Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19Jf2/Jf3 till läroanstalterna för blinda och dövstumma m. m.
1942-06-02 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:153, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19Jf2/Jf3 till läroanstalterna för blinda och dövstumma m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
1
Nr 153.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1942 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag för budgetåret 19Jf2/Jf3 till läroanstalterna för
blinda och dövstumma m. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
170 och 174 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1942/43
dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 365,500
kronor;
dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av
200.000 kronor;
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
ett förslagsanslag av 198,300 kronor;
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
ett förslagsanslag av 105,000 kronor;
dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,100,000
kronor;
dels ock till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av
560.000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 246, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 24 april
1942 föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för läroanstalterna
för blinda, som föranledas av vad departementschefen i nämnda
statsrådsprotokoll anfört;
2. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
3. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 375,500 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1D\2. 6 sami. Nr 153—155.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nt 153.
4. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 200,600 kronor;
5. såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond till Ombyggnads-
och inredningsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 6,600 kronor;
6. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, som föranledas av vad
departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anfört;
7. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1942/43;
8. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 213,000 kronor;
9. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 101,500 kronor;
10. besluta, att specialskolan och fortsättningsskolan för skriv-teckenelever
i Gävle skola nedläggas med utgången av budgetåret 1941/42 samt att från
samma tidpunkt skall i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
förordats inrättas en vårdanstalt för dövstumma med komplicerat
lyte, omfattande ett skolhem samt ett arbetshem för män och ett för
kvinnor;
11. besluta, att en av de nuvarande upptagningsskolorna för dövstumma
barn skall nedläggas med utgången av budgetåret 1942/43;
12. besluta, att fortsättningsskolan i Växjö för talundervisade flickor skall
från och med budgetåret 1943/44 omorganiseras på sätt av departementschefen
förordats;
13. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för läroanstalterna
för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43;
14. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskoloma,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
15. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 1,195,000 kronor;
16. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 580,000 kronor;
17. medgiva, att det å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
(B) å 725,000 kronor till Om- och nybyggnadsarbeten vid
dövstumskolorna må tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag eljest
gällande förutsättningarna;
18. såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond till Örn- och
ny byggnadsarbeten vid dövstumskolorna å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 450,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
8
Åtgärder för rationalisering av dövstumskolväsendet.
I syfte att söka nedbringa kostnaderna för vissa byggnadsföretag vid
dövstumskolorna och för dövstumundervisningsväsendet över huvud har
besparingsberedningen verkställt vissa undersökningar, vilkas resultat
framlagts i en av beredningen avgiven promemoria av den 5 maj 1941.
Besparingsberedningens förslag innebär i huvudsak följande, nämligen
dels nedläggande av special- och fortsättningsskolorna i Gävle och i samband
därmed upprättande av skol- och arbetshem för flertalet av eleverna,
dels förflyttning av specialskolan i Örebro till den härvid ledigblivna skolfastigheten
i Gävle,
dels nedläggande av upptagningsskolan i Vänersborg och uppdelning av
dess elever på östra och södra dövstumskoldistrikten,
dels restaurering av Manillaskolan för en kostnad av 600,000 kronor,
dels utförande av erforderliga ombyggnads- och restaureringsarbeten på
dövstumskolbyggnaden i Växjö,
dels ock vidtagande av åtgärder till en effektivisering av yrkesutbildningen
vid dövstumskolorna och för beredande av arbetsanställningar åt
dövstumma.
1. Specialskolan och fortsättningsskolan i Gävle.
Ifrågavarande skola är avsedd för dövstumma lärjungar, vilka icke med
fördel kunna undervisas enligt talmetod.
Vid fastställandet av den nuvarande organisationen för det statliga dövstumundervisningsväsendet
utgick man ifrån, att flertalet dövstumma
barn skulle i de fyra s. k. upptagningsskolorna erhålla undervisning enligt
talmetod. Undervisningen skulle med andra ord systematiskt gå ut på att
såvitt möjligt lära eleverna att tala. De elever åter, som icke med utsikt
till framgång ansågos kunna undervisas enligt denna metod, skulle sammanföras
till en skola och där undervisas enligt den s. k. skriv- och teckenmetoden.
För sistnämnda ändamål upprättades specialskolan i Gävle, vartill
även anknöts en särskild fortsättningsskola, avsedd enbart för skrivteckenelever.
Sedan ett par år tillbaka har emellertid övervägts, huruvida den särskilda
skriv-teckenskolan med hänsyn till elevmaterialets beskaffenhet verkligen
är ägnad att fylla det avsedda ändamålet.
Besparingsberedningen, medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen ha samtliga
föreslagit nedläggande av Gävleskolan, varvid de bättre av skolans elever
skulle återföras till upptagningsskolorna medan för återstoden skulle upprättas
särskilda skol- och arbetshem. Av utredningen i ärendet inhämtas bland
annat:
4
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
Rektorn vid dövstumskolan i Gävle har såsom kritik av den nuvarande
organisationen av dövstumundervisningsväsendet sammanfattningsvis anfört,
att organisationen icke inrymde försorg om de obildbara, att flertalet av specialskolans
elever i Gävle därför komme att tillhöra den kategori, som rätteligen
icke hade hemortsrätt i en skola, att skolan därför icke kunde uppnå det
avsedda målet, att statens kostnader för dessa elever bleve orimligt höga, att
kostnaderna icke medförde varaktigt utan endast tillfälligt gagn för eleverna,
att obligatorisk 4-årig fortsättningsskola för specialskoleelever för de flesta
icke ökade försörjningsmöjligheterna samt att kombinationen barndoms- och
fortsättningsskola för bägge könen icke vore välbetänkt.
Inspektören för sinnesslövården har framhållit, att de till dövstumskolan i
Gävle från upptagningsskolorna avskilda elevernas intelligens syntes variera
från obildbarhet upp till en nivå, svarande mot folkskolans hjälpklassklientel.
Av de elever, som för närvarande vore inskrivna vid specialskolan, kunde två
tredjedelar säkert, eventuellt hela antalet, beräknas höra till sinnesslöklientelet.
Besparingsberedningen har anfört bland annat:
För omhändertagande av de hörande sinnesslöa hade upprättats
olika slag av sinnesslöanstalter. För de obildbara funnes sålunda särskilda
asyler. De b i 1 d b a r a åter intoges såsom barn i uppfostringsanstalter,
ofta kallade skolhem för sinnesslöa barn. Med hänsyn till skyddslingarnas
kvalitet i dessa skolhem framträdde självfallet omvårdnads- och sysselsättningsmomenten
i hög grad. Men hemmens uppgift vore givetvis jämväl att
bibringa barnen en så hög grad av uppfostran och kunskaper som möjligt.
Undervisningen i hemmen kunde dock icke stå på samma nivå som inom
andra skolformer utan ginge i huvudsak ut på att vänja barnen vid hyfsning
och goda vanor samt giva dem vissa elementära kunskaper. I viss mån liknade
den undervisningen i en kindergarten. Till skillnad från flertalet andra
undervisningsanstalter vore barnen omhändertagna i skolhemmen icke blott
under skolterminerna utan även under ferierna.
Från skolhemmen utskreves de hörande sinnesslöa, så snart de ej kunde
tillgodogöra sig ytterligare undervisning. De överfördes därefter utan dröjsmål
till andra anstalter inom sinnesslövården, de s. k. arbetshemman, där
de finge omvårdnad och sysselsättning, eller i vissa fall till s. k. kontrollerad
familjevård.
Däremot funnes icke några anordningar vidtagna för ett mera permanent
omhändertagande av de dövstumma sinnesslöa, dock att de
obildbara redan nu hänvisades till befintliga asyler för sinnesslöa. Detta förhållande
vore så mycket mera anmärkningsvärt, som den dövstumme sinnesslöe
stöde i ett för honom själv och hans närstående redan i och för sig
sämre läge än den hörande sinnesslöe. Rättvisa syntes icke bli given de dövstumma
sinnesslöa, förrän de bleve på samma sätt omhändertagna som de
hörande såväl under som efter skoltiden. Övervägande skäl syntes tala för
en fullständig omorganisation av denna del av dövstumundervisningsväsendet
under beaktande av de principer, som gällde inom sinnesslövården. I detta
hänseende föresloges, att specialskolan och fortsättningsskolan i Gävle skulle
nedläggas. De elever, som ansåges kunna någorlunda tillgodogöra sig skolundervisningen
i barndomsskola och därefter yrkesutbildning i fortsättningsskola,
borde erhålla sin grundläggande undervisning vid upptagningsskolorna
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
5
och därefter hänvisas till fortsättningsskolorna. För övriga elever borde anordnas
ett skolhem med en dövstumlärare såsom föreståndare och i övrigt i
huvudsak med samma personal som på motsvarande hem för hörande sinnesslöa.
I skolhemmet borde meddelas den undervisning, som elevernas psykiska
ståndpunkt möjliggjorde. Sedan eleverna tillgodogjort sig undervisningen så
långt sig göra läte, borde de överföras för omhändertagande till sinnesslövården.
För sistnämnda ändamål borde inrättas särskilda arbetshem, som antingen
skulle upprätthållas av staten eller — liksom fallet vore beträffande
många andra arbetshem — av enskild förening.
För de ifrågavarande barn, som avsåges erhålla undervisning i upptagningsskolorna
— sannolikt högst omkring ett tiotal — syntes icke några nya
undervisningsavdelningar vid dessa skolor behöva anordnas, enär barnen
syntes kunna inrymmas i redan befintliga C-avdelningar. Man syntes i övrigt
härför icke behöva räkna med någon utökning av upptagningsskolomas personal.
För de omkring 40 till 50 barn, som borde hänvisas till skolhem, syntes
i fråga örn lärår- och vårdpersonal behöva beräknas — förutom en dövstumlärare
såsom föreståndare och husmoder — förslagsvis fyra lärarinnor med
utbildning från Slagsta sinnesslöanstalt, två vårdarinnor, en köksföreståndarinna,
en sömmerska m. m., tre biträden och en gårdskarl.
Skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen ha efter ingående utredning hemställt,
att special- och fortsättningsskolan i Gävle för dövstumma skriv-teckenelever
från och med den 30 juni 1942 nedlägges, *
att större delen av de till denna skola hänvisade eleverna måtte på grund
av sin svaga begåvning bli omhändertagna som sinnesslöa och att för dessa
från och med den 1 juli 1942 måtte upprättas skolhem samt manligt och
kvinnligt arbetshem,
att hemmen i fråga måtte bli statsanstalter och staten ikläda sig alla
kostnader för desamma,
att till skyddslingar, som från dessa arbetshem utplaceras i kontrollerad
familjevård, måtte utgå understöd som för hörande sådana,
att hemmen i fråga tills vidare förläggas till dövstumskolan i Gävle,
att dessa hem måtte benämnas Statens skol- och arbetshem för bildbara
sinnesslöa dövstumma samt
att en viss lämplig del av de bättre begåvade av Gävleskolans klientel
i fortsättningen måtte få sin undervisning vid upptagningsskolorna samt
att för de bland dessa, som ej lämpligen kunna undervisas efter talmetoden,
ävensom för sådana, som på grund av afasi eller annan komplicering
av lytet äro i behov av undervisning efter skriv-teckenmetoden, vid den
upptagningsskola — förslagsvis Manilla — som skolöverstyrelsen prövar
lämpligt, måtte få upprätthållas två skriv-teckenklasser.
Vid förläggning av skol- och arbetshemmen till Gävle ha ämbetsverken
beräknat följande personal erforderlig:
6
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
Lönegrad
1 föreståndare, dövstumlärarexamen ........................... E 3
1 dövstumlärare ............................................. A 20
3 sinnesslölärarinnor ......................................... A 11
1 vävlärarinna, kunnig i sömnad och handarbete ................ A 11
1 arbetslärare, skomakeri .................................... A 9
1 sjuksköterska, sykunnig..................................... A 6
1 husmoder ................................................. A 7
1 vaktmästare............................................... A 6
Vård- och ekonomipersonal:
1 värmeledningsskötare
1 eldare, trädgårdskunnig
1 kokerska
1 tvätterska
4 biträden (varav en s. k. löpare, att tjänstgöra vid de övrigas ledighet)
4 vårdarinnor
1 sömmerska
Beträffande den närmare motiveringen för ämbetsverkens förslag samt innehållet
i däröver avgivna yttranden hänvisas till propositionen (sid. 14—30).
Departementschefen har för egen del anfört:
Den nu verkställda utredningen synes klart ha ådagalagt, att flertalet elever
i Gävleskolan visat sig vara att hänföra till kategorien bildbara sinnesslöa
— de obildbara sinnesslöa dövstumma omhändertagas på sinnesslöanstalter
—■ medan endast ett mindretal kunna betecknas såsom i psykiskt hänseende
mera normalt utrustade. Sistnämnda elevkategori åter är så ringa,
att det icke kan anses försvarligt att upprätthålla särskilda skolor för
denna. De förslagsställande myndigheterna — besparingsberedningen, skolöverstyrelsen
och medicinalstyrelsen — äro också eniga om att föreslå
att med utgången av innevarande budgetår specialskolan och fortsättningsskolan
för skriv-teckenelever i Gävle skall läggas ned. Jag har för egen del
ansett mig böra biträda detta förslag.
Fråga uppstår då, hur staten lämpligen bör sörja för utbildningen av den
nuvarande Gävleskolans klientel. Beträffande de elever, vilka icke äro att
hänföra till kategorien bildbara sinnesslöa, torde det vara klart, att de
böra få sin utbildning i upptagningsskolorna. Meningarna äro emellertid
delade beträffande spörsmålet, huruvida eleverna i fråga _ lämpligen böra
undervisas gemensamt med upptagningsskolornas talundervisade elever eller
bilda särskilda undervisningsavdelningar, vari de skulle undervisas enligt
skriv-teckenmetod. Besparingsberedningen har förutsatt, att ifrågavarande
barn skulle undervisas tillsammans med upptagningsskolornas övriga lärjungar
i de s. k. C-avdelningarna, d. v. s. de undervisningsavdelningar, vilka
sammansättas av de svagast begåvade eleverna vid dessa skolor. Härigenom
skulle kunna undvikas att upprätta nya undervisningsavdelningar.
Skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen ha, ehuru med tvekan, förordat
upprättande av två undervisningsavdelningar för skriv-teckenelever. Till
dessa avdelningar skulle sådana elever från samtliga upptagningsskolor
sammanföras, vilka på grund av afasi eller annan defekt ej lämpligen kunde
talundervisas. För egen del anser jag mig böra biträda sistnämnda förslag.
Några särskilda kostnader för statsverket torde icke behöva uppstå här
-
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
7
igenom, då jag förutsätter, att det tillses, att upptagningsskolornas övriga
elever sammanföras till undervisningsavdelningar på sådant sätt, att samtliga
avdelningar såvitt möjligt bli fyllda. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att bestämma, vid vilken eller vilka skolor dylika skriv-teekenavdelningar
böra upprättas.
De dövstumma barn, vilka äro hänförliga till kategorien bildbara sinnesslöa,
skulle enligt det föreliggande, i stort sett enhälligt tillstyrkta förslaget
sammanföras till ett skolhem för utbildning i huvudsak enligt de för
övriga bildbara sinnesslöa tillämpade principerna. Jag biträder detta förslag
liksom även de av skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen angivna
riktlinjerna för urvalet av de elever som skola överföras till skolhemmet
och de som skola stanna kvar vid upptagningsskolorna.
I samband med sitt förslag om inrättande av ett skolhem för utbildning
av dövstumma sinnesslöa barn har besparingsberedningen förordat
statliga åtgärder för omhändertagande i arbetshem av vuxna dövstumma,
sedan de lämnat nämnda skolhem. Också detta förslag har vunnit allmän
anslutning och tillstyrkes av mig. Jag finner mig i likhet med skolöverstyrelsen
och medicinalstyrelsen och på av dessa myndigheter anförda
skäl böra förorda, att sådana arbetshem upprättas och drivas såsom
helt statliga anstalter och att staten sålunda skall svara för samtliga därmed
förenade kostnader på sätt som numera är fallet beträffande vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte. På sätt ämbetsverken
föreslagit torde tills vidare böra räknas med upprättande av två arbetshem,
ett för manliga och ett för kvinnliga skyddslingar. Ämbetsverkens
förslag rörande arbetshemmens förläggning och organisation m. m. torde
även i övrigt kunna i huvudsak godtagas. Jag är sålunda i likhet med
ämbetsverken av den åsikten, att skolhemmet och de två arbetshemmen
åtminstone tills vidare böra drivas såsom en gemensam anstalt, vilken under
en övergångstid bör provisoriskt förläggas till Gävleskolans lokaler och
sedermera flyttas till en lämplig jordbruksegendom. Jag förutsätter, att
den provisoriska förläggningen till Gävle skall bli av så kort varaktighet
som möjligt och att åtgärder ofördröjligen skola vidtagas för att anskaffa
en för ändamålet lämpad egendom.
Jag biträder vad skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen anfört rörande
principerna för intagning av skyddslingar å arbetshemmen. Arbetshemmens
skyddslingar torde sålunda böra huvudsakligen rekryteras från skolhemmets
elevklientel men å andra sidan böra möjligheter även finnas att i
arbetshemmen mottaga sådana dövstumma, som tidigare slutat sin skola,
varvid givetvis sådan intagning bör ske med största urskillning. Jag tillstyrker
även förslaget, att skyddslingar på arbetshemmen skola kunna utskrivas
för s. k. kontrollerad familjevård, varvid kostnaderna torde böra
bestridas av statsverket. Beträffande kontroll över sådan vård torde kungörelsen
den 9 december 1927 (nr 484) angående kontroll i vissa fall över
enskild vård av sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka (ändrad 1929:
840) jämte därtill knutna bestämmelser böra äga tillämpning. Det torde
få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter rörande
kontrollerad familjevård och vad därmed äger samband. Utackorderingskostnaderna
torde tills vidare få bestridas från vederbörande omkostnadsanslag.
Det kombinerade skol- och arbetshemmet synes böra benämnas »Vård
-
Utskottet.
8 Statsutskottets utlåtande Nr 153.
anstalten för dövstumma med komplicerat lyte». Medel till avlöningar
och omkostnader vid vårdanstalten torde tills vidare böra anvisas under
de på riksstaten uppförda avlönings- respektive omkostnadsanslagen vid
dövstumskolorna.
På sätt föreslagits torde den huvudsakliga undervisningen vid det blivande
skolhemmet böra omhänderhavas av lärarinnor, utexaminerade från
Slagstaseminariet, vilka tillika genomgått en kortare kurs vid dövstumlärarseminariet.
Föreståndaren torde böra vara utexaminerad dövstumlärare.
I avbidan på närmare erfarenhet rörande behovet anser jag
mig böra tills vidare räkna med, att någon ytterligare dövstumlärare icke
skall erfordras. Till frågan om de blivande arbetshemmens personalorganisation
efter en utflyttning till lämplig jordbruksegendom torde icke böra
tagas slutlig ställning i detta sammanhang.
I likhet med departementschefen är utskottet ense med besparingsberedningen,
skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen därom, att specialskolan och
fortsättningsskolan för skriv-teckenelever i Gävle bör nedläggas med utgången
av innevarande budgetår. Utskottet har icke funnit något att erinra
mot att för de elever, tillhörande den nuvarande Gävleskolans klientel, vilka
icke äro att hänföra till kategorien bildbara sinnesslöa, upprättas två undervisningsavdelningar
för skriv-teckenelever, förlagda till den eller de upptagningsskolor,
Kungl. Majit må äga bestämma. Departementschefen har föreslagit,
att de dövstumma barn, som tillhöra kategorien bildbara sinnesslöa,
skola sammanföras till ett statligt skolhem för utbildning i huvudsak enligt
de för övriga bildbara sinnesslöa tillämpade principerna, att två för vuxna
dövstumma avsedda helt statliga arbetshem, ett för manliga och ett för kvinnliga
skyddslingar, skola upprättas samt att skolhemmen och arbetshemmen
tills vidare skola drivas såsom en gemensam anstalt, benämnd »Vårdanstalten
för dövstumma med komplicerat lyte» och från och med budgetåret 1942/43
provisoriskt förlagd till Gävleskolans lokaler för att sedermera flyttas till en
lämplig jordegendom. Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande
förslag.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran eller yttrande.
2. Upptagnings skolorna å Manilla och i Vänersborg.
Manilla.
Besyaringsberedningen har föreslagit, att dövstumskolbyggnaden å Manilla
måtte restaureras i huvudsak enligt ett av 1940 års civila byggnadsordning
avgivet förslag för en kostnad av 600,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har framhållit, att frågan om förläggningen av östra
dövstumskoldistriktets upptagningsskola borde ytterligare utredas.
9
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
Vänersborg.
Antalet elever i dövstumskolorna har, sedan staten övertog dövstumundervisningsväsendet,
varit följande:
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
TJ pptagning sskolor:
Manilla.........
105
101
104
91
Lund..........
82
78
78
72
Vänersborg.......
70
84
64
81
Härnösand.......
109
112
87
102
Summa
366
375
333
346
Specialskolor:
Örebro ..........
95
91
82
93
Gävle..........
57
60
49
56
Summa
152
151
131
149
Fortsättningsskolor:
Växjö (flickor).....
21
39
36
76
Vänersborg (gossar) . .
62
90
104
117‘
Gävle..........
7
13
11
4
Broby .........
13
23
27
29
Summa
103
165
178
226
Summa summarum
621
691
642
721
1 Härav 6 frän Gävle.
Elevintagning sker vartannat år. År 1939 intogos 82 elever, år 1941 intogos
100 elever. Elevintagningen beräknas framdeles icke komma att överstiga
115.
Besparingsberedningen har föreslagit dels att upptagningsskolan i Vänersborg
måtte nedläggas, dels ock att åtgärder måtte vidtagas i syfte att elevantalet
i upptagningsskolornas särskilda klasser i genomsnitt skulle komma
att uppgå till de i gällande stadga för dövstumundervisningsväsendet för olika
fall angivna.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt besparingsberedningens förslag örn nedläggande
av upptagningsskolan i Vänersborg men förordat, att nedläggandet
uppskötes intill den tid, då erforderliga lokaler vid upptagningsskolorna
i östra och södra dövstumskoldistrikten hunnit iordningställas samt
ytterligare avgång av icke parallella klasser underlättade elevernas inplacering
i de kvarvarande upptagningsskolorna. Överstyrelsen har åberopat geografiska
skäl och befolkningens fördelning inom landet. Vidare har ifrågasatts,
huruvida både upptagningsskolan och fortsättningsskolan i Vänersborg i
framtiden, då båda skolorna beräknades få ökat elevantal, lämpligen kunde
10
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
såsom hittills förbliva samorganiserade och ställda under en och samme
rektors ledning. Slutligen har framhållits, att rådande behov av bostäder
åt flertalet av fortsättningsskolans elever skulle kunna utan kostnader för
nybyggnad tillgodoses, om upptagningsskolans lokaler finge disponeras
som elevhem.
Enligt av skolöverstyrelsen framlagda beräkningar skulle genom nedläggande
av upptagningsskolan i Vänersborg uppstå en årlig besparing i fråga
örn lönekostnader av i runt tal 36,000 kronor för de första åren och därefter
48,000 kronor. Överstyrelsen har därvid räknat dels med en omedelbar indragning
av en ordinarie och två extra ordinarie lärare i kunskapsämne, en
ordinarie handarbetslärarinna, en ordinarie sjuksköterska och en eldare samt
5 veckotimmars skolköksundervisning, dels ock efter några år med indragning
av ytterligare en ordinarie lärare i kunskapsämne.
Statskontoret har funnit avgörande skäl tala för ett nedläggande av Manillaskolan.
Visserligen finner ämbetsverket befolkningsförhållandena tala för
bibehållande av en upptagningsskola i Stockholmstrakten men anser detta
icke böra tillmätas utslagsgivande betydelse, då enligt ämbetsverkets mening
starka ekonomiska skäl för ett avgörande i motsatt riktning föreligga. Statskontoret
har beräknat, att kostnaderna dels för behövliga byggnadsarbeten
för Manillaskolan, dels ock för skolans fortsatta verksamhet komma att väsentligt
överstiga de motsvarande kostnader, som uppkomma, därest upptagningsskolan
i Vänersborg i stället bibehålies. Statskontoret har — med påpekande
av möjligheten att bereda rektor biträde med skolornas ledning —
förklarat sig icke anse hinder föreligga för att upptagningsskolan i Vänersborg
förblir ställd under samma ledning som fortsättningsskolan därstädes.
Statskontoret har uppskattat de årliga besparingarna vid en indragning av
Manillaskolan till bortåt 100,000 kronor.
Departementschefen har för egen del förordat nedläggande med utgången
av nästa budgetår av endera av upptagningsskolorna i Vänersborg eller å
Manilla. Vilken av dessa, som sknlle nedläggas, borde bli föremål för ytterligare
utredning.
Vid bedömandet, vilken upptagningsskola, som borde nedläggas, syntes
skolorna i Härnösand och Lund böra lämnas ur räkningen, varför valet måste
stå mellan skolorna i Vänersborg och på Manilla. Vilkendera av dessa två
skolor, som än valdes för nedläggande, kunde vägande skäl åberopas för åtgärden.
Skulle de beräkningar rörande årliga besparingar vid ett nedläggande
av Manillaskolan, på vilka statskontoret grundat sitt förslag, visa sig riktiga,
borde enligt departementschefens mening detta alternativ föredragas. Det
kunde dock för närvarande icke anses klarlagt, huruvida dessa beräkningar
vore hållbara. Men även om de upptoges med försiktighet, syntes dock den av
statskontoret föreslagna lösningen ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än det
alternativ, skolöverstyrelsen förordat. Ur pedagogisk synpunkt syntes det föga
lämpligt, att en skola för dövstumma läge inom en storstad, såsom vore fallet
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
11
med Manillaskolan. En förläggning till ett mindre samhälle vore ur denna
synpunkt avgjort att föredraga.
Enligt departementschefens mening talade i vart fall så starka skäl till förmån
för ett nedläggande av Manillaskolan, att denna lösning icke borde avböjas
utan en mera ingående utredning än den som hittills förebragts beträffande
de ekonomiska konsekvenser man hade att räkna med, örn detta
alternativ valdes.
Departementschefen har vidare framhållit, att de förhållandevis goda skollokalerna
i Gävle borde komma till användning i dövstum vården. Den utredning,
som departementschefen ansåge böra komma till stånd, borde därför
bland annat avse, huruvida Örebroskolan eller Manillaskolan lämpligen borde
förläggas dit.
Departementschefen har slutligen i likhet med besparingsberedningen förklarat
sig anse det önskvärt, att eleverna oavsett distriktsindelningen fördelades
mellan skolorna på sätt, som funnes ur såväl pedagogiska som ekonomiska
synpunkter lämpligast.
Utskottet biträder departementschefens förslag att en av de nuvarande
upptagningsskoloma för dövstumma barn nedlägges med utgången av budgetåret
1942/43. Departementschefen har hävdat den meningen, att endera
av skolorna i Vänersborg eller å Manilla borde nedläggas, men icke ansett
sig utan att ytterligare utredning i ärendet förebragts nu kunna taga ställning
till vilken av dessa två skolor, som bör indragas. Utskottet är ense med
departementschefen om att valet bör stå mellan ifrågavarande två läroanstalter.
I anslutning till vad departementschefen i detta sammanhang anfört
angående Gävleskolan vill utskottet framhålla, att utskottet anser, att denna
skolas relativt goda lokaler böra så vitt möjligt komma till användning i dövstumvården.
3. Specialskolan för oegentligt dövstumma i örebro.
Besparingsberedningen har — under förutsättning att specialskolan och
fortsättningsskolan i Gävle nedläggas — föreslagit, att specialskolan för
oegentligt dövstumma i Örebro förflyttas till Gävle samt att den nuvarande
dövstumskolfastigheten i Örebro försäljes eller disponeras för annat statligt
ändamål.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att specialskolan för oegentligt dövstumma
måtte få tills vidare kvarstanna i Örebro samt att 51,000 kronor
måtte anvisas till ombyggnad av specialskolans nuvarande lokaler.
Departementschefen har för egen del anfört:
Dövstumskolan i Örebro disponerar för närvarande två mindre byggnader,
uppförda åren 1882 respektive 1898. Vid den år 1939 av byggnadsstyrelsen
vidtagna utredningen betecknades de förefintliga utrymmena såsom
alldeles otillräckliga för det antal av 150 elever, varmed man ansett sig
böra räkna. Byggnadernas värme-, sanitära och elektriska ledningsanlägg
-
Vtskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 158.
Utskottet.
ningar angåvos såsom föråldrade och borde ersättas. Byggnadsstyrelsens,
av skolöverstyrelsen godtagna förslag gick ut på om- och tillbyggnadsarbeten
för en kostnad av 310,000 kronor enligt den i februari 1939 rådande
prisnivån. Besparingsberedningen har ansett kostnaderna numera böra
uppskattas till 370,000 kronor. 1939 års lagtima riksdag godtog det uppgjorda
byggnadsprogrammet. Till följd av krigsutbrottet samma år kommo de
planerade byggnadsarbetena emellertid icke till utförande. Sedermera har
ifrågasatts, huruvida det icke vore fördelaktigare med en nybyggnad.
Kommer östra dövstumskoldistriktets upptagningsskola att flyttas från
Manilla till Gävleskolans lokaler, torde specialskolan för oegentligt dövstumma
böra ligga kvar i Örebro, men skulle åter sistnämnda lokaler i fortsättningen
bli disponibla för och utan större kostnader kunna apteras för
tillgodoseende av specialskolans behov, synes en förflyttning till Gävle vara
att föredraga framför en dyrbarare nybyggnad eller en ombyggnad av de
nuvarande skolhusen i Örebro. Förslag har visserligen framlagts rörande
en mindre omfattande ombyggnad av dessa skolhus för en kostnad av i
runt tal 50,000 kronor, men en dylik lösning skulle uppenbarligen endast
få provisorisk karaktär. Såsom i det föregående framhållits, saknar jag
möjlighet att redan nu taga definitiv ställning till spörsmålet om en förflyttning
av Örebroskolan, men räknar med att för nästkommande års riksdag
skall kunna på grundvalen av ytterligare utredningar framläggas förslag
rörande denna skolas förläggning och lokalutrustning. Vid utredningarna
bör givetvis en närmare granskning ägnas det förslag örn en mindre
genomgripande ombyggnad av Örebroskolan, vilket framlagts av denna
skolas styrelse. Utredningarna böra byggas på att skolan skall kunna mottaga
150 elever samt att externatsystemet skall tillämpas i största möjliga
utsträckning, även beträffande yngre elever.
Med anledning av vad departementschefen anfört beträffande specialskolan
för oegentliga dövstumma i Örebro får utskottet allenast framhålla, att frågan
huruvida skolan bör kvarligga i Örebro eller eventuellt förflyttas till Gävleskolans
lokaler icke kan avgöras förrän den av departementschefen angivna
utredningens resultat föreligger.
4. Fortsättningsskolan för dövstumma flickor i Växjö.
Utbildningen i denna skola är för närvarande 3-årig. Kungl. Maj:ts förslag
innebär, att den obligatoriska skoltiden i skolan från och med budgetåret
1943/44 sänkes från tre till två år samt att därtill anknytes en frivillig tvåårig
yrkesutbildning.
Departementschefen, som utgått ifrån, att fortsättningsskolan för dövstumma
flickor alltjämt skall vara förlagd till Växjö, har framhållit, att den
organisation, som ifrågavarande skola erhöll vid sitt upprättande år 1938,
icke syntes ägnad att giva de dövstumma flickorna en så allsidig yrkesutbildning,
som hade varit önskvärt. Den treåriga utbildningen, vilken toge sin
början, när flickorna nått en ålder av 15—16 år, vore väsentligen lagd så,
att den gåve en visserligen grundlig men alltför ensidig utbildning i egentliga
hemsysslor. Det finge anses önskvärt, att undervisningen omlades på sådant
Statsutskottets utlåtande Nr 158.
13
sätt, att den vid sidan av utbildning i husligt arbete och dylikt även möjliggjorde
en god utbildning i ett antal andra yrken, som kunde lämpa sig för
kvinnliga dövstumma och däri de kunde vinna sin försörjning. Departementschefen
hade funnit goda skäl tala för att yrkesutbildning skulle givas i sömnad,
bakning, tvättning och i damskrädderi samt, örn så lämpligen kunde ske,
även i hatt- och mössömnad. Vidare borde samarbete med enskilda företagare
komma till stånd i syfte att möjliggöra ett rikare yrkesval. För att möjliggöra
dylik utbildning hos enskilda företagare borde stipendier om högst 500
kronor kunna tilldelas kvinnliga elever för en tid av högst två år efter avslutandet
av den tvååriga obligatoriska fortsättningsskolan.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot att ifrågavarande skola från
och med budgetåret 1943/44 omorganiseras på av departementschefen förordat
sätt.
Lönereglering för viss personal vid lantbruksskolan
för dövstumma.
I samband med statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet
inrättades en fortsättningsskola för undervisning av dövstumma gossar i
lantbruk och trädgårdsskötsel, benämnd lantbruksskolan för dövstumma
och förlagd till Broby gård i Funbo socken i Uppland. För skolans verksamhet
erforderlig personal ansågs, innan tillräcklig erfarenhet av skolans verksamhet
vunnits, ej böra uppföras å ordinarie stat utan avlönas med arvoden.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att den personal vid lantbruksskolan för
dövstumma, som icke vore hänförlig till ekonomipersonal, måtte beredas
ordinarie anställning i de lönegrader, som angivas i nedanstående sammanställning,
vilken tillika upptager de nuvarande löneförmånerna ävensom
den löneställning, som av statskontoret och allmänna lönenämnden i avgivna
utlåtanden föreslagits:
Nuvarande
Nuvarande
Skolöverstyrelsen
Statskontoret
Allm. lönenämnden
befattning
löneförmåner
Lönegrad
Årslön1
Lönegrad) Årslön''
Lönegrad
Årslön1
Föreståndare . .
5,000 + fri bostad m.
värme . . .
A 23
6,750
Eo 21
5,586
Eo 22
5,916
Rättare.....
2,400 J-
d:o
A 15
4,050
Eo 10
3,015
Eo 12
3,291
Trädgårdsmästare
2,300 +
d:o
A 15
4,050
Eo 10
3,015
Eo 12
3,291
Ladugårdsförman
2,280 +
d:o
A 12
3,438
Eo 6
2,466
Eo 8
2,739
Slöjdare och smed
2,100 +
d:o
A 9
3,015
Eo 5
2,334
Eo 7
2,601
Husmoder ....
1,200 +allt fritt
A 7
2,739
Eo 7
2,601
Eo 7
2,601
1 Bruttolön i lägsta löneklassen; rörligt tillägg och kristilliigg ej inräknade.
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
Tillika har överstyrelsen föreslagit, att den förut såsom trädgårdsmästare
betecknade befattningen i fortsättningen skall benämnas trädgårdslärare
samt att till beteckningen slöjdare och smed skall fogas tillika traktorskötare.
För tillgodoseende av behovet av examinerad dövstumlärarkraft
för den teoretiska undervisningen vid skolan har överstyrelsen vidare
föreslagit överflyttning dit av en ordinarie lärartjänst i kunskapsämne.
I fråga om föreståndarens avlöningsförmåner inhämtas av propositionen
bland annat:
Skolöverstyrelsen har anfört:
För närvarande leddes skolan av en agronom. Någon ändring i berörda
avseende ifrågasattes icke nu.
Å föreståndaren vilade samtliga de uppgifter, som enligt stadgan för dövstumundervisningen
tillkomme rektor vid dövstumskola. Härutöver hade
han att såsom anstaltens ledare förvalta jordbruket, för detta ombesörja
alla inköp och försäljningar, föra böcker över dess och skolans räkenskaper
samt lia den ekonomiska ansvarigheten. Vidare hade han att meddela teoretisk
undervisning i jordbruks- och husdjurslära samt jordbruksekonomi
och skogshushållning, vilken undervisning under innevarande år uppginge
till 15 veckotimmar och knappast kunde beräknas bli av ringare omfattning
i framtiden, samt att — på grund av lärarpersonalens ringa numerär
— fullgöra en betydande jourtjänstgöring.
Då det gällt att bedöma den lönegrad, i vilken föreståndaren för lantbruksskolan
för dövstumma å Broby borde föreslås, hade överstyrelsen
närmast gjort jämförelser med föreståndarna vid övriga dövstumskolor
samt med föreståndarna vid liknande jordbruksanstalter. Härvid erinrades
om, att lantbruksskolan å Broby med hänsyn till elevantalet vore av betydligt
mindre omfattning än övriga dövstumskolor. Dessa senare skolors
föreståndare vore placerade i lönegrad A 26 (E 2—E 4). Skyddshemsvårdens
yrkeshemsföreståndare och skolhemsföreståndare vore placerade i Eo
25 respektive Eo 23 och av tjänsteförteckningssakkunniga föreslagna i A 24
respektive A 22. Brobyskolan vore i motsats till de senare hemmen utbildningsanstalt
med avsevärd undervisningsskyldighet för föreståndaren.
Överstyrelsen föresloge en placering för föreståndaren vid lantbruksskolan
å Broby i 23 lönegraden.
Allmänna lönenämnden har framhållit, att nämnden vid sitt förslag tagit
hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört i fråga om befattningshavarnas
arbetsuppgifter samt beaktat dels att det här gällde meddelande av undervisning
åt ävensom handledning av dövstumma, dels ock befattningshavarnas
nuvarande löneställning. Lönenämnden ville tillägga, att jämkning på
en eller annan punkt av den föreslagna löneställningen möjligen framdeles
kunde visa sig erforderlig.
Vidare ville lönenämnden anföra, att nämnden i likhet med statskontoret
förutsatte, att samtliga befattningshavare från och med tidpunkten för
löneregleringens genomförande komme att inplaceras i begynnelselöneklass
inom vederbörande lönegrad.
Departementschefen har för egen del anfört:
Lantbruksskolan för dövstumma har med innevarande budgetårs utgång
varit i verksamhet under fyra år. Då erfarenheterna rörande verksamheten
under denna tid synas ha varit mycket goda, torde anledning saknas att
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
15
bibehålla det nuvarande provisoriet beträffande personalens löne- och anställningsförhållanden.
I likhet nied skolöverstyrelsen anser jag därför tiden
nu vara inne att bereda ifrågavarande personal en fastare löneställning.
Goda skäl tala enligt min mening för att personalen beredes ordinarie ställning
på sätt som skett beträffande samtliga övriga dövstumskolor. För närvarande
torde dock på av statskontoret och allmänna lönenämnden anförda
skäl en extra ordinarie anställningsform kunna godtagas såsom en
övergångsanordning.
Beträffande frågan örn befattningshavarnas löneställning föreligga skiljaktiga
meningar mellan skolöverstyrelsen, statskontoret och allmänna lönenämnden.
För närvarande synes lönenämndens förslag kunna godtagas. Jag
förutsätter emellertid, att frågan om befattningshavarnas löneställning
framdeles vid lämplig tidpunkt kommer att tagas upp till förnyat övervägande
i samband med spörsmålet om beredande av ordinarie ställning åt
ifrågavarande personal.
Den av mig nu förordade löneregleringen torde böra träda i kraft den
1 juli 1942. I likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden förutsätter
jag, att samtliga ifrågavarande befattningshavare därvid skola inplaceras
i begynnelselöneklassen inom vederbörande lönegrad.
Överstyrelsens förslag om överflyttning till lantbruksskolan i Broby av
en ordinarie tjänst såsom lärare i kunskapsämne har icke givit mig anledning
till erinran.
Utskottet kan giva sin anslutning till den av departementschefen förordade
löneregleringen för ifrågavarande personal vid lantbruksskolan för dövstumma
å Broby gård utom i vad avser föreståndarens löneställning. En något
högre lönegradsplacering av denna befattning än den av departementschefen
föreslagna eller lönegraden Eo 22 har nämligen synts utskottet motiverad.
Skolöverstyrelsen har ansett att föreståndaren borde placeras i 23 lönegraden
och till stöd härför framhållit, bland annat, att skolhemsföreståndare vid
skyddshemvården vore placerade i lönegraden Eo 23 samt att Brobyskolan
i motsats till nämnda hem vore utbildningsanstalt med en avsevärd undervisningsskyldighet
för föreståndaren. Med hänsyn till de uppgifter, som
åvila föreståndaren vid Brobyskolan, har utskottet funnit den av överstyrelsen
ifrågasatta lönegradsplaceringen lämpligt avvägd och får alltså för sin
del tillstyrka, att berörda befattning uppföres i lönegraden Eo 23.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Anslagsberäkningar m. m.
1. Läroanstalter för blinda.
I fråga om avlönings anslaget innebär Kungl. Maj:ts förslag en
anslagshöjning med 8,000 kronor. Höjningen betingas huvudsakligen av att
departementschefen beräknat medel för genomförande av ett av särskilda
sakkunniga avgivet förslag om lönereglering för vård- och ekonomipersonal.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
Utskottet.
Enligt de sakkunnigas förslag skall ifrågavarande personal kunna erhålla
anställning som extra ordinarie befattningshavare med lön enligt en särskild,
av Kungl. Maj:t fastställd löneplan, som delvis sammanfaller med
den undre delen av löneplan Eo i civila icke-ordinariereglementet och delvis
utgör en utbyggnad nedåt av nämnda löneplan. Befattningshavarna skola
inplaceras i särskilda lönegrader, därvid de sakkunniga haft som riktpunkt,
att löneställningen för hithörande personal skulle bliva i stort sett densamma
som för motsvarande personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
För vissa naturaförmåner skall ersättning erläggas med av
Kungl. Majit fastställda belopp, som beträffande en del av dessa förmåner
skola variera med hänsyn till dyrort och befattningshavarens lönegradsplacering.
På avlöningsförmånerna, minskade med ersättningen för naturaförmåner,
skall utgå rörligt tillägg. Dessutom innehåller de sakkunnigas förslag
föreskrifter om övertids- och vikariatsersättningar, en allmän föreskrift
om att befattningshavarna i övrigt skola likställas med extra ordinarie
tjänstemän samt bestämmelser om löneförmåner till viss tillfällig vård- och
ekonomipersonal.
Löneregleringen är avsedd att vinna tillämpning även beträffande vårdoch
ekonomipersonalen vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte samt vid dövstumskolorna.
Beträffande omkostnadsanslaget innebär Kungl. Maj:ts förslag
en anslagshöjning med 30,600 kronor, till större delen belöpande på utgiftsposterna
för bränsle m. m. och kosthåll. I detta sammanhang har departementschefen
förordat ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag örn anordnande
vid blindinstitutet å Tomteboda av hushållsundervisning för manliga
elever. Undervisningens anordnande förutsätter vissa ändringsarbeten inom
institutsbyggnaden. Kostnaderna härför ha beräknats till 6,600 kronor.
Nämnda belopp har av Kungl. Majit äskats såsom reservationsanslag å
kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Majits ifrågavarande
förslag.
2. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.
Kungl. Majits förslag innebär i fråga örn avlöningsanslaget en höjning
med 14,300 kronor och beträffande omkostnadsanslaget en höjning med 6,900
kronor. Förstnämnda höjning hänför sig väsentligen till anslagsmedlen för
avlöning åt vård- och ekonomipersonal och betingas av den förutnämnda
löneregleringen för denna personal. Höjningen av omkostnadsanslaget belöper
främst på utgifterna för kosthåll och beklädnad.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits här ifrågavarande
förslag.
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
3. Dövstumskolorna.
17
Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om avlöningsanslaget en minskning
med 22,000 kronor och i fråga om omkostnadsanslaget en höjning med 45,000
kronor. Minskningen beträffande det förstnämnda anslaget har möjliggjorts
främst tack vare det i det föregående berörda förslaget om nedläggande av
specialskolan och fortsättningsskolan i Gävljj och dessa skolors ersättande
med skol- och arbetshem för bildbara sinnesslöa dövstumma. I fråga örn personalförteckningen
innebär Kungl. Maj:ts förslag bland annat, att i denna
förteckning skulle uppföras en befattning såsom föreståndare i lönegraden
Eo 22, avsedd för lantbruksskolan å Broby gård. Beträffande övriga detaljer
i de föreslagna ändringarna i personalorganisationen hänvisas till propositionen.
— Höjningen av omkostnadsanslaget hänför sig främst till utgiftsposterna
för bränsle m. m., undervisnings- och arbetsmateriel och kosthåll.
På grund av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit bör dels i
personalförteckningen för dövstumskolorna uppföras en befattning såsom
föreståndare i lönegraden Eo 23, avsedd för lantbruksskolan å Broby gård,
dels ock anslagsposten till avlöningar till övrig icke ordinarie personal ökas
med 300 kronor till 165,300 kronor, anslagsposten till rörligt tillägg med
200 kronor till 140,750 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma med 500
kronor till 1,195,500 kronor.
Utskottet får i detta sammanhang erinra, att departementschefen för nästa
budgetår beräknat anslagsmedel för sex extra ordinarie lärare i kunskapsämne,
vilket i jämförelse med förhållandena under innevarande budgetår
innebär en minskning med tre sådana lärare. Vissa nu anställda extra ordinarie
dövstumlärare kunna förväntas härigenom bliva utan anställning vid
dövstumskolväsendet under nästa läsår. Emellertid torde lärarbehovet sannolikt
åter komma att öka något för läsåret 1943/44, varför onekligen vissa
skäl tala för att man i större utsträckning än departementschefen angivit
söker även under nästa budgetår vid dövstumskolväsendet bibehålla de specialutbildade
lärarkrafter, varöver man nu förfogar. Utskottet har därför
icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t, om Kungl. Majit med hänsyn
till vad utskottet nyss anfört skulle finna detta lämpligt och erforderligt,
under nästa läsår medgiver anställande av en, högst två extra ordinarie
lärare utöver det av departementschefen angivna antalet.
4. Vissa byggnadsfrågor vid dövstumskolorna.
Departementschefen har framhållit önskvärdheten av att åtgärder vidtagas,
ägnade att sätta upptagningsskolorna för dövstumma i Härnösand
och Lund i stånd att kunna mottaga det ökade elevantal, som bleve en följd
av nedläggandet, på sätt föreslagits av en av de två övriga upptagningsskolorna.
Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att de för på
Bihang
till riksdagens ■protokoll 1912. 6 sami. Nr 163—166.
Utskottet.
2
Utskottet.
18 Statsutskottets titlåtande Nr 153.
börjande av nybyggnadsföretaget för dövstumskolan i Härnösand tillgängliga
anslagsmedlen, omkring 790,000 kronor, anvisade av 1939 och 1941
års riksdagar, delvis såsom beredskapsanslag, skola fa disponeras oberoende
av de förutsättningar, som eljest gälla för disponerandet av beredskapsanslag.
Återstoden av de erforderliga anslagsmedlen borde äskas av nästa ars riksdag.
Vidare förordar departementschefen anvisande av 300,000 kronor för
oundgängliga reparations- och ombyggnadsarbeten vid dövstumskolan i
Lund.
För att dövstumskolan i Växjö lokaler skola kunna göras lämpade
för den i det föregående förordade omorganisationen erfordras tämligen betydande
ombyggnadsarbeten, kostnadsberäknade till omkring 375,000 kronor.
Departementschefen har förordat anvisande av nämnda belopp.
Departementschefen har alltså för byggnadsarbeten vid dövstumskolorna i
Lund och Växjö beräknat ett belopp av sammanlagt (300,000 375,000 =)
675,000 kronor erforderligt. För bestridande av sagda kostnader funnes, framhåller
departementschefen, för närvarande tillgängligt ett belopp av 225,000
kronor av ett av 1941 års riksdag på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41
anvisat reservationsanslag (B). Detta belopp, 225,000 kronor, hade visserligen
avsetts för dövstumskolorna i Vänersborg, men vid bifall till vad departementschefen
förordat borde beloppet givetvis icke för närvarande disponeras
för nämnda ändamål. Beloppet borde i stället — oberoende av de för
B-anslag gällande förutsättningarna — disponeras för byggnadsarbetena i
Lund och Växjö. För sistnämnda ändamål erfordrades alltså ytterligare ett
belopp av (675,000 — 225,000 =) 450,000 kronor, vilket belopp borde anvisas
såsom kapitalinvesteringsanslag på tilläggsstat II för budgetåret
1941/42. En förutsättning för igångsättande av dessa arbeten vore givetvis,
framhåller departementschefen till sist, att deras fullföljande icke äventyrades
av brist på arbetskraft eller materiel.
Utskottet, som funnit erforderligt att medel nu ställas till förfogande för
utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, tillstyrker bifall till vad departementschefen
i sådant avseende föreslagit.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för läroanstalterna för
blinda, som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 24 april
1942 anfört;
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
19
2. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 236,600
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit........ » 2,600
3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,
förslagsvis............ » 85,500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal...................... » 8,500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis. ........ » 42,300
Summa kronor 375,500;
3. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 375,500 kronor;
4. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 200,600 kronor;
5. till Ombyggnads- och inredningsarbeten vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret
1942/43 å kapitalbudgeten under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag av 6,600
kronor;
6. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte, som föranledas av vad
departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll anfört;
7. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 69,900
2. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Majit.......... » 800
3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,
förslagsvis............. » 103,500
20
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal...................... kronor 16,200
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 22,600
Summa kronor 213,000;
8. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 213,000 kronor;
9. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Omkostnader för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 101,500 kronor;
10. besluta, att specialskolan och fortsättningsskolan
för skriv-teckenelever i Gävle skola nedläggas med utgången
av budgetåret 1941/42 samt att från samma tidpunkt
skall i huvudsaklig överensstämmelse med av vad
departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll förordats
inrättas en vårdanstalt för dövstumma med komplicerat
lyte, omfattande ett skolhem samt ett arbetshem för
män och ett för kvinnor;
11. besluta, att en av de nuvarande upptagningsskolorna
för dövstumma barn skall nedläggas med utgången
av budgetåret 1942/43;
12. besluta, att fortsättningsskolan i Växjö förtalundervisade
flickor skall från och med budgetåret 1943/44 omorganiseras
på sätt av departementschefen i nämnda
statsrådsprotokoll förordats;
13. godkänna följande personalförteckning för läroanstalterna
för dövstumma, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1942/43:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 rektor, avlöningsgrupp II................E 4
4 rektorer, » III................E 3
1 rektor, » IV................E 2
53 lärare i kunskapsämne..................A 20
Anm.: En av dessa befattningar såsom lärare i kunskapsämne
skall tills vidare hållas obesatt.
2 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 20
7 arbetslärare i fortsättningsskola...........A15
1 skolkökslärarinna...................... A15
2 skolköks- och kindergartenlärarinnor.......A 15
Statsutskottets utlåtande Nr 153. 21
11 arbetslärare i barndomsskola.............All
4 slöjdlärarinnor.......................All
2 kindergartenlärarinnor..................All
1 kindergarten- och gymnastiklärarinna......All
1 maskinist av 2:a klass..................A 9
Anm.: Förestående befattning må tillsättas endast i mån
av inträffande ledighet å den å övergångsstat uppförda
maskinistbef attningen.
6 husmödrar ...........................A 7
7 vaktmästare..........................A 6
4 sjuksköterskor.........................A 6
Tjänstemän å övergångsstat.
1 rektor, avlöningsgrupp III...............E 3
1 maskinist............................A 10
3 slöjdlärarinnor . . . .....................A 8
Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än den 20:e.
1 föreståndare.........................Eo 26
Anm.: Förestående befattning må tillsättas endast i mån
av inträffande ledighet & den å övergångsstat uppförda
rektorsbefattningen.
1 föreståndare........................Eo 23;
14. godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 639,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis
......................... » 23,950
3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,
förslagsvis............ » 226,500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ » 165,300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_140,750
Summa kronor 1,195,500;
15. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1,195,500 kronor;
16. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 580,000 kronor;
22
Statsutskottets utlåtande Nr 153.
17. medgiva, att det å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) å
725,000 kronor till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna
må tagas i anspråk oberoende av de för
dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna;
18. till Om- och nyhyggnadsarheten vid dövstumskolorna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett reservationsanslag av 450,000 kronor.
Stockholm den 2 juni 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Torsten Ström, Sven Larsson,
Heiding, Bäcklund, Carlström, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Asplund, Nisser och Emil
Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol,
Danielsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö, Staxäng, Viklund, Lindholm,
Pettersson i Dahl och Åkerström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 19^21^3 till läroanstalterna för blinda och dövstumma m. s. 1 i texten