Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dyrortsgrupperingssystemet.

1942-06-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:207, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dyrortsgrupperingssystemet.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 207.

Utskottet.

Nr 207.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1942 kl. 8 e. lii.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dyrortsgrupperingssystemet.

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (I: 14)

av herr C. P. V. Gränebo m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 11)

av herr Hj. Svensson i Grönvik m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning om avskaffande av dyrortsgrupperingssystemet,

så att löner, skatteavdrag, folkpensioner och familjebidrag

m. m. komma att fastställas efter enhetliga, för hela riket gemensamma grunder,

vid vilkas fastställande de i motionerna anförda synpunkterna måtte

beaktas.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(I: 81) av herr E. Albertsson m. fl. och den andra inom andra kammaren

(II: 130) av herr R. Boman m. fl. hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte begära, att Kungl. Majit ville låta igångsätta en allsidig

utredning i skatte-, löne- och pensionsdyrortsfrågorna, så att rättvisare

ortsindelning än nu gällande måtte kunna genomföras fortast möjligt, då normalare

förhållanden i fråga örn prisläget inträda.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionerna II: 11 och II: 130.

över ifrågavarande fyra motioner har, efter därom i vederbörlig ordning

gjord framställning, socialstyrelsen den 1 april 1942 avgivit yttrande, vilket

fogas såsom bilaga härvid (Bilaga).

Vid fjolårets riksdag beslöts under vårsessionen, att en undersökning av de

lokala olikheterna i levnadskostnaderna skulle genomföras. Frågan, huruvida

och i vad mån en revision av dyrortsgrupperingen skulle äga rum, förutsattes

därvid skola bero på undersökningens resultat. I skrivelse den 20 maj 1942

— numera återgiven i den av socialstyrelsen utgivna publikationen Sociala

meddelanden — har socialstyrelsen lämnat en redogörelse för nämnda undersökning.

Denna utvisar, att levnadskostnadernas lokala variationer äro avsevärt

mer begränsade än vad de vid tidigare undersökningar utvunna siffrorna

givit vid handen. Detta resultat av utredningen var även väntat såsom

en följd av att vissa, ursprungligen av 1936 års lönekommitté föreslagna

ändrade beräkningsgrunder nu blivit tillämpade. Utjämningen har emellertid

även sin grund däri, att stegringen i livsmedelskostnaderna sedan senaste undersökningen

1934 varit större på de billigare orterna än på de dyrare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 207.

19

Såsom fjolårets riksdag framhöll bör frågan om en revision av dyrortsgrupperingen

bedömas på grundval av ifrågavarande utredning. Sedan vissa

inom socialstyrelsen pågående kompletterande undersökningar slutförts, torde

nämnda fråga komma att upptagas till prövning av Kungl. Majit. Utskottet

kan vid sådant förhållande icke finna skäl föreligga att hos Kungl. Majit begära

ytterligare utredningar rörande dyrortsgrupperingen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna 1:14 och Hill samt 1:81 och 11:130 ej

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 205.

Reservationer:

l:o) av herrar Heiding, Persson i Skabersjö, Emil Petersson, Svensson i

Grönvik, Hansson i Rubbestad och Åqvist, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Vid fjolårets riksdag---givit vid handen. Såsom en sammanfatt
ning

av utredningen har socialstyrelsen uttalat, att sammanpressningen av

prisnivån mellan olika orter är så betydande att nu gällande ortsgrupperingar

icke längre kunna bibehållas oförändrade. Vid sådant förhållande finner utskottet

goda skäl anförda för den utredning, som i förevarande motioner begärts.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 14 och

11:11 samt 1:81 och 11:130, i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla, ali Kungl. Majit ville låta igångsätta en allsidig utredning

i skatte-, löne- och pensionsdyrortsfrågorna för åstadkommande

av större rättvisa på ifrågavarande områden än

vad nu är fallet.»

2:o) av herrar Johan Bernhard Johansson, Ekströmer och Persson i Falla.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 207.

Bilaga.

Till riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 27 februari 1942 har Kungl. Maj:t bland annat anbefallt

socialstyrelsen att avgiva och senast den 1 april 1942 till riksdagens

statsutskott överlämna yttrande över dels två likalydande motioner, väckta,

den ena inom första kammaren av herr C. P. V. Gränebo m. fl. (I: 14) och

den andra inom andra kammaren av herr Hjaimar Svensson i Grönvik m. fl.

(II: 11) angående utredning om avskaffande av dyrortsgrupperingssystemet,

så att löner, skatteavdrag, folkpensioner och familjebidrag m. m. komme att

fastställas efter enhetliga, för liela riket gemensamma grunder, dels ock två

likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Eskil

Albertsson m. fl. (1:81) och den andra inom andra kammaren av herr Rudolf

Boman m. fl. (II: 130) angående allsidig utredning i skatte-, löne- och

pensionsdyrortsfrågorna, så att rättvisare ortsindelning än nu gällande måtte

kunna genomföras fortast möjligt, då normalare förhållanden i fråga om prisläget

inträda.

Med anledning härav får socialstyrelsen anföra följande.

Det nuvarande systemet för dyrortsgruppering leder sitt ursprung mer än

tjugo år tillbaka i tiden. Under årens lopp har systemet väsentligt utvidgats

och kommit att omfatta allt flera områden Frågan om dyrortsgruppering

har vid upprepade tillfällen varit föremål för diskussion såväl inom

riksdagen som eljest. Såsom i motionerna ock angives, ha några principiellt

avgörande förändringar av systemet icke ägt rum, varemot vidtagits vissa

i praktiskt hänseende betydelsefulla ändringar i fråga om arbetsmetoder

m. m.

För varje gång nya dyrortsgrupperingar verkstälPs eller skulle verkställas,

ha sålunda utredningsmetoderna underkastats ingående granskning, i regel

efter samråd med representanter för av ortsgrupperingen berörda samhällsgrupper.

Senast skedde detta genom 1936 års lönekommitté, åt vilken uppdragits

att verkställa omprövning av den i lönesättningen för tjänstemän vid

statliga verk tillämpade dyrortsgrupperingen. Denna omprövning föranledde

en utredning av dyrortsgrupperingsfrågan i hela dess vidd, vars resultat

framlades i ett särskilt betänkande (SOU 1937:32). Enligt kommitténs mening

borde det nuvarande dyrortsgrupperingssystemet, grundat på mätningar

av de totala levnadskostnaderna å olika orter, i princip bibehållas. Emellertid

föreslog kommittén icke oväsentliga utbyggnader av det gällande systemet,

bland annat att en fullständigare hushållningsbudget borde tjäna som

grundval för levnadskostnadsberäkningarna samt delvis nya metoder tilllämpas

för beräkning av bostads- och skatteposterna. Särskilt i fråga örn bostadspostens

beräkning föreslogs vissa omläggningar i förfaringssättet, syftande

till att de beräknade bostadskostnaderna för olika orter skulle avse

en såvitt möjligt likformig standard. Beträffande orter utan egentlig hyresmarknad

borde sålunda vid bostadsvärdets beräkning hänsyn tagas till de

regionvis beräknade byggnadskostnadema för en egnahimsbostad. Med avseende

å orter med mera utvecklad hyresmarknad borde ur det redovisade

bostadsbeståndet utsöndras lägenheter behäftade med vissa brister.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 207.

21

I en till riksdagen avgiven, den 18 mars 1938 (nr 263) dagtecknad proposition

biträdde departementschefen lönekommitléns förslag. I skrivelse

den 8 juni 1938 (nr 388) framhöll riksdagen, att kommitténs förslag i dyrortsgrupperingsfrågan

i allt väsentligt vöre förtjänt att vinna beaktande vid

det kommande dyrortsgrupperingsarbetet.

I skrivelse den 28 december 1938 föreslog socialstyrelsen, att nya dyrortsgrupperingar

borde igångsättas under 1939. Genom kungl, brev den 3 mars

och 15 juni 1939 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att verkställa de

för de nya dyrortsgrupperingarna erforderliga levnadskostnadsundersökningarna.

På grund av krigsutbrottet hösten 1939 lia emellertid nämnda undersökningar

uppskjutits. Som följd härav har enligt statsmakternas beslut

1935 års skattegruppering givits fortsatt giltighet intill utgången av ar 1942

(SFS 1940, nr 513) och pensionsgrupperingen intill utgången av år 1943

(SFS 1941, nr 125). „ . , , , .

I skrivelse till Kungl. Majit den 10 april 1941 föreslog socialstyrelsen med

utförlig motivering, att en hela landet omfattande prisundersökning skulle

verkställas snarast möjligt. Genom kungl, brev den 13 juni 1941 anbefallde

Kungl. Majit styrelsen att, med beaktande av vad föredragande departementschefen

vid anmälan av proposition till 1941 ars riksdag (nr 218) anfört,

verkställa den avsedda levnadskostnadsundersökningen samt förklarade, att

de i kungl, brevet den 15 juni 1939 givna föreskrifterna rörande grunder

för undersökningarna skulle gälla jämväl i fråga om förevarande levnadskostnadsundersökning.

Den 9 maj 1941 utfärdades kungl, kungörelse angående

skyldighet för kommunala myndigheter att till socialstyrelsen avlamna

vissa uppgifter rörande levnadskostnader (SFS 1941, nr 245). o

Utredningen igångsattes omedelbart inom socialstyrelsen, men^ pa grund

av mellankomma hinder har undersökningen dragit längre ut på tiden än

som beräknats. Undersökningen är dock i det närmaste slutförd och beräknas

kunna avlämnas inom den närmaste tiden.

Huruvida denna prisgeografiska undersökning kan komma att laggas till

grund för en ny dyrortsgruppering eller eventuellt endast för en partiell revision

av den för år 1935 fastställda (senaste kungörelse SFS 1939, nr 3b7)

är emellertid, som förut antytts, beroende av Kungl. Majits beslut (Kungl.

Majits proposition till 1941 års riksdag, nr 218).

Förevarande utredning torde erbjuda material för ett närmare bedömande

av frågan om nu gällande dyrortsgrupperingars föihållande till de aktuella

levnadskostnadsolikheterna. Detta tillgodoser kärnpunkten i de utrednmgskrav,

som uppställas i de föreliggande motionerna. Försl mot bakgrunden

härav kunna enligt socialstyrelsens mening de i motionerna framförda förslagen

om förbättring, respektive avskaffande av dyrortsgrupperingssystemet

bliva föremål för närmare prövning.

Stockholm den 1 april 1942.

KARL .T. HÖJER.

BERTIL NYSTRÖM,

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 205 207.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.