Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa undervisning ssjukhus m. m.

1942-06-16 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:204, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa undervisning ssjukhus m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr %04-

1

Nr 204.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 8 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag

till vissa undervisning ssjukhus m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

69, 74 och 75 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen, att i avbidan

på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1942/43

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 783,500 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4,044,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 3,200,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1,680,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,700,000 kronor;

dels ock till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala

ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bilaga

6, punkten 2) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet beräkna för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten

130 av ovan omförmälda statsrådsprotokoll) härjämte föreslagit riks
1lilläng

till riksdagens protokoll 19i%. 6 sami. Nr SO4.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr Söndagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 900,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 288, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

30 april 1942, föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

karolinska sjukhuset, som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 30 april 1942 anfört;

2. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4,224,000 kronor;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3,110,000 kronor;

5. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

serafimerlasarettet, som föranledas av vad departementschefen i nämnda

statsrådsprotokoll anfört;

6. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,876,000 kronor;

8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,535,000 kronor;

9. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner

m. m., som föranledas av vad departementschefen i nämnda

statsrådsprotokoll anfört;

10. besluta att avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43,

erhålla ändrad lydelse på sätt departementschefen angivit;

11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 792,100 kronor;

12. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten

för anordnande av en neuro-kirurgisk klinik m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 273,000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr SO4.

13. till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 450,000 kronor;

14. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 750,000 kronor;

Karolinska sjukhuset började tagas i bruk år 1937, under vilket år verksamheten

upptogs vid radiumhemmet. Därefter har, framförallt från och

med år 1940, driften successivt kommit i gång vid övriga kliniker och avdelningar.

För närvarande är hela sjukhusanläggningen tagen i bruk för avsett

ändamål utom en del av ögonklinikens lokaler. Till sjukhuset är såsom

ett filialsjukhus knutet garnisonssjukhuset, vilket tillsammans med militära

vårdavdelningar vid karolinska sjukhuset bildar de s. k. garnisonsavdelningarna.

Från och med innevarande budgetår ha forskningsavdelningarna

av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik (radiofysiska och radiopatolcv

giska institutionerna) inlemmats i karolinska sjukhuset, där de anslagsmässigt

delvis redovisas för sig. Från serafimerlasarettet ha två kliniker

överflyttats till karolinska sjukhuset, men lasarettets verksamhet har endast

i mindre grad minskats i omfång. De förutvarande ögonkliniklokalerna

vid lasarettet äro under omändring för att användas för den neurokirurgiska

kliniken.

Efter den nuvarande krisens inträde ha vissa besparingsåtgärder vidtagits

i fråga örn karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, dock endast i speciella

avseenden. En allmän utredning rörande möjliga besparings- och

rationaliseringsåtgärder vid dessa två sjukhus har nu verkställts av särskilda

av besparingsberedningen tillkallade sakkunniga, i det följande benämnda

»de sakkunniga».

I. Besparings- och rationaliseringsåtgärder vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Allmänna överväganden.

De sakkunnigas förslag bygger på en ingående granskning av karolinska

sjukhusets och serafimerlasarettets organisation och verksamhet samt på

jämförelser med förhållandena vid andra likartade sjukhus. De sakkunniga

föreslå åtgärder för att nedbringa belastningen av omkostnadsanslagen för

förstnämnda två sjukhus samt för att öka deras inkomster genom höjda

avgifter med mera, men de största beräkneliga besparingarna stå enligt de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 20J+.

sakkunniga att vinna genom indragning av viss personal, utbyte av åtskilliga

befattningar i högre lönegrad mot sådana i lägre lönegrad samt genom

bättre tillvaratagande av personalens arbetskraft. Förslagets tyngdpunkt

ligger alltså i sådana åtgärder, vilka äro ägnade att minska belastningen

av avlöningsanslagen för de två sjukhusen. De besparings- och rationaliseringsåtgärder,

som de sakkunniga föreslå, kunna enligt deras mening vidtagas

utan att sjukhusens möjligheter att motsvara sina uppgifter inskränkas.

Direktionen för karolinska sjukhuset har anfört:

Direktionen ansåge det vara sin skyldighet att söka tillvarataga alla möjligheter

till rationalisering av driften vid de under direktionen ställda sjukhusen

och att i övrigt vidtaga alla de besparingar i fråga om kostnaderna

för sjukhusen, som icke menligt påverkade sjukhusens möjligheter att fylla

de olika viktiga uppgifter, för vilka de vore avsedda. Direktionen ansåge

det emellertid jämväl vara sin plikt att tillse, att de stora värden, som sjukhusen

och deras utrustning representerade, bleve på bästa och mest effektiva

sätt tillvaratagna och utnyttjade. Vid bedömande av de sakkunnigas

olika förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder hade direktionen

ansett sig böra följa dessa riktlinjer. Direktionen tillstyrkte således de av

de sakkunnigas förslag, som kunde leda till besparingar utan att sjukhusens

förmåga att fylla sina uppgifter allvarligt tillbakasattes, men ansåge sig icke

kunna tillstyrka förslag, som enligt direktionens uppfattning kunde allvarligt

skada sjukhusens uppgifter såsom vårdanstalter för sjuka och såsom

karolinska institutets undervisningsanstalter för utbildande av läkare.

Direktionen hade emellertid för avsikt att med ledning av vunna erfarenheter

genom sina egna sakkunniga mg an göra en ingående utredning om möjligheten

till ytterligare besparingar utöver dem av de sakkunniga föreslagna,

som direktionen nu ansåge sig kunna förorda. Direktionen ville därvid ägna

uppmärksamhet såväl åt den medicinska verksamheten som åt sjukhusens

administration och förvaltning.

Direktionen ville därjämte framhålla, att direktionen, då den nu tillstyrkte

eller föresloge indragning eller nedflyttning i lägre lönegrad av vissa befattningar,

förutsatte, att någon ändring i lönevillkoren för ordinarie eller extra

ordinarie innehavare av dessa befattningar icke skulle ifrågakomma, förrän

vederbörande befattningshavare avginge från tjänsten eller förflyttades till

annan befattning vid sjukhusen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20J^. 5

I nedanstående tablå har gjorts en sammanställning av de

sakkunnigas förslag och sjukhusdirektionens utlåtande

däröver. Tablån avser föreslagna besparingsåtgärder,

oberoende av örn de kunna genomföras från och med nästa budgetår eller

först senare.

De sakkunniga

Sjukhusdirektionen

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

I. Karolinska sjukhuset:

A. Avlöningar:

1. Indragning av 1 laborator på medicinskt -

bakteriologiska laboratoriet.....

2. Indragning av 2 andre underläkare (Ex

22) på radiumhemmet2.......

3. Läkarpersonal m. m. på gymnastikav
delningen

:

indragning av 2 biträdande läkare .

indragning av 1 tredje underläkare

(Ex 18)................

indragning av 1 sjukgymnast (A 9) .

» »1 » (Eo 9) .

nyanställande av 1 andre underläkare

(Ex 22)............

4. Kanslipersonal på klinik- och poliklinik
expeditioner

:

indragning av 1 föreståndarinna

_ (Ali).................

indragning av 1 kameralbiträde

(Eo 8).................

indragning av 3 sjuksköterskor (A 7)

indragning av 6 kontrollbiträden

_ (A 7).................

indragning av 4 kanslibiträden (A 7)

indragning av 3 kontrollbiträden

. (Eo 7).......... _........

indragning av 8 kanslibiträden (Eo 7)

indragning av 2 kontrollbiträden

(Ex 7).................

nyanställande av 1 biträdande kurator

(A 7)...............

nyanställande av 10 kontorsbiträden

(A 4).................

nyanställande av 1 kontorsbiträde

(Eo 4).................

nyanställande av 9 skrivbiträden

(A 2)........._........

nyanställande av 5 skrivbiträden

(Eo 2).................

— 7,500''

— 13,632

— 12,000

- 13,206

-f- 6,816

- 24,747

1 föreståndarinna nedflyttas

från A 11 till A 8

= de sakkunniga

2 sjuksköterskor (A 7) indragas
2

kontrollbiträden (A 7) indragas
3

kanslibiträden (A 7) indragas
2

kontrollbiträden (Eo 7)

indragas

= de sakkunniga

6 kontorsbiträden (A 4)

nyanställas

1 halvtidstjänst för kontorsbiträde

(Eo 4) inrättas.

3 skrivbiträden (A 2) nyanställas
-

- 14,600

1 Ev. en laborator i bakteriolog! å karolinska institutets stat (besparing 9,000 kronor).

2 Ev. indragning av endast 1 (besparing 6,816 kronor).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 20 Jt.

De sakkunniga

Sjukhusdirektionen

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

5. Sjukvårdspersonal ock städerskor:

inskränkning av antalet röntgenundersökningar,

utsträckning av arbetstiden: besparing

87,000 kr.1,

indragning av:

1 assistent (A 14).........

1 föreståndarinna (A 11).....

1 instrumentmakare (A 10) . . . .

61 sjuksköterskor (A 7).......

21 assistentsköterskor (Eo 5).

7 röntgenbiträden (A 6) . . ,

3 » (Eo 6) . .

2 » (Ex 6) .

8 sjukvårdsbiträden (Eo 2)

2 » (Ex 2)

4 provsköterskor (arv.) . .

1 laboratoriebiträde (arv.)

nyanställande av:

2 förste vaktmästare (A 7)

7 röntgenbiträden (A 4) . .

3 » (Eo 4) .

2 » (Ex 4) .

1 badföreståndarinna (A 2)

3 tandsköterskor (Eo 1) . .

14 barnsköterskor (U 1).......

7 sköterskebiträden och städerskor

(Dl)...............

3 elever (arv.)...........

6. Inbesparing av arbetskraft genom disk
ning

nied diskmaskiner på vårdavdelningarna

.................

7. Inskrivningsexpeditioner och patient
bokföring

:

centralisering av patientbokföringen:

1 kanslibiträde (Eo 7) utbytes mot

1 kontorsbiträde (A 4)......

1 kanslibiträde (Eo 7) indrages,

inbesparing av arbetskraft genom användning

av maskinella hjälpmedel

vid patientbokföringen samt genom

att låta patienterna själva ombesörja

ärenden vid utskrivningen.

8. Arvodena åt direktionens vice ordf.

och ledamöter sänkas till 6 kr. pr

sammanträde.............

— 245,162

— 27,000

4,008

1 föreståndarinna nedflyttas

från All till A 8

12 sjuksköterskor (A 7) indragas
1

assistentsköterska (Eo 5)

indrages

1 halvtidstjänst för sjuksköterska

(Eo 7) inrättas

2 tandsköterskor (U 2) nyanställas
-

10 elever/provsköterskor

(arv.) nyanställas

— 34,300

— 3,800

1 Ej formligt förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20J+.

7

De sakkunniga

Sjukhusdirektionen

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

9. Kassakontrollantens arvode sänkes från

1,800 till 900 kr............

B. Omkostnader

1. Bränsle, lyse och vatten:

kontroll över förbrukningen av värme,

elektrisk ström och vatten,

tillsyn att för starka glödlampor ej

användas,

föreskrift utfärdas för personalen att

spara på varmvatten,

tillsyn å fönster och vädring,

utredning verkställes om lämpligheten

att tillvarataga värmen vid sopförbränningen.

2. Förenkling av blanketter........

3. Medicinförbrukningen förbilligas genom

användande av lösningar, ampullflaskor,

beredningar, framställda på apotek

m. m.

C. Inkomster.

1. Höjning av poliklinikavgifterna:

a) återbesökstaxan höjes från kr. 1.60

till 2.—,

b) särskilt tillägg vid operativa ingrepp,

c) särskild avgift för laboratorieundersökningar,

d) samma taxor vid psykiatriska polikliniken

som vid övriga polikliniker

2. Höjning av bostadshyror: inkomstök
ning

30,000 kr.

II. Serafimerlasarettet.

A. Avlöningar.

1. Sänkning av kassakontrollantens arvode

.................

600’

— 6,000

2. Indragning av 1 andre underläkare på

öron-, näs- och halspolikliniken

(Ex 22).................

- 350,839

— '' 300

— 6,816

= de sakkunniga

Direktionens kansli, sysslomanskontoret

och köksexpeditionen:
1

kontorsbiträde (A 4) ersättes

med 1 skrivbiträde

(Eo 2)

1 kontorsbiträde (Eo 4) ersättes

med 1 skrivbiträde

(Eo 2)

= de sakkunniga

— 600

= de sakkunniga

= de sakkunniga; besparing

30,000 kr.

= de sakkunniga

= de sakkunniga

— 900

= de sakkunniga

= de sakkunniga

— 50,400

— 300

— 6,816

Besparing på serafimerlasarettets stat 300 kr., jfr nedan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr S04-.

De sakkunniga

Sjukhusdirektionen

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

Besparingsåtgärd

Besparing

(ev. ökning)

kronor

3. Indragning av 1 sjukgymnast (Ex 9)

på gymnastikavdelningen ......

— 3,465

= de sakkunniga

— 3,465

4. Kanslipersonalen på klinik- och poli- klinikexpeditioner :

indragning av 3 sjuksköterskor (A 7)

indragning av 6 kanslibiträden (Eo 7)

indragning av 1 kontorsbiträde

(Ex 4).................

nyanställande av 4 kontorsbiträden

(A 4).................

nyanställande av 3 kontorsbiträden

(Eo 4).................

nyanställande av 2 skrivbiträden

(A 2).................

nyanställande av 1 skrivbiträde (Eo 2)

— 5,085

2 sjuksköterskor (A 7) in- dragas

2 kanslibiträden (Eo 7) in- dragas

4 kontorsbiträden (Eo 4) ny- anställas

— 2,500

5. Personalen på sysslomanskontoret m.m

indragning av 1 kameralbiträde (A 8)

1 förste vaktmästare (A 7) ersättes

med 1 kontorsbiträde (A 4) ....

1 förste vaktmästare (A 7) utbytes

— 3,837

— 549

— 369

= de sakkunniga

== de sakkunniga

= de sakkunniga

1 kameralbiträde (Ex 8) er- sättes med 1 kanslibi- träde (A 7)

— 3,837

— 549

— 369

6. Utökning av sjukvårdspersonalens ar- betstid ; besparing 43,500 kr.1

-t- 36

B. Omkostnader:

1. Förenkling av blanketter.

2. Förenkling av kosthållet.

= de sakkunniga

C. Inkomster:

1. Höjning av poliklinikavgifter liksom

vid karolinska sjukhuset.

Se ovan beträffande inkom- ster vid karolinska sjuk-

2. Höjning av bostadshyror; inkomstök- ning 5,800 kr.

huset

— 20,421

— 17,800

—371,2602 * * *

— 68,2008

1 Ej formligt förslag.

2 Härtill komma besparingar å rörligt tillägg samt genom ev. utökning av sjukvårdspersona
lens

arbetstid, vidare till beloppet ej angivna besparingar samt ökade inkomster.

8 Härtill komma besparingar & rörligt tillägg, till beloppet ej angivna besparingar samt ökade

inkomster.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 20Jh

Departementschefen har anfört följande:

Innan jag övergår till att redogöra för och taga ställning till de olika avsnitten

i den utredning med förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som framlagts av

besparingsberedningens sjukhussakkunniga vill jag i korthet beröra bakgrunden

till denna besparingsutredning samt grundlinjerna i de sakkunnigas

utlåtande och däröver avgivna yttranden ävensom klargöra min allmänna

inställning till de sakkunnigas förslag.

Redan innan karolinska sjukhuset under år 1040 i huvudsak trädde i

verksamhet, anbefalldes ett förnyat övervägande av sjukhusets personalorganisation.

Det är delvis denna utredning, som besparingsberedningens

sjukhussakkunniga nu verkställt, varför deras förslag alltså icke föranletts

enbart av den statsekonomiska situationen. Emellertid bör det från början

framhållas, att den föreslagna besparings- och rationaliseringsundersökningen

väsentligen motiverats av det statsfinansiella läget. De sakkunnigas förslag

utgör således närmast ett led i den allmänna översyn av statsförvaltningen,

som företages för att så långt sig göra låter genom besparingar motverka

den fortgående utgiftsstegringen.

De sakkunniga hålla före, att de av dem efter ingående undersökningar

samt jämförelser med förhållandena vid andra sjukhus föreslagna besparingsåtgärderna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet kunna vidtagas

utan att vägande sjukvårds- och undervisningsintressen trädas för nära.

Beträffande ett flertal av åtgärderna uttalas emellertid en motsatt uppfattning

av direktionen för karolinska sjukhuset samt av de två sjukhusens överläkare

och avdelningsföreståndare, vilka jämväl påpekat praktiska hinder för

genomförandet av vissa föreslagna besparingsåtgärder. Att jag, såsom av det

följande kommer att framgå, på åtskilliga punkter icke ansett mig kunna

förorda de sakkunnigas förslag, har också främst berott på att jag funnit

mig böra fästa vikt vid de noggrant motiverade utlåtanden, vilka avgivits

av direktionen samt de ansvariga läkarna och vilka i huvudsak gått i

avstyrkande riktning. Då jag sålunda nödgats intaga en avböjande ståndpunkt

till åtskilliga förslag till betydande och i och för sig högst önskvärda

besparingar, är jag angelägen framhålla, att detta skett först efter ingående

granskning av varje enskilt förslag samt därav berörda förhållanden,

varvid det omfattande utredningsmaterial, som sakkunnigutlåtandet och de

däröver avgivna yttrandena utgöra, kompletterats vid överläggningar med

representanter för de sakkunniga och för sjukhusen. Jag vill också betona,

att jag, då i flera fall lämpligheten av ifrågasatta besparingsåtgärder synts

mig synnerligen svårbedömd och tveksam, tagit fasta på direktionens förklaring,

att direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt

undersökning rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet. Frågan örn besparings- och rationaliseringsåtgärder vid

ifrågavarande två sjukhus är därför icke nu slutligt avgjord. Det förebragta

utredningsmaterialet bör i väsentliga hänseenden kunna läggas till grund

för den fortsatta undersökningen och därav föranledda framtida avgöranden.

Jag förutsätter, att resultat i vissa hänseenden av detta fortsatta besparingsarbete

skola föreligga redan i sjukhusdirektionens anslagsäskanden för budgetåret

1943/44.

Karolinska sjukhuset är statens undervisningssjukhus; det har såväl i

fråga om personal som beträffande lokaler och annan utrustning blivit väl

tillgodosett. Sjukhusets standard återspeglas helt naturligt i driftkostnaderna,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr W4-

vilka måste anses höga, även om man till fullo beaktar sjukhusets karaktär

av undervisningssjukhus samt uppmärksammar, att de utgifter för garnisonssjukvården,

vilka belasta sjukhusets stat och som uppgå till omkring

en miljon kronor årligen, icke motvägas av några inkomster. I än högre grad

än tidigare är det emellertid under nuvarande förhållanden nödvändigt, att

återhållsamhet iakttages beträffande utgifter och att varje möjlighet till

besparingar tillvaratages, även om detta skulle leda till en viss sänkning av nuvarande

standard. Vad nu sagts gäller även i tillämpliga delar serafimerlasarettet.

De sakkunniga finna besparingar av större omfattning möjliga endast vid

karolinska sjukhuset; ett genomförande av deras förslag har beräknats medföra

en årlig besparing för sjukhusets del av något mer än 350,000 kronor,

medan motsvarande belopp för serafimerlasarettets del utgör endast omkring

20,000 kronor. Härtill komma dock enligt de sakkunniga i fråga om båda

sjukhusen till beloppet ej beräkneliga utgiftsminskningar och inkomstökningar.

Besparingsförslagets tyngdpunkt ligger i de ifrågasatta indragningarna

av personal och utbyte av dyrare arbetskraft mot billigare sådan. Beträffande

den ojämförligt viktigaste personalfrågan, som gäller möjligheten

att inbespara omkring 245,000 kronor av avlöningskostnaderna för sjukvårds-

och städpersonal vid karolinska sjukhuset, har emellertid, såsom

av det följande kommer att närmare framgå, klarlagts, att stora praktiska

svårigheter utgöra hinder för att de sakkunnigas förslag på denna

punkt för närvarande genomföres. Jag har i fråga örn de båda sjukhusens

avlöningskostnader funnit möjligt att uppnå en besparing av för karolinska

sjukhusets del i runt tal 60,000 kronor och för serafimerlasarettets del i runt

tal 18,000 kronor.

För nedbringande av de båda sjukhusens omkostnader ha de sakkunniga

framlagt vissa förslag till omedelbara åtgärder, vilkas beräknade ekonomiska

betydelse dock är relativt ringa. De ha vidare föreslagit åtskilliga kontrollåtgärder

och undersökningar. Jag har icke funnit anledning till erinran mot

förslagen.

De sakkunniga föreslå slutligen vissa nya eller höjda poliklinikavgifter

samt höjda hyror för personalbostäder men ha icke funnit möjligt beräkna

den ökning i inkomster, som förslagets genomförande i denna del

skulle medföra för sjukhusen. Av förslagen kunna enligt min mening en

del antagas till genomförande, medan andra icke torde kunna slutgiltigt

prövas förrän efter ytterligare utredning.

Slutligen vill jag framhålla, att de föreslagna besparingsåtgärderna i vad

de förutsätta personalförändringar till stor del icke kunna genomföras förrän

vid befattningshavares avgång eller förflyttning och att således besparingen

för nästa budgetår under alla förhållanden icke kan bliva betydande. Vad

beträffar tillsatta extra ordinarie tjänster utgår jag ifrån att förändring av

sådana till ordinarie eller extra ordinarie befattningar i lägre lönegrad i allmänhet

bör genomföras redan från och med nästa budgetår. Tjänstinnehavaren

bör i dessa fall få bibehålla sin löneklassplacering och kommer i så

fall icke att vidkännas någon omedelbar löneminskning. Örn tillsatt extra

ordinarie befattning indrages utan att annan tjänst inrättas i stället, bör

vidare indragningen icke alltid genomföras omedelbart utan torde enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande kunna få anstå under en övergångstid, i avvaktan

på att befattningshavaren erhåller annan sysselsättning eller avgår

av annan orsak.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20J+. 11

Av den lämnade redogörelsen framgår att besparingsberedningens sjukhussakkunniga

ansett, att de av dem föreslagna besparingsåtgärderna vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet kunde vidtagas utan att vägande

sjukvårds- och undervisningsintressen träddes för nära, medan däremot

direktionen för karolinska sjukhuset beträffande ett flertal av de

ifrågasatta åtgärderna uttalat en motsatt uppfattning. Departementschefen

har på åtskilliga punkter icke ansett sig kunna förorda de sakkunnigas

förslag men samtidigt framhållit, att frågan om besparings- och

rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

med den av honom sålunda intagna ståndpunkten icke nu från hans sida

vore slutligt avgjord. Departementschefen har nämligen tagit fasta på direktionens

förklaring, att direktionen ämnade låta genom egna organ verkställa

en fortsatt undersökning rörande besparingsmöjligheterna vid ifrågavarande

två sjukhus. De olika i förevarande avseende framkomna förslagen

avse i ett flertal fall svårbedömliga frågor av organisatorisk och praktisk

art. Den begränsade tid, som stått utskottet till buds sedan förevarande

proposition överlämnats till utskottet för förberedande handläggning,

har emellertid icke medgivit utskottet — som jämväl i övrigt haft

en mycket betydande arbetsbörda — att ägna de genom propositionen

framlagda förslagen den ingående granskning, som varit önskvärd. Med

hänsyn härtill anser utskottet sig böra med styrka framhålla angelägenheten

av att den av direktionen i utsikt ställda utredningen beträffande

ytterligare besparings- och rationaliseringsåtgärder vid sjukhusen kommer

till stånd och bedrives i väsentliga hänseenden med utgångspunkt från det

nu förebragta utredningsmaterialet.

Vad departementschefen i detta sammanhang i övrigt anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Avlöningar vid karolinska sjukhuset.

a) L äk ar p e r s o n al.

Vid karolinska sjukhuset finnas tre centrallaboratorier, nämligen

ett medicinskt-kemiskt, ett medicinskt-fysiologiskt och ett medicinsktbakteriologiskt.

Vid vart och ett av centrallaboratorierna finnes anställd

en laborator med ett arvode av 7,500 kronor.

På karolinska institutets stat finnes därjämte uppförd en ordinarie befattning

såsom laborator i bakteriologi vid patologisk-anatomiska institutionen

(lön 6,000 kronor, tjänstgöringspenningar 3,000 kronor). Denna institutions

bakteriologiska laboratorium är förlagt till patologiska avdelningen

vid karolinska sjukhuset. Professorn i patologisk anatomi vid karolinska

institutet är tillika föreståndare för den patologiska avdelningen vid

nämnda sjukhus.

De sakkunniga ha föreslagit, att medicinskt-bakteriologiska centrallaboratoriet

vid karolinska sjukhuset skulle sammanslås med karolinska institutets

bakteriologiska laboratorium på sjukhusets patologiska avdelning.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 204-

Departementschefen har — under erinran att läkarutbildningssakkunniga

föreslagit inrättande av en professur i bakteriologi vid karolinska institutet

— ansett att det av de sakkunniga berörda spörsmålet om sammanslagning

av ifrågavarande två laboratorier bör avgöras i sammanhang med

behandlingen av läkarutbildningssakkunnigas berörda förslag.

Beträffande ju b i 1 e u m s k 1 i n i k e n ha de sakkunniga föreslagit indragning

av en underläkartjänst på radiumhemmet.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att nu tillstyrka indragning

av någon läkarbefattning vid hemmet, men utgått ifrån att denna

fråga ägnas särskild uppmärksamhet vid den fortsatta besparingsutredning,

som sjukhus direktionen ämnade verkställa.

För gymnastikav delning ens vidkommande ha de sakkunniga

föreslagit, att personalen reduceras med 2 biträdande läkare, 1 tredje underläkare

och 2 sjukgymnaster men i stället ökas med 1 andre underläkare.

Departementschefen har på anförda skäl för sin del allenast förordat en

sådan förändring i personalorganisationen, att arvodet till en av de biträdande

läkarna, nämligen den vars sakkunskap företrädesvis ligger på det

medicinska området, tills vidare indrages. Tillräckliga skäl att förändra den

nuvarande tredje underläkartjänsten, vilken delvis är en typisk utbildningsbefattning,

till en andre underläkartjänst synas departementschefen

icke föreligga.

De sakkunnigas förslag örn minskning av antalet sjukgymnaster anser

departementschefen sig icke kunna taga ställning till utan en mera ingående

utredning. Behovet av sjukgymnaster bör — framhåller departementschefen

— ingående undersökas vid direktionens fortsatta besparingsundersökningar,

därvid särskilt böra övervägas möjligheterna att öka sjukgymnasternas

arbetstid.

Departementschefen har i detta sammanhang framhållit, att vad av

honom sålunda föreslagits medför även en besparing av 2,800 kronor på

gymnastiska centralinstitutets avlöningsanslag.

b) Övrig personal å klinik er o eli

avdelningar.

Kanslipersonalen å klinik- och poliklinikexpeditioner.

De sakkunniga ha vid granskning av de arbetsuppgifter, som åvila olika

till sjukhusets kanslipersonal hörande befattningshavare, funnit, dels att vissa

av dessa befattningshavare borde kunna undvaras och deras göromål överflyttas

till andra redan bestående befattningar, dels och framför allt, att i

åtskilliga fall inrättats högre biträdesbefattningar än som varit erforderligt

med hänsyn till arten av de till befattningarna knutna göromålen. Några

befattningar böra därför enligt sakkunnigförslaget indragas, medan ett större

antal — huvudsakligen kansli- och kontrollbiträdestjänster — anses kunna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande Nr ^Översättas

med lägre tjänster. De sakkunniga ha funnit oriktigt, att i några fall

till sköterskor utbildade och som sådana avlönade personer anlitas för expeditionsgöromål,

och föreslagit, att dessa sköterskor ersättas med kontorspersonal.

Slutligen föreslås utbyte av en kanslibiträdesbefattning på sjukhusets

sociala hjälpbyrå mot en biträdande kuratorstjänst. Dessa två befattningar

tillhöra samma lönegrad.

Sjukhusdirektionen har ansett vissa angivna högre biträdes- och sköterskebefattningar

kunna utbytas mot biträdesbefattningar i lägre lönegrader men

hävdat, att ett genomförande i övrigt av de sakkunnigas förslag örn

indragning eller utbyte av kanslipersonal icke kan ske utan risk för allvarliga

rubbningar i sjukhusets verksamhet. En föreståndarinnebefattning vid

radiumhemmet, vilken enligt sakkunnigförslaget skulle ersättas med en

kanslibiträdestjänst, bör enligt direktionens mening bibehållas men placeras

i lönegrad A 8 i stället för såsom nu A 11. Direktionen finner den föreslagna

personalförändringen å sociala byrån icke behövlig. Slutligen föreslår direktionen,

att en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst å medicinska kliniken

måtte utbytas mot en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning.

Departementschefen har tillstyrkt vidtagande för nästa budgetår av de

av direktionen förordade personalförändringarna, med undantag av det av

direktionen föreslagna personalutbytet å medicinska kliniken. Departementschefen

har i detta sammanhang vidare anfört, att han icke avvisade

tanken på ytterligare besparingar i fråga om kostnaderna för biträdespersonalen,

utan förutsatte, att direktionen komme att ägna fortsatt uppmärksamhet

åt frågan om sjukhusets behov av kvalificerad sådan personal och

möjligheterna att reducera denna. Därvid borde bland annat undersökas

möjligheterna att ytterligare minska antalet kontrollbiträdestjänster på

radiumhemmet. Departementschefen räknade följaktligen med att möjligheterna

till besparingar med avseende å avlöningar till karolinska sjukhusets

kanslipersonal komme att efter kompletterande utredningar ånyo upptagas

till granskning.

Sjukvårdspersonal och städerskor.

De förslag av de sakkunniga, som skulle kunna medföra de största besparingarna

med avseende å sjukhusets personalkostnader, gälla sjukvårdspersonalen.

Dessa förslag gå framför allt ut på att de på vårdavdelningarna såsom

nattsköterskor tjänstgörande assistentsköterskorna ersättas nied elever (provsköterskor),

samtidigt som antalet nattöversköterskor ökas något. De erforderliga

eleverna (provsköterskorna) skulle tagas från vårdavdelningarnas dagpersonal.

Även härutöver föreslå emellertid de sakkunniga besparingar beträffande

sjukvårds- och städpersonalen på såväl vårdavdelningarna som övriga

avdelningar av sjukhuset.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 204-

Av följande sammanställning framgår den närmare innebörden av de

sakkunnigas och direktionens förslag.

Kanslipersonal på Tdiniker och avdelningar.

Nuvarande förhållanden 1

De sakkunnigas

förslag

Sjukhusdirektionens förslag

Avdelning

Föreståndarinna

Kameralbiträde

Sjuksköterska

Kansli- eller

kontrollbiträde

Kontorsbiträde

Bitr. kurator

Kanslibiträde

Kontorsbiträde8

Skrivbiträde8

Föreståndarinna

Sj uksköterska

Kansli- eller

kontrollbiträde

Kontorsbiträde

Skrivbiträde

Ali

Eo 8

A 7

A 7

Eo

7

Ex

7

A 4

Eo

4

A 7

A 7

A, Eo

4

A,Eo

2

A 8

A 7

A 7

Eo 7

A 4

Eo 4

A 2

Gemensam exp. för

med. o. kir. klin. .

(1)

1(0)

1

2(1)

1

1

i

2

1

1

Biblioteken......

—

—

—

—

1(0)

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

-i

Med. klin.: Kem. lab.

» » Fys. »

—

—

—

1(0)

—

—

leo

—

—

—

1

—

1

» » Bakt. »

> » Pokki. .

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

2

—

—

—

—

—

2

—

—

Fysikal. avd......

—

—

1

—

—

—

—

(1)

—

—

—

i

—

1

—

—

—

—

—

Kir. poliklin......

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

2

—

—

—

—

—

2

—

—

Kvinnoklin.......

—

—

—

(1)

1(0)

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

Kvinnopoliklin.....

—

—

—

1(0)

(1)

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

Öronklin........

—

—

—

(1)

1

—

—

1

—

—

2

—

—

—

—

1

—

1

—

Öronpoliklin......

—

—

—

1(0)

(1)

—

—

—

—

—

1

i

—

—

—

—

1

—

—

Ögonklin........

—

—

—

(1)

11

—

—

—

—

—

1 i

—

—

—

—

—

—

7»

—

Ögonpoliklin......

1(1)

1(0)

1

Fsyk. klin.......

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

i

—

—

1

—

—

—

1

Psyk. poliklin.....

(1)

Tandpoliklin......

Gymnastikavd.....

Patol. lab.......

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

Röntg. diagn. avd. .

—

—

—

2

(1)

—

—

3(2)

—

1

2

2

—

—

2

—

—

3

—

Sociala hjälpb.....

—

—

—

—

1

—

(1)

—

1

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

Radiumhemmet:

Gyn. avd......

1

1

_

_

_

_

2

_

_

_

1

_

—

1

—

Allm. avd......

1

—

—

5

2

2

—

1

—

1

3

6

1

—

3

1

3

2

1

Radiopat. inst. . .

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

—

—

Radiofys. » . .

L

Summa

1

1

3

13

11

2

4

8

1

4

24

14

1

1

9

9

12

8 V»

3

(14)

(12)

(6)

(7)

43 (46)

43

43''/

2

1 När den verkliga personalorganisationen avviker från den fastställda personalstaten, angives förhållandet

enligt den fastställda personalstaten inom parentes. 2 * De sakkunniga ha ej uppdelat dessa tjänster i ordinarie

och extra ordinarie men förutsatt, att 2/s skulle bli ordinarie.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20^. 15

De sakkunnigas förslag innebär sammanfattningsvis att följande tjänster

skulle indragas, nämligen

1 assistenttjänst.........................A 14

1 föreståndarinnetjänst.....................A 11

1 instrumentmakar!] anst.....................A 10

61 sjukskötersketj ansler......................A 7

21 assistentskötersketjänster...................Eo 5

7 röntgenbiträdestjänster....................A 6

3 t> ....................Eo 6

2 * ....................Ex 6

8 sjukvårdsbiträdestjänster...................Eo 2

2 » ...................Ex 2

samt att följande tjänster skulle inrättas, nämligen

2 förste vaktmästar!]''änster...................A 7

7 röntgenbiträdestjänster....................A 4

3 t> ....................Eo 4

2 t> ....................Ex 4

1 badföreståndarinnetjänst...................A 2

3 tandskötersketj änster.....................Eo 1

14 barnskötersketjänster.....................U 1

7 sköterskebiträdes- och städerska tjänster...........U 1

Därtill kommer enligt de sakkunnigas förslag, att antalet provsköterskor

skulle minskas med 4, medan antalet elever ökas med 3 samt att ett laboratoriebiträde

ej vore erforderligt. Förslaget innebär, sett mot personalförteckning

och gällande lönestat i övrigt, en besparing av 274,008 kronor och

i jämförelse med nuvarande personalförhållanden en besparing av 245,162

kronor jämte tillägg m. m.

Som en utväg att vinna betydande minskning av utgifterna för sjukvårdsoch

städpersonal vid sjukhuset framhålla de sakkunniga vidare — utan att

framställa preciserade förslag — möjligheten att generellt öka arbetstiden.

Sjukhusdirektionen och överläkarna vid sjukhuset ha gentemot sakkunnigförslaget

framförallt framhållit, att nattjänsten vid sjukhuset enligt förslaget

icke skulle bliva tillfredsställande, enär nattöversköterskoma icke skulle kunna

medhinna de arbetsuppgifter, som nattjänstgörande elever icke vore kompetenta

eller ens berättigade att åtaga sig. Direktionen har vidare upplyst, att

sjuksköterskeskolorna förklarat sig icke kunnat ställa elever i erforderligt

antal till förfogande för nattjänst — endast 11 elever kunde kontinuerligt

disponeras för sådant ändamål — varjämte direktionen uttalat, att anlitande

av sköterskebiträden i stället för assistentsköterskor för nattjänst, något som

direktionen övervägt, skulle, då sjukhuset saknade en i sjukvårdstjänst inövad

biträdeskår, innebära en betydande försämring och samtidigt en tämligen

ringa besparing. Att minska dagpersonalen i den omfattning, som skulle

krävas, örn de nattjänstgörande assistentsköterskoma skulle ersättas med

redan förefintlig dagpersonal, kan enligt direktionens bestämda mening icke

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 20/t.

ske utan men för sjukvården, om ej samtidigt personalens arbetstid utökas,

vilket dock icke synes direktionen kunna ifrågakomma utan samband med en

allmän reglering.

Direktionen och överläkarna ha enat sig om att, i stället för vad de sakkunniga

i detta avseende föreslagit, framlägga ett besparingsförslag, enligt

vilket de nuvarande nattöversköterskorna skulle ersättas med elever, en förändring

som vore praktiskt genomförbar och ur vårdsynpunkt godtagbar.

Till de sakkunnigas övriga förslag örn förändringar beträffande sjukvårdsoch

städpersonalens vid sjukhuset antal och tjänsteställning har direktionen

endast i mycket begränsad omfattning kunnat ansluta sig.

En från sjukhusets sida gjord beräkning av den besparing, som skulle vinnas,

om nattassistentsköterskorna skulle så långt det är möjligt utbytas mot

elever och i övrigt ersättas med sköterskebiträden samt dagpersonalen minskas

med en elev för varje vårdavdelning, har givit följande resultat. 52

assistentsköterskebefattningar och 46 elevbefattningar (för dagtjänst) skulle

komma att indragas, vilket skulle medföra minskning av avlöningskostnaderna

med omkring 225,000 kronor. Som ersättare för assistentsköterskorna

skulle utöver de 11 eleverna, som kunde påräknas för nattjänst, behövas ej

mindre än 50 sköterskebiträden. Vidare tillkomme, om sakkunnigförslaget

följdes, 3 nattöversköterskor och en assistentsköterska som avlösare för dessa.

Avlöningar till den personal som sålunda skulle komma att övertaga assistentsköterskornas

nattjänst, kunde beräknas uppgå till sammanlagt nära 175,000

kronor. I besparing skulle alltså vinnas ungefär 50,000 kronor. Från denna

summa borde emellertid dragas ett belopp, som motsvarade kostnaden för

det ökade behov av extra sköterskor för vakning hos nyopererade eller oroliga

patienter med flera, vilket uppstode örn assistentsköterskebefattningarna indroges.

Till beräkningarna har fogats anmärkningen, att den av de sakkunniga föreslagna

organisationen icke torde kunna genomföras utan dröjsmål och svårigheter.

Sjukhuset vore nämligen i fråga om mottagandet av elever bundet av

kontrakt med sköterskeskolorna och vidare finge det anses omöjligt att erhålla

sköterskebiträden uteslutande för nattjänstgöring.

Ett genomförande av direktionens och överläkarnas förslag, vilket innebär

att 8 ordinarie sköterskor ersättas med lika många elever, kan beräknas medföra

en besparing av omkring 27,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av ifrågavarande två besparingsförslag anser jag mig ehuru med tvekan

böra för närvarande förorda det som framlagts av direktionen och överläkarna.

Det avgörande för mig är härvid, att ett tillräckligt antal elever

icke för närvarande kan påräknas för nattjänsten och att svårigheter även

torde föreligga att erhålla för dylik tjänstgöring skolade och lämpliga biträden.

Planerna på att ordna nattjänsten vid sjukhuset i enlighet med

vad de sakkunniga tänkt sig böra emellertid därför ej skrinläggas. Då natttjänsten

ej blott, såsom förut framhållits, vid serafimerlasarettet och karo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr £04.

linska sjukhusets ögonklinik utan även vid de flesta andra sjukhus i riket

anförtrotts åt sköterskebiträden, bör, så snart karolinska sjukhusets kår av

sköterskebiträden erhållit nödig erfarenhet i sjukvårdsarbete, frågan om

en övergång till sistberörda ordning ånyo prövas. Måhända kunna också

möjligheterna att erhålla elever för vakning framdeles förbättras, och åtminstone

en partiell övergång till användning av elever i stället för nattsköterskor

visa sig genomförbar utan större betänkligheter. Jag räknar med

att sjukhusdirektionen vid sina fortsatta undersökningar av besparingsmöjligheterna

vid sjukhuset ägnar denna betydelsefulla besparingsfråga särskild

uppmärksamhet.

_ Vad beträffar de sakkunnigas övriga förslag till besparingar i fråga örn

sjukvårds- och städpersonal kan jag, då jag anser mig icke böra ifrågasätta

en ökning av arbetstiden enbart för nämnda personal, för närvarande icke

biträda denia vidare mån än sjukhusdirektionen förordat. Frågan örn placeringen

i lönehänseende av radiofysiska institutionens assistent- och instrumentmakare!^’änster

torde emellertid böra upptagas i samband med omprövning

av institutionsvaktmästarnas lönegradsplacering (jämför vad som

anförts i årets statsverksproposition under rubriken För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, sid. 5).

c) Disken på vårdavdelningarna.

De sakkunniga ha föreslagit inköp av diskmaskiner för utförande av den

diskning på avdelningarna, som nu ombesörjes av städerskorna.

Departementschefen har i anslutning till vad sjukhusdirektionen i ärendet

anfört framhållit, att då den föreslagna anordningen vore relativt oprövad

hade departementschefen intet att erinra mot att direktionen först anställde

undersökningar och prov. Frågan komme alltså framdeles att åter

upptagas till behandling.

d) Inskrivning sexpeditioner o eli patientbokföring.

De sakkunniga ha föreslagit centraliserings- och rationaliseringsåtgärder i

fråga örn patientbokföringen, varigenom två kanslibiträden skulle kunna

utbytas mot ett kontorsbiträde.

Sjukhusdirektionen har förklarat sig vilja undersöka möjligheterna för införande

av maskinell patientbokföring. Vid övergång därtill borde radiumhemmets

bokföring övertagas av huvudkomplexets inskrivningsexpedition.

För närvarande kunde ett sådant övertagande på grund av det ökade arbetet

med patienternas ransoneringskuponger icke ske utan personalökning på den

centrala expeditionen. Vid övergång till maskinell bokföring kunde ett extra

ordinarie kanslibiträde på radiumhemmet ersättas med ett skrivbiträde.

Emellertid ville direktionen för egen del föreslå, att ett av de ordinarie kontorsbiträdena

på direktionens kansli och sysslomanskontoret ersattes med ett

extra ordinarie skrivbiträde samt att ett extra ordinarie kontorsbiträde på

köksexpeditionen utbyttes mot ett extra ordinarie skrivbiträde.

Bihang till riksdagens protokoll lDlfS. 6 sami. Nr 20/f.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 20Jf.

TJtskottet.

Departementschefen har yttrat:

Även i fråga om användningen av maskiner vid patientbokföringen anser

jag ytterligare utredning genom direktionens försorg böra avvaktas. Till

förslaget örn centralisering av patientbokföringen och personalförändringen

i samband därmed torde därför böra tagas ställning framdeles.. Vad de sakkunniga

anfört därom, att patienterna själva böra få ombesörja vissa ärenden

till expeditionen, synes böra iakttagas. Direktionen har föreslagit vissa

besparingar i fråga om personalkostnaderna genom att två kontorsbiträdestjänster

utbytas mot skrivbiträdesbefattningar. Mot dessa besparingsåtgärder

har jag intet att erinra.

e) Sjukhusdirektionen.

De sakkunniga ha ansett en sänkning av arvodena åt direktionens vice ordförande

och ledamöter befogad.

Departementschefen bär anfört bland annat följande:

I anledning av de sakkunnigas förslag förordar jag följande reglering av

arvodena åt ordföranden, vice ordföranden, ledamöter och suppleanter i direktionen

för karolinska sjukhuset. Någon ändring av ordförandens arvode

har icke ifrågasatts; detta bör liksom hittills utgå med 3,000 kronor för år

räknat. Vice ordförandens årsarvode torde böra nedsättas från 1,500 till

900 kronor. Till annan ledamot av direktionen ävensom till suppleant för

sådan bör utgå arvode med 6 kronor för varje sammanträde, vari vederbörande

deltager, dock torde högst 250 sammanträdesarvoden för år räknat

få utgå till ifrågavarande ledamöter och suppleanter. Är annan direktionsledamot

än ordföranden och vice ordföranden tillika ledamot eller suppleant

i direktionens arbetsutskott, synes det mig skäligt att vederbörande utöver

nyssnämnda sammanträdesarvode får komma i åtnjutande av särskilt årsarvode

om 480 kronor.

f) Kassakontrollant.

I enlighet med de sakkunnigas av direktionen biträdda förslag förordar

departementschefen, att kassakontrollantens arvode — nu 1,800 kronor —

nedsättes till 900 kronor.

Vad departementschefen i ovannämnda olika avseenden anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran eller till annat uttalande,

än att utskottet — som i likhet med de sakkunniga funnit det olämpligt,

att till sköterskor utbildade och såsom sådana avlönade personer anlitas

för expeditionsgöromål — velat framhålla vikten av att möjligheten till

ytterligare besparingar i fråga om kostnaderna till personalen vid karolinska

sjukhuset ingående prövas vid den utredning, som kommer att av sjukhusdirektionen

verkställas.

Omkostnader vid karolinska sjukhuset.

a) Bränsle, lyse och vatten.

De sakkunniga ha föreslagit diverse besparingsföreskrifter, särskilt i fråga

örn elektricitets- och vattenförbrukning samt beträffande vädring. De ha

vidare ifrågasatt tillvaratagande av värmen vid sopförbränningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 204- 19

Departementschefen har framhållit, att beträffande vissa av de här ''berörda

frågorna komme utredning att verkställas av direktionen. Övriga av

de sakkunniga väckta spörsmål och av dem gjorda påpekanden syntes departementschefen

jämväl vara förtjänta av direktionens uppmärksamhet.

b) Blanketter.

De sakkunniga lia föreslagit förenklingar i fråga örn blanketter, varigenom

en årlig besparing av 6,000 kronor beräknades uppstå.

Departementschefen har anfört, att de besparingsåtgärder, varom här

vore fråga, delvis redan börjat genomföras av direktionen, som i övrigt

ämnade verkställa närmare utredning i ämnet.

c) Medicin förbrukningen.

De sakkunniga ha anfört, att sjukhusdirektionen i syfte att nedbringa

läkemedelskostnaderna våren 1941 lämnat överläkarna vissa direktiv. Utöver

vad härav franninge, påpekade de sakkunniga vissa ytterligare besparingsmöjligheter.

Sjukhusdirektionen har framhållit, att direktionen beträffande medicinförbrukningen

sökt vidtaga möjliga besparingsåtgärder. I anledning härav

kunde anslagsposten till läkemedel minskas med 30,000 kronor.

Departementschefen har utgått ifrån att direktionen ägnade denna fråga

fortsatt uppmärksamhet och därvid beaktade vad de sakkunniga anfört.

I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att direktionen

har sin uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål och ytterligare

undersöker de besparingsmöjligheter, som här kunna stå till buds.

Inkomster vid karolinska sjukhuset.

De sakkunniga ha föreslagit höjning av poliklinikavgiften för återbesök,

införande av avgift på psykiatriska polikliniken, införande av särskild avgift

för poliklinikpatienter vid operativa ingrepp och vid mera omfattande laboratorieundersölcningar

ävensom höjning av hyrorna för personalbostäderna.

Sjukhusdirektionen har förklarat sig ämna tillämpa de sakkunnigas förslag

örn höjning av återbesöksavgiften och införandet av avgift på psykiatriska

polikliniken från och med den 1 april 1942. I betraktande av skäl, som sjukhusets

överläkare anfört mot särskilda avgifter för operativa ingrepp

och laboratorieundersökningar, hade direktionen icke ansett sig för närvarande

kunna förorda införande av sådana avgifter. Direktionen ämnade

emellertid i samråd med Stockholms stad och Stockholms landsting utreda

möjligheterna för vidtagande av höjningar av poliklinik- och behandlingsavgiftema.

Då direktionen erfarit, att särskild utredning genom besparings
-

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

20 Statsutskottets utlåtande Nr 20jf.

beredningen påginge angående hyrorna i statens fastigheter, ville direktionen

avvakta resultatet härav, innan bostadshyrorna vid sjukhuset höjdes.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot direktionens

ståndpunktstagande i fråga om poliklinikavgifterna. Beträffande höjning av

bostadshyrorna anser departementschefen liksom direktionen resultatet av

den pågående allmänna utredningen i ämnet böra avvaktas.

Vad departementschefen anfört har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida.

Avlöningar vid serafimerlasarettet.

a) Kanslipersonalen på klinik- och poliklinikexpeditioner.

Den nuvarande personalen, de sakkunnigas förslag till förändringar av

denna och sjukhusdirektionens uppfattning i frågan framgår av följande sammanställning:
-

Nuvarande

förhållanden

De sakkunnigas

förslag

Sj ukhusdirektionens

förslag

Sköterska

A 7

Ord. kanslibi- träde A 7

E. o. kanslibi- träde Eo 7

E. o. kontorsbi-

träde Eo 4

Ex. kontorsbi- träde Ex 4

Ord. kanslibi- träde A 7

Ord. kontorsbi- träde A 4

E. o. kontorsbi-

träde Eo 4

Ord. skrivbi- träde A 2

E. o. skrivbi- träde Uq 2

Sköterska

A 7

Ord. kanslibi-

träde A 7

E. o. kanslibi-

träde Eo 7

E. o. kontorsbi-

träde Eo 4

1 Ex. kontorsbi-

| träde Ex 4

Medicinska kliniken.......

—

i

—

—

i

—

i

—

i

—

—

i

—

—

i

Kirurgiska » .......

—

—

i

i

—

—

i

—

i

—

—

—

i

i

—

Neurokirurgiska » .......

—

—

2

—

—

i1

—

i

—

—

—

—

i

i

—

Neurologiska » .......

—

—

1

—

—

—

i

—

—

—

—

—

i

—

—

Röntgenavdelningen........

—

—

2

i

—

—

i

i

—

i

—

—

i

2

—

Kirurgiska polikliniken......

i

i

1

—

Medicinska » ......

i

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

1

—

Gemensam för poliklinikerna . . .

i

—

—

—

—

—

—

i

—

—

i

—

—

—

—

Summa

3

i

6

2

i

i

4

5

2

i

i

i

4

6

i

13

13

13

1 För hjälp med utländsk korrespondens.

Departementschefen har, under hänvisning till vad han anfört rörande

motsvarande personal vid karolinska sjukhuset, biträtt direktionens förslag.

b) Personalen på sysslomanskontoret.

De sakkunniga ha föreslagit, att 1 förste vaktmästare (A 7) ersättes med 1

vaktmästare (A 5), att 1 förste vaktmästare ersättes med 1 kontorsbiträde

(A 4) och att 1 kameralbiträde (A 8) indrages.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20 4. 21

Sjukhusdirektionen har tillstyrkt förslaget beträffande förste vaktmästartjänsterna,

vilket kunde genomföras från och med den 1 juli 1942, men funnit,

att örn det ordinarie kameralbiträdet skulle indragas, borde den extra

kameralbiträdestjänsten (Ex 8) förändras till ordinarie kanslibi trädestjänst

(A 7).

Departementschefen har anslutit sig till direktionens förslag och anser att

den nya kontorsbiträdestjönsten borde uppföras i personalförteckningen men

icke tillsättas, förrän erfarenheten visade, att den vore oundgängligen behövlig.

Frågan örn förändring av extra kameralbiträdesbefattningen till ordinarie

kanslibiträdestjänst borde upptagas till behandling vid nästa års

budgetarbete.

Omkostnader och inkomster vid serafimerlasarettet.

Departementschefen har hänvisat till vad han anfört beträffande motsvarande

frågor vid karolinska sjukhuset.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i ovannämnda avseenden anfört och föreslagit.

II. Anslagen till karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet.

1. Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Avlöningar.

Departementschefen har med hänsyn till vad direktionen anfört rörande

olägenheterna och bristfälligheterna i fråga om det nu tillämpade särskiljandet

av anslagsmedlen till garnisonsavdelningarna tillstyrkt, att den särskilda

redovisningen av garnisonsavdelningarna i personalförteckningen

samt under avlönings- och omkostnadsanslagen upphör. Då det för bedömande

av statens utgifter för detta undervisningssjukhus är av stort intresse

att erhålla upplysning om storleken av de betydande kostnaderna för

den militära sjukvården därstädes, anser departementschefen likväl, att

direktionen bör i sina anslagsäskanden varje år lämna uppgift om de beräknade

kostnaderna för garnisonssjukvården.

I fråga örn anslagsberäkningarna har departementschefen anfört huvudsakligen

följande:

I personalförteckningen för karolinska sjukhuset böra följande

förändringar vidtagas:

A) Itubriken Garnisonsavdelningarna utgår. Till rubriken Sjukhuset i

(övrigt överföras 10 sjuksköterskor i A 7, varjämte 1 sjuksköterska (nattöversköterska)

i A 7 överföres på övergångsstat.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr !204-

B) Under rubriken Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna uppföres

ytterligare 1 kanslibiträde i lönegraden A 7 (ersätter 1 kameralbiträde i

Eo 8).

C) Under rubriken Sjukhuset i övrigt vidtagas följande förändringar:

a) Till följd av de tidigare förordade besparings- och rationaliseringsåtgärderna

böra följande ändringar göras:

Sjukvårdspersonal.

2 föreståndarinnor i A 11 föras på övergångsstat (jfr nedan).

2 andra föreståndarinnor i A 8 nyuppföras (ersätta 2 föreståndarinnor i

All, den ena tjänsten torde dock icke få tillsättas, förrän tillstånd därtill,

efter utredning om tjänstens behövlighet, meddelats).

2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

2 kontorsbiträden i A 4).

7 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

elever).

2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

1 assistentsköterska i Eo 5 och 1 halvtidstjänstgörande sjuksköterska i Eo 7).

1 sjuksköterska i A 7 föres på övergångsstat (ersättes med 1 assistentsköterska

i Eo 5).

1 sjuksköterska i A 7 avföres.

2 kontrollbiträden i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

1 kontrollbiträde i Eo 7 och 1 kontorsbiträde i A 4).

Administrations- och kontorspersonal.

3 kanslibiträden i A 7 föras på övergångsstat (ersättas vid ledighet med

1 skrivbiträde i A 2 och 2 kontorsbiträden i A 4).

1 kanslibiträde i A 7 avföres (ersättes med 1 kontorsbiträde i Eo 4 med

halvtidstjänstgöring).

2 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 2 sjuksköterskor i

A 7).

2 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 2 kanslibiträden i

A 7).

1 kontorsbiträde i A 4 nyuppföres (skall ersätta 1 kanslibiträde i Eo7).

3 kontorsbiträden i A 4 nyuppföras (skola ersätta 1 kontrollbiträde i A 7

och 2 kontrollbiträden i Eo7).

1 kontorsbiträde i A 4 föres på övergångsstat (ersättes vid ledighet med

1 skrivbiträde i Eo 2).

1 skrivbiträde i A 2 nyuppföres (skall ersätta 1 kanslibiträde i A 7).

2 skrivbiträden i A 2 nyuppföras (ersätta 2 kontorsbiträden i Eo 4).

b) I anslutning till den tjänsteförteckningsrevision, som föreslagits i årets

statsverksproposition, erhåller förste maskinisten benämningen maskinist

av l:a klass, andre maskinisterna benämningen maskinister av 2:a klass

och förste eldarna benämningen eldare av l:a klass.

c) I enlighet med vad direktionen föreslagit avföres 1 tvättmästare, vilken

befattning hittills icke varit tillsatt.

I avlöningsstaten bör den under rubriken Radiofysiska och

radiopatologiska institutionerna uppförda anslagsposten avlöningar till ordinarie

tjänstemän höjas med lönen åt ett kanslibiträde. Erinras må, att enligt

vad som beslutats vid 1941 års riksdag den nu på förordnande uppehållna

tjänsten som laborator, tillika kemist, må tillsättas från och med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande Nr S04-

nästa budgetår. Det under denna anslagspost upptagna arvodet för uppehållande

av förste byråingenjörstjansten bör i anslutning till den i årets

statsverksproposition föreslagna arvodesregleringen höjas med 400 kronor.

Arvodesposten under samma rubrik bör uppräknas dels med 1,500 kronor,

beroende på att arvodet åt föreståndaren för radiofysiska institutionen bör

utanordnas från och med nästa budgetår, dels ock med 300 kronor för förstärkning

av arvodet åt biträdande byråingenjören i anslutning till nyssnämnda

arvodesreglering.

Den under rubriken Sjukhuset i övrigt hörande anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör ökas med 6,800

kronor för ovannämnda arvodesreglering. Jag finner hinder icke möta för

att prästmannen får uppbära även det för en organist avsedda arvodet. Till

serafimerlasarettets arvodespost bör enligt vad jag i döt följande kommer

att föreslå överföras arvodet åt en specialist i plastisk kirurgi. Arvodet till

kassakontrollanten bör nedsättas med 600 kronor. Jag har intet att erinra

mot att uppdraget som kassakontrollant även anförtros åt annan än direktionsledamot.

Den under rubriken Garnisonsavdelningarna nu uppförda anslagsposten

avlöningar till icke-ordinarie personal, 240,000 kronor, torde i enlighet

med direktionens förslag till följd av de hittillsvarande erfarenheterna av

medelsbehovet för vikarier böra ökas med 10,000 kronor till 250,000 kronor.

Detta belopp bör tillföras den under rubriken Sjukhuset i övrigt uppförda

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Sistnämnda anslagspost beröres av de i det föregående förordade besparings-

och rationaliseringsåtgärderna på följande sätt:

Sjukvårdspersonal.

2 kontrollbiträden i Eo 7 indragas (1 e. o. kontrollbiträde träder i stället

för 1 ordinarie kontrollbiträde, 3 e. o. kontrollbiträden ersättas med 2 ordinarie

kontorsbiträden och 1 e. o. kontorsbiträde).

2 kontrollbiträden i Ex 7 indragas (ersättas med 2 e. o. kontorsbiträden).

1 sjuksköterska i Eo 7 med halvtidstjänstgöring nyanställes (ersätter 1

ordinarie sjuksköterska).

1 assistentsköterska i Eo 5 indrages (ersättes med 2 tandsköterskor).

2 tandsköterskor i U 2 nyanställas (ersätta 1 assistentsköterska).

9 elever (provsköterskor) med arvoden nyanställas (7 ersätta 7 ordinarie

sjuksköterskor; 2 ersätta 2 assistentsköterskor i Eo 5, vilka i sin tur ersätta

2 ordinarie sjuksköterskor).

1 elev med arvode nyanställes (ersätter 1 ordinarie sjuksköterska vid

garnisonsavdelningarna).

Administrations- och kontorspersonal.

1 kanslibiträde i Eo 7 indrages (ersättes med 1 ordinarie kontorsbiträde).

1 halvtidstjänst som kontorsbiträde i Eo 4 nyinrättas:

(1 e. o. kontorsbiträde ersätter 1 e. o. kontrollbiträde,

2 e. o. kontorsbiträden ersätta 2 extra kontrollbiträden,

2 e. o. kontorsbiträden ersättas med 2 ordinarie skrivbiträden,

1 e. o. kontorsbiträde ersättes med 1 e. o. skrivbiträde och

1 halvtidstjänst som e. o. kontorsbiträde ersätter 1 ordinarie kanslibiträde).

2 skrivbiträden i Eo 2 nyanställas (ersätta 1 ordinarie och 1 e. o. kontorsbiträde).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 304-

I enlighet med de principer, som anförts i det föregående, böra samtliga

förändringar av icke-ordinarie befattningar genomföras från och med nästa

budgetår med undantag av att icke-ordinarie befattning, som skall träda i

stället för nu befintlig ordinarie tjänst, icke inrättas, förrän den ordinarie

tjänsten indragits. Undantaget innebär, att för nästa budgetår endast

en vakant ordinarie kanslibiträdestjänst kan utbytas mot en extra ordinarie

kontorsbiträdestjänst på halvtid och att en halvtidstjänst som sjuksköterska

träder i stället för en vakant ordinarie sjuksköterskebefattning.

Vidare torde den anordningen böra genomföras, att en assistentskötersketjänst

tills vidare uppehälles av den ordinarie sjuksköterskan på ljusbehandlingsavdelningen,

vars tjänst föreslagits till indragning. Besparingen torde

för nästa budgetår kunna beräknas till omkring 15,000 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles meddela närmare bestämmelser

rörande genomförandet av de ifrågavarande besparingsåtgärderna, även

med smärre avvikelser från vad sålunda beräknats.

För konsultationer i vetenskapsgrenar, som icke äro företrädda vid sjukhuset,

torde i enlighet med sjukhusdirektionens förslag böra anvisas högst

1,800 kronor.

För förhöjd ersättning till vissa sjuksköterskeskolor, tillämpningen av en

för vikarierande sjuksköterskor genomförd lönereglering och ändrad bokföring

av »rörligt tillägg» åt vikarier torde i enlighet med direktionens förslag

böra beräknas respektive 15,000, 52,000 och 40,000 kronor.

Direktionen har hemställt, att det belopp av 45,000 kronor, varmed anslagsposten

för innevarande budgetår i samband med förändringen av avlöningsstatens

uppställning nedsatts i avbidan på erfarenhet rörande medelsbehovet,

måtte tillföras anslagsposten. Tillika har direktionen begärt,

att för ökade utgifter för ålderstillägg och vikarier måtte anvisas 74,000

kronor. Direktionen har anfört, att anslagsposten visat sig otillräcklig,

väsentligen beroende på att vikarier på vakanta tjänster måste förordnas i

stor utsträckning, samt att merutgifterna alltså till stor del motsvarades

av besparingar på ordinarieposten. Det må erinras, att icke-ordinarieposterna

för garnisonsavdelningarna och sjukhuset i övrigt för det sistförflutna

budgetåret måst för ändamål, som här avses, överskridas med sammanlagt

101.000 kronor. Jag vill därför tillstyrka, att förevarande post ökas med

100.000 kronor.

Anslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset

har departementschefen för nästa budgetår beräknat till 4,224,000

kronor, innebärande en höjning med 180,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit

fråga örn disposition av vissa lokaler vid ögonkliniken och härom anfört

följande.

Enligt 1940 års lagtima riksdags beslut får ögonkliniken vid karolinska

sjukhuset endast tagas i bruk till så stor del, att antalet vårdplatser ungefär

motsvarar antalet vid den tidigare ögonkliniken vid serafimerlasarettet. På

framställning av sjukhusdirektionen har Kungl. Majit den 13 februari 1942

medgivit, att den icke i bruk tagna delen (omfattande cirka 25 vårdplatser)

av karolinska sjukhusets ögonklinik må tills vidare under år 1942 användas

för möjliggörande av vård åt sjuka finska barn. Kostnaderna härför skola

bestridas enligt de grunder och i den ordning, som angivits i kungl, brev

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20J+. 25

(sid. 25) den 30 december 1941 angående beredande av sjukhusvård åt

krigsinvalider från Finland m. m Detta innebär, att för vården skall erläggas

ersättning motsvarande för sjukhuset gällande vårdavgift för utländsk

medborgare och att ersättningen skall utgå ur det av 1941 års rikstill

Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från Finland m. m.

beviljade reservationsanslaget av en miljon kronor. Givetvis komma dock

vissa kostnader att belasta sjukhusets anslag. Under förutsättning att riksdagen

icke har något att erinra mot vad sålunda förekommit torde medgivnadet

att disponera den ifrågavarande delen av ögonkliniken för vård av

sjuka finska barn få äga tillämpning i den män detta visar sig behövligt och

icke inkräktar på klinikens verksamhet.

2. Förslagsanslaget till Karolinska sjukhuset: Omkostnader.

Förevarande anslag är för budgetåret 1941/42 uppfört med 2,730,000

kronor, varav 482,000 kronor anvisats för garnisonsavdelningarna och återstoden,

2,248,000 kronor, för sjukhuset i övrigt.

Departementschefen har beräknat omkostnadsanslaget för nästa budgetår

till 3,110 000 kronor, innebärande en väsentligen av ökade bränsle- och

kostutgifter betingad ökning med 380,000 kronor.

Utskottet kan giva sin anslutning till de av departementschefen beträffande

avlönings- och omkostnadsanslagen vid karolinska sjukhuset verkställda

kostnadsberäkningarna för nästa budgetår.

Utskottet har icke heller haft något att invända mot att ögonkliniken vid

ifrågavarande sjukhus i viss utsträckning disponeras för vård av sjuka

finska barn i den mån detta visar sig behövligt och icke inkräktar på klinikens

verksamhet.

3. Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Avlöningar.

Departementschefen har beträffande förevarande anslag anfört i huvudsak

följande.

I personalförteckningen för serafimerlasarettet böra följande

ändringar vidtagas med anledning av de i det föregående förordade besparingsoch

rationaliseringsåtgärderna:

2 sjuksköterskor i A 7 föras på övergångsstat (ersättas med 2 kontorsbiträden

i Eo 4).

2 förste vaktmästare i A 7 indragas (ersättas med 1 vaktmästare i A 5 och

1 kontorsbiträde i A 4).

1 vaktmästare i A 5 nyuppföres (ersätter 1 förste vaktmästare i A 7).

1 kameralbiträde i A 8 föres på övergångsstat.

1 kontorsbiträde i A 4 nyuppföres (ersätter 1 förste vaktmästare i A 7;

befattningen hålles vakant tills vidare).

I enlighet med det i årets statsverksproposition framställda förslaget till

tjänsteförteckningsrevision böra vidare första eldarna erhålla benämningen

eldare av l:a klass, maskinmästaren nedflyttas från lönegraden A 14 till maskinmästare

av 2:a klass i lönegraden A 13 och maskinisten nedflyttas från

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 20/f.

lönegraden A 10 till maskinist av 2:a klass i lönegraden A 9. Maskinmästaren

och maskinisten böra därför föras på övergångsstat, varjämte bör beträffande

de nya tjänsterna anmärkas, att de icke skola tillsättas så länge de på övergångsstat

förda befattningshavarna kvarstå i tjänst.

Jag tillstyrker även, att överläkaren vid röntgenavdelningen, vilken nu är

uppförd som extra ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 29, uppföres som

ordinarie i lönegraden A 29. Vidare böra två nu till indragning bestämda

sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7 avföras ur personalförteckningen.

De ovan angivna förändringarna medföra för nästa budgetår en höjning av

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med cirka 9,800 kronor.

Med hänsyn till utvidgningen av neurokirurgiska och kirurgiska klinikerna

torde vidare för anställande av 10 sjuksköterskor böra beräknas en ökning av

omkring 35,000 kronor.

Arvodet till en specialist i plastisk kirurgi torde böra överföras från karolinska

sjukhusets avlöningsanslag till lasarettets. Då specialistens verksamhet

torde komma att ökas vid lasarettet, förordar jag en höjning av hans

arvode. I avbidan på närmare erfarenhet synes arvodet dock böra höjas endast

med 1,000 kronor till 5,000 kronor. Biträdande läkaren vid röntgenavdelningen

åtnjuter nu arvode dels med 3,800 kronor på lasarettets stat,

dels med 5,600 kronor på karolinska institutets stat. Sistnämnda arvode

torde såsom jag nedan kommer att föreslå böra bortgå. Då befattningen

vore nödvändig för sjukvården, har direktionen föreslagit, att arvodet

skulle överflyttas till lasarettets stat och där således utgå med 9,400 kronor.

Jag vill biträda detta förslag men förutsätter i anslutning till vad direktionen

anfört, att den förste underläkare, som enligt beslut vid 1941 års

riksdag skulle nyanställas i samband med neurokirurgiska klinikens utvidgning,

icke tillsättes. För biträdande överläkare vid neurokirurgiska kliniken

torde i överensstämmelse med tidigare beslut ett belopp av 9,400 kronor

böra beräknas. För genomförande av den i årets statsverksproposition

föreslagna arvodesregleringen torde arvodesposten böra uppräknas med

4,900 kronor. Den tidigare föreslagna sänkningen av kassakontrollantens

arvode medför en minskning med 300 kronor.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

böra de ovan föreslagna besparings- och rationaliseringsåtgärderna medföra

följande ändringar:

1 andre underläkare i Ex 22 indrages.

1 sjukgymnast i Ex 9 indrages.

2 kanslibiträden i Eo 7 indragas (ersättas med 2 e. o. kontorsbiträden).

4 kontorsbiträden i Eo 4 nyanställas (ersätta 2 e. o. kanslibiträden och

2 ordinarie sjuksköterskor).

Dessa förändringar utom utbytet av sjuksköterskor mot kontorsbiträden

torde böra genomföras från och med nästa budgetår.

Mot de av direktionen föreslagna ökningarna och minskningarna av anslagsposten

har jag i övrigt intet annat att erinra än att i anslutning till vad statskontoret

anfört personalökningen vid medicinska laboratorierna synes kunna

begränsas till en assistentsköterska och den nya telefonisten tills vidare böra

anställas som extra.

Anslaget till avlöningar vid serafimerlasarettet

har departementschefen för nästa budgetår beräknat till 1,876,000 kronor,

innebärande en höjning med 196,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <%OJj. 27

Utskottet har icke funnit annat att erinra mot de av departementschefen

framlagda kostnadsberäkningarna än att arvodet till överläkaren vid neurokirurgiska

kliniken — nu 1,000 kronor — bör från och med nästa budgetår,

då kliniken blivit utbyggd och alltså erhåller ökat antal vårdplatser, bestämmas

till samma belopp, som utgår till överläkarna vid sjukhusets övriga

kliniker eller till 1,500 kronor. På grund härav bör anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföras med ett

belopp av (144,300 -f- 500 =) 144,800 kronor och avlöningsanslagets slutsumma

ökas med 500 kronor till (1,876,000 -f- 500 =) 1,876,500 kronor.

4. Förslagsanslaget till Serafimerlasarettet: Omkostnader.

Sjukhusdirektionen har beräknat omkostnadsanslaget för nästa budgetår

till 1,654,500 kronor, innebärande en ökning i förhållande till anslaget för

innevarande budgetår med 289,500 kronor. Den beräknade ökningen hänför

sig till den utvidgning av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna, som

under budgetåret 1942/43 kommer att äga rum.

Departementschefen har föreslagit att ifrågavarande anslag för nästa

budgetår höjes med 170,000 kronor till 1,535,000 kronor och i ämnet anfört

följande:

Såsom direktionen framhållit, måste utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska

klinikerna medföra ökning av omkostnaderna. Denna utgiftsstegring

motväges endast i mindre grad av de besparingsåtgärder, som berörts i

det föregående. Emellertid torde i avbidan på att erfarenhet vinnes beträffande

omkostnadsökningen efter om- och tillbyggnadens fullbordande en viss

återhållsamhet i anslagsberäkningarna vara motiverad. Ökningen av delposten

till bränsle, lyse och vatten, vilken ökning utgör cirka 200,000 kronor av den

till omkring 290,000 kronor beräknade anslagshöjningen, synes mig kunna

begränsas till 130,000 kronor. Då jag i det följande ämnar föreslå anvisande

av ett avsevärt anslagsbelopp för utrustning av de nya lokaler, som tillkomma

genom om- och tillbyggnaden, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att ett belopp

av 30,000 kronor beräknas för fortsatt modernisering av sängutrustning

m. m. vid lasarettet även för nästa budgetår. Även i fråga om andra

poster i den av direktionen föreslagna omkostnadsstaten synes minskning

kunna ske.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att omkostnadsanslaget

vid serafimerlasarettet för nästa budgetår i enlighet med departementschefens

förslag uppföras med ett belopp av 1,535,000 kronor.

III. Förslagsanslaget till Karolinska medikokirurgiska

institutet: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 783,500 kronor. Kungl. Majit har föreslagit,

att anslaget för nästa budgetår ökas med 8,600 kronor till 792,100

kronor. Kungl. Majits förslag innebär i huvudsak följande.

Utskottet.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 204.

1. Överläkaren vid serafimerlasarettets röntgenavdelning erhåller ett arvode

av 2,600 kronor för meddelande av undervisning i röntgendiagnostik;

2. För undervisning i kliniska laborationsmetoder anvisas ett arvode av

3,000 kronor;

3. Kontorsbiträ desbefattningen på institutets kamrerarekontor uppflyttas

till kanslibiträdestjänst;

4. En e. o. vaktmästarbefattning i 7 lönegraden inrättas vid rättsmedicinska

institutionen, i samband varmed arvodet å 1,500 kronor till ett vaktmästarbiträde

bortfaller;

5. I anslutning till tjänsterevisionens förslag dels nedflyttas en vaktmästare

på kansliet i lönegraden A 7 till expeditionsvakt i lönegraden A 5 (den

nuvarande vaktmästaren överföres på övergångsstat och den nya befattningen

i lönegraden A 5 hålles vakant så länge vaktmästaren kvarstår i

tjänst), dels ock ändras maskinistens benämning till maskinist av 2:a klass.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

IV. Reservationsanslaget till Serafimerlasarettet: Vissa

om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande

av en neur©kirurgisk klinik m. m.

Serafimerlasarettets ögonklinik överflyttades den 1 januari 1941 till karolinska

sjukhuset. Enligt uppgjord plan skulle den sålunda lediga klinikbyggnaden

användas för utvidgning av lasarettets kirurgiska och neurokirurgiska

kliniker (neurokirurgiska kliniken utgör nu en del av kirurgiska kliniken).

En förutsättning härför var, att medel anvisades för utförandet av vissa

ombyggnadsarbeten m. m. För täckande av en del av kostnaderna för dessa

arbeten ha Stockholms stad och Stockholms läns landsting, vilka äro medintressenter

i lasarettet, beviljat anslag av respektive 100,000 kronor och

54,625 kronor.

I skrivelse den 4 mars 1939 anförde sjukhusdirektionen, att utökningen av

den kirurgiska kliniken icke erfordrade större ändringar men att ändringsarbetena

för neurokirurgiska klinikens behov, vilka bland annat innefattade

tillbyggnad av en våning och uppförande av ny vindsvåning, enligt ett av

arkitekten G. Birch-Lindgren år 1937 upprättat förslag beräknades draga

en kostnad av 395,000 kronor. Härtill borde för utrustning av de båda klinikernas

nya lokaler läggas 75,000 kronor; emellertid hade några detaljerade

beräkningar av utrustningskostnaderna ej verkställts.

I skrivelse den 14 oktober 1939 angående anslag till ombyggnaden meddelade

direktionen, att Birch-Lindgren reviderat kostnadsberäkningarna och

angivit byggnadskostnaden till ett 47,000 kronor högre belopp eller 442,000

kronor.

I proposition till 1940 års lagtima riksdag förordades uppskov med ögonklinikens

bortflyttning från lasarettet. Riksdagen ansåg emellertid, att över
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande Nr 204-

flyttningen borde ske tidigare än i propositionen angivits. Ordnandet av

neurokirurgiska klinikens lokalfråga borde därför kunna ske relativt snart

och vid en tidpunkt, då behov av arbetstillfällen kunde visa sig vara för

handen. I så fall kunde Kungl. Majit av för arbetslöshetens bekämpande

avsedda medel ställa anslag till ombyggnaden till förfogande.

Med anledning härav hemställde direktionen i skrivelse den 27 juni 1940,

att anslag till byggnadsarbetena måtte anvisas. Därvid överlämnade direktionen

en delvis justerad plan för ombyggnaden, vilken enligt av BirchLindgren

verkställd kostnadsberäkning skulle medföra en kostnad av 495,000

kronor jämte 75,000 kronor för utrustning.

Med hänsyn till ytterligare prisstegringar infordrades nya kostnadsberäkningar.

Enligt av Birch-Lindgren den 25 januari 1941 verkställda beräkningar

skulle kostnaderna för byggnadsarbetena uppgå till 790,000 kronor.

Kostnaderna för utrustning beräknades den 30 januari 1941 av t. f. sysslomannen

vid lasarettet till 112,500 kronor.

Med anledning härav framhöll byggnadsstyrelsen i utlåtande den 18

februari 1941, att det nu framlagda byggnadsförslaget innebure en till följd

av framställda önskemål verkställd omarbetning av det tidigare förslaget,

varigenom detta fördyrats med cirka 210,000 kronor. På anmodan hade

direktionen föreslagit besparingar i programmet till ett belopp av 60,000

kronor. Kostnaderna för det sålunda begränsade byggnadsförslaget beräknade

byggnadsstyrelsen till 680,000 kronor.

I propositionen 1941: 109 äskades med utgångspunkt från sistnämnda

kostnadsberäkningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

ett anslag av 525,000 kronor (680,000 — stadens och landstingets bidrag,

i runt tal 155,000 kronor).

Riksdagen anvisade det begärda anslaget.

Byggnadsstyrelsen har — under förmälan, att byggnadsarbetena igångsattes

i september 1941 — i skrivelse den 2 februari 1942 hemställt örn anvisande

på tilläggsstat II för innevarande budgetår av ytterligare 53,000

kronor till byggnadsarbetena. Härav belöper ett belopp av 33,000

kronor på vissa kostnader, som icke tidigare kunnat förutses (reparationer,

prisstegringar m. m.), medan återstoden, 20,000 kronor, avser isolering av

ett laborationsrum.

Sjukhusdirektionen har i skrivelse den 20 januari 1942 — under erinran,

att direktionen i november 1941 preliminärt beräknat utrustningskostna

derna till 262,000 kronor — meddelat, att en slutlig beräkning

av desamma uppvisade ett anslagsbehov av 280,000 kronor.

Departementschefen har för egen del yttrat följande:

Av den föregående redogörelsen framgår, att kostnaderna för ombyggnad

av ögonklinikbyggnaden vid serafimerlasarettet undan för undan beräknats

till högre belopp. Från att ursprungligen lia angivits till 395,000 kronor ha de

successivt höjts till 680,000 kronor. Ökningen har visserligen delvis berott

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr <204.

på prisstegringar men har väsentligen haft sin orsak i utvidgningar och förbättringar

av det ursprungliga byggnadsprogrammet.

De ytterligare krav på medel till byggnadsarbetena, som nu framförts,

måste därför vara mycket starkt motiverade för att kunna bifallas. Av det

begärda tilläggsanslaget, 53,000 kronor, avser ett belopp av 33,000 kronor

huvudsakligen förbättringsarbeten, vilkas behövlighet icke från början kunnat

förutses, såsom ersättande av rötskadade bjälkar och dylikt. I beloppet

ingår emellertid även en post på 6,000 kronor för anordnande av elektrisk

drift av två pakethissar, för vilka tidigare handdrift avsetts. Då det emellertid

har upplysts, att tekniska förutsättningar icke föreligga för en sådan

enklare anordning av hissarna tillstyrker jag, att medel beviljas för nämnda

förbättring. Ej heller i övrigt anser jag mig kunna avvisa de i beloppet

33.000 kronor ingående anslagsäskandena, vilka till stor del hänföra sig till

redan utförda arbeten. Återstoden av det äskade anslagsbeloppet eller

20.000 kronor belöper på ändrad förläggning av ett elektrofysiologiskt laboratorium,

varigenom detta skulle bli bättre isolerat från elektriska och

andra störningar, vilka skulle inverka menligt på de elektroencephalografiska

undersökningarna där. Ehuru behovet av en isolerad förläggning av

laboratoriet bort kunna angivas tidigare, anser jag mig böra tillstyrka framställningen

i denna del. För byggnadskostnader bör sålunda beräknas ett

ytterligare belopp av 53,000 kronor.

Även beräkningarna av kostnaderna för utrustning av de nyvunna lokalerna

ha tid efter annan ändrats till högre belopp. Kostnaderna angåvos sålunda

år 1939 till 75,000 kronor, i januari 1941 till 112,500 kronor, i november

1941 till 262,000 kronor och Ira nu slutligen preciserats till 280,000 kronor.

Det av 1940 års lagtima riksdag fattade beslutet rörande ombyggnaden

torde alltså lia varit grundat på en väsentlig underskattning av kostnaderna.

Också vid 1941 års beslut har förutsatts en lägre utrustningskostnad än

den nu angivna. I propositionen 1941:109 föreslogs sålunda, att kostnaden

skulle bestridas från lasarettets omkostnadsanslag, och framhölls, att endast

den oundgängligen erforderliga utrustningen borde anskaffas. Med hänsyn

till vad sålunda förekommit bör denna fråga ånyo underställas riksdagens

prövning.

Beträffande utrustningskostnadernas ökning har direktionen framhållit, att

de tidigare beräkningarna icke varit detaljerade, att priserna stegrats och att

byggnadsplanerna utvidgats. Örn en kostnadsbegränsning måste komma till

stånd, kunde enligt direktionen anskaffande av utrustning i föreläsningssalen

och röntgenutrustning, kostnadsberäknade till sammanlagt 40,000 kronor,

möjligen uppskjutas. Denna begränsning torde böra iakttagas. Åv den återstående

delen av det begärda utrustningsanslaget hänför sig ett belopp av

7.000 kronor till elektroencephalografisk apparatur. För det kliniska arbetet

inom neurokirurgien och angränsande områden tenderar elektroencephalografien

till att bliva lika oumbärlig som röntgenundersökning inom andra grenar

av läkarvetenskapen. Det synes därför icke skäligen kunna ifrågasättas, att

den nya kliniken vid serafimerlasarettet skall sakna ifrågavarande undersök - ningsinstrument. Härtill kommer, att den nu tillämpade anordningen, att

elektroencephalografiska undersökningar av lasarettets patienter utföras på

karolinska sjukhuset, medför lång väntetid, obehag och risker för de ofta

svårt sjuka patienter, varom här är fråga, varjämte transporterna av de sjuka

samt undersökningarna på karolinska sjukhuset föranleda särskilda kostnader.

Det begärda beloppet torde därför böra anvisas. Av utrustningen i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 204- 31

övrigt anser jag, att medel icke behöva i förevarande sammanhang anvisas

för apparatur m. m. till ett värde av i runt tal 20,000 kronor. Jag tillstyrker,

under hänvisning till det anförda, att för utrustning nu anvisas i runt

tal 220,000 kronor.

Departementschefen har alltså tillstyrkt ett sammanlagt anslagsbelopp

av 273,000 kronor, att anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 under det år 1941 anvisade anslagets benämning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava kostnaderna för ombyggnaden

av ögonkliniken vid serafimerlasarettet undan för undan beräknats

till högre belopp. Från att ursprungligen hava angivits till 395,000

kronor hava de successivt höjts till 680,000 kronor, vartill nu ytterligare

komma kostnader å 53,000 kronor för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Departementschefen har framhållit,’ att ökningen visserligen delvis berott

på prisstegringar men väsentligen haft sin orsak i utvidgningar och förbättringar

av det ursprungliga byggnadsprogrammet. Jämväl utrustningskostnaderna

— ursprungligen beräknade till 75,000 kronor — hava successivt

stegrats. Departementschefen har påtalat dessa förhållanden, och utskottet

finner det för sin del anmärkningsvärt, att ifrågavarande byggnads- och utrustningskostnader

kalkylerats på ett så föga hållbart sätt. Med hänsyn till

vad departementschefen anfört har utskottet funnit sig böra godtaga det

av honom här framlagda förslaget ifråga om anslag till omförmälda ändamål.

V. Förslagsanslaget till Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala m. m.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300,000 kronor,

därav förslagsvis 295,000 kronor såsom bidrag till driftkostnader och högst

5,000 kronor för sjukvård åt fattiga och mindre bemedlade sjuka från ort

utom Uppsala län.

Kanslern jör rikets universitet har till Kungl. Maj:t inkommit med utredning

rörande ändring i visst avseende av fördelningen mellan statsverket

och Uppsala läns landsting av kostnaderna för driften av ifrågavarande

sjukhus.

Uppsala läns landstings ställning till akademiska sjukhuset regleras genom

ett mellan universitetet och landstinget upprättat kontrakt av år

1900, vilket ursprungligen skulle gälla under 40 år, men som numera erhållit

förlängd giltighet till och med år 1965.

Enligt gällande grunder för fördelningen av driftkostnaderna vid akademiska

sjukhuset i Uppsala mellan statsverket och Uppsala läns landsting

har landsting att bidraga till dessa kostnader i två olika avseenden.

Landstingets primära bidrag utgår i form av en viss avgift per vård
-

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 2().f.

dag för patienter från landstingsområdet. Storleken av denna avgift

har aldrig varit underställd Kungl. Maj:ts och riksdagens direkta prövning,

ehuru densamma givetvis är av avgörande betydelse för storleksordningen

av statsverkets kostnader för sjukhusets drift. Så länge sjukhuset i stort

sett var självförsörjande, d. v. s. innan statsverkets kostnader för sjukhuset

uppgingo till mera betydande belopp, saknades anledning att närmare granska

grunderna för beräknandet av landstingets vårdavgift. Däremot ha statsmakterna

vid ett par tillfällen haft anledning att ingripa, då det gällt landstingets

sekundära bidrag sskyldighet. Denna sekundära ansvarighet tillkom,

såsom i det föregående erinrats, på initiativ av 1899 års riksdag, i det att

riksdagen såsom villkor för beviljande av visst byggnadsbidrag förutsatte,

att landstinget skulle ikläda sig ekonomiskt ansvar för hälften av den brist,

som kunde uppkomma i sjukhusets stat. Landstinget godtog detta villkor,

varvid dess bidrag dock maximerades till 7,500 kronor. Denna maximering

upphävdes först år 1918 på framställning av Kungl. Maj:t.

Anledningen till att frågan örn grunderna för driftkostnadernas fördelning

nu aktualiserats, är i första hand spörsmålet örn fördelningen av utgifterna

för dyrtidstillägg åt sjukhuspersonalen. Dyrtidstilläggen ha hittills

utgått helt av statsmedel och belastat anslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Vid fastställandet av landstingets vårdavgift

har dock hänsyn tagits till samtliga driftkostnader, således även till dyrtidstilläggen.

Statsverket kan således icke sägas ha åsamkats några merkostnader

genom den hittills tillämpade anordningen med statsutgifternas

bestridande från såväl bidragsanslaget som anslaget till dyrtidstillägg.

Av universitetet i Uppsala och landstinget utsedda kommitterade ha för

universitet och landstinget framlagt förslag om ändrad lydelse av § § 4 och

6 i förutnämnda kontrakt. Förslaget, vilket innebär bland annat, att kostnaderna

för dyrtidstilläggen från och med den 1 januari 1942 skola lika fördelas

mellan landstinget och statsverket, har antagits av 1941 års landsting.

Större akademiska konsistoriet har hemställt, att Kungl. Maj:t, under

förutsättning att Kungl. Majit intet hade att erinra mot förslaget, måtte

vidtaga åtgärder för att från och med 1942 års början dyrtidstillägg till

befattningshavare vid sjukhuset icke längre må utgå av på riksstaten uppförda

anslag till dyrtidstillägg. Kanslern för rikets universitet har hemställt,

att Kungl. Majit ville bemyndiga konsistoriet att å universitetets vägnar

ingå avtal med landstinget örn ändring av ifrågavarande kontrakt i enlighet

med det av landstinget antagna förslaget.

Departementschefen har funnit det ur flera synpunkter lämpligt att få till

stånd en ändring, på sätt som blir fallet, därest ifrågavarande kontraktsändring

godtages, samt i ärendet anfört följande:

Det finnes emellertid även en annan anledning än den nyssnämnda att

i detta sammanhang uppmärksamma frågan om fördelningen mellan landstinget

och statsverket av driftkostnaderna vid akademiska sjukhuset. Jag

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande Nr 204.

syftar på elen avsevärt stegrade belastningen på anslaget till bidrag till detta

sjukhus. Anslagsbelastningen utgjorde budgetåret 1935/30 omkring 135,600

kronor, budgetåret 1938/39 omkring 313,000 kronor och under budgetåret

1940/41 i runt tal 407,900 kronor. Utgiftsstegringen var sålunda betydande

redan före den nuvarande krisens inbrott. Den av universitetsmyndigheterna

förebragta utredningen visar dock, att utgiftsstegringen icke föranletts

av en förskjutning till nackdel för statsverket av de båda parternas andelar

i den sammanlagda utgiftssumman. Vid fastställandet av landstingets vårdavgift

har tvärtom under det senaste decenniet såsom en grundläggande princip

gällt, att relationen mellan statsverkets och landstingets utgifter skulle

bibehållas orubbad trots den så gott som oavlåtliga stegringen av driftkostnaderna.

Den av landstingets och universitetets kommitterade föreslagna

ändringen av kontraktet syftar, såsom det större akademiska konsistoriet

framhåller, till att fastslå denna princip såsom grundläggande för den ekonomiska

ansvarsfördelningen mellan parterna. Örn denna princip fasthålles,

synes mig anledning saknas att från statsverkets sida påkalla någon annan

ändring i den hittills tillämpade ordningen för reglerandet av statens och

landstingets mellanhavanden i fråga om akademiska sjukhuset än de, som

nämnda kommitterade föreslagit. I motsats till statskontoret är jag sålunda

icke för närvarande beredd att förorda en övergång till ett system med avlönings-

och omkostnadsanslag, även om ett sådant av rent principiella skäl

vore att förorda. På sätt konsistoriet framhållit, torde en dylik förändring

även vara ägnad att medföra en betydande merkostnad för statsverket. Jag är

i likhet med universitetsmyndigheterna av den åsikten, att erfarenheterna böra

få utvisa, huruvida en övergång framdeles till den av statskontoret ifrågasatta

anordningen är att föredraga. I syfte att för statsmakterna underlätta

en mera kontinuerlig granskning av driftkostnadernas fördelning mellan

staten och landstinget torde universitetsmyndigheterna framdeles böra

årligen i samband nied anslagsäskandena för ifrågavarande ändamål lämna

uppgift rörande sjukhusets ekonomiska förhållanden, såsom angående storleken

av landstingets vårdavgift för löpande budgetår, grunderna för dess

fastställande o. s. v. En redogörelse för angivna förhållanden torde även

böra lämnas riksdagen under vederbörande punkt i åttonde huvudtiteln.

Av det anförda torde framgå, att jag anser mig kunna tillstyrka de av

förutnämnda kommitterade uppgjorda och av landstinget för dess del godtagna

kontraktsändringarna, såvitt dessa avse att reglera landstingets bidrag

till kostnaderna för sjukhuspersonalens dyrtidstillägg. Jag har vidare

icke funnit anledning till erinran mot sådan ändring av kontraktet, att statsbidraget

till barnavdelningen helt kommer landstinget till godo. Vid nu

angivna förhållanden torde Kungl. Majit böra meddela beslut av innebörd,

att för bestridande av kostnaderna för författningsenligt utgående dyrtidstillägg

a pa sjukhusets stat redovisade löneförmåner åt befattningshavare

vid sjukhuset från och med den 1 januari 1942 icke vidare må anlitas det

under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

I detta sammanhang må framhållas, att universitetet och landstinget jämväl

överenskommit örn sådan ändring av det mellan dem gällande särskilda

avtalet rörande driften av det från akademiska sjukhuset i ekonomiskt hänseende

fristående centralsanatoriet, att dyrtidstilläggen åt befattningshavarna

vid denna anstalt, vilka hittills utgått från femte huvudtitelns anslag

Bihang till riksdagens protokoll lOJ/S. (1 sami. Nr S0//. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

34 Statsutskottets utlåtande Nr 20 It.

till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, från och med den

1 januari 1942 skola belasta sanatoriets stat och sålunda bestridas av landstinget.

Departementschefen har vidare framhållit, att de ifrågavarande kontraktsändringarna

vore avsedda att tillämpas från och med den 1 januari

1942. Häremot syntes departementschefen icke finnas anledning till erinran.

I fråga örn anslagsbehovet under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår

medförde de av departementschefen förordade kontraktsändringarna den

förändringen, att belastningen å förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst bomme att minska med i runt tal 143,000

kronor, medan motsvarande merutgift uppstode å förslagsanslaget till bidrag

till akademiska sjukhuset i Uppsala. Sistnämnda anslag torde med hänsyn

härtill böra uppföras med i runt tal 450,000 kronor.

I årets åttonde huvudtitel hade Kungl. Majit under punkten 230 föreslagit

riksdagen att till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 900,000 kronor. Detta

förslag innebure anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår. Då anslagsbehovet emellertid enligt vad departementschefen nyss

framhållit, kunde beräknas för nästa budgetår sjunka med omkring 143,000

kronor, funne departementschefen sig böra förorda, att Kungl. Majit måtte,

med ändring av det för årets riksdag redan framlagda förslaget, föreslå riksdagen

att uppföra ifrågavarande anslag med ett till (900,000 — 143,000 =)

i runt tal 750,000 kronor minskat belopp.

Utskottet tillstyrker bifall till departementschefens förevarande förslag

och förutsätter liksom departementschefen att universitetsmyndigheterna

framdeles årligen i samband med anslagsäskanden för ifrågavarande ändamål

lämna uppgift rörande sjukhusets ekonomiska förhållanden samt angående

storleken av landstingets vårdavgift för löpande budgetår, grunderna

för dess fastställande m. m. ävensom att en redogörelse för angivna

förhållanden lämnas riksdagen under vederbörande punkt i åttonde huvudtiteln.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört — och under erinran,

att Kungl. Majit i propositionen nr 288 icke för budgetåret 1942/43 äskat

anslag till nybyggnad för karolinska institutets teoretiska institutioner —

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för karolinska sjuk
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande Nr HO/f.

huset, som föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 30 april

1942 anfört;

2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

I. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................kronor 67,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar

bestämda av Kungl. Majit,/örsZagrs-ms » 10,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.................... » 17,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_9,000

Summa kronor 103,000

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1,017,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 214,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 2,440,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 450,000

Summa kronor 4,121,000

lil. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna............... kronor 103,000

II. Sjukhuset i övrigt...... ..... » 4,121,000

Summa kronor 4,224,000;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 4,224,000 kronor;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 3,110,000 kronor;

5. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr W4.

ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet,

som föranledas av vad departementschefen i nämnda

statsrådsprotokoll anfört;

6. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.................... kronor 388,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis

........................... » 144,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ » 1,120,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_223,700

Summa kronor 1,876,500;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1,876,500 kronor;

8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1,535,000 kronor;

9. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess

institutioner m. m., som föranledas av vad departementschefen

i omförmälda statsrådsprotokoll anfört;

10. besluta att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1942/43, erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 225,500

Summa kronor 585,050

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande Nr 204-

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 120,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 17,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal....................... » 45,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ....... > 24,150

Summa kronor 207,050

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl........ kronor 585,050

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 207,050

Summa kronor 792,100;

11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 792,100 kronor;

12. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa

örn- och tillby g gnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk

klinik m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 273,000 kronor;

13. till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1942/43 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 450,000 kronor;

14. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 750,000 kronor.

Stockholm den 16 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Torsten

Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Carlström, Karl Andersson, Ekströmer, Persson i Skabersjö

och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i

Prästbol, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö, Åqvist,

Lindholm, fru Alvén och herr Åkerström.

Bihang till riksdagens protokoll 1912. t! sami. Nr 20b.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:414 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till vissa undervisningssjukhus m.rn. s. 9 i texten