Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändring av vissa bestämmelser i fcrigsavlöning sreglementet.

1942-06-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:211, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändring av vissa bestämmelser i fcrigsavlöning sreglementet.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

3

Nr 211.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående

ändring av vissa bestämmelser i fcrigsavlöning

sreglementet.

(lia avd.)

I propositionen nr 350 Ilar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 29 maj 1942, föreslagit

liksdagen bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga ändringar i krigsavlöningsieglementet

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i berörda statsrådsprotokoll anförts.

Ändring av 12 § krigsavlöningsreglementet.

Enligt 12 § krigsavlöningsreglementet utgår, frånsett vissa undantagsfall,

vid tjänsteresa eller tjänsteförrättning utom den egentliga krigsförläggningsorten

ersättning enligt räkning, som godkännes av vederbörande chef, för resekostnader

samt för inkvarterings- och förplägnadskostnader. Ersättningen för

sistnämnda kostnader utgår med vissa angivna belopp, därvid dock skall iakttagas,

att ersättningen för enstaka måltider under ett dygn ej må utgå sammanlagt

med mera än för helt dygn angivet belopp.

• I proposition 1942: 130 har Kungl. Majit med hänsyn till den av krisläget

betingade prisstegringen framlagt förslag örn höjning av vissa i allmänna resereglementet

den 27 juni 1929 (nr 210) stadgade traktamentsbelopp. Enligt för

slaget skulle höjningen utgöra för traktamentsklass A 1 krona, att läggas till

dagtraktamentet, för klasserna B och C 2 kronor, därav 1 krona till dagtraktamentet

och 1 krona till nattraktamentet, samt för klasserna I)—E 3 kronor,

därav 2 kronor till dagtraktamentet och 1 krona till nattraktamentet. I utlåtande

1942: 104 har statsutskottet föreslagit en höjning av dagtraktamentena

i överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit men förordat, att höjningen

av nattraktamentena med 1 krona endast skall avse de tre lägre traktamentsklasserna,

D—E. Enligt skrivelse 1942: 217 har riksdagen beslutat i enlighet

med utskottets förslag. Andringarna skola träda i kraft den 1 juli 1942.

Svenska officemförbundet har hemställt, att liknande ändring av motsvarande

bestämmelser i krigsavlöningsreglementet måtte vidtagas. I anledning

härav har lönewämnden anfört, att nämnden med hänsyn till den

höjning av traktamentsersättningarna enligt allmänna resereglementet, som

fastställts av riksdagen, funné en höjning av den enligt 12 § krigsavlö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

ningsreglementet medgivna gottgörelsen böla vidtagas från och nied den 1 juli

1942, då nämnda förhöjda traktamentsersättningar avsetts skola vinna tillämpning.

Vidare har nämnden yttrat bland annat följande:

Därest för de olika grupperna krigslönekl asser reduktion av förplägnadsersättningen

i förhållande till dagtraktamentet enligt allmänna resereglemente!

skulle ske efter samma grunder, som hittills tillämpats, komme gottgörelsen

enligt krigsavlöningsreglementet för personal i 9 och 10 krigslöneklasserna å

ena och personal i 11 krigslöneklassen å andra sidan, för vilka kategorier för

närvarande olika gottgörelsebelopp fastställts, att utgå med samma belopp

för båda grupperna eller med 7 kronor för inkvartering och 10 kronor för

förplägnad, allt för helt dygn räknat. Detta sammanhänger med att förplä#- nadsersättningen enligt krigsavlöningsreglementet successivt reduceras för

de högre krigslöneklasserna i förhållande till dagtraktamentsersättningen

enligt resereglementet.

Departementschefen har anfört följande.

Sedan traktamentsbeloppen i allmänna resereglementet blivit höjda på sätt

i det föregående angivits, torde jämväl motsvarande ersättningar i krigsavlöningsreglementet

böra undergå erforderliga jämkningar.

Beträffande höjningens storlek böra ändringarna i allmänna resereglementets

traktamentsbelopp i princip följas. Såsom lönenämnden framhållit

kommer emellertid vid konsekvent genomförande härav personal i 9 och 10

krigslöneklasserna, å ena, samt personal i 11 krigslöneklassen, å andra sidan,

att erhålla samma ersättningsbelopp, vilket onekligen förefaller mindre tillfredsställande.

För att undanröja denna följd av den förhållandevis stora

reducering, som förplägnadsersättningen för de tre högsta grupperna av krigslöneklasser

med hänsyn till förmånen av terminslön undergått, har lönenämnden

förordat, att förplägnadsersättningen för personal i 11, 12 och 13 samt

14—16 krigslöneklasserna fastställes för helt dygn till respektive 11, 12 och

13 kronor samt för middag och för annan måltid i proportion därtill. Alternativt

har lönenämnden förordat, att de förhöjda ersättningsbeloppen bestämmas

med tillämpning i princip av hittillsvarande grunder men med vidtagande

av en separat höjning av förplägnadsersättningen i 11 krigslöneklassen.

Det synes böra få ankomma på Kungl. Majit att taga ställning till de sålunda

framställda alternativa förslagen och till detaljutformningen i övrigt av

föreskrifterna i ämnet. Härtill torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas.

De ändrade bestämmelserna böra liksom ändringarna i allmänna resereglementet

träda i kraft den 1 juli 1942.

Ändring av 5 § 7 inom. krigsavlöningsreglementet.

Enligt 5 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet skall månadslön för den fast

anställda personalen utgå med belopp motsvarande en tolftedel av årslönen

enligt vederbörligt, för personal å aktiv stat gällande fredsavlöningsreglemente.

Lönen skall principiellt bestämmas efter den lönegrad, till vilken,

vederbörandes beställning å aktiv stat eller, för icke aktiv personal, den mot

beställningen svarande tjänstegraden (tjänsteklassen) är att hänföra.

I 5 § 7 mom. första stycket krigsavlöningsreglementet stadgas, att beställningshavare

på aktiv stat, över stat eller på reservstat, som innehar högre

tjänstegrad eller tillhör högre tjänsteklass än som motsvarar hans beställning,

vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall hänföras till lägsta löne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

5

klasson inom den mot den högre tjänstegraden (tjänsteklassen) svarande

lönegraden på aktiv stat, som för honom medför högre lön än den, vartill enligt

krigsavlöningsreglementet hans beställning berättigar honom. Yad sålunda

stadgats skall äga motsvarande tillämpning, då fast anställd personal

för krigstjänstgöringstiden konstitueras i högre tjänstegrad (tjänsteklass) än

den han eljest innehar.

Jämlikt kungörelse den 28 juni 1940 (nr 689) angående tillägg till 1 § 1 mom.

kungörelsen den 3 september 1939 med tillämpningsföreskrifter till krigsavlöningsreglementet

skall beträffande beställningshavare å övergångsstat,

som innehar högre tjänstegrad (tjänsteklass) än som motsvarar hans beställning,

vad i 5 § 7 mom. första stycket krigsavlöningsreglementet stadgas äga

motsvarande tillämpning.

Sedan fråga uppkommit örn vissa ändringar i berörda bestämmelser, har

lönenämnden i utlåtande i ämnet erinrat, att stadgandet i 5 § 7 mom. krigsavlöningsreglementet

byggde på den grundsatsen, att lönen för den fast

anställda personalen borde anpassas efter det befäl, vederbörande på ett

stadigvarande sätt utövade. Härvid hade presumerats, att åt beställningshavare

på aktiv stat, över stat eller på reservstat, som tillagts högre tjänstegrad eller

tjänsteklass än som motsvarade hans beställning -— vare sig i regemente, kår

etc. eller i armén, marinen oller flygvapnet — anförtroddes ett befäl, som

svarade mot den högre tjänsteställningen. I fråga örn övriga befattningshavare,

som innehade högre tjänsteställning än som normalt vore förenad med

deras beställning, t. ex. en pensionerad kapten, som utnämnts till major i

armén, hade däremot icke utan vidare räknats med att de komme att anförtros

ett befäl, som motsvarade deras högre tjänsteställning. För att sistberörda

personal skulle erhålla lön enligt sin tjänsteställning, erfordrades konstitucring

för krigstjänstgöringstiden i den högre befattningen.

Enligt vad erfarenheten rörande verkningarna av krigsavlöningsreglementets

bestämmelser givit vid handen, hade ifrågavarande stadgande medfört

vissa ojämnheter i tillämpningen i så måtto, att den till grund för stadgandet

liggande principen, att beställningshavare, som tillagts högre tjänsteställning

än som motsvarade hans beställning, regelmässigt skulle anförtros ett mot

tjänsteställningen svarande befäl, icke i praktiken upprätthållits.

Med anledning av framställningar från arméförvaltningen och chefen för

marinen hade lönenämnden uttalat, att även lönenämnden funne det vara.

angeläget, att ifrågavarande stadgande erhölle en innebörd, som möjliggjorde

en jämnare tillämpning än för närvarande är fallet. T likhet med arméförvaltningen

och chefen för marinen hyste lönenämnden den uppfattningen, att

beställningshavare, vilken innehade högre tjänsteställning än som normalt

motsvarade hans beställning, icke borde komma i åtnjutande av den mot den

högre tjänsteställningen svarande månadslönen i andra fall än då mod beställ

ningen förenades arbetsuppgifter, som borde ankomma på beställningshavare

i den mot den högre tjänsteställningen svarande graden. Då emellertid innehavet

av högre tjänsteställning än som motsvarade innehavd beställning icke

i och för sig utgjorde garanti för att beställningshavaren under krigsförhållan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

Utskottet.

deli tillädes ett mot den högre tjänsteställningen svarande befäl eller ansvar,

borde såsom förutsättning för åtnjutande av den högre månadslönen tillika

gälla, att beställningshavaren för krigstjänstgöringstiden konstituerades i den

mot hans befattning svarande tjänstegraden (tjänsteklassen).

Departementschefen har anslutit sig till de av lönenämnden anförda synpunkterna.

Endast den beställningshavare, vilken för krigstjänstgöringstiden

placeras i befattning med arbetsuppgifter motsvarande dem som regelmässigt

ankomma på högre beställningshavare och vilken på grund härav för nämnda

tid konstitueras i den mot befattningen svarande högre tjänstegraden (tjänsteklassen),

bör således enligt departementschefens mening få åtnjuta den högre

månadslönen.

Det har synts departementschefen böra få tillkomma Kungl. Majit att meddela

närmare bestämmelser i ämnet ävensom att taga ställning till frågan om

ikraftträdandet av de ändrade bestämmelserna.

Utskottet har funnit vägande skäl förebragta för att ändringar vidtagas i

krigsavlöningsreglementet i de av departementschefen angivna avseenden.

Då departementschefens uttalanden i övrigt icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen ina bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga ändringar

i krigsavlöningsreglementet i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 29 maj 1942 anförts.

Stockholm den 18 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 210.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:449 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående ändring av vissa bestämmelser i krigsavlöningsreglementet. a1 i texten