Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till driften av icke statliga skyddshem rn. m.

1942-05-28 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till driften av icke statliga skyddshem rn. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

3

Nr 142.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag

till driften av icke statliga skyddshem rn. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkten 85)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag

till driften av icke statliga skyddshem för budgetåret 1942/43 beräkna ett förslagsanslag

av 850,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 271, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 24 april 1942,

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa dels under femte huvudtiteln

till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem ett förslagsanslag av

820,000 kronor; dels ock under Kapitalinvesteringar, Fonden för låneunderstöd,

till Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för anordnandet av skyddshemmet

Härsjögården m. m. ett reservationsanslag av 77,700 kronor.

Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Vid 1936 års riksdag beslöts, att ansvaret för skyddshemsverksamheten

skulle från och med den 1 januari 1938 i princip övertagas av staten. Därvid

avsågs dock icke att helt förstatliga verksamheten. Tvärtom förutsattes, att

vissa skyddshem skulle, liksom tidigare varit fallet, drivas av enskilda sammanslutningar

och stiftelser. Vidare räknades med att städerna Stockholm

och Göteborg själva skulle anordna för dem erforderliga skyddshem. I den

mån skyddshemsverksamheten icke komme att på antytt sätt drivas av sammanslutningar,

stiftelser eller nämnda städer, skulle emellertid verksamheten helt

omhänderhavas av statliga organ.

Grundlinjerna för statsbidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen

uppdrogos i stort sett vid 1936 års riksdag men hava sedermera i vissa hänseenden

jämkats. En redogörelse för de för närvarande i huvudsak tillämpade

grunderna lämnas i propositionen å sid. 2 och 3.

För budgetåret 1941/42 har för bidrag till driften av icke statliga skyddshem

anvisats ett förslagsanslag av 715,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1941 har socialstyrelsen framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för samma ändamål för nästa budgetår.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

Styrelsen anför, att det genomsnittliga elevantalet vid de städerna Stockholm

och Göteborg tillhöriga skyddshemmen kunde beräknas till

210. För driftbidrag vid dessa hem har därför räknats med en kostnad av

(210 X 900) 189,000 kronor.

Kostnaderna för de till skyddshem, tillhörande enskilda sammanslutningar

och stiftelser enligt gällande avtal utgående platsbidragen

uppskattar styrelsen till 393,900 kronor.

Styrelsen framhåller emellertid, att styrelsen i annat sammanhang hemställt

örn lån av statsmedel för verkställande av viss ombyggnad vid Morängens

skyddshem samt att, i händelse av bifall till framställningen, antalet platser

vid detta skyddshem komme att ökas med 6. I följd härav har styrelsen räknat

med en merkostnad av (6 X 900) 5,400 kronor.

Vidare hemställer styrelsen, att ett platsbidrag av 1,500 kronor måtte få

utgå för ytterligare 6 platser vid intagnings- och observationsavdelningen vid

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen (propositionen, sid. 4).

Sammanlagt har styrelsen uppskattat kostnaderna för platsbidrag till

408,300 kronor.

Socialstyrelsen erinrar härefter, att för budgetåret 1941/42 samtliga statsunderstödda

enskilda skyddshem med undantag av skyddshemmet Norrgård

— såsom kompensation för merkostnaderna till följd av prisstegringen — tillerkänts

ett tilläggsbidrag motsvarande 15 procent av enligt avtalen utgående

platsbidrag. Under hänvisning till att styrelsens indextal för livsmedel,

bränsle och lyse, som den 1 januari 1936 utgjort 103, den 1 juli 1940 stigit till

134 och den 1 juli 1941 till 150 ävensom att styrelsens allmänna levnadskostnadsindex,

som den 1 januari 1936 uppgått till 101, stigit den 1 juli 1940 till 124

och den 1 juli 1941 till 140, hemställer styrelsen, att tilläggsbidraget måtte för

nästa budgetår höjas till 25 procent av platsbidragets belopp.

Under förutsättning av bifall till detta förslag beräknar styrelsen nästa

budgetårs kostnader för tilläggsbidrag till platsbidraget till 76,080 kronor.

Utgifterna för det särskilda bidrag av 300 kronor per elev, som utgår

vid skyddshemmet Bistaborg samt för det beklädnadsbidrag, som

jämväl utgår vid nämnda skyddshem, beräknar styrelsen till sammanlagt 14,400

kronor.

Kostnaderna för ersättning för biträde av psykiatriskt särskilt

skolad läkare uppskattar styrelsen till 8,300 kronor.

Vidare har styrelsen för ersättningar för utackorderade eller villkorligt

utskrivna elever upptagit ett belopp av 40,000 kronor.

Staten utbetalar i de flesta fall till underhåll av skyddshemmens

byggnader bidrag med 2 procent å det fastställda byggnadsvärdet. Sådant

bidrag utgår dock icke för skyddshemmen Norrgård, Råby och Margretelund.

Styrelsen anser, att det med hänsyn till bestämmelserna i det avtal, som gäller

för skyddshemmet Norrgård, saknas anledning att beträffande detta hem

ifrågasätta något bidrag av här angivet slag. Däremot har styrelsen föreslagit,

att från och med nästa budgetår bidrag för underhåll av byggnader måtte

enligt i allmänhet gällande grunder få utgå för skyddshemmen Råby och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142. 5

Margretelund. Styrelsen beräknar, att ett underhållsbidrag av 2 procent å

byggnadsvärdet skulle komma att innebära ett ökat årligt statsbidrag av 10,240

kronor för Håby och av 7,716 kronor för Margretelund.

De totala kostnaderna för nästa budgetår för bidrag till underhåll av byggnader

har styrelsen uppskattat till 58,356 kronor.

Slutligen har styrelsen anmält, att ett flertal skyddshem på grund av de inträffade

prisstegringarna under de senaste åren förorsakats betydande förluster

samt att så kunde antagas bliva fallet även under budgetåret 1941/42.

Styrelsen påpekar dels att tilläggsbidrag å platsbidragen ej utgått för tiden

före 1 juli 1941 samt att de tilläggsbidrag, som bestämts för budgetåret

1941/42, icke vore tillfyllest för täckande av uppkommande merkostnader. Styrelsen

föreslår — under hänvisning till vissa bifogade handlingar — att såsom

tillfälliga bidrag till bestridande av driftkostnaderna vid vissa hem måtte

ytterligare beviljas de belopp, som angivas i följande tablå.

Skyddshem

Skarvik-Tallåsen

Sjötorp ...........

Hornö..............

Håkanstorp .....

Mossebo...........

Härsjögården

Hålegården .....

Statsbidrag, kronor

..................... 15,000

..................... 9,307

..................... 5,000

..................... 6,480

..................... 9,065

..................... 13,588

..................... 3,938

Summa kronor 62,378

De av socialstyrelsen föreslagna bidragen hänföra sig till verksamhet

under olika tidsperioder, omfattande i vissa fall kalenderår och i andra fall

budgetår. Bidrag har dock icke nu ifrågasatts för tid efter den 30 juni 1942.

Beträffande några hem ha bidrag begärts med belopp motsvarande uppkomna

eller beräknade förluster å verksamheten under angivna tider, medan i fråga

örn andra hem tillämpats andra beräkningsgrunder. Sålunda har styrelsen i

flera fall räknat med procentuella tillägg å platsbidragen av växlande storlek.

Medelsbehovet för driften av icke statliga skyddshem har alltså av socialstyrelsen

uppskattats till sammanlagt (189,000 + 408,300 + 76,080 + 14,400 +

8,300 + 40,000 + 58,356 + 62,378) 856,814 kronor eller i avrundat tal 856,800

kronor.

Över socialstyrelsens framställning har statskontoret den 20 september 1941

avgivit utlåtande. Börande dettas innehåll hänvisas till propositionen, sid.

6 och 7.

De avtal, som träffats rörande verksamheten vid de icke statliga men av

staten understödda skyddshemmen, gälla i allmänhet till och med den 31 december

1942. De enda undantagen utgöras av avtalet rörande skyddshemmet

Bistaborg, vilket upphör att gälla den 30 juni 1942, och avtalet rörande skyddshemmet

Margretelund, som gäller till och med den 31 december 1952.

I skrivelse den 5 november 1941 har socialstyrelsen, som förutsatt, att

verksamheten vid de enskilda skyddshemmen skall tills vidare fortgå som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

hittills, efter förda förhandlingar med huvudmännen för de olika skyddshemmen

gjort framställning om vissa ändringar i avtalen, att gälla från och

med den 1 januari 1943. Styrelsen föreslår dels ändrade avtalsbestämmelser

med avseende å vissa av skyddshemmen, dels ock införande i flertalet avtal

av en bestämmelse om rörliga tillägg å utgående platsbidrag.

De skyddshem, för vilka socialstyrelsen —- frånsett förslaget örn rörliga

tillägg å platsbidragen — föreslår ändring av gällande avtalsbestämmelser,

äro hemmen Råby, Margretelund, Morängen, Skarvik-Tallåsen, Sjötorp och

Mossebo. Rörande innebörden av dessa ändringar hänvisas till propositionen,

sid. 7—10.

Styrelsen framhåller, att de föreslagna avtalsändringarna icke, därest de

— såsom styrelsen beräknade — genomfördes från och med den 1 januari

1943, komme att i nämnvärd mån påverka belastningen å anslaget till bidrag

till driften av icke statliga skyddshem under budgetåret 1942/43, enär utbetalningarna

för första halvåret 1943 — frånsett ett mindre belopp till Hornö

skyddshem —- komme att äga rum först under budgetåret 1943/44. De anslagskalkyler,

som av styrelsen i skrivelse den 30 augusti 1941 framlagts för nästa

budgetår, behövde därför icke vid bifall till styrelsens senaste förslag underkastas

någon revidering.

Rörande vad vid remissbehandlingen av styrelsens förevarande förslag förekommit

hänvisas till propositionen, sid. 10—13.

I skrivelser den 18 och den 20 december 1941 hava stadsfullmäktige i Göteborg

och Stockholm i och för reglering av avtalsbestämmelserna uppsagt de för

städerna till och med den 31 december 1942 gällande avtalen rörande den av

dem bedrivna skyddshemsverksamheten.

Med anledning härav har socialstyrelsen efter anmodan trätt i förhandlingar

med nämnda städer angående grunderna för nya avtal rörande städernas

skyddshemsverksamhet. Efter det sådana förhandlingar ägt rum, har socialstyrelsen

med skrivelse den 14 april 1942 avgivit förnyat förslag i ämnet.

Styrelsen anför därvid, att styrelsen vid en jämförelse mellan kostnaderna

för å ena sidan städernas skyddshemsvård och å andra sidan driftkostnaderna

vid övriga icke statliga skyddshem ävensom vid statens skyddshem

funnit, att förstnämnda kostnader varit ojämförligt mycket högre. Då

styrelsen icke kunnat lämna anvisning på åtgärder som kunde nämnvärt nedbringa

kostnaderna utan att därmed riskerades en försämring av uppfostringsresultatet,

hade styrelsen ansett nödvändigt att ansluta sig till förslag örn

väsentligt höjda statsbidrag. Vid förhandlingarna hade enighet vunnits beträffande

grunder för nya avtal avseende tiden 1 januari 1943—31 december

1944.

Socialstyrelsens redogörelse för den träffade preliminära överenskommelsen

återgives i propositionen å sid. 14—16.

Socialstyrelsen har vidare meddelat, att Göteborgs stad för sin del*godkänt

den preliminära överenskommelsen rörande stadens skyddshemsverksamhet,

medan beträffande motsvarande överenskommelse i Stockholm tillstyrkande

yttranden förelåge från vederbörande skyddshemsstyrelser och från

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142. 7

barnavårdsnämnden, varemot stadsfullmäktige i Stockholm ännu icke fattat

beslut i ämnet.

Socialstyrelsen framhåller att, därest föreliggande förslag till ändrade

grunder för avtal med Stockholm och Göteborg antoges, vissa ändringar

bleve nödvändiga i 49 § Kungl. Marits stadga för skyddshemmen den 24

september 1937 (nr 860).

Till sist påpekar styrelsen, att då de nya grunderna skulle äga tillämpning

från och med den 1 januari 1943, men statsbidragen enligt avtalen utbetalades

halvårsvis i efterskott, föreliggande förslag, i händelse av bifall till desamma,

icke komme att inverka på anslagsbehovet för budgetåret 1942/43.

I en till Kungl. Maj:t ingiven, skrift har vidare Göteborgs stadskollegium

hemställt, att de grunder för nytt skyddshemsavtal mellan kronan och staden,

varom preliminär överenskommelse träffats, måtte få tillämpas redan från

och med den 1 juli 1942.

Departementschefen har anfört följande:

Vad angår de föreliggande förslagen örn ändringar i grunderna för statsbidrag

till driften av de icke statliga skyddshemmen vill jag till en början

uppehålla mig vid statsbidragsbestämmelserna för de av sammanslutningar

och stiftelser drivna skyddshemmen. Med hänsyn till att giltighetstiden för

det stora flertalet av de nu gällande skyddshemsavtalen utlöper med utgången

av år 1942, kommer jag först att taga ståndpunkt till förslagen, i vad de

avse tiden 1 juli—31 december 1942.

Med anledning av vad socialstyrelsen hemställt beträffande skyddshemmet

Morängen får jag erinra, att Kungl. Majit på min hemställan i årets stats;

verksproposition anhållit om anvisande för budgetåret 1942/43 av ett reservationsanslag

av 18,000 kronor, avsett att i form av lån utlämnas till hemmets

ägare och att användas för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid

hemmet, därvid förutsatts att, därest dessa arbeten komme till stånd, platsantalet

vid hemmet komme att ökas från 19 till 25. Då riksdagen numera anvisat

berörda anslag, utgår jag från att platsbidrag skall få utgå även för de

nya platserna, så snart de avsedda byggnadsarbetena utförts.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört anser jag vidare skäligt, att ett

bidrag av 1,500 kronor för år och plats får utgå för ytterligare 6 platser vid intagnings-

och observationsavdelningen vid skyddshemmet Skarvik—Tallåsen.

I likhet med vad som bestämts för budgetåret 1941/42 bör med hänsyn till

ökningen i levnadskostnaderna för tiden 1 juli—31 december 1942 utgå ett

särskilt procentuellt tillägg till platsbidraget. Då jag — lika med socialstyrelsen

men i motsats till statskontoret — är av den uppfattningen, att hela

den» merkostnad, som uppkommit genom krisförhållandena, bör bestridas av

statsverket samt den av socialstyrelsen föreslagna höjningen synes mig skälig,

får jag vidare tillstyrka, att tillägget för angivna tid utgår med 25 procent av

platsbidraget. Tilläggsbidraget bör — såsom fallet är med nuvarande bidrag

— utgå för samtliga de enskilda skyddshemmen med undantag av hemmet

Norrgård.

På grund av de ekonomiska svårigheter, med vilka skyddshemmen Råby

och Margretelund numera hava att kämpa, synes det mig vidare skäligt, att

för dessa hem får för tiden 1 juli—31 december 1942 utgå statsbidrag till

underhåll av hemmens byggnader enligt samma grunder, som i sådant hänseende

gälla beträffande de enskilda skyddshemmen i allmänhet. Jag tillstyrker

alltså i detta avseende socialstyrelsens, av statskontoret och riksräkenskapsverket

biträdda förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Xr 142.

Vidkommande härefter socialstyrelsens förslag örn tillfälliga bidrag till

vissa hem för bestridande av hemmens driftkostnader under olika tidsperioder,

dock längst intill den 1 juli 1942, torde starka skäl tala för, att

staten i vissa fall lämnar dylika bidrag. Med hänsyn till vad statskontoret

anfört torde dock statsverket tills vidare blott böra ersätta underskott i

skyddshemsVerksamheten, som uppkommit intill utgången av år 1940, därvid

underskottet i varje särskilt fall bör vara bestyrkt genom utdrag av vederbörande

hems räkenskaper. Att begränsa ersättningsrätten till sådana fall,

där underskottet överstigit visst belopp synes mig däremot icke lämpligt,

då en dylik begränsning skulle kunna medföra att ett skyddshem,

vars ledning sökt att iakttaga största möjliga sparsamhet, bleve sämre

ställt än ett skyddshem, där den ekonomiska omtänksamheten varit mindre

stor. Då tillräckliga uppgifter för ett exakt bedömande av de ersättningsbelopp,

som med angivna utgångspunkter böra utgå, icke för närvarande stå

till buds, får jag föreslå, att Kungl. Majit — därest riksdagen ej däremot framställer

någon erinran — efter ytterligare utredning i ärendet beslutar angående

ersättning till skyddshemmens ägare för underskottet. Ersättning bör

utbetalas allenast, där så befinnes vara av omständigheterna påkallat. Jag

utgår härvid från att ersättningarna böra bestridas från anslaget för nästa

budgetår till bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Jag övergår nu till behandling av frågan örn vilka ändringar, som

böra äga rum i skyddshemsavtalen från och med den 1 januari

1943.

Yad då först beträffar skyddshemmen Råby och Margretelund finner jag

övervägande skäl tala för bifall till socialstyrelsens förslag att i avtalen skulle

intagas bestämmelse örn rätt för hemmen att uppbära årligt bidrag till underhåll

av hemmens byggnader motsvarande 2 procent av byggnadernas värde.

Förslaget innebär allenast att dessa hem i berörda hänseende skulle bliva

likställda med de icke statliga skyddshemmen i allmänhet. Däremot anser

jag mig icke kunna tillstyrka, att för skolhemsplatserna vid Råby platsbidraget

höjes från 900 till 1,000 kronor.

Beträffande skyddshemmet Morängen bör av förut angivet skäl i avtalet

räknas med 25 platser. Det byggnadsvärde, varå underhållsbidrag beräknas,

bör vidare höjas dels med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört angående de

kostnader, som nedlagts å äldre byggnader, dels ock med hänsyn till de byggnadsarbeten,

vilka äro avsedda att medföra den förut omnämnda utökningen

av hemmet med 6 platser.

För skyddshemmet Skarvik-Tallåsens del är, vid bifall till vad jag förut

föreslagit, även fortsättningsvis att räkna med ett bidrag av 1,500 kronor per

plats för 16 platser vid intagnings- och observationsavdelningen Solåker.

Med hänsyn till de speciella omständigheter, som föreligga beträffande

hemmet Sjötorp, får jag vidare förorda en höjning av platsbidraget för detta

hem från 900 kronor till 1,100 kronor.

Även förslaget örn ett extra bidrag av 1,200 kronor för år för hemmet

Mossebo anser jag mig böra tillstyrka.

I likhet med socialstyrelsen anser jag vidare påkallat, att staten lämnar

viss ersättning för de merkostnader, som uppkomma på grund av levnadskostnadernas

stegring. Jag har därvid icke något att erinra mot att ersättningen

får ungefär den omfattning styrelsen avsett med sitt förslag beträffande rörliga

tillägg å platsbidragen. Ersättningen synes dock icke böra lämnas i den

av styrelsen föreslagna formen. Jag förordar i stället, att Kungl. Majit bemyndigas

att årsvis i efterskott tillerkänna huvudmännen för vederbörande

skyddshem ett procentuellt tillägg till platsbidraget bestämt med hänsyn till

den genomsnittliga prisstegringen under det förflutna året på så sätt, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

9

bidraget höjes med 3 procent för varje ökning med 5 enheter, som levnadskostnadsindex

i genomsnitt visat i förhållande till läget år 1935. Örn levnadskostnadsindex

nedgår under 140, bör frågan örn eventuellt tillägg å platsbidraget

upptagas till ny prövning i samband med äskande av anslag för hithörande

ändamål. Bestämmelserna rörande ifrågavarande tillägg torde böra intagas i

samtliga avtal rörande de enskilda skyddshemmen med undantag av avtalet

rörande skyddshemmet Norrgård. Kungl. Majit bör äga möjlighet att, där så

befinnes av omständigheterna påkallat, medgiva, att dylikt tillägg får preliminärt

utbetalas redan i förskott. Därest utbetalning sker i förskott, får i

efterhand en definitiv reglering av bidraget äga rum.

De nya avtalen torde som regel böra få gälla för en tid av fem år.

De förslag till avtalsbestämmelser rörande skyddshemsverksamheten i städerna

Stockholm och Göteborg, som efter förda förhandlingar med städernas

representanter framlagts av socialstyrelsen, bygga i huvudsak på den principen

att dessa städer framdeles böra tillförsäkras rätt till statsbidrag för verksamheten

efter samma grunder, som i allmänhet tillämpas för de enskilda sammanslutningar

och stiftelser, som handhava dylik verksamhet. Häremot synes

med hänsyn till av socialstyrelsen åberopade omständigheter icke vara något

att erinra, även örn genomförandet av denna princip för statsverket kommer

att medföra betydande merkostnader. Jag tillstyrker därför, att man för ifrågavarande

städers del övergår till att räkna med ett fast statsbidrag av 900 kronor

för år och plats i stället för det hittillsvarande bidraget av 900 kronor för år

och elev. I samband härmed böra — såsom avsetts — sagda städers skyddshem

bliva skyldiga att, i mån av platstillgång, enligt skyddshemsinspektörens

anvisningar mottaga elever från andra kommuner — en anordning som kan antagas

komma att underlätta möjligheterna att bereda plats åt skyddshemselever

inom andra delar av riket.

Även städerna Stockholm och Göteborg böra för sina skyddshem erhålla

kompensation för stegringen i levnadskostnaderna genom visst tillägg till

platsbidragen. Detta tillägg bör emellertid utgå enligt samma grunder, som

av mig i det föregående förordats beträffande de enskilda skyddshemmen.

Vidare förordar jag, att städerna Stockholm och Göteborg tillförsäkras rätt

till statligt bidrag för underhåll av skyddshemmens byggnader med belopp

motsvarande 2 procent av byggnadernas värde, därvid värdena torde böra beräknas

enligt den uppskattning, som socialstyrelsen låtit verkställa.

Till sist får jag — ehuru icke utan tvekan — tillstyrka, att Stockholms stad

tillförsäkras viss särskild ersättning för verksamheten vid skyddshemmen

Skrubba och Johannelund, vilka hem äro belägna inom dyrortsgruppen I och

vilkas drift utan tvivel av detta skäl måste betinga avsevärt högre kostnader

än driften vid flertalet andra skyddshem. Jag erinrar, att jag i det föregående

av liknande skäl tillstyrkt ett högre platsbidrag än det vanliga för skyddshemmet

Sjötorp. Den särskilda ersättningen torde med någon avrundning av

de av socialstyrelsen föreslagna beloppen böra bestämmas till 11,500 kronor för

år för Skrubba och 6,500 kronor för år för Johannelund.

De nya avtalen nied städerna Stockholm och Göteborg torde i enlighet med

vad som preliminärt överenskommits böra gälla för tiden 1 januari 1943—31

december 1944. Den av Göteborgs stadskollegium gjorda framställningen att

de nya avtalsvillkoren beträffande stadens skyddshem skulle få gälla redan

från och med den 1 juli 1942 anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Vad slutligen beträffar medelsbehovet för nästa budgetår för bidrag till

driften av icke statliga skyddshem kan jag i stort sett godtaga socialstyrelsens

kalkyler. Utgifterna för tillfälliga bidrag till vissa skyddshem,

vilka utgifter av styrelsen uppskattats till 62,378 kronor, torde emellertid med

av mig föreslagna begränsningar icke behöva beräknas till mer än omkring

30,000 kronor. Vidare torde det leir bidrag till underhåll av byggnader beräk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

nade beloppet av styrelsen hava upptagits något för högt. Med hänsyn därtill

synes det av styrelsen föreslagna anslagsbeloppet av 856,800 kronor böra

reduceras till 820,000 kronor .

Vid anslagsberäkningen har jag icke tagit hänsyn till de betydande merkostnader,

som vid bifall till vad som förut förordats skulle för statsverket

uppkomma på grund av de nya avtalen, enär dessa kostnader icke i nämnvärd

mån komma att påverka anslagsbelastningen för budgetåret 1942/43.

Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap tor anordnandet av skyddshemmet

Härsjögården m. m.

I skrivelse den 13 oktober 1941 har styrelsen för Göteborgs diakoniss-sällskap

gjort framställning örn erhållande av ett räntefritt statslån för gäldande

av vissa skulder, som uppkommit i samband med anordnandet av det sällskapet

tillhöriga skyddshemmet Härsjögården och vilka hittills beviljade lån

icke varit avsedda att reglera.

I häröver avgivet utlåtande har socialstyrelsen tillstyrkt, att sällskapet tillförsäkrades

erforderligt statsunderstöd antingen i form av ett räntefritt statslån

å 77,700 kronor eller i form av ett årligt extra bidrag på omkring 4,000

kronor för täckande av ränteutgifterna. Av olika skäl ansåge sig socialstyrelsen

böra förorda det förra alternativet.

Departementschefen har anfört följande:

Givetvis hade det — såsom socialstyrelsen framhållit — bort ankomma

på Göteborgs diakoniss-sällskap att långt tidigare hos styrelsen göra anmälan

örn ifrågavarande skuld och att vidtaga åtgärder för att få densamma på ett

eller annat sätt reglerad. Så som förhållandena nu utvecklat sig, synes det

emellertid icke kunna undvikas, att staten ingriper för att bringa ordning i

skyddshemmets ekonomiska förhållanden. För min del förordar jag socialstyrelsens

förslag, enligt vilket sällskapet skulle för ifrågavarande ändamål

beviljas ett räntefritt statslån å tillhopa 77,700 kronor.

För gäldande av lånet bör för nästa budgetår under kapitalbudgeten fonden

för låneunderstöd anvisas ett reservationsanslag å sagda belopp, vilket anslag

torde kunna rubriceras lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för anordnandet

av skyddshemmet Härsjögården m. m.

Såsom villkor för lånet bör föreskrivas, att sällskapet — som jämlikt

tidigare av Kungl. Majit meddelade beslut erhållit räntefria statslån å tillhopa

300,500 kronor mot säkerhet av inteckningar å samma belopp i skyddshemsfastigheterna,

därav enligt beslut den 28 juni 1941 ett lån å 140,500 kronor

för utförande av vissa örn- och tillbyggnadsarbeten -— för det nya lånet lämnar

ytterligare inteckningar i dessa fastigheter å 77,700 kronor med förmånsrätt

näst efter omförmälda inteckningar ävensom att samtliga nu ifrågavarande inteckningar

å tillhopa 378,200 kronor skola utgöra gemensam säkerhet för

statens lån till sällskapet.

Utskottets yttrande och hemställan.

Av Kungl. Majit föreslagna ändringar i statsbidragsgrunderna har utskottet,

ansett sig böra tillstyrka. Icke heller har beräkningen av bidragsanslaget givit

utskottet anledning till erinran.

Vidkommande frågan örn understöd till Göteborgs diakoniss-sällskap för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

11

anordnandet av skyddshemmet Härsjögården m. m. har utskottet med hänsyn

till vad i ärendet förekommit icke velat motsätta sig att ett räntefritt statslån

utlämnas på de av departementschefen angivna villkoren.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem å driftbudgeten

under femte huvudtiteln ett förslagsanslag av 820,000

kronor;

b) till Lån till Göteborgs diakoms s-sällskap för anordnandet

av skyddshemmet Härsjögården m. m. å kapitalbudgeten under

fonden för låneunderstöd ett reservationsanslag av 77,700 kronor.

Stockholm den 28 maj 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:306 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående kostnaderna för uppförande av en hov rätt sbyggnad i Göteborg. s. 2 i texten