Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19U2/U3 till mödrahjålpsverksamheten m. m.

1942-06-09 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:170, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19U2/U3 till mödrahjålpsverksamheten m. m.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

Nr 170.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 19U2/U3 till mödrahjålpsverksamheten

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

13, 14, 48 och 49) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1942/43 såsom förslagsanslag beräkna till Mödrahjälp

i form av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m. 6,500,000

kronor, till Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp 100,000 kronor,

till Bidrag till sjukkassor 19,800,000 kronor och till Moderskapspenning

3,600,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 308, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 15 maj 1942,

föreslagit riksdagen att

dels till Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet

m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 7,500,000 kronor;

dels till Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp för budgetåret 1942/

43 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor;

dels till Bidrag till sjukkassor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 20,000,000 kronor;

dels medgiva, att kristillägg till sjukkassor må utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordade grunder;

dels till Kristillägg till sjukkassor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 1.000,000 kronor;

dels ock till Moderskapspenning för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 4,000,000 kronor.

Gällande bestämmelser m. m.

Bestämmelserna om mödrahjälp äro i huvudsak meddelade i förordningen

den 11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp, ändrad genom förordningen

nr 786/1940, kungörelsen den 22 oktober 1937 (nr 848) med tillämpningsföreskrifter

till förstnämnda förordning, ändrad genom kungörelsen nr

790/1940 samt instruktionen den 22 oktober 1937 (nr 847) för mödrahjälpsnämnderna,

ändrad genom kungörelsen nr 792/1940.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

3

Enligt förordningen om mödrahjälp kan kvinna, som i anledning av

havandeskap eller barnsbörd är i uppenbart behov av understöd, tillerkänn

nas mödrahjälp av statsmedel. Hjälpen lämnas i den form, som för varje

särskilt fall finnes lämpligast, i en eller flera poster, dock högst till ett sammanlagt

värde av trehundra kronor. Då anledning därtill finnes, må mödrahjälp

helt eller delvis lämnas såsom räntefritt lån.

Kostnaderna för mödrahjälpsverksamheten bestridas från och med budgetåret

1938/39 från två olika anslag, därav det ena rubricerats mödrahjälp i

form av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m. och det andra benämnts

avsättning till fonden för lån till mödrahjälp. Båda anslagen äro förslagsanslag.

Medan det senare anslaget är avsett för understöd, vilka lämnas

såsom lån, bestridas från det förra anslaget de understöd, som utlämnas utan

skyldighet lill återbetalning, samt därutöver samtliga de med mödrahjälpsverksamheten

förenade organisationskostnaderna.

Föreskrifter rörande bidrag till sjukkassor äro meddelade i kungörelsen

den 26 juni 1931 (nr 282) angående statsbidrag åt sjukkassor, ändrad

genom kungörelser nr 333/1935, 341/1937 och 598/1941, samt i kungörelsen

den 22 april 1938 (nr 132) angående särskilt statsbidrag åt sjukkassor

i vissa fall.

Statsbidrag utgår till erkänd sjukkassa dels i förhållande till antalet medlemmar

i kassan (medlemsbidrag), dels ock i förhållande till av kassan meddelad

sjukhjälp (sjukdagsbidrag och sjukvårdsbidrag) samt moderskapshjälp

(moderskapsbidrag).

Sjukdagsbidraget utgår med 50 öre för varje dag erkänd sjukkassa utgivit

sjukpenning örn minst en krona eller lämnat ersättning för sjukhusvård.

Sjukvårdsbidraget utgår under vissa förutsättningar för understöd, soni av

erkänd sjukkassa meddelats i form av ersättning för medlems utgifter till

läkarvård, läkemedel och andra av läkare föreskrivna sjukvårdande åtgärder

samt intagande å sjukvårdsanstalt med hälften av det utgivna understödet.

Moderskapsbidrag slutligen utgår till centralsjukkassa för moderskapshjälp,

som av kassan lämnats enligt förordningen örn erkända sjukkassor

den 26 juni 1931 (nr 280), därvid bidraget utgår med 75 kronor för varje

barnsbörd. Enligt 32 § nyssnämnda förordning, sådan paragrafen numera

lyder, skall centralsjukkassa vid barnsbörd utgiva moderskapshjälp med

minst 110 kronor ål kvinnlig medlem, som omedelbart före barnsbörden

varit medlem av erkänd sjukkassa under oavbrutet minst 270 dagar.

Enligt förordningen den 11 juni 1937 (nr 338) örn moderskapspenn

i n g, vilken förordning ändrats genom förordningar nr 552/1940 och 787/

1940, skall av statsmedel utgå moderskapspenning med ett belopp av 75 kronor

till kvinna, sorn till lindrande av de med barnsbörd förenade kostnaderna

är i behov därav. Behov av moderskapspenning skall, där ej särskilda

omständigheter till annat föranleda, anses föreligga, örn för kvinnan eller,

där hon är gift och sammanlever med sin man, för makarna tillsammans

vid senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits

beskattningsbart belopp, uppgående till minst 2,500 kronor. (Före den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

1 juli 1940 var detta senare belopp 3,000 kronor.) Kvinna, som är berättigad

till moderskapshjälp från erkänd sjukkassa, äger icke uppbära moderskapspenning.

Rätten till moderskapspenning prövas och moderskapspenning utbetalas av

centralsjukkassan för den ort, där kvinnan är bosatt, eller, efter överenskommelse

med centralsjukkassan, av vederbörande lokalsjukkassa. Ersättning för

utgivna moderskapspenningar äger centralsjukkassan att månadsvis utbekomma

av tillsynsmyndigheten för erkända sjukkassor, d. v. s. pensionsstyrelsen.

Enligt kungörelse den 11 juni 1937 (nr 342) äger centralsjukkassa för biträde

vid handhavandet av den ifrågavarande verksamheten av statsmedel erhålla

vederlag med 2 kronor för varje av centralsjukkassan eller för dess räkning

av lokalsjukkassa behandlad ansökan örn moderskapspenning, vilket vederlag

centralsjukkassa likaledes äger att månadsvis utbekomma.

Förslag rörande moderskapspenningen m. m.

Besparing sbered ningen har i en den 13 januari 1942 dagtecknad

promemoria rörande moderskapspenning m. m. dryftat olika alternativ till

besparingar beträffande denna hjälpform, därvid först behandlats frågan

om en eventuell sänkning av den inkomstgräns, vilken

avskär från rätten till moderskapspenning.

Enligt beredningens mening skulle den närmast till hands liggande möjligheten

att vidtaga besparingar otvivelaktigt vara att avstänga de bättre

ställda barnaföderskorna från rätten till moderskapspenning genom att sänka

den nuvarande inkomstgränsen av 2,500 kronor. Beredningen anför, under

åberopande av en uppgjord sammanställning (sid. 5 i prop.) över de inkomster

(taxerade belopp), vilka inom olika ortsgrupper och för olika familjetyper

svara mot ett beskattningsbart belopp av 2,500 kronor, att av sammanställningen

framginge, att även personer i rätt goda ekonomiska omständigheter

kunde erhålla moderskapspenning. Hjälpformen vore sålunda icke

enbart förbehållen dem, som under vanliga förhållanden vore beroende av

samhällets hjälpverksamhet. Beredningen beräknar att vid en sänkning av

inkomstgränsen till 2,000 kronor skulle uppstå en besparing av 125,000 kronor,

vid en sänkning till 1,500 kronor en besparing av 325,000 kronor och

vid en sänkning till 1,000 kronor en besparing av 600,000 kronor, allt för år

räknat. Enligt beredningens uppfattning vore en måttlig sänkning av inkomstgränsen

möjlig utan att de sociala konsekvenserna bleve alltför allvarliga.

Sänkningen skulle nämligen — anför beredningen — främst gå ut över

sådana inkomsttagare, som befunne sig i relativt goda omständigheter. Beredningen

framhåller emellertid, att det vore tänkbart, att man därigenom

skulle komma att träda för nära det syfte, för vilket hjälpformen tillkommit,

nämligen det befolkningspolitiska.

Besparingsberedningen framhåller härefter, att den andra besparings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

5

möjlighet, som stöde till buds beträffande moderskapspenningen, vore e n

minskning av moderskapspenningens belopp. Detta alternativ

anser sig emellertid beredningen på anförda skäl (prop. sid. 9) icke

kunna förorda.

Såsom ett tredje alternativ har besparingsberedningen härefter framhållit

möjligheten att helt indraga moderskapspenningen

och hänvisa de hjälpbéhövande att i stället göra ansökan om mödrahjälp.

Denna möjlighet — anför beredningen — torde i ett för staten hårt ansträngt

ekonomiskt läge vara förtjänt av särskild uppmärksamhet, eftersom det här

icke blott vore möjligt att uppnå besparingar genom att sänka hjälpens effektivitet

utan även genom att åstadkomma en billigare administration av hela

den ifrågavarande hjälpverksamheten.

Besparingsberedningen har härefter framlagt vissa beräkningar rörande de

besparingar, som skulle vinnas, därest moderskapspenningen avskaffades,

dels för den händelse man samtidigt höjde mödrahjälpens maximibelopp från

300 kronor till 375 kronor, dels ock för den händelse man icke vidtoge någon

ändring med avseende å mödrahjälpen. Under angivna förutsättning av en

höjning av mödrahjälpens maximibelopp har beredningen räknat med en

nettobesparing av 1,640,000 kronor. Bibehålies maximibeloppet beräknas ytterligare

besparingar å omkring 850,000 kronor. Under denna förutsättning

skulle alltså uppkomma en total besparing å i runt tal 2,500,000 kronor. Beredningen

betonar emellertid, att en dylik besparing skulle vinnas genom

att beskära standarden för de allra fattigaste. Då en sådan åtgärd måste ur

social synpunkt anses betänklig, har beredningen för sin del förordat det förslag,

som innebär, att — samtidigt med avskaffandet av moderskapspenningen

— mödrahjälpens maximibelopp höjes till 375 kronor.

Över besparingsberedningens förslag hava yttranden avgivits av pensionsstyrelsen,

av socialstyrelsen efter hörande av samtliga mödrahjälpsnämnder

samt av statskontoret, socialvårdskommittén, 1941 års befolkningsutredning

och (Svenska sjukkasseförbundet. Pensionsstyrelsen, som berett

styrelserna för de 28 erkända centralsjukkassorna tillfälle att yttra sig i ämnet,

har redogjort för innehållet i till pensionsstyrelsen inkomna yttranden

från 25 av sagda sjukkassestyrelser. Rörande innehållet i angivna yttranden

hänvisar utskottet till propositionen (sid. 11—19).

Departementschefen har anfört följande:

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har besparingsberedningen

beträffande moderskapspenningen framlagt flera alternativa förslag, därvid

beredningen för sin del förordat ett alternativ, som innebär, att moderskapspenningen

skulle avskaffas, medan i stället mödrahjälpens maximibelopp

skulle böjas från 300 till 375 kronor. Med anledning härav vill jag framhålla,

att moderskapspenningen och mödrahjälpen äro två skilda hjälpformer, vilka

icke böra sammanblandas med varandra. Moderskapspenningen, som tillkommit

av befolkningspolitiska skäl, har till syfte att täcka de med barnsbörden

förenade kostnaderna och utgår i princip till samtliga mödrar, som

icke genom medlemskap i erkända sjukkassor tillförsäkrat sig ersättning för

dessa kostnader — låt vara att det av statsfinansiella skäl befunnits lämpligt

att från rätten till moderskapspenning utesluta vissa högre inkomstkategorier.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

I motsats härtill avser mödralijälpen att bereda understöd åt sådana mödrar,

som i anledning av barnsbörden äro i uppenbart behov därav, eller med andra

ord de ekonomiskt sämst ställda mödrarna. Här träder det socialpolitiska

motivet i förgrunden. Någon ekonomisk fördel av ett sammanförande av

hjälpformerna synes mig icke möjlig att vinna. Jag vill under dessa omständigheter

tillstyrka, att de båda hjälpformerna bibehållas åtskilda.

Ej heller kan jag ansluta mig till det av besparingsberedningen alternativt

framlagda förslaget om sänkning av den inkomstgräiis, som avskär från rätten

till moderskapspenning. Mot en dylik åtgärd talar redan den omständigheten

att denna gräns blivit nedsatt så sent som den 1 juli 1940.

Lika litet är det mig möjligt att biträda det av besparingsberedningen själv

avstyrkta alternativet örn en minskning av moderskapspenningens belopp.

Mot en sådan minskning kan med styrka åberopas den inträdda prisstegringen,

som medfört en icke önskvärd och betydande sänkning i moderskapspenningens

realvärde.Med hänsyn till de överväganden, vilka för närvarande

pågå inom 1941 års befolkningsutredning, synes mig å andra sidan tidpunkten

ej nu vara inne att föreslå en höjning av moderskapspenningens belopp.

Jag utgår därför från att bestämmelserna rörande moderskapspenningen

tills vidare skola lämnas orubbade.

Förut har jag avstyrkt en höjning av mödrahjälpens maximibelopp i samband

med avskaffande av moderskapspenningen. Jag vill emellertid icke förneka,

att enligt min åsikt den inträdda prisfördyringen i och för sig skulle

kunna motivera en höjning av sagda maximibelopp. Med hänsyn därtill att

för närvarande mödrahjälp i allmänhet utgår med belopp avsevärt understigande

maximibeloppet och att därför utrymme för höjning av understöden

inom ramen av gällande bestämmelser finnes, vill jag dock icke nu framlägga

förslag i sådan riktning. Jag räknar därvid med att mödrahjälpsnämnderna

vid bestämmande av understödsbeloppen i de särskilda fallen skola taga vederbörlig

hänsyn till den ökning i levnadskostnaderna, som ägt rum.

Förslag rörande mödrahjälpstandvården.

Ienav besparingsberedningen utarbetad promemoria angående

folktandvården har beredningen vidare framlagt förslag om inskränkningar

i omfattningen av den nu utgående mödrahjälpstandvården. Beredningen föreslår,

att mödrahjälpstandvården begränsas att till art och omfattning utgå

i enlighet med de föreskrifter, som meddelats i förordningen den 3 juni 1938

(nr 360) om lindring i obemedlades och mindre bemedlades tandvårdskostnader

m. m. I denna förordning stadgas, att kommun, som anvisar medel för

bidrag till obemedlade vuxna personers kostnader för tandbehandling av

vissa närmare angivna slag, erhåller ersättning av staten med hälften av kostnaderna.

De slag av tandvård, för vilka statsbidrag i nämnda ordning kan

utgå, äro 1) behandling, som erfordras till avhjälpande av akuta tandbesvär;

2) uttagning av tänder, som ej kunna eller böra bevaras; 3) andra kirurgiska

ingrepp, som ej utan olägenhet kunna uppskjutas; 4) nödvändig behandling

av tänder, som böra bevaras; 5) behandling av tandköttssjukdomar och

andra inflammationer i munhålan; 6) röntgenundersökningar, som befinnas

nödvändiga; samt 7) tandvård på medicinska grunder enligt intyg av tjänste
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

7

läkare. I fråga om tandvård åt mindre bemedlade vuxna personer gälla

samma bestämmelser med undantag av dels att statsbidrag ej utgår i annat

fall än då behandlingen innefattar fullständig munsanering, dels ock att bidraget

icke utgår med högre belopp än 25 procent av den del av kostnaden

för i ett sammanhang utförd behandling, som överstiger 30 kronor.

Såsom material vid tandvård, för vilken avgift helt eller delvis erlägges

av kommunen med bidrag av statsmedel, få ädla metaller och porslin ej

komma till användning.

Beredningen förutsätter, att mödrahjälpsmedel böra utgå jämväl för den

del av kostnaden, som enligt förordningen skulle utgått från kommunen.

Beredningen finner det lämpligt, att särskilda bestämmelser i ämnet införas

i nämnda förordning, därvid bestämmelser även borde meddelas rörande

ersättningens storlek. Härom uttalar sig beredningen sålunda.

Staten hade i fråga om annan social tandvård (krigsfamiljebidragskungörelsen,

Sv. förf.-sami 322/1940 § 15) föreskrivit, att bidrag ej finge utgå

med högre belopp än som motsvarade ersättning enligt taxan för folktandvård.

Även mödrahjälpstandvården borde enligt besparingsberedningens åsikt

i princip lämnas efter nämnda taxa. Givetvis skulle inom område, där folktandvårdspoliklinik

vöre anordnad, vederbörande utan undantag hänvisas

till sådan. På platser åter, där folktandvård ännu icke anordnats, skulle statens

bidrag till mödrahjälpstandvård, där det visade sig omöjligt erhålla tandvården

efter folktandvårdstaxan, tills vidare få utgå efter högst »pensionsstyrelsens

taxa».

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle — anför beredningen — mödrahjälpstandvården

komma att begränsas till en behandling, som motsvarade

de ur hälsovårdssynpunkt nödvändigaste ingreppen, alltså en sanering av

munhålan. En dylik åtgärd vore också enligt besparingsberedningens uppfattning

en given förutsättning för att protesbehandling skulle tillkomma. 1

många fall torde väl därefter vederbörande av kosmetiska skäl fullfölja behandlingen

till »fullständig sanering». Där fullständig behandling vore betingad

av medicinska grunder, skulle dock bidrag utgå även till protesbehandling.

Dock måste i så fall tydliga direktiv utfärdas till tjänsteläkarna, i vilken

omfattning dylik behandling kunde anses sakligt befogad.

Besparingsberedningen beräknar att, därest beredningens förslag realiserades,

de årliga utgifterna för mödrahjälpstandvården skulle kunna nedbringas

med omkring 500,000 kronor och att detta skulle kunna ske utan att det

väsentliga i mödrahjälpens sociala syfte äventyrades.

I anledning av besparingsberedningens ifrågavarande förslag hava y 11- r a uden avgivits av medicinalstyrelsen och socialstyrelsen. Innehållet i

dessa yttranden finnes återgivet i propositionen å sid. 24—27.

Departementschefen har i ämnet anfört följande:

Vid bedömande av föreliggande fråga anser jag mig böra fästa^ ett mycket

stort avseende vid den ståndpunkt, som intagits av den för hälsovården i vårt

land närmast ansvariga centrala myndigheten. Denna myndighet har framhållit,

att hos kvinnan under graviditet kan inträda en tandförstöring, som

verkar nedsättande på hennes allmänna hälsotillstånd till skada icke blott för

henne själv utan även för hennes barn under amningstiden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

Det måste därför vara ett betydelsefullt samhällsintresse, att mödrarnas

tänder ägnas en omsorgsfull vård. I synnerhet måste detta beaktas under

rådande befolkningspolitiska situation.

Besparingsberedningens förslag går bland annat ut på att den tandvård,

som bestrides av mödrahjälpsmedel, i regel icke skulle få avse fullständig

munsanering ävensom att vid sådan vård protesbehandling blott undantagsvis

skulle få äga rum. Förslaget har avstyrkts av medicinalstyrelsen och socialstyrelsen.

Enligt vad jag inhämtat har detsamma vidare varit föremål för

dryftande vid den av socialstyrelsen under hösten 1941 anordnade konferensen

med representanter för mödrahjälpsnämnderna i riket, därvid förslaget

enhälligt avvisades.

Den besparing, som skulle vinnas vid ett bifall till beredningens förslag,

synes icke stå i rimlig proportion till de risker för folkhälsan, som förslagets

genomförande skulle föra med sig.

På grund av det anförda anser jag mig icke kunna tillstyrka beredningens

förslag. Jag utgår därför från att gällande författningsbestämmelser i ämnet

skola lämnas orubbade och vill icke heller i övrigt ifrågasätta någon principiell

ändring med avseende å ifrågavarande tandvårdsverksamhet. I likhet med

besparingsberedningen finner jag det emellertid lämpligt, att i den planerade

handboken rörande mödrahjälpsverksamheten understrykes vikten av att

tandbehandlingen kommer till stånd på ett så tidigt stadium som möjligt.

Förslag rörande kristillägg till de erkända sjukkassorna.

I skrivelse den 11 september 1941 har svenska sjukkasseförbundet hemställt,

att från och med år 1941 måtte — utöver det nu utgående sjukdagsbidraget

till de erkända sjukkassorna — av statsmedel utgå ett kristillägg

med 50 öre per sjukdag, därvid kristillägget skulle utgå för varje sjukdag,

för vilken sjukdagsbidrag utginge. Förbundet har tillika hemställt om ett tilllägg

av statsmedel till moderskapsbidraget avsett att täcka av dyrtiden föranledda

merkostnader för barnsbörden.

I en den 5 november 1941 dagtecknad skrift har Karlskrona stads erkända

sjukkassa instämt i sjukkasseförbundets hemställan dock att sjukkassan ansett,

att det föreslagna kristidstillägget av 50 öre per sjukdag borde utgå

oberoende av om sådant fall förelåge att för närvarande sjukdagsbidrag utginge

eller ej.

I anledning av dessa framställningar hava utlåtanden avgivits av pensionsstyrelsen

och socialvårdskommittén. Sedan sjukkasseförbundet beretts tillfälle

att yttra sig över förenämnda utlåtanden har jämväl förbundet inkommit

med yttrande i ärendet. Beträffande innehållet av nämnda utlåtanden hänvisas

till propositionen, sid. 28—37.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Den prisstegring, som inträtt under de senaste åren, har medfört att

de förmåner, som medlemmarna i de erkända sjukkassorna tillförsäkrat

sig, i allmänhet blivit otillräckliga. Då man av skäl, som närmare utvecklats

av pensionsstyrelsen, icke har att räkna med att denna olägenhet skall

avhjälpas genom åtgöranden från de enskilda sjukkassemedlemmama eller

från sjukkassorna, torde det bliva nödvändigt, att staten träder hjälpande

till genom beviljande av ett särskilt kristillägg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

9

Kristillägget synes blott böra utgå å sjukpenningen och ej å andra sjukkassemedlemmarna

tillkommande förmåner. Vidare torde det ej böra ifrågakomma,

att — såsom svenska sjukkasseförbundet föreslagit — kristillägget

får utgå till samtliga sjukkassemedlemmar utan åtskillnad. Ett dylikt generellt

tillägg synes knappast i och för sig tillräckligt motiverat och skulle dessutom

åsamka statsverket synnerligen höga kostnader. Jag förordar därför,

att endast de sjukkassemedlemmar, vilka hava försörjningsskyldighet mot

barn, skola bliva berättigade att erhålla kristillägg. Med en dylik begränsning

skulle tillägget i stort sett reserveras för de kategorier, beträffande vilka

det största hjälpbehovet föreligger. Samtidigt skulle möjlighet vinnas att

utan alltför stor kostnad för statsverket lämna en någorlunda effektiv hjälp.

Delade meningar hava framkommit rörande det belopp, varmed — därest

angivna utgångspunkter godtagas — kristillägget bör få utgå. Medan pensionsstyrelsen

föreslagit, att tillägget skall utgå med 50 öre för sjukdag,

därest sjukkassemedlemmen har ett eller två barn och med 1 krona för sjukdag,

därest medlemmen har mer än två barn, har socialvårdskommitténs

majoritet, som principiellt avvisat tanken på kristillägg men föreslagit att,

därest likväl kristillägg infördes och tillägget graderades med hänsyn till

barnantalet, tillägget bör få utgå med 40 öre för varje barn och sjukdag,

dock sammanlagt högst med 2 kronor för varje sjukdag. Till pensionsstyrelsens

förslag hava anslutit sig sjukkassenämnden, tre reservanter inom socialvårdskommittén

och — i sitt senaste yttrande — även sjukkasseförbundet.

Enligt mitt förmenande kan det av socialvårdskommitténs majoritet framlagda

förslaget icke genomföras utan att samtidigt särskilda bestämmelser utfärdas

till förhindrande av överförsäkring. Detta synes emellertid icke lämpligen

nu böra ske. Frågan om överförsäkring är nämligen för närvarande

föremål för prövning inom socialvårdskommittén i samband med spörsmålet

rörande en omläggning av hela sjukförsäkringsväsendet och ett meddelande

av bestämmelser rörande överförsäkring skulle därför kunna komma att föregripa

en blivande sjukkassereform. Med hänsyn därtill anser jag mig icke

kunna förorda sistnämnda förslag. Jag ansluter mig i stället i denna del till

pensionsstyrelsens förslag, vilket lärer kunna realiseras utan särskilda föreskrifter

till förekommande av överförsäkring och vilket överhuvud har den

fördelen att vara enklare och av mera begränsad räckvidd.

Även beträffande de närmare förutsättningarna för erhållande av kristning

biträder jag pensionsstyrelsens förslag. Sålunda förordar jag, att tillägg

får utgå blott för barn under 15 år samt endast för barn, som äro boende hos

vederbörande sjukkassemedlem. Att inskränka rätten till kristillägg till medlemmar,

vilkas inkomst icke överstiger visst belopp, synes mig på av pensionsstyrelsen

anförda skäl icke lämpligt. Vidare bör tillägg icke utgå för

andra sjukdagar än sådana, för vilka enligt gällande bestämmelser sjukdagsbidrag

erhålles. Kristilläggen böra, på sätt pensionsstyrelsen tänkt sig, utbetalas

av lokalsjukkassorna, därvid dock viss kontroll från centralsjukkassornas

sida torde bliva erforderlig. För den händelse sjukkassemedlem tillhör

tva erkanda sjukkassor bör från vardera kassan utgå ett kristillägg motsvarande

hälften av det belopp, som skulle utgått, därest medlemmen blott

tillhört en sjukkassa.

För de utbetalade kristilläggen böra sjukkassorna erhålla ersättning av

statsverket i samma ordning, som gäller beträffande det för närvarande utgående

statsbidraget till sjukkassorna, dock att statens kostnader för kristdlägget

torde böra gäldas från ett särskilt anslag rubricerat kristillägg till

oJr™ ^01ina'' Kostnadema torde för år räknat kunna uppskattas till omkring

2,500,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19*2. G sami. Nr 109—170. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

Kristillägg torde böra få utgå från och med den 1 oktober 1942 och tills

vidare. Närmare bestämmelser i ämnet torde efter förslag av pensionsstyrelsen

böra utfärdas av Kungl. Majit.

Anslagsberäkningar.

Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalning sskyldighetm.

m.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget med 6,500,000 kronor.

Anslagsbelastningen för sistförflutet budgetår utgjorde 7,374,015 kronor.

För nästa budgetår föreslås — under förutsättning av oförändrade grunder

för utbetalande av mödrahjälp — en höjning av anslaget till 7,500,000

kronor. Höjningen sammanhänger väsentligen med den allmänna prisstegringen.

Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget med 100,000 kronor.

Anslagsbelastningen under de två sistförflutna budgetåren 1939/40 och 1940/

41 utgjorde 111,252 och 102,415 kronor.

Med hänsyn till en förväntad ytterligare nedgång i belastningssiffran har

anslaget för nästa budgetår begränsats till 80,000 kronor.

Bidrag till sjukkassor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget med 18,400,000 kronor.

Pensionsstyrelsen har uppgivit, att utgifterna å anslaget för innevarande

budgetår förväntades uppgå till i runt tal 19,645,000 kronor, huvudsakligen

beroende därpå, att medlemsanslutningen, tvärt emot vad som antagits vid

anslagsberäkningen, icke visat någon nedgång. För nästa budgetår har styrelsen

— med utgångspunkt på en uppskattning av dels det sannolika medlemsantalet

i sjukkassorna vid utgången av åren 1941 och 1942, dels sjuktalen

under dessa båda år och dels omfattningen av på åren belöpande utgifter

inom kassorna för sjukvårdsersättning och moderskapshjälp — uppskattat

medelsbehovet till i runt tal 19,800,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Mot pensionsstyrelsens förslag rörande uppskattningen av ifrågavarande

medelsbehov har jag i stort sett icke något att invända. Dock synas mig

styrelsens kalkyler genomgående vara hållna i underkant. Bland annat har

styrelsen räknat med ett mycket lågt sjuktal och -— vid beräkningen av utgifterna

för moderskapshjälp — med en ovanligt ringa födelsefrekvens. Med

hänsyn härtill och i betraktande därav att — såsom styrelsen framhållit —

för löpande budgetår är att förutse en tämligen betydande överbelastning å

det för ändamålet anvisade anslaget, anser jag mig böra förorda, att det av

styrelsen för nästa budgetår ifrågasatta anslagsbeloppet något avrundas uppåt

och beräknas till 20,000,000 kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

11

Krist ill äg g till sjukkassor.

Enligt Kungl. Maj:ts i det föregående berörda förslag skulle från och med

den 1 oktober 1942 tills vidare till vissa medlemmar av de erkända sjukkassorna

få utgå kristillägg, vilka tillägg skulle utbetalas av sjukkassorna

men gäldas av statsmedel. Kostnaderna för ändamålet, som för år uppskattats

till omkring 2,500,000 kronor, skulle bestridas från ett särskilt anslag,

rubricerat kristillägg till sjukkassor.

Kostnaderna för ifrågavarande kristillägg ha av departementschefen -—- med hänsyn till den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet av de nya

bestämmelserna samt de föreskrifter rörande statens ersättande av utbetalade

tillägg, som äro avsedda att gälla — för nästa budgetår beräknats

till omkring 1,000,000 kronor. Anslaget för ändamålet har upptagits såsom

ett förslagsanslag.

Moderskapspenning.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget med 4,150,000 kronor.

För nästa budgetår bär departementschefen — under förutsättning av

oförändrade bestämmelser rörande moderskapspenning — beräknat det för

ändamålet erforderliga anslaget till 4,000,000 kronor.

Utskottets yttrande och hemställan.

Av de olika möjligheter till besparingar beträffande moderskapspenningen,

som besparingsberedningen redogjort för i sin promemoria, har beredningen

förordat, att densamma avskaffas och att i stället mödrahjälpen höjes med

det belopp om 75 kronor, med vilket moderskapspenningen utgår. I likhet

med departementschefen vill utskottet emellertid framhålla, att dessa två

hjälpformer tillkommit av olika skäl och icke böra sammanblandas med

varandra. Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning, att

den inkomstgräns, som avskär från rätten till moderskapspenning, icke bör

sänkas, detta så mycket hellre som denna gräns nedsatts så sent som den

1 juli 1940.

I fråga om mödrahjälpen bör även enligt utskottets mening vid bestämmande

av understödsbeloppen i de särskilda fallen vederbörlig hänsyn tagas

till ökningen i levnadskostnaderna.

På de skäl, departementschefen anfört, kan utskottet icke heller tillstyrka

besparingsberedningens förslag i fråga om begränsning av den tandvårdsverksamhet,

som bedrives med mödrahjälpsmedel. Utskottet vill emellertid

framhålla, att mödrahjälpsnämnderna böra tillse, att här ifrågavarande klientel

besöker folktandvårdspoliklinik i de distrikt, där sådana kliniker finnas

inrättade, och eljest övervaka att behandlingskostnaderna i görligaste

mån nedbringas.

I fråga om sjukkassorna har prisstegringen föranlett behov av ett sär
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 170.

skilt kristillägg, Det av departementschefen framlagda förslaget till sådant

stöd torde böra godtagas.

Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar ha icke föranlett erinran från utskottets

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under femte huvudtiteln

såsom förslagsanslag anvisa

a) till Mödrahjålp i form av understöd utan återbetalnings

skyldig het m. m. 7,500,000 kronor;

b) till Avsättning till fonden för lån till mödrahjålp 80,000

kronor;

c) till Bidrag till sjukkassor 20,000,000 kronor;

II. medgiva, att kristillägg till sjukkassor må utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 15 maj 1942 förordade grunder;

III. för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under femte

huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

a) till Kristillägg till sjukkassor 1,000,000 kronor;

b) till Moderskapspenning 4,000,000 kronor.

Stockholm den 9 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Gränebo, Torsten Ström, Sven Larsson, Karl Magnusson, friherre De Geer,

Gustaf Karlsson, Björkman, Ekströmer och Holmbäck; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Mårtensson, Åqvist, Lindholm,

Lundberg i Hälsingborg och Eriksson i Frägsta.

428135. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:363 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående anslag för hudgetåret 1942 43 till mödrahjälpsverksamheten m. m. s. 14 i texten