Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.

1942-06-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:192, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

1

Nr 192.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1942/43 till tekniskt-vetenskaplig

forskning m. m.

(lia avd.)

I propositionen nr 282 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 april 1942, föreslagit

riksdagen att

dels besluta, att ett statens tekniska forskningsråd med de uppgifter, som

i berörda statsrådsprotokoll angivits, skall inrättas;

dels till Statens tekniska forskningsråd för budgetåret 1942/43 under tionde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor;

dels till Tekniskt-vetenskaplig forskning för budgetåret 1942/43 under tionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor;

dels ock medgiva, att de medel, som äro anvisade å tionde huvudtitelns reservationsanslag

till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska

råvarutillgångar m. m,, må användas jämväl för de med nyssnämnda anslag

till tekniskt-vetenskaplig forskning avsedda ändamålen.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

har överlämnat ett med nr I betecknat betänkande, innehållande allmänna

uppgifter angående den tekniskt-vetenskapliga forskningens nuvarande läge

m. m., allmänna synpunkter rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningen

samt förslag till vissa åtgärder för den tekniskt-vetenskapliga forskningens

främjande och statens medverkan därtill.

Utredningen ger till en början en allmän översikt över erforderliga åtgärder

för den tekniskt-vetenskapliga forskningens främjande och statens

medverkan därvid. Utredningen anför bland annat:

Av redogörelsen för den tekniskt-vetenskapliga forskning, som bedrives

i vårt land, framgår, att det nedlägges ett beaktansvärt forskningsarbete på

en stor del av folkhushållets olika arbetsfält. Icke dess mindre tyder det

stora antal förslag och önskemål, som framförts till utredningen, på att i

många avseenden betydande brister finnas. Detta har även av utredningen

kunnat verifieras under utredningsarbetets gång. Som helhet betraktat synes

forskningsarbetet ej drivas i den omfattning, som kräves för att vårt land

skall kunna följa med i tidens tekniska nydaningsarbete. Det har också konstaterats,

att de resurser, som stå till buds för tekniskt-vetenskaplig forskning

i vårt land, äro proportionsvis betydligt mindre än vad man finner ej blott

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 192—194. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

i de stora industriländerna utan även i mindre stater med högt utvecklad

industri, såsom t. ex. Schweiz.

Det framstår som så mycket angelägnare att vidtaga åtgärder för att bota

ifrågavarande brister, som tiderna avsevärt ändrat sig i ett betydelsefullt

avseende. Förr var det jämförelsevis lätt att i Sveriges produktion tillgodogöra

sig andra länders tekniska framsteg och forskningsresultat, men numera

är inställningen länderna emellan en helt annan, och man gör hädanefter

klokast i att så långt som möjligt bygga det tekniska utvecklingsarbetet på

egen förmåga och egna resurser att forska.

Med hänsyn till den tekniskt-vetenskapliga forskningens stora betydelse

för hela folkhushållet måste uppenbarligen alla krafter sättas in på att

åstadkomma en efter våra behov avpassad, effektiv tekniskt-vetenskaplig

forskning. Ur samhällets synpunkt bör denna forskning i dess egenskap av

oumbärlig förutsättning för ett högt utvecklat näringsliv betraktas som en

viktig samfällsfunktion, som måste bringas att fungera väl. Ehuru det framdeles

liksom hittills i främsta rummet tillkommer det enskilda näringslivets

egna organ att bedriva och bekosta den tekniskt-vetenskapliga forskningen,

måste det med hänvisning till det anförda vara uppenbart, att staten har ett

viktigt intresse att bevaka och betydelsefulla uppgifter att fylla i denna fråga.

Allmänt sett kunna de åtgärder, som nu erfordras för den nödvändiga

effektiviseringen av den tekniskt-vetenskapliga forskningen i vårt land, enligt

utredningens mening sammanföras i följande huvudgrupper:

1. Åtgärder för att avhjälpa den brist på utbildade forskare, som allmänt

påtalats.

2. Ökning av forskningsverksamhetens omfattning. I främsta rummet böra

därvid beredas möjligheter att fullt effektivt utnyttja redan befintlig tillgång

på laboratorier, utrustning och personal för forskning. På vissa områden

måste därjämte den befintliga verksamheten vidgas genom uppförande av

nya laboratorier samt anskaffande av ny utrustning och ökad personal. På

andra områden måste ny forskning upptagas och erforderliga forskningsresurser

åstadkommas.

3. Samordning och organisation av forskningen för höjande av effektiviteten

och undvikande av onödigt dubbelarbete.

Efter att hava närmare redogjort för första och andra huvudgrupperna behandlar

utredningen den tredje huvudgruppen av åtgärder för forskningens

främjande, nämligen samordning och organisation av forskningen, och kommer

därvid in på sitt huvudförslag i betänkandet nr I, nämligen inrättandet

av statens tekniska forskningsråd. Utredningen anför bland annat:

Redan nu bedrives en betydande tekniskt-vetenskaplig forskning av statliga

organ och av enskilda med bidrag av statsmedel. Denna forskning är det

i första hand statens uppgift att även framdeles uppehålla. I sammanhang

med den intensifiering av den tekniskt-vetenskapliga forskningen, varav behov

med sådan styrka framträtt och som i det föregående berörts, tillkomma

därjämte nya uppgifter för statsverket.

Redan vid nuvarande omfattning av statsåtgärderna till forskningens stöd

har behovet av organisatoriska åtgärder för att samordna statens insatser och

skänka enhetlighet åt statliga avgöranden i frågor om tekniskt-vetenskaplig

forskning visat sig starkt. Utredningen har därför ansett, att de organisatoriska

problemen från början böra upptagas till behandling, och i det följande

framlägger utredningen ett särskilt förslag i denna fråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

3

Frågor om anslag till statliga verk och institutioner för olika tekniska och

tekniskt-vetenskapliga ändamål handläggas för närvarande av de skilda statsdepartement,

under vilka berörda verk och institutioner äro ställda, och likaledes

behandlas frågor örn tilldelning av anslag till sökande akademier, privata

forskare eller enskilda institutioner av de skilda statsdepartement, som

disponera över anslagen. Följden har blivit en så stark splittring, att anslagsfrågor

rörande tekniskt-vetenskaplig forskning och därmed sammanhängande

spörsmål för närvarande handläggas inom nästan alla departement.

Genom att de tekniska ärendena och därmed sammanhängande forskningsfrågor

äro fördelade på ett flertal departement försvåras överblicken över

vidtagna och erforderliga åtgärder. Vidare kan befaras, att prövningen av

hithörande frågor icke blir i allo enhetlig.

Till de uppgifter, som staten för närvarande har i fråga om tekniskt-vetenskaplig

forskning, skulle, örn de förslag genomföras vilka framläggas av

denna utredning, även komma vissa nya uppgifter. Särskilda organ skulle

sålunda tillskapas för bedrivande av forskning på vissa specialområden, och

därtill skulle komma frågan om handhavande av ett tillämnat allmänt anslag

till tekniskt-vetenskaplig forskning.

För att till en början inom departementen förenkla behandlingen av tekniska

ärenden skulle det vara till stor fördel att samla dem till ett departement,

lämpligen handelsdepartementet. Då denna fråga dock torde ligga

utanför utredningens egentliga uppdrag, har den här endast i förbigående

berörts, men den synes böra uppmärksammas vid fortsatt behandling av

frågan om den departementala indelningen.

Det skulle vidare naturligtvis vara i hög grad värdefullt, om det funnes

ett lämpligt statligt organ med största möjliga överblick över hela det

tekniskt-vetenskapliga forskningsfältet med uppgift att dels följa utvecklingen,

dels giva råd åt cheferna för de departement, som behandla frågor

av detta slag, dels ock vid behov taga erforderliga initiativ.

Utredningen har undersökt olika alternativ att åstadkomma ett statligt

centralorgan för tekniskt-vetenskaplig forskning och därvid kommit till den

slutsatsen, att det bör upprättas ett fristående statligt forskningsråd men att

man bör söka liksom hittills få gagn av de stora tjänster, som ingenjörsvetenskapsakademien

kan göra.

Statens tekniska forskningsråd.

Det fristående statliga forskningsråd, som utredningen anser böra inrättas,

bör enligt utredningen benämnas statens tekniska forskningsråd. Om

dess uppgifter anför utredningen bland annat:

Det föreslagna forskningsrådet skulle få till uppgift

T) att i stort följa den tekniska utvecklingen och hålla kontakt med den

i landet pågående forskningen samt stödja och vid behov organisera frivilligt

samarbete mellan forskningsintressenter, såväl industriföretag och andra

enskilda forskningsorganisationer som statliga myndigheter och institutioner;
2)

ali stödja initiativ till för näringslivet betydelsefull forskning samt vid

behov själv taga initiativ till forskningens främjande, även i fråga om organisation

av ny forskning;

3) all avgiva av Kungl. Maj:t infordrade utlåtanden, såväl i frågor röran
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

de organisation av statlig forskning på olika områden som ock rörande statsanslag

och statsbidrag till forskningsverksamhet;

4) att enligt Kungl. Maj:ts uppdrag ordna kontroll över att beviljade medel

användas i enlighet med givna villkor och föreskrifter.

Utredningen bär framlagt följande förslag till inrättande av statens tekniska

forskningsråd.

Rådet bör bestå av en ordförande och sex andra ledamöter, alla utsedda

av Kungl. Majit för en tid av tre år i sänder.

De sex sistnämnda ledamöterna böra utses efter förslag av tekniska högskolan

i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, vetenskapsakademien, ingenjörsvetenskapsakademien,

Sveriges industriförbund och svenska teknologföreningen.

Var och en av förslagsställarna bör därvid föreslå tre personer utan angivande

av deras inbördes ordning.

De årliga kostnaderna för forskningsrådet hava beräknats till 48,000 kronor

därvid arvode föreslagits utgå med 3,000 kronor till ordföranden och med

2,000 kronor till var och en av de övriga ledamöterna.

Vad utredningen i skilda hänseenden anfört bär i flertalet yttranden, där

de olika spörsmålen berörts, vunnit anslutning. Utredningens förslag örn inrättande

av ett statens tekniska forskningsråd har i huvudsak tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av det stora flertalet myndigheter och sammanslutningar,

som yttrat sig i ärendet. Ingenjörsvetenskapsakademien och statens uppfinnarnämnd

hava var för sig föreslagit en annan organisation av rådet. Statskontoret

har helt avstyrkt förslaget.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har utredningen starkt framhävt

den allt mer framträdande roll, som den tekniskt-vetenskapliga forskningen

spelar för den moderna industriens utveckling. De nu rådande försörjningssvårigheterna

till följd av krigsförhållandena och de ansträngningar,

som göras för att skapa ersättningsproduktion för de genom avspärrningen

bortfallna importvarorna, lia i hög grad fäst den allmänna uppmärksamheten

vid den tekniska forskningen och ökat insikten om dess värde. Men hur betydelsefulla

forskningens insatser än må vara i ett krisläge som det nuvarande,

får man likväl icke därför förbise att — såsom utredningen också betonat

— forskningens förnämsta uppgift är att under normala förhållanden

och på längre sikt främja näringslivets utveckling genom att skapa förutsättningar

för nya tillverkningar och förbättrade produktionsmetoder och genom

att möjliggöra ett mera rationellt och i längden ändamålsenligare utnyttjande

av våra naturtillgångar. Anordningar för att främja den tekniskt-vetenskapliga

forskningen böra därför icke betraktas såsom krisåtgärder eller ha formen

av dylika, utan de böra planeras såsom led i näringspolitiken även för

normala tider. Med all rätt framhåller utredningen, att omvårdnaden om den

grundläggande forskningen inom hithörande vetenskaper är lika viktig för

effektiviseringen av det tekniska nydaningsarbetet inom näringslivet som

tillämpningsforskningen2 vars resultat mera direkt kan påvisas i form av

nya tillverkningar eller tillverkningsmetoder.

Utredningen har i sitt betänkande lämnat en ingående redogörelse för de

anordningar och övriga resurser för tekniskt-vetenskaplig forskning, som

för närvarande finnas i vårt land. Såsom därav framgår, ha såväl från en
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

5

skilt håll som från statsmakternas sida omfattande åtgärder redan vidtagits

till främjande av denna forskning. Undersökningen har emellertid även

visat, att i många avseenden betydande brister finnas, och utredningen fäller

det slutomdömet, att forskningsarbetet, såsom helhet betraktat, ej synes bedrivas

i den omfattning, som kräves för att vårt land skall kunna följa med i

tidens tekniska nydaningsarbete. Jag delar utredningens uppfattning att

åtgärder böra vidtagas för att söka få till stånd en efter våra behov avpassad,

effektiv tekniskt-vetenskaplig forskning. Framdeles liksom hittills bör

det visserligen i första hand ankomma på näringslivets egna organ att bedriva

och bekosta den forskning, av vilken de enskilda företagen direkt eller

indirekt draga ekonomisk nytta. Med hänsyn till forskningens utomordentliga

betydelse för näringslivets utveckling måste emellertid staten även enligt

min mening i vidgad omfattning lämna sin medverkan för att ekonomiskt

och på annat sätt stödja forskningsverksamheten.

Utredningen har sammanfört de åtgärder, som nu erfordras för den nödvändiga

effektiviseringen av forskningen, i följande tre huvudgrupper: avhjälpande

av bristen på utbildade forskare, ökning av forskningsverksamhetens

omfattning, såväl genom fullt utnyttjande av tillgängliga resurser som

genom åstadkommande av ytterligare laboratorier m. m., samt samordning

av forskningen för höjande av effektiviteten och undvikande av onödigt dubbelarbete.

Bristen på utbildade forskare har redan föranlett beslut vid årets riksdag

örn inrättande av studiestipendier m. m. Ytterligare åtgärder äro för närvarande

föremål för övervägande av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningens ordnande.

Vad beträffar de båda andra huvudgrupperna av åtgärder finner jag i likhet

med utredningen, att staten främst bör inrikta sin medverkan härutinnan

på åtgärder, som äro ägnade att åvägabringa samverkan och samordning

inom forskningsverksamheten; härutöver bör staten lämna forskningen ekonomiskt

stöd i skälig omfattning, särskilt med avseende å den grundläggande

forskningen.

Det är uppenbarligen angeläget, att den samordnande verksamheten göres

så effektiv som möjligt, på det att dubbelarbete må undvikas och de tillgängliga

begränsade forskningsresurserna bli väl utnyttjade. Samordnandet av den

teknisk t-vetenskapliga forskningen är så mycket viktigare sorn denna forskning

för närvarande bedrives på mångå från varandra organisatoriskt helt

skilda håll: vid universiteten, högskolorna, ingenjörsvetenskapsakademien,

provningsanstalterna, andra statliga verk och enskilda institutioner m. fl.

Otvivelaktigt har på senare år en viss förbättring inträtt i fråga om samverkan

inom förevarande område, bland annat genom den verksamhet, sorn bedrives

av den till ingenjörsvetenskapsakademien anknutna forskningens beredskapsorganisation

(FBO). Men det föreligger ett påtagligt behov av ett sammanhållande

organ, som kan skaffa sig översikt över pågående arbeten, nya

initiativ och behov som yppa sig. Genom tillgången till ett centralt organ på

det tekniskt-vetenskapliga forskningsområdet skulle staten bättre än hittills

kunna sätta in sitt ekonomiska stöd åt forskningen på de punkter, där slödet

blir mest verksamt. Med den mångfald problem, som vänta på sin lösning,

får ett dylikt centralt organ ett rikt arbetsfält. All tillskapandet av ett sådant

organ ej bör överlämnas åt det enskilda initiativet utan att det måste

ankomma på sinion all organisera detsamma synes mig uppenbart.

Utredningens förslag örn inrättande av ett statens tekniska forskningsråd

har vunnit anslutning i det övervägande antalet yttranden. Statskontoret

har emellertid avstyrkt det föreliggande förslaget och ansett, att de upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

,gifter, som enligt utredningen borde uppdragas åt rådet, i stället borde ombesörjas

av ingenjörsvetenskapsakademien. För min del ansluter jag mig

till utredningens förslag. Även enligt min mening bör det centrala organet

på detta område vara belt fristående och självständigt och anordnas som

en rent statlig institution. Denna ståndpunkt innebär ingen underskattning

av ingenjörsvetenskapsakademiens arbete eller de viktiga uppgifter akademien

har att fylla; akademien har icke heller själv i sitt utlåtande stannat

vid den linje statskontoret förordat.

Enligt utredningens förslag skulle rådet bestå av ordförande och sex ledamöter,

förordnade av Kungl. Majit för tre år i sänder. De sex ledamöterna

skulle utses efter förslag av tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska

högskola, vetenskapsakademien, ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges

industriförbund och svenska teknologföreningen. Var och en av förslagsställarna

skulle därvid föreslå tre personer utan angivande av någon

inbördes ordning.

Ingenjörsvetenskapsakademien har föreslagit den modifikationen i utredningens

förslag, att rådet skulle bestå av nio ledamöter, av vilka de fyra

ledamöterna av akademiens presidium skulle vara självskrivna och de återstående

fem förordnas av Kungl. Majit efter förslag av de övriga institutioner,

som enligt utredningen skulle föreslå ledamöter i rådet. Rådets ordförande,

som enligt utredningens förslag skulle utses av Kungl. Majit direkt

utan förslag, skulle enligt akademiens mening förordnas bland ledamöterna

— de självskrivna eller de efter förslag förordnade. För min del finner jag

utredningens förslag rörande rådets sammansättning vara att föredraga. Det

torde emellertid icke vara lämpligt att på detta stadium så hårt binda sig

i fråga om rådets sammansättning som utredningens förslag innebär. Det

är självfallet angeläget, att Kungl. Majit vid tillsättande av rådet tillser, att

rådet får en allsidig och med hänsyn till dess arbetsuppgifter ändamålsenlig

sammansättning. I anslutning härtill synes det mig icke vara något att erinra

mot att ingenjörsvetenskapsakademien i syfte att säkerställa kontakten mellan

akademien och rådet erhåller tillfälle att avgiva förslag till två ledamöter

av rådet. Det bör också stå Kungl. Majit fritt att utom de institutioner och

organisationer, som av utredningen angivits såsom förslagsställare, inhämta

förslag från andra institutioner. Särskilt finner jag det önskvärt, att, såsom

matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universitetet i Uppsala och universitetskanslern

framhållit, möjlighet beredes till vidgad representation för

de vid universiteten och Stockholms högskola arbetande forskarna, därigenom

att förslag inhämtas även från dessa institutioner. Inom ramen av de

förslag, som sålunda avgivas, bör det vara möjligt att finna ett antal sakkunniga

personer, lämpade för de maktpåliggande och grannlaga uppgifter, som

skola ankomma på rådet, utan att Kungl. Majit därvid bör vara bunden vid

*att låta varje institution, som inkommit med förslag, erhålla en särskild representant

i rådet. Det bör icke vara uteslutet, att en och samma ledamot

företräder mer än en institution i de fall, då de olika institutionernas synpunkter

och intressen måste antagas i stort sett sammanfalla. Det är nämligen

angeläget att tillse, att icke ledamotsantalet sväller ut till hinder för

effektiviteten i arbetets fortgång. Ordförande i rådet bör av Kungl. Majit

utses utan föregående förslag.

Utredningen har, såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, i

sitt betänkande närmare behandlat forskningsrådets arbetsformer och dess

samarbete med forskningens beredskapsorganisation. I vissa yttranden havn

erinringar framställts mot den planering av arbetet, som utredningen sålunda

tänkt sig. Särskilt hava erinringar framställts mot formerna för det

planerade samarbetet med forskningens beredskapsorganisation. Det torde

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

7

emellertid böra ankomma på rådet att i sinom tid till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till bestämmelser rörande rådets verksamhet och vad därmed

äger sammanhang. Med hänsyn härtill är jag icke nu beredd att förorda

bifall till utredningens förslag örn ytterligare statsbidrag till ingen jörsvetenskapsakademien

till bestridande av kostnaden för beredskapsorganisationens

verksamhet.

Vad slutligen angår kostnaderna för forskningsrådet har utredningen beräknat

dessa till 48,000 kronor för nästa budgetår. Vid denna beräkning,

som givetvis måst ske uppskattningsvis, har medtagits ett belopp av 3,000

kronor för hyra. Hyreskostnaden för rådet bör emellertid enligt vanlig ordning

bestridas från statens allmänna fastighetsfond, varför medel för detta

ändamål icke behöva anvisas i detta sammanhang. Kostnadsberäkningen i

övrigt, slutande å 45,000 kronor, synes icke giva anledning till särskild erinran.

Med hänsyn till att rådets verksamhet icke torde kunna få full omfattning

redan från början av nästa budgetår torde emellertid beloppet kunna

nedsättas till 40,000 kronor. Anslagsberäkningen är dock osäker, och då

bland kostnaderna ingå sådana, till vilkas bestridande regelmässigt anvisas

anslag av förslagsanslags natur i syfte att möjliggöra för Kungl. Maj:t att

eventuellt ställa ytterligare erforderliga medel till vederbörandes förfogande,

vill jag förorda, att till forskningsrådets verksamhet under nästa budgetår

anvisas ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Anslag till tekniskt-vetenskaplig forskning.

Bland de åtgärder, som erfordras för den nödvändiga effektiviseringen av

den tekniskt-vetenskapliga forskningen i vårt land, har utredningen såsom

en huvudgrupp upptagit ökning av forskningsverksamhetens omfattning. Utredningen

har såsom en åtgärd till vinnande av det avsedda syftet föreslagit

anvisande av ett allmänt anslag till tekniskt-vetenskaplig forskning. Utredningen

har därvid tänkt sig, att det nu under tionde huvudtiteln uppförda

anslaget till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar

m. m. bör förändras till ett allmänt anslag för tekniskt-vetenskaplig

forskning och samtidigt ökas i erforderlig grad. Utredningen har

föreslagit, att anslagets benämning ändras till anslag för tekniskt-vetenskaplig

forskning och att anslagets ändamål definieras sålunda, att det må användas

till understöd åt tekniskt-vetenskaplig forskning i syfte att därigenom

främja det svenska näringslivet och tillvarataga landets naturtillgångar.

Departementschefen har anfört följande:

Enligt utredningens förslag skulle framdeles ett anslag å 1,000,000 kronor

årligen anvisas till stödjande av den tekniskt-vetenskapliga forskningen. I avvaktan

på möjligheter att utnyttja ett sådant årsbelopp har utredningen ansett

en begränsning av beloppet kunna ske. Utredningen föreslår, att det i

riksslatsförslaget för nästa budgetår under tionde huvudtiteln upptagna anslaget

å 300,000 kronor till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa

inhemska råvarutillgångar m. m. höjes med 200,000 kronor samt att anslagets

ändamål utvidgas till att avse understöd åt tekniskt-vetenskaplig forskning

i syfte att främja det .svenska näringslivet och tillvarataga landets naturtillgångar.

Därvid förutsätter utredningen, att förefintlig reservation å löpande

budgetårs undersökningsanslag överföres till det nya anslaget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

4

XJtskoitet.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 192.

I likhet med utredningen och i anslutning till vad som anförts i de avgivna

yttrandena vill jag framhålla angelägenheten av att medel i erforderlig omfattning

stå till förfogande för understödjande av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet.

För nästa budgetår vill jag, i anslutning till utredningens

förslag, tillstyrka anvisande av ett reservationsanslag å 200,000 kronor till

tekniskt-vetenskaplig forskning, avsett att i den ordning, som utredningen

angivit, av Kungl. Majit disponeras för undersökningar i syfte att lösa vissa

bestämda forskningsuppgifter. Tillika bör av riksdagen utverkas medgivande,

att förenämnda anslag å 300,000 kronor må i mån av behov användas, förutom

till därmed avsedda undersökningar, för sådan forskning som avses

med det förordade nya anslaget. Från och med budgetåret 1943/44 böra givetvis

de båda anslagen sammanföras till ett anslag.

Med anledning av vad Sveriges geologiska undersökning anfört om behovet

av ett särskilt anslag för undersökningar av mineraltillgångar, vilket ändamål

hittills tillgodosetts från förenämnda undersökningsanslag, vill jag framhålla,

att mitt förslag innebär en utvidgning av anslagets ändamål och att

anslagsmedlen vid bifall till förslaget alltjämt skulle få disponeras för sådana

undersökningar av skilda slag, som hittills finansierats med anlitande

av undersökningsanslaget.

Äganderätt till framkomna forskningsresultat m. m.

Utredningen har till principiell behandling upptagit frågan örn äganderätt

till framkomna resultat vid statlig och statsunderstödd forskning, publikationsskyldighet

och eventuell återbetalningsskyldighet.

Efter att hava redogjort för utredningens synpunkter på detta ärende har

departementschefen anfört följande.

Såsom utredningen framhåller, är frågan om äganderätten till resultaten

av den tekniskt-vetenskapliga forskning, som helt eller delvis bekostas med

statsmedel, svår att lösa med allmängiltiga föreskrifter. I den mån särskilda

medel anvisas för bestämda forskningsarbeten — vare sig dessa bedrivas vid

statliga eller enskilda institutioner — torde det vara lämpligast, att frågan

löses från fall till fall och att, därest så anses böra ske, villkor rörande äganderätten

till forskningsresultaten föreskrivas i samband med medelsanvisningen.

Patent å uppfinningar, till vilka äganderätten tillkommer staten, torde

böra sökas för Kungl. Majit och kronan.

Vad beträffar den forskning, som bedrives vid statliga verk och institutioner

såsom ett led i den ordinarie verksamheten, är förevarande spörsmål av

mera invecklad natur. Jag är icke beredd att på grundval av det nu föreliggande

utredningsmaterialet taga ståndpunkt i saken. Emellertid är frågan

uppenbarligen av den vikt, att en lösning av densamma bör sökas, därvid

de av utredningen angivna riktlinjerna böra tjäna till ledning. Jag avser

därför att senare föreslå Kungl. Majit att igångsätta en närmare utredning i

ämnet. I samband därmed synes jämväl böra undersökas, i vad mån och på

vad sätt medel böra disponeras för belöningar till sådana forskare, vilkas

forskningsresultat bliva statens egendom.

Utskottet ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen,

att åtgärder böra vidtagas för att söka få till stånd en efter våra behov

avpassad, effektiv tekniskt-vetenskaplig forskning. Framdeles liksom hittills

bör det dock i första hand ankomma på näringslivets egna organ att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

9

bedriva och bekosta den forskning, av vilken de enskilda företagen direkt

eller indirekt draga ekonomisk nytta. Med hänsyn emellertid till den tekniskt-vetenskapliga

forskningens stora och alltmer växande betydelse för

hela folkhushållet synes utskottet erforderligt, att staten i större utsträckning

än vad hittills varit fallet ekonomiskt och på annat sätt medverkar i

främjandet av denna forskningsverksamhet.

Såsom i ärendet framhållits bedrives den tekniskt-vetenskapliga forskningen

för närvarande på många från varandra helt skilda håll. Bland åtgärder,

som förutsättas kunna befrämja denna forskning synes därför vara,

att ett sammanhållande centralorgan tillskapas med uppgift att skaffa sig

översikt över ifrågavarande forskningsfält. Förslag har därför nu framlagts

om inrättande av ett tekniskt forskningsråd. Utskottet finner förslaget härom

värdefullt och delar departementschefens uppfattning, att delta organ bör

vara helt fristående och självständigt och anordnat som en rent statlig

institution. Utskottet vill understryka angelägenheten av att för undvikande

av dubbelorganisation forskningsrådets verksamhet så ordnas, att effektiv

och intim samverkan sker med de arbetande organ, som redan nu finnas

på det tekniskt-vetenskapliga området. I fråga örn rådets sammansättning

tillstyrker utskottet departementschefens förslag och har intet att erinra

mot det för verksamheten äskade anslaget.

Bland åtgärder, som erfordras för den nödvändiga effektiviseringen av den

tekniskt-vetenskapliga forskningen, har vidare föreslagits en utökning av

forskningsverksamhetens omfattning. I sådant syfte föreslås att ett anslag om

200,000 kronor anvisas till tekniskt-vetenskaplig forskning för lösande av

vissa bestämda forskningsuppgifter ävensom att det under tionde huvudtiteln

upptagna anslaget till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa

inhemska råvarutillgångar m. m. må i mån av behov användas jämväl för

sådan forskning, som avses med det förordade nya anslaget. Utskottet tillstyrker

förslagen i fråga. Jämväl utskottet anser, att de båda anslagen böra

från och med budgetåret 1943/44 sammanföras till ett anslag.

Vad departementschefen i övrigt anfört i fråga örn äganderätten till resultaten

av den tekniskt-vetenskapliga forskningen har utskottet lämnat utan

erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att ett statens tekniska forskningsråd med de

uppgifter, som i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 24 april 1942 angivits, skall inrättas;

b) till Statens tekniska forskningsråd för budgetåret 1942/

43 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 40,000 kronor;

c) till Tekniskt-vetenskaplig forskning för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 200,000 kronor;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 192.

d) medgiva, att de medel, som äro anvisade å tionde huvudtitelns

reservationsanslag till Undersökningar avseende utnyttjandet

av vissa inhemska råvarutillgångar m. m., må användas

jämväl för de med nyssnämnda anslag till teknisktvetenskaplig

forskning avsedda ändamålen.

Stockholm den 16 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Karl Andersson, Björkman, Ekströmer,

Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Andersson i Malmö,

Andersson i Södergård, Åqvist, Lindholm och Lundberg i Hälsingborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. s. 5 i texten