Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dyrortsgrupperingssystemet.
1942-06-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:207, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dyrortsgrupperingssystemet.
Dokumentets text
18
Statsutskottets utlåtande Nr 207.
Utskottet.
Nr 207.
Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 8 e. lii.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dyrortsgrupperingssystemet.
(3:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (I: 14)
av herr C. P. V. Gränebo m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 11)
av herr Hj. Svensson i Grönvik m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning om avskaffande av dyrortsgrupperingssystemet,
så att löner, skatteavdrag, folkpensioner och familjebidrag
m. m. komma att fastställas efter enhetliga, för hela riket gemensamma grunder,
vid vilkas fastställande de i motionerna anförda synpunkterna måtte
beaktas.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(I: 81) av herr E. Albertsson m. fl. och den andra inom andra kammaren
(II: 130) av herr R. Boman m. fl. hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte begära, att Kungl. Majit ville låta igångsätta en allsidig
utredning i skatte-, löne- och pensionsdyrortsfrågorna, så att rättvisare
ortsindelning än nu gällande måtte kunna genomföras fortast möjligt, då normalare
förhållanden i fråga örn prisläget inträda.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna II: 11 och II: 130.
över ifrågavarande fyra motioner har, efter därom i vederbörlig ordning
gjord framställning, socialstyrelsen den 1 april 1942 avgivit yttrande, vilket
fogas såsom bilaga härvid (Bilaga).
Vid fjolårets riksdag beslöts under vårsessionen, att en undersökning av de
lokala olikheterna i levnadskostnaderna skulle genomföras. Frågan, huruvida
och i vad mån en revision av dyrortsgrupperingen skulle äga rum, förutsattes
därvid skola bero på undersökningens resultat. I skrivelse den 20 maj 1942
— numera återgiven i den av socialstyrelsen utgivna publikationen Sociala
meddelanden — har socialstyrelsen lämnat en redogörelse för nämnda undersökning.
Denna utvisar, att levnadskostnadernas lokala variationer äro avsevärt
mer begränsade än vad de vid tidigare undersökningar utvunna siffrorna
givit vid handen. Detta resultat av utredningen var även väntat såsom
en följd av att vissa, ursprungligen av 1936 års lönekommitté föreslagna
ändrade beräkningsgrunder nu blivit tillämpade. Utjämningen har emellertid
även sin grund däri, att stegringen i livsmedelskostnaderna sedan senaste undersökningen
1934 varit större på de billigare orterna än på de dyrare.
Statsutskottets utlåtande Nr 207.
19
Såsom fjolårets riksdag framhöll bör frågan om en revision av dyrortsgrupperingen
bedömas på grundval av ifrågavarande utredning. Sedan vissa
inom socialstyrelsen pågående kompletterande undersökningar slutförts, torde
nämnda fråga komma att upptagas till prövning av Kungl. Majit. Utskottet
kan vid sådant förhållande icke finna skäl föreligga att hos Kungl. Majit begära
ytterligare utredningar rörande dyrortsgrupperingen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionerna 1:14 och Hill samt 1:81 och 11:130 ej
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 juni 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 205.
Reservationer:
l:o) av herrar Heiding, Persson i Skabersjö, Emil Petersson, Svensson i
Grönvik, Hansson i Rubbestad och Åqvist, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:
»Vid fjolårets riksdag---givit vid handen. Såsom en sammanfatt
ning
av utredningen har socialstyrelsen uttalat, att sammanpressningen av
prisnivån mellan olika orter är så betydande att nu gällande ortsgrupperingar
icke längre kunna bibehållas oförändrade. Vid sådant förhållande finner utskottet
goda skäl anförda för den utredning, som i förevarande motioner begärts.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 14 och
11:11 samt 1:81 och 11:130, i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla, ali Kungl. Majit ville låta igångsätta en allsidig utredning
i skatte-, löne- och pensionsdyrortsfrågorna för åstadkommande
av större rättvisa på ifrågavarande områden än
vad nu är fallet.»
2:o) av herrar Johan Bernhard Johansson, Ekströmer och Persson i Falla.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 207.
Bilaga.
Till riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 27 februari 1942 har Kungl. Maj:t bland annat anbefallt
socialstyrelsen att avgiva och senast den 1 april 1942 till riksdagens
statsutskott överlämna yttrande över dels två likalydande motioner, väckta,
den ena inom första kammaren av herr C. P. V. Gränebo m. fl. (I: 14) och
den andra inom andra kammaren av herr Hjaimar Svensson i Grönvik m. fl.
(II: 11) angående utredning om avskaffande av dyrortsgrupperingssystemet,
så att löner, skatteavdrag, folkpensioner och familjebidrag m. m. komme att
fastställas efter enhetliga, för liela riket gemensamma grunder, dels ock två
likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Eskil
Albertsson m. fl. (1:81) och den andra inom andra kammaren av herr Rudolf
Boman m. fl. (II: 130) angående allsidig utredning i skatte-, löne- och
pensionsdyrortsfrågorna, så att rättvisare ortsindelning än nu gällande måtte
kunna genomföras fortast möjligt, då normalare förhållanden i fråga om prisläget
inträda.
Med anledning härav får socialstyrelsen anföra följande.
Det nuvarande systemet för dyrortsgruppering leder sitt ursprung mer än
tjugo år tillbaka i tiden. Under årens lopp har systemet väsentligt utvidgats
och kommit att omfatta allt flera områden Frågan om dyrortsgruppering
har vid upprepade tillfällen varit föremål för diskussion såväl inom
riksdagen som eljest. Såsom i motionerna ock angives, ha några principiellt
avgörande förändringar av systemet icke ägt rum, varemot vidtagits vissa
i praktiskt hänseende betydelsefulla ändringar i fråga om arbetsmetoder
m. m.
För varje gång nya dyrortsgrupperingar verkstälPs eller skulle verkställas,
ha sålunda utredningsmetoderna underkastats ingående granskning, i regel
efter samråd med representanter för av ortsgrupperingen berörda samhällsgrupper.
Senast skedde detta genom 1936 års lönekommitté, åt vilken uppdragits
att verkställa omprövning av den i lönesättningen för tjänstemän vid
statliga verk tillämpade dyrortsgrupperingen. Denna omprövning föranledde
en utredning av dyrortsgrupperingsfrågan i hela dess vidd, vars resultat
framlades i ett särskilt betänkande (SOU 1937:32). Enligt kommitténs mening
borde det nuvarande dyrortsgrupperingssystemet, grundat på mätningar
av de totala levnadskostnaderna å olika orter, i princip bibehållas. Emellertid
föreslog kommittén icke oväsentliga utbyggnader av det gällande systemet,
bland annat att en fullständigare hushållningsbudget borde tjäna som
grundval för levnadskostnadsberäkningarna samt delvis nya metoder tilllämpas
för beräkning av bostads- och skatteposterna. Särskilt i fråga örn bostadspostens
beräkning föreslogs vissa omläggningar i förfaringssättet, syftande
till att de beräknade bostadskostnaderna för olika orter skulle avse
en såvitt möjligt likformig standard. Beträffande orter utan egentlig hyresmarknad
borde sålunda vid bostadsvärdets beräkning hänsyn tagas till de
regionvis beräknade byggnadskostnadema för en egnahimsbostad. Med avseende
å orter med mera utvecklad hyresmarknad borde ur det redovisade
bostadsbeståndet utsöndras lägenheter behäftade med vissa brister.
Statsutskottets utlåtande Nr 207.
21
I en till riksdagen avgiven, den 18 mars 1938 (nr 263) dagtecknad proposition
biträdde departementschefen lönekommitléns förslag. I skrivelse
den 8 juni 1938 (nr 388) framhöll riksdagen, att kommitténs förslag i dyrortsgrupperingsfrågan
i allt väsentligt vöre förtjänt att vinna beaktande vid
det kommande dyrortsgrupperingsarbetet.
I skrivelse den 28 december 1938 föreslog socialstyrelsen, att nya dyrortsgrupperingar
borde igångsättas under 1939. Genom kungl, brev den 3 mars
och 15 juni 1939 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att verkställa de
för de nya dyrortsgrupperingarna erforderliga levnadskostnadsundersökningarna.
På grund av krigsutbrottet hösten 1939 lia emellertid nämnda undersökningar
uppskjutits. Som följd härav har enligt statsmakternas beslut
1935 års skattegruppering givits fortsatt giltighet intill utgången av ar 1942
(SFS 1940, nr 513) och pensionsgrupperingen intill utgången av år 1943
(SFS 1941, nr 125). „ . , , , .
I skrivelse till Kungl. Majit den 10 april 1941 föreslog socialstyrelsen med
utförlig motivering, att en hela landet omfattande prisundersökning skulle
verkställas snarast möjligt. Genom kungl, brev den 13 juni 1941 anbefallde
Kungl. Majit styrelsen att, med beaktande av vad föredragande departementschefen
vid anmälan av proposition till 1941 ars riksdag (nr 218) anfört,
verkställa den avsedda levnadskostnadsundersökningen samt förklarade, att
de i kungl, brevet den 15 juni 1939 givna föreskrifterna rörande grunder
för undersökningarna skulle gälla jämväl i fråga om förevarande levnadskostnadsundersökning.
Den 9 maj 1941 utfärdades kungl, kungörelse angående
skyldighet för kommunala myndigheter att till socialstyrelsen avlamna
vissa uppgifter rörande levnadskostnader (SFS 1941, nr 245). o
Utredningen igångsattes omedelbart inom socialstyrelsen, men^ pa grund
av mellankomma hinder har undersökningen dragit längre ut på tiden än
som beräknats. Undersökningen är dock i det närmaste slutförd och beräknas
kunna avlämnas inom den närmaste tiden.
Huruvida denna prisgeografiska undersökning kan komma att laggas till
grund för en ny dyrortsgruppering eller eventuellt endast för en partiell revision
av den för år 1935 fastställda (senaste kungörelse SFS 1939, nr 3b7)
är emellertid, som förut antytts, beroende av Kungl. Majits beslut (Kungl.
Majits proposition till 1941 års riksdag, nr 218).
Förevarande utredning torde erbjuda material för ett närmare bedömande
av frågan om nu gällande dyrortsgrupperingars föihållande till de aktuella
levnadskostnadsolikheterna. Detta tillgodoser kärnpunkten i de utrednmgskrav,
som uppställas i de föreliggande motionerna. Försl mot bakgrunden
härav kunna enligt socialstyrelsens mening de i motionerna framförda förslagen
om förbättring, respektive avskaffande av dyrortsgrupperingssystemet
bliva föremål för närmare prövning.
Stockholm den 1 april 1942.
KARL .T. HÖJER.
BERTIL NYSTRÖM,
Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 205 207.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.