Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till bidrag till avlöningar åt distriktsoch reservbarnmorskor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1942-06-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:206, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till bidrag till avlöningar åt distriktsoch reservbarnmorskor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
12
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Nr 206.
Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 8 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1942143 till bidrag till avlöningar
åt distrikts- och reservbarnmorskor m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkten
154) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till
Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor m. m. för budgetåret
1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 2,400,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 335, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 22 maj 1942,
föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor
m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,400,000
kronor.
I samband med Kungl Majits förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(Ii 83) av herr Sven Larsson m. fl. och den andra inom andra kammaren
(lii 133) av herr Andersson i Falkenberg m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtle utöver i riksstaten upptaget belopp anvisa ett förslagsanslag
av 650,000 kronor att utgå såsom dyrtidstillägg å statens bidrag till
avlönande av distrikts- och reservbarnmorskor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet, i
den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen
lii 133.
över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
svenska landstingsförbundets styrelse den 4 mars 1942 och 1941 års barnmorskeutredning
den 23 mars 1942 avgivit utlåtanden, vilka fogas såsom
bilagor härtill (Bilaga A och B).
Ifrågavarande anslag till distrikts- och reservbarnmorskor är i gällande
riksstat upptaget med 2,500,000 kronor.
Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till distrikts- och reservbarnmorskas
avlöning med 1,500 kronor för år jämte ålderstillägg ävensom
med det lönetillägg å högst 300 kronor, vartill barnmorska, som biträtt vid
mer än tjugufem förlossningar under året, må vara berättigad. För reservbarnmorska,
som antagits före den 1 januari 1937, skall dock statsbidrag utgå
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
13
med högst 1,000 kronor för år jämte den särskilda tjänstgöringsersättning
örn högst 600 kronor, vartill hon må vara berättigad.
Härutöver må för vissa kommunalt anställda barnmorskor utgå statsbidrag
med dels 400 kronor för år jämte ersättning enligt av medicinalstyrelsen
fastställd taxa, dels ock den dyrtidshjälp örn högst 200 kronor för år, vartill
de må vara berättigade. Dyrtidshjälp tillkommer endast barnmorska, som
under nästföregående kalenderår haft lägre inkomst än 1,500 kronor, dyrtidshjälpen
oberäknad. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har
ett belopp av 5,000 kronor avsetts för dyrtidshjälp åt kommunalt anställda
barnmorskor.
1941 års barnmorskeutredning har den 23 mars 1942 avgivit betänkande
angående barnmorskeväsendet (statens off. utredn. 1942:17). Betänkandet
har sedermera varit föremål för remissbehandling.
Med hänsyn till den sena tidpunkt, vid vilken ett på utredningen grundat förslag
skulle kunnat föreläggas riksdagen, har departementschefen ansett proposition
på grundval av förslaget icke böra avlåtas till den nu samlade riksdagen.
Kungl. Maj:ts beräkning av anslaget för nästa budgetår bygger därför på
antagandet, att gällande bestämmelser skola äga fortsatt tillämpning.
Distrikts- och reservbarnmorskornas avlöningsförhållanden äro utan tvivel
i behov av omreglering. Belysande härför är, att flertalet landsting ansett sig
böra såsom tillägg till distrikts- och reservbarnmorskorna författningsenligt
tillkommande kontanta löneförmåner medgiva löneförstärkning med såväl
ett fast belopp som ett rörligt dyrtidstillägg. Med hänsyn härtill måste utskottet
beklaga, att löneregleringsfrågan icke kunnat föreläggas riksdagen under
nu pågående session.
1941 års barnmorskeutredning har föreslagit vissa åtgärder i syfte att nyttiggöra
ifrågavarande befattningshavares arbetskraft utanför deras egentliga
arbetsfält, nämligen främst inom den slutna förlossningsvården och den förebyggande
mödra- och barnavården. I samband därmed har utredningen föreslagit
vissa förbättringar i deras löneförmåner. Sålunda skulle grundlönen
höjas från 1,500 kronor till 1,800 kronor och vart och ett av ålderstilläggen
från 100 kronor till 180 kronor. Samtidigt skulle de särskilda ersättningar å
tillhopa högst 300 kronor per år bortfalla, vilka nu kunna tillkomma distriktsoch
reservbarnmorska för biträde i den förebyggande barnavården eller för
biträde vid mer än tjugufem förlossningar. Vidare skulle å de sålunda bestämda
kontanta löneförmånerna utgå dyrtidskompensation, beräknad på samma
sätt som rörligt tillägg och kristillägg till statens tjänstemän.
Motionärerna lia ansett, att den vid motionernas avgivande pågående utredningen
icke borde stå hindrande i vägen för att tillerkänna ifrågavarande
befattningshavare ett dyrtidstillägg av statsmedel å nu utgående kontanta
löneförmåner. Tillägget skulle bestämmas på enahanda sätt som den av barnmorskcutredningen
föreslagna dyrlidskompensalionen.
Genom det opåräknade dröjsmålet med löneregleringsfrågans lösning har
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
motionärernas önskemål erhållit ökad vikt. Med hänsyn härtill och då ett
bifall till motionerna icke kan anses innebära ett föregripande av det slutliga
beslutet i nämnda fråga, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att en avlöningsförstärkning
i form av ett procentuellt lönetillägg provisoriskt herodes
distrikts- och reservbarnmorskorna av statsmedel i huvudsaklig överensstämmelse
med motionärernas förslag. På motsvarande sätt som grundlön och ålderstillägg
bör ifrågavarande procentuella tillägg utgå såsom bidrag till landstingen
för bestridande av deras kostnader för befattningshavarnas avlönande.
Det procentuella tillägget bör vidare beräknas allenast på de av statsmedel
utgående löneförmånerna. I anslutning till vad barnmorskeutredningen och
landstingsförbundets styrelse yttrat anser utskottet, att nämnda tillägg bör
utgå från och med den 1 juli 1942 tills vidare intill dess en blivande lönereglering
för distrikts- och reservbarnmorskorna må träda i kraft. På Kungl. Maj :t
torde böra ankomma att meddela erforderliga föreskrifter i ämnet.
Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har i och för
sig icke givit utskottet anledning till erinran. Den årliga kostnaden för det av
utskottet förordade procentuella tillägget, vilket torde böra bestridas från nu
ifrågavarande anslag, kan vid ett rörligt tillägg om 15 procent och ett kristillägg
om 14 procent enligt en i barnmorskeutredningens betänkande använd
beräkningsmetod uppskattas till i runt tal 600,000 kronor. Enär statsbidragen
utbetalas i efterskott för kalenderår bör medelsbehovet för ifrågavarande tilllägg
för nästa budgetår beräknas till halva detta belopp eller 300,000 kronor.
Det av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsbeloppet bör alltså höjas till (2,400.000
+ 300,000) 2,700,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 83 och II: 133, till Bidrag till avlöningar åt distrikts-
och reservbarnmorskor m. m. för budgetåret 1942/43
å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2,700,000 kronor.
Stockholm den 16 juni 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 205.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
15
Bilaga A.
Till statsutskottet.
Genom remiss den 13 februari 1942 har statsutskottet hemställt att svenska
landstingsförbundet snarast möjligt ville avgiva yttrande över två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Sven Larsson
m. fl. (I: 83), den andra inom andra kammaren av herr A. Andersson i
Falkenberg m. fl. (II: 133), örn dyrtidstillägg å statens bidrag till avlönande
av distrikts- och reservbarnmorskor. Med anledning härav får förbundets
styrelse vördsamt anföra följande.
Utgångspunkten för 1937 års reform av barnmorskeväsendet var, att staten
skulle bestrida den kontanta lönen till distrikts- och reservbarnmorskor,
medan landstingen skulle svara för kostnaderna för bostad, förbrukningsartiklar
m. m. för sagda barnmorskor. Emellertid sattes den kontanta lönen
till så lågt belopp, 1,500 kronor jämte 3 ålderstillägg om 100 kronor efter
resp. 3, 6 och 9 års tjänst, att redan vid riksdagsbehandlingen av ärendet år
1937 önskemål uttalades, att landstingen skulle bevilja tillskott till den kontanta
lönen. Så bär också skett i betydande omfattning, särskilt sedan landstingsförbundet
efter förhandlingar med svenska barnmorskeförbundet år
1939 förordat, att landstingen skulle höja sagda barnmorskors kontanta lön
till 1,800 kronor jämte 3 ålderstillägg örn 180 kronor. För närvarande bevilja
sålunda samtliga landsting med undantag av fyra tillskott av växlande
storlek till barnmorskornas kontanta löner.
Då den nuvarande kristiden begynte, beviljade landstingen rörliga tillägg
å sina befattningshavares löner enligt ett av landstingsförbundet framlagt
förslag. Sedermera hava jämväl särskilda kristillägg tillkommit. För närvarande
utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt detta förslag till de landstingens
befattningshavare, som ej hava fritt vivre, med 14.8 procent. Då
distrikts- och reservbarnmorskoma hittills icke erhållit någon dyrtidskompensation
å den statliga delen av den kontanta lönen, hava landstingen sett
sig nödsakade att i viss utsträckning bevilja dessa barnmorskor rörliga tilllägg.
Dessa utgå efter varierande grunder, såsom närmare framgår av följande
översikt.
I Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar norra, Kalmar
södra, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län utgå dessa tillägg enligt förbundsstyrelsens
ovannämnda förslag, å såväl den statliga minimilönen som landstingens
lönetillskott. Rörligt tillägg enligt samma grunder utgår i Stockholms
län å landstingens lönetillskott men däremot ej å statens bidrag samt i Blekinge
län å den statliga minimilönen men ej å landstingets lönetillskott. I
Gotlands och Värmlands län utgår tillägget med 10 procent resp. 17.4 procent.
I tilläggsunderlaget får som regel ej inräknas de särskilda ersättningarna
för antalet förlossningar och ej heller utgående kallortstillägg (i Norrbottens
län). I åtta landstingsområden utgår intet dyrtidstillägg till barnmorskorna.
Enligt en inom förbundets byrå företagen preliminär beräkning belöpa
sig landstingens utgifter för lönetillskott av olika slag samt för dyrtidskom
-
16 Statsutskottets utlåtande Nr 206.
pensation till distrikts- och reservbarnmorskorna till c:a 600,000 kronor för
år 1942.
Med hänsyn till bl. a. den starkt ökade ekonomiska belastning, som barnmorskeväsendet
sålunda förorsakat landstingen, ingick förbundsstyrelsen år
1940 med en framställning till Kungl. Maj:t, att staten skulle påtaga sig
hela kostnaden för barnmorskornas kontanta löner, och föreslog, att dessa
skulle ökas till 1,800 kronor med tre ålderstillägg om 180 kronor. Denna
framställning torde ha överlämnats till den föregående år tillsatta barnmorskeutredningen.
Enligt vad styrelsen under hand erfarit, torde sagda utredning komma att
inom några veckor framlägga sitt betänkande, innebärande bl. a. förslag
till lönereglering för berörda barnmorskor. Under förutsättning att detta förslag
kan föreläggas årets riksdag, skulle den lönereglering, sakkunniga föreslå,
kunna träda i kraft den 1 januari 1943. Under sådana förhållanden skulle
behov av dyrtidskompensation å den statliga minimilönen föreligga endast
för första hälften av nästa budgetår. Även örn skäl enligt styrelsens
mening kunna anföras för att dyrtidskompensationen erhåller retroaktiv
karaktär, anser sig dock styrelsen icke böra ifrågasätta en dylik anordning.
önskemålet, att staten beviljar dyrtidskompensation åt hithörande barnmorskor,
finner styrelsen välgrundat och innebära en gärd av rättvisa mot
såväl barnmorskor som landsting. Särskilt barnmorskorna i de landstingsområden,
där hittills varken dyrtidstillägg eller lönetillskott beviljats av
landstingsmedel, ha drabbats hårt av rådande dyrtid, och det måste anses
oundgängligen nödvändigt, att dessa beredas någon kompensation för de
stegrade levnadskostnaderna. I de län, där landstingen påtagit sig att lämna
dyrtidskompensation åt barnmorskorna, synes det rättvist, att denna börda,
i vad den avser det statliga lönebidraget, avlyftes från landstingen, vilka
ju som av det föregående framgår, måst påtaga sig väsentligt större kostnader
för bammorskeväsendet, än vad som ursprungligen ifrågasattes.
Styrelsen får sålunda för sin del tillstyrka, att statligt dyrtidstillägg enligt
för statens befattningshavare gällande grunder får utgå under senare
hälften av innevarande år å statens bidrag till avlönande av distrikts- och
reservbarnmorskor.
Stockholm den 4 mars 1942.
För Svenska landstingsförbundets styrelse:
ERIK FAST.
j Ivar Dahlgren.
Bilaga B.
Till riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 27 februari 1942 har Eders Kungl. Majit anbefallt 1941
års barnmorskeutredning att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande över
motion nr 133 i andra kammaren av herr Andersson i Falkenberg m. fl. om
dyrtidstillägg å statens bidrag till avlönande av distrikts- och reservbarnmorskor.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
17
Till fullgörande härav får utredningen anföra följande.
Enligt lagen den 4 juni 1937 (nr 298) om anställande av distriktsbarnmorskor
m. m. skall distriktsbarnmorska åtnjuta kontant lön av minst 1,500
kronor för år jämte tre ålderstillägg, vartdera å 100 kronor. Till distriktsbarnmorskas
årliga avlöning bidrager staten med 1,500 kronor jämte belopp
motsvarande till henne utgående ålderstillägg. Dessutom skall av landstingsmedel
bestridas kostnaderna för till distriktsbarnmorskorna utgående naturaförmåner.
På statens bidrag och ålderstillägg utgår enligt nuvarande bestämmelser
icke någon av staten bekostad dyrtidskompensation, utan härutinnan
har flertalet huvudmän måst tillgodose befattningshavarna genom lönetillskott.
I ett denna lag avgivet betänkande med utredning och förslag angående
barnmorskeväsendet har 1941 års barnmorskeutredning bland annat föreslagit,
att till distrikts- och reservbarnmorskorna skulle utgå en grundlön av
1,800 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 180 kronor. Såsom nämnts
har någon kompensation av statsmedel för ökade levnadskostnader icke utgått
till barnmorskorna, utan sådan kompensation har i förekommande fall bestritts
av huvudmannen och har då i regel innefattat visst procentuellt tillägg
såväl på naturaförmånerna som på den kontanta lönen. Det har synts utredningen
skäligt, att staten nu bör svara för den del av dyrtidskompensationen,
som faller på den kontanta lönen, vadan utredningen föreslår, att å statsbidrag
till lön och ålderstillägg skola utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt de för
statens tjänstemän gällande grunder.
Av vissa skäl torde det icke vara möjligt att genomföra de av utredningen
föreslagna ändrade grunderna för distriktsbarnmorskornas avlöning tidigare
än den 1 januari 1943. Utredningen får vid sådant förhållande tillstyrka bifall
till motionen på sådant sätt, att det av motionärerna föreslagna dyrtidstillägget
utgår för tiden från och med den 1 juli 1942 intill årets slut i avvaktan
på att utredningens förslag angående ändrade grunder för distriktsbarnmorskornas
avlöningsförmåner må komma att träda i kraft den 1 januari
1943.
Stockholm den 23 mars 1942.
För 1941 års barnmorskeutredning:
; JOHN BYTTNER.
j Sten-Eric Heinrici.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami.
Nr 205—207.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till avlöningar åt distriktsoch reservbarnm- s. 11 i texten