Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa undervisning ssjukhus m. m.
1942-06-16 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:204, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa undervisning ssjukhus m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr %04-
1
Nr 204.
Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 8 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag
till vissa undervisning ssjukhus m. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
69, 74 och 75 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen, att i avbidan
på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1942/43
dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 783,500 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4,044,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag
av 3,200,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1,680,000 kronor;
dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1,700,000 kronor;
dels ock till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala
ett förslagsanslag av 400,000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bilaga
6, punkten 2) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet beräkna för budgetåret
1942/43 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten
130 av ovan omförmälda statsrådsprotokoll) härjämte föreslagit riks
1lilläng
till riksdagens protokoll 19i%. 6 sami. Nr SO4.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr Söndagen
att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 900,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 288, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
30 april 1942, föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
karolinska sjukhuset, som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 30 april 1942 anfört;
2. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4,224,000 kronor;
4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3,110,000 kronor;
5. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
serafimerlasarettet, som föranledas av vad departementschefen i nämnda
statsrådsprotokoll anfört;
6. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,876,000 kronor;
8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,535,000 kronor;
9. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner
m. m., som föranledas av vad departementschefen i nämnda
statsrådsprotokoll anfört;
10. besluta att avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43,
erhålla ändrad lydelse på sätt departementschefen angivit;
11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 792,100 kronor;
12. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten
för anordnande av en neuro-kirurgisk klinik m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 273,000 kronor;
3
Statsutskottets utlåtande Nr SO4.
13. till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 450,000 kronor;
14. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 750,000 kronor;
Karolinska sjukhuset började tagas i bruk år 1937, under vilket år verksamheten
upptogs vid radiumhemmet. Därefter har, framförallt från och
med år 1940, driften successivt kommit i gång vid övriga kliniker och avdelningar.
För närvarande är hela sjukhusanläggningen tagen i bruk för avsett
ändamål utom en del av ögonklinikens lokaler. Till sjukhuset är såsom
ett filialsjukhus knutet garnisonssjukhuset, vilket tillsammans med militära
vårdavdelningar vid karolinska sjukhuset bildar de s. k. garnisonsavdelningarna.
Från och med innevarande budgetår ha forskningsavdelningarna
av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik (radiofysiska och radiopatolcv
giska institutionerna) inlemmats i karolinska sjukhuset, där de anslagsmässigt
delvis redovisas för sig. Från serafimerlasarettet ha två kliniker
överflyttats till karolinska sjukhuset, men lasarettets verksamhet har endast
i mindre grad minskats i omfång. De förutvarande ögonkliniklokalerna
vid lasarettet äro under omändring för att användas för den neurokirurgiska
kliniken.
Efter den nuvarande krisens inträde ha vissa besparingsåtgärder vidtagits
i fråga örn karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, dock endast i speciella
avseenden. En allmän utredning rörande möjliga besparings- och
rationaliseringsåtgärder vid dessa två sjukhus har nu verkställts av särskilda
av besparingsberedningen tillkallade sakkunniga, i det följande benämnda
»de sakkunniga».
I. Besparings- och rationaliseringsåtgärder vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Allmänna överväganden.
De sakkunnigas förslag bygger på en ingående granskning av karolinska
sjukhusets och serafimerlasarettets organisation och verksamhet samt på
jämförelser med förhållandena vid andra likartade sjukhus. De sakkunniga
föreslå åtgärder för att nedbringa belastningen av omkostnadsanslagen för
förstnämnda två sjukhus samt för att öka deras inkomster genom höjda
avgifter med mera, men de största beräkneliga besparingarna stå enligt de
4
Statsutskottets utlåtande Nr 20J+.
sakkunniga att vinna genom indragning av viss personal, utbyte av åtskilliga
befattningar i högre lönegrad mot sådana i lägre lönegrad samt genom
bättre tillvaratagande av personalens arbetskraft. Förslagets tyngdpunkt
ligger alltså i sådana åtgärder, vilka äro ägnade att minska belastningen
av avlöningsanslagen för de två sjukhusen. De besparings- och rationaliseringsåtgärder,
som de sakkunniga föreslå, kunna enligt deras mening vidtagas
utan att sjukhusens möjligheter att motsvara sina uppgifter inskränkas.
Direktionen för karolinska sjukhuset har anfört:
Direktionen ansåge det vara sin skyldighet att söka tillvarataga alla möjligheter
till rationalisering av driften vid de under direktionen ställda sjukhusen
och att i övrigt vidtaga alla de besparingar i fråga om kostnaderna
för sjukhusen, som icke menligt påverkade sjukhusens möjligheter att fylla
de olika viktiga uppgifter, för vilka de vore avsedda. Direktionen ansåge
det emellertid jämväl vara sin plikt att tillse, att de stora värden, som sjukhusen
och deras utrustning representerade, bleve på bästa och mest effektiva
sätt tillvaratagna och utnyttjade. Vid bedömande av de sakkunnigas
olika förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder hade direktionen
ansett sig böra följa dessa riktlinjer. Direktionen tillstyrkte således de av
de sakkunnigas förslag, som kunde leda till besparingar utan att sjukhusens
förmåga att fylla sina uppgifter allvarligt tillbakasattes, men ansåge sig icke
kunna tillstyrka förslag, som enligt direktionens uppfattning kunde allvarligt
skada sjukhusens uppgifter såsom vårdanstalter för sjuka och såsom
karolinska institutets undervisningsanstalter för utbildande av läkare.
Direktionen hade emellertid för avsikt att med ledning av vunna erfarenheter
genom sina egna sakkunniga mg an göra en ingående utredning om möjligheten
till ytterligare besparingar utöver dem av de sakkunniga föreslagna,
som direktionen nu ansåge sig kunna förorda. Direktionen ville därvid ägna
uppmärksamhet såväl åt den medicinska verksamheten som åt sjukhusens
administration och förvaltning.
Direktionen ville därjämte framhålla, att direktionen, då den nu tillstyrkte
eller föresloge indragning eller nedflyttning i lägre lönegrad av vissa befattningar,
förutsatte, att någon ändring i lönevillkoren för ordinarie eller extra
ordinarie innehavare av dessa befattningar icke skulle ifrågakomma, förrän
vederbörande befattningshavare avginge från tjänsten eller förflyttades till
annan befattning vid sjukhusen.
Statsutskottets utlåtande Nr 20J^. 5
I nedanstående tablå har gjorts en sammanställning av de
sakkunnigas förslag och sjukhusdirektionens utlåtande
däröver. Tablån avser föreslagna besparingsåtgärder,
oberoende av örn de kunna genomföras från och med nästa budgetår eller
först senare.
De sakkunniga
Sjukhusdirektionen
Besparingsåtgärd
Besparing
(ev. ökning)
kronor
Besparingsåtgärd
Besparing
(ev. ökning)
kronor
I. Karolinska sjukhuset:
A. Avlöningar:
1. Indragning av 1 laborator på medicinskt -
bakteriologiska laboratoriet.....
2. Indragning av 2 andre underläkare (Ex
22) på radiumhemmet2.......
3. Läkarpersonal m. m. på gymnastikav
delningen
:
indragning av 2 biträdande läkare .
indragning av 1 tredje underläkare
(Ex 18)................
indragning av 1 sjukgymnast (A 9) .
» »1 » (Eo 9) .
nyanställande av 1 andre underläkare
(Ex 22)............
4. Kanslipersonal på klinik- och poliklinik
expeditioner
:
indragning av 1 föreståndarinna
_ (Ali).................
indragning av 1 kameralbiträde
(Eo 8).................
indragning av 3 sjuksköterskor (A 7)
indragning av 6 kontrollbiträden
_ (A 7).................
indragning av 4 kanslibiträden (A 7)
indragning av 3 kontrollbiträden
. (Eo 7).......... _........
indragning av 8 kanslibiträden (Eo 7)
indragning av 2 kontrollbiträden
(Ex 7).................
nyanställande av 1 biträdande kurator
(A 7)...............
nyanställande av 10 kontorsbiträden
(A 4).................
nyanställande av 1 kontorsbiträde
(Eo 4).................
nyanställande av 9 skrivbiträden
(A 2)........._........
nyanställande av 5 skrivbiträden
(Eo 2).................
— 7,500''
— 13,632
— 12,000
- 13,206
-f- 6,816
- 24,747
1 föreståndarinna nedflyttas
från A 11 till A 8
= de sakkunniga
2 sjuksköterskor (A 7) indragas
2
kontrollbiträden (A 7) indragas
3
kanslibiträden (A 7) indragas
2
kontrollbiträden (Eo 7)
indragas
= de sakkunniga
6 kontorsbiträden (A 4)
nyanställas
1 halvtidstjänst för kontorsbiträde
(Eo 4) inrättas.
3 skrivbiträden (A 2) nyanställas
-
- 14,600
1 Ev. en laborator i bakteriolog! å karolinska institutets stat (besparing 9,000 kronor).
2 Ev. indragning av endast 1 (besparing 6,816 kronor).
6
Statsutskottets utlåtande Nr 20 Jt.
De sakkunniga
Sjukhusdirektionen
Besparingsåtgärd
Besparing
(ev. ökning)
kronor
Besparingsåtgärd
Besparing
(ev. ökning)
kronor
5. Sjukvårdspersonal ock städerskor:
inskränkning av antalet röntgenundersökningar,
utsträckning av arbetstiden: besparing
87,000 kr.1,
indragning av:
1 assistent (A 14).........
1 föreståndarinna (A 11).....
1 instrumentmakare (A 10) . . . .
61 sjuksköterskor (A 7).......
21 assistentsköterskor (Eo 5).
7 röntgenbiträden (A 6) . . ,
3 » (Eo 6) . .
2 » (Ex 6) .
8 sjukvårdsbiträden (Eo 2)
2 » (Ex 2)
4 provsköterskor (arv.) . .
1 laboratoriebiträde (arv.)
nyanställande av:
2 förste vaktmästare (A 7)
7 röntgenbiträden (A 4) . .
3 » (Eo 4) .
2 » (Ex 4) .
1 badföreståndarinna (A 2)
3 tandsköterskor (Eo 1) . .
14 barnsköterskor (U 1).......
7 sköterskebiträden och städerskor
(Dl)...............
3 elever (arv.)...........
6. Inbesparing av arbetskraft genom disk
ning
nied diskmaskiner på vårdavdelningarna
.................
7. Inskrivningsexpeditioner och patient
bokföring
:
centralisering av patientbokföringen:
1 kanslibiträde (Eo 7) utbytes mot
1 kontorsbiträde (A 4)......
1 kanslibiträde (Eo 7) indrages,
inbesparing av arbetskraft genom användning
av maskinella hjälpmedel
vid patientbokföringen samt genom
att låta patienterna själva ombesörja
ärenden vid utskrivningen.
8. Arvodena åt direktionens vice ordf.
och ledamöter sänkas till 6 kr. pr
sammanträde.............
— 245,162
— 27,000
4,008
1 föreståndarinna nedflyttas
från All till A 8
12 sjuksköterskor (A 7) indragas
1
assistentsköterska (Eo 5)
indrages
1 halvtidstjänst för sjuksköterska
(Eo 7) inrättas
2 tandsköterskor (U 2) nyanställas
-
10 elever/provsköterskor
(arv.) nyanställas
— 34,300
— 3,800
1 Ej formligt förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 20J+.
7
De sakkunniga
Sjukhusdirektionen
Besparingsåtgärd
Besparing
(ev. ökning)
kronor
Besparingsåtgärd
Besparing
(ev. ökning)
kronor
9. Kassakontrollantens arvode sänkes från
1,800 till 900 kr............
B. Omkostnader
1. Bränsle, lyse och vatten:
kontroll över förbrukningen av värme,
elektrisk ström och vatten,
tillsyn att för starka glödlampor ej
användas,
föreskrift utfärdas för personalen att
spara på varmvatten,
tillsyn å fönster och vädring,
utredning verkställes om lämpligheten
att tillvarataga värmen vid sopförbränningen.
2. Förenkling av blanketter........
3. Medicinförbrukningen förbilligas genom
användande av lösningar, ampullflaskor,
beredningar, framställda på apotek
m. m.
C. Inkomster.
1. Höjning av poliklinikavgifterna:
a) återbesökstaxan höjes från kr. 1.60
till 2.—,
b) särskilt tillägg vid operativa ingrepp,
c) särskild avgift för laboratorieundersökningar,
d) samma taxor vid psykiatriska polikliniken
som vid övriga polikliniker
2. Höjning av bostadshyror: inkomstök
ning
30,000 kr.
II. Serafimerlasarettet.
A. Avlöningar.
1. Sänkning av kassakontrollantens arvode
.................
600’
— 6,000
2. Indragning av 1 andre underläkare på
öron-, näs- och halspolikliniken
(Ex 22).................
- 350,839
— '' 300
— 6,816
= de sakkunniga
Direktionens kansli, sysslomanskontoret
och köksexpeditionen:
1
kontorsbiträde (A 4) ersättes
med 1 skrivbiträde
(Eo 2)
1 kontorsbiträde (Eo 4) ersättes
med 1 skrivbiträde
(Eo 2)
= de sakkunniga
— 600
= de sakkunniga
= de sakkunniga; besparing
30,000 kr.
= de sakkunniga
= de sakkunniga
— 900
= de sakkunniga
= de sakkunniga
— 50,400
— 300
— 6,816
Besparing på serafimerlasarettets stat 300 kr., jfr nedan.
8
Statsutskottets utlåtande Nr S04-.
De sakkunniga
Sjukhusdirektionen
Besparingsåtgärd
Besparing
(ev. ökning)
kronor
Besparingsåtgärd
Besparing
(ev. ökning)
kronor
3. Indragning av 1 sjukgymnast (Ex 9)
på gymnastikavdelningen ......
— 3,465
= de sakkunniga
— 3,465
4. Kanslipersonalen på klinik- och poli- klinikexpeditioner :
indragning av 3 sjuksköterskor (A 7)
indragning av 6 kanslibiträden (Eo 7)
indragning av 1 kontorsbiträde
(Ex 4).................
nyanställande av 4 kontorsbiträden
(A 4).................
nyanställande av 3 kontorsbiträden
(Eo 4).................
nyanställande av 2 skrivbiträden
(A 2).................
nyanställande av 1 skrivbiträde (Eo 2)
— 5,085
2 sjuksköterskor (A 7) in- dragas
2 kanslibiträden (Eo 7) in- dragas
4 kontorsbiträden (Eo 4) ny- anställas
— 2,500
5. Personalen på sysslomanskontoret m.m
indragning av 1 kameralbiträde (A 8)
1 förste vaktmästare (A 7) ersättes
med 1 kontorsbiträde (A 4) ....
1 förste vaktmästare (A 7) utbytes
— 3,837
— 549
— 369
= de sakkunniga
== de sakkunniga
= de sakkunniga
1 kameralbiträde (Ex 8) er- sättes med 1 kanslibi- träde (A 7)
— 3,837
— 549
— 369
6. Utökning av sjukvårdspersonalens ar- betstid ; besparing 43,500 kr.1
-t- 36
B. Omkostnader:
1. Förenkling av blanketter.
2. Förenkling av kosthållet.
= de sakkunniga
C. Inkomster:
1. Höjning av poliklinikavgifter liksom
vid karolinska sjukhuset.
Se ovan beträffande inkom- ster vid karolinska sjuk-
2. Höjning av bostadshyror; inkomstök- ning 5,800 kr.
huset
— 20,421
— 17,800
—371,2602 * * *
— 68,2008
1 Ej formligt förslag.
2 Härtill komma besparingar å rörligt tillägg samt genom ev. utökning av sjukvårdspersona
lens
arbetstid, vidare till beloppet ej angivna besparingar samt ökade inkomster.
8 Härtill komma besparingar & rörligt tillägg, till beloppet ej angivna besparingar samt ökade
inkomster.
9
Statsutskottets utlåtande Nr 20Jh
Departementschefen har anfört följande:
Innan jag övergår till att redogöra för och taga ställning till de olika avsnitten
i den utredning med förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som framlagts av
besparingsberedningens sjukhussakkunniga vill jag i korthet beröra bakgrunden
till denna besparingsutredning samt grundlinjerna i de sakkunnigas
utlåtande och däröver avgivna yttranden ävensom klargöra min allmänna
inställning till de sakkunnigas förslag.
Redan innan karolinska sjukhuset under år 1040 i huvudsak trädde i
verksamhet, anbefalldes ett förnyat övervägande av sjukhusets personalorganisation.
Det är delvis denna utredning, som besparingsberedningens
sjukhussakkunniga nu verkställt, varför deras förslag alltså icke föranletts
enbart av den statsekonomiska situationen. Emellertid bör det från början
framhållas, att den föreslagna besparings- och rationaliseringsundersökningen
väsentligen motiverats av det statsfinansiella läget. De sakkunnigas förslag
utgör således närmast ett led i den allmänna översyn av statsförvaltningen,
som företages för att så långt sig göra låter genom besparingar motverka
den fortgående utgiftsstegringen.
De sakkunniga hålla före, att de av dem efter ingående undersökningar
samt jämförelser med förhållandena vid andra sjukhus föreslagna besparingsåtgärderna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet kunna vidtagas
utan att vägande sjukvårds- och undervisningsintressen trädas för nära.
Beträffande ett flertal av åtgärderna uttalas emellertid en motsatt uppfattning
av direktionen för karolinska sjukhuset samt av de två sjukhusens överläkare
och avdelningsföreståndare, vilka jämväl påpekat praktiska hinder för
genomförandet av vissa föreslagna besparingsåtgärder. Att jag, såsom av det
följande kommer att framgå, på åtskilliga punkter icke ansett mig kunna
förorda de sakkunnigas förslag, har också främst berott på att jag funnit
mig böra fästa vikt vid de noggrant motiverade utlåtanden, vilka avgivits
av direktionen samt de ansvariga läkarna och vilka i huvudsak gått i
avstyrkande riktning. Då jag sålunda nödgats intaga en avböjande ståndpunkt
till åtskilliga förslag till betydande och i och för sig högst önskvärda
besparingar, är jag angelägen framhålla, att detta skett först efter ingående
granskning av varje enskilt förslag samt därav berörda förhållanden,
varvid det omfattande utredningsmaterial, som sakkunnigutlåtandet och de
däröver avgivna yttrandena utgöra, kompletterats vid överläggningar med
representanter för de sakkunniga och för sjukhusen. Jag vill också betona,
att jag, då i flera fall lämpligheten av ifrågasatta besparingsåtgärder synts
mig synnerligen svårbedömd och tveksam, tagit fasta på direktionens förklaring,
att direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt
undersökning rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet. Frågan örn besparings- och rationaliseringsåtgärder vid
ifrågavarande två sjukhus är därför icke nu slutligt avgjord. Det förebragta
utredningsmaterialet bör i väsentliga hänseenden kunna läggas till grund
för den fortsatta undersökningen och därav föranledda framtida avgöranden.
Jag förutsätter, att resultat i vissa hänseenden av detta fortsatta besparingsarbete
skola föreligga redan i sjukhusdirektionens anslagsäskanden för budgetåret
1943/44.
Karolinska sjukhuset är statens undervisningssjukhus; det har såväl i
fråga om personal som beträffande lokaler och annan utrustning blivit väl
tillgodosett. Sjukhusets standard återspeglas helt naturligt i driftkostnaderna,
10
Statsutskottets utlåtande Nr W4-
vilka måste anses höga, även om man till fullo beaktar sjukhusets karaktär
av undervisningssjukhus samt uppmärksammar, att de utgifter för garnisonssjukvården,
vilka belasta sjukhusets stat och som uppgå till omkring
en miljon kronor årligen, icke motvägas av några inkomster. I än högre grad
än tidigare är det emellertid under nuvarande förhållanden nödvändigt, att
återhållsamhet iakttages beträffande utgifter och att varje möjlighet till
besparingar tillvaratages, även om detta skulle leda till en viss sänkning av nuvarande
standard. Vad nu sagts gäller även i tillämpliga delar serafimerlasarettet.
De sakkunniga finna besparingar av större omfattning möjliga endast vid
karolinska sjukhuset; ett genomförande av deras förslag har beräknats medföra
en årlig besparing för sjukhusets del av något mer än 350,000 kronor,
medan motsvarande belopp för serafimerlasarettets del utgör endast omkring
20,000 kronor. Härtill komma dock enligt de sakkunniga i fråga om båda
sjukhusen till beloppet ej beräkneliga utgiftsminskningar och inkomstökningar.
Besparingsförslagets tyngdpunkt ligger i de ifrågasatta indragningarna
av personal och utbyte av dyrare arbetskraft mot billigare sådan. Beträffande
den ojämförligt viktigaste personalfrågan, som gäller möjligheten
att inbespara omkring 245,000 kronor av avlöningskostnaderna för sjukvårds-
och städpersonal vid karolinska sjukhuset, har emellertid, såsom
av det följande kommer att närmare framgå, klarlagts, att stora praktiska
svårigheter utgöra hinder för att de sakkunnigas förslag på denna
punkt för närvarande genomföres. Jag har i fråga örn de båda sjukhusens
avlöningskostnader funnit möjligt att uppnå en besparing av för karolinska
sjukhusets del i runt tal 60,000 kronor och för serafimerlasarettets del i runt
tal 18,000 kronor.
För nedbringande av de båda sjukhusens omkostnader ha de sakkunniga
framlagt vissa förslag till omedelbara åtgärder, vilkas beräknade ekonomiska
betydelse dock är relativt ringa. De ha vidare föreslagit åtskilliga kontrollåtgärder
och undersökningar. Jag har icke funnit anledning till erinran mot
förslagen.
De sakkunniga föreslå slutligen vissa nya eller höjda poliklinikavgifter
samt höjda hyror för personalbostäder men ha icke funnit möjligt beräkna
den ökning i inkomster, som förslagets genomförande i denna del
skulle medföra för sjukhusen. Av förslagen kunna enligt min mening en
del antagas till genomförande, medan andra icke torde kunna slutgiltigt
prövas förrän efter ytterligare utredning.
Slutligen vill jag framhålla, att de föreslagna besparingsåtgärderna i vad
de förutsätta personalförändringar till stor del icke kunna genomföras förrän
vid befattningshavares avgång eller förflyttning och att således besparingen
för nästa budgetår under alla förhållanden icke kan bliva betydande. Vad
beträffar tillsatta extra ordinarie tjänster utgår jag ifrån att förändring av
sådana till ordinarie eller extra ordinarie befattningar i lägre lönegrad i allmänhet
bör genomföras redan från och med nästa budgetår. Tjänstinnehavaren
bör i dessa fall få bibehålla sin löneklassplacering och kommer i så
fall icke att vidkännas någon omedelbar löneminskning. Örn tillsatt extra
ordinarie befattning indrages utan att annan tjänst inrättas i stället, bör
vidare indragningen icke alltid genomföras omedelbart utan torde enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande kunna få anstå under en övergångstid, i avvaktan
på att befattningshavaren erhåller annan sysselsättning eller avgår
av annan orsak.
Statsutskottets utlåtande Nr 20J+. 11
Av den lämnade redogörelsen framgår att besparingsberedningens sjukhussakkunniga
ansett, att de av dem föreslagna besparingsåtgärderna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet kunde vidtagas utan att vägande
sjukvårds- och undervisningsintressen träddes för nära, medan däremot
direktionen för karolinska sjukhuset beträffande ett flertal av de
ifrågasatta åtgärderna uttalat en motsatt uppfattning. Departementschefen
har på åtskilliga punkter icke ansett sig kunna förorda de sakkunnigas
förslag men samtidigt framhållit, att frågan om besparings- och
rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
med den av honom sålunda intagna ståndpunkten icke nu från hans sida
vore slutligt avgjord. Departementschefen har nämligen tagit fasta på direktionens
förklaring, att direktionen ämnade låta genom egna organ verkställa
en fortsatt undersökning rörande besparingsmöjligheterna vid ifrågavarande
två sjukhus. De olika i förevarande avseende framkomna förslagen
avse i ett flertal fall svårbedömliga frågor av organisatorisk och praktisk
art. Den begränsade tid, som stått utskottet till buds sedan förevarande
proposition överlämnats till utskottet för förberedande handläggning,
har emellertid icke medgivit utskottet — som jämväl i övrigt haft
en mycket betydande arbetsbörda — att ägna de genom propositionen
framlagda förslagen den ingående granskning, som varit önskvärd. Med
hänsyn härtill anser utskottet sig böra med styrka framhålla angelägenheten
av att den av direktionen i utsikt ställda utredningen beträffande
ytterligare besparings- och rationaliseringsåtgärder vid sjukhusen kommer
till stånd och bedrives i väsentliga hänseenden med utgångspunkt från det
nu förebragta utredningsmaterialet.
Vad departementschefen i detta sammanhang i övrigt anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Avlöningar vid karolinska sjukhuset.
a) L äk ar p e r s o n al.
Vid karolinska sjukhuset finnas tre centrallaboratorier, nämligen
ett medicinskt-kemiskt, ett medicinskt-fysiologiskt och ett medicinsktbakteriologiskt.
Vid vart och ett av centrallaboratorierna finnes anställd
en laborator med ett arvode av 7,500 kronor.
På karolinska institutets stat finnes därjämte uppförd en ordinarie befattning
såsom laborator i bakteriologi vid patologisk-anatomiska institutionen
(lön 6,000 kronor, tjänstgöringspenningar 3,000 kronor). Denna institutions
bakteriologiska laboratorium är förlagt till patologiska avdelningen
vid karolinska sjukhuset. Professorn i patologisk anatomi vid karolinska
institutet är tillika föreståndare för den patologiska avdelningen vid
nämnda sjukhus.
De sakkunniga ha föreslagit, att medicinskt-bakteriologiska centrallaboratoriet
vid karolinska sjukhuset skulle sammanslås med karolinska institutets
bakteriologiska laboratorium på sjukhusets patologiska avdelning.
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 204-
Departementschefen har — under erinran att läkarutbildningssakkunniga
föreslagit inrättande av en professur i bakteriologi vid karolinska institutet
— ansett att det av de sakkunniga berörda spörsmålet om sammanslagning
av ifrågavarande två laboratorier bör avgöras i sammanhang med
behandlingen av läkarutbildningssakkunnigas berörda förslag.
Beträffande ju b i 1 e u m s k 1 i n i k e n ha de sakkunniga föreslagit indragning
av en underläkartjänst på radiumhemmet.
Departementschefen har förklarat sig icke beredd att nu tillstyrka indragning
av någon läkarbefattning vid hemmet, men utgått ifrån att denna
fråga ägnas särskild uppmärksamhet vid den fortsatta besparingsutredning,
som sjukhus direktionen ämnade verkställa.
För gymnastikav delning ens vidkommande ha de sakkunniga
föreslagit, att personalen reduceras med 2 biträdande läkare, 1 tredje underläkare
och 2 sjukgymnaster men i stället ökas med 1 andre underläkare.
Departementschefen har på anförda skäl för sin del allenast förordat en
sådan förändring i personalorganisationen, att arvodet till en av de biträdande
läkarna, nämligen den vars sakkunskap företrädesvis ligger på det
medicinska området, tills vidare indrages. Tillräckliga skäl att förändra den
nuvarande tredje underläkartjänsten, vilken delvis är en typisk utbildningsbefattning,
till en andre underläkartjänst synas departementschefen
icke föreligga.
De sakkunnigas förslag örn minskning av antalet sjukgymnaster anser
departementschefen sig icke kunna taga ställning till utan en mera ingående
utredning. Behovet av sjukgymnaster bör — framhåller departementschefen
— ingående undersökas vid direktionens fortsatta besparingsundersökningar,
därvid särskilt böra övervägas möjligheterna att öka sjukgymnasternas
arbetstid.
Departementschefen har i detta sammanhang framhållit, att vad av
honom sålunda föreslagits medför även en besparing av 2,800 kronor på
gymnastiska centralinstitutets avlöningsanslag.
b) Övrig personal å klinik er o eli
avdelningar.
Kanslipersonalen å klinik- och poliklinikexpeditioner.
De sakkunniga ha vid granskning av de arbetsuppgifter, som åvila olika
till sjukhusets kanslipersonal hörande befattningshavare, funnit, dels att vissa
av dessa befattningshavare borde kunna undvaras och deras göromål överflyttas
till andra redan bestående befattningar, dels och framför allt, att i
åtskilliga fall inrättats högre biträdesbefattningar än som varit erforderligt
med hänsyn till arten av de till befattningarna knutna göromålen. Några
befattningar böra därför enligt sakkunnigförslaget indragas, medan ett större
antal — huvudsakligen kansli- och kontrollbiträdestjänster — anses kunna
13
Statsutskottets utlåtande Nr ^Översättas
med lägre tjänster. De sakkunniga ha funnit oriktigt, att i några fall
till sköterskor utbildade och som sådana avlönade personer anlitas för expeditionsgöromål,
och föreslagit, att dessa sköterskor ersättas med kontorspersonal.
Slutligen föreslås utbyte av en kanslibiträdesbefattning på sjukhusets
sociala hjälpbyrå mot en biträdande kuratorstjänst. Dessa två befattningar
tillhöra samma lönegrad.
Sjukhusdirektionen har ansett vissa angivna högre biträdes- och sköterskebefattningar
kunna utbytas mot biträdesbefattningar i lägre lönegrader men
hävdat, att ett genomförande i övrigt av de sakkunnigas förslag örn
indragning eller utbyte av kanslipersonal icke kan ske utan risk för allvarliga
rubbningar i sjukhusets verksamhet. En föreståndarinnebefattning vid
radiumhemmet, vilken enligt sakkunnigförslaget skulle ersättas med en
kanslibiträdestjänst, bör enligt direktionens mening bibehållas men placeras
i lönegrad A 8 i stället för såsom nu A 11. Direktionen finner den föreslagna
personalförändringen å sociala byrån icke behövlig. Slutligen föreslår direktionen,
att en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst å medicinska kliniken
måtte utbytas mot en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning.
Departementschefen har tillstyrkt vidtagande för nästa budgetår av de
av direktionen förordade personalförändringarna, med undantag av det av
direktionen föreslagna personalutbytet å medicinska kliniken. Departementschefen
har i detta sammanhang vidare anfört, att han icke avvisade
tanken på ytterligare besparingar i fråga om kostnaderna för biträdespersonalen,
utan förutsatte, att direktionen komme att ägna fortsatt uppmärksamhet
åt frågan om sjukhusets behov av kvalificerad sådan personal och
möjligheterna att reducera denna. Därvid borde bland annat undersökas
möjligheterna att ytterligare minska antalet kontrollbiträdestjänster på
radiumhemmet. Departementschefen räknade följaktligen med att möjligheterna
till besparingar med avseende å avlöningar till karolinska sjukhusets
kanslipersonal komme att efter kompletterande utredningar ånyo upptagas
till granskning.
Sjukvårdspersonal och städerskor.
De förslag av de sakkunniga, som skulle kunna medföra de största besparingarna
med avseende å sjukhusets personalkostnader, gälla sjukvårdspersonalen.
Dessa förslag gå framför allt ut på att de på vårdavdelningarna såsom
nattsköterskor tjänstgörande assistentsköterskorna ersättas nied elever (provsköterskor),
samtidigt som antalet nattöversköterskor ökas något. De erforderliga
eleverna (provsköterskorna) skulle tagas från vårdavdelningarnas dagpersonal.
Även härutöver föreslå emellertid de sakkunniga besparingar beträffande
sjukvårds- och städpersonalen på såväl vårdavdelningarna som övriga
avdelningar av sjukhuset.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 204-
Av följande sammanställning framgår den närmare innebörden av de
sakkunnigas och direktionens förslag.
Kanslipersonal på Tdiniker och avdelningar.
Nuvarande förhållanden 1
De sakkunnigas
förslag
Sjukhusdirektionens förslag
Avdelning
Föreståndarinna
Kameralbiträde
Sjuksköterska
Kansli- eller
kontrollbiträde
Kontorsbiträde
Bitr. kurator
Kanslibiträde
Kontorsbiträde8
Skrivbiträde8
Föreståndarinna
Sj uksköterska
Kansli- eller
kontrollbiträde
Kontorsbiträde
Skrivbiträde
Ali
Eo 8
A 7
A 7
Eo
7
Ex
7
A 4
Eo
4
A 7
A 7
A, Eo
4
A,Eo
2
A 8
A 7
A 7
Eo 7
A 4
Eo 4
A 2
Gemensam exp. för
med. o. kir. klin. .
(1)
1(0)
1
2(1)
1
1
i
2
1
1
Biblioteken......
—
—
—
—
1(0)
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
—
-i
Med. klin.: Kem. lab.
» » Fys. »
—
—
—
1(0)
—
—
leo
—
—
—
1
—
1
» » Bakt. »
> » Pokki. .
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
2
—
—
—
—
—
2
—
—
Fysikal. avd......
—
—
1
—
—
—
—
(1)
—
—
—
i
—
1
—
—
—
—
—
Kir. poliklin......
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
2
—
—
—
—
—
2
—
—
Kvinnoklin.......
—
—
—
(1)
1(0)
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
—
Kvinnopoliklin.....
—
—
—
1(0)
(1)
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
Öronklin........
—
—
—
(1)
1
—
—
1
—
—
2
—
—
—
—
1
—
1
—
Öronpoliklin......
—
—
—
1(0)
(1)
—
—
—
—
—
1
i
—
—
—
—
1
—
—
Ögonklin........
—
—
—
(1)
11
—
—
—
—
—
1 i
—
—
—
—
—
—
7»
—
Ögonpoliklin......
1(1)
1(0)
1
Fsyk. klin.......
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
i
—
—
1
—
—
—
1
Psyk. poliklin.....
(1)
Tandpoliklin......
Gymnastikavd.....
Patol. lab.......
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
—
Röntg. diagn. avd. .
—
—
—
2
(1)
—
—
3(2)
—
1
2
2
—
—
2
—
—
3
—
Sociala hjälpb.....
—
—
—
—
1
—
(1)
—
1
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
Radiumhemmet:
Gyn. avd......
1
1
_
_
_
_
2
_
_
_
1
_
—
1
—
Allm. avd......
1
—
—
5
2
2
—
1
—
1
3
6
1
—
3
1
3
2
1
Radiopat. inst. . .
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
Radiofys. » . .
L
Summa
1
1
3
13
11
2
4
8
1
4
24
14
1
1
9
9
12
8 V»
3
(14)
(12)
(6)
(7)
43 (46)
43
43''/
2
1 När den verkliga personalorganisationen avviker från den fastställda personalstaten, angives förhållandet
enligt den fastställda personalstaten inom parentes. 2 * De sakkunniga ha ej uppdelat dessa tjänster i ordinarie
och extra ordinarie men förutsatt, att 2/s skulle bli ordinarie.
Statsutskottets utlåtande Nr 20^. 15
De sakkunnigas förslag innebär sammanfattningsvis att följande tjänster
skulle indragas, nämligen
1 assistenttjänst.........................A 14
1 föreståndarinnetjänst.....................A 11
1 instrumentmakar!] anst.....................A 10
61 sjukskötersketj ansler......................A 7
21 assistentskötersketjänster...................Eo 5
7 röntgenbiträdestjänster....................A 6
3 t> ....................Eo 6
2 * ....................Ex 6
8 sjukvårdsbiträdestjänster...................Eo 2
2 » ...................Ex 2
samt att följande tjänster skulle inrättas, nämligen
2 förste vaktmästar!]''änster...................A 7
7 röntgenbiträdestjänster....................A 4
3 t> ....................Eo 4
2 t> ....................Ex 4
1 badföreståndarinnetjänst...................A 2
3 tandskötersketj änster.....................Eo 1
14 barnskötersketjänster.....................U 1
7 sköterskebiträdes- och städerska tjänster...........U 1
Därtill kommer enligt de sakkunnigas förslag, att antalet provsköterskor
skulle minskas med 4, medan antalet elever ökas med 3 samt att ett laboratoriebiträde
ej vore erforderligt. Förslaget innebär, sett mot personalförteckning
och gällande lönestat i övrigt, en besparing av 274,008 kronor och
i jämförelse med nuvarande personalförhållanden en besparing av 245,162
kronor jämte tillägg m. m.
Som en utväg att vinna betydande minskning av utgifterna för sjukvårdsoch
städpersonal vid sjukhuset framhålla de sakkunniga vidare — utan att
framställa preciserade förslag — möjligheten att generellt öka arbetstiden.
Sjukhusdirektionen och överläkarna vid sjukhuset ha gentemot sakkunnigförslaget
framförallt framhållit, att nattjänsten vid sjukhuset enligt förslaget
icke skulle bliva tillfredsställande, enär nattöversköterskoma icke skulle kunna
medhinna de arbetsuppgifter, som nattjänstgörande elever icke vore kompetenta
eller ens berättigade att åtaga sig. Direktionen har vidare upplyst, att
sjuksköterskeskolorna förklarat sig icke kunnat ställa elever i erforderligt
antal till förfogande för nattjänst — endast 11 elever kunde kontinuerligt
disponeras för sådant ändamål — varjämte direktionen uttalat, att anlitande
av sköterskebiträden i stället för assistentsköterskor för nattjänst, något som
direktionen övervägt, skulle, då sjukhuset saknade en i sjukvårdstjänst inövad
biträdeskår, innebära en betydande försämring och samtidigt en tämligen
ringa besparing. Att minska dagpersonalen i den omfattning, som skulle
krävas, örn de nattjänstgörande assistentsköterskoma skulle ersättas med
redan förefintlig dagpersonal, kan enligt direktionens bestämda mening icke
16
Statsutskottets utlåtande Nr 20/t.
ske utan men för sjukvården, om ej samtidigt personalens arbetstid utökas,
vilket dock icke synes direktionen kunna ifrågakomma utan samband med en
allmän reglering.
Direktionen och överläkarna ha enat sig om att, i stället för vad de sakkunniga
i detta avseende föreslagit, framlägga ett besparingsförslag, enligt
vilket de nuvarande nattöversköterskorna skulle ersättas med elever, en förändring
som vore praktiskt genomförbar och ur vårdsynpunkt godtagbar.
Till de sakkunnigas övriga förslag örn förändringar beträffande sjukvårdsoch
städpersonalens vid sjukhuset antal och tjänsteställning har direktionen
endast i mycket begränsad omfattning kunnat ansluta sig.
En från sjukhusets sida gjord beräkning av den besparing, som skulle vinnas,
om nattassistentsköterskorna skulle så långt det är möjligt utbytas mot
elever och i övrigt ersättas med sköterskebiträden samt dagpersonalen minskas
med en elev för varje vårdavdelning, har givit följande resultat. 52
assistentsköterskebefattningar och 46 elevbefattningar (för dagtjänst) skulle
komma att indragas, vilket skulle medföra minskning av avlöningskostnaderna
med omkring 225,000 kronor. Som ersättare för assistentsköterskorna
skulle utöver de 11 eleverna, som kunde påräknas för nattjänst, behövas ej
mindre än 50 sköterskebiträden. Vidare tillkomme, om sakkunnigförslaget
följdes, 3 nattöversköterskor och en assistentsköterska som avlösare för dessa.
Avlöningar till den personal som sålunda skulle komma att övertaga assistentsköterskornas
nattjänst, kunde beräknas uppgå till sammanlagt nära 175,000
kronor. I besparing skulle alltså vinnas ungefär 50,000 kronor. Från denna
summa borde emellertid dragas ett belopp, som motsvarade kostnaden för
det ökade behov av extra sköterskor för vakning hos nyopererade eller oroliga
patienter med flera, vilket uppstode örn assistentsköterskebefattningarna indroges.
Till beräkningarna har fogats anmärkningen, att den av de sakkunniga föreslagna
organisationen icke torde kunna genomföras utan dröjsmål och svårigheter.
Sjukhuset vore nämligen i fråga om mottagandet av elever bundet av
kontrakt med sköterskeskolorna och vidare finge det anses omöjligt att erhålla
sköterskebiträden uteslutande för nattjänstgöring.
Ett genomförande av direktionens och överläkarnas förslag, vilket innebär
att 8 ordinarie sköterskor ersättas med lika många elever, kan beräknas medföra
en besparing av omkring 27,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Av ifrågavarande två besparingsförslag anser jag mig ehuru med tvekan
böra för närvarande förorda det som framlagts av direktionen och överläkarna.
Det avgörande för mig är härvid, att ett tillräckligt antal elever
icke för närvarande kan påräknas för nattjänsten och att svårigheter även
torde föreligga att erhålla för dylik tjänstgöring skolade och lämpliga biträden.
Planerna på att ordna nattjänsten vid sjukhuset i enlighet med
vad de sakkunniga tänkt sig böra emellertid därför ej skrinläggas. Då natttjänsten
ej blott, såsom förut framhållits, vid serafimerlasarettet och karo
-
17
Statsutskottets utlåtande Nr £04.
linska sjukhusets ögonklinik utan även vid de flesta andra sjukhus i riket
anförtrotts åt sköterskebiträden, bör, så snart karolinska sjukhusets kår av
sköterskebiträden erhållit nödig erfarenhet i sjukvårdsarbete, frågan om
en övergång till sistberörda ordning ånyo prövas. Måhända kunna också
möjligheterna att erhålla elever för vakning framdeles förbättras, och åtminstone
en partiell övergång till användning av elever i stället för nattsköterskor
visa sig genomförbar utan större betänkligheter. Jag räknar med
att sjukhusdirektionen vid sina fortsatta undersökningar av besparingsmöjligheterna
vid sjukhuset ägnar denna betydelsefulla besparingsfråga särskild
uppmärksamhet.
_ Vad beträffar de sakkunnigas övriga förslag till besparingar i fråga örn
sjukvårds- och städpersonal kan jag, då jag anser mig icke böra ifrågasätta
en ökning av arbetstiden enbart för nämnda personal, för närvarande icke
biträda denia vidare mån än sjukhusdirektionen förordat. Frågan örn placeringen
i lönehänseende av radiofysiska institutionens assistent- och instrumentmakare!^’änster
torde emellertid böra upptagas i samband med omprövning
av institutionsvaktmästarnas lönegradsplacering (jämför vad som
anförts i årets statsverksproposition under rubriken För flera huvudtitlar
gemensamma frågor, sid. 5).
c) Disken på vårdavdelningarna.
De sakkunniga ha föreslagit inköp av diskmaskiner för utförande av den
diskning på avdelningarna, som nu ombesörjes av städerskorna.
Departementschefen har i anslutning till vad sjukhusdirektionen i ärendet
anfört framhållit, att då den föreslagna anordningen vore relativt oprövad
hade departementschefen intet att erinra mot att direktionen först anställde
undersökningar och prov. Frågan komme alltså framdeles att åter
upptagas till behandling.
d) Inskrivning sexpeditioner o eli patientbokföring.
De sakkunniga ha föreslagit centraliserings- och rationaliseringsåtgärder i
fråga örn patientbokföringen, varigenom två kanslibiträden skulle kunna
utbytas mot ett kontorsbiträde.
Sjukhusdirektionen har förklarat sig vilja undersöka möjligheterna för införande
av maskinell patientbokföring. Vid övergång därtill borde radiumhemmets
bokföring övertagas av huvudkomplexets inskrivningsexpedition.
För närvarande kunde ett sådant övertagande på grund av det ökade arbetet
med patienternas ransoneringskuponger icke ske utan personalökning på den
centrala expeditionen. Vid övergång till maskinell bokföring kunde ett extra
ordinarie kanslibiträde på radiumhemmet ersättas med ett skrivbiträde.
Emellertid ville direktionen för egen del föreslå, att ett av de ordinarie kontorsbiträdena
på direktionens kansli och sysslomanskontoret ersattes med ett
extra ordinarie skrivbiträde samt att ett extra ordinarie kontorsbiträde på
köksexpeditionen utbyttes mot ett extra ordinarie skrivbiträde.
Bihang till riksdagens protokoll lDlfS. 6 sami. Nr 20/f.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 20Jf.
TJtskottet.
Departementschefen har yttrat:
Även i fråga om användningen av maskiner vid patientbokföringen anser
jag ytterligare utredning genom direktionens försorg böra avvaktas. Till
förslaget örn centralisering av patientbokföringen och personalförändringen
i samband därmed torde därför böra tagas ställning framdeles.. Vad de sakkunniga
anfört därom, att patienterna själva böra få ombesörja vissa ärenden
till expeditionen, synes böra iakttagas. Direktionen har föreslagit vissa
besparingar i fråga om personalkostnaderna genom att två kontorsbiträdestjänster
utbytas mot skrivbiträdesbefattningar. Mot dessa besparingsåtgärder
har jag intet att erinra.
e) Sjukhusdirektionen.
De sakkunniga ha ansett en sänkning av arvodena åt direktionens vice ordförande
och ledamöter befogad.
Departementschefen bär anfört bland annat följande:
I anledning av de sakkunnigas förslag förordar jag följande reglering av
arvodena åt ordföranden, vice ordföranden, ledamöter och suppleanter i direktionen
för karolinska sjukhuset. Någon ändring av ordförandens arvode
har icke ifrågasatts; detta bör liksom hittills utgå med 3,000 kronor för år
räknat. Vice ordförandens årsarvode torde böra nedsättas från 1,500 till
900 kronor. Till annan ledamot av direktionen ävensom till suppleant för
sådan bör utgå arvode med 6 kronor för varje sammanträde, vari vederbörande
deltager, dock torde högst 250 sammanträdesarvoden för år räknat
få utgå till ifrågavarande ledamöter och suppleanter. Är annan direktionsledamot
än ordföranden och vice ordföranden tillika ledamot eller suppleant
i direktionens arbetsutskott, synes det mig skäligt att vederbörande utöver
nyssnämnda sammanträdesarvode får komma i åtnjutande av särskilt årsarvode
om 480 kronor.
f) Kassakontrollant.
I enlighet med de sakkunnigas av direktionen biträdda förslag förordar
departementschefen, att kassakontrollantens arvode — nu 1,800 kronor —
nedsättes till 900 kronor.
Vad departementschefen i ovannämnda olika avseenden anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran eller till annat uttalande,
än att utskottet — som i likhet med de sakkunniga funnit det olämpligt,
att till sköterskor utbildade och såsom sådana avlönade personer anlitas
för expeditionsgöromål — velat framhålla vikten av att möjligheten till
ytterligare besparingar i fråga om kostnaderna till personalen vid karolinska
sjukhuset ingående prövas vid den utredning, som kommer att av sjukhusdirektionen
verkställas.
Omkostnader vid karolinska sjukhuset.
a) Bränsle, lyse och vatten.
De sakkunniga ha föreslagit diverse besparingsföreskrifter, särskilt i fråga
örn elektricitets- och vattenförbrukning samt beträffande vädring. De ha
vidare ifrågasatt tillvaratagande av värmen vid sopförbränningen.
Statsutskottets utlåtande Nr 204- 19
Departementschefen har framhållit, att beträffande vissa av de här ''berörda
frågorna komme utredning att verkställas av direktionen. Övriga av
de sakkunniga väckta spörsmål och av dem gjorda påpekanden syntes departementschefen
jämväl vara förtjänta av direktionens uppmärksamhet.
b) Blanketter.
De sakkunniga lia föreslagit förenklingar i fråga örn blanketter, varigenom
en årlig besparing av 6,000 kronor beräknades uppstå.
Departementschefen har anfört, att de besparingsåtgärder, varom här
vore fråga, delvis redan börjat genomföras av direktionen, som i övrigt
ämnade verkställa närmare utredning i ämnet.
c) Medicin förbrukningen.
De sakkunniga ha anfört, att sjukhusdirektionen i syfte att nedbringa
läkemedelskostnaderna våren 1941 lämnat överläkarna vissa direktiv. Utöver
vad härav franninge, påpekade de sakkunniga vissa ytterligare besparingsmöjligheter.
Sjukhusdirektionen har framhållit, att direktionen beträffande medicinförbrukningen
sökt vidtaga möjliga besparingsåtgärder. I anledning härav
kunde anslagsposten till läkemedel minskas med 30,000 kronor.
Departementschefen har utgått ifrån att direktionen ägnade denna fråga
fortsatt uppmärksamhet och därvid beaktade vad de sakkunniga anfört.
I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att direktionen
har sin uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål och ytterligare
undersöker de besparingsmöjligheter, som här kunna stå till buds.
Inkomster vid karolinska sjukhuset.
De sakkunniga ha föreslagit höjning av poliklinikavgiften för återbesök,
införande av avgift på psykiatriska polikliniken, införande av särskild avgift
för poliklinikpatienter vid operativa ingrepp och vid mera omfattande laboratorieundersölcningar
ävensom höjning av hyrorna för personalbostäderna.
Sjukhusdirektionen har förklarat sig ämna tillämpa de sakkunnigas förslag
örn höjning av återbesöksavgiften och införandet av avgift på psykiatriska
polikliniken från och med den 1 april 1942. I betraktande av skäl, som sjukhusets
överläkare anfört mot särskilda avgifter för operativa ingrepp
och laboratorieundersökningar, hade direktionen icke ansett sig för närvarande
kunna förorda införande av sådana avgifter. Direktionen ämnade
emellertid i samråd med Stockholms stad och Stockholms landsting utreda
möjligheterna för vidtagande av höjningar av poliklinik- och behandlingsavgiftema.
Då direktionen erfarit, att särskild utredning genom besparings
-
Utskottet.
Utskottet.
20 Statsutskottets utlåtande Nr 20jf.
beredningen påginge angående hyrorna i statens fastigheter, ville direktionen
avvakta resultatet härav, innan bostadshyrorna vid sjukhuset höjdes.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot direktionens
ståndpunktstagande i fråga om poliklinikavgifterna. Beträffande höjning av
bostadshyrorna anser departementschefen liksom direktionen resultatet av
den pågående allmänna utredningen i ämnet böra avvaktas.
Vad departementschefen anfört har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida.
Avlöningar vid serafimerlasarettet.
a) Kanslipersonalen på klinik- och poliklinikexpeditioner.
Den nuvarande personalen, de sakkunnigas förslag till förändringar av
denna och sjukhusdirektionens uppfattning i frågan framgår av följande sammanställning:
-
Nuvarande
förhållanden
De sakkunnigas
förslag
Sj ukhusdirektionens
förslag
Sköterska
A 7
Ord. kanslibi- träde A 7
E. o. kanslibi- träde Eo 7
E. o. kontorsbi-
träde Eo 4
Ex. kontorsbi- träde Ex 4
Ord. kanslibi- träde A 7
Ord. kontorsbi- träde A 4
E. o. kontorsbi-
träde Eo 4
Ord. skrivbi- träde A 2
E. o. skrivbi- träde Uq 2
Sköterska
A 7
Ord. kanslibi-
träde A 7
E. o. kanslibi-
träde Eo 7
E. o. kontorsbi-
träde Eo 4
1 Ex. kontorsbi-
| träde Ex 4
Medicinska kliniken.......
—
i
—
—
i
—
i
—
i
—
—
i
—
—
i
Kirurgiska » .......
—
—
i
i
—
—
i
—
i
—
—
—
i
i
—
Neurokirurgiska » .......
—
—
2
—
—
i1
—
i
—
—
—
—
i
i
—
Neurologiska » .......
—
—
1
—
—
—
i
—
—
—
—
—
i
—
—
Röntgenavdelningen........
—
—
2
i
—
—
i
i
—
i
—
—
i
2
—
Kirurgiska polikliniken......
i
i
1
—
Medicinska » ......
i
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
1
—
Gemensam för poliklinikerna . . .
i
—
—
—
—
—
—
i
—
—
i
—
—
—
—
Summa
3
i
6
2
i
i
4
5
2
i
i
i
4
6
i
13
13
13
1 För hjälp med utländsk korrespondens.
Departementschefen har, under hänvisning till vad han anfört rörande
motsvarande personal vid karolinska sjukhuset, biträtt direktionens förslag.
b) Personalen på sysslomanskontoret.
De sakkunniga ha föreslagit, att 1 förste vaktmästare (A 7) ersättes med 1
vaktmästare (A 5), att 1 förste vaktmästare ersättes med 1 kontorsbiträde
(A 4) och att 1 kameralbiträde (A 8) indrages.
Statsutskottets utlåtande Nr 20 4. 21
Sjukhusdirektionen har tillstyrkt förslaget beträffande förste vaktmästartjänsterna,
vilket kunde genomföras från och med den 1 juli 1942, men funnit,
att örn det ordinarie kameralbiträdet skulle indragas, borde den extra
kameralbiträdestjänsten (Ex 8) förändras till ordinarie kanslibi trädestjänst
(A 7).
Departementschefen har anslutit sig till direktionens förslag och anser att
den nya kontorsbiträdestjönsten borde uppföras i personalförteckningen men
icke tillsättas, förrän erfarenheten visade, att den vore oundgängligen behövlig.
Frågan örn förändring av extra kameralbiträdesbefattningen till ordinarie
kanslibiträdestjänst borde upptagas till behandling vid nästa års
budgetarbete.
Omkostnader och inkomster vid serafimerlasarettet.
Departementschefen har hänvisat till vad han anfört beträffande motsvarande
frågor vid karolinska sjukhuset.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i ovannämnda avseenden anfört och föreslagit.
II. Anslagen till karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet.
1. Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Avlöningar.
Departementschefen har med hänsyn till vad direktionen anfört rörande
olägenheterna och bristfälligheterna i fråga om det nu tillämpade särskiljandet
av anslagsmedlen till garnisonsavdelningarna tillstyrkt, att den särskilda
redovisningen av garnisonsavdelningarna i personalförteckningen
samt under avlönings- och omkostnadsanslagen upphör. Då det för bedömande
av statens utgifter för detta undervisningssjukhus är av stort intresse
att erhålla upplysning om storleken av de betydande kostnaderna för
den militära sjukvården därstädes, anser departementschefen likväl, att
direktionen bör i sina anslagsäskanden varje år lämna uppgift om de beräknade
kostnaderna för garnisonssjukvården.
I fråga örn anslagsberäkningarna har departementschefen anfört huvudsakligen
följande:
I personalförteckningen för karolinska sjukhuset böra följande
förändringar vidtagas:
A) Itubriken Garnisonsavdelningarna utgår. Till rubriken Sjukhuset i
(övrigt överföras 10 sjuksköterskor i A 7, varjämte 1 sjuksköterska (nattöversköterska)
i A 7 överföres på övergångsstat.
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande Nr !204-
B) Under rubriken Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna uppföres
ytterligare 1 kanslibiträde i lönegraden A 7 (ersätter 1 kameralbiträde i
Eo 8).
C) Under rubriken Sjukhuset i övrigt vidtagas följande förändringar:
a) Till följd av de tidigare förordade besparings- och rationaliseringsåtgärderna
böra följande ändringar göras:
Sjukvårdspersonal.
2 föreståndarinnor i A 11 föras på övergångsstat (jfr nedan).
2 andra föreståndarinnor i A 8 nyuppföras (ersätta 2 föreståndarinnor i
All, den ena tjänsten torde dock icke få tillsättas, förrän tillstånd därtill,
efter utredning om tjänstens behövlighet, meddelats).
2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med
2 kontorsbiträden i A 4).
7 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med
elever).
2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med
1 assistentsköterska i Eo 5 och 1 halvtidstjänstgörande sjuksköterska i Eo 7).
1 sjuksköterska i A 7 föres på övergångsstat (ersättes med 1 assistentsköterska
i Eo 5).
1 sjuksköterska i A 7 avföres.
2 kontrollbiträden i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med
1 kontrollbiträde i Eo 7 och 1 kontorsbiträde i A 4).
Administrations- och kontorspersonal.
3 kanslibiträden i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med
1 skrivbiträde i A 2 och 2 kontorsbiträden i A 4).
1 kanslibiträde i A 7 avföres (ersättes med 1 kontorsbiträde i Eo 4 med
halvtidstjänstgöring).
2 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 2 sjuksköterskor i
A 7).
2 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 2 kanslibiträden i
A 7).
1 kontorsbiträde i A 4 nyuppföres (skall ersätta 1 kanslibiträde i Eo7).
3 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 1 kontrollbiträde i A 7
och 2 kontrollbiträden i Eo7).
1 kontorsbiträde i A 4 föres på övergångsstat (ersättes vid ledighet med
1 skrivbiträde i Eo 2).
1 skrivbiträde i A 2 nyuppföres (skall ersätta 1 kanslibiträde i A 7).
2 skrivbiträden i A 2 nyuppföras (ersätta 2 kontorsbiträden i Eo 4).
b) I anslutning till den tjänsteförteckningsrevision, som föreslagits i årets
statsverksproposition, erhåller förste maskinisten benämningen maskinist
av l:a klass, andre maskinisterna benämningen maskinister av 2:a klass
och förste eldarna benämningen eldare av l:a klass.
c) I enlighet med vad direktionen föreslagit avföres 1 tvättmästare, vilken
befattning hittills icke varit tillsatt.
I avlöningsstaten bör den under rubriken Radiofysiska och
radiopatologiska institutionerna uppförda anslagsposten avlöningar till ordinarie
tjänstemän höjas med lönen åt ett kanslibiträde. Erinras må, att enligt
vad som beslutats vid 1941 års riksdag den nu på förordnande uppehållna
tjänsten som laborator, tillika kemist, må tillsättas från och med
23
Statsutskottets utlåtande Nr S04-
nästa budgetår. Det under denna anslagspost upptagna arvodet för uppehållande
av förste byråingenjörstjansten bör i anslutning till den i årets
statsverksproposition föreslagna arvodesregleringen höjas med 400 kronor.
Arvodesposten under samma rubrik bör uppräknas dels med 1,500 kronor,
beroende på att arvodet åt föreståndaren för radiofysiska institutionen bör
utanordnas från och med nästa budgetår, dels ock med 300 kronor för förstärkning
av arvodet åt biträdande byråingenjören i anslutning till nyssnämnda
arvodesreglering.
Den under rubriken Sjukhuset i övrigt hörande anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör ökas med 6,800
kronor för ovannämnda arvodesreglering. Jag finner hinder icke möta för
att prästmannen får uppbära även det för en organist avsedda arvodet. Till
serafimerlasarettets arvodespost bör enligt vad jag i döt följande kommer
att föreslå överföras arvodet åt en specialist i plastisk kirurgi. Arvodet till
kassakontrollanten bör nedsättas med 600 kronor. Jag har intet att erinra
mot att uppdraget som kassakontrollant även anförtros åt annan än direktionsledamot.
Den under rubriken Garnisonsavdelningarna nu uppförda anslagsposten
avlöningar till icke-ordinarie personal, 240,000 kronor, torde i enlighet
med direktionens förslag till följd av de hittillsvarande erfarenheterna av
medelsbehovet för vikarier böra ökas med 10,000 kronor till 250,000 kronor.
Detta belopp bör tillföras den under rubriken Sjukhuset i övrigt uppförda
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Sistnämnda anslagspost beröres av de i det föregående förordade besparings-
och rationaliseringsåtgärderna på följande sätt:
Sjukvårdspersonal.
2 kontrollbiträden i Eo 7 indragas (1 e. o. kontrollbiträde träder i stället
för 1 ordinarie kontrollbiträde, 3 e. o. kontrollbiträden ersättas med 2 ordinarie
kontorsbiträden och 1 e. o. kontorsbiträde).
2 kontrollbiträden i Ex 7 indragas (ersättas med 2 e. o. kontorsbiträden).
1 sjuksköterska i Eo 7 med halvtidstjänstgöring nyanställes (ersätter 1
ordinarie sjuksköterska).
1 assistentsköterska i Eo 5 indrages (ersättes med 2 tandsköterskor).
2 tandsköterskor i U 2 nyanställas (ersätta 1 assistentsköterska).
9 elever (provsköterskor) med arvoden nyanställas (7 ersätta 7 ordinarie
sjuksköterskor; 2 ersätta 2 assistentsköterskor i Eo 5, vilka i sin tur ersätta
2 ordinarie sjuksköterskor).
1 elev med arvode nyanställes (ersätter 1 ordinarie sjuksköterska vid
garnisonsavdelningarna).
Administrations- och kontorspersonal.
1 kanslibiträde i Eo 7 indrages (ersättes med 1 ordinarie kontorsbiträde).
1 halvtidstjänst som kontorsbiträde i Eo 4 nyinrättas:
(1 e. o. kontorsbiträde ersätter 1 e. o. kontrollbiträde,
2 e. o. kontorsbiträden ersätta 2 extra kontrollbiträden,
2 e. o. kontorsbiträden ersättas med 2 ordinarie skrivbiträden,
1 e. o. kontorsbiträde ersättes med 1 e. o. skrivbiträde och
1 halvtidstjänst som e. o. kontorsbiträde ersätter 1 ordinarie kanslibiträde).
2 skrivbiträden i Eo 2 nyanställas (ersätta 1 ordinarie och 1 e. o. kontorsbiträde).
24
Statsutskottets utlåtande Nr 304-
I enlighet med de principer, som anförts i det föregående, böra samtliga
förändringar av icke-ordinarie befattningar genomföras från och med nästa
budgetår med undantag av att icke-ordinarie befattning, som skall träda i
stället för nu befintlig ordinarie tjänst, icke inrättas, förrän den ordinarie
tjänsten indragits. Undantaget innebär, att för nästa budgetår endast
en vakant ordinarie kanslibiträdestjänst kan utbytas mot en extra ordinarie
kontorsbiträdestjänst på halvtid och att en halvtidstjänst som sjuksköterska
träder i stället för en vakant ordinarie sjuksköterskebefattning.
Vidare torde den anordningen böra genomföras, att en assistentskötersketjänst
tills vidare uppehälles av den ordinarie sjuksköterskan på ljusbehandlingsavdelningen,
vars tjänst föreslagits till indragning. Besparingen torde
för nästa budgetår kunna beräknas till omkring 15,000 kronor. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles meddela närmare bestämmelser
rörande genomförandet av de ifrågavarande besparingsåtgärderna, även
med smärre avvikelser från vad sålunda beräknats.
För konsultationer i vetenskapsgrenar, som icke äro företrädda vid sjukhuset,
torde i enlighet med sjukhusdirektionens förslag böra anvisas högst
1,800 kronor.
För förhöjd ersättning till vissa sjuksköterskeskolor, tillämpningen av en
för vikarierande sjuksköterskor genomförd lönereglering och ändrad bokföring
av »rörligt tillägg» åt vikarier torde i enlighet med direktionens förslag
böra beräknas respektive 15,000, 52,000 och 40,000 kronor.
Direktionen har hemställt, att det belopp av 45,000 kronor, varmed anslagsposten
för innevarande budgetår i samband med förändringen av avlöningsstatens
uppställning nedsatts i avbidan på erfarenhet rörande medelsbehovet,
måtte tillföras anslagsposten. Tillika har direktionen begärt,
att för ökade utgifter för ålderstillägg och vikarier måtte anvisas 74,000
kronor. Direktionen har anfört, att anslagsposten visat sig otillräcklig,
väsentligen beroende på att vikarier på vakanta tjänster måste förordnas i
stor utsträckning, samt att merutgifterna alltså till stor del motsvarades
av besparingar på ordinarieposten. Det må erinras, att icke-ordinarieposterna
för garnisonsavdelningarna och sjukhuset i övrigt för det sistförflutna
budgetåret måst för ändamål, som här avses, överskridas med sammanlagt
101.000 kronor. Jag vill därför tillstyrka, att förevarande post ökas med
100.000 kronor.
Anslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset
har departementschefen för nästa budgetår beräknat till 4,224,000
kronor, innebärande en höjning med 180,000 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit
fråga örn disposition av vissa lokaler vid ögonkliniken och härom anfört
följande.
Enligt 1940 års lagtima riksdags beslut får ögonkliniken vid karolinska
sjukhuset endast tagas i bruk till så stor del, att antalet vårdplatser ungefär
motsvarar antalet vid den tidigare ögonkliniken vid serafimerlasarettet. På
framställning av sjukhusdirektionen har Kungl. Majit den 13 februari 1942
medgivit, att den icke i bruk tagna delen (omfattande cirka 25 vårdplatser)
av karolinska sjukhusets ögonklinik må tills vidare under år 1942 användas
för möjliggörande av vård åt sjuka finska barn. Kostnaderna härför skola
bestridas enligt de grunder och i den ordning, som angivits i kungl, brev
Statsutskottets utlåtande Nr 20J+. 25
(sid. 25) den 30 december 1941 angående beredande av sjukhusvård åt
krigsinvalider från Finland m. m Detta innebär, att för vården skall erläggas
ersättning motsvarande för sjukhuset gällande vårdavgift för utländsk
medborgare och att ersättningen skall utgå ur det av 1941 års rikstill
Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från Finland m. m.
beviljade reservationsanslaget av en miljon kronor. Givetvis komma dock
vissa kostnader att belasta sjukhusets anslag. Under förutsättning att riksdagen
icke har något att erinra mot vad sålunda förekommit torde medgivnadet
att disponera den ifrågavarande delen av ögonkliniken för vård av
sjuka finska barn få äga tillämpning i den män detta visar sig behövligt och
icke inkräktar på klinikens verksamhet.
2. Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Omkostnader.
Förevarande anslag är för budgetåret 1941/42 uppfört med 2,730,000
kronor, varav 482,000 kronor anvisats för garnisonsavdelningarna och återstoden,
2,248,000 kronor, för sjukhuset i övrigt.
Departementschefen har beräknat omkostnadsanslaget för nästa budgetår
till 3,110 000 kronor, innebärande en väsentligen av ökade bränsle- och
kostutgifter betingad ökning med 380,000 kronor.
Utskottet kan giva sin anslutning till de av departementschefen beträffande
avlönings- och omkostnadsanslagen vid karolinska sjukhuset verkställda
kostnadsberäkningarna för nästa budgetår.
Utskottet har icke heller haft något att invända mot att ögonkliniken vid
ifrågavarande sjukhus i viss utsträckning disponeras för vård av sjuka
finska barn i den mån detta visar sig behövligt och icke inkräktar på klinikens
verksamhet.
3. Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Avlöningar.
Departementschefen har beträffande förevarande anslag anfört i huvudsak
följande.
I personalförteckningen för serafimerlasarettet böra följande
ändringar vidtagas med anledning av de i det föregående förordade besparingsoch
rationaliseringsåtgärderna:
2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas med 2 kontorsbiträden
i Eo 4).
2 förste vaktmästare i A 7 indragas (ersättas med 1 vaktmästare i A 5 och
1 kontorsbiträde i A 4).
1 vaktmästare i A 5 nyuppföres (ersätter 1 förste vaktmästare i A 7).
1 kameralbiträde i A 8 föres på övergångsstat.
1 kontorsbiträde i A 4 nyuppföres (ersätter 1 förste vaktmästare i A 7;
befattningen hålles vakant tills vidare).
I enlighet med det i årets statsverksproposition framställda förslaget till
tjänsteförteckningsrevision böra vidare första eldarna erhålla benämningen
eldare av l:a klass, maskinmästaren nedflyttas från lönegraden A 14 till maskinmästare
av 2:a klass i lönegraden A 13 och maskinisten nedflyttas från
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 20/f.
lönegraden A 10 till maskinist av 2:a klass i lönegraden A 9. Maskinmästaren
och maskinisten böra därför föras på övergångsstat, varjämte bör beträffande
de nya tjänsterna anmärkas, att de icke skola tillsättas så länge de på övergångsstat
förda befattningshavarna kvarstå i tjänst.
Jag tillstyrker även, att överläkaren vid röntgenavdelningen, vilken nu är
uppförd som extra ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 29, uppföres som
ordinarie i lönegraden A 29. Vidare böra två nu till indragning bestämda
sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7 avföras ur personalförteckningen.
De ovan angivna förändringarna medföra för nästa budgetår en höjning av
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med cirka 9,800 kronor.
Med hänsyn till utvidgningen av neurokirurgiska och kirurgiska klinikerna
torde vidare för anställande av 10 sjuksköterskor böra beräknas en ökning av
omkring 35,000 kronor.
Arvodet till en specialist i plastisk kirurgi torde böra överföras från karolinska
sjukhusets avlöningsanslag till lasarettets. Då specialistens verksamhet
torde komma att ökas vid lasarettet, förordar jag en höjning av hans
arvode. I avbidan på närmare erfarenhet synes arvodet dock böra höjas endast
med 1,000 kronor till 5,000 kronor. Biträdande läkaren vid röntgenavdelningen
åtnjuter nu arvode dels med 3,800 kronor på lasarettets stat,
dels med 5,600 kronor på karolinska institutets stat. Sistnämnda arvode
torde såsom jag nedan kommer att föreslå böra bortgå. Då befattningen
vore nödvändig för sjukvården, har direktionen föreslagit, att arvodet
skulle överflyttas till lasarettets stat och där således utgå med 9,400 kronor.
Jag vill biträda detta förslag men förutsätter i anslutning till vad direktionen
anfört, att den förste underläkare, som enligt beslut vid 1941 års
riksdag skulle nyanställas i samband med neurokirurgiska klinikens utvidgning,
icke tillsättes. För biträdande överläkare vid neurokirurgiska kliniken
torde i överensstämmelse med tidigare beslut ett belopp av 9,400 kronor
böra beräknas. För genomförande av den i årets statsverksproposition
föreslagna arvodesregleringen torde arvodesposten böra uppräknas med
4,900 kronor. Den tidigare föreslagna sänkningen av kassakontrollantens
arvode medför en minskning med 300 kronor.
I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
böra de ovan föreslagna besparings- och rationaliseringsåtgärderna medföra
följande ändringar:
1 andre underläkare i Ex 22 indrages.
1 sjukgymnast i Ex 9 indrages.
2 kanslibiträden i Eo 7 indragas (ersättas med 2 e. o. kontorsbiträden).
4 kontorsbiträden i Eo 4 nyanställas (ersätta 2 e. o. kanslibiträden och
2 ordinarie sjuksköterskor).
Dessa förändringar utom utbytet av sjuksköterskor mot kontorsbiträden
torde böra genomföras från och med nästa budgetår.
Mot de av direktionen föreslagna ökningarna och minskningarna av anslagsposten
har jag i övrigt intet annat att erinra än att i anslutning till vad statskontoret
anfört personalökningen vid medicinska laboratorierna synes kunna
begränsas till en assistentsköterska och den nya telefonisten tills vidare böra
anställas som extra.
Anslaget till avlöningar vid serafimerlasarettet
har departementschefen för nästa budgetår beräknat till 1,876,000 kronor,
innebärande en höjning med 196,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr <%OJj. 27
Utskottet har icke funnit annat att erinra mot de av departementschefen
framlagda kostnadsberäkningarna än att arvodet till överläkaren vid neurokirurgiska
kliniken — nu 1,000 kronor — bör från och med nästa budgetår,
då kliniken blivit utbyggd och alltså erhåller ökat antal vårdplatser, bestämmas
till samma belopp, som utgår till överläkarna vid sjukhusets övriga
kliniker eller till 1,500 kronor. På grund härav bör anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföras med ett
belopp av (144,300 -f- 500 =) 144,800 kronor och avlöningsanslagets slutsumma
ökas med 500 kronor till (1,876,000 -f- 500 =) 1,876,500 kronor.
4. Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Omkostnader.
Sjukhusdirektionen har beräknat omkostnadsanslaget för nästa budgetår
till 1,654,500 kronor, innebärande en ökning i förhållande till anslaget för
innevarande budgetår med 289,500 kronor. Den beräknade ökningen hänför
sig till den utvidgning av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna, som
under budgetåret 1942/43 kommer att äga rum.
Departementschefen har föreslagit att ifrågavarande anslag för nästa
budgetår höjes med 170,000 kronor till 1,535,000 kronor och i ämnet anfört
följande:
Såsom direktionen framhållit, måste utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska
klinikerna medföra ökning av omkostnaderna. Denna utgiftsstegring
motväges endast i mindre grad av de besparingsåtgärder, som berörts i
det föregående. Emellertid torde i avbidan på att erfarenhet vinnes beträffande
omkostnadsökningen efter om- och tillbyggnadens fullbordande en viss
återhållsamhet i anslagsberäkningarna vara motiverad. Ökningen av delposten
till bränsle, lyse och vatten, vilken ökning utgör cirka 200,000 kronor av den
till omkring 290,000 kronor beräknade anslagshöjningen, synes mig kunna
begränsas till 130,000 kronor. Då jag i det följande ämnar föreslå anvisande
av ett avsevärt anslagsbelopp för utrustning av de nya lokaler, som tillkomma
genom om- och tillbyggnaden, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att ett belopp
av 30,000 kronor beräknas för fortsatt modernisering av sängutrustning
m. m. vid lasarettet även för nästa budgetår. Även i fråga om andra
poster i den av direktionen föreslagna omkostnadsstaten synes minskning
kunna ske.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot att omkostnadsanslaget
vid serafimerlasarettet för nästa budgetår i enlighet med departementschefens
förslag uppföras med ett belopp av 1,535,000 kronor.
III. Förslagsanslaget till Karolinska medikokirurgiska
institutet: Avlöningar.
Detta anslag är nu uppfört med 783,500 kronor. Kungl. Majit har föreslagit,
att anslaget för nästa budgetår ökas med 8,600 kronor till 792,100
kronor. Kungl. Majits förslag innebär i huvudsak följande.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
28 Statsutskottets utlåtande Nr 204.
1. Överläkaren vid serafimerlasarettets röntgenavdelning erhåller ett arvode
av 2,600 kronor för meddelande av undervisning i röntgendiagnostik;
2. För undervisning i kliniska laborationsmetoder anvisas ett arvode av
3,000 kronor;
3. Kontorsbiträ desbefattningen på institutets kamrerarekontor uppflyttas
till kanslibiträdestjänst;
4. En e. o. vaktmästarbefattning i 7 lönegraden inrättas vid rättsmedicinska
institutionen, i samband varmed arvodet å 1,500 kronor till ett vaktmästarbiträde
bortfaller;
5. I anslutning till tjänsterevisionens förslag dels nedflyttas en vaktmästare
på kansliet i lönegraden A 7 till expeditionsvakt i lönegraden A 5 (den
nuvarande vaktmästaren överföres på övergångsstat och den nya befattningen
i lönegraden A 5 hålles vakant så länge vaktmästaren kvarstår i
tjänst), dels ock ändras maskinistens benämning till maskinist av 2:a klass.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
IV. Reservationsanslaget till Serafimerlasarettet: Vissa
om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande
av en neur©kirurgisk klinik m. m.
Serafimerlasarettets ögonklinik överflyttades den 1 januari 1941 till karolinska
sjukhuset. Enligt uppgjord plan skulle den sålunda lediga klinikbyggnaden
användas för utvidgning av lasarettets kirurgiska och neurokirurgiska
kliniker (neurokirurgiska kliniken utgör nu en del av kirurgiska kliniken).
En förutsättning härför var, att medel anvisades för utförandet av vissa
ombyggnadsarbeten m. m. För täckande av en del av kostnaderna för dessa
arbeten ha Stockholms stad och Stockholms läns landsting, vilka äro medintressenter
i lasarettet, beviljat anslag av respektive 100,000 kronor och
54,625 kronor.
I skrivelse den 4 mars 1939 anförde sjukhusdirektionen, att utökningen av
den kirurgiska kliniken icke erfordrade större ändringar men att ändringsarbetena
för neurokirurgiska klinikens behov, vilka bland annat innefattade
tillbyggnad av en våning och uppförande av ny vindsvåning, enligt ett av
arkitekten G. Birch-Lindgren år 1937 upprättat förslag beräknades draga
en kostnad av 395,000 kronor. Härtill borde för utrustning av de båda klinikernas
nya lokaler läggas 75,000 kronor; emellertid hade några detaljerade
beräkningar av utrustningskostnaderna ej verkställts.
I skrivelse den 14 oktober 1939 angående anslag till ombyggnaden meddelade
direktionen, att Birch-Lindgren reviderat kostnadsberäkningarna och
angivit byggnadskostnaden till ett 47,000 kronor högre belopp eller 442,000
kronor.
I proposition till 1940 års lagtima riksdag förordades uppskov med ögonklinikens
bortflyttning från lasarettet. Riksdagen ansåg emellertid, att över
-
29
Statsutskottets utlåtande Nr 204-
flyttningen borde ske tidigare än i propositionen angivits. Ordnandet av
neurokirurgiska klinikens lokalfråga borde därför kunna ske relativt snart
och vid en tidpunkt, då behov av arbetstillfällen kunde visa sig vara för
handen. I så fall kunde Kungl. Majit av för arbetslöshetens bekämpande
avsedda medel ställa anslag till ombyggnaden till förfogande.
Med anledning härav hemställde direktionen i skrivelse den 27 juni 1940,
att anslag till byggnadsarbetena måtte anvisas. Därvid överlämnade direktionen
en delvis justerad plan för ombyggnaden, vilken enligt av BirchLindgren
verkställd kostnadsberäkning skulle medföra en kostnad av 495,000
kronor jämte 75,000 kronor för utrustning.
Med hänsyn till ytterligare prisstegringar infordrades nya kostnadsberäkningar.
Enligt av Birch-Lindgren den 25 januari 1941 verkställda beräkningar
skulle kostnaderna för byggnadsarbetena uppgå till 790,000 kronor.
Kostnaderna för utrustning beräknades den 30 januari 1941 av t. f. sysslomannen
vid lasarettet till 112,500 kronor.
Med anledning härav framhöll byggnadsstyrelsen i utlåtande den 18
februari 1941, att det nu framlagda byggnadsförslaget innebure en till följd
av framställda önskemål verkställd omarbetning av det tidigare förslaget,
varigenom detta fördyrats med cirka 210,000 kronor. På anmodan hade
direktionen föreslagit besparingar i programmet till ett belopp av 60,000
kronor. Kostnaderna för det sålunda begränsade byggnadsförslaget beräknade
byggnadsstyrelsen till 680,000 kronor.
I propositionen 1941: 109 äskades med utgångspunkt från sistnämnda
kostnadsberäkningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
ett anslag av 525,000 kronor (680,000 — stadens och landstingets bidrag,
i runt tal 155,000 kronor).
Riksdagen anvisade det begärda anslaget.
Byggnadsstyrelsen har — under förmälan, att byggnadsarbetena igångsattes
i september 1941 — i skrivelse den 2 februari 1942 hemställt örn anvisande
på tilläggsstat II för innevarande budgetår av ytterligare 53,000
kronor till byggnadsarbetena. Härav belöper ett belopp av 33,000
kronor på vissa kostnader, som icke tidigare kunnat förutses (reparationer,
prisstegringar m. m.), medan återstoden, 20,000 kronor, avser isolering av
ett laborationsrum.
Sjukhusdirektionen har i skrivelse den 20 januari 1942 — under erinran,
att direktionen i november 1941 preliminärt beräknat utrustningskostna
derna till 262,000 kronor — meddelat, att en slutlig beräkning
av desamma uppvisade ett anslagsbehov av 280,000 kronor.
Departementschefen har för egen del yttrat följande:
Av den föregående redogörelsen framgår, att kostnaderna för ombyggnad
av ögonklinikbyggnaden vid serafimerlasarettet undan för undan beräknats
till högre belopp. Från att ursprungligen lia angivits till 395,000 kronor ha de
successivt höjts till 680,000 kronor. Ökningen har visserligen delvis berott
30
Statsutskottets utlåtande Nr <204.
på prisstegringar men har väsentligen haft sin orsak i utvidgningar och förbättringar
av det ursprungliga byggnadsprogrammet.
De ytterligare krav på medel till byggnadsarbetena, som nu framförts,
måste därför vara mycket starkt motiverade för att kunna bifallas. Av det
begärda tilläggsanslaget, 53,000 kronor, avser ett belopp av 33,000 kronor
huvudsakligen förbättringsarbeten, vilkas behövlighet icke från början kunnat
förutses, såsom ersättande av rötskadade bjälkar och dylikt. I beloppet
ingår emellertid även en post på 6,000 kronor för anordnande av elektrisk
drift av två pakethissar, för vilka tidigare handdrift avsetts. Då det emellertid
har upplysts, att tekniska förutsättningar icke föreligga för en sådan
enklare anordning av hissarna tillstyrker jag, att medel beviljas för nämnda
förbättring. Ej heller i övrigt anser jag mig kunna avvisa de i beloppet
33.000 kronor ingående anslagsäskandena, vilka till stor del hänföra sig till
redan utförda arbeten. Återstoden av det äskade anslagsbeloppet eller
20.000 kronor belöper på ändrad förläggning av ett elektrofysiologiskt laboratorium,
varigenom detta skulle bli bättre isolerat från elektriska och
andra störningar, vilka skulle inverka menligt på de elektroencephalografiska
undersökningarna där. Ehuru behovet av en isolerad förläggning av
laboratoriet bort kunna angivas tidigare, anser jag mig böra tillstyrka framställningen
i denna del. För byggnadskostnader bör sålunda beräknas ett
ytterligare belopp av 53,000 kronor.
Även beräkningarna av kostnaderna för utrustning av de nyvunna lokalerna
ha tid efter annan ändrats till högre belopp. Kostnaderna angåvos sålunda
år 1939 till 75,000 kronor, i januari 1941 till 112,500 kronor, i november
1941 till 262,000 kronor och Ira nu slutligen preciserats till 280,000 kronor.
Det av 1940 års lagtima riksdag fattade beslutet rörande ombyggnaden
torde alltså lia varit grundat på en väsentlig underskattning av kostnaderna.
Också vid 1941 års beslut har förutsatts en lägre utrustningskostnad än
den nu angivna. I propositionen 1941:109 föreslogs sålunda, att kostnaden
skulle bestridas från lasarettets omkostnadsanslag, och framhölls, att endast
den oundgängligen erforderliga utrustningen borde anskaffas. Med hänsyn
till vad sålunda förekommit bör denna fråga ånyo underställas riksdagens
prövning.
Beträffande utrustningskostnadernas ökning har direktionen framhållit, att
de tidigare beräkningarna icke varit detaljerade, att priserna stegrats och att
byggnadsplanerna utvidgats. Örn en kostnadsbegränsning måste komma till
stånd, kunde enligt direktionen anskaffande av utrustning i föreläsningssalen
och röntgenutrustning, kostnadsberäknade till sammanlagt 40,000 kronor,
möjligen uppskjutas. Denna begränsning torde böra iakttagas. Åv den återstående
delen av det begärda utrustningsanslaget hänför sig ett belopp av
7.000 kronor till elektroencephalografisk apparatur. För det kliniska arbetet
inom neurokirurgien och angränsande områden tenderar elektroencephalografien
till att bliva lika oumbärlig som röntgenundersökning inom andra grenar
av läkarvetenskapen. Det synes därför icke skäligen kunna ifrågasättas, att
den nya kliniken vid serafimerlasarettet skall sakna ifrågavarande undersök - ningsinstrument. Härtill kommer, att den nu tillämpade anordningen, att
elektroencephalografiska undersökningar av lasarettets patienter utföras på
karolinska sjukhuset, medför lång väntetid, obehag och risker för de ofta
svårt sjuka patienter, varom här är fråga, varjämte transporterna av de sjuka
samt undersökningarna på karolinska sjukhuset föranleda särskilda kostnader.
Det begärda beloppet torde därför böra anvisas. Av utrustningen i
Statsutskottets utlåtande Nr 204- 31
övrigt anser jag, att medel icke behöva i förevarande sammanhang anvisas
för apparatur m. m. till ett värde av i runt tal 20,000 kronor. Jag tillstyrker,
under hänvisning till det anförda, att för utrustning nu anvisas i runt
tal 220,000 kronor.
Departementschefen har alltså tillstyrkt ett sammanlagt anslagsbelopp
av 273,000 kronor, att anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 under det år 1941 anvisade anslagets benämning.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava kostnaderna för ombyggnaden
av ögonkliniken vid serafimerlasarettet undan för undan beräknats
till högre belopp. Från att ursprungligen hava angivits till 395,000
kronor hava de successivt höjts till 680,000 kronor, vartill nu ytterligare
komma kostnader å 53,000 kronor för ifrågavarande byggnadsarbeten.
Departementschefen har framhållit,’ att ökningen visserligen delvis berott
på prisstegringar men väsentligen haft sin orsak i utvidgningar och förbättringar
av det ursprungliga byggnadsprogrammet. Jämväl utrustningskostnaderna
— ursprungligen beräknade till 75,000 kronor — hava successivt
stegrats. Departementschefen har påtalat dessa förhållanden, och utskottet
finner det för sin del anmärkningsvärt, att ifrågavarande byggnads- och utrustningskostnader
kalkylerats på ett så föga hållbart sätt. Med hänsyn till
vad departementschefen anfört har utskottet funnit sig böra godtaga det
av honom här framlagda förslaget ifråga om anslag till omförmälda ändamål.
V. Förslagsanslaget till Bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala m. m.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300,000 kronor,
därav förslagsvis 295,000 kronor såsom bidrag till driftkostnader och högst
5,000 kronor för sjukvård åt fattiga och mindre bemedlade sjuka från ort
utom Uppsala län.
Kanslern jör rikets universitet har till Kungl. Maj:t inkommit med utredning
rörande ändring i visst avseende av fördelningen mellan statsverket
och Uppsala läns landsting av kostnaderna för driften av ifrågavarande
sjukhus.
Uppsala läns landstings ställning till akademiska sjukhuset regleras genom
ett mellan universitetet och landstinget upprättat kontrakt av år
1900, vilket ursprungligen skulle gälla under 40 år, men som numera erhållit
förlängd giltighet till och med år 1965.
Enligt gällande grunder för fördelningen av driftkostnaderna vid akademiska
sjukhuset i Uppsala mellan statsverket och Uppsala läns landsting
har landsting att bidraga till dessa kostnader i två olika avseenden.
Landstingets primära bidrag utgår i form av en viss avgift per vård
-
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 2().f.
dag för patienter från landstingsområdet. Storleken av denna avgift
har aldrig varit underställd Kungl. Maj:ts och riksdagens direkta prövning,
ehuru densamma givetvis är av avgörande betydelse för storleksordningen
av statsverkets kostnader för sjukhusets drift. Så länge sjukhuset i stort
sett var självförsörjande, d. v. s. innan statsverkets kostnader för sjukhuset
uppgingo till mera betydande belopp, saknades anledning att närmare granska
grunderna för beräknandet av landstingets vårdavgift. Däremot ha statsmakterna
vid ett par tillfällen haft anledning att ingripa, då det gällt landstingets
sekundära bidrag sskyldighet. Denna sekundära ansvarighet tillkom,
såsom i det föregående erinrats, på initiativ av 1899 års riksdag, i det att
riksdagen såsom villkor för beviljande av visst byggnadsbidrag förutsatte,
att landstinget skulle ikläda sig ekonomiskt ansvar för hälften av den brist,
som kunde uppkomma i sjukhusets stat. Landstinget godtog detta villkor,
varvid dess bidrag dock maximerades till 7,500 kronor. Denna maximering
upphävdes först år 1918 på framställning av Kungl. Maj:t.
Anledningen till att frågan örn grunderna för driftkostnadernas fördelning
nu aktualiserats, är i första hand spörsmålet örn fördelningen av utgifterna
för dyrtidstillägg åt sjukhuspersonalen. Dyrtidstilläggen ha hittills
utgått helt av statsmedel och belastat anslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst. Vid fastställandet av landstingets vårdavgift
har dock hänsyn tagits till samtliga driftkostnader, således även till dyrtidstilläggen.
Statsverket kan således icke sägas ha åsamkats några merkostnader
genom den hittills tillämpade anordningen med statsutgifternas
bestridande från såväl bidragsanslaget som anslaget till dyrtidstillägg.
Av universitetet i Uppsala och landstinget utsedda kommitterade ha för
universitet och landstinget framlagt förslag om ändrad lydelse av § § 4 och
6 i förutnämnda kontrakt. Förslaget, vilket innebär bland annat, att kostnaderna
för dyrtidstilläggen från och med den 1 januari 1942 skola lika fördelas
mellan landstinget och statsverket, har antagits av 1941 års landsting.
Större akademiska konsistoriet har hemställt, att Kungl. Maj:t, under
förutsättning att Kungl. Majit intet hade att erinra mot förslaget, måtte
vidtaga åtgärder för att från och med 1942 års början dyrtidstillägg till
befattningshavare vid sjukhuset icke längre må utgå av på riksstaten uppförda
anslag till dyrtidstillägg. Kanslern för rikets universitet har hemställt,
att Kungl. Majit ville bemyndiga konsistoriet att å universitetets vägnar
ingå avtal med landstinget örn ändring av ifrågavarande kontrakt i enlighet
med det av landstinget antagna förslaget.
Departementschefen har funnit det ur flera synpunkter lämpligt att få till
stånd en ändring, på sätt som blir fallet, därest ifrågavarande kontraktsändring
godtages, samt i ärendet anfört följande:
Det finnes emellertid även en annan anledning än den nyssnämnda att
i detta sammanhang uppmärksamma frågan om fördelningen mellan landstinget
och statsverket av driftkostnaderna vid akademiska sjukhuset. Jag
33
Statsutskottets utlåtande Nr 204.
syftar på elen avsevärt stegrade belastningen på anslaget till bidrag till detta
sjukhus. Anslagsbelastningen utgjorde budgetåret 1935/30 omkring 135,600
kronor, budgetåret 1938/39 omkring 313,000 kronor och under budgetåret
1940/41 i runt tal 407,900 kronor. Utgiftsstegringen var sålunda betydande
redan före den nuvarande krisens inbrott. Den av universitetsmyndigheterna
förebragta utredningen visar dock, att utgiftsstegringen icke föranletts
av en förskjutning till nackdel för statsverket av de båda parternas andelar
i den sammanlagda utgiftssumman. Vid fastställandet av landstingets vårdavgift
har tvärtom under det senaste decenniet såsom en grundläggande princip
gällt, att relationen mellan statsverkets och landstingets utgifter skulle
bibehållas orubbad trots den så gott som oavlåtliga stegringen av driftkostnaderna.
Den av landstingets och universitetets kommitterade föreslagna
ändringen av kontraktet syftar, såsom det större akademiska konsistoriet
framhåller, till att fastslå denna princip såsom grundläggande för den ekonomiska
ansvarsfördelningen mellan parterna. Örn denna princip fasthålles,
synes mig anledning saknas att från statsverkets sida påkalla någon annan
ändring i den hittills tillämpade ordningen för reglerandet av statens och
landstingets mellanhavanden i fråga om akademiska sjukhuset än de, som
nämnda kommitterade föreslagit. I motsats till statskontoret är jag sålunda
icke för närvarande beredd att förorda en övergång till ett system med avlönings-
och omkostnadsanslag, även om ett sådant av rent principiella skäl
vore att förorda. På sätt konsistoriet framhållit, torde en dylik förändring
även vara ägnad att medföra en betydande merkostnad för statsverket. Jag är
i likhet med universitetsmyndigheterna av den åsikten, att erfarenheterna böra
få utvisa, huruvida en övergång framdeles till den av statskontoret ifrågasatta
anordningen är att föredraga. I syfte att för statsmakterna underlätta
en mera kontinuerlig granskning av driftkostnadernas fördelning mellan
staten och landstinget torde universitetsmyndigheterna framdeles böra
årligen i samband nied anslagsäskandena för ifrågavarande ändamål lämna
uppgift rörande sjukhusets ekonomiska förhållanden, såsom angående storleken
av landstingets vårdavgift för löpande budgetår, grunderna för dess
fastställande o. s. v. En redogörelse för angivna förhållanden torde även
böra lämnas riksdagen under vederbörande punkt i åttonde huvudtiteln.
Av det anförda torde framgå, att jag anser mig kunna tillstyrka de av
förutnämnda kommitterade uppgjorda och av landstinget för dess del godtagna
kontraktsändringarna, såvitt dessa avse att reglera landstingets bidrag
till kostnaderna för sjukhuspersonalens dyrtidstillägg. Jag har vidare
icke funnit anledning till erinran mot sådan ändring av kontraktet, att statsbidraget
till barnavdelningen helt kommer landstinget till godo. Vid nu
angivna förhållanden torde Kungl. Majit böra meddela beslut av innebörd,
att för bestridande av kostnaderna för författningsenligt utgående dyrtidstillägg
a pa sjukhusets stat redovisade löneförmåner åt befattningshavare
vid sjukhuset från och med den 1 januari 1942 icke vidare må anlitas det
under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
I detta sammanhang må framhållas, att universitetet och landstinget jämväl
överenskommit örn sådan ändring av det mellan dem gällande särskilda
avtalet rörande driften av det från akademiska sjukhuset i ekonomiskt hänseende
fristående centralsanatoriet, att dyrtidstilläggen åt befattningshavarna
vid denna anstalt, vilka hittills utgått från femte huvudtitelns anslag
Bihang till riksdagens protokoll lOJ/S. (1 sami. Nr S0//. 3
Utskottet.
34 Statsutskottets utlåtande Nr 20 It.
till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, från och med den
1 januari 1942 skola belasta sanatoriets stat och sålunda bestridas av landstinget.
Departementschefen har vidare framhållit, att de ifrågavarande kontraktsändringarna
vore avsedda att tillämpas från och med den 1 januari
1942. Häremot syntes departementschefen icke finnas anledning till erinran.
I fråga örn anslagsbehovet under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår
medförde de av departementschefen förordade kontraktsändringarna den
förändringen, att belastningen å förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst bomme att minska med i runt tal 143,000
kronor, medan motsvarande merutgift uppstode å förslagsanslaget till bidrag
till akademiska sjukhuset i Uppsala. Sistnämnda anslag torde med hänsyn
härtill böra uppföras med i runt tal 450,000 kronor.
I årets åttonde huvudtitel hade Kungl. Majit under punkten 230 föreslagit
riksdagen att till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 900,000 kronor. Detta
förslag innebure anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår. Då anslagsbehovet emellertid enligt vad departementschefen nyss
framhållit, kunde beräknas för nästa budgetår sjunka med omkring 143,000
kronor, funne departementschefen sig böra förorda, att Kungl. Majit måtte,
med ändring av det för årets riksdag redan framlagda förslaget, föreslå riksdagen
att uppföra ifrågavarande anslag med ett till (900,000 — 143,000 =)
i runt tal 750,000 kronor minskat belopp.
Utskottet tillstyrker bifall till departementschefens förevarande förslag
och förutsätter liksom departementschefen att universitetsmyndigheterna
framdeles årligen i samband med anslagsäskanden för ifrågavarande ändamål
lämna uppgift rörande sjukhusets ekonomiska förhållanden samt angående
storleken av landstingets vårdavgift för löpande budgetår, grunderna
för dess fastställande m. m. ävensom att en redogörelse för angivna
förhållanden lämnas riksdagen under vederbörande punkt i åttonde huvudtiteln.
VI. Hemställan.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört — och under erinran,
att Kungl. Majit i propositionen nr 288 icke för budgetåret 1942/43 äskat
anslag till nybyggnad för karolinska institutets teoretiska institutioner —
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för karolinska sjuk
-
35
Statsutskottets utlåtande Nr HO/f.
huset, som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 30 april
1942 anfört;
2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
I. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis...................kronor 67,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar
bestämda av Kungl. Majit,/örsZagrs-ms » 10,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.................... » 17,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_9,000
Summa kronor 103,000
II. Sjukhuset i övrigt.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 1,017,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 214,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 2,440,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 450,000
Summa kronor 4,121,000
lil. Sammanfattning.
I. Radiofysiska och radiopatologiska
institutionerna............... kronor 103,000
II. Sjukhuset i övrigt...... ..... » 4,121,000
Summa kronor 4,224,000;
3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 4,224,000 kronor;
4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 3,110,000 kronor;
5. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de
36
Statsutskottets utlåtande Nr W4.
ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet,
som föranledas av vad departementschefen i nämnda
statsrådsprotokoll anfört;
6. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.................... kronor 388,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis
........................... » 144,800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ » 1,120,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_223,700
Summa kronor 1,876,500;
7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1,876,500 kronor;
8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1,535,000 kronor;
9. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess
institutioner m. m., som föranledas av vad departementschefen
i omförmälda statsrådsprotokoll anfört;
10. besluta att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1942/43, erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:
Avlöningsstat.
I. Professorer och lärare m. fl.
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 225,500
Summa kronor 585,050
37
Statsutskottets utlåtande Nr 204-
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 120,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit........ » 17,400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal....................... » 45,500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ....... > 24,150
Summa kronor 207,050
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl........ kronor 585,050
II. Vissa tjänstemän vid institutet och
dess institutioner m. m........... » 207,050
Summa kronor 792,100;
11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 792,100 kronor;
12. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa
örn- och tillby g gnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk
klinik m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 273,000 kronor;
13. till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1942/43 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 450,000 kronor;
14. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 750,000 kronor.
Stockholm den 16 juni 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Torsten
Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Carlström, Karl Andersson, Ekströmer, Persson i Skabersjö
och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i
Prästbol, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö, Åqvist,
Lindholm, fru Alvén och herr Åkerström.
Bihang till riksdagens protokoll 1912. t! sami. Nr 20b.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:414 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa undervisningssjukhus m.rn. s. 9 i texten