Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till kammarrätten, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-06-18 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:219, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till kammarrätten, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

1

Nr 219.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1942 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående anslag

för budgetåret 1942/43 till kammarrätten, m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln (punkterna

7 och 8) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1942/43 såsom förslagsanslag beräkna till Kammarrätten:

Avlöningar 704,600 kronor och till Kammarrätten: Omkostnader 27,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 289, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 april

1942, föreslagit riksdagen att

dels för kammarrätten godkänna ny personalförteckning och ny avlöningsstat,

den senare att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43,

dels till Kammarrätten: Avlöningar å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor;

dels ock till Kammarrätten: Omkostnader å driftbudgeten under sjunde

huvudtiteln för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 31,000

kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

följande motioner, nämligen

inom första kammaren:

I: 264 av herr K. G. A. Sandström m. fl. och

I: 268 av herr R. Wagnsson m. fl.; samt

inom andra kammaren:

II: 376 av herr V. Hedlund i Östersund m. fl.;

II: 383 av fröken E. Andersson m. fl. och

11:384 av herr T. Henriksson.

De yrkanden, som framställts i motionerna, återgivas i det följande i anslutning

till den redogörelse, som lämnas för innebörden av Kungl. Maj:ts

förslag. Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 264, II: 383 och II: 384.

Frågan om beskattningsmyndigheternas organisation har upptagits till

utredning genom särskilda sakkunniga. Jämsides med det alltjämt fortgå
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 219.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

ende arbetet med undersökningar för genomförandet av en omorganisation

av beskattningsnämnderna ha de sakkunniga verkställt utredning rörande

behovet av omorganisation av kammarrätten. Med skrivelse den 16 mars

1942 ha de sakkunniga avgivit betänkande med förslag i sistnämnda avseende

(SOU 1942:18).

Efter remisser ha utlåtanden över de sakkunnigas betänkande a^ givits av

statskontoret, kammarrätten och allmänna lönenämnden. Därjämte har kammarrättens

personalförening i en till Kungl. Majit ställd skrift framställt

vissa önskemål beträffande befattningshavarnas lönegradsplacering.

En sammanfattande redogörelse för sakkunnigförslagets innehåll lämnas

å sid. 3 och 4 i propositionen nr 289. Därefter redogöres i propositionen å

sid. 4—6 för kammarrättens arbetsbalans m. m. Utskottet tillåter sig hänvisa

till dessa redogörelser.

Organisationen å ordinarie divisioner m. m.

Enligt de sakkunniga bör kammarrätten liksom rikets hovrätter organiseras

på fasta ordinarie divisioner, envar under ledning av en divisionsordförande.

Antalet ledamöter i kammarrätten föreslås av de sakkunniga till 30

eller en ledamot mindre än för närvarande. Av dessa 30 ledamöter skola 20

vara kammarrättsråd och 10 assessorer.

Antalet ordinarie divisioner föreslås till sex, och antalet ledamöter på varje

division skulle således utgöra fem. Vid ovan angivna proportion mellan kammarrättsråd

och assessorer skulle till tjänstgöring kunna indelas på envar

av 4 divisioner 3 kammarrättsråd och 2 assessorer och på envar av 2 divisioner

4 kammarrättsråd och 1 assessor. En av de fem ledamöterna på varje

division skulle i egenskap av divisionsordförande leda divisionens arbete.

Ordförande å division skulle enligt förslaget förordnas av Kungl. Majit

tills vidare under högst fem år efter anmälan örn vakans från kammarrättens

president. Till divisionsordförande skulle endast kunna ifrågakomma

ordinarie ledamot. Han föreslås skola deltaga i avgörandet av samtliga divisionen

tilldelade mål men vara befriad från föredragningsskyldighet.

Föredragningen på divisionen skulle fullgöras av dess övriga ledamöter

samt av extra föredragande. Sistnämnda befattningar vore avsedda att befrämja

nyrekryteringen inom ämbetsverket genom att möjliggöra för de

aspiranter, som efter föregången prövning befunnits lämpa sig för utbildning

till ledamöter, att inom ämbetsverket erhålla sådan utbildning.

De sakkunniga föreslå därutöver införandet av befogenhet för kammarrätten

att uppdraga åt amanuens eller extra tjänsteman med amanuensförordnande

att utan särskild ersättning i viss utsträckning fullgöra sådan föredragning,

som skulle åvila extra föredragande. För att icke onödigtvis inskränka

kammarrättens handlingsfrihet föreslå de sakkunniga, att det lämnas

öppet för ämbetsverket att uppdraga även åt extra tjänsteman utan

amanuensförordnande att mot åtnjutande av visst arvode fullgöra sådan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

3

föredragning. Antalet dylika föredragandeaspiranter föreslås av de sakkunniga

begränsat endast på så sätt, att arvoden icke må samtidigt utgå till

flera än två sådana.

De sakkunniga föreslå även, att divisionerna förses med särskilda divisionssekreterare.

Till varje division skulle vidare hänföras viss rättsbildad

biträdespersonal i amanuensställning. Den övriga biträdespersonalen föreslås

uppdelad så, att ett gemensamt kansli inrättas för varje grupp av två divisioner.

Enligt de sakkunnigas förslag skall divisionen i sin dömande verksamhet

arbeta på avdelningar och varje dömande avdelning beslå av tre ledamöter.

De nuvarande mångskiftande bestämmelserna om kammarrättens sammansättning

vid avgörandet av olika mål ersättas därigenom av en enhetlig regel.

Vidare skall den i gällande instruktion fastslagna kompetensskillnaden mellan

kammarrättsråd och assessor i huvudsak avskaffas. Den gräns i kompetensavseende,

som nu går mellan kammarrättsråd och assessor, skulle i stället

förläggas mellan assessor och adjungerad ledamot.

För avgivna yttranden i berörda delar redogöres å sid. 9 samt 12 och 13 i

propositionen.

Departementschefen har i nu berörda avseenden anfört följande:

Vid framläggande av sitt förslag till ändrad organisation av kammarrätten

ha beskattningsorganisationssakkunniga förutskickat, att de i ett senare betänkande

skola framlägga ett detaljerat förslag rörande omorganisation även

av beskattningsnämnderna. Redan i förevarande betänkande uppdragas

emellertid vissa riktlinjer för lösningen av sistnämnda organisationsfråga.

Närmast åsyftas, enligt vad de sakkunniga uttala, att genom en förstärkning

av beskattningsnämnderna vinna en tillförlitligare behandling av beskattningsmålen

redan på detta stadium. Härigenom förväntas även kammarrättens

arbetsbörda skola minskas. Trots att ett genomförande av ifrågavarande

förslag sålunda skulle påverka kammarrättens arbetsförhållanden,

förorda de sakkunniga, att kammarrätten redan nu underkastas en omorganisation.

Såsom skäl härför åberopas framför allt ämbetsverkets arbetsbalans

samt den stegring av arbetsbördan, som under alla förhållanden är att påräkna

inom en snar framtid.

Vid utarbetandet av sitt förslag till omorganisation av kammarrätten lia

de sakkunniga icke avsett att åvägabringa någon förändring i kammarrättens

ställning inom beskattningsprocessen. Icke heller i övrigt ha framlagts några

förslag avseende omfattningen av kammarrättens ämbetsområde. De sakkunniga

lia begränsat sig till förslag, vilkas genomförande skulle innebära en

effektivisering av kammarrättens arbetsformer och därigenom vara ägnat

att påskynda behandlingen av besvärsmålen i kammarrätten. Frågan örn en

begränsning av besvärsrätten över kammarrättens utslag i beskattningsmål

ha de sakkunniga ansett böra vihl i avbidan på resultatet av en blivande omorganisation

av beskattningsnämnderna.

Anledning till erinran synes icke föreligga mot att en på så sätt begränsad

omorganisation av kammarrätten nu genomföres. Den av allmänna lönenämnden

berörda frågan örn inrättande av en lönedomslol torde icke påkalla

ett ställningstagande i detta sammanhang eftersom det framlagda organisationsförslaget

icke sträcker sig längre än som framstår såsom motiverat, även

örn löneärendena skulle anses böra framdeles överflyttas på en specialdomstol.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 219-

Den eftersträvade effektiviseringen skulle enligt sakkunnigförslaget närmast

vinnas genom en fast indelning av rättens ledamöter på divisioner, inom

vilka en ordförande skulle utöva kontinuerlig ledning av arbetet. Ordföranden

skulle åläggas att deltaga i handläggningen av alla mål å divisionen

men i gengäld befrias från föredragningsskyldighet. För upprätthållande av

kammarrättens arbetskapacitet skulle i anslutning därtill inrättas befattningar

såsom extra föredragande.

Med förslaget om en fast divisionsindelning bör sammanställas det förslag

örn enhetliga domförhetsregler och viss likställighet mellan kammarrättsråd

och assessorer, som utgör det andra huvudledet i den av de sakkunniga i

effektiviseringssyfte förordade reformen.

Enligt sakkunnigförslaget skall kammarrätten i sin dömande verksamhet

arbeta på avdelningar bestående envar av en divisionsordförande och ytterligare

två ledamöter. I fråga om antalet dömande ledamöter innebär detta en

inskränkning i förhållande till gällande bestämmelser endast vad beträffar

anmärknings- och avlöningsmålen. I fråga örn antalet i handläggningen deltagande

kammarrättsråd åter betyder förslaget en inskränkning beträffande

såväl anmärknings- och avlöningsmålen som fattigvårds- och mantalsskrivningsmålen.

Den föreslagna divisionsindelningen synes mig ägnad att bidraga till en

snabbare handläggning av mål och ärenden inom kammarrätten, varför jag

tillstyrker genomförande av vad de sakkunniga härutinnan föreslagit. Med

hänsyn lill att den föreslagna enhetligheten i domförhetsreglerna är en förutsättning

för skapandet av den åsyftade fastheten i divisionsindelningen och

med beaktande av vad kammarrätten anfört om möjligheterna att inom den

av de sakkunniga uppdragna ramen erhålla en betryggande sammansättning

av dömande avdelning, torde sakkunnigförslaget även i denna del böra godtagas,

trots de erinringar till vilka försvagningen av de dömande avdelningarna

i vissa mål kan ge anledning. Assessorernas kompetens bör förutsättas

förändrad på sätt de sakkunniga föreslagit. Föreskrift bör vidare meddelas

att i handläggningen och avgörandet av målen bör såvitt möjligt deltaga

jämte ordföranden minst en ledamot, som är antingen kammarrättsråd, tillförordnat

kammarrättsråd eller ock assessor.

Specialdivisioner.

Jämväl för särskilda ändamål organiserade specialdivisioner skola enligt

sakkunnigförslaget kunna inrättas inom kammarrätten. Såsom exempel på

dylika, redan existerande specialdivisioner nämna de sakkunniga lagavdelningen

och fastighetstaxeringsavdelningen (prop. sid. 15 och 16).

Efter genomförandet av den föreslagna organisationen på fasta divisioner

förutsätta de sakkunniga, att under de tider, då fastighetstaxeringsavdelningen

skall sammanträda, arbetet på en av de ordinarie divisionerna lägges ned

och denna division i stället organiseras såsom fastighetstaxeringsavdelning.

Lagavdelningen föreslås av de sakkunniga avskaffad. Efter genomförande

av den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av kammarrätten

skulle nämligen lagavdelningens sammanträden verka alltför sönderbrytande

på det fast organiserade divisionssystemet. Därför föreslås, att sådana remisser,

som nu behandlas å lagavdelningen, skola i närvaro av presidenten handläggas

på den division, till vilken den vid remissens utlottning utsedde refe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

5

renten hör. Vid förfall för presidenten finge ärendet ändock avgöras; hade

ställföreträdare för presidenten förordnats, skulle han i presidentens ställe

deltaga i remissärendets handläggning. Jämsides med denna förändrade ordning

för handläggningen av remisser föreslå de sakkunniga även en inskränkning

av den nuvarande lagavdelningens arbetsområde, varigenom skulle vinnas

en icke oväsentlig lättnad i arbetet. Enligt de sakkunniga böra å division

handläggas endast de remisser från Kungl. Majit eller statsdepartement,

som angå stiftande, ändring eller förklaring av lag eller författning, samt

remisser, beträffande vilka särskilt förordnats — i remissen''eller av presidenten

— att de skola behandlas å division, övriga till den nuvarande lagavdelningens

arbetsområde hörande remisser föreslås skola handläggas å dömande

avdelning i närvaro av presidenten.

De sakkunniga ha slutligen berört ett av kammarrätten efter Kungl. Maj :ts

remiss i samråd med centrala omsättningsskattenämnden med skrivelse den

30 juni 1941 framlagt förslag örn inrättande av en omsättningsskatteavdelning

inom kammarrätten.

Redogörelse för innehållet i avgivna yttranden lämnas å sid. 19 och 20 i

propositionen.

Departementschefen har anfört följande:

Frågan örn kammarrättens sammansättning vid handläggning av mål angående

fastighetstaxering och virkestaxering ävensom de sakkunnigas förslag

örn begränsning av de särskilda ledamöternas skyldighet att deltaga i målens

handläggning å fastighetstaxeringsavdelningen torde jag få anmäla i annat

sammanhang denna dag.

Till vad de sakkunniga uttalat angående behandlingen av de remisser, som

för närvarande handläggas å lagavdelningen, kan jag ansluta mig.

Den redan tidigare väckta frågan om inrättande av en omsättningsskatteavdelning

inom kammarrätten för handläggning av samtliga mål örn taxering

till omsättningsskatt och för avgivande av bindande förklaringar beträffande

tolkningen av förordningen angående allmän omsättningsskatt har underkastats

fortsatt beredning inom finansdepartementet. Med hänsyn främst till

de svårlösta problem, som uppställa sig i fråga om dylika förklaringars rättskraft,

och då tvekan kan råda om behövligheten av den föreslagna nybildningen,

kan jag emellertid icke tillstyrka, att en sådan specialavdelning för

närvarande inrättas. När ytterligare erfarenhet vunnits beträffande'' rättsutvecklingen

på omsättningsskatteområdet kan anledning tänkas föreligga att

återkomma till förslaget.

Särskild sakkunskap i vissa mål.

Vid handläggningen av mål angående fastighetstaxering och taxering till

skogsaccis tillföres kammarrätten särskild sakkunskap i sådana frågor. På

två ytterligare områden anse emellertid de sakkunniga sådant permanent

behov av sakkunskap föreligga, att särskilda åtgärder böra vidtagas, nämligen

beträffande redovisningstekniska frågor och beträffande uppskattning

av inkomst av skog.

De särskilda slag av sakkunskap, varom här är fråga, skulle kunna till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 219-

föras kammarrätten genom att förordnande meddelades två eller möjligen

flera, var på sitt område sakkunniga personer att i fall av behov biträda kammarrätten,

en eller möjligen två i frågor rörande bokföring och balansteknik

samt en eller två i frågor örn uppskattning av inkomst av skog. Dessa

särskilda sakkunniga skulle icke blott stå till kammarrättens och dess ledamöters

förfogande för rådfrågning och överläggningar utan även vara skyldiga

att på anmodan avgiva skriftliga yttranden i till dem remitterade mål

eller ärenden och att efter kallelse infinna sig i kammarrätten för att närvara

vid handläggningen av visst mål eller ärende, givetvis utan rätt att deltaga

i kammarrättens beslut.

Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag i nu behandlade

delar.

Personalbehov och lönegradsplacering.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget förutsätter en utökning av kammarrättens

personal. I anslutning till omorganisationsförslaget ha de sakkunniga

jämväl upptagit frågan om ändrad lönegradsplacering för ett flertal

befattningshavare. En sammanfattande redogörelse för innebörden av de

sakkunnigas i dessa delar framlagda förslag samt för vad därutinnan vid remissbehandlingen

av detsamma förekommit lämnas å sid. 33—45 i propositionen.

Härtill hänvisar utskottet. Rörande vissa detaljspörsmål må dock här

följande redogörelse intagas.

Divisionsord förande.

De sakkunniga föreslå, att divisionsordförandeposterna skola besättas med

ordinarie kammarrättsråd och att envar av dessa såsom ersättning för det

krävande arbete, som ordförandeskapet innebär, skall erhålla ett arvode av

2,500 kronor för år, eller samma belopp som utgår till divisionsordförande i

hovrätt. Skulle hovrätternas divisionsordförande mot avstående av arvode

inplaceras i högre lönegrad än A 30, böra enligt de sakkunnigas förmenande

divisionsordförandena i kammarrätten komma i åtnjutande av samma förmåner

som de förstnämnda.

Vissa sakkunnigarvoden.

De särskilda sakkunniga i frågor örn bokföring och balansteknik samt

uppskattning av inkomst av skog, vilka enligt de sakkunnigas förslag skola

knytas till kammarrätten, föreslås skola åtnjuta dels ett mindre arvode, dels

ock ersättning för varje särskilt uppdrag. Kostnaden härför beräknas av de

sakkunniga till 4,000 kronor för år.

Aktuariebefattningen.

Under åberopande att aktuariens ställning efter ämbetsverkets omorganisation

i alla avseenden skulle bliva densamma som under nuvarande förhållanden

föreslå de sakkunniga icke någon ändring i nu gällande föreskrifter

om aktuariens löneställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

7

Notariebefattningarna.

Inom kammarrätten finnas enligt gällande bestämmelser 8 notarier och 1

andre kanslisekreterare å överflyttningsstat, samtliga befattningar placerade

i lönegraden A 21. En av notarierna tjänstgör såsom kammarrättens kassör,

och åt denne har kammarrätten även uppdragit att verkställa granskning av

riksräkenskapsverkets räkenskaper. På fastighetstaxeringsavdelningen förordnas

under de tider, då session pågår å denna avdelning, en notarie att

mot ett arvode av 360 kronor för år förrätta vissa sekreterar- och aktuariegöromål

å avdelningen.

Enligt de sakkunniga bör varje ordinarie division tilldelas viss kanslipersonal,

däribland en notarie. Beträffande kassörsgöromålen förorda de sakkunniga

bibehållandet av rådande system. Beträffande fastighetstaxeringsavdelningen

ha de sakkunniga, med hänsyn till de långa och regelbundet

förekommande avbrotten i avdelningens sessioner, avvisat tanken på inrättandet

av en sekreterarbefattning i lönegrad A 24, vars innehavare skulle jämte

andra kvalificerade uppgifter fullgöra de åligganden, som nu utföras av

den särskilt förordnade notarien. I stället förordas att nuvarande system bibehålies

— dock oberoende av hur lokalfrågan ordnas — samt att arvodet höjes

till belopp motsvarande skillnaden å I-ort mellan lönegraderna A 21 och

A 24 eller 1,080 kronor för år.

Då kammarrätten föreslagits skola omfatta sex divisioner, skulle alltså erfordras

sex notariebefattningar. De två övriga notariebefattningarna och den

på överflyttningsstat uppförda andre kanslisekreterarbefattningen föreslås

överförda på övergångsstat. Notarietjänstema föreslås bibehållna i lönegraden

A 21, men dessa befattningshavare skola erhålla tjänstebenämningen divisionssekreterare.

Amanuensbefattningarna.

Hos kammarrätten tjänstgöra enligt gällande bestämmelser fyra amanuenser

med heltidstjänstgöring och en amanuens med halvtidstjänstgöring i lönegraden

Eo 18 samt sju amanuenser med halvtidstjänstgöring i lönegraden

Eo 15.

De sakkunniga föreslå, att två amanuenser tilldelas varje division för att

— utöver det biträde, som av notarien lämnas under hans halva tjänstgöringstid

— biträda divisionens föredragande. Härigenom skulle envar av divisionens

fem föredragande — fyra ledamöter och en extra föredragande —

kunna påräkna biträde motsvarande en befattningshavares halva tjänstetid.

Den extra föredraganden skulle dock kunna erhålla biträde endast i den mån

tiden tilläte, medan föredragandeaspirant och sekreteraren överhuvud icke

skulle kunna påräkna dylikt biträde. Utöver sålunda erforderliga 12 amanuenser

skulle erfordras en amanuens med halvtidsjänstgöring för att bestrida

den biträdeshjälp, som annars skulle lämnats av den till kassör förordnade

notarien.

Beträffande amanuensbefattningarnas lönegradsplacering anföra de sakkunniga,

att kammarrättens avlöningsanslag torde böra beräknas till sådan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

höjd, att möjlighet beredes kammarrätten att förordna minst halva antalet

eller sex amanuenser med heltids- och en amanuens med halvtidstjänstgöring

i lönegraden Eo 18 samt sex amanuenser med heltidstjänstgöring i

lönegraden Eo 15. De sakkunniga framhålla, att så länge de notariebefattningar

och den andre kanslisekreterarbefattning, vilka föreslås uppförda på

övergångsstat, fortfarande äro besatta, motsvarande minskning bör ske avamanuensernas

antal.

Departementschefen har i förevarande delar anfört följande:

Jag har i det föregående förordat genomförandet av den av de sakkunniga

föreslagna divisionsindelningen. I samband med denna omorganisation torde

även åtgärder böra vidtagas för vinnande av bättre proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie ledamöter i kammarrätten.

Med tillstyrkande av sakkunnigförslaget i denna del vill jag förorda,

att av 30 ledamöter 20 skola vara kammarrättsråd och 10 assessorer. Innehavaren

av byråchefsbefattningen på överflyttningsstat torde böra erhålla

fullmakt som kammarrättsråd och byråchefsbefattningen liksom även de två

övertaliga assessorstjänsterna indragas.

De kammarrättsråd, vilka förordnas till divisionsordförande,

torde såsom de sakkunniga föreslagit böra erhålla särskild ersättning. I

avbidan på resultatet av 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas utredning

om byråchefsbefattningarnas lönegradsplacering bör denna lämpligen ges

formen av ett vid sidan av kammarrättsrådslönen utgående arvode. Såsom

statskontoret och allmänna lönenämnden erinrat ha vissa speciella skäl föranlett

fastställandet till nuvarande belopp av arvodet till divisionsordförande

i hovrätt. Frågan om divisionsordförandearvodena i kammarrätten torde därför

böra bedömas såsom en fristående fråga och lösas under hänsynstagande

till de speciella förhållanden, som efter omorganisationen kommit att bliva

rådande inom kammarrätten. Jag kan för min del icke tillstyrka högre ersättning

än den av lönenämnden föreslagna, eller 1,200 kronor för år.

Vad de sakkunniga förordat beträffande ersättning till de särskilda

sakkunniga föranleder icke erinran från min sida.

Med hänsyn till de skäl, statskontoret och allmänna lönenämnden anfört

mot de föreslagna speciella reglerna om assessors uppflyttning i löneklass,

finner jag mig icke kunna tillstyrka sakkunnigförslaget i denna del.

De av de sakkunniga och av kammarrätten framlagda förslagen örn ändrade

tjänstebenämningar för vissa befattningar torde i avbidan

på resultatet av den översyn av tjänstebenämningarna som uppdragits åt

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga icke böra föranleda någon åtgärd.

Såsom de sakkunniga föreslagit, synes sekreteraren i samband med

omorganisationen böra uppflyttas från nuvarande lönegrad A 24 till lönegrad

A 26.

Av de sex befattningarna såsom extra föredragande föreslås tre

placerade i lönegrad Eo 24 och tre i lönegrad Eo 21. Med hänsyn till befordringsgången

inom ämbetsverket torde det icke vara erforderligt att placera

mer än två av dessa befattningar i lönegraden Eo 24. De övriga fyra

befattningarna torde böra placeras i lönegraden Eo 21.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande aktuariebefattningen

föranleder icke någon erinran från min sida.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att notariernas antal lämpligen

bör begränsas till sex, eller en å varje division, och de två övertaliga

notariebefattningarna uppföras å övergångsstat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

9

Såsom för närvarande är förhållandet torde böra uppdragas åt en notarie

att handha kassörsgöromålen inom ämbetsverket.

Notarien å fastighetstaxeringsavdelningen torde jämväl efter omorganisationen

erhålla en ställning, som i viss mån avviker från de övriga notariernas

och som därför motiverar en särskild gottgörelse. Denna torde få av Kungl.

Maj:t bestämmas att utgå såsom en vikariatsersättning.

Liksom de sakkunniga finner jag notariebefattningarna böra bibehållas i

21 lönegraden.

Den å överflyttningsstat uppförda andre kanslisekreterarebefattningen

torde såsom kammarrätten föreslagit böra indragas. För beredande av lämplig

kompensation åt den tillförordnade notarie, som härigenom skulle nödsakas

falla tillbaka på sin förste amanuenstjänst, synes dock icke behöva

inrättas en extra ordinarie notariebefattning i lönegrad Eo 21, utan kammarrätten

bör bemyndigas att av tillgängliga medel till honom framdeles utbetala

skillnaden mellan högsta löneklassen i lönegraden Eo 18 och den löneklass,

efter vilken befattningshavaren åtnjuter lön vid den tidpunkt, då denna

kanslisekreterarbefattning indrages.

De sakkunniga ha beräknat det erforderliga antalet amanuenser till

tolv med heltidstjänstgöring och en med halvtidstjänstgöring. I avvaktan på

närmare erfarenhet av arbetets utveckling efter omorganisationen torde man

för närvarande böra stanna vid ett lägre antal. Med hänsyn till att icke-ledamot

i regel skall bereda mål till föredragning utan biträde av amanuens eller

notarie, torde det föreslagna antalet amanuenser nu kunna reduceras med

tre. Det erforderliga antalet amanuenser skulle sålunda vara nio med heltidstjänstgöring

och en med halvtidstjänstgöring. Av dessa torde fem böra

placeras i lönegrad Eo 18 och de övriga i Eo 15. På grund av att efter omorganisationens

genomförande två notarier å övergångsstat komma att kvarstå

i tjänst, behöva medel tillsvidare icke beräknas för två av amanuenserna

i lönegraden Eo 18.

Såsom statskontoret anfört synas några särskilda föredragandeaspirantarvoden

icke böra utgå. Det bör stå kammarrätten fritt att av tillgängliga

medel bestrida avlöning till dylika tillfälliga befattningshavare.

I fråga om den lägre biträ despersonal, som skall verkställa renskrivnings-

och kollationeringsarbete för de ordinarie divisionernas räkning,

föreslå de sakkunniga en fördubbling av befattningshavarnas antal i det att

i stället för nuvarande sju kontorsbiträden och två skrivbiträden skulle erfordras

tre kanslibiträden, sju kontorsbiträden och åtta skrivbiträden. Dessa

skulle enligt förslaget indelas till tjänstgöring på tre avdelningar, av vilka

var och en skulle vara gemensam för två divisioner. En sådan splittring

av biträdespersonalen torde på sätt statskontoret anfört knappast kunna anses

innebära en rationalisering. Försöksvis torde böra inrättas ett gemensamt

kansli för hela ämbetsverket. Med hänsyn till osäkerheten av beräkningar

rörande det framtida behovet av dylik personal torde böra iakttagas viss

försiktighet vid bestämmande av antalet befattningshavare. Då därjämte den

av de sakkunniga påtalade eftersläpningen av renskrivningsgöromålen icke

torde med fog kunna åberopas såsom skäl för en utökning av den fasta biträdespersonalen,

synes mig behovet av dylik personal icke böra uppskattas

till högre antal än två biträden för varje division. Vid sidan härav böra till

ämbetsverkets förfogande ställas medel för anställning av tillfällig arbetskraft

i den utsträckning, att vid början av höst- respektive vårsession någon

arbetsbalans i fråga örn skrivgöromål icke föreligger. Av förutnämnda tolv

biträden bör ett biträde äga större erfarenhet samt förmåga att organisera

och leda arbetet och till följd därav inneha kanslibiträdes ställning. Av de

övriga torde fem böra vara ordinarie kontorsbiträden. Då omorganisationen

Billan<j till riksdagens protokoll 19i2. G sand. Nr 219. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

icke torde böra medföra en försämring för den nuvarande biträdespersonalen

inom ämbetsverket, bör jämväl en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning

bibehållas till dess vakans å densamma inträffar. Härutöver skulle fem

skrivbilrädesbefattningar bliva erforderliga. I anslutning till vad allmänna

lönenämnden anfört synas av dessa en böra vara ordinarie, två extra ordinarie

och två extra befattningar.

Den av de sakkunniga förordade uppflyttningen av kanslibiträdena på

aktuariekontoret och på sekreterarexpeditionen till kansliskrivare respektive

kontorist samt av det med expedieringen av avgående post sysselsatta kontorsbiträdet

till kanslibiträde kan jag icke tillstyrka, enär omorganisationen för

dessa befattningshavares vidkommande icke torde medföra någon ändring

beträffande arbetsuppgifterna.

De föreslagna utvidgningarna av kammarrättens personal torde lämpligen

böra genomföras från och med den 1 juli 1942. Den av mig förordade omorganisationen

av kammarrätten synes däremot, såsom ämbetsverket i sitt

utlåtande över de sakkunnigas förslag förordat, böra i sin helhet genomföras

först den 1 januari 1943. Härigenom erhåller kammarrätten möjlighet att

väl förbereda övergången från nuvarande ordning.

I de likalydande motionerna 1:264 och 11:376 yrkas, att riksdagen måtte

besluta den ändringen i Kungl. Maj:ts proposition, att arvodet till divisionsordförande

bestämmes till 2,500 kronor och i anledning därav anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjes till

av kammarrätten föreslaget belopp, 22,000 kronor.

Vidare hemställes i de likalydande motionerna I: 268 och II: 383, att riksdagen

ville besluta, att de sex föreslagna notarietjänsterna måtte placeras i

lönegrad A 24.

Slutligen har i motionen II: 384 yrkats, att riksdagen ville besluta, att antalet

amanuenstjänster i kammarrätten bestämmes till tolv med heltidstjänstgöring,

därav sex med placering i lönegrad Eo 18 och likaledes sex i lönegrad

Eo 15, samt en med halvtidstjänstgöring, med hänsyn till befordringsgången

inom ämbetsverket placerad i lönegrad Eo 15.

Anslagsberäkningar.

Kungl. Maj:ts beräkning av avlöningsanslaget till kammarrätten

bygger på den av departementschefen förordade organisationen av kammarrätten.

Beträffande omkoslnadsanslaget har medelsbehovet för dithörande

ändamål för nästa budgetår beräknats till 32,600 kronor, varav till

sjukvård m. m. 3,000 kronor, till bränsle, lyse och vatten 5,000 kronor samt

till övriga expenser 24,600 kronor. Av sistnämnda belopp avses 4,000 kronor

för nyanskaffningar. Å andra sidan har den avgående posten särskilda uppbördsmedel

beräknats till ett sammanlagt belopp av 1,600 kronor. Omkostnadsanslaget

har sålunda upptagits till 31,000 kronor.

Utskottet. Den föreslagna effektiviseringen av kammarrättens arbetsformer, som synes

ägnad att påskynda behandlingen av besvärsmålen i kammarrätten, tillstyrkes

av utskottet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

11

Såsom departementschefen framhållit böra de kammarrättsråd, vilka förordnas

till divisionsordförande, erhålla särskild ersättning. De sakkunniga

ha föreslagit, att denna ersättning bestämmes till samma belopp som arvode

till divisionsordförande i hovrätt eller 2,500 kronor för år. Departementschefen

har däremot framhållit, att särskilda skäl föranlett fastställandet till

nuvarande belopp av arvodet till divisionsordförande i hovrätt och ansett,

att frågan om divisionsordförandearvodena i kammarrätten därför bör bedömas

såsom en fristående fråga. Under hänsynstagande till de speciella förhållanden,

som efter omorganisationen komma att bliva rådande inom kammarrätten,

har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka högre

ersättning än den av allmänna lönenämnden föreslagna eller 1,200 kronor

för år. I motionerna 1:264 och 11:376 återigen har yrkats, att ersättningen

bestämmes till det av de sakkunniga föreslagna beloppet.

Utskottet kan för sin del icke finna vad i motionerna anförts utgöra tillräckliga

skäl för ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag i nu berörda fråga.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt föranleder icke någon erinran från utskottets

sida. Utskottet har alltså icke ansett sig böra förorda, vare sig det i motionerna

I: 268 och II: 383 framställda förslaget örn uppflyttning av sex notarietjänster

från lönegraden A 21 till lönegraden A 24 eller yrkandet i motionen

II: 384 om ökat antal amanuenstjänster i lönegraderna Eo 18 och Eo 15.

Utskottet förutsätter emellertid, att befattningshavare, som vunnit befordran

till amanuens, icke skall vid omorganisationens genomförande placeras i

lägre lönegrad än den han dessförinnan tillhörde.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 264, I: 268 och II: 376, II: 383 och II: 384

a) godkänna följande personalförteckning för kammarrätten:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 president ......................... B 3

20 kammarrättsråd .............................. A 30

1 sekreterare .................................. A 26

1 aktuarie .................................... A 21

6 notarier...................................... A 21

1 kansliskrivare ................................ A 11

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

3 kanslibiträden ................................ A 7

3 expeditionsvakter ............................ A 5

7 kontorsbiträde!! .............................. A 4

1 skrivbiträde .................................. A 2

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

Tjänsteman å ö v e rf 1 y 11 n i n g s s t a t:

1 förste kanslisekreterare........................ A 26

Tjänstemän å övergångsstat:

2 notarier .................................... A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

10 assessorer .................................. Eo 27

2 extra föredragande .......................... Eo 24

4 extra föredragande .......................... Eo 21

Anni. Å en av assessorstjänsterna må förordnande meddelas endast för

tid, då den å överflyttningsstat uppförde förste kanslisekreteraren är förhindrad

att tjänstgöra såsom adjungerad ledamot i kammarrätten;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 367,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 14,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 233,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 86,000

Summa kronor 700,000;

c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1942/43

å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 700,000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj.ts förslag till Kammarrätten:

Omkostnader för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 31,000 kronor.

Stockholm den 18 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

13

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Bäckström,

Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Bäcklund, Carlström, Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol, Ward,

Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård, Bergström, Mårtensson, Åqvist, Lindholm,

Lundberg i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Eriksson i Frägsta.

R.e servation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Karl Magnusson,

Carlström, Gustaf Iwar Anderson, Lundberg i Hälsingborg och Eriksson i

Frägsta, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Den föreslagna effektiviseringen---tillstyrkes av utskottet.

Såsom departementschefen framhållit---sakkunniga föreslagna be
loppet.

Enligt utskottets uppfattning äro de arbetsuppgifter, som komma att åvila

divisionsordförandena i kammarrätten, av den art, att de motivera jämställdhet

i lönehänseende mellan dessa befattningshavare och motsvarande befattningshavare

i hovrätterna. Sedan kammarrätten erhållit en divisionsindelning

efter hovrättsmönster tala även starka principiella skäl för att ordförande å

kammarrättsdivision icke blir i lönehänseende sämre ställd än ordförande å

hovrättsdivision. Under framhållande härav tillstyrker utskottet bifall till nu

ifrågavarande motioner.

Kungl. Maj:ts förslag---han dessförinnan tillhörde.

Under åberopande av — ---får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

1:264 och 11:376 och med avslag å motionerna 1:268,

II: 383 och II: 384

a) godkänna följande personalförteckning---leda
mot

i kammarrätten;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................. kronor 367,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 22,000

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 6 sami. Nr 219. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 219.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonat ..................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..

.......... » 86,000

Summa kronor 708,000;

c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1942/43

å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 708,000 kronor;

II. med bifall till —--av 31,000 kronor.»

, \r,’ v-. • * . "J. y*iV-i » •

428208. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:462 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till kammarrätten, m. m. s. 6 i texten