Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till statliga åtgärder för tryggande av vedproduktionen m. m.

1942-06-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:168, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till statliga åtgärder för tryggande av vedproduktionen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

1

Nr 168.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1942/43 till statliga åtgärder för

tryggande av vedproduktionen m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln (punkterna

27 och 28 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna dels till Omkostnader

i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor, dels ock till Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde

vid vedavverkning ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 276, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den

30 april 1942, föreslagit riksdagen att

dels godkänna, att Kungl. Majit vidtager erforderliga åtgärder för tryggande

av vedförsörjningen i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande

statsrådet i statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den

30 april 1942 angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m.

under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor,

b) till Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning

under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag av 200 000 kronor,

c) till Reglering av vedproduktionen å kapitalbudgeten under fonden för

förlag till statsverket ett reservationsanslag av 28 000 000 kronor.

Avverkningsprogrammet för produktionsåret 1942/43.

Bränslekommissionen har beräknat behovet av ved för bränsle

och kolning under säsongen 1942/43 till 37 å 38 miljoner kubikmeter.

Härvid har beräknats en utvinning av torv under sommaren 1943 av en

kvantitet, motsvarande 5 å 6 miljoner kubikmeter ved.

Föredragande statsrådet har beträffande dessa beräkningar anfört:

Dessa beräkningar ha verkställts med utgående från att vissa kvantiteter

Bihang Ull riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 168. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

stenkol och koks komma att importeras från utlandet under åren 1942 och

1943. Om så blir fallet i beräknad omfattning undandrager sig för närvarande

bedömande. Med hänsyn härtill är det självfallet icke tillrådligt att

nu fastställa en kvantitet, som skulle innebära en begränsning av vedavverkningarnas

omfattning uppåt. Dessa böra i stället planeras så att möjligheter

till ökning utöver en viss antagen minimikvantitet föreligger. Detta torde

kunna ske, om, på sätt fallet varit under innevarande avverkningssäsong,

avverkningskvantiteterna fastställas för skilda tidsperioder, varigenom det

blir möjligt att anpassa avverkningarna efter de rådande förhållandena. Som

en minimikvantitet för veduttagen nästa år anser jag mig nu kunna godtaga

den av bränslekommissionen angivna kvantiteten 37 miljoner kubikmeter.

Bränslekommissionen har vidare räknat med en betydande avverkning av

gagnvirke och har beräknat behovet av rundvirke för 1943 till cirka

16 miljoner kubikmeter (travat mått) massaved såsom råvara för massaindustrien,

9,6 miljoner kubikmeter (fast mått) sågtimmer samt 0,96 miljoner

kubikmeter (fast mått) slipers, stolpar och diverse annat virke eller

omräknat i fast mått, sammanlagt i runt tal 22 miljoner kubikmeter.

Föredragande statsrådet framhåller, att dessa beräkningar givetvis lede

av betydande osäkerhet, enär det i nuvarande läge förelåge föga klarhet om

huru förhållandena inom de områden, där virket skulle komma till användning,

komme att gestalta sig så långt fram i tiden. De angivna kvantiteterna

syntes emellertid kunna tagas såsom utgångspunkt, då det gällde att bedöma

den omfattning som avverkningarna minst borde ha under nästa avverkningssäsong.

Beträffande avverkningsprogrammet i dess helhet har föredragande statsrådet

vidare anfört:

Det är givet att man ställer sig frågande inför möjligheterna att genomföra

ett avverkningsprogram av den storleksordning varom här är fråga. Vid

bedömandet härav bör man icke bortse från att under vissa år närmast

före krigets utbrott virkesuttagen ur våra skogar endast med 10 å 15 procent

torde ha understigit de mängder, som nu äro på tal. En väsentlig skillnad

ligger dock däri att tyngdpunkten i avverkningarna numera förskjutits

från industrivirket till veden.

Ur skogsvårdande synpunkt synas några betänkligheter icke böra möta

mot genomförande av ett avverkningsprogram av angiven storleksordning.

Såsom av en av riksskogstaxeringsnämnden verkställd undersökning framgår,

är tillgången på skog, där gallring är möjlig med huvudsakligt utfall

av veddimensioner, större än man tidigare räknat med och detta trots de

senare årens stora vedavverkningar. Uttagen av ved ur skogarna till en

kvantitet av cirka 50 miljoner kubikmeter travat mått årligen anses på

grundval av riksskogstaxeringsnämndens undersökningar vara möjlig under

cirka sex år.

Förskjutningen av tyngdpunkten i avverkningarna från industrivirke till

ved har emellertid medfört en starkare stegring av arbetskraftsbehovet i

skogarna än vad som svarar enbart mot de ökade uttagen, enär det för tillredning

av ved för bränsleändamål i regel åtgår ej obetydligt mera arbets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

3

kraft än för avverkning av industrivirke. Med hänsyn till de stora krav på

folk som vår försvarsberedskap uppställer skapar det stegrade arbetskraftsbehovet

för avverkningarna problem, vilkas lösande äro av utslagsgivande

betydelse för avverkningsplanernas genomförande. En förutsättning för

att en nöjaktig lösning skall kunna åstadkommas torde vara att avverkningarna

av ved och gagnvirke samordnas.

På grund av transportsvårigheterna bör synnerlig uppmärksamhet även

ägnas åt att avverkningarna förläggas till lämpliga trakter. De sammanlagda

virkesuttagen böra nämligen så planeras, att påfrestningarna på trafikapparaten

ej bli större än nödvändigt. Ur denna synpunkt torde det vara

önskvärt, att avverkningarna av kolved och massaved i ökad omfattning

koncentreras till norra Sverige.

De här anförda synpunkterna bekräfta enligt min uppfattning otvetydigt,

att behov av en allmän försörjningsplan för allt virke föreligger. En dylik

plan synes i första hand böra innebära en samordning av avverkningarna

av vedbränsle och av industrivirke. För den nu aktuella avverkningssäsongen

1942/43 torde försörjningsplanen böra räkna med de av bränslekommissionen

beräknade kvantiteterna ved och virke. En viss kvantitet av för

bränsleändamål avsedd ved bör bestå av massaved, som bör sparas så länge

som möjligt under bränsleåret för att, om den ej skulle behövas såsom

bränsle, användas som råvara för massaindustrien. Skyldighet synes böra

föreskrivas för producent av ved och virke att månatligen lämna uppgifter

örn avverkningarna så att kommissionen erhåller möjlighet att följa dessa.

För genomförande av ett avverkningsprogram av den storleksordning varom

här är fråga kräves helt naturligt stöd från statens sida. Därvid torde

de hittills vidtagna åtgärderna, nämligen utfästelse att inlösa ved, som avverkats

men icke vunnit avsättning, samt utlämnande av lån för avverkningsförskott

böra stå till buds även i fortsättningen.

Reglerna för åtnjutande av statsgaranti torde icke behöva underkastas någon

ändring. Det synes därför alltjämt böra ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela erforderliga administrativa bestämmelser, bland annat, rörande

garantiprisens höjd och om de vedsortiment, som må omfattas av statsgaranti.

I sistnämnda hänseende bör särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan

om garanti skall anses behövlig för virke, som avverkas för industriella

behov, samt vad därmed sammanhänger.

Ifråga örn lån till avverkningsförskott har Kungl. Majit i proposition nr

186 till innevarande års riksdag föreslagit vissa ändringar i hittills gällande

bestämmelser. Dessa ändringar innebära, att sådana lån skola åtnjutas räntefritt

och att, utom skogsägareförening ansluten till Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, även enskilda auktoriserade uppköpare av brännved

och industrived skola kunna utlämna avverkningsförskott till skogsägare.

Därest denna ändring blir genomförd, torde föreskrifterna i dessa

hänseenden vara bättre lämpade för sitt ändamål än för närvarande.

Det torde emellertid vara klart, att de stora ved- och virkesmängder, som

ifrågasatts bliva avverkade under avverkningsåret 1942/43, icke kunna även

med statliga uppmuntringsåtgärder utvinnas enbart på frivillighetens väg.

För att säkra behoven av ved föreligger redan nu genom lagen den 12 april

1940 möjlighet för staten att ålägga skogsägare skyldighet att avverka ved

till avsalu. Med tillämpning av denna lag lia under de gångna avverkningssäsongerna

skogsägarna ålagts en produktionsplikt, som sammanlagt i regel

motsvarat vedbehovet. Med hänsyn till vikten av att våra skogsindustriers

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

Utskottet.

råvaruförsörjning i görligaste mån tryggas har bränslekommissionen föreslagit

utvidgning av statens möjligheter att ålägga avverkningsskyldighet till

att avse även annat virke för avsalu än ved. Kommissionens förslag synes

mig i stort sett kunna godtagas.

Utskottet kan giva sin anslutning till vad föredragande statsrådet anfört

i fråga örn avverkningsprogrammet för produktionsåret 1942/43 och har

icke funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet i övrigt

i detta sammanhang yttrat. I enlighet med vad föredragande statsrådet anfört

synes det sålunda böra ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga

administrativa bestämmelser, bland annat, rörande garantiprisens höjd

och örn de vedsortiment, som må omfattas av statsgaranti. Hinder bör ej

heller föreligga för Kungl. Majit att örn så anses erforderligt besluta örn att

statsgaranti skall omfatta virke, avsett för industriella behov.

Försörjningen med ved och virke under konsumtionsaret

1942/43.

Beträffande denna fråga har föredragande statsrådet inledningsvis anfört:

Till en början må framhållas, att som mål för avverkningarna innevarande

avverkningssäsong uppställts en vedkvantitet av omkring 40 miljonei

kubikmeter. Huru stor del av denna kvantitet som kan komma att utvinnas

ur skogarna är ännu ovisst; den 1 april 1942 hade, enligt vad jag inhämtat,

i runt tal 27,4 miljoner kubikmeter avverkats. I vilken utsträckning den

under innevarande bränsleår avverkade veden förbrukats är icke nu känt,

men torde komma att klargöras vid den allmänna vedinventering, som avses

att äga rum under instundande sommar. Av massaved hade den 1 april

1942 endast avverkats 5,8 miljoner kubikmeter av ett uppskattat totalbehov

av 12,9 miljoner kubikmeter. Under sådana förhållanden är det i hög grad

angeläget att sommaravverkningen örn möjligt forceras. Även härvid framträder

tillgången på arbetskraft som en avgörande faktor.

Beaktas bör vidare i detta sammanhang det förhållandet, att importen av

stenkol och koks hittills under 1942 varit avsevärt mindre än under motsvarande

tid förra året samt att till följd härav lagerställningen för nämnda

bränslen nu endast är obetydligt bättre än i fjol trots den relativt tillfredsställande

importen under senare halvåret 1941. Man vågar därför ej räkna

med att behovet av ved för bränsleändamål under kommande regleringsår

blir mindre än man tidigare utgått ifrån.

Med hänsyn till det betydande behov av cellulosa för ett flertal samhällsviktiga

ändamål som kan förväntas framträda nästa år ligger det^ synnerlig

vikt uppå att förbrukningen av sådan ved för bränsleändamål hålles

så låg som möjligt. Man torde ock böra räkna med att en skärpning måste

genomföras vid prövningen av de bränslebehov som skola tillgodoses med

ved. Största möjliga sparsamhet måste vidare iakttagas vid behovens tillgodoseende.

I sistnämnda hänseende bör särskilt framhållas de åtgärder,

som kunna vidtagas för att ekonomisera eldningen av värmeledningspannor.

Uppmärksamhet bör även ägnas åt problemen örn båttre isolerings- och

värmebesparande ventilationsanordningar inom bostadshus. Även andra åt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande A''r 168.

5

gärder syftande till en minskning av bränsleförbrukningen böra tagas under

omprövning. Jag anser det i nuvarande läge synnerligen angeläget, att intet

underlåtes som kan vara ägnat att åstadkomma bränslebesparing.

Även örn användningen av massaved begränsas sa långt som möjligt torde

dock såvitt nu kan bedömas tillgången på massaved för industriella ändamål

under nästa år ej komma att motsvara efterfrågan. Da lagren av massaved

hos förädlingsindustrierna redan vid ingången av innevarande bränsleår

voro jämförelsevis små kan det därför bliva nödvändigt med en reglering a\

massavedsförbrukningen för olika industriella ändamål. En avvägning ui

samhällsnyttans synpunkt ej endast mellan behovet av ved för bränsleändamål

och behoven av ved för industriella ändamål utan även mellan de sistnämnda

behoven inbördes synes nämligen i så fall påkallad. Endast genom

en reglering av den industriella förbrukningen av massaved torde det för

övrigt under dylika förhållanden bliva möjligt att förhindra oniotiverade

prisstegringar å massaveden. De åtgärder som i en sådan situation må erfordras

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga.

Det under år 1941 genomförda systemet för vedhandeln synes av erfarenheterna

hittills att döma ha i stort sett verkat tillfredsställande. Någon ändring

därutinnan synes därför, åtminstone icke för närvarande, vara påkallad.

Huruvida den strängare prövning av bränslebehoven, som kan bliva

nödvändig under nästa bränsleår, behöver medföra någon skärpning av

regleringsanordningarna kan ej nu avgöras. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att jämväl härom närmare besluta, sedan bättre överblick över

tillgången å ved vunnits efter innevarande avverkningsårs utgång.

Ett Viktigt led i strävandena att underlätta bränsleförsörjningen utgöres

av transportmöjligheternas rationella tillvaratagande. Såsom bränslekommissionen

framhållit lia viktiga åtgärder vidtagits i detta syfte genom att

kristidsstyrelserna upprättat lokala försörjnings- och transportplaner för

brännved. Även i övrigt pågår på detta område ett omfattande planläggningsarbete

inom bränsle- och trafikkommissionerna. En rationellt genomförd

ordning för vedtransporterna torde ock vara en av förutsättningarna

för en tillfredsställande försörjning med brännved under nästa bränslesäsong.

I skrivelse den 14 april 1942 har bränslekommissionen erinrat om Kungl.

Maj:ts beslut den 27 februari 1942, enligt vilket Kungl. Maj:t godkänt vissa

av kommissionen nied kristidsnämnderna i de handelsreglerade orterna ingångna

avtal. Dessa avtal inneburo, att kommissionen åtagit sig att svara

för tillförseln av ved till ifrågavarande orter till vissa bestämda priser

(basispriser), samt att kommissionen skulle för ved, som vore dyrare än

basispriset, utbetala skillnaden till vederbörande kristidsnämnd, under det

att nämnderna skulle, örn vedpriset understege basispriset, till kommissionen

inbetala skillnaden mellan basispriset oell det lägre priset.

Föredragande statsrådet har beträffande denna fråga anfört:

Resultatet av dessa avtal i ekonomiskt avseende innebär, savin nu kan

bedömas, att kommissionen blivit betalningsskyldig för betydande belopp, i

runt tal 3 miljoner kronor, främst på grund av att dessa orter blivit försedda

nied ved från avlägsna skogrika trakter av landet. För vissa orter har

emellertid uppkommit överskott, sorn skall tillkomma kommissionen. Kungl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

Majit har genom nyssnämnda beslut medgivit, att kommissionen finge av

under händer varande medel tills vidare bestrida de kostnader, som uppstode

på grund av avtalen. I enlighet med de uttalanden som föregående år

gjordes rörande de utgifter, som skola bestridas från riksstatsanslaget till

Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. böra kostnader

av här angiven art utgå från sistnämnda anslag. Beträffande användningen

av de medel som influtit till kommissionen på grund av här berörda

avtal kunna skilda tillvägagångssätt ifrågakomma. Antingen synes den uppkomna

behållningen få användas som utjämning av förlusterna i övrigt och

således komma övriga handelsreglerade orter till godo eller ock synes med

hjälp av de uppkomna överskottsmedlen en sänkning av basispriserna i den

ort, där behållningen uppkommit, kunna ifrågakomma. Eventuellt synes

uppkommen behållning böra få tagas i anspråk för att hålla priserna inom

vederbörande ort å ved nere under en följande bränslesäsong. Då de olika

orterna för sin vedförsörjning äro beroende av bränslekommissionens anvisningar

rörande de trakter från vilka veden skall hämtas och således

själva ej ha något inflytande över det ekonomiska utbytet av vedanskaffningen,

synes det icke innebära någon orättvisa mot vederbörande ort, om

ett eventuellt överskott kommer till användning för utjämning av vedpriserna

inom de handelsreglerade orterna över huvud taget. Därest från riksdagens

sida ej erinran föreligger häremot har jag för avsikt föreslå Kungl.

Majit att meddela beslut i sistnämnda riktning.

Bränslekommissionen har i samråd med priskontrollnämnden föreslagit

särskilda åtgärder för utjämning av återförsäljarpriserna inom

vissa tätorter (zon 3). Beträffande detta clearingförfarande har kommissionen

föreslagit:

Bränslekommissionen fastställer efter förslag av kristidsstyrelserna återförsäljarpriserna

för leveranser av ved i tätorten för hushållsförbrukning

och smärre industrier samt till vedhandlares upplag. Den ved, som tillföres

orten genom brännveduppköparna, debiteras förbrukarna till det fastställda

återförsäljarpriset och avräknas i uppköparnas redovisningar gentemot kommissionen

på sådant sätt att om deras verkliga kostnader (normalpris +

transportkostnader + fastställd mellanhandsersättning) överstiga återförsäljarpriset,

skall skillnaden gottskrivas uppköparen, medan vid motsatt förhållande

skillnaden gottskrives kommissionen.

Detta clearingförfarande innebär, att kommissionen kommer att svara

för de priser på ved, som skola gälla inom dessa tätorter. Det är självfallet,

att tätortspriserna i fråga böra så avvägas, att varken vinst eller förlust uppkommer

på grund av ett sådant åtagande. Möjligheterna att åstadkomma en

sådan prissättning äro enligt kommissionens förmenande ganska goda med

hänsyn till den dispositionsrätt över veden, som vedbeslaget medgiver. Försörjningsområdena

böra således kunna tillfredsställande bestämmas, och veden

inom dessa områden bör kunna disponeras för avsedda ändamål. I den

mån clearingrapporter från brännveduppköpare och kristidsnämnder samt

lageruppgifter utvisa, att justeringar i fastställda priser böra företagas, bör

prissättningen omprövas. Som regel torde därvid böra gälla, att en höjning

av fastställda priser i tätorten icke bör ske utan att motsvarande höjning

skett av normalpriser eller transportkostnader eller på grund av förut oförutsedda

men tvingande dispositioner. Även om sålunda i princip någon förlust

icke borde uppkomma på grund av detta clearingförfarande, anses en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

7

viss förlustmarginal vara ofrånkomlig och även motiverad med hänsyn till

önskvärdheten att såvitt möjligt hålla och behålla prisbildningen på ved

inom dessa orter på en skälig nivå.

Bränslekommissionen har i samråd med priskontrollnämnden även föreslagit

åtgärder för att priserna på ved från överskottsområdena i Norrland,

Dalarna, Värmland och Småland bliva mera enhetliga på förbrukningsorter

i underskottsområdena (Stockholms stad och län, Västmanlands län, Göteborgsorten

och Skåne) än som hittills varit fallet.

I sistnämnda syfte har kommissionen föreslagit följande:

Bränslekommissionen fastställer för leveranser av exportved från nämnda

områden vissa debiteringspriser fritt banvagn avsändningsstationen, vilka

priser böra avvägas så, att desamma jämte järnvägsfrakten giva ett pris på

mottagningsorten, som för olika leveranser och transportavstånd icke lämpligen

bör differera på mera än cirka en krona per kubikmeter. Dessa priser

fritt banvagn avsändningsstation i överskottsområdena skulle alltså garanteras

av bränslekommissionen och tillämpas av brännveduppköparna vid

deras debiteringar av veden. I avräkningsförfarande gentemot kommissionen

skulle brännveduppköparna alltså för dessa leveranser upptaga sina

verkliga kostnader, det vill säga normalpris, transport- och lastningskostnader,

förekommande kostnader för buffertlager vid avsändningsstationer samt

i auktorisationen fastställda ersättningar. De upptagna omkostnaderna förutsättas

givetvis bliva granskade på ett betryggande sätt. Genom ett sådant

förfarande utjämnas dels de priser som eljest skulle uppstå fritt banvagn

avsändningsstationerna vid leveranser av ved från bilvägar på växlande avstånd

från dessa stationer, dels de olika fraktkostnader, som kunna uppstå,

beroende på varifrån veden inom ett större överskottsområde kommer att

anvisas. Liksom då det gäller prissättningen för tätorter (zon 3) böra dessa

debiteringspriser i princip avvägas så, att varken vinst eller förlust uppkommer

i avräkningsförfarandet med brännveduppköparna. I den mån erfarenhet

vinnes örn resultatet av ett sådant avräkningsförfarande böra erforderliga

prisjusteringar göras.

Föredragande statsrådet bar beträffande de föreslagna prisutjämningsförfarandena

anfört:

Kommissionen avser i fortsättningen att, efter erhållet godkännande av

Kungl. Maj:t, enligt uppdragna riktlinjer reglera förbrukningen av ersättningsved

och prissättningen därå ej endast inom de handelsreglerade orterna

utan även inom andra större och medelstora tätorter samt för vissa industrier.

De angivna riktlinjerna för prisutjämningen innebära i vad avser de

handelsreglerade orterna att hittills tillämpade principer alltjämt skola gälla.

Därvid synes man böra utgå från atl omkostnaderna för prisutjämningen

för nästa år icke skola överstiga det belopp vartill de innevarande år beräknas

uppgå eller omkring 3 miljoner kronor. För landet i övrigt skall i fråga

örn prisutjämningen gälla, att lokal utjämning sker av återförsäl jarpriserna

i tätorterna samt av brännveduppköparnas försäljningspriser för den ved

som är avsedd atl från överskottsområden utföras till underskottsområden.

Principiellt bör därvid utjämningen verkställas så, att varken vinst eller

förlust uppkommer. I praktiken kan det givetvis inträffa att vissa förluster

uppstå, vilka måste betalas av staten. Med hänsyn till vikten av att så långt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

Utskottet.

möjligt enhetliga prissättningar ske för bränsle i åtminstone en och samina

ort finner jag mig kunna biträda kommissionens förslag. Sedan närmare

utformade förslag i här berörda hänseenden utarbetats, torde jag få ånyo

anmäla dessa spörsmål för Kungl. Majit. Eventuell förlust torde få bestridas

från riksstatsanslaget till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av

ved, m. m.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att såsom mål för avverkningarna

innevarande bränslesäsong uppställts en vedkvantitet av omkring 40 miljoner

kubikmeter. Den 1 april 1942 hade — upplyser föredragande statsrådet

— i runt tal 27,4 miljoner kubikmeter avverkats. Samma dag uppgick avverkningen

av massaved till endast 5,8 miljoner kubikmeter av ett uppskattat

totalbehov av 12,9 miljoner kubikmeter. Den avverkning, som sålunda intill

ifrågavarande datum ägt rum, giver utskottet anledning att i likhet med

föredragande statsrådet understryka angelägenheten av att avverkningen i

möjligaste mån forceras, så att de beräknade kvantiteterna uppnås.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, om så skulle visa sig nödvändigt,

vidtaga åtgärder i syfte att reglera den industriella förbrukningen

av massaved ävensom genomföra en på grund av strängare prövning av

bränslebehoven under nästa bränsleår betingad skärpning av regleringsanordningarna

för vedkonsumtionen.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att bränslekommissionen

tillkommande behållning, uppkommen därigenom att vedpriset å viss ort

understiger det fastställda basispriset, kommer till användning till utjämning

av vedpriserna inom de handelsreglerade orterna överhuvudtaget.

Utskottet kan även giva sin anslutning till vad föredragande statsrådet

förordat med avseende å åtgärder för utjämning av återförsäljarpriserna

inom vissa tätorter och för åstadkommande av att priserna på ved från

överskottsområdena bliva mera enhetliga på förbrukningsorter i underskottsområdena.

Vad föredragande statsrådet i övrigt i detta sammanhang anfört och

föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Anslagsberäkningar.

Föredragande statsrådet har anfört:

Såsom jag tidigare framhållit torde den nuvarande regleringen av handeln

med ved böra bestå även under nästkommande bränslesäsong. För innevarande

bränsleår stå avsevärda medelstillgångar till förfogande för att användas

såsom förlagskapital för inköp av ved och såsom avverkningsförskott.

Vid bifall till Kungl. Majits proposition nr 186 till årets riksdag erhåller

Kungl. Majit rätt att av de båda för innevarande budgetår uppförda

kapitalinvesteringsanslagen till Lån till avverkningsförskott åt vedproducenter

och till Förlagskapital för inköp av ved inom ramen för de båda anslagen

använda erforderliga medel för förlagskapital. Totalsumman av för

detta ändamål tillgängliga medel utgör 117 miljoner kronor. En viss eko
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

9

nomisk medverkan från statens sida för att möjliggöra utlämnande av avverkningsfÖdskölt

torde bliva erforderlig även i fortsättningen, men behovet

av medel för detta ändamål torde kunna tillgodoses inom ramen av befintliga

anslag. Bränslekommissionen har med utgångspunkt från att den vedkvantitet,

som kommer att uppköpas genom auktoriserade brännveduppköpare,

kan bestämmas till omkring 15 miljoner kubikmeter travat mått

samt att genomsnittspriset utgör 10 kronor för kubikmeter, kalkylerat med

att totalbehovet av förlagsmedel för inköp av ved skulle uppgå till 150 miljoner

kronor. Då emellertid hela detta belopp icke kommer att vara ständigt

utelöpande, har kommissionen funnit, att behovet av förlagskapital

skulle kunna bestämmas avsevärt lägre eller till 100 miljoner kronor. Såsom

förlagskapital för transportkostnader beräknas därjämte 15 miljoner

kronor, varjämte för likvid av ved som inköpes direkt av kristidsstyrelserna

från allmänna och därmed likställda skogar, skulle erfordras ytterligare

15 miljoner kronor. Slutligen räknar kommissionen med att de industriveduppköpare,

som för kommissionens räkning avstå viss del av sina uppköp

såsom bränslereserv, skola erhålla ersättning för dessa uppköp med belopp,

sammanlagt belöpande sig å 15 miljoner kronor.

Mot här angivna beräkningar synes erinran icke kunna göras. Då emellertid,

såsom nyss påpekats, 117 miljoner kronor redan finnas tillgängliga kan

medelsanvisningen för förlagskapital för inköp av ved för budgetåret 1942/43

inskränkas till (100 -f- 15 -j- 15 -f- 15-—■ 117 28 miljoner kronor. Några

särskilda anslagsmedel för inlösen av tvångsavverkad ved eller för infriande

av starns utfästelse att inlösa statsgaranterad ved torde icke bliva erforderliga.

I den mån krav skulle framställas på statsverket för inlösen av

tvangsavverkad ved, torde härav föranledda utgifter få bestridas av de för

inköp av ved tillgängliga medlen. Däremot torde, på sätt som förutsatts

tor innevarande budgetår, eventuella utgifter för inlösen av statsgaranterad

ved fa preliminärt bestridas från förskottsstat.

Någon uppdelning såsom under innevarande budgetår på skilda anslag

av medelstillgångarna, beroende på huruvida de användas såsom avverkningsforskott

eller såsom förlagskapital för inköp av ved torde med hänsyn

till vad förut anförts icke längre vara påkallad. Under fonden för förlag till

statsverket torde böra anvisas allenast ett reservationsanslag, förslagsvis benamnt

Reglering av vedproduktionen, vilket alltså kommer att träda i stället

tor de bada nu befintliga reservationsanslagen Lån till avverkningsförskott

at vedproducenter och Förlagskapital för inköp av ved. Å sistnämnda båda

anslag kvarstående reservationer torde få överföras till här angivna nva

anslag. J

I likhet med vad som gäller enligt lagen örn skyldighet att avverka ved

, av^a^u förutsätter den utvidgade lagen örn avverkningsskyldighet att

skogsvardsstyrelse skall biträda vid tillämpningen av lagen. Då denna medverkan

från skogsvårdsstyrelsemas sida åtminstone delvis ligger vid sidan

av styrelsernas vanliga göromål oell därför åsamkar dem utgifter, synes staten

böra ersätta styrelserna för deras medverkan vid lagens tillämpning. För

andamalet bor ett särskilt anslag anvisas under elfte huvudtiteln. Storleken

una/wf1,11111,1 t0rde 1 enliSliet med skogsstyrelsens förslag böra bestämmas till

Vad slutligen angår storleken av det under elfte huvudtiteln i årets statsverksproposition

beräknade förslagsanslaget till Omkostnader i samband

med inköp och inlösen av ved, m. m. synes detsamma i enlighet med bränslekommissionens

förslag böra upptagas till 5 miljoner kronor. Från detta

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sinni. Nr 168.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 168.

Utskottet.

anslag torde få bestridas eventuella förluster å de prisutjämningsförfaranden,

vilkas genomförande jag i det föregående förordat.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av föredragande

statsrådet här verkställda kostnadsberäkningarna för nästa budgetår.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. godkänna, att Kungl. Majit vidtager erforderliga åtgärder

för tryggande av vedförsörjningen i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden

för den 30 april 1942 angivna riktlinjer;

II. för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av

ved, m. m. å driftbudgeten under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag

av 5 000 000 kronor;

b) till Ersättning åt skogsvårdsstgrelser för visstsbiträde

vid virke savverkning å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

ett förslagsanslag av 200 000 kronor;

c) till Reglering av vedproduktionen å kapitalbudgeten under

fonden för förlag till statsverket ett reservationsanslag

av 28 000 000 kronor.

Stockholm den 9 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Gränebo, T orsten Ström, Sven Larsson, Karl Magnusson, friherre

De Geer, Gustaf Karlsson, Björkman, Ekströmer och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i

Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Mårtensson,

Åqvist, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg och Eriksson i Frägsta.

Muns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1942

217681

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.