Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19Jf2/Jf3 till läroanstalterna för blinda och dövstumma m. m.

1942-06-02 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:153, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19Jf2/Jf3 till läroanstalterna för blinda och dövstumma m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

1

Nr 153.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1942 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 19Jf2/Jf3 till läroanstalterna för

blinda och dövstumma m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

170 och 174 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1942/43

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 365,500

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av

200.000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 198,300 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

ett förslagsanslag av 105,000 kronor;

dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,100,000

kronor;

dels ock till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av

560.000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 246, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 24 april

1942 föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för läroanstalterna

för blinda, som föranledas av vad departementschefen i nämnda

statsrådsprotokoll anfört;

2. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

3. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 375,500 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1D\2. 6 sami. Nr 153—155.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nt 153.

4. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 200,600 kronor;

5. såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond till Ombyggnads-

och inredningsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 6,600 kronor;

6. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, som föranledas av vad

departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anfört;

7. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1942/43;

8. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 213,000 kronor;

9. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 101,500 kronor;

10. besluta, att specialskolan och fortsättningsskolan för skriv-teckenelever

i Gävle skola nedläggas med utgången av budgetåret 1941/42 samt att från

samma tidpunkt skall i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

förordats inrättas en vårdanstalt för dövstumma med komplicerat

lyte, omfattande ett skolhem samt ett arbetshem för män och ett för

kvinnor;

11. besluta, att en av de nuvarande upptagningsskolorna för dövstumma

barn skall nedläggas med utgången av budgetåret 1942/43;

12. besluta, att fortsättningsskolan i Växjö för talundervisade flickor skall

från och med budgetåret 1943/44 omorganiseras på sätt av departementschefen

förordats;

13. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för läroanstalterna

för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43;

14. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskoloma,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

15. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 1,195,000 kronor;

16. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 580,000 kronor;

17. medgiva, att det å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

(B) å 725,000 kronor till Om- och nybyggnadsarbeten vid

dövstumskolorna må tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag eljest

gällande förutsättningarna;

18. såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond till Örn- och

ny byggnadsarbeten vid dövstumskolorna å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 450,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

8

Åtgärder för rationalisering av dövstumskolväsendet.

I syfte att söka nedbringa kostnaderna för vissa byggnadsföretag vid

dövstumskolorna och för dövstumundervisningsväsendet över huvud har

besparingsberedningen verkställt vissa undersökningar, vilkas resultat

framlagts i en av beredningen avgiven promemoria av den 5 maj 1941.

Besparingsberedningens förslag innebär i huvudsak följande, nämligen

dels nedläggande av special- och fortsättningsskolorna i Gävle och i samband

därmed upprättande av skol- och arbetshem för flertalet av eleverna,

dels förflyttning av specialskolan i Örebro till den härvid ledigblivna skolfastigheten

i Gävle,

dels nedläggande av upptagningsskolan i Vänersborg och uppdelning av

dess elever på östra och södra dövstumskoldistrikten,

dels restaurering av Manillaskolan för en kostnad av 600,000 kronor,

dels utförande av erforderliga ombyggnads- och restaureringsarbeten på

dövstumskolbyggnaden i Växjö,

dels ock vidtagande av åtgärder till en effektivisering av yrkesutbildningen

vid dövstumskolorna och för beredande av arbetsanställningar åt

dövstumma.

1. Specialskolan och fortsättningsskolan i Gävle.

Ifrågavarande skola är avsedd för dövstumma lärjungar, vilka icke med

fördel kunna undervisas enligt talmetod.

Vid fastställandet av den nuvarande organisationen för det statliga dövstumundervisningsväsendet

utgick man ifrån, att flertalet dövstumma

barn skulle i de fyra s. k. upptagningsskolorna erhålla undervisning enligt

talmetod. Undervisningen skulle med andra ord systematiskt gå ut på att

såvitt möjligt lära eleverna att tala. De elever åter, som icke med utsikt

till framgång ansågos kunna undervisas enligt denna metod, skulle sammanföras

till en skola och där undervisas enligt den s. k. skriv- och teckenmetoden.

För sistnämnda ändamål upprättades specialskolan i Gävle, vartill

även anknöts en särskild fortsättningsskola, avsedd enbart för skrivteckenelever.

Sedan ett par år tillbaka har emellertid övervägts, huruvida den särskilda

skriv-teckenskolan med hänsyn till elevmaterialets beskaffenhet verkligen

är ägnad att fylla det avsedda ändamålet.

Besparingsberedningen, medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen ha samtliga

föreslagit nedläggande av Gävleskolan, varvid de bättre av skolans elever

skulle återföras till upptagningsskolorna medan för återstoden skulle upprättas

särskilda skol- och arbetshem. Av utredningen i ärendet inhämtas bland

annat:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Rektorn vid dövstumskolan i Gävle har såsom kritik av den nuvarande

organisationen av dövstumundervisningsväsendet sammanfattningsvis anfört,

att organisationen icke inrymde försorg om de obildbara, att flertalet av specialskolans

elever i Gävle därför komme att tillhöra den kategori, som rätteligen

icke hade hemortsrätt i en skola, att skolan därför icke kunde uppnå det

avsedda målet, att statens kostnader för dessa elever bleve orimligt höga, att

kostnaderna icke medförde varaktigt utan endast tillfälligt gagn för eleverna,

att obligatorisk 4-årig fortsättningsskola för specialskoleelever för de flesta

icke ökade försörjningsmöjligheterna samt att kombinationen barndoms- och

fortsättningsskola för bägge könen icke vore välbetänkt.

Inspektören för sinnesslövården har framhållit, att de till dövstumskolan i

Gävle från upptagningsskolorna avskilda elevernas intelligens syntes variera

från obildbarhet upp till en nivå, svarande mot folkskolans hjälpklassklientel.

Av de elever, som för närvarande vore inskrivna vid specialskolan, kunde två

tredjedelar säkert, eventuellt hela antalet, beräknas höra till sinnesslöklientelet.

Besparingsberedningen har anfört bland annat:

För omhändertagande av de hörande sinnesslöa hade upprättats

olika slag av sinnesslöanstalter. För de obildbara funnes sålunda särskilda

asyler. De b i 1 d b a r a åter intoges såsom barn i uppfostringsanstalter,

ofta kallade skolhem för sinnesslöa barn. Med hänsyn till skyddslingarnas

kvalitet i dessa skolhem framträdde självfallet omvårdnads- och sysselsättningsmomenten

i hög grad. Men hemmens uppgift vore givetvis jämväl att

bibringa barnen en så hög grad av uppfostran och kunskaper som möjligt.

Undervisningen i hemmen kunde dock icke stå på samma nivå som inom

andra skolformer utan ginge i huvudsak ut på att vänja barnen vid hyfsning

och goda vanor samt giva dem vissa elementära kunskaper. I viss mån liknade

den undervisningen i en kindergarten. Till skillnad från flertalet andra

undervisningsanstalter vore barnen omhändertagna i skolhemmen icke blott

under skolterminerna utan även under ferierna.

Från skolhemmen utskreves de hörande sinnesslöa, så snart de ej kunde

tillgodogöra sig ytterligare undervisning. De överfördes därefter utan dröjsmål

till andra anstalter inom sinnesslövården, de s. k. arbetshemman, där

de finge omvårdnad och sysselsättning, eller i vissa fall till s. k. kontrollerad

familjevård.

Däremot funnes icke några anordningar vidtagna för ett mera permanent

omhändertagande av de dövstumma sinnesslöa, dock att de

obildbara redan nu hänvisades till befintliga asyler för sinnesslöa. Detta förhållande

vore så mycket mera anmärkningsvärt, som den dövstumme sinnesslöe

stöde i ett för honom själv och hans närstående redan i och för sig

sämre läge än den hörande sinnesslöe. Rättvisa syntes icke bli given de dövstumma

sinnesslöa, förrän de bleve på samma sätt omhändertagna som de

hörande såväl under som efter skoltiden. Övervägande skäl syntes tala för

en fullständig omorganisation av denna del av dövstumundervisningsväsendet

under beaktande av de principer, som gällde inom sinnesslövården. I detta

hänseende föresloges, att specialskolan och fortsättningsskolan i Gävle skulle

nedläggas. De elever, som ansåges kunna någorlunda tillgodogöra sig skolundervisningen

i barndomsskola och därefter yrkesutbildning i fortsättningsskola,

borde erhålla sin grundläggande undervisning vid upptagningsskolorna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

5

och därefter hänvisas till fortsättningsskolorna. För övriga elever borde anordnas

ett skolhem med en dövstumlärare såsom föreståndare och i övrigt i

huvudsak med samma personal som på motsvarande hem för hörande sinnesslöa.

I skolhemmet borde meddelas den undervisning, som elevernas psykiska

ståndpunkt möjliggjorde. Sedan eleverna tillgodogjort sig undervisningen så

långt sig göra läte, borde de överföras för omhändertagande till sinnesslövården.

För sistnämnda ändamål borde inrättas särskilda arbetshem, som antingen

skulle upprätthållas av staten eller — liksom fallet vore beträffande

många andra arbetshem — av enskild förening.

För de ifrågavarande barn, som avsåges erhålla undervisning i upptagningsskolorna

— sannolikt högst omkring ett tiotal — syntes icke några nya

undervisningsavdelningar vid dessa skolor behöva anordnas, enär barnen

syntes kunna inrymmas i redan befintliga C-avdelningar. Man syntes i övrigt

härför icke behöva räkna med någon utökning av upptagningsskolomas personal.

För de omkring 40 till 50 barn, som borde hänvisas till skolhem, syntes

i fråga örn lärår- och vårdpersonal behöva beräknas — förutom en dövstumlärare

såsom föreståndare och husmoder — förslagsvis fyra lärarinnor med

utbildning från Slagsta sinnesslöanstalt, två vårdarinnor, en köksföreståndarinna,

en sömmerska m. m., tre biträden och en gårdskarl.

Skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen ha efter ingående utredning hemställt,

att special- och fortsättningsskolan i Gävle för dövstumma skriv-teckenelever

från och med den 30 juni 1942 nedlägges, *

att större delen av de till denna skola hänvisade eleverna måtte på grund

av sin svaga begåvning bli omhändertagna som sinnesslöa och att för dessa

från och med den 1 juli 1942 måtte upprättas skolhem samt manligt och

kvinnligt arbetshem,

att hemmen i fråga måtte bli statsanstalter och staten ikläda sig alla

kostnader för desamma,

att till skyddslingar, som från dessa arbetshem utplaceras i kontrollerad

familjevård, måtte utgå understöd som för hörande sådana,

att hemmen i fråga tills vidare förläggas till dövstumskolan i Gävle,

att dessa hem måtte benämnas Statens skol- och arbetshem för bildbara

sinnesslöa dövstumma samt

att en viss lämplig del av de bättre begåvade av Gävleskolans klientel

i fortsättningen måtte få sin undervisning vid upptagningsskolorna samt

att för de bland dessa, som ej lämpligen kunna undervisas efter talmetoden,

ävensom för sådana, som på grund av afasi eller annan komplicering

av lytet äro i behov av undervisning efter skriv-teckenmetoden, vid den

upptagningsskola — förslagsvis Manilla — som skolöverstyrelsen prövar

lämpligt, måtte få upprätthållas två skriv-teckenklasser.

Vid förläggning av skol- och arbetshemmen till Gävle ha ämbetsverken

beräknat följande personal erforderlig:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Lönegrad

1 föreståndare, dövstumlärarexamen ........................... E 3

1 dövstumlärare ............................................. A 20

3 sinnesslölärarinnor ......................................... A 11

1 vävlärarinna, kunnig i sömnad och handarbete ................ A 11

1 arbetslärare, skomakeri .................................... A 9

1 sjuksköterska, sykunnig..................................... A 6

1 husmoder ................................................. A 7

1 vaktmästare............................................... A 6

Vård- och ekonomipersonal:

1 värmeledningsskötare

1 eldare, trädgårdskunnig

1 kokerska

1 tvätterska

4 biträden (varav en s. k. löpare, att tjänstgöra vid de övrigas ledighet)

4 vårdarinnor

1 sömmerska

Beträffande den närmare motiveringen för ämbetsverkens förslag samt innehållet

i däröver avgivna yttranden hänvisas till propositionen (sid. 14—30).

Departementschefen har för egen del anfört:

Den nu verkställda utredningen synes klart ha ådagalagt, att flertalet elever

i Gävleskolan visat sig vara att hänföra till kategorien bildbara sinnesslöa

— de obildbara sinnesslöa dövstumma omhändertagas på sinnesslöanstalter

—■ medan endast ett mindretal kunna betecknas såsom i psykiskt hänseende

mera normalt utrustade. Sistnämnda elevkategori åter är så ringa,

att det icke kan anses försvarligt att upprätthålla särskilda skolor för

denna. De förslagsställande myndigheterna — besparingsberedningen, skolöverstyrelsen

och medicinalstyrelsen — äro också eniga om att föreslå

att med utgången av innevarande budgetår specialskolan och fortsättningsskolan

för skriv-teckenelever i Gävle skall läggas ned. Jag har för egen del

ansett mig böra biträda detta förslag.

Fråga uppstår då, hur staten lämpligen bör sörja för utbildningen av den

nuvarande Gävleskolans klientel. Beträffande de elever, vilka icke äro att

hänföra till kategorien bildbara sinnesslöa, torde det vara klart, att de

böra få sin utbildning i upptagningsskolorna. Meningarna äro emellertid

delade beträffande spörsmålet, huruvida eleverna i fråga _ lämpligen böra

undervisas gemensamt med upptagningsskolornas talundervisade elever eller

bilda särskilda undervisningsavdelningar, vari de skulle undervisas enligt

skriv-teckenmetod. Besparingsberedningen har förutsatt, att ifrågavarande

barn skulle undervisas tillsammans med upptagningsskolornas övriga lärjungar

i de s. k. C-avdelningarna, d. v. s. de undervisningsavdelningar, vilka

sammansättas av de svagast begåvade eleverna vid dessa skolor. Härigenom

skulle kunna undvikas att upprätta nya undervisningsavdelningar.

Skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen ha, ehuru med tvekan, förordat

upprättande av två undervisningsavdelningar för skriv-teckenelever. Till

dessa avdelningar skulle sådana elever från samtliga upptagningsskolor

sammanföras, vilka på grund av afasi eller annan defekt ej lämpligen kunde

talundervisas. För egen del anser jag mig böra biträda sistnämnda förslag.

Några särskilda kostnader för statsverket torde icke behöva uppstå här
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

7

igenom, då jag förutsätter, att det tillses, att upptagningsskolornas övriga

elever sammanföras till undervisningsavdelningar på sådant sätt, att samtliga

avdelningar såvitt möjligt bli fyllda. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att bestämma, vid vilken eller vilka skolor dylika skriv-teekenavdelningar

böra upprättas.

De dövstumma barn, vilka äro hänförliga till kategorien bildbara sinnesslöa,

skulle enligt det föreliggande, i stort sett enhälligt tillstyrkta förslaget

sammanföras till ett skolhem för utbildning i huvudsak enligt de för

övriga bildbara sinnesslöa tillämpade principerna. Jag biträder detta förslag

liksom även de av skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen angivna

riktlinjerna för urvalet av de elever som skola överföras till skolhemmet

och de som skola stanna kvar vid upptagningsskolorna.

I samband med sitt förslag om inrättande av ett skolhem för utbildning

av dövstumma sinnesslöa barn har besparingsberedningen förordat

statliga åtgärder för omhändertagande i arbetshem av vuxna dövstumma,

sedan de lämnat nämnda skolhem. Också detta förslag har vunnit allmän

anslutning och tillstyrkes av mig. Jag finner mig i likhet med skolöverstyrelsen

och medicinalstyrelsen och på av dessa myndigheter anförda

skäl böra förorda, att sådana arbetshem upprättas och drivas såsom

helt statliga anstalter och att staten sålunda skall svara för samtliga därmed

förenade kostnader på sätt som numera är fallet beträffande vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte. På sätt ämbetsverken

föreslagit torde tills vidare böra räknas med upprättande av två arbetshem,

ett för manliga och ett för kvinnliga skyddslingar. Ämbetsverkens

förslag rörande arbetshemmens förläggning och organisation m. m. torde

även i övrigt kunna i huvudsak godtagas. Jag är sålunda i likhet med

ämbetsverken av den åsikten, att skolhemmet och de två arbetshemmen

åtminstone tills vidare böra drivas såsom en gemensam anstalt, vilken under

en övergångstid bör provisoriskt förläggas till Gävleskolans lokaler och

sedermera flyttas till en lämplig jordbruksegendom. Jag förutsätter, att

den provisoriska förläggningen till Gävle skall bli av så kort varaktighet

som möjligt och att åtgärder ofördröjligen skola vidtagas för att anskaffa

en för ändamålet lämpad egendom.

Jag biträder vad skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen anfört rörande

principerna för intagning av skyddslingar å arbetshemmen. Arbetshemmens

skyddslingar torde sålunda böra huvudsakligen rekryteras från skolhemmets

elevklientel men å andra sidan böra möjligheter även finnas att i

arbetshemmen mottaga sådana dövstumma, som tidigare slutat sin skola,

varvid givetvis sådan intagning bör ske med största urskillning. Jag tillstyrker

även förslaget, att skyddslingar på arbetshemmen skola kunna utskrivas

för s. k. kontrollerad familjevård, varvid kostnaderna torde böra

bestridas av statsverket. Beträffande kontroll över sådan vård torde kungörelsen

den 9 december 1927 (nr 484) angående kontroll i vissa fall över

enskild vård av sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka (ändrad 1929:

840) jämte därtill knutna bestämmelser böra äga tillämpning. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter rörande

kontrollerad familjevård och vad därmed äger samband. Utackorderingskostnaderna

torde tills vidare få bestridas från vederbörande omkostnadsanslag.

Det kombinerade skol- och arbetshemmet synes böra benämnas »Vård
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 153.

anstalten för dövstumma med komplicerat lyte». Medel till avlöningar

och omkostnader vid vårdanstalten torde tills vidare böra anvisas under

de på riksstaten uppförda avlönings- respektive omkostnadsanslagen vid

dövstumskolorna.

På sätt föreslagits torde den huvudsakliga undervisningen vid det blivande

skolhemmet böra omhänderhavas av lärarinnor, utexaminerade från

Slagstaseminariet, vilka tillika genomgått en kortare kurs vid dövstumlärarseminariet.

Föreståndaren torde böra vara utexaminerad dövstumlärare.

I avbidan på närmare erfarenhet rörande behovet anser jag

mig böra tills vidare räkna med, att någon ytterligare dövstumlärare icke

skall erfordras. Till frågan om de blivande arbetshemmens personalorganisation

efter en utflyttning till lämplig jordbruksegendom torde icke böra

tagas slutlig ställning i detta sammanhang.

I likhet med departementschefen är utskottet ense med besparingsberedningen,

skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen därom, att specialskolan och

fortsättningsskolan för skriv-teckenelever i Gävle bör nedläggas med utgången

av innevarande budgetår. Utskottet har icke funnit något att erinra

mot att för de elever, tillhörande den nuvarande Gävleskolans klientel, vilka

icke äro att hänföra till kategorien bildbara sinnesslöa, upprättas två undervisningsavdelningar

för skriv-teckenelever, förlagda till den eller de upptagningsskolor,

Kungl. Majit må äga bestämma. Departementschefen har föreslagit,

att de dövstumma barn, som tillhöra kategorien bildbara sinnesslöa,

skola sammanföras till ett statligt skolhem för utbildning i huvudsak enligt

de för övriga bildbara sinnesslöa tillämpade principerna, att två för vuxna

dövstumma avsedda helt statliga arbetshem, ett för manliga och ett för kvinnliga

skyddslingar, skola upprättas samt att skolhemmen och arbetshemmen

tills vidare skola drivas såsom en gemensam anstalt, benämnd »Vårdanstalten

för dövstumma med komplicerat lyte» och från och med budgetåret 1942/43

provisoriskt förlagd till Gävleskolans lokaler för att sedermera flyttas till en

lämplig jordegendom. Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande

förslag.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran eller yttrande.

2. Upptagnings skolorna å Manilla och i Vänersborg.

Manilla.

Besyaringsberedningen har föreslagit, att dövstumskolbyggnaden å Manilla

måtte restaureras i huvudsak enligt ett av 1940 års civila byggnadsordning

avgivet förslag för en kostnad av 600,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att frågan om förläggningen av östra

dövstumskoldistriktets upptagningsskola borde ytterligare utredas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Vänersborg.

Antalet elever i dövstumskolorna har, sedan staten övertog dövstumundervisningsväsendet,

varit följande:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

TJ pptagning sskolor:

Manilla.........

105

101

104

91

Lund..........

82

78

78

72

Vänersborg.......

70

84

64

81

Härnösand.......

109

112

87

102

Summa

366

375

333

346

Specialskolor:

Örebro ..........

95

91

82

93

Gävle..........

57

60

49

56

Summa

152

151

131

149

Fortsättningsskolor:

Växjö (flickor).....

21

39

36

76

Vänersborg (gossar) . .

62

90

104

117‘

Gävle..........

7

13

11

4

Broby .........

13

23

27

29

Summa

103

165

178

226

Summa summarum

621

691

642

721

1 Härav 6 frän Gävle.

Elevintagning sker vartannat år. År 1939 intogos 82 elever, år 1941 intogos

100 elever. Elevintagningen beräknas framdeles icke komma att överstiga

115.

Besparingsberedningen har föreslagit dels att upptagningsskolan i Vänersborg

måtte nedläggas, dels ock att åtgärder måtte vidtagas i syfte att elevantalet

i upptagningsskolornas särskilda klasser i genomsnitt skulle komma

att uppgå till de i gällande stadga för dövstumundervisningsväsendet för olika

fall angivna.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt besparingsberedningens förslag örn nedläggande

av upptagningsskolan i Vänersborg men förordat, att nedläggandet

uppskötes intill den tid, då erforderliga lokaler vid upptagningsskolorna

i östra och södra dövstumskoldistrikten hunnit iordningställas samt

ytterligare avgång av icke parallella klasser underlättade elevernas inplacering

i de kvarvarande upptagningsskolorna. Överstyrelsen har åberopat geografiska

skäl och befolkningens fördelning inom landet. Vidare har ifrågasatts,

huruvida både upptagningsskolan och fortsättningsskolan i Vänersborg i

framtiden, då båda skolorna beräknades få ökat elevantal, lämpligen kunde

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

såsom hittills förbliva samorganiserade och ställda under en och samme

rektors ledning. Slutligen har framhållits, att rådande behov av bostäder

åt flertalet av fortsättningsskolans elever skulle kunna utan kostnader för

nybyggnad tillgodoses, om upptagningsskolans lokaler finge disponeras

som elevhem.

Enligt av skolöverstyrelsen framlagda beräkningar skulle genom nedläggande

av upptagningsskolan i Vänersborg uppstå en årlig besparing i fråga

örn lönekostnader av i runt tal 36,000 kronor för de första åren och därefter

48,000 kronor. Överstyrelsen har därvid räknat dels med en omedelbar indragning

av en ordinarie och två extra ordinarie lärare i kunskapsämne, en

ordinarie handarbetslärarinna, en ordinarie sjuksköterska och en eldare samt

5 veckotimmars skolköksundervisning, dels ock efter några år med indragning

av ytterligare en ordinarie lärare i kunskapsämne.

Statskontoret har funnit avgörande skäl tala för ett nedläggande av Manillaskolan.

Visserligen finner ämbetsverket befolkningsförhållandena tala för

bibehållande av en upptagningsskola i Stockholmstrakten men anser detta

icke böra tillmätas utslagsgivande betydelse, då enligt ämbetsverkets mening

starka ekonomiska skäl för ett avgörande i motsatt riktning föreligga. Statskontoret

har beräknat, att kostnaderna dels för behövliga byggnadsarbeten

för Manillaskolan, dels ock för skolans fortsatta verksamhet komma att väsentligt

överstiga de motsvarande kostnader, som uppkomma, därest upptagningsskolan

i Vänersborg i stället bibehålies. Statskontoret har — med påpekande

av möjligheten att bereda rektor biträde med skolornas ledning —

förklarat sig icke anse hinder föreligga för att upptagningsskolan i Vänersborg

förblir ställd under samma ledning som fortsättningsskolan därstädes.

Statskontoret har uppskattat de årliga besparingarna vid en indragning av

Manillaskolan till bortåt 100,000 kronor.

Departementschefen har för egen del förordat nedläggande med utgången

av nästa budgetår av endera av upptagningsskolorna i Vänersborg eller å

Manilla. Vilken av dessa, som sknlle nedläggas, borde bli föremål för ytterligare

utredning.

Vid bedömandet, vilken upptagningsskola, som borde nedläggas, syntes

skolorna i Härnösand och Lund böra lämnas ur räkningen, varför valet måste

stå mellan skolorna i Vänersborg och på Manilla. Vilkendera av dessa två

skolor, som än valdes för nedläggande, kunde vägande skäl åberopas för åtgärden.

Skulle de beräkningar rörande årliga besparingar vid ett nedläggande

av Manillaskolan, på vilka statskontoret grundat sitt förslag, visa sig riktiga,

borde enligt departementschefens mening detta alternativ föredragas. Det

kunde dock för närvarande icke anses klarlagt, huruvida dessa beräkningar

vore hållbara. Men även om de upptoges med försiktighet, syntes dock den av

statskontoret föreslagna lösningen ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än det

alternativ, skolöverstyrelsen förordat. Ur pedagogisk synpunkt syntes det föga

lämpligt, att en skola för dövstumma läge inom en storstad, såsom vore fallet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

11

med Manillaskolan. En förläggning till ett mindre samhälle vore ur denna

synpunkt avgjort att föredraga.

Enligt departementschefens mening talade i vart fall så starka skäl till förmån

för ett nedläggande av Manillaskolan, att denna lösning icke borde avböjas

utan en mera ingående utredning än den som hittills förebragts beträffande

de ekonomiska konsekvenser man hade att räkna med, örn detta

alternativ valdes.

Departementschefen har vidare framhållit, att de förhållandevis goda skollokalerna

i Gävle borde komma till användning i dövstum vården. Den utredning,

som departementschefen ansåge böra komma till stånd, borde därför

bland annat avse, huruvida Örebroskolan eller Manillaskolan lämpligen borde

förläggas dit.

Departementschefen har slutligen i likhet med besparingsberedningen förklarat

sig anse det önskvärt, att eleverna oavsett distriktsindelningen fördelades

mellan skolorna på sätt, som funnes ur såväl pedagogiska som ekonomiska

synpunkter lämpligast.

Utskottet biträder departementschefens förslag att en av de nuvarande

upptagningsskoloma för dövstumma barn nedlägges med utgången av budgetåret

1942/43. Departementschefen har hävdat den meningen, att endera

av skolorna i Vänersborg eller å Manilla borde nedläggas, men icke ansett

sig utan att ytterligare utredning i ärendet förebragts nu kunna taga ställning

till vilken av dessa två skolor, som bör indragas. Utskottet är ense med

departementschefen om att valet bör stå mellan ifrågavarande två läroanstalter.

I anslutning till vad departementschefen i detta sammanhang anfört

angående Gävleskolan vill utskottet framhålla, att utskottet anser, att denna

skolas relativt goda lokaler böra så vitt möjligt komma till användning i dövstumvården.

3. Specialskolan för oegentligt dövstumma i örebro.

Besparingsberedningen har — under förutsättning att specialskolan och

fortsättningsskolan i Gävle nedläggas — föreslagit, att specialskolan för

oegentligt dövstumma i Örebro förflyttas till Gävle samt att den nuvarande

dövstumskolfastigheten i Örebro försäljes eller disponeras för annat statligt

ändamål.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att specialskolan för oegentligt dövstumma

måtte få tills vidare kvarstanna i Örebro samt att 51,000 kronor

måtte anvisas till ombyggnad av specialskolans nuvarande lokaler.

Departementschefen har för egen del anfört:

Dövstumskolan i Örebro disponerar för närvarande två mindre byggnader,

uppförda åren 1882 respektive 1898. Vid den år 1939 av byggnadsstyrelsen

vidtagna utredningen betecknades de förefintliga utrymmena såsom

alldeles otillräckliga för det antal av 150 elever, varmed man ansett sig

böra räkna. Byggnadernas värme-, sanitära och elektriska ledningsanlägg
-

Vtskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Utskottet.

ningar angåvos såsom föråldrade och borde ersättas. Byggnadsstyrelsens,

av skolöverstyrelsen godtagna förslag gick ut på om- och tillbyggnadsarbeten

för en kostnad av 310,000 kronor enligt den i februari 1939 rådande

prisnivån. Besparingsberedningen har ansett kostnaderna numera böra

uppskattas till 370,000 kronor. 1939 års lagtima riksdag godtog det uppgjorda

byggnadsprogrammet. Till följd av krigsutbrottet samma år kommo de

planerade byggnadsarbetena emellertid icke till utförande. Sedermera har

ifrågasatts, huruvida det icke vore fördelaktigare med en nybyggnad.

Kommer östra dövstumskoldistriktets upptagningsskola att flyttas från

Manilla till Gävleskolans lokaler, torde specialskolan för oegentligt dövstumma

böra ligga kvar i Örebro, men skulle åter sistnämnda lokaler i fortsättningen

bli disponibla för och utan större kostnader kunna apteras för

tillgodoseende av specialskolans behov, synes en förflyttning till Gävle vara

att föredraga framför en dyrbarare nybyggnad eller en ombyggnad av de

nuvarande skolhusen i Örebro. Förslag har visserligen framlagts rörande

en mindre omfattande ombyggnad av dessa skolhus för en kostnad av i

runt tal 50,000 kronor, men en dylik lösning skulle uppenbarligen endast

få provisorisk karaktär. Såsom i det föregående framhållits, saknar jag

möjlighet att redan nu taga definitiv ställning till spörsmålet om en förflyttning

av Örebroskolan, men räknar med att för nästkommande års riksdag

skall kunna på grundvalen av ytterligare utredningar framläggas förslag

rörande denna skolas förläggning och lokalutrustning. Vid utredningarna

bör givetvis en närmare granskning ägnas det förslag örn en mindre

genomgripande ombyggnad av Örebroskolan, vilket framlagts av denna

skolas styrelse. Utredningarna böra byggas på att skolan skall kunna mottaga

150 elever samt att externatsystemet skall tillämpas i största möjliga

utsträckning, även beträffande yngre elever.

Med anledning av vad departementschefen anfört beträffande specialskolan

för oegentliga dövstumma i Örebro får utskottet allenast framhålla, att frågan

huruvida skolan bör kvarligga i Örebro eller eventuellt förflyttas till Gävleskolans

lokaler icke kan avgöras förrän den av departementschefen angivna

utredningens resultat föreligger.

4. Fortsättningsskolan för dövstumma flickor i Växjö.

Utbildningen i denna skola är för närvarande 3-årig. Kungl. Maj:ts förslag

innebär, att den obligatoriska skoltiden i skolan från och med budgetåret

1943/44 sänkes från tre till två år samt att därtill anknytes en frivillig tvåårig

yrkesutbildning.

Departementschefen, som utgått ifrån, att fortsättningsskolan för dövstumma

flickor alltjämt skall vara förlagd till Växjö, har framhållit, att den

organisation, som ifrågavarande skola erhöll vid sitt upprättande år 1938,

icke syntes ägnad att giva de dövstumma flickorna en så allsidig yrkesutbildning,

som hade varit önskvärt. Den treåriga utbildningen, vilken toge sin

början, när flickorna nått en ålder av 15—16 år, vore väsentligen lagd så,

att den gåve en visserligen grundlig men alltför ensidig utbildning i egentliga

hemsysslor. Det finge anses önskvärt, att undervisningen omlades på sådant

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

13

sätt, att den vid sidan av utbildning i husligt arbete och dylikt även möjliggjorde

en god utbildning i ett antal andra yrken, som kunde lämpa sig för

kvinnliga dövstumma och däri de kunde vinna sin försörjning. Departementschefen

hade funnit goda skäl tala för att yrkesutbildning skulle givas i sömnad,

bakning, tvättning och i damskrädderi samt, örn så lämpligen kunde ske,

även i hatt- och mössömnad. Vidare borde samarbete med enskilda företagare

komma till stånd i syfte att möjliggöra ett rikare yrkesval. För att möjliggöra

dylik utbildning hos enskilda företagare borde stipendier om högst 500

kronor kunna tilldelas kvinnliga elever för en tid av högst två år efter avslutandet

av den tvååriga obligatoriska fortsättningsskolan.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att ifrågavarande skola från

och med budgetåret 1943/44 omorganiseras på av departementschefen förordat

sätt.

Lönereglering för viss personal vid lantbruksskolan

för dövstumma.

I samband med statens övertagande av dövstumundervisningsväsendet

inrättades en fortsättningsskola för undervisning av dövstumma gossar i

lantbruk och trädgårdsskötsel, benämnd lantbruksskolan för dövstumma

och förlagd till Broby gård i Funbo socken i Uppland. För skolans verksamhet

erforderlig personal ansågs, innan tillräcklig erfarenhet av skolans verksamhet

vunnits, ej böra uppföras å ordinarie stat utan avlönas med arvoden.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att den personal vid lantbruksskolan för

dövstumma, som icke vore hänförlig till ekonomipersonal, måtte beredas

ordinarie anställning i de lönegrader, som angivas i nedanstående sammanställning,

vilken tillika upptager de nuvarande löneförmånerna ävensom

den löneställning, som av statskontoret och allmänna lönenämnden i avgivna

utlåtanden föreslagits:

Nuvarande

Nuvarande

Skolöverstyrelsen

Statskontoret

Allm. lönenämnden

befattning

löneförmåner

Lönegrad

Årslön1

Lönegrad) Årslön''

Lönegrad

Årslön1

Föreståndare . .

5,000 + fri bostad m.

värme . . .

A 23

6,750

Eo 21

5,586

Eo 22

5,916

Rättare.....

2,400 J-

d:o

A 15

4,050

Eo 10

3,015

Eo 12

3,291

Trädgårdsmästare

2,300 +

d:o

A 15

4,050

Eo 10

3,015

Eo 12

3,291

Ladugårdsförman

2,280 +

d:o

A 12

3,438

Eo 6

2,466

Eo 8

2,739

Slöjdare och smed

2,100 +

d:o

A 9

3,015

Eo 5

2,334

Eo 7

2,601

Husmoder ....

1,200 +allt fritt

A 7

2,739

Eo 7

2,601

Eo 7

2,601

1 Bruttolön i lägsta löneklassen; rörligt tillägg och kristilliigg ej inräknade.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Tillika har överstyrelsen föreslagit, att den förut såsom trädgårdsmästare

betecknade befattningen i fortsättningen skall benämnas trädgårdslärare

samt att till beteckningen slöjdare och smed skall fogas tillika traktorskötare.

För tillgodoseende av behovet av examinerad dövstumlärarkraft

för den teoretiska undervisningen vid skolan har överstyrelsen vidare

föreslagit överflyttning dit av en ordinarie lärartjänst i kunskapsämne.

I fråga om föreståndarens avlöningsförmåner inhämtas av propositionen

bland annat:

Skolöverstyrelsen har anfört:

För närvarande leddes skolan av en agronom. Någon ändring i berörda

avseende ifrågasattes icke nu.

Å föreståndaren vilade samtliga de uppgifter, som enligt stadgan för dövstumundervisningen

tillkomme rektor vid dövstumskola. Härutöver hade

han att såsom anstaltens ledare förvalta jordbruket, för detta ombesörja

alla inköp och försäljningar, föra böcker över dess och skolans räkenskaper

samt lia den ekonomiska ansvarigheten. Vidare hade han att meddela teoretisk

undervisning i jordbruks- och husdjurslära samt jordbruksekonomi

och skogshushållning, vilken undervisning under innevarande år uppginge

till 15 veckotimmar och knappast kunde beräknas bli av ringare omfattning

i framtiden, samt att — på grund av lärarpersonalens ringa numerär

— fullgöra en betydande jourtjänstgöring.

Då det gällt att bedöma den lönegrad, i vilken föreståndaren för lantbruksskolan

för dövstumma å Broby borde föreslås, hade överstyrelsen

närmast gjort jämförelser med föreståndarna vid övriga dövstumskolor

samt med föreståndarna vid liknande jordbruksanstalter. Härvid erinrades

om, att lantbruksskolan å Broby med hänsyn till elevantalet vore av betydligt

mindre omfattning än övriga dövstumskolor. Dessa senare skolors

föreståndare vore placerade i lönegrad A 26 (E 2—E 4). Skyddshemsvårdens

yrkeshemsföreståndare och skolhemsföreståndare vore placerade i Eo

25 respektive Eo 23 och av tjänsteförteckningssakkunniga föreslagna i A 24

respektive A 22. Brobyskolan vore i motsats till de senare hemmen utbildningsanstalt

med avsevärd undervisningsskyldighet för föreståndaren.

Överstyrelsen föresloge en placering för föreståndaren vid lantbruksskolan

å Broby i 23 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att nämnden vid sitt förslag tagit

hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört i fråga om befattningshavarnas

arbetsuppgifter samt beaktat dels att det här gällde meddelande av undervisning

åt ävensom handledning av dövstumma, dels ock befattningshavarnas

nuvarande löneställning. Lönenämnden ville tillägga, att jämkning på

en eller annan punkt av den föreslagna löneställningen möjligen framdeles

kunde visa sig erforderlig.

Vidare ville lönenämnden anföra, att nämnden i likhet med statskontoret

förutsatte, att samtliga befattningshavare från och med tidpunkten för

löneregleringens genomförande komme att inplaceras i begynnelselöneklass

inom vederbörande lönegrad.

Departementschefen har för egen del anfört:

Lantbruksskolan för dövstumma har med innevarande budgetårs utgång

varit i verksamhet under fyra år. Då erfarenheterna rörande verksamheten

under denna tid synas ha varit mycket goda, torde anledning saknas att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

15

bibehålla det nuvarande provisoriet beträffande personalens löne- och anställningsförhållanden.

I likhet nied skolöverstyrelsen anser jag därför tiden

nu vara inne att bereda ifrågavarande personal en fastare löneställning.

Goda skäl tala enligt min mening för att personalen beredes ordinarie ställning

på sätt som skett beträffande samtliga övriga dövstumskolor. För närvarande

torde dock på av statskontoret och allmänna lönenämnden anförda

skäl en extra ordinarie anställningsform kunna godtagas såsom en

övergångsanordning.

Beträffande frågan örn befattningshavarnas löneställning föreligga skiljaktiga

meningar mellan skolöverstyrelsen, statskontoret och allmänna lönenämnden.

För närvarande synes lönenämndens förslag kunna godtagas. Jag

förutsätter emellertid, att frågan om befattningshavarnas löneställning

framdeles vid lämplig tidpunkt kommer att tagas upp till förnyat övervägande

i samband med spörsmålet om beredande av ordinarie ställning åt

ifrågavarande personal.

Den av mig nu förordade löneregleringen torde böra träda i kraft den

1 juli 1942. I likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden förutsätter

jag, att samtliga ifrågavarande befattningshavare därvid skola inplaceras

i begynnelselöneklassen inom vederbörande lönegrad.

Överstyrelsens förslag om överflyttning till lantbruksskolan i Broby av

en ordinarie tjänst såsom lärare i kunskapsämne har icke givit mig anledning

till erinran.

Utskottet kan giva sin anslutning till den av departementschefen förordade

löneregleringen för ifrågavarande personal vid lantbruksskolan för dövstumma

å Broby gård utom i vad avser föreståndarens löneställning. En något

högre lönegradsplacering av denna befattning än den av departementschefen

föreslagna eller lönegraden Eo 22 har nämligen synts utskottet motiverad.

Skolöverstyrelsen har ansett att föreståndaren borde placeras i 23 lönegraden

och till stöd härför framhållit, bland annat, att skolhemsföreståndare vid

skyddshemvården vore placerade i lönegraden Eo 23 samt att Brobyskolan

i motsats till nämnda hem vore utbildningsanstalt med en avsevärd undervisningsskyldighet

för föreståndaren. Med hänsyn till de uppgifter, som

åvila föreståndaren vid Brobyskolan, har utskottet funnit den av överstyrelsen

ifrågasatta lönegradsplaceringen lämpligt avvägd och får alltså för sin

del tillstyrka, att berörda befattning uppföres i lönegraden Eo 23.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Anslagsberäkningar m. m.

1. Läroanstalter för blinda.

I fråga om avlönings anslaget innebär Kungl. Maj:ts förslag en

anslagshöjning med 8,000 kronor. Höjningen betingas huvudsakligen av att

departementschefen beräknat medel för genomförande av ett av särskilda

sakkunniga avgivet förslag om lönereglering för vård- och ekonomipersonal.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Utskottet.

Enligt de sakkunnigas förslag skall ifrågavarande personal kunna erhålla

anställning som extra ordinarie befattningshavare med lön enligt en särskild,

av Kungl. Maj:t fastställd löneplan, som delvis sammanfaller med

den undre delen av löneplan Eo i civila icke-ordinariereglementet och delvis

utgör en utbyggnad nedåt av nämnda löneplan. Befattningshavarna skola

inplaceras i särskilda lönegrader, därvid de sakkunniga haft som riktpunkt,

att löneställningen för hithörande personal skulle bliva i stort sett densamma

som för motsvarande personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

För vissa naturaförmåner skall ersättning erläggas med av

Kungl. Majit fastställda belopp, som beträffande en del av dessa förmåner

skola variera med hänsyn till dyrort och befattningshavarens lönegradsplacering.

På avlöningsförmånerna, minskade med ersättningen för naturaförmåner,

skall utgå rörligt tillägg. Dessutom innehåller de sakkunnigas förslag

föreskrifter om övertids- och vikariatsersättningar, en allmän föreskrift

om att befattningshavarna i övrigt skola likställas med extra ordinarie

tjänstemän samt bestämmelser om löneförmåner till viss tillfällig vård- och

ekonomipersonal.

Löneregleringen är avsedd att vinna tillämpning även beträffande vårdoch

ekonomipersonalen vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte samt vid dövstumskolorna.

Beträffande omkostnadsanslaget innebär Kungl. Maj:ts förslag

en anslagshöjning med 30,600 kronor, till större delen belöpande på utgiftsposterna

för bränsle m. m. och kosthåll. I detta sammanhang har departementschefen

förordat ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag örn anordnande

vid blindinstitutet å Tomteboda av hushållsundervisning för manliga

elever. Undervisningens anordnande förutsätter vissa ändringsarbeten inom

institutsbyggnaden. Kostnaderna härför ha beräknats till 6,600 kronor.

Nämnda belopp har av Kungl. Majit äskats såsom reservationsanslag å

kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Majits ifrågavarande

förslag.

2. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Kungl. Majits förslag innebär i fråga örn avlöningsanslaget en höjning

med 14,300 kronor och beträffande omkostnadsanslaget en höjning med 6,900

kronor. Förstnämnda höjning hänför sig väsentligen till anslagsmedlen för

avlöning åt vård- och ekonomipersonal och betingas av den förutnämnda

löneregleringen för denna personal. Höjningen av omkostnadsanslaget belöper

främst på utgifterna för kosthåll och beklädnad.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits här ifrågavarande

förslag.

Utskottet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

3. Dövstumskolorna.

17

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om avlöningsanslaget en minskning

med 22,000 kronor och i fråga om omkostnadsanslaget en höjning med 45,000

kronor. Minskningen beträffande det förstnämnda anslaget har möjliggjorts

främst tack vare det i det föregående berörda förslaget om nedläggande av

specialskolan och fortsättningsskolan i Gävljj och dessa skolors ersättande

med skol- och arbetshem för bildbara sinnesslöa dövstumma. I fråga örn personalförteckningen

innebär Kungl. Maj:ts förslag bland annat, att i denna

förteckning skulle uppföras en befattning såsom föreståndare i lönegraden

Eo 22, avsedd för lantbruksskolan å Broby gård. Beträffande övriga detaljer

i de föreslagna ändringarna i personalorganisationen hänvisas till propositionen.

— Höjningen av omkostnadsanslaget hänför sig främst till utgiftsposterna

för bränsle m. m., undervisnings- och arbetsmateriel och kosthåll.

På grund av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit bör dels i

personalförteckningen för dövstumskolorna uppföras en befattning såsom

föreståndare i lönegraden Eo 23, avsedd för lantbruksskolan å Broby gård,

dels ock anslagsposten till avlöningar till övrig icke ordinarie personal ökas

med 300 kronor till 165,300 kronor, anslagsposten till rörligt tillägg med

200 kronor till 140,750 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma med 500

kronor till 1,195,500 kronor.

Utskottet får i detta sammanhang erinra, att departementschefen för nästa

budgetår beräknat anslagsmedel för sex extra ordinarie lärare i kunskapsämne,

vilket i jämförelse med förhållandena under innevarande budgetår

innebär en minskning med tre sådana lärare. Vissa nu anställda extra ordinarie

dövstumlärare kunna förväntas härigenom bliva utan anställning vid

dövstumskolväsendet under nästa läsår. Emellertid torde lärarbehovet sannolikt

åter komma att öka något för läsåret 1943/44, varför onekligen vissa

skäl tala för att man i större utsträckning än departementschefen angivit

söker även under nästa budgetår vid dövstumskolväsendet bibehålla de specialutbildade

lärarkrafter, varöver man nu förfogar. Utskottet har därför

icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t, om Kungl. Majit med hänsyn

till vad utskottet nyss anfört skulle finna detta lämpligt och erforderligt,

under nästa läsår medgiver anställande av en, högst två extra ordinarie

lärare utöver det av departementschefen angivna antalet.

4. Vissa byggnadsfrågor vid dövstumskolorna.

Departementschefen har framhållit önskvärdheten av att åtgärder vidtagas,

ägnade att sätta upptagningsskolorna för dövstumma i Härnösand

och Lund i stånd att kunna mottaga det ökade elevantal, som bleve en följd

av nedläggandet, på sätt föreslagits av en av de två övriga upptagningsskolorna.

Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att de för på
Bihang

till riksdagens ■protokoll 1912. 6 sami. Nr 163—166.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

18 Statsutskottets titlåtande Nr 153.

börjande av nybyggnadsföretaget för dövstumskolan i Härnösand tillgängliga

anslagsmedlen, omkring 790,000 kronor, anvisade av 1939 och 1941

års riksdagar, delvis såsom beredskapsanslag, skola fa disponeras oberoende

av de förutsättningar, som eljest gälla för disponerandet av beredskapsanslag.

Återstoden av de erforderliga anslagsmedlen borde äskas av nästa ars riksdag.

Vidare förordar departementschefen anvisande av 300,000 kronor för

oundgängliga reparations- och ombyggnadsarbeten vid dövstumskolan i

Lund.

För att dövstumskolan i Växjö lokaler skola kunna göras lämpade

för den i det föregående förordade omorganisationen erfordras tämligen betydande

ombyggnadsarbeten, kostnadsberäknade till omkring 375,000 kronor.

Departementschefen har förordat anvisande av nämnda belopp.

Departementschefen har alltså för byggnadsarbeten vid dövstumskolorna i

Lund och Växjö beräknat ett belopp av sammanlagt (300,000 375,000 =)

675,000 kronor erforderligt. För bestridande av sagda kostnader funnes, framhåller

departementschefen, för närvarande tillgängligt ett belopp av 225,000

kronor av ett av 1941 års riksdag på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41

anvisat reservationsanslag (B). Detta belopp, 225,000 kronor, hade visserligen

avsetts för dövstumskolorna i Vänersborg, men vid bifall till vad departementschefen

förordat borde beloppet givetvis icke för närvarande disponeras

för nämnda ändamål. Beloppet borde i stället — oberoende av de för

B-anslag gällande förutsättningarna — disponeras för byggnadsarbetena i

Lund och Växjö. För sistnämnda ändamål erfordrades alltså ytterligare ett

belopp av (675,000 — 225,000 =) 450,000 kronor, vilket belopp borde anvisas

såsom kapitalinvesteringsanslag på tilläggsstat II för budgetåret

1941/42. En förutsättning för igångsättande av dessa arbeten vore givetvis,

framhåller departementschefen till sist, att deras fullföljande icke äventyrades

av brist på arbetskraft eller materiel.

Utskottet, som funnit erforderligt att medel nu ställas till förfogande för

utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, tillstyrker bifall till vad departementschefen

i sådant avseende föreslagit.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för läroanstalterna för

blinda, som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 24 april

1942 anfört;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

19

2. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 236,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 2,600

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis............ » 85,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 8,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis. ........ » 42,300

Summa kronor 375,500;

3. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 375,500 kronor;

4. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 200,600 kronor;

5. till Ombyggnads- och inredningsarbeten vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret

1942/43 å kapitalbudgeten under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett reservationsanslag av 6,600

kronor;

6. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte, som föranledas av vad

departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll anfört;

7. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 69,900

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.......... » 800

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis............. » 103,500

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... kronor 16,200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 22,600

Summa kronor 213,000;

8. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 213,000 kronor;

9. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Omkostnader för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 101,500 kronor;

10. besluta, att specialskolan och fortsättningsskolan

för skriv-teckenelever i Gävle skola nedläggas med utgången

av budgetåret 1941/42 samt att från samma tidpunkt

skall i huvudsaklig överensstämmelse med av vad

departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll förordats

inrättas en vårdanstalt för dövstumma med komplicerat

lyte, omfattande ett skolhem samt ett arbetshem för

män och ett för kvinnor;

11. besluta, att en av de nuvarande upptagningsskolorna

för dövstumma barn skall nedläggas med utgången

av budgetåret 1942/43;

12. besluta, att fortsättningsskolan i Växjö förtalundervisade

flickor skall från och med budgetåret 1943/44 omorganiseras

på sätt av departementschefen i nämnda

statsrådsprotokoll förordats;

13. godkänna följande personalförteckning för läroanstalterna

för dövstumma, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor, avlöningsgrupp II................E 4

4 rektorer, » III................E 3

1 rektor, » IV................E 2

53 lärare i kunskapsämne..................A 20

Anm.: En av dessa befattningar såsom lärare i kunskapsämne

skall tills vidare hållas obesatt.

2 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 20

7 arbetslärare i fortsättningsskola...........A15

1 skolkökslärarinna...................... A15

2 skolköks- och kindergartenlärarinnor.......A 15

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153. 21

11 arbetslärare i barndomsskola.............All

4 slöjdlärarinnor.......................All

2 kindergartenlärarinnor..................All

1 kindergarten- och gymnastiklärarinna......All

1 maskinist av 2:a klass..................A 9

Anm.: Förestående befattning må tillsättas endast i mån

av inträffande ledighet å den å övergångsstat uppförda

maskinistbef attningen.

6 husmödrar ...........................A 7

7 vaktmästare..........................A 6

4 sjuksköterskor.........................A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

1 rektor, avlöningsgrupp III...............E 3

1 maskinist............................A 10

3 slöjdlärarinnor . . . .....................A 8

Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än den 20:e.

1 föreståndare.........................Eo 26

Anm.: Förestående befattning må tillsättas endast i mån

av inträffande ledighet & den å övergångsstat uppförda

rektorsbefattningen.

1 föreståndare........................Eo 23;

14. godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 639,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis

......................... » 23,950

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis............ » 226,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ » 165,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_140,750

Summa kronor 1,195,500;

15. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1,195,500 kronor;

16. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 580,000 kronor;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

17. medgiva, att det å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) å

725,000 kronor till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

må tagas i anspråk oberoende av de för

dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna;

18. till Om- och nyhyggnadsarheten vid dövstumskolorna

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett reservationsanslag av 450,000 kronor.

Stockholm den 2 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Torsten Ström, Sven Larsson,

Heiding, Bäcklund, Carlström, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Asplund, Nisser och Emil

Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol,

Danielsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö, Staxäng, Viklund, Lindholm,

Pettersson i Dahl och Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 19^21^3 till läroanstalterna för blinda och dövstumma m. s. 1 i texten