Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941 42 för anskaffning av vissa uppvärnmingsapparater m. m.

1942-06-18 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:209, Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941 42 för anskaffning av vissa uppvärnmingsapparater m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

1

Nr 209.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående

anvisande av anslag å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941 42 för anskaffning

av vissa uppvärnmingsapparater m. m.

(Ira avd.)

Driftbudgeten.

Fjärde huvudtiteln.

l:o) Anskaffning av vissa uppvärnmingsapparater in. m. I propositionen

nr 249 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 17 april 1942 (punkt 1), föreslagit riksdagen

att till Anskaffning av vissa uppvärmningsapparater m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag avser anvisande av medel, på förslag av

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, för anskaffning av 50 stycken apparater

för uppvärmning av bussar, enligt ett av chefen för armén framlagt förslag

avsedda att ingå i badpluton och användas för desinfektion med cyanväte och

för vissa avgasningsändamål.

Departementschefen har framhållit, att Kungl. Majit, i överensstämmelse

med chefens för armén förslag i ämnet, i kommandoväg utfärdat nya bestämmelser

— med tillämpning från och med den 1 april 1942 — i fråga örn sammansättningen

av badpluton. De av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

föreslagna åtgärderna syntes därigenom bliva erforderliga, varför departementschefen

för egen del ansåge sig böra biträda vad styrelsen sålunda föreslagit.

Mot kostnadsberäkningarna syntes anledning till erinran icke föreligga.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag får utskottet, som tagit del av

de till ärendet hörande hapdlingarna, hemställa,

att riksdagen må till Anskaffning av vissa uppvärmningsapparater

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

2:o) Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarsväsendets verkstadsnämnd

underställda fabriker. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 2) att för Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarsväsendets

verkstadsnämnd underställda fabriker å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,634,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 209.

Utskottet.

1420 42

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

I skrivelse den 6 februari 1942 har försvarsväsendets verkstadsnämnd hemställt,

att ett belopp av 1,334,000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande

för täckning av kostnaderna för vissa maskiner och annan utrustning, som

under förra hälften av innevarande budgetår anskaffats för de nämnden underställda

fabrikernas räkning.

Vidare har nämnden i skrivelse den 30 december 1941 bland annat äskat

ett belopp om 300,000 kronor för örn- och tillbyggnader samt löpande anskaffningar

vid fabrikerna under senare hälften av innevarande budgetår.

Framställningarna i fråga ingå såsom ett led i strävanden från nämndens

sida att bringa omkostnadsberäkningarna vid nämnden underställda fabriker

i så nära överensstämmelse som möjligt med den civila industriens, i vilket

syfte nämnden i skrivelse den 24 november 1941 gjort framställning örn uppläggande

av förnyelsefonder vid nämnden underställda fabriker.

I sistnämnda skrivelse har verkstadsnämnden angivit huvudprinciperna för

erhållande av en rättvisande kalkylering sålunda: Icke blott direkta kostnader

såsom arbetslöner och materiel utan även alla indirekta kostnader såsom

lokalhyror och slitage å maskiner borde vid kalkyleringen medräknas. De indirekta

kostnaderna borde gottskrivas en för varje fabrik eller verkstad upplagd

förnyelsefond, som borde vara disponibel för ersättningsanskaffningar

och ersättningsarbeten. Däremot borde fonderna icke få tagas i anspråk för

bestridande av kostnader för det löpande underhållet, vilka kostnader borde

direkt påföras driften. Nyanskaffningar av inventarier och maskiner syntes

böra finansieras medelst särskilt anvisade anslag.

I skrivelsen den 6 februari 1942 har verkstadsnämnden anfört bland annat

följande:

Vid de fabriker, som numera vore underställda nämnden, hade för nybyggnader

och större engångsanskaffningar anslag alltid begärts i vanlig ordning,

medan däremot kostnaderna för smärre nyanskaffningar, omändringar och utökningar

vid fabrikerna tidigare i allmänhet förts såsom allmänna omkostnader.

Detta hade framför allt gällt anskaffning av maskiner och annan utrustning,

som blivit nödvändig i samband med av de militära förvaltningarna

respektive statens ammunitionsnämnd på fabrikerna utlagda ökade beställningar.

Med de under krigsåren på detta sätt alltjämt stegrade kraven på tillverkningskapacitet

hade sådana anskaffningar kommit att uppgå till betydande

belopp. Likaså hade behovet i förväg ofta ej kunnat förutses.

I och för sig syntes det angivna förfarandet ej giva anledning till erinringar

ur statsfinansiell synpunkt. Anslag för anskaffning av utrustning för fabrikerna

hade också hittills alltid beviljats på driftbudgeten. Emellertid ansåge

nämnden, att stor vikt borde läggas vid att få omkostnadsberäkningarna vid

nämnden underställda fabriker i så nära överensstämmande som möjligt med

civilindustrien, icke minst för möjliggörande för anskaffande myndighet av

prisjämförelser. För detta ändamål vore det nödvändigt, att alla anskaffningar,

som innebure kapitalinvestering, också behandlades som sådana och

att således dylika anskaffningar betalades ur särskilda anslag.

För de anskaffningar, som gjorts under budgetåren 1940/42, hade nämnden,

i samråd med arméförvaltningens tygdepartement och statens industrikommission,

begagnat medel, som funnits tillgängliga ur av Kungl. Maj:t den 29

november 1940 till förfogande ställt anslag på 13,000,000 kronor, medan under

samma budgetår gjorda diverse smärre anskaffningar på grund av vissa

svårigheter att då ordna en omläggning, av nämnden tillåtits kvarstå såsom

omkostnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

3

Från oell med den 1 januari 1942 hade verkstadsnämnden gjort en ändring

för anskaffningar, varigenom alla sådana med längre ekonomisk livslängd betraktats

såsom kapitalinvestering och centraliserats till verkstadsnämnden.

I framtiden avsåges kostnader för anskaffningar komma att bestridas för reinvesteringar

genom medel ur den föreslagna förnyelsefonden och för löpande

anskaffningar av anslaget härför, varjämte för större utökningar samt för nyanläggningar

särskilda anslag komme att i vanlig ordning begäras hos Kungl.

Majit.

Under den förra hälften av budgetåret 1941/42 hade anskaffningar verkställts

av de enskilda fabrikerna, för vilka anskaffningar kostnaderna tidigare

avsetts att föras såsom omkostnader, men enligt verkstadsnämndens mening,

såsom ovan framhållits, borde bestridas av särskilt anslag. För fabrikerna

hade sådana anskaffningar skett till belopp, som, sedan anskaffningarna slutförts,

beräknades ujapgå till sammanlagt 1,334,000 kronor.

Arméförvaltningens tyg- och civila departement hava i utlåtande den 3

mars 1942 tillstyrkt anvisande av det begärda anslaget å 1,334,000 kronor.

lii k sr ä le e n s k apse er k e t har i ett den 27 februari 1942 avgivet utlåtande över

verkstadsnämndens förenämnda skrivelse den 30 december 1941 bland annat

framhållit, att det begärda anslaget å 300,000 kronor icke syntes böra hänföras

till fastighetsredovisningen utan uppföras under fjärde huvudtiteln.

Riksräkenskapsverket förutsatte, att anslaget icke finge användas för tillbyggnader,

ombyggnader eller reparation av fabriksfastigheterna.

I yttrande den 30 mars 1942 över verkstadsnämndens framställning örn

anvisande av beloppet om 1,334,000 kronor har riksräkenskapsverket föreslagit,

att särskilda tilläggsstatsanslag äskas för samtliga de medel, varom

nu vore fråga. Kiksräkenskapsverket har vidare anfört i huvudsak följande:

Verkstadsnämnden hade betecknat anskaffning av maskiner såsom kapitalinvestering.

Kiksräkenskapsverket ville härtill endast erinra, att dylika anskaffningar

icke vore att anse som kapitalinvesteringar i budgetteknisk mening.

Verkstadsnämnden hade anfört, att kostnaderna för smärre nyanskaffningar,

omändringar och utökningar vid fabrikerna tidigare i allmänhet förts

såsom allmänna omkostnader, samt tillagt, att sådana anskaffningar kommit

att uppgå till betydande belopp. Kiksräkenskapsverket, som för sin del

funne detta uttalande anmärkningsvärt, ville härtill erinra, att kostnader för

omändringar och utökningar vid fabrikerna vore att hänföra till försvarsväsendets

fastighetsfond samt att de till underhåll och reparationer av fastigheterna

anvisade medlen vore begränsade och ställda till vederbörande fastighetsförvaltande

myndigheters disposition.

Med anledning av att medel för under tiden den 1 juli—den 31 december

1941 gjorda anskaffningar äskats först efter det utgifterna blivit verkställda

ville riksräkenskapsverket erinra, att verkstadsnämnden hittills bestritt utgifter

med anlitande av från arméförvaltningen erhållna förskott å mycket betydande

belopp samt att dessa förskott ännu icke redovisats mot anslag å riksstaten

och förskottsstaten. Riksräkenskapsverket funne anmärkningsvärt, att verkstadsnämnden

kunnat disponera hos arméförvaltningen lyftade förskott till

anskaffningar utan att medel för ändamålet anvisats av Kungl. Majit.

Departementschefen har anfört följande.

För egen del har jag intet att erinra mot att, i avbidan på beslut rörande

den framtida organisationen av försvarsförvaltningen, verkstadsnämnden provisoriskt

bemyndigas verkställa årlig avsättning av medel för maskinparkens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

förnyelse m. m. Ett av riksräkenskapsverket enligt handlingarna i ärendet

framställt förslag rörande bemyndigandets avgränsning torde härvid kunna

tjäna till ledning. Då riksdagens medverkan icke synes vara erforderlig vid

en dylik provisorisk anordnings genomförande, har jag ej ansett mig böra i

vidare mån än nu skett ingå på detta spörsmål.

För nyanskaffning av utrustning och för sådan ersättningsanskaffning,

till vilken de enligt det föregående avsatta medlen icke lämna tillgång, torde

särskilt anslag böra anvisas. I enlighet med nämndens förslag förordar jag,

att ett anslag av 300,000 kronor ställes till förfogande för detta ändamål. Såsom

riksräkenskapsverket anfört, bör detta anslag icke få användas för tilleller

ombyggnad av fabriksfastigheterna eller för reparation av desamma.

Till frågan om motsvarande medelsanvisning för nästkommande budgetår

torde jag framdeles få återkomma.

Vad angår nämndens förslag i övrigt vill jag, ehuru jag finner vad i ärendet

förekommit anmärkningsvärt, ej motsätta mig att i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag medel anvisas för bestridande av förutnämnda redan verkställda

utgifter, vilka av de enskilda fabrikerna i strid med de nyss angivna

principerna gäldats såsom omkostnader i allmänhet. Jag ansluter mig även

i övrigt till riksräkenskapsverkets uppfattning i denna fråga och förutsätter

självfallet, att hos arméförvaltningen lyftade förskott icke vidare skola disponeras

för anskaffningar utan att medel anvisats av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna anser jag det riktigast,

att nu ifrågavarande medel, tillhopa 1,634,000 kronor, anvisas såsom reservationsanslag

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser angående

anslagets användning.

Utskottet, som under punkten 5:o) i sitt denna dag avgivna utlåtande

nr 186 påtalat det anmärkningsvärda i vissa av försvarsväsendets verkstadsnämnd

vidtagna medelsdispositioner, har efter tagen del av i ärendet företedda

handlingar icke velat motsätta sig Kungl. Majlis förslag att medel anvisas

för bestridandet av kostnaderna för de under förra hälften av budgetåret

1941/42 verkställda anskaffningarna. Utskottet har icke något att erinra

mot att medel i av departementschefen förordad omfattning anvisas för genomförande

under senare hälften av samma budgetår av nyanskaffning av utrustning

och av ersättningsanskaffning. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Anskaffning av maskiner och utrustning

för försvarsväsendets verkstadsnämnd underställda fabriker å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 1,634,000 kronor.

3:o) Ombyggnad av kanonbåten Svensksund. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 3) att till Ombyggnad av kanonbåten Svensksund å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

349,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse till chefen för marinen den 7 maj

1941 framlagt förslag rörande utrangering av fartyg, innefattande bland annat

kanonbåten Svensksund, meddelade nämnde chef i skrivelse till ämbetsverket

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

5

den 17 i samma månad direktiv av innebörd, att beslut örn fartygets utrangering

icke borde fattas utan fartyget borde efter avslutad expedition hösten

1941 undergå sådan reparation, att det under ett antal år framåt kunde utnyttjas

såsom sjömätningsfartyg under sommarmånaderna eller såsom basfartyg

i sjöstyrka. I skrivelse till marinförvaltningen den 25 september 1941

angav chefen för marinen vidare vissa önskemål, som borde tillgodoses i samband

med översyn och reparation av fartyget.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har marinförvaltningen i skrivelse

den 13 januari 1942 anfört i huvudsak följande:

Med hänsyn till de av chefen för marinen lämnade direktiven och då planer

förelåge att våren 1942 överlämna fartyget till sjökarteverket räknade marinförvaltningen

i förslag till arbetsplan för Stockholms och Karlskrona örlogsvarv

samt Göteborgs örlogsdepå för budgetåret 1941/42 med ett belopp av

200,000 kronor för översyn och reparation av kanonbåten Svensksund. Detta

belopp inginge i det i arbetsplanen för Stockholms örlogsvarv för specialfartyg

under rubriken »II Underhåll av fartyg och båtar m. m.» upptagna

beloppet av 855,000 kronor. Arbetsplanen hade fastställts av Kungl. Maj:t

genom beslut den 18 juni 1941.

Marinförvaltningen hade tidigare anmodat Stockholms örlogsvarv att hösten

1941 inkomma med rapport, huruvida Svensksund då borde utrangeras eller

huruvida det möjligen borde få användas ännu några år. Sedan fartyget

hösten 1941 närmare undersökts hade det befunnits, att en reparation av detsamma

vore ur ekonomisk synpunkt berättigad. Kostnaden härför beräknades

emellertid numera uppgå till 264,000 kronor, och marinförvaltningen hade

anmodat chefen för Stockholms örlogsvarv att för nämnda kostnad låta iståndsätta

fartyget. — De av chefen för marinen såsom önskvärda angivna ändringsarbetena,

vilka enligt marinförvaltningens prövning ansetts böra vidtagas,

beräknades draga en kostnad av inalles 111,500 kronor.

Då det synts marinförvaltningen angeläget att nämnda arbeten bomme till

utförande i samband med översyn och reparation av fartyget, hade ämbetsverket

anbefallt deras utförande och avsåge därvid att bekosta dels översynsoch

reparationsarbeten, enligt det föregående beräknade till 264,000 kronor,

dels ock vissa ändringsarbeten, beräknade till 85,500 kronor, med anlitande

av det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget

Marinens löpande utgifter (Ea). Övriga ändringsarbeten beräknade till 26,000

kronor, avsåges skola bestridas av medel, som ställdes till förfogande av

chefen för sjökarteverket.

Ehuru marinförvaltningen med hänsyn till anbefalld användning av krigstitlarna

icke torde få anses bunden av de för arbetsplanen för Stockholms

och Karlskrona örlogsvarv samt Göteborgs örlogsdepå uppgjorda beräkningarna,

hade ämbetsverket dock — särskilt med avseende fästat å kanonbåten

Svensksunds överförande till sjökarteverket — ansett sig böra för

Kungl. Majit anmäla vad som förekommit i ärendet.

I utlåtande i ärendet den 20 februari 1942 har riksträkensJcapsverket anfört,

bland annat, att de till löpande utgifter anvisade föi skottsanslagen icke kunde

användas till andra utgifter än sådana som vore en direkt följd av Kungl.

Majlis beslut angående förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering. Kostnaderna

för do av marinförvaltningen beslutade ändringsarbetena å kanonbåten

Svensksund syntes icke kunna anses såsom löpande utgifter för den

förstärkta försvarsberedskapen och kunde alltså icke belasta förskottsanslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

för marinens löpande utgifter. — Riksräkenskapsverket har vidare erinrat,

att arbetena med ett belopp å 200,000 kronor inginge i den i framställningen

omnämnda av Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen samt att marinförvaltningen

sedermera anbefallt arbetenas utförande till en beräknad kostnad å

(264,000 + 85,500 + 26,000 =) 375,500 kronor. Överskridandet motiverades

bland annat med att marinförvaltningen med hänsyn till anbefalld användning

av krigstitlarna icke ansåge sig bunden av de för arbetsplanen uppgjorda

beräkningarna. Riksräkenskapsverket kunde icke dela marinförvaltningens

uppfattning.

Med anledning av vad riksräkenskapsverket sålunda och i övrigt anfört

har marinförvaltningen den 10 mars 1942 ånyo utlåtit sig i ärendet, varjämte

riksräkenskapsverket den 24 mars 1942 ånyo yttrat sig.

Departementschefen har anfört följande.

De statsutgifter, som föranledas av den förstärkta försvarsberedskapen,

bestridas över den av riksdagen såsom beredskapsstat antagna och av Kungl.

Maj:t såsom förskottsstat fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet. Förskottsstaten

upptager under fjärde huvudtiteln fem särskilda förskottsanslag,

nämligen under rubriken C. Försvarskrafterna fyra anslag för respektive

arméns, marinens och flygvapnets löpande utgifter samt för engångsutgifter

ävensom under rubriken E. Diverse ett anslag för övriga utgifter. De tre anslagen

till löpande utgifter äro ställda till vederbörande centrala förvaltningsmyndigheters

förfogande och avses för egentliga löpande utgifter för försvarsberedskapen,

såsom löner, mathållning, drivmedel o. s. v. Anslaget till engångsutgifter

avses för bestridande av försvarsberedskapskostnader av engångsnatur,

såsom ammunition, fortifikatoriska anläggningar o. s. v., och må

disponeras endast efter Kungl. Maj:ts för varje särskilt fall meddelade beslut.

Sådant beslut erfordras ock för ianspråktagande av förskottsanslaget till

övriga utgifter.

För redovisningen av försvarsväsendets kostnader under nuvarande förhållanden

gälla av Kungl. Maj:t den 13 juni 1941 med stöd av riksdagens bemyndigande

(propositionen 1939 U: 73, riksdagens skrivelse nr 88) utfärdade föreskrifter.

Dessa innebära i stort sett, att den normala specificerade utgiftsredovisningen

i anslutning till riksstatsanslagen ersättes av en förenklad redovisning

över krigstitlar, vilka i huvudsak motsvara fjärde huvudtitelns underrubriker.

För vinnande av enhetlighet i redovisningsavseende har härvid bland

annat föreskrivits, att vid redovisningen av utgifter å krigstitlarna må tills

vidare så anses som om anslagsmedel för samtliga utgifter ställts till förfogande

från förskottsanslag även i fall där medelsanvisning ägt rum över riksstats-

eller tilläggsstatsanslag, varefter slutlig reglering mellan riksstaten och

förskottsstaten skei’ i bokslutet. Vidare har föreskrivits, att utgifter hänförliga

till vissa anslag till materielanskaffningar och förskottsstatens anslag till engångsutgifter

skola genom särskilda undertitlar särskiljas från övriga utgifter.

Nämnas må även, att sjökarteverkets redovisning icke rubbas genom dessa

föreskrifter.

I föreliggande fall har marinförvaltningen med anlitande av det för sjöförsvarets

löpande utgifter avsedda förskottsanslaget låtit föranstalta örn en

genomgripande reparation och förändring av den överåriga kanonbåten Svensksund.

Kanonbåten — vilken såsom av handlingarna framgår — till en början

av marinförvaltningen ifrågasatts till utrangering, har i enlighet med av chefen

för marinen meddelade direktiv iståndsatts och moderniserats i ändamål att

kunna användas för sjömätningsändamål under sommarmånaderna och såsom

basfartyg i sjöstyrka under övriga delar av året.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

7

I och för sig synes intet vara att i huvudsak erinra mot att fartyget undergått

de angivna arbetena, vilka såvitt kan bedömas torde vara tjänliga för fartygets

användning för uppgivna ändamål.

Däremot måste det anses anmärkningsvärt, att arbeten av den art och omfattning,

varom här är fråga, av marinförvaltningen anbefallts utan att ärendet

underställts Kungl. Maj:ts prövning och att till ämbetsverkets förfogande för

löpande försvarsberedskapskostnader avsedda medel tagits i anspråk för utgiftsändamål

av engångsnatur. Marinförvaltningens mening att särskilda befogenheter

av förevarande slag föreligga med avseende å förskottsanslagen

saknar stöd i meddelade beslut eller från statsmakternas sida gjorda uttalanden.

Med hänsyn till vad nyss anförts angående ändamålsenligheten av de av

marinförvaltningen föranstaltade åtgärderna torde emellertid få bero vid vad

i ärendet förekommit. För täckning av det av marinförvaltningen från förskottsanslaget

till marinens löpande utgifter disponerade beloppet, enligt den

i det föregående lämnade redogörelsen (375,500 — 26,000 =) 349,500 kronor,

torde särskilt anslag böra uppföras å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår.

Utskottet finner i likhet med departementschefen anmärkningsvärt, att för

löpande försvarsberedskapskostnader avsedda medel tagits i anspråk för angiven

ombyggnad av kanonbåten Svensksund. Utskottet har icke velat motsätta

sig att ett särskilt anslag anvisas för täckning av de av ombyggnaden

föranledda kostnader, som bestritts från förskottsanslaget till marinens

löpande utgifter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ombyggnad av kanonbåten Svensksund

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 349,500 kronor.

4:o) Merkostnader för vissa befästningsanläggningar. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 4) att till Merkostnader för vissa befästningsanläggningar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 726,000 kronor.

Marinförvaltningen har hemställt, att ett belopp av 726,000 kronor måtte

ställas till förfogande för bestridandet av vissa merkostnader för under utförande

varande befästningsanläggningar.

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har tillstyrkt bifall till marinförvaltningens

hemställan.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Det har vid flera tillfällen på senare tid visat sig erforderligt att förstärka

tidigare för byggnads- och andra anläggningsarbeten anvisade anslag med hänsyn

till prisstegringar, som inträffat efter arbetenas kostnadsberäknande. I

föreliggande fall har marinförvaltningen angivit, att på grund av prisökningar

å byggnadsmaterialier och arbetskraft ytterligare medel erfordrades för fullföljande

av vissa befästningsanläggningar, till vilkas utförande riksdagen anvisat

medel. Av handlingarna i ärendet framgår emellertid, att de medel, som

vid uppgörandet av de ursprungliga kostnadsberäkningarna avsetts bland

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

annat för att möta eventuella prisstegringar, till stor del tagits i anspråk för

utförande av arbeten, som icke ingått i det ursprungliga byggnadsprogrammet.

De ytterligare medel, marinförvaltningen nu begärt, synas därför rätteligen

bereda täckning för utgifter, till vilka ståndpunkt icke tagits vid prövningen av

medelsanvisningarna för ifrågavarande befästningsanläggningar. Som emellertid

de utförda arbetena måste anses ägnade att förstärka befästningsanläggningarna

och göra dem bättre lämpade för sitt ändamål, torde de nu få godtagas,

oaktat de ej, såsom bort ske, i tid underställts Kungl. Maj:ts prövning.

Jag vill därför och med hänsyn tagen jämväl till det vid tidpunkten för befästningsanläggningarnas

utförande rådande tillståndet icke motsätta mig, att de

av marinförvaltningen äskade medlen ställas till förfogande.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, finner sig

på de av departementschefen anförda skälen kunna tillstyrka, att medel anvisas

för ifrågavarande merkostnader.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Merkostnader för vissa befästningsanläggningar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 726,000 kronor.

5:o) Fortsättning av vissa krigsrustningsarbeten m. m. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 5) att till Fortsättning av vissa krigsrustningsarbeten

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 9,450,000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 2 anvisade innevarande års

riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 under fjärde

huvudtiteln ett reservationsanslag av 670,000 kronor till fortsättning av vissa

krigsrustningsarbeten m. m.

I skrivelse den 18 februari 1942 har marinför vältning en hemställt, att utöver

tidigare anvisade medel ett belopp av 9,700,000 kronor måtte ställas till förfogande

för krigsrustningsarbeten. Marinförvaltningen har därvid framhållit,

att numera avslutad utredning rörande behovet av dylika anläggningar

utmynnat i en av chefen för marinen upprättad plan för slutförande av anläggningar

av angiven art inom kustfästningarna och kustartilleriet i övrigt.

Kostnaderna för slutförande av planlagda krigsrustningsarbeten hade beräknats

till 9,700,000 kronor, däri inräknat kostnader för erforderliga markförvärv.

Chefen för marinen och överbefälhavaren över rikets för sv ar skr af ter hava

tillstyrkt, att medel anvisas för ändamålet.

Departementschefen har anfört följande.

Efter att hava tagit del av den föreliggande arbetsplanen anser jag mig böra

förorda, att ytterligare medel anvisas för här ifrågavarande ändamål. Jag föreslår,

att hela det av överbefälhavaren angivna beloppet, 9,450,000 kronor, äskas

av riksdagen, varefter det bör ankomma på Kungl. Majit att pröva i vad mån

medlen må tagas i anspråk. För att möjliggöra igångsättandet av de mest an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

9

gelägna arbetena hemställer jag i annat sammanhang, att Kungl. Majit bemyndigar

marinförvaltningen att, i avbidan på riksdagens beslut, med anlitande

av under händer varande medel utföra sådana krigsrustningsarbeten för

en kostnad av högst 4,400,000 kronor. Jag utgår från att arbetena planläggas

på sådant sätt, att kostnaderna hållas inom den ram, som av Kungl. Majit bestämmes.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, har intet

att erinra mot att ifrågavarande krigsrustningsarbeten enligt Kungl. Majits

beprövande fullföljas inom angiven kostnadsram. Utskottet tillstyrker förty

det gjorda medelsäskandet och hemställer,

att riksdagen må till Ytterligare medel till fortsättning av vissa

krigsrustningsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 9,450,000

kronor.

6:o) Utbildningskurs i verkstadstjänst. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Majits förslag (punkt 6), vilket avser anvisande av medel för bestridandet

av å budgetåret 1941/42 belöpande kostnader i form av penningbidrag

för anordnande av utbildningskurser i verkstadstjänst för ynglingar, som

hava för avsikt att söka fast anställning vid flygvapnet såsom volontärer —

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Utbildningskurs i verkstadstjänst å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

anslag av 18,000 kronor.

7:o) Förvärv av vissa intill Bodens flygfält belägna byggnader. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till Förvärv av vissa intill Bodens

flygfält belägna byggnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Ifrågavarande anslag avses för inlösen av tre i enskild ägo varande bostadsbyggnader

med uthus intill norra gränsen av Bodens flygfält, vilka på grund

av sitt läge utgöra ett direkt hinder vid start och landning å flygfältet.

Flygförvaltningen har för förvärv av nämnda byggnader hemställt örn anvisande

av ett belopp av 25,000 kronor och därvid anfört, att beträffande

själva marken behov icke förelåge av densammas förvärvande, enär flygförvaltningen

hade för avsikt att träda i förbindelse med ägaren, stiftsnämnden

i Luleå, i och för träffande av överenskommelse rörande arrendering av det

område, varå byggnaderna vore uppförda. Arrendekostnaderna syntes kunna

bestridas av tillgängliga medel.

Departementschefen har ansett sig böra biträda flygförvaltningens förslag

och har intet haft att erinra mot de av ämbetsverket uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag örn medelsanvisning för förvärv

av ifrågavarande byggnader och hemställer alltså,

Utskottet
-

Utskottet
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

att riksdagen må till Förvärv av vissa intill Bodens flygfält

belägna byggnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Försvarsväsendets fastiglietsfond.

Arméförvaltningens delfond.

8:o) Ytterligare förrådsbyggnader m. m. för luftvärnsmateriel. Kungl.

Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 8) att till Ytterligare förrådsbyggnader

m. m. för luftvärnsmateriel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,150,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (proposition nr

221, punkten 2) anvisade 1941 års riksdag till Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

av 6,960,000 kronor.

Av detta anslag hava av Kungl. Maj.t disponerats 6,181,650 kronor.

Till grund för Kungl. Maj:ts framställning till riksdagen örn anvisande av

anslaget låg ett av 1940 års militära byggnadsutredning i utlåtande över en

framställning från fortifikationsstyrelsen den 28 februari 1941 framlagt

förslag.

I skrivelse den 2 april 1942 har arméförvaltningens fortifihationsstyrelse

anmält sin avsikt att, sedan vissa pågående utredningar angående markfrågor

m. m. hunnit slutföras, inkomma med förslag beträffande dispositionen av

återstoden av anslaget. Styrelsen beräknade, att förrådsanläggningar till den

omfattning, som avsetts vid anslagets beviljande, därmed skulle planenligt

bliva slutförda. Styrelsen, som hemställde örn anvisande av ett belopp av

1,150,000 kronor för uppförande av ytterligare förrådsbyggnader m. m. för

luftvärnsmateriel, har i anslutning därtill anfört bland annat följande:

Chefen för armén hade i skrivelse den 20 november 1941 meddelat fortifikationsstyrelsen

kompletterande direktiv rörande ifrågavarande förrådsbyggnader,

orsakade av under år 1941 fastställda ändringar beträffande organisation

och utrustning m. m. av de territoriella luftvärnsförråden. I förhållande

till tidigare uppgivna förrådsbehov innebure dessa förändringar, dels att

ytterligare nybyggnader erfordrades för inrymmande av materiel, dels att en

minskning i tidigare planerade byggnadsprogram kunde göras beträffande

vissa förrådsutrymmen. Dessutom innebure förändringarna behov av förråd

för utrustning till vissa förband samt på vissa platser anordnande av mindre

verkstadslokaler för materielens skötsel och vård.

Med tillämpande av de beräkningsgrunder beträffande utrymmen och

priser, som godkänts av 1940 års militära byggnadsutredning i dess utlåtande

den 28 februari 1941 angående från fortifikationsstyrelsen då föreliggande framställning

örn medel för förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel, hade styrelsen

beräknat kostnaderna för det ökade nybyggnadsbehovet, inklusive kostnadsökning

sedan april 1941 med omkring 7 procent, till 1,323,700 kronor. Med

tillämpande av samma beräkningsgrunder hade kostnaderna för de förrådsbyggnader,

som icke längre erfordrades, beräknats till 177,000 kronor. Den

ändrade omfattningen av byggnadsprogrammet beräknades sålunda medföra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

11

ett ytterligare anslagsbehov av (1,323,700-—-177,000=) 1,146,700 kronor,

eller i avrundat tal 1,150,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår står det ökade behovet av

förrådsbyggnader m. m. i samband med vissa ändringar i de territoriella

luftvärnsförbandens organisation och utrustning. Det är av vikt, att den

ömtåliga och dyrbara luftvärnsmaterielen förvaras på betryggande sätt. Jag

tillstyrker därför, att det begärda beloppet anvisas, och föreslår att anslag

för ändamålet uppföres å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår. Jag förutsätter emellertid, att vid anslagets disponerande skola

beaktas de möjligheter till besparingar, som kunna ernås bland annat genom

träffande av överenskommelser med kommunala myndigheter eller enskilda

rörande upplåtande av för förvaring av luftvärnsmateriel lämpliga lokaler.

Efter att hava tagit del av de till ärendet hörande handlingarna tillstyrker

utskottet Kungl. Maj:ts förevarande medelsäskande. Utskottet förutsätter

emellertid i likhet med departementschefen, att vid anslagets disponerande

alla möjligheter till besparingar skola beaktas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ytterligare förrådsbyggnader m. m. för

luftvärnsmateriel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,150,000 kronor.

9:o) Förvärv av mark för barackläger i Övre Norrland. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 9) att till Förvärv av mark för barackläger i Övre

Norrland å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Under rådande förstärkta försvarsberedskap hava ett flertal barackläger uppförts

i Övre Norrland. Dessa läger äro förläggningsplatser för truppförband,

avsedda för försvaret av Övre Norrland. Vid anordnandet av lägren har beaktats,

att de skola kunna utnyttjas även under andra förhållanden.

Riksdagens revisorer hava i sin berättelse örn den år 1941 av dem verkställda

granskningen såsom sin mening uttalat, att för baracklägren erforderlig

mark i enskild ägo i allmänhet borde av statsverket förvärvas med äganderätt.

På grundval av verkställd preliminär utredning har arméförvaltningens

förtifikationsstyrelse i skrivelse den 7 mars 1942 framlagt förslag till förvärv

av erforderlig mark för barackläger i Övre Norrland. Förslaget innebär i

huvudsak att omkring 4,330 hektar mark skulle förvärvas för en kostnad av

omkring 1,400,000 kronor. Fortifikationsstyrelsen har anmält, att vederbörande

militäre chef förordat ett mera omfattande alternativ, innebärande att en

areal av omkring 16,560 hektar mark skulle förvärvas för en kostnad av omkring

5,550,000 kronor. Enligt det senare alternativet skulle bland annat förvärvas

ett större sammanhängande område, varå ett flertal barackläger funnes

uppförda. Sedan fortifikationsstyrelsen hos chefen för armén begärt direktiv

i ämnet, hade denne meddelat, att framställning borde göras i enlighet med

det mindre omfattande alternativet.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Jämsides med elen preliminära utredningen av de båda alternativen har en

omfattande utredning på basis av det mindre alternativet bedrivits. Därvid

ha samtliga barackläger i Övre Norrland inventerats, varjämte lantmäterikartor

m. m. över områdena i fråga upprättats.

Sedan sistnämnda utredning slutförts, har fortifikationsstyrelsen i skrivelse

den 2 april 1942 gjort slutlig framställning i ämnet och därvid på grundval

av upplysningar, som lämnats av vederbörande militära chefer, meddelat

bland annat följande:

Den fullständiga utredningen hade givit vid handen, att den areal, som

enligt det mindre av alternativen borde förvärvas, utgjorde omkring 3,963

hektar och hade åsatts ett markvärde av 1,157,060 kronor. Värdet av de byggnader

inom områdena, vilkas inlösen kunde komma att erfordras, beräknades

till i runt tal 100,000 kronor. Kostnaderna för laga förrättningar för utbrytning

från vederbörande stamfastigheter av olika delar av den till förvärv

föreslagna marken syntes böra beräknas till högst 90,000 kronor. Vissa närmare

angivna lägerområden, som inginge i den förutnämnda arealen om 3,963

hektar, borde icke föreslås till inköp, enär därstädes befintliga fåtaliga baracker

torde komma att flyttas. Å andra sidan syntes det sannolikt att vissa

andra, ännu icke planlagda områden, komme att kräva större utrymme och

därmed även större kostnader än som föreslagits.

Enligt den förebragta utredningen hade de områden, som icke borde föreslås

till inköp, värderats till sammanlagt 145,413 kronor, med vilket belopp

värderingssumman 1,157,060 kronor borde minskas. Å andra sidan borde

nämnda värderingssumma ökas med värdet av de områden, som enligt vad

förut anförts kunde behöva tilläggas, enligt fortifikationsstyrelsens beräkningar

förslagsvis 5,000 kronor. Vidare borde till nyssnämnda värderingssumma

läggas dels kostnaderna för inlösen av byggnader, 100,000 kronor, dels,

för bestridande av vissa lantmäterikostnader, 90,000 kronor, dels ock, då för

förvärven expropriationsförfarande sannolikt till stor del måste anlitas, ej

mindre en marginal av 200,000 kronor än även 75,000 kronor för bestridande

av expropriations- m. fl. kostnader. Den sammanlagda kostnaden för förvärvet

av mark för baracklägren uppginge sålunda till sammanlagt 1,481,647

kronor eller i runt tal 1,500,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Med hänsyn till baracklägrens utförande synes det lämpligt, att den mark,

å vilken de äro belägna, av kronan förvärvas med äganderätt. Jag delar alltså

den mening, som uttalats av fjolårets riksdagsrevisorer.

Ehuru jag i princip anser, att expropriation bör tillgripas först om det visar

sig omöjligt att träffa frivilliga försäljningsöverenskommelser, vill det synas

som örn med hänsyn till föreliggande omständigheter — icke minst de enligt

lämnad uppgift ofta oklara äganderättsförhållandena — expropriation i

detta fall icke kan undvikas. Jag finner därför icke anledning föreligga

att i detta fall tillskapa en sådan särskild nämnd för markfrågornas reglering,

som enligt ett av mig tidigare framlagt förslag skall ombesörja förutnämnda

markförvärv för befästningsanläggningar.

Mot markförvärvens omfattning och de på grundval av föreliggande

utredning beräknade kostnaderna synes icke vara något att i huvudsak

erinra. I överensstämmelse med fortifikationsstyrelsens förslag beräknar

jag sålunda det för ändamålet erforderliga anslaget till 1,500,000 kronor,

vilket belopp i likhet med det för markförvärv för befästningsanläggningar

anvisade synes bora upptagas på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår. Närmare bestämmelser rörande anslagets disposition torde

få meddelas av Kungl. Majit.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

13

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Förvärv av mark för barackläger i övre

Norrland å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

10:o) Inköp av f. d. Södra marketenteribyggnaden å Kronobergshed. Med

tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10), vilket avser anvisande

av medel för inköp av en å kronans mark å Kronobergshed belägen,

i enskild ägo varande byggnad med uthus, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Inköp av f. d. Södra marketenteribyggnaden

å Kronobergshed å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

Marin fö vvaltni agens delfond.

ll:o) Vissa byggnadsarbeten m. in. vid Stockholms örlogsstation. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till Vissa byggnadsarbeten m. m.

vid Stockholms örlogsstation å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1941:221 (punkten

6) anvisade riksdagen (skrivelse nr 360, punkten 6) till ombyggnadsarbeten

m. m. vid Stockholms örlogsstation såsom kapitalinvestering i marinförvaltningens

delfond av försvarsväsendets fastighetsfond å tilläggsstat II för

budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 790,000 kronor.

Marinförvaltningen har efter framställning av chefen för marinen hemställt,

att medel, 110,000 kronor, måtte ställas till förfogande för uppförande vid

Stockholms örlogsstation av två baracker, avsedda att bereda förläggningsutrymmen

för ytterligare 200 man.

Departementschefen har anfört följande.

Vid anmälan av propositionen nr 210 till innevarande års riksdag angående

den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter anförde

jag, att förläggningsförhållandena vid Stockholms örlogsstation vore

mycket bekymmersamma. Med hänsyn till vad jag i annat sammanhang yttrat

beträffande örlogsstationens förflyttning kunde jag emellertid icke förorda,

att några ytterligare byggnader av mera permanent natur uppfördes å Skeppsholmen.

På grund av förläggningsförhållandenas beskaffenhet och det läge, vari

frågan örn örlogsstationens förflyttning befinner sig har jag intet att erinra

mot att provisoriska åtgärder nu vidtagas för förbättrande av förläggningsförhållandena.

Uppförandet av två flyttbara barackbyggnader enligt marinförvaltningens

förslag synes vara en ur alla synpunkter praktisk åtgärd för avhjälpande

av de mest överhängande svårigheterna.

Mot de föreslagna kostnaderna torde anledning till erinran icke föreligga;

dock bör, innan medlen disponeras, 1940 års militära byggnadsutredning beredas

tillfälle att granska ritningar och slutliga kostnadsberäkningar.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

Utskottet.

Utskottet.

Med hänsyn till bristen på förläggningsutrymmen vid Stockholms örlogsstation

finner sig utskottet böra tillstyrka, att de av marinförvaltningen föreslagna

barackbyggnaderna uppföras.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Stockholms

örlogsstation å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

12:o) Befälsbostäder i Fårösund. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 12) att till Befälsbostäder i Fårösund å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 104,000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit (propositionen 1941: 222, punkten 2) medgav

riksdagen (skrivelse nr 304, punkten 2), att ett belopp av 520,000 kronor finge

för budgetåret 1941/42 anvisas för uppförande av befälsbostäder i Fårösund.

I skrivelse den 6 februari 1942 har marinförvaltningen anmält behov av tillläggsanslag

örn tillhopa 128,000 kronor för färdigställande av ifrågavarande

befälsbostäder.

Börande de skäl marinförvaltningen anfört till stöd för framställningen får

utskottet hänvisa till det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet

(sid. 22—24).

1940 års militära byggnadsutredning har på anförda skäl (sid. 24 och 25)

tillstyrkt äskande av ett belopp av 111,500 kronor för färdigställande av under

uppförande varande sju befälsbostadsbyggnader i Fårösund. Två av utredningsmännen

hava emellertid såsom sin mening framhållit, att ur besparingssynpunkt

installering av kylskåp icke borde äga rum i dessa bostadshus av

villatyp med lätt tillgängliga matkällare. Härigenom kunde tilläggsanslaget

sänkas med ytterligare 7,500 kronor till 104,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Då ifrågavarande byggnader böra med det snaraste färdigställas, vill jag

icke motsätta mig, att erforderligt tilläggsanslag ställes till förfogande. Vid

anslagets beräkning finner jag mig dock böra biträda byggnadsutredningens

förslag men vill härutöver — i likhet med minoriteten inom utredningen —

föreslå, att den ifrågasatta installeringen av kylskåp i lägenheterna ställes på

framtiden. Erforderliga medel, tillhopa 104,000 kronor, torde böra anvisas

såsom anslag å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Utskottet har intet att erinra mot att medel i av departementschefen angiven

omfattning anvisas för färdigställandet av ifrågavarande befälsbostäder.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Befälsbostäder i Fårösund å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 104,000 kronor.

Stockholm den 18 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 209.

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson,

Bäckström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Bäcklund, Karl

Andersson, friherre De Geer, Gustaf Iwar Anderson och Ekströmer; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i

Stockholm, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård,

Mårtensson, Åqvist, Lundberg i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Eriksson

i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:447 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anvisande \av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 för ansk s. 7 i texten