Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19A2/A3 till byggnadsforskning m. m.

1942-06-16 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:193, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19A2/A3 till byggnadsforskning m. m.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

11

Nr 193.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 19A2/A3 till byggnadsforskning

m. m.

(lia avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under tionde huvudtiteln (punkt

40 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3

januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Byggnadsforskning för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag

av 235,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 283, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 april

1942, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att en statens kommitté för byggnadsforskning skall inrättas

med de uppgifter, som i sistnämnda statsrådsprotokoll angivits;

dels till Statens kommitté för byggnadsforskning för budgetåret 1942/43

under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor;

dels till Byggnadsforskning för budgetåret 1942/43 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor;

dels ock till Standardisering på det byggnadstekniska området för budgetåret

1942/43 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande har

överlämnat ett med nr II betecknat betänkande, innehållande förslag till åtgärder

för främjande av tekniskt-vetenskaplig forskning på byggnadsområdet.

I fråga om betydelsen och behovet av byggnadsforskning framhåller utredningen

sammanfattningsvis, att byggnadsverksamheten är en ur många

synpunkter så betydelsefull faktor, att ett framgångsrikt utvecklingsarbete

måste betraktas som ett stort samhällsintresse, samt att på grund av ett

flertal omständigheter, sammanhängande med byggnadsverksamhetens natur

och organisation, någon tillräckligt omfattande och effektiv forskning icke

kan påräknas från industriens och enskilda företagares håll. Skäl finnes för

det allmänna att vidtaga sådana åtgärder, att ett tillräckligt effektivt och

omfattande forskningsarbete kommer till stånd beträffande med byggnadsverksamheten

sammanhängande problem.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

För att ernå en lämplig begränsning av forskningsområdet har utredningen

ansett sig endast böra föreslå åtgärder för främjande av det tekniska

utvecklingsarbetet på byggnadsområdet och att åtminstone tills vidare ej

ingå på de andra problemgrupperna — sociala och medicinska — trots att

dessa i regel lia många beröringspunkter med den tekniska forskningen.

Forskningsområdet beträffande byggnadsverksamheten, framhåller utredningen,

är mycket stort och mångskiftande. På grund härav böra enligt

utredningens mening åtgärder för främjande av byggnadsforskningen från

början planeras så, att de få karaktären av försöksverksamhet och att de

vidtagna anordningarna lätt kunna ändras, kompletteras och utvidgas efter

hand som erfarenhet vunnits. Att för ett så ofantligt stort och oenhetligt

problemkomplex som byggnadsforskningen redan från början skapa en organisation,

som skall lia till arbetsprogram att angripa alla till denna forskning

hänförliga problem, kan leda till att verksamheten blir alltför splittrad

och svåröverskådlig.

Utredningen har därför ansett sig böra begränsa sin uppgift till att utarbeta

förslag till åtgärder för främjande av forskningen i första hand beträffande

sådana problem, som närmast tillhöra områdena byggnadsteknik,

byggnadsstatik samt hus- och brobyggnad.

I fråga om möjligheterna att öka och effektivisera forskningsarbetet med

utnyttjandet av befintliga och planerade laboratorier framhåller utredningen,

att icke obetydliga möjligheter i sådant avseende redan finnas med nuvarande

resurser beträffande laboratorier och i viss grad även forskare.

Vad som erfordras härför är framför allt medel till anställning av personal

och till de med försöken förenade omkostnaderna. Om hänsyn därjämte

tages till planerade och i vissa fall även beslutade nya speciallaboratorier,

vilka motiverats av hänsyn till undervisningen och forskningen vid de tekniska

högskolorna eller av andra särskilda skäl, kan man beräkna, att möjligheter

komma att skapas för ytterligare väsentliga utvidgningar av byggnadsforskningen.

Åtgärder för främjande av byggnadsforskningen.

Utredningen övergår härefter till frågan om de åtgärder för främjande av

byggnadsforskningen, som utredningen från sina utgångspunkter funnit nödvändiga,

och har därvid kommit till den slutsatsen, att man snabbast och

billigast kan nå åsyftade resultat genom att

a) anvisa ett statsanslag till ökad byggnadsforskning inom landet, främst

med utnyttjande av redan befintliga laboratorier på byggnadsområdet;

b) inrätta en statlig kommitté för byggnadsforskning för att dels samordna

och systematisera den forskning, som redan bedrives på byggnadsområdet,

dels leda den ökade forskning, som skulle möjliggöras genom nyssnämnda

anslag, dels ock i lämplig form bekantgöra forskningsresultaten.

Vad därefter angår det av utredningen förordade anslaget till byggnads
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

13

forskning har utredningen vid övervägande av de faktorer, vartill hänsyn

måst tagas, stannat vid att hemställa, att för budgetåret 1942/43 måtte anvisas

ett reservationsanslag av 200,000 kronor för tekniskt-vetenskaplig

forskning på byggnadsområdet.

Utredningen har tänkt sig, att förslagsvis ett belopp, utgörande ungefär

75 procent av anslaget, årligen skulle användas för forskning ävensom till

publicering av erhållna resultat i enlighet med ett av statens kommitté för

byggnadsforskning uppgjort arbetsprogram, vilket årligen skall ingivas till

Kungl. Majit för godkännande och tilldelning av anslag. Återstoden, cirka

25 procent, skulle reserveras för mera fri forskning och användas för att

främja forskningsuppslag, som framkomma under året.

Utredningen övergår härefter till sitt förslag om inrättande av en statens

kommitté för byggnadsforskning och anför till en början om dess uppgifter:

Statens kommitté för byggnadsforskning bör närmast få följande uppgifter,

nämligen

att följa och främja den tekniskt-vetenskapliga forskningen inom byggnadsområdet,

söka ordna god samverkan med och mellan olika intressenter

i forskningsverksamheten och åvägabringa systematisering av denna verksamhet,

att taga initiativ till och låta verkställa byggnadsforskning,

att avgiva av Kungl. Majit, det av utredningen föreslagna statens tekniska

forskningsråd och andra myndigheter infordrade yttranden i tekniska byggnadsfrågor,

särskilt beträffande framställningar örn statsanslag eller statsbidrag

till forskning inom byggnadsområdet, samt

att på byggnadsväsendets område föranstalta om systematiskt samlande,

ordnande och bearbetande av kunskapsmaterial, särskilt det genom statsunderstödd

forskning framkomna, samt vidtaga erforderliga åtgärder för materialets

bekantgörande och nyttiggörande.

En första uppgift för en organisation för byggnadsforskningens främjanjande

bör bliva att skaffa sig kännedom örn vilka forskningsresurser, som

finnas, samt söka komma i kontakt med och skaffa sig en överblick över de

forskningsarbeten, som försiggå. Det bör föreskrivas skyldighet för vederbörande

att i fråga örn sådan enskild byggnadsforskning, som understödes med

statsmedel, lämna statens kommitté för byggnadsforskning alla önskade uppgifter.

Beträffande statliga verk och institutioner torde det böra stadgas befogenhet

för statens kommitté för byggnadsforskning att inhämta uppgifter

i fråga om av dem bedriven forskning eller i övrigt gjorda tekniska rön

på byggnadsområdet. Sådana statliga inrättningar, som mera regelbundet

syssla med byggnadsforskning, böra lämna statens kommitté för byggnadsforskning

uppgifter angående forskningsverksamheten i form av regelbundet

återkommande redogörelser.

Kommitténs uppgift att söka ordna samverkan mellan forskarna eller

forskningsintressenterna bör åsyfta att få arbetena insalta i ett systematiskt

sammanhang och koncentrerade på viktiga samhörande uppgifter samt att

undvika onödigt dubbelarbete eller onödig upprepning.

Med den överblick över forskningsfältet, sorn kommittén har till uppgift

att skaffa sig, bör den tå goda möjligheter att bedöma vilka åtgärder, som

böra vidtagas för forskningsverksamhetens samordning. I ett fall kan det

exempelvis gälla att taga initiativ till att olika institutioner, som sysslat eller

syssla med samma eller liknande problem, därom utbyta rön och erfaren
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

heter, i ett annat fall kan det visa sig erforderligt att sammanföra problemställare

och problemlösare, i ett tredje att taga initiativ till forskning beträffande

en fråga, som av en eller annan anledning alltför mycket försummats.

I fråga om de egna initiativ till forskning, kommittén skall taga, bör

understrykas, att kommittén närmast bör ha samma uppgift som styrelsen

för ett branschorgan för organiserad industriell forskning. Den bör sålunda

vara i betydligt högre grad aktivt dirigerande än det i betänkandet nr I föreslagna

statens tekniska forskningsråd, vars initiativ mera skola avse åtgärder

i stort.

Vid igångsättande av verksamheten torde den statliga kommittén för

byggnadsforskning sålunda, sedan den skaffat sig en överblick över påräkneliga

forskningsresurser och pågående forskningsarbeten, böra göra en inventering

av de forskningsproblem, som det i nuvarande tidsläge är mest

angeläget att få behandlade. Det måste hållas i sikte, att det för närvarande

framför allt är viktigt att bringa ned byggnadskostnaderna på ändamålsenligt

sätt, och teknikerna böra därvid, även örn de största besparingarna

stå att vinna på andra områden än det rent tekniska, kunna göra en betydelsfull

insats genom en på viktiga problem inriktad tekniskt-vetenskaplig

forskning. Sedan en fråga befunnits vara av sådan vikt, att åtgärder böra

vidtagas för dess lösande, utredes huru den ligger till ur forskningssynpunkt

och upplägges ett arbetsprogram för bearbetningen.

Ett verksamt medel vid lösandet av uppgiften att samordna forskningen

samt taga initiativ till ny forskning efter ett systematiskt upplagt program

skulle den statliga kommittén komma att erhålla i det föreslagna anslaget

till byggnadsforskning.

Om kommitténs sammansättning anför utredningen bland annat:

Kommittén bör sammansättas så, att den inrymmer representanter för

de viktigaste intressenterna i byggnadsforskningen, och den bör vidare bestå

av fackmän inom de viktigare specialområden, som verksamheten skulle

beröra. Med utgående från den begränsning av forskningsprogrammet, som

förut angivits, föreslår utredningen, att kommittén sammansättes av en ordförande

samt 15 andra ledamöter representerande olika forskningsintressenter.

Samtliga ledamöter böra utses för tre år. Ordförandena skulle utses av

Kungl. Majit, övriga ledamöter av Kungl. Majit efter förslag av respektive

statens tekniska forskningsråd, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers

tekniska högskola, statens provningsanstalt, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien,

svenska teknologföreningens avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst,

svenska teknologföreningens avdelning svenska arkitektföreningen,

svenska kommunaltekniska föreningen, svenska brandskyddsföreningen,

svenska byggnadsentreprenörföreningen och lantbruksförbundets

byggnadsförening.

Beträffande administrationskostnaderna för statens byggnadsforskningskommitté

hava desamma av utredningen beräknats till 38,000 kronor.

Utredningens förslag ha lämnats utan erinran eller i huvudsak tillstyrkts av

samtliga myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig i ärendet, med

undantag för statskontoret, byggnadsstyrelsen och Stockholms byggnadsfackföreningars

samorganisation.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Med hänsyn till byggnadsverksamhetens stora betydelse ur det allmännas

synpunkt är det uppenbarligen angeläget, att det tekniska nydaningsarbetet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

15

inom denna näringsgren bedrives så effektivt som möjligt. Behovet av en

ändamålsenligt organiserad teknisk forskning inom byggnadsväsendet torde

därför icke behöva närmare motiveras.

Den av utredningen lämnade redogörelsen för det pågående forskningsarbetet

inom byggnadsväsendet visar, att betydande brister finnas i fråga om

forskningsverksamhetens organisation och effektivitet. Utredningen framhåller,

att den tekniska utvecklingen inom byggnadsindustrien icke hunnit

lika långt som inom många av landets övriga industrigrenar. Icke blott i fråga

om materialkännedom och arbetenas rationella utförande utan även beträffande

arbetsmetoder och arbetets organisation står enligt utredningens uppfattning

byggnadsindustrien långt efter exempelvis en sådan modern rationaliserad

industri som vår verkstadsindustri. Det torde vara svårt att bestrida

riktigheten av detta omdöme. Detta förhållande sammanhänger, såsom utredningen

påpekar, bland annat med att byggnadsföretagarna utgöra en

mycket heterogen kår, till avsevärd del bestående av ett stort antal småföretagare,

och att inom branschen saknas tillräckligt starka organisationer med

förmåga och vilja att taga hand om och driva vetenskapligt utvecklingsarbete

av större omfattning. Det väsentliga forskningsarbetet på detta område

bedrives därför utanför byggnadsindustrien. Utredningen anför flera orsaker

till att denna forskning fått begränsade verkningar, men de främsta skälen

härtill synas vara bristande organisation och samarbete, såväl i vad avser

de skilda forskningsinstituten och forskarna inbördes som mellan vetenskapen

och industrien, samt i vissa fall brist på penningmedel.

Den angelägnaste uppgiften för staten i detta läge synes vara att skapa

möjligheter för samordnande och systematisering av byggnadsforskningen i

syfte att rationellt utnyttja de forskningsresurser, som finnas inom landet.

Utredningen har föreslagit, att för sådant ändamål skall inrättas en statens

kommitté för byggnadsforskning med uppgift att följa och främja den tekniskt-vetenskapliga

forskningen på byggnadsväsendets område samt att organisera

samverkan och åvägabringa systematisering inom forskningsverksamheten.

I den mån medel ställas till förfogande skall kommittén taga initiativ

till och låta verkställa byggnadsforskning. Kommittén skall tillika ha att föranstalta

örn att det kunskapsmaterial, som framkommer vid forskningsverksamheten

— särskilt vid statsunderstödda forskningsarbeten — samlas, ordnas

och bearbetas, ävensom vidtaga erforderliga åtgärder för att materialet i

lämplig form publiceras och nyttiggöres. Däremot har utredningen på anförda

skäl funnit det åtminstone tills vidare böra anstå med inrättandet av ett

fristående institut för byggnadsforskning med egna laboratorier. De flesta

av de hörda myndigheterna och organisationerna ha givit sitt förord till utredningens

förslag; i några yttranden har dock förslaget avstyrkts och i stället

har förordats inrättande av ett särskilt byggnadsforskningsinstitut. För

min del ansluter jag mig till utredningens ståndpunkt. Ett byggnadsforskningsinstitut

kan icke komma till stånd utan särskild, säkerligen tidskrävande

utredning, och i varje fall synes det icke föreligga tillräckliga skäl att låta

detta ganska vittutseende spörsmål hindra sådana åtgärder till byggnadsforskningens

främjande, som nied måttliga kostnader kunna genomföras inom

ramen av redan tillgängliga forskningsresurser. Det må i detta sammanhang

framhållas, att den här tillstyrkta organisationen på intet sätt behöver

hindra tillkomsten av nya forskningsinstitut i hel- eller halvstatlig form,

exempelvis den av lantbruksförbundet åsyftade forskningsinstitutionen för

landsbygdens byggnadsfrågor. Samarbetet mellan sådana institutioner och

forskningskommittén måste självfallet bli intimt.

De problemkomplex, som hänföra sig till byggnadsväsendet, äro mycket

omfattande och till sin natur synnerligen skiftande. Utredningen har tänkt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

sig, att åtgärderna från statens sida för främjande av byggnadsforskningen

nu skola begränsas till problemgrupperna byggnadsteknik, byggnadsstatik

samt hus- och brobyggnadskonstruktioner och att de skola planläggas såsom

en försöksverksamhet, vilken kan ändras och byggas ut med ledning av gjorda

erfarenheter. Vad utredningen sålunda förordat har i allmänhet vunnit

anslutning i de avgivna yttrandena, men i några fall har föreslagits en utvidgning

till andra viktiga problemområden eller påyrkats en begränsning av

forskningen till de problem, som sammanhänga med vissa slag av byggnadsarbeten,

enkannerligen sådana för bostadsbyggnader. För min del finner jag

övervägande skäl tala för att forskningskommitténs verksamhetsområde tills

vidare avgränsas i huvudsak på sätt utredningen förordat och att de erfarenheter,

som under arbetets gång vinnas, få bli bestämmande för den fortsatta

verksamhetens art och omfattning.

Beträffande sammansättningen av byggnadsforskningskommittén föreslår

utredningen, att femton ledamöter förordnas av Kungl. Maj :t efter förslag av

vissa angivna institutioner och organisationer samt att ordföranden utan sådant

förslag utses av Kungl. Maj:t. I några yttranden ha framförts önskemål

om att ökad representation i kommittén måtte beredas företagarna inom

byggnadsindustrien och landsbygdsintressena. Skäl synas mig föreligga för att

tillmötesgå dessa önskemål. Jag finner det också naturligt, att byggnadsarbetarna

bli företrädda inom kommittén. Redan med den av utredningen föreslagna

sammansättningen av kommittén blir antalet ledamöter ganska stort,

och den av mig förordade ökningen av representationen i kommittén kan naturligtvis

ingiva betänkligheter, huruvida kommittén med ett så stort antal

ledamöter skall bli arbetsför. Dessa betänkligheter synas mig dock böra få

vika, då det med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som skola åvila kommittén,

är av största betydelse, att kommittén erhåller en såvitt möjligt allsidig

sammansättning. För nödig effektivitet i kommitténs arbete torde kunna

sörjas genom att, såsom utredningen tänkt sig, ett arbetsutskott tillsättes för

handhavande av de löpande uppgifterna.

Såsom ett viktigt led i kommitténs verksamhet skulle enligt utredningens

förslag ingå att låta utföra forskningsarbeten vid de institutioner, som härför

stå till förfogande. För att kommittén skall kunna fullgöra denna uppgift

är det nödvändigt, alt statsmedel i lämplig omfattning stå till disposition för

ändamålet. Utredningen föreslår härför ett årligt anslag å 200,000 kronor och

framhåller därvid, att medelsbehovet säkerligen kommer att variera från det

ena året till det andra och att det föreslagna beloppet är avsett att motsvara

det genomsnittliga årsbehovet. Beloppet har i några yttranden betecknats såsom

väl lågt. Statskontoret åter har avstyrkt anvisande av ett särskilt anslag

vid sidan av de anslagsmedel, som enligt utredningens i annat sammanhang

framlagda förslag skulle stå till förfogande för tekniskt-vetenskaplig

forskning. I övrigt har förslaget i denna del icke mött invändningar i yttrandena.

Med hänsyn till byggnadsforskningens stora betydelse för det allmänna

finner jag det påkallat, att staten i viss utsträckning direkt bekostar

dylik forskningsverksamhet. Mot det föreslagna beloppets storlek har jag ej

något att erinra. Då ifrågavarande medel äro avsedda att disponeras i något

annan ordning än det allmänna forskningsanslaget, synes det mig av praktiska

skäl lämpligt, att beloppet anvisas under ett särskilt riksstatsanslag. Jag

tillstyrker alltså, att för nästa budgetår äskas ett reservationsanslag till byggnadsforskning

av 200,000 kronor. Det synes mig också berättigat att hysa

den förhoppningen, att de enskilda företagarna, som arbeta inom denna gren

av näringslivet, skola visa intresse för att i ökad omfattning ekonomiskt

stödja forskningsarbetet. Kommittén bör ägna uppmärksamhet åt frågan örn

att härvidlag stimulera det enskilda intresset.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

17

Kostnaderna för byggnadsforskningskommitténs verksamhet ha av utredningen

beräknats till 38,000 kronor för år, inberäknat ett belopp av 3,000

kronor till hyra. Hyreskostnaden synes i vanlig ordning böra bestridas från

statens allmänna fastighetsfond. Vad återstående kostnader beträffar, tillhopa

35,000 kronor, har jag med hänsyn till ovissheten i anslagsberäkningen

ansett mig icke böra ifrågasätta någon ändring. Det anslag, som sålunda

skulle erfordras för nästa budgetår, torde böra erhålla natur av förslagsanslag

av samma skäl som jag tidigare i dag angivit beträffande anslaget till statens

tekniska forskningsråd.

De två anslag, vilkas anvisande jag sålunda tillstyrkt, uppgå sammanlagt

till 235,000 kronor eller samma belopp som för ändamålen beräknats i statsverkspropositionen.

Standardisering på det byggnadstekniska området.

Sveriges standardiseringskommission har i skrivelse den 14 maj 1941 på

anförda skäl anhallit örn anvisande av ett belopp av 50,000 kronor för byggnadsteknisk

standardiseringsverksamhet.

Efter att närmare hava redogjort för kommissionens framställning har

departementschefen för egen del i ärendet anfört följande.

Standardiseringsverksainheten har, såsom av det anförda framgår, ett om
.

Aa.nde arbetsfält på byggnadsväsendets område. Ehuru det knappast är

möjligt att närmare beräkna de ekonomiska fördelar, som åtfölja en standardisering

av byggnadsmaterial, synes det dock uppenbart, att en på rätt sätt

upplagd standardiseringsverksamhet skulle giva ett beaktansvärt stöd åt strävandena

till det förbilligande av byggnadskostnaderna, som ej minst under

nuvarande förhållanden är att betrakta såsom ett viktigt allmänt intresse.

Även örn det kan göras gällande, att kostnaderna för en standardiseringsverksamhet

på förevarande område rätteligen borde till väsentlig del bäras

av byggnadsindustrien själv, synes det likväl av skäl, som anförts i samband

med förslaget till inrättande av en statens byggnadsforskningskommitté,

vara nödvändigt, att staten nu täger initiativ till och ekonomiskt stödjer

ifrågavarande verksamhet.

Sveriges standardiseringskommission synes mig vara det lämpligaste organet

för bedrivande av verksamheten. Givetvis böra också de erfarenheter, som

vunnits inom de militära och civila byggnadsutredningarna, på lämpligt sätt

nyttiggöras vid standardiseringsverksainheten. Kommissionen bör vidare nära

samarbeta med kommittén för byggnadsforskning, och måhända visar det sig

lämpligt att de båda organen tillsätta en gemensam kommitté för ändamålet.

Härtill sj nes dock ståndpunkt icke behöva tågås i detta sammanhang.

Kostnaderna under nästa budgetår för den ifrågasatta verksamheten lia beräknats

till 50,000 kronor. Denna kostnadsberäkning har icke givit mig anledning

till erinran.

För min del vill jag alltså tillstyrka, att för nästa budgetår ett anslag å

aO.OOO kronor äskas till standardisering på det byggnadstekniska området.

Da det torde få lörutsättas, att medel behöva anvisas även för följande budgetar,

synes anslaget lämpligen böra anvisas såsom reservationsanslag.

Såsom utiedningen framhållit har (leii tekniska utvecklingen inom byggnadsindustrien

ännu icke hunnit lika långt som inom många av landets öv
Bihang

till riksdagens protokoll I9V2. G sami. Nr 192—194.

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

riga industrigrenar. Särskilt i jämförelse med sådana rationaliserade industrier

som vår verkstadsindustri står byggnadsindustrien efter icke blott i

fråga om materialkännedom och arbetenas rationella utförande utan även beträffande

arbetsmetoder och arbetsorganisation. Utifrån dessa förhållanden

och med hänsyn till byggnadsväsendets stora allmänna betydelse för vårt

land är det en angelägenhet av vikt, att åtgärder vidtagas för åstadkommande

av ett effektivt och organiserat forskningsarbete på ifrågavarande område.

I sådant syfte föreslås i den föreliggande propositionen att under statens medverkan

inrättas en central kommitté — statens kommitté för byggnadsforskning

—- som skall fungera såsom samordnande instans för den på skilda

håll pågående byggnadsforskningen och även hava till uppgift att aktivt dirigera

forskningsarbeten. Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag tillstyrkes av

utskottet. Det har befunnits lämpligt, att åtgärderna för främjande av forskningsverksamheten

till att börja med inriktas på vissa till byggnadsväsende!

hörande problemkomplex, nämligen byggnadsteknik, byggnadsstatik samt

hus- och brobyggnad, och planläggas som en försöksverksamhet. De skäl, som

anförts för en sådan avgränsning av kommitténs verksamhetsområde, synas

utskottet vägande, och utskottet ansluter sig härutinnan till förslaget. Med avseende

å den föreslagna sammansättningen av den nya kommittén för byggnadsforskning

vill det förefalla utskottet, som örn behovet av praktisk erfarenhet

på bostadsbyggandets område icke synes bliva tillgodosett i den utsträckning,

som hade varit önskvärt. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan

härom tages under omprövning av Kungl. Maj :t, därest efter vunnen närmare

erfarenhet forskningsverksamheten genom den föreslagna anordningen

icke kan förväntas få sin avsedda praktiska betydelse. Såsom ovan nämnts

skulle kommittén hava till uppgift att aktivt dirigera forskningsarbeten. För

detta ändamål har föreslagits att ett särskilt årligt anslag å 200,000 kronor

anvisas. Utskottet har intet att erinra mot att staten i angiven omfattning bekostar

dylik forskningsverksamhet. Utskottet tillstyrker vidare att för byggradsforskningskommitténs

verksamhet anvisas ett anslag av förslagsanslags

natur å 35,000 kronor.

I föreliggande proposition har jämväl upptagits frågan örn byggnadsteknisk

standardiseringsverksamhet. Utskottet delar departementschefens uppfattning,

att en dylik verksamhet har ett omfattande arbetsfält på byggnadsväsendets

område. Det vill förefalla utskottet, att en i större utsträckning genomförd

standardiseringsverksamhet å olika byggnadsmaterial skulle giva stora

möjligheter för ett nedbringande av byggnadskostnaderna. Utskottet anser

denna fråga vara av sådan vikt och betydelse —- ej minst i rådande läge —

att staten bör lämna sin medverkan för att ekonomiskt och på annat sätt

stödja denna verksamhet. Det av Kungl. Majit för ändamålet äskade anslaget,

50,000 kronor, tillstyrkes av utskottet. I fråga om sättet för verksamhetens

bedrivande har departementschefens uttalande härutinnan av utskottet lämnats

utan erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

19

att riksdagen må

a) besluta, att en statens kommitté för byggnadsforskning

skall inrättas med de uppgifter, som i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 24 april 1942 angivits;

b) till Statens kommitté för byggnadsforskning för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 35,000 kronor;

c) till Byggnadsforskning för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten

under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor;

d) till Standardisering på det byggnadstekniska området

för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Stockholm den 16 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 192.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till byggnadsforskning m. m. s. 3 i texten