

åter inträtt, blir gynnsammare än vad nu är fallet. Härtill kommer,

att Göteborgs stad enligt avtalet förbundit sig att bidraga med dels ett

engångsbelopp av 75,000 kronor lill driftkostnadernas bestridande, dels

145.000 kronor till flygplatsens slutliga iordningställande enligt den uppgjorda

utbyggnadsplanen, dels 14,000 kronor till utförande av en permanentbeläggning

för en förbindelsebana från uppställningsplatsen till rullningsbanorna

och dels högst 10,000 kronor lill kostnaderna för ordnandet av

flygplatsens valtenförsörjningsfråga. Genom avtalet torde också markbe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

hovet för flygplatsen kunna anses tillgodosett för den närmaste framtiden

utan kostnader för staten. På grund av dessa förhållanden anser jag de med

övertagandet förenade ekonomiska förpliktelserna icke böra utgöra hinder

för avtalets godtagande. Då avtalets villkor i övrigt ej heller givit mig anledning

till erinran, tillstyrker jag, att avtalet godkännes från statens sida. Tidpunkten

för flygplatsens övertagande har i avtalet bestämts till den 1 oktober

1942 eller den tidpunkt, då de nu pågående arbetena å flygfältet beräknas

vara avslutade.

Utskottet. Trots att krigsförhållandena medfört starka begränsningar i den civila

lufttrafiken har man dock i förevarande förslag till stat för luftfartsfonden

måst räkna med stegringar av vissa poster. Detta beror, såsom departementschefen

framhållit, på att kostnaderna för lufttrafikens av staten bekostade

markorganisationer äro till stor del bundna, vartill kommer, förutom den allmänna

prisstegringens inverkan, den efterhand skeende ökningen i flygfältens

antal och storlek.

En helt ny utgiftspost i nästa budgetårs stat är emellertid förvaltningen av

Torslanda flygplats. Enligt ett med Göteborgs stad preliminärt ingånget avtal

är det nämligen avsett att förvaltningen av denna flygplats skall övertagas

av kronan. Beträffande detta avtal bär departementschefen anfört, att ehuru

avtalet icke torde behöva underställas riksdagens prövning detsamma dock

torde såsom bilaga få åtfölja propositionen. I propositionen ägnas också avtalet

en ganska ingående behandling.

För egen del har utskottet ej kunnat undgå att uppmärksamma, att kror

nan genom den sålunda med Göteborgs stad träffade överenskommelsen

skulle ikläda sig att för framtiden helt svara för flygplatsens förvaltning till

allmänt bruk, varmed följer — förutom omedelbart förestående engångsutlägg

på omkring en miljon kronor för flygplatsens utbyggnad — täckningen

av de sannolika årliga driftunderskott, som väl under åtminstone de närmaste

åren lära bli oundvikliga. Torslandas inordning i den statliga flygorganisationen

kan visserligen, såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen närmare

utvecklats, medföra vissa fördelar för de vid Göteborg sammanlöpande flygledernas

enhetliga förvaltning, men häremot bör ställas den stora förmån det

innebär för Göteborgs stad, att kronan övertager ansvaret för flygplatsens

framtida underhåll och drift och därmed också omsorgen om att staden för

framtiden har tillgång till en flygplats för sin lufttrafik.

Det är särskilt på en punkt, som utskottet funnit avtalet kunna inge betänkligheter,

nämligen i fråga örn den i § 2 intagna bestämmelsen, att markupplåtelsen

skall gälla endast »tills vidare, så länge och i den mån den upplåtna

marken erfordras och utnyttjas» som allmän flygplats. Denna utformning av

avtalsbestämmelserna har visserligen skett efter förebild från liknande tidigare

avtal. I betraktande av de vittutseende förpliktelser, som kronan sålunda

åtager sig, måste dock utskottet finna det skäligen kunna påfordras,

att villkoren örn kronans framtida rätt till flygfältet ges en rättsligen mera

betryggande utformning än som § 2 i avtalet erbjuder, och det synes utskottet

böra övervägas huruvida ej en ändring i avtalet kan åvägabringas på nu

anmärkta punkt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

13

I övriga delar har Kungl. Maj:ts proposition ej givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 13 februari 1942 framlagt förslag till stat för

luftfartsfonden för budgetåret 1942/43;

b) för Luftfartsfonden å driftbudgeten för budgetåret 1942/

43 upptaga ett underskott av 1,118,800 kronor;

c) medgiva, att den i luftfartsfondens stat för budgetåret

1941/42 upptagna utgiftsposten till ersättning till telegrafverket

för radiotjänst åt luftfarten må efter beslut av Kungl.

Majit överskridas.

Stockholm den 12 maj 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 112.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr lii—115.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stat för luft farts fonden för budgetåret 1942/43. a1 i texten