Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19A2/A3 till byggnadsforskning m. m.
1942-06-16 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:193, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19A2/A3 till byggnadsforskning m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
11
Nr 193.
Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 19A2/A3 till byggnadsforskning
m. m.
(lia avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under tionde huvudtiteln (punkt
40 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Byggnadsforskning för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag
av 235,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 283, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 april
1942, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att en statens kommitté för byggnadsforskning skall inrättas
med de uppgifter, som i sistnämnda statsrådsprotokoll angivits;
dels till Statens kommitté för byggnadsforskning för budgetåret 1942/43
under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor;
dels till Byggnadsforskning för budgetåret 1942/43 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor;
dels ock till Standardisering på det byggnadstekniska området för budgetåret
1942/43 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.
Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande har
överlämnat ett med nr II betecknat betänkande, innehållande förslag till åtgärder
för främjande av tekniskt-vetenskaplig forskning på byggnadsområdet.
I fråga om betydelsen och behovet av byggnadsforskning framhåller utredningen
sammanfattningsvis, att byggnadsverksamheten är en ur många
synpunkter så betydelsefull faktor, att ett framgångsrikt utvecklingsarbete
måste betraktas som ett stort samhällsintresse, samt att på grund av ett
flertal omständigheter, sammanhängande med byggnadsverksamhetens natur
och organisation, någon tillräckligt omfattande och effektiv forskning icke
kan påräknas från industriens och enskilda företagares håll. Skäl finnes för
det allmänna att vidtaga sådana åtgärder, att ett tillräckligt effektivt och
omfattande forskningsarbete kommer till stånd beträffande med byggnadsverksamheten
sammanhängande problem.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
För att ernå en lämplig begränsning av forskningsområdet har utredningen
ansett sig endast böra föreslå åtgärder för främjande av det tekniska
utvecklingsarbetet på byggnadsområdet och att åtminstone tills vidare ej
ingå på de andra problemgrupperna — sociala och medicinska — trots att
dessa i regel lia många beröringspunkter med den tekniska forskningen.
Forskningsområdet beträffande byggnadsverksamheten, framhåller utredningen,
är mycket stort och mångskiftande. På grund härav böra enligt
utredningens mening åtgärder för främjande av byggnadsforskningen från
början planeras så, att de få karaktären av försöksverksamhet och att de
vidtagna anordningarna lätt kunna ändras, kompletteras och utvidgas efter
hand som erfarenhet vunnits. Att för ett så ofantligt stort och oenhetligt
problemkomplex som byggnadsforskningen redan från början skapa en organisation,
som skall lia till arbetsprogram att angripa alla till denna forskning
hänförliga problem, kan leda till att verksamheten blir alltför splittrad
och svåröverskådlig.
Utredningen har därför ansett sig böra begränsa sin uppgift till att utarbeta
förslag till åtgärder för främjande av forskningen i första hand beträffande
sådana problem, som närmast tillhöra områdena byggnadsteknik,
byggnadsstatik samt hus- och brobyggnad.
I fråga om möjligheterna att öka och effektivisera forskningsarbetet med
utnyttjandet av befintliga och planerade laboratorier framhåller utredningen,
att icke obetydliga möjligheter i sådant avseende redan finnas med nuvarande
resurser beträffande laboratorier och i viss grad även forskare.
Vad som erfordras härför är framför allt medel till anställning av personal
och till de med försöken förenade omkostnaderna. Om hänsyn därjämte
tages till planerade och i vissa fall även beslutade nya speciallaboratorier,
vilka motiverats av hänsyn till undervisningen och forskningen vid de tekniska
högskolorna eller av andra särskilda skäl, kan man beräkna, att möjligheter
komma att skapas för ytterligare väsentliga utvidgningar av byggnadsforskningen.
Åtgärder för främjande av byggnadsforskningen.
Utredningen övergår härefter till frågan om de åtgärder för främjande av
byggnadsforskningen, som utredningen från sina utgångspunkter funnit nödvändiga,
och har därvid kommit till den slutsatsen, att man snabbast och
billigast kan nå åsyftade resultat genom att
a) anvisa ett statsanslag till ökad byggnadsforskning inom landet, främst
med utnyttjande av redan befintliga laboratorier på byggnadsområdet;
b) inrätta en statlig kommitté för byggnadsforskning för att dels samordna
och systematisera den forskning, som redan bedrives på byggnadsområdet,
dels leda den ökade forskning, som skulle möjliggöras genom nyssnämnda
anslag, dels ock i lämplig form bekantgöra forskningsresultaten.
Vad därefter angår det av utredningen förordade anslaget till byggnads
-
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
13
forskning har utredningen vid övervägande av de faktorer, vartill hänsyn
måst tagas, stannat vid att hemställa, att för budgetåret 1942/43 måtte anvisas
ett reservationsanslag av 200,000 kronor för tekniskt-vetenskaplig
forskning på byggnadsområdet.
Utredningen har tänkt sig, att förslagsvis ett belopp, utgörande ungefär
75 procent av anslaget, årligen skulle användas för forskning ävensom till
publicering av erhållna resultat i enlighet med ett av statens kommitté för
byggnadsforskning uppgjort arbetsprogram, vilket årligen skall ingivas till
Kungl. Majit för godkännande och tilldelning av anslag. Återstoden, cirka
25 procent, skulle reserveras för mera fri forskning och användas för att
främja forskningsuppslag, som framkomma under året.
Utredningen övergår härefter till sitt förslag om inrättande av en statens
kommitté för byggnadsforskning och anför till en början om dess uppgifter:
Statens kommitté för byggnadsforskning bör närmast få följande uppgifter,
nämligen
att följa och främja den tekniskt-vetenskapliga forskningen inom byggnadsområdet,
söka ordna god samverkan med och mellan olika intressenter
i forskningsverksamheten och åvägabringa systematisering av denna verksamhet,
att taga initiativ till och låta verkställa byggnadsforskning,
att avgiva av Kungl. Majit, det av utredningen föreslagna statens tekniska
forskningsråd och andra myndigheter infordrade yttranden i tekniska byggnadsfrågor,
särskilt beträffande framställningar örn statsanslag eller statsbidrag
till forskning inom byggnadsområdet, samt
att på byggnadsväsendets område föranstalta om systematiskt samlande,
ordnande och bearbetande av kunskapsmaterial, särskilt det genom statsunderstödd
forskning framkomna, samt vidtaga erforderliga åtgärder för materialets
bekantgörande och nyttiggörande.
En första uppgift för en organisation för byggnadsforskningens främjanjande
bör bliva att skaffa sig kännedom örn vilka forskningsresurser, som
finnas, samt söka komma i kontakt med och skaffa sig en överblick över de
forskningsarbeten, som försiggå. Det bör föreskrivas skyldighet för vederbörande
att i fråga örn sådan enskild byggnadsforskning, som understödes med
statsmedel, lämna statens kommitté för byggnadsforskning alla önskade uppgifter.
Beträffande statliga verk och institutioner torde det böra stadgas befogenhet
för statens kommitté för byggnadsforskning att inhämta uppgifter
i fråga om av dem bedriven forskning eller i övrigt gjorda tekniska rön
på byggnadsområdet. Sådana statliga inrättningar, som mera regelbundet
syssla med byggnadsforskning, böra lämna statens kommitté för byggnadsforskning
uppgifter angående forskningsverksamheten i form av regelbundet
återkommande redogörelser.
Kommitténs uppgift att söka ordna samverkan mellan forskarna eller
forskningsintressenterna bör åsyfta att få arbetena insalta i ett systematiskt
sammanhang och koncentrerade på viktiga samhörande uppgifter samt att
undvika onödigt dubbelarbete eller onödig upprepning.
Med den överblick över forskningsfältet, sorn kommittén har till uppgift
att skaffa sig, bör den tå goda möjligheter att bedöma vilka åtgärder, som
böra vidtagas för forskningsverksamhetens samordning. I ett fall kan det
exempelvis gälla att taga initiativ till att olika institutioner, som sysslat eller
syssla med samma eller liknande problem, därom utbyta rön och erfaren
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
heter, i ett annat fall kan det visa sig erforderligt att sammanföra problemställare
och problemlösare, i ett tredje att taga initiativ till forskning beträffande
en fråga, som av en eller annan anledning alltför mycket försummats.
I fråga om de egna initiativ till forskning, kommittén skall taga, bör
understrykas, att kommittén närmast bör ha samma uppgift som styrelsen
för ett branschorgan för organiserad industriell forskning. Den bör sålunda
vara i betydligt högre grad aktivt dirigerande än det i betänkandet nr I föreslagna
statens tekniska forskningsråd, vars initiativ mera skola avse åtgärder
i stort.
Vid igångsättande av verksamheten torde den statliga kommittén för
byggnadsforskning sålunda, sedan den skaffat sig en överblick över påräkneliga
forskningsresurser och pågående forskningsarbeten, böra göra en inventering
av de forskningsproblem, som det i nuvarande tidsläge är mest
angeläget att få behandlade. Det måste hållas i sikte, att det för närvarande
framför allt är viktigt att bringa ned byggnadskostnaderna på ändamålsenligt
sätt, och teknikerna böra därvid, även örn de största besparingarna
stå att vinna på andra områden än det rent tekniska, kunna göra en betydelsfull
insats genom en på viktiga problem inriktad tekniskt-vetenskaplig
forskning. Sedan en fråga befunnits vara av sådan vikt, att åtgärder böra
vidtagas för dess lösande, utredes huru den ligger till ur forskningssynpunkt
och upplägges ett arbetsprogram för bearbetningen.
Ett verksamt medel vid lösandet av uppgiften att samordna forskningen
samt taga initiativ till ny forskning efter ett systematiskt upplagt program
skulle den statliga kommittén komma att erhålla i det föreslagna anslaget
till byggnadsforskning.
Om kommitténs sammansättning anför utredningen bland annat:
Kommittén bör sammansättas så, att den inrymmer representanter för
de viktigaste intressenterna i byggnadsforskningen, och den bör vidare bestå
av fackmän inom de viktigare specialområden, som verksamheten skulle
beröra. Med utgående från den begränsning av forskningsprogrammet, som
förut angivits, föreslår utredningen, att kommittén sammansättes av en ordförande
samt 15 andra ledamöter representerande olika forskningsintressenter.
Samtliga ledamöter böra utses för tre år. Ordförandena skulle utses av
Kungl. Majit, övriga ledamöter av Kungl. Majit efter förslag av respektive
statens tekniska forskningsråd, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola, statens provningsanstalt, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien,
svenska teknologföreningens avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst,
svenska teknologföreningens avdelning svenska arkitektföreningen,
svenska kommunaltekniska föreningen, svenska brandskyddsföreningen,
svenska byggnadsentreprenörföreningen och lantbruksförbundets
byggnadsförening.
Beträffande administrationskostnaderna för statens byggnadsforskningskommitté
hava desamma av utredningen beräknats till 38,000 kronor.
Utredningens förslag ha lämnats utan erinran eller i huvudsak tillstyrkts av
samtliga myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig i ärendet, med
undantag för statskontoret, byggnadsstyrelsen och Stockholms byggnadsfackföreningars
samorganisation.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Med hänsyn till byggnadsverksamhetens stora betydelse ur det allmännas
synpunkt är det uppenbarligen angeläget, att det tekniska nydaningsarbetet
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
15
inom denna näringsgren bedrives så effektivt som möjligt. Behovet av en
ändamålsenligt organiserad teknisk forskning inom byggnadsväsendet torde
därför icke behöva närmare motiveras.
Den av utredningen lämnade redogörelsen för det pågående forskningsarbetet
inom byggnadsväsendet visar, att betydande brister finnas i fråga om
forskningsverksamhetens organisation och effektivitet. Utredningen framhåller,
att den tekniska utvecklingen inom byggnadsindustrien icke hunnit
lika långt som inom många av landets övriga industrigrenar. Icke blott i fråga
om materialkännedom och arbetenas rationella utförande utan även beträffande
arbetsmetoder och arbetets organisation står enligt utredningens uppfattning
byggnadsindustrien långt efter exempelvis en sådan modern rationaliserad
industri som vår verkstadsindustri. Det torde vara svårt att bestrida
riktigheten av detta omdöme. Detta förhållande sammanhänger, såsom utredningen
påpekar, bland annat med att byggnadsföretagarna utgöra en
mycket heterogen kår, till avsevärd del bestående av ett stort antal småföretagare,
och att inom branschen saknas tillräckligt starka organisationer med
förmåga och vilja att taga hand om och driva vetenskapligt utvecklingsarbete
av större omfattning. Det väsentliga forskningsarbetet på detta område
bedrives därför utanför byggnadsindustrien. Utredningen anför flera orsaker
till att denna forskning fått begränsade verkningar, men de främsta skälen
härtill synas vara bristande organisation och samarbete, såväl i vad avser
de skilda forskningsinstituten och forskarna inbördes som mellan vetenskapen
och industrien, samt i vissa fall brist på penningmedel.
Den angelägnaste uppgiften för staten i detta läge synes vara att skapa
möjligheter för samordnande och systematisering av byggnadsforskningen i
syfte att rationellt utnyttja de forskningsresurser, som finnas inom landet.
Utredningen har föreslagit, att för sådant ändamål skall inrättas en statens
kommitté för byggnadsforskning med uppgift att följa och främja den tekniskt-vetenskapliga
forskningen på byggnadsväsendets område samt att organisera
samverkan och åvägabringa systematisering inom forskningsverksamheten.
I den mån medel ställas till förfogande skall kommittén taga initiativ
till och låta verkställa byggnadsforskning. Kommittén skall tillika ha att föranstalta
örn att det kunskapsmaterial, som framkommer vid forskningsverksamheten
— särskilt vid statsunderstödda forskningsarbeten — samlas, ordnas
och bearbetas, ävensom vidtaga erforderliga åtgärder för att materialet i
lämplig form publiceras och nyttiggöres. Däremot har utredningen på anförda
skäl funnit det åtminstone tills vidare böra anstå med inrättandet av ett
fristående institut för byggnadsforskning med egna laboratorier. De flesta
av de hörda myndigheterna och organisationerna ha givit sitt förord till utredningens
förslag; i några yttranden har dock förslaget avstyrkts och i stället
har förordats inrättande av ett särskilt byggnadsforskningsinstitut. För
min del ansluter jag mig till utredningens ståndpunkt. Ett byggnadsforskningsinstitut
kan icke komma till stånd utan särskild, säkerligen tidskrävande
utredning, och i varje fall synes det icke föreligga tillräckliga skäl att låta
detta ganska vittutseende spörsmål hindra sådana åtgärder till byggnadsforskningens
främjande, som nied måttliga kostnader kunna genomföras inom
ramen av redan tillgängliga forskningsresurser. Det må i detta sammanhang
framhållas, att den här tillstyrkta organisationen på intet sätt behöver
hindra tillkomsten av nya forskningsinstitut i hel- eller halvstatlig form,
exempelvis den av lantbruksförbundet åsyftade forskningsinstitutionen för
landsbygdens byggnadsfrågor. Samarbetet mellan sådana institutioner och
forskningskommittén måste självfallet bli intimt.
De problemkomplex, som hänföra sig till byggnadsväsendet, äro mycket
omfattande och till sin natur synnerligen skiftande. Utredningen har tänkt
16
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
sig, att åtgärderna från statens sida för främjande av byggnadsforskningen
nu skola begränsas till problemgrupperna byggnadsteknik, byggnadsstatik
samt hus- och brobyggnadskonstruktioner och att de skola planläggas såsom
en försöksverksamhet, vilken kan ändras och byggas ut med ledning av gjorda
erfarenheter. Vad utredningen sålunda förordat har i allmänhet vunnit
anslutning i de avgivna yttrandena, men i några fall har föreslagits en utvidgning
till andra viktiga problemområden eller påyrkats en begränsning av
forskningen till de problem, som sammanhänga med vissa slag av byggnadsarbeten,
enkannerligen sådana för bostadsbyggnader. För min del finner jag
övervägande skäl tala för att forskningskommitténs verksamhetsområde tills
vidare avgränsas i huvudsak på sätt utredningen förordat och att de erfarenheter,
som under arbetets gång vinnas, få bli bestämmande för den fortsatta
verksamhetens art och omfattning.
Beträffande sammansättningen av byggnadsforskningskommittén föreslår
utredningen, att femton ledamöter förordnas av Kungl. Maj :t efter förslag av
vissa angivna institutioner och organisationer samt att ordföranden utan sådant
förslag utses av Kungl. Maj:t. I några yttranden ha framförts önskemål
om att ökad representation i kommittén måtte beredas företagarna inom
byggnadsindustrien och landsbygdsintressena. Skäl synas mig föreligga för att
tillmötesgå dessa önskemål. Jag finner det också naturligt, att byggnadsarbetarna
bli företrädda inom kommittén. Redan med den av utredningen föreslagna
sammansättningen av kommittén blir antalet ledamöter ganska stort,
och den av mig förordade ökningen av representationen i kommittén kan naturligtvis
ingiva betänkligheter, huruvida kommittén med ett så stort antal
ledamöter skall bli arbetsför. Dessa betänkligheter synas mig dock böra få
vika, då det med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som skola åvila kommittén,
är av största betydelse, att kommittén erhåller en såvitt möjligt allsidig
sammansättning. För nödig effektivitet i kommitténs arbete torde kunna
sörjas genom att, såsom utredningen tänkt sig, ett arbetsutskott tillsättes för
handhavande av de löpande uppgifterna.
Såsom ett viktigt led i kommitténs verksamhet skulle enligt utredningens
förslag ingå att låta utföra forskningsarbeten vid de institutioner, som härför
stå till förfogande. För att kommittén skall kunna fullgöra denna uppgift
är det nödvändigt, alt statsmedel i lämplig omfattning stå till disposition för
ändamålet. Utredningen föreslår härför ett årligt anslag å 200,000 kronor och
framhåller därvid, att medelsbehovet säkerligen kommer att variera från det
ena året till det andra och att det föreslagna beloppet är avsett att motsvara
det genomsnittliga årsbehovet. Beloppet har i några yttranden betecknats såsom
väl lågt. Statskontoret åter har avstyrkt anvisande av ett särskilt anslag
vid sidan av de anslagsmedel, som enligt utredningens i annat sammanhang
framlagda förslag skulle stå till förfogande för tekniskt-vetenskaplig
forskning. I övrigt har förslaget i denna del icke mött invändningar i yttrandena.
Med hänsyn till byggnadsforskningens stora betydelse för det allmänna
finner jag det påkallat, att staten i viss utsträckning direkt bekostar
dylik forskningsverksamhet. Mot det föreslagna beloppets storlek har jag ej
något att erinra. Då ifrågavarande medel äro avsedda att disponeras i något
annan ordning än det allmänna forskningsanslaget, synes det mig av praktiska
skäl lämpligt, att beloppet anvisas under ett särskilt riksstatsanslag. Jag
tillstyrker alltså, att för nästa budgetår äskas ett reservationsanslag till byggnadsforskning
av 200,000 kronor. Det synes mig också berättigat att hysa
den förhoppningen, att de enskilda företagarna, som arbeta inom denna gren
av näringslivet, skola visa intresse för att i ökad omfattning ekonomiskt
stödja forskningsarbetet. Kommittén bör ägna uppmärksamhet åt frågan örn
att härvidlag stimulera det enskilda intresset.
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
17
Kostnaderna för byggnadsforskningskommitténs verksamhet ha av utredningen
beräknats till 38,000 kronor för år, inberäknat ett belopp av 3,000
kronor till hyra. Hyreskostnaden synes i vanlig ordning böra bestridas från
statens allmänna fastighetsfond. Vad återstående kostnader beträffar, tillhopa
35,000 kronor, har jag med hänsyn till ovissheten i anslagsberäkningen
ansett mig icke böra ifrågasätta någon ändring. Det anslag, som sålunda
skulle erfordras för nästa budgetår, torde böra erhålla natur av förslagsanslag
av samma skäl som jag tidigare i dag angivit beträffande anslaget till statens
tekniska forskningsråd.
De två anslag, vilkas anvisande jag sålunda tillstyrkt, uppgå sammanlagt
till 235,000 kronor eller samma belopp som för ändamålen beräknats i statsverkspropositionen.
Standardisering på det byggnadstekniska området.
Sveriges standardiseringskommission har i skrivelse den 14 maj 1941 på
anförda skäl anhallit örn anvisande av ett belopp av 50,000 kronor för byggnadsteknisk
standardiseringsverksamhet.
Efter att närmare hava redogjort för kommissionens framställning har
departementschefen för egen del i ärendet anfört följande.
Standardiseringsverksainheten har, såsom av det anförda framgår, ett om
.
Aa.nde arbetsfält på byggnadsväsendets område. Ehuru det knappast är
möjligt att närmare beräkna de ekonomiska fördelar, som åtfölja en standardisering
av byggnadsmaterial, synes det dock uppenbart, att en på rätt sätt
upplagd standardiseringsverksamhet skulle giva ett beaktansvärt stöd åt strävandena
till det förbilligande av byggnadskostnaderna, som ej minst under
nuvarande förhållanden är att betrakta såsom ett viktigt allmänt intresse.
Även örn det kan göras gällande, att kostnaderna för en standardiseringsverksamhet
på förevarande område rätteligen borde till väsentlig del bäras
av byggnadsindustrien själv, synes det likväl av skäl, som anförts i samband
med förslaget till inrättande av en statens byggnadsforskningskommitté,
vara nödvändigt, att staten nu täger initiativ till och ekonomiskt stödjer
ifrågavarande verksamhet.
Sveriges standardiseringskommission synes mig vara det lämpligaste organet
för bedrivande av verksamheten. Givetvis böra också de erfarenheter, som
vunnits inom de militära och civila byggnadsutredningarna, på lämpligt sätt
nyttiggöras vid standardiseringsverksainheten. Kommissionen bör vidare nära
samarbeta med kommittén för byggnadsforskning, och måhända visar det sig
lämpligt att de båda organen tillsätta en gemensam kommitté för ändamålet.
Härtill sj nes dock ståndpunkt icke behöva tågås i detta sammanhang.
Kostnaderna under nästa budgetår för den ifrågasatta verksamheten lia beräknats
till 50,000 kronor. Denna kostnadsberäkning har icke givit mig anledning
till erinran.
För min del vill jag alltså tillstyrka, att för nästa budgetår ett anslag å
aO.OOO kronor äskas till standardisering på det byggnadstekniska området.
Da det torde få lörutsättas, att medel behöva anvisas även för följande budgetar,
synes anslaget lämpligen böra anvisas såsom reservationsanslag.
Såsom utiedningen framhållit har (leii tekniska utvecklingen inom byggnadsindustrien
ännu icke hunnit lika långt som inom många av landets öv
Bihang
till riksdagens protokoll I9V2. G sami. Nr 192—194.
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
riga industrigrenar. Särskilt i jämförelse med sådana rationaliserade industrier
som vår verkstadsindustri står byggnadsindustrien efter icke blott i
fråga om materialkännedom och arbetenas rationella utförande utan även beträffande
arbetsmetoder och arbetsorganisation. Utifrån dessa förhållanden
och med hänsyn till byggnadsväsendets stora allmänna betydelse för vårt
land är det en angelägenhet av vikt, att åtgärder vidtagas för åstadkommande
av ett effektivt och organiserat forskningsarbete på ifrågavarande område.
I sådant syfte föreslås i den föreliggande propositionen att under statens medverkan
inrättas en central kommitté — statens kommitté för byggnadsforskning
—- som skall fungera såsom samordnande instans för den på skilda
håll pågående byggnadsforskningen och även hava till uppgift att aktivt dirigera
forskningsarbeten. Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag tillstyrkes av
utskottet. Det har befunnits lämpligt, att åtgärderna för främjande av forskningsverksamheten
till att börja med inriktas på vissa till byggnadsväsende!
hörande problemkomplex, nämligen byggnadsteknik, byggnadsstatik samt
hus- och brobyggnad, och planläggas som en försöksverksamhet. De skäl, som
anförts för en sådan avgränsning av kommitténs verksamhetsområde, synas
utskottet vägande, och utskottet ansluter sig härutinnan till förslaget. Med avseende
å den föreslagna sammansättningen av den nya kommittén för byggnadsforskning
vill det förefalla utskottet, som örn behovet av praktisk erfarenhet
på bostadsbyggandets område icke synes bliva tillgodosett i den utsträckning,
som hade varit önskvärt. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan
härom tages under omprövning av Kungl. Maj :t, därest efter vunnen närmare
erfarenhet forskningsverksamheten genom den föreslagna anordningen
icke kan förväntas få sin avsedda praktiska betydelse. Såsom ovan nämnts
skulle kommittén hava till uppgift att aktivt dirigera forskningsarbeten. För
detta ändamål har föreslagits att ett särskilt årligt anslag å 200,000 kronor
anvisas. Utskottet har intet att erinra mot att staten i angiven omfattning bekostar
dylik forskningsverksamhet. Utskottet tillstyrker vidare att för byggradsforskningskommitténs
verksamhet anvisas ett anslag av förslagsanslags
natur å 35,000 kronor.
I föreliggande proposition har jämväl upptagits frågan örn byggnadsteknisk
standardiseringsverksamhet. Utskottet delar departementschefens uppfattning,
att en dylik verksamhet har ett omfattande arbetsfält på byggnadsväsendets
område. Det vill förefalla utskottet, att en i större utsträckning genomförd
standardiseringsverksamhet å olika byggnadsmaterial skulle giva stora
möjligheter för ett nedbringande av byggnadskostnaderna. Utskottet anser
denna fråga vara av sådan vikt och betydelse —- ej minst i rådande läge —
att staten bör lämna sin medverkan för att ekonomiskt och på annat sätt
stödja denna verksamhet. Det av Kungl. Majit för ändamålet äskade anslaget,
50,000 kronor, tillstyrkes av utskottet. I fråga om sättet för verksamhetens
bedrivande har departementschefens uttalande härutinnan av utskottet lämnats
utan erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
19
att riksdagen må
a) besluta, att en statens kommitté för byggnadsforskning
skall inrättas med de uppgifter, som i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 24 april 1942 angivits;
b) till Statens kommitté för byggnadsforskning för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 35,000 kronor;
c) till Byggnadsforskning för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten
under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor;
d) till Standardisering på det byggnadstekniska området
för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Stockholm den 16 juni 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 192.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till byggnadsforskning m. m. s. 3 i texten