Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till bidrag till avlöningar åt distriktsoch reservbarnmorskor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-06-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:206, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till bidrag till avlöningar åt distriktsoch reservbarnmorskor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

Nr 206.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 8 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1942143 till bidrag till avlöningar

åt distrikts- och reservbarnmorskor m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkten

154) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till

Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor m. m. för budgetåret

1942/43 beräkna ett förslagsanslag av 2,400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 335, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 22 maj 1942,

föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor

m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,400,000

kronor.

I samband med Kungl Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(Ii 83) av herr Sven Larsson m. fl. och den andra inom andra kammaren

(lii 133) av herr Andersson i Falkenberg m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtle utöver i riksstaten upptaget belopp anvisa ett förslagsanslag

av 650,000 kronor att utgå såsom dyrtidstillägg å statens bidrag till

avlönande av distrikts- och reservbarnmorskor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet, i

den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen

lii 133.

över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

svenska landstingsförbundets styrelse den 4 mars 1942 och 1941 års barnmorskeutredning

den 23 mars 1942 avgivit utlåtanden, vilka fogas såsom

bilagor härtill (Bilaga A och B).

Ifrågavarande anslag till distrikts- och reservbarnmorskor är i gällande

riksstat upptaget med 2,500,000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till distrikts- och reservbarnmorskas

avlöning med 1,500 kronor för år jämte ålderstillägg ävensom

med det lönetillägg å högst 300 kronor, vartill barnmorska, som biträtt vid

mer än tjugufem förlossningar under året, må vara berättigad. För reservbarnmorska,

som antagits före den 1 januari 1937, skall dock statsbidrag utgå

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

13

med högst 1,000 kronor för år jämte den särskilda tjänstgöringsersättning

örn högst 600 kronor, vartill hon må vara berättigad.

Härutöver må för vissa kommunalt anställda barnmorskor utgå statsbidrag

med dels 400 kronor för år jämte ersättning enligt av medicinalstyrelsen

fastställd taxa, dels ock den dyrtidshjälp örn högst 200 kronor för år, vartill

de må vara berättigade. Dyrtidshjälp tillkommer endast barnmorska, som

under nästföregående kalenderår haft lägre inkomst än 1,500 kronor, dyrtidshjälpen

oberäknad. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har

ett belopp av 5,000 kronor avsetts för dyrtidshjälp åt kommunalt anställda

barnmorskor.

1941 års barnmorskeutredning har den 23 mars 1942 avgivit betänkande

angående barnmorskeväsendet (statens off. utredn. 1942:17). Betänkandet

har sedermera varit föremål för remissbehandling.

Med hänsyn till den sena tidpunkt, vid vilken ett på utredningen grundat förslag

skulle kunnat föreläggas riksdagen, har departementschefen ansett proposition

på grundval av förslaget icke böra avlåtas till den nu samlade riksdagen.

Kungl. Maj:ts beräkning av anslaget för nästa budgetår bygger därför på

antagandet, att gällande bestämmelser skola äga fortsatt tillämpning.

Distrikts- och reservbarnmorskornas avlöningsförhållanden äro utan tvivel

i behov av omreglering. Belysande härför är, att flertalet landsting ansett sig

böra såsom tillägg till distrikts- och reservbarnmorskorna författningsenligt

tillkommande kontanta löneförmåner medgiva löneförstärkning med såväl

ett fast belopp som ett rörligt dyrtidstillägg. Med hänsyn härtill måste utskottet

beklaga, att löneregleringsfrågan icke kunnat föreläggas riksdagen under

nu pågående session.

1941 års barnmorskeutredning har föreslagit vissa åtgärder i syfte att nyttiggöra

ifrågavarande befattningshavares arbetskraft utanför deras egentliga

arbetsfält, nämligen främst inom den slutna förlossningsvården och den förebyggande

mödra- och barnavården. I samband därmed har utredningen föreslagit

vissa förbättringar i deras löneförmåner. Sålunda skulle grundlönen

höjas från 1,500 kronor till 1,800 kronor och vart och ett av ålderstilläggen

från 100 kronor till 180 kronor. Samtidigt skulle de särskilda ersättningar å

tillhopa högst 300 kronor per år bortfalla, vilka nu kunna tillkomma distriktsoch

reservbarnmorska för biträde i den förebyggande barnavården eller för

biträde vid mer än tjugufem förlossningar. Vidare skulle å de sålunda bestämda

kontanta löneförmånerna utgå dyrtidskompensation, beräknad på samma

sätt som rörligt tillägg och kristillägg till statens tjänstemän.

Motionärerna lia ansett, att den vid motionernas avgivande pågående utredningen

icke borde stå hindrande i vägen för att tillerkänna ifrågavarande

befattningshavare ett dyrtidstillägg av statsmedel å nu utgående kontanta

löneförmåner. Tillägget skulle bestämmas på enahanda sätt som den av barnmorskcutredningen

föreslagna dyrlidskompensalionen.

Genom det opåräknade dröjsmålet med löneregleringsfrågans lösning har

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

motionärernas önskemål erhållit ökad vikt. Med hänsyn härtill och då ett

bifall till motionerna icke kan anses innebära ett föregripande av det slutliga

beslutet i nämnda fråga, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att en avlöningsförstärkning

i form av ett procentuellt lönetillägg provisoriskt herodes

distrikts- och reservbarnmorskorna av statsmedel i huvudsaklig överensstämmelse

med motionärernas förslag. På motsvarande sätt som grundlön och ålderstillägg

bör ifrågavarande procentuella tillägg utgå såsom bidrag till landstingen

för bestridande av deras kostnader för befattningshavarnas avlönande.

Det procentuella tillägget bör vidare beräknas allenast på de av statsmedel

utgående löneförmånerna. I anslutning till vad barnmorskeutredningen och

landstingsförbundets styrelse yttrat anser utskottet, att nämnda tillägg bör

utgå från och med den 1 juli 1942 tills vidare intill dess en blivande lönereglering

för distrikts- och reservbarnmorskorna må träda i kraft. På Kungl. Maj :t

torde böra ankomma att meddela erforderliga föreskrifter i ämnet.

Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har i och för

sig icke givit utskottet anledning till erinran. Den årliga kostnaden för det av

utskottet förordade procentuella tillägget, vilket torde böra bestridas från nu

ifrågavarande anslag, kan vid ett rörligt tillägg om 15 procent och ett kristillägg

om 14 procent enligt en i barnmorskeutredningens betänkande använd

beräkningsmetod uppskattas till i runt tal 600,000 kronor. Enär statsbidragen

utbetalas i efterskott för kalenderår bör medelsbehovet för ifrågavarande tilllägg

för nästa budgetår beräknas till halva detta belopp eller 300,000 kronor.

Det av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsbeloppet bör alltså höjas till (2,400.000

+ 300,000) 2,700,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 83 och II: 133, till Bidrag till avlöningar åt distrikts-

och reservbarnmorskor m. m. för budgetåret 1942/43

å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2,700,000 kronor.

Stockholm den 16 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 205.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

15

Bilaga A.

Till statsutskottet.

Genom remiss den 13 februari 1942 har statsutskottet hemställt att svenska

landstingsförbundet snarast möjligt ville avgiva yttrande över två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Sven Larsson

m. fl. (I: 83), den andra inom andra kammaren av herr A. Andersson i

Falkenberg m. fl. (II: 133), örn dyrtidstillägg å statens bidrag till avlönande

av distrikts- och reservbarnmorskor. Med anledning härav får förbundets

styrelse vördsamt anföra följande.

Utgångspunkten för 1937 års reform av barnmorskeväsendet var, att staten

skulle bestrida den kontanta lönen till distrikts- och reservbarnmorskor,

medan landstingen skulle svara för kostnaderna för bostad, förbrukningsartiklar

m. m. för sagda barnmorskor. Emellertid sattes den kontanta lönen

till så lågt belopp, 1,500 kronor jämte 3 ålderstillägg om 100 kronor efter

resp. 3, 6 och 9 års tjänst, att redan vid riksdagsbehandlingen av ärendet år

1937 önskemål uttalades, att landstingen skulle bevilja tillskott till den kontanta

lönen. Så bär också skett i betydande omfattning, särskilt sedan landstingsförbundet

efter förhandlingar med svenska barnmorskeförbundet år

1939 förordat, att landstingen skulle höja sagda barnmorskors kontanta lön

till 1,800 kronor jämte 3 ålderstillägg örn 180 kronor. För närvarande bevilja

sålunda samtliga landsting med undantag av fyra tillskott av växlande

storlek till barnmorskornas kontanta löner.

Då den nuvarande kristiden begynte, beviljade landstingen rörliga tillägg

å sina befattningshavares löner enligt ett av landstingsförbundet framlagt

förslag. Sedermera hava jämväl särskilda kristillägg tillkommit. För närvarande

utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt detta förslag till de landstingens

befattningshavare, som ej hava fritt vivre, med 14.8 procent. Då

distrikts- och reservbarnmorskoma hittills icke erhållit någon dyrtidskompensation

å den statliga delen av den kontanta lönen, hava landstingen sett

sig nödsakade att i viss utsträckning bevilja dessa barnmorskor rörliga tilllägg.

Dessa utgå efter varierande grunder, såsom närmare framgår av följande

översikt.

I Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar norra, Kalmar

södra, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län utgå dessa tillägg enligt förbundsstyrelsens

ovannämnda förslag, å såväl den statliga minimilönen som landstingens

lönetillskott. Rörligt tillägg enligt samma grunder utgår i Stockholms

län å landstingens lönetillskott men däremot ej å statens bidrag samt i Blekinge

län å den statliga minimilönen men ej å landstingets lönetillskott. I

Gotlands och Värmlands län utgår tillägget med 10 procent resp. 17.4 procent.

I tilläggsunderlaget får som regel ej inräknas de särskilda ersättningarna

för antalet förlossningar och ej heller utgående kallortstillägg (i Norrbottens

län). I åtta landstingsområden utgår intet dyrtidstillägg till barnmorskorna.

Enligt en inom förbundets byrå företagen preliminär beräkning belöpa

sig landstingens utgifter för lönetillskott av olika slag samt för dyrtidskom
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 206.

pensation till distrikts- och reservbarnmorskorna till c:a 600,000 kronor för

år 1942.

Med hänsyn till bl. a. den starkt ökade ekonomiska belastning, som barnmorskeväsendet

sålunda förorsakat landstingen, ingick förbundsstyrelsen år

1940 med en framställning till Kungl. Maj:t, att staten skulle påtaga sig

hela kostnaden för barnmorskornas kontanta löner, och föreslog, att dessa

skulle ökas till 1,800 kronor med tre ålderstillägg om 180 kronor. Denna

framställning torde ha överlämnats till den föregående år tillsatta barnmorskeutredningen.

Enligt vad styrelsen under hand erfarit, torde sagda utredning komma att

inom några veckor framlägga sitt betänkande, innebärande bl. a. förslag

till lönereglering för berörda barnmorskor. Under förutsättning att detta förslag

kan föreläggas årets riksdag, skulle den lönereglering, sakkunniga föreslå,

kunna träda i kraft den 1 januari 1943. Under sådana förhållanden skulle

behov av dyrtidskompensation å den statliga minimilönen föreligga endast

för första hälften av nästa budgetår. Även örn skäl enligt styrelsens

mening kunna anföras för att dyrtidskompensationen erhåller retroaktiv

karaktär, anser sig dock styrelsen icke böra ifrågasätta en dylik anordning.

önskemålet, att staten beviljar dyrtidskompensation åt hithörande barnmorskor,

finner styrelsen välgrundat och innebära en gärd av rättvisa mot

såväl barnmorskor som landsting. Särskilt barnmorskorna i de landstingsområden,

där hittills varken dyrtidstillägg eller lönetillskott beviljats av

landstingsmedel, ha drabbats hårt av rådande dyrtid, och det måste anses

oundgängligen nödvändigt, att dessa beredas någon kompensation för de

stegrade levnadskostnaderna. I de län, där landstingen påtagit sig att lämna

dyrtidskompensation åt barnmorskorna, synes det rättvist, att denna börda,

i vad den avser det statliga lönebidraget, avlyftes från landstingen, vilka

ju som av det föregående framgår, måst påtaga sig väsentligt större kostnader

för bammorskeväsendet, än vad som ursprungligen ifrågasattes.

Styrelsen får sålunda för sin del tillstyrka, att statligt dyrtidstillägg enligt

för statens befattningshavare gällande grunder får utgå under senare

hälften av innevarande år å statens bidrag till avlönande av distrikts- och

reservbarnmorskor.

Stockholm den 4 mars 1942.

För Svenska landstingsförbundets styrelse:

ERIK FAST.

j Ivar Dahlgren.

Bilaga B.

Till riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 27 februari 1942 har Eders Kungl. Majit anbefallt 1941

års barnmorskeutredning att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande över

motion nr 133 i andra kammaren av herr Andersson i Falkenberg m. fl. om

dyrtidstillägg å statens bidrag till avlönande av distrikts- och reservbarnmorskor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

17

Till fullgörande härav får utredningen anföra följande.

Enligt lagen den 4 juni 1937 (nr 298) om anställande av distriktsbarnmorskor

m. m. skall distriktsbarnmorska åtnjuta kontant lön av minst 1,500

kronor för år jämte tre ålderstillägg, vartdera å 100 kronor. Till distriktsbarnmorskas

årliga avlöning bidrager staten med 1,500 kronor jämte belopp

motsvarande till henne utgående ålderstillägg. Dessutom skall av landstingsmedel

bestridas kostnaderna för till distriktsbarnmorskorna utgående naturaförmåner.

På statens bidrag och ålderstillägg utgår enligt nuvarande bestämmelser

icke någon av staten bekostad dyrtidskompensation, utan härutinnan

har flertalet huvudmän måst tillgodose befattningshavarna genom lönetillskott.

I ett denna lag avgivet betänkande med utredning och förslag angående

barnmorskeväsendet har 1941 års barnmorskeutredning bland annat föreslagit,

att till distrikts- och reservbarnmorskorna skulle utgå en grundlön av

1,800 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 180 kronor. Såsom nämnts

har någon kompensation av statsmedel för ökade levnadskostnader icke utgått

till barnmorskorna, utan sådan kompensation har i förekommande fall bestritts

av huvudmannen och har då i regel innefattat visst procentuellt tillägg

såväl på naturaförmånerna som på den kontanta lönen. Det har synts utredningen

skäligt, att staten nu bör svara för den del av dyrtidskompensationen,

som faller på den kontanta lönen, vadan utredningen föreslår, att å statsbidrag

till lön och ålderstillägg skola utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt de för

statens tjänstemän gällande grunder.

Av vissa skäl torde det icke vara möjligt att genomföra de av utredningen

föreslagna ändrade grunderna för distriktsbarnmorskornas avlöning tidigare

än den 1 januari 1943. Utredningen får vid sådant förhållande tillstyrka bifall

till motionen på sådant sätt, att det av motionärerna föreslagna dyrtidstillägget

utgår för tiden från och med den 1 juli 1942 intill årets slut i avvaktan

på att utredningens förslag angående ändrade grunder för distriktsbarnmorskornas

avlöningsförmåner må komma att träda i kraft den 1 januari

1943.

Stockholm den 23 mars 1942.

För 1941 års barnmorskeutredning:

; JOHN BYTTNER.

j Sten-Eric Heinrici.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami.

Nr 205—207.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till avlöningar åt distriktsoch reservbarnm- s. 11 i texten