Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till kammarrätten, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1942-06-18 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:219, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till kammarrätten, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
1
Nr 219.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1942 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående anslag
för budgetåret 1942/43 till kammarrätten, m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln (punkterna
7 och 8) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1942/43 såsom förslagsanslag beräkna till Kammarrätten:
Avlöningar 704,600 kronor och till Kammarrätten: Omkostnader 27,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 289, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 april
1942, föreslagit riksdagen att
dels för kammarrätten godkänna ny personalförteckning och ny avlöningsstat,
den senare att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43,
dels till Kammarrätten: Avlöningar å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor;
dels ock till Kammarrätten: Omkostnader å driftbudgeten under sjunde
huvudtiteln för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 31,000
kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
följande motioner, nämligen
inom första kammaren:
I: 264 av herr K. G. A. Sandström m. fl. och
I: 268 av herr R. Wagnsson m. fl.; samt
inom andra kammaren:
II: 376 av herr V. Hedlund i Östersund m. fl.;
II: 383 av fröken E. Andersson m. fl. och
11:384 av herr T. Henriksson.
De yrkanden, som framställts i motionerna, återgivas i det följande i anslutning
till den redogörelse, som lämnas för innebörden av Kungl. Maj:ts
förslag. Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 264, II: 383 och II: 384.
Frågan om beskattningsmyndigheternas organisation har upptagits till
utredning genom särskilda sakkunniga. Jämsides med det alltjämt fortgå
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 219.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
ende arbetet med undersökningar för genomförandet av en omorganisation
av beskattningsnämnderna ha de sakkunniga verkställt utredning rörande
behovet av omorganisation av kammarrätten. Med skrivelse den 16 mars
1942 ha de sakkunniga avgivit betänkande med förslag i sistnämnda avseende
(SOU 1942:18).
Efter remisser ha utlåtanden över de sakkunnigas betänkande a^ givits av
statskontoret, kammarrätten och allmänna lönenämnden. Därjämte har kammarrättens
personalförening i en till Kungl. Majit ställd skrift framställt
vissa önskemål beträffande befattningshavarnas lönegradsplacering.
En sammanfattande redogörelse för sakkunnigförslagets innehåll lämnas
å sid. 3 och 4 i propositionen nr 289. Därefter redogöres i propositionen å
sid. 4—6 för kammarrättens arbetsbalans m. m. Utskottet tillåter sig hänvisa
till dessa redogörelser.
Organisationen å ordinarie divisioner m. m.
Enligt de sakkunniga bör kammarrätten liksom rikets hovrätter organiseras
på fasta ordinarie divisioner, envar under ledning av en divisionsordförande.
Antalet ledamöter i kammarrätten föreslås av de sakkunniga till 30
eller en ledamot mindre än för närvarande. Av dessa 30 ledamöter skola 20
vara kammarrättsråd och 10 assessorer.
Antalet ordinarie divisioner föreslås till sex, och antalet ledamöter på varje
division skulle således utgöra fem. Vid ovan angivna proportion mellan kammarrättsråd
och assessorer skulle till tjänstgöring kunna indelas på envar
av 4 divisioner 3 kammarrättsråd och 2 assessorer och på envar av 2 divisioner
4 kammarrättsråd och 1 assessor. En av de fem ledamöterna på varje
division skulle i egenskap av divisionsordförande leda divisionens arbete.
Ordförande å division skulle enligt förslaget förordnas av Kungl. Majit
tills vidare under högst fem år efter anmälan örn vakans från kammarrättens
president. Till divisionsordförande skulle endast kunna ifrågakomma
ordinarie ledamot. Han föreslås skola deltaga i avgörandet av samtliga divisionen
tilldelade mål men vara befriad från föredragningsskyldighet.
Föredragningen på divisionen skulle fullgöras av dess övriga ledamöter
samt av extra föredragande. Sistnämnda befattningar vore avsedda att befrämja
nyrekryteringen inom ämbetsverket genom att möjliggöra för de
aspiranter, som efter föregången prövning befunnits lämpa sig för utbildning
till ledamöter, att inom ämbetsverket erhålla sådan utbildning.
De sakkunniga föreslå därutöver införandet av befogenhet för kammarrätten
att uppdraga åt amanuens eller extra tjänsteman med amanuensförordnande
att utan särskild ersättning i viss utsträckning fullgöra sådan föredragning,
som skulle åvila extra föredragande. För att icke onödigtvis inskränka
kammarrättens handlingsfrihet föreslå de sakkunniga, att det lämnas
öppet för ämbetsverket att uppdraga även åt extra tjänsteman utan
amanuensförordnande att mot åtnjutande av visst arvode fullgöra sådan
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
3
föredragning. Antalet dylika föredragandeaspiranter föreslås av de sakkunniga
begränsat endast på så sätt, att arvoden icke må samtidigt utgå till
flera än två sådana.
De sakkunniga föreslå även, att divisionerna förses med särskilda divisionssekreterare.
Till varje division skulle vidare hänföras viss rättsbildad
biträdespersonal i amanuensställning. Den övriga biträdespersonalen föreslås
uppdelad så, att ett gemensamt kansli inrättas för varje grupp av två divisioner.
Enligt de sakkunnigas förslag skall divisionen i sin dömande verksamhet
arbeta på avdelningar och varje dömande avdelning beslå av tre ledamöter.
De nuvarande mångskiftande bestämmelserna om kammarrättens sammansättning
vid avgörandet av olika mål ersättas därigenom av en enhetlig regel.
Vidare skall den i gällande instruktion fastslagna kompetensskillnaden mellan
kammarrättsråd och assessor i huvudsak avskaffas. Den gräns i kompetensavseende,
som nu går mellan kammarrättsråd och assessor, skulle i stället
förläggas mellan assessor och adjungerad ledamot.
För avgivna yttranden i berörda delar redogöres å sid. 9 samt 12 och 13 i
propositionen.
Departementschefen har i nu berörda avseenden anfört följande:
Vid framläggande av sitt förslag till ändrad organisation av kammarrätten
ha beskattningsorganisationssakkunniga förutskickat, att de i ett senare betänkande
skola framlägga ett detaljerat förslag rörande omorganisation även
av beskattningsnämnderna. Redan i förevarande betänkande uppdragas
emellertid vissa riktlinjer för lösningen av sistnämnda organisationsfråga.
Närmast åsyftas, enligt vad de sakkunniga uttala, att genom en förstärkning
av beskattningsnämnderna vinna en tillförlitligare behandling av beskattningsmålen
redan på detta stadium. Härigenom förväntas även kammarrättens
arbetsbörda skola minskas. Trots att ett genomförande av ifrågavarande
förslag sålunda skulle påverka kammarrättens arbetsförhållanden,
förorda de sakkunniga, att kammarrätten redan nu underkastas en omorganisation.
Såsom skäl härför åberopas framför allt ämbetsverkets arbetsbalans
samt den stegring av arbetsbördan, som under alla förhållanden är att påräkna
inom en snar framtid.
Vid utarbetandet av sitt förslag till omorganisation av kammarrätten lia
de sakkunniga icke avsett att åvägabringa någon förändring i kammarrättens
ställning inom beskattningsprocessen. Icke heller i övrigt ha framlagts några
förslag avseende omfattningen av kammarrättens ämbetsområde. De sakkunniga
lia begränsat sig till förslag, vilkas genomförande skulle innebära en
effektivisering av kammarrättens arbetsformer och därigenom vara ägnat
att påskynda behandlingen av besvärsmålen i kammarrätten. Frågan örn en
begränsning av besvärsrätten över kammarrättens utslag i beskattningsmål
ha de sakkunniga ansett böra vihl i avbidan på resultatet av en blivande omorganisation
av beskattningsnämnderna.
Anledning till erinran synes icke föreligga mot att en på så sätt begränsad
omorganisation av kammarrätten nu genomföres. Den av allmänna lönenämnden
berörda frågan örn inrättande av en lönedomslol torde icke påkalla
ett ställningstagande i detta sammanhang eftersom det framlagda organisationsförslaget
icke sträcker sig längre än som framstår såsom motiverat, även
örn löneärendena skulle anses böra framdeles överflyttas på en specialdomstol.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 219-
Den eftersträvade effektiviseringen skulle enligt sakkunnigförslaget närmast
vinnas genom en fast indelning av rättens ledamöter på divisioner, inom
vilka en ordförande skulle utöva kontinuerlig ledning av arbetet. Ordföranden
skulle åläggas att deltaga i handläggningen av alla mål å divisionen
men i gengäld befrias från föredragningsskyldighet. För upprätthållande av
kammarrättens arbetskapacitet skulle i anslutning därtill inrättas befattningar
såsom extra föredragande.
Med förslaget om en fast divisionsindelning bör sammanställas det förslag
örn enhetliga domförhetsregler och viss likställighet mellan kammarrättsråd
och assessorer, som utgör det andra huvudledet i den av de sakkunniga i
effektiviseringssyfte förordade reformen.
Enligt sakkunnigförslaget skall kammarrätten i sin dömande verksamhet
arbeta på avdelningar bestående envar av en divisionsordförande och ytterligare
två ledamöter. I fråga om antalet dömande ledamöter innebär detta en
inskränkning i förhållande till gällande bestämmelser endast vad beträffar
anmärknings- och avlöningsmålen. I fråga örn antalet i handläggningen deltagande
kammarrättsråd åter betyder förslaget en inskränkning beträffande
såväl anmärknings- och avlöningsmålen som fattigvårds- och mantalsskrivningsmålen.
Den föreslagna divisionsindelningen synes mig ägnad att bidraga till en
snabbare handläggning av mål och ärenden inom kammarrätten, varför jag
tillstyrker genomförande av vad de sakkunniga härutinnan föreslagit. Med
hänsyn lill att den föreslagna enhetligheten i domförhetsreglerna är en förutsättning
för skapandet av den åsyftade fastheten i divisionsindelningen och
med beaktande av vad kammarrätten anfört om möjligheterna att inom den
av de sakkunniga uppdragna ramen erhålla en betryggande sammansättning
av dömande avdelning, torde sakkunnigförslaget även i denna del böra godtagas,
trots de erinringar till vilka försvagningen av de dömande avdelningarna
i vissa mål kan ge anledning. Assessorernas kompetens bör förutsättas
förändrad på sätt de sakkunniga föreslagit. Föreskrift bör vidare meddelas
att i handläggningen och avgörandet av målen bör såvitt möjligt deltaga
jämte ordföranden minst en ledamot, som är antingen kammarrättsråd, tillförordnat
kammarrättsråd eller ock assessor.
Specialdivisioner.
Jämväl för särskilda ändamål organiserade specialdivisioner skola enligt
sakkunnigförslaget kunna inrättas inom kammarrätten. Såsom exempel på
dylika, redan existerande specialdivisioner nämna de sakkunniga lagavdelningen
och fastighetstaxeringsavdelningen (prop. sid. 15 och 16).
Efter genomförandet av den föreslagna organisationen på fasta divisioner
förutsätta de sakkunniga, att under de tider, då fastighetstaxeringsavdelningen
skall sammanträda, arbetet på en av de ordinarie divisionerna lägges ned
och denna division i stället organiseras såsom fastighetstaxeringsavdelning.
Lagavdelningen föreslås av de sakkunniga avskaffad. Efter genomförande
av den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av kammarrätten
skulle nämligen lagavdelningens sammanträden verka alltför sönderbrytande
på det fast organiserade divisionssystemet. Därför föreslås, att sådana remisser,
som nu behandlas å lagavdelningen, skola i närvaro av presidenten handläggas
på den division, till vilken den vid remissens utlottning utsedde refe
-
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
5
renten hör. Vid förfall för presidenten finge ärendet ändock avgöras; hade
ställföreträdare för presidenten förordnats, skulle han i presidentens ställe
deltaga i remissärendets handläggning. Jämsides med denna förändrade ordning
för handläggningen av remisser föreslå de sakkunniga även en inskränkning
av den nuvarande lagavdelningens arbetsområde, varigenom skulle vinnas
en icke oväsentlig lättnad i arbetet. Enligt de sakkunniga böra å division
handläggas endast de remisser från Kungl. Majit eller statsdepartement,
som angå stiftande, ändring eller förklaring av lag eller författning, samt
remisser, beträffande vilka särskilt förordnats — i remissen''eller av presidenten
— att de skola behandlas å division, övriga till den nuvarande lagavdelningens
arbetsområde hörande remisser föreslås skola handläggas å dömande
avdelning i närvaro av presidenten.
De sakkunniga ha slutligen berört ett av kammarrätten efter Kungl. Maj :ts
remiss i samråd med centrala omsättningsskattenämnden med skrivelse den
30 juni 1941 framlagt förslag örn inrättande av en omsättningsskatteavdelning
inom kammarrätten.
Redogörelse för innehållet i avgivna yttranden lämnas å sid. 19 och 20 i
propositionen.
Departementschefen har anfört följande:
Frågan örn kammarrättens sammansättning vid handläggning av mål angående
fastighetstaxering och virkestaxering ävensom de sakkunnigas förslag
örn begränsning av de särskilda ledamöternas skyldighet att deltaga i målens
handläggning å fastighetstaxeringsavdelningen torde jag få anmäla i annat
sammanhang denna dag.
Till vad de sakkunniga uttalat angående behandlingen av de remisser, som
för närvarande handläggas å lagavdelningen, kan jag ansluta mig.
Den redan tidigare väckta frågan om inrättande av en omsättningsskatteavdelning
inom kammarrätten för handläggning av samtliga mål örn taxering
till omsättningsskatt och för avgivande av bindande förklaringar beträffande
tolkningen av förordningen angående allmän omsättningsskatt har underkastats
fortsatt beredning inom finansdepartementet. Med hänsyn främst till
de svårlösta problem, som uppställa sig i fråga om dylika förklaringars rättskraft,
och då tvekan kan råda om behövligheten av den föreslagna nybildningen,
kan jag emellertid icke tillstyrka, att en sådan specialavdelning för
närvarande inrättas. När ytterligare erfarenhet vunnits beträffande'' rättsutvecklingen
på omsättningsskatteområdet kan anledning tänkas föreligga att
återkomma till förslaget.
Särskild sakkunskap i vissa mål.
Vid handläggningen av mål angående fastighetstaxering och taxering till
skogsaccis tillföres kammarrätten särskild sakkunskap i sådana frågor. På
två ytterligare områden anse emellertid de sakkunniga sådant permanent
behov av sakkunskap föreligga, att särskilda åtgärder böra vidtagas, nämligen
beträffande redovisningstekniska frågor och beträffande uppskattning
av inkomst av skog.
De särskilda slag av sakkunskap, varom här är fråga, skulle kunna till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 219-
föras kammarrätten genom att förordnande meddelades två eller möjligen
flera, var på sitt område sakkunniga personer att i fall av behov biträda kammarrätten,
en eller möjligen två i frågor rörande bokföring och balansteknik
samt en eller två i frågor örn uppskattning av inkomst av skog. Dessa
särskilda sakkunniga skulle icke blott stå till kammarrättens och dess ledamöters
förfogande för rådfrågning och överläggningar utan även vara skyldiga
att på anmodan avgiva skriftliga yttranden i till dem remitterade mål
eller ärenden och att efter kallelse infinna sig i kammarrätten för att närvara
vid handläggningen av visst mål eller ärende, givetvis utan rätt att deltaga
i kammarrättens beslut.
Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag i nu behandlade
delar.
Personalbehov och lönegradsplacering.
Det av de sakkunniga framlagda förslaget förutsätter en utökning av kammarrättens
personal. I anslutning till omorganisationsförslaget ha de sakkunniga
jämväl upptagit frågan om ändrad lönegradsplacering för ett flertal
befattningshavare. En sammanfattande redogörelse för innebörden av de
sakkunnigas i dessa delar framlagda förslag samt för vad därutinnan vid remissbehandlingen
av detsamma förekommit lämnas å sid. 33—45 i propositionen.
Härtill hänvisar utskottet. Rörande vissa detaljspörsmål må dock här
följande redogörelse intagas.
Divisionsord förande.
De sakkunniga föreslå, att divisionsordförandeposterna skola besättas med
ordinarie kammarrättsråd och att envar av dessa såsom ersättning för det
krävande arbete, som ordförandeskapet innebär, skall erhålla ett arvode av
2,500 kronor för år, eller samma belopp som utgår till divisionsordförande i
hovrätt. Skulle hovrätternas divisionsordförande mot avstående av arvode
inplaceras i högre lönegrad än A 30, böra enligt de sakkunnigas förmenande
divisionsordförandena i kammarrätten komma i åtnjutande av samma förmåner
som de förstnämnda.
Vissa sakkunnigarvoden.
De särskilda sakkunniga i frågor örn bokföring och balansteknik samt
uppskattning av inkomst av skog, vilka enligt de sakkunnigas förslag skola
knytas till kammarrätten, föreslås skola åtnjuta dels ett mindre arvode, dels
ock ersättning för varje särskilt uppdrag. Kostnaden härför beräknas av de
sakkunniga till 4,000 kronor för år.
Aktuariebefattningen.
Under åberopande att aktuariens ställning efter ämbetsverkets omorganisation
i alla avseenden skulle bliva densamma som under nuvarande förhållanden
föreslå de sakkunniga icke någon ändring i nu gällande föreskrifter
om aktuariens löneställning.
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
7
Notariebefattningarna.
Inom kammarrätten finnas enligt gällande bestämmelser 8 notarier och 1
andre kanslisekreterare å överflyttningsstat, samtliga befattningar placerade
i lönegraden A 21. En av notarierna tjänstgör såsom kammarrättens kassör,
och åt denne har kammarrätten även uppdragit att verkställa granskning av
riksräkenskapsverkets räkenskaper. På fastighetstaxeringsavdelningen förordnas
under de tider, då session pågår å denna avdelning, en notarie att
mot ett arvode av 360 kronor för år förrätta vissa sekreterar- och aktuariegöromål
å avdelningen.
Enligt de sakkunniga bör varje ordinarie division tilldelas viss kanslipersonal,
däribland en notarie. Beträffande kassörsgöromålen förorda de sakkunniga
bibehållandet av rådande system. Beträffande fastighetstaxeringsavdelningen
ha de sakkunniga, med hänsyn till de långa och regelbundet
förekommande avbrotten i avdelningens sessioner, avvisat tanken på inrättandet
av en sekreterarbefattning i lönegrad A 24, vars innehavare skulle jämte
andra kvalificerade uppgifter fullgöra de åligganden, som nu utföras av
den särskilt förordnade notarien. I stället förordas att nuvarande system bibehålies
— dock oberoende av hur lokalfrågan ordnas — samt att arvodet höjes
till belopp motsvarande skillnaden å I-ort mellan lönegraderna A 21 och
A 24 eller 1,080 kronor för år.
Då kammarrätten föreslagits skola omfatta sex divisioner, skulle alltså erfordras
sex notariebefattningar. De två övriga notariebefattningarna och den
på överflyttningsstat uppförda andre kanslisekreterarbefattningen föreslås
överförda på övergångsstat. Notarietjänstema föreslås bibehållna i lönegraden
A 21, men dessa befattningshavare skola erhålla tjänstebenämningen divisionssekreterare.
Amanuensbefattningarna.
Hos kammarrätten tjänstgöra enligt gällande bestämmelser fyra amanuenser
med heltidstjänstgöring och en amanuens med halvtidstjänstgöring i lönegraden
Eo 18 samt sju amanuenser med halvtidstjänstgöring i lönegraden
Eo 15.
De sakkunniga föreslå, att två amanuenser tilldelas varje division för att
— utöver det biträde, som av notarien lämnas under hans halva tjänstgöringstid
— biträda divisionens föredragande. Härigenom skulle envar av divisionens
fem föredragande — fyra ledamöter och en extra föredragande —
kunna påräkna biträde motsvarande en befattningshavares halva tjänstetid.
Den extra föredraganden skulle dock kunna erhålla biträde endast i den mån
tiden tilläte, medan föredragandeaspirant och sekreteraren överhuvud icke
skulle kunna påräkna dylikt biträde. Utöver sålunda erforderliga 12 amanuenser
skulle erfordras en amanuens med halvtidsjänstgöring för att bestrida
den biträdeshjälp, som annars skulle lämnats av den till kassör förordnade
notarien.
Beträffande amanuensbefattningarnas lönegradsplacering anföra de sakkunniga,
att kammarrättens avlöningsanslag torde böra beräknas till sådan
8
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
höjd, att möjlighet beredes kammarrätten att förordna minst halva antalet
eller sex amanuenser med heltids- och en amanuens med halvtidstjänstgöring
i lönegraden Eo 18 samt sex amanuenser med heltidstjänstgöring i
lönegraden Eo 15. De sakkunniga framhålla, att så länge de notariebefattningar
och den andre kanslisekreterarbefattning, vilka föreslås uppförda på
övergångsstat, fortfarande äro besatta, motsvarande minskning bör ske avamanuensernas
antal.
Departementschefen har i förevarande delar anfört följande:
Jag har i det föregående förordat genomförandet av den av de sakkunniga
föreslagna divisionsindelningen. I samband med denna omorganisation torde
även åtgärder böra vidtagas för vinnande av bättre proportion mellan
ordinarie och icke-ordinarie ledamöter i kammarrätten.
Med tillstyrkande av sakkunnigförslaget i denna del vill jag förorda,
att av 30 ledamöter 20 skola vara kammarrättsråd och 10 assessorer. Innehavaren
av byråchefsbefattningen på överflyttningsstat torde böra erhålla
fullmakt som kammarrättsråd och byråchefsbefattningen liksom även de två
övertaliga assessorstjänsterna indragas.
De kammarrättsråd, vilka förordnas till divisionsordförande,
torde såsom de sakkunniga föreslagit böra erhålla särskild ersättning. I
avbidan på resultatet av 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas utredning
om byråchefsbefattningarnas lönegradsplacering bör denna lämpligen ges
formen av ett vid sidan av kammarrättsrådslönen utgående arvode. Såsom
statskontoret och allmänna lönenämnden erinrat ha vissa speciella skäl föranlett
fastställandet till nuvarande belopp av arvodet till divisionsordförande
i hovrätt. Frågan om divisionsordförandearvodena i kammarrätten torde därför
böra bedömas såsom en fristående fråga och lösas under hänsynstagande
till de speciella förhållanden, som efter omorganisationen kommit att bliva
rådande inom kammarrätten. Jag kan för min del icke tillstyrka högre ersättning
än den av lönenämnden föreslagna, eller 1,200 kronor för år.
Vad de sakkunniga förordat beträffande ersättning till de särskilda
sakkunniga föranleder icke erinran från min sida.
Med hänsyn till de skäl, statskontoret och allmänna lönenämnden anfört
mot de föreslagna speciella reglerna om assessors uppflyttning i löneklass,
finner jag mig icke kunna tillstyrka sakkunnigförslaget i denna del.
De av de sakkunniga och av kammarrätten framlagda förslagen örn ändrade
tjänstebenämningar för vissa befattningar torde i avbidan
på resultatet av den översyn av tjänstebenämningarna som uppdragits åt
1939 års tjänsteförteckningssakkunniga icke böra föranleda någon åtgärd.
Såsom de sakkunniga föreslagit, synes sekreteraren i samband med
omorganisationen böra uppflyttas från nuvarande lönegrad A 24 till lönegrad
A 26.
Av de sex befattningarna såsom extra föredragande föreslås tre
placerade i lönegrad Eo 24 och tre i lönegrad Eo 21. Med hänsyn till befordringsgången
inom ämbetsverket torde det icke vara erforderligt att placera
mer än två av dessa befattningar i lönegraden Eo 24. De övriga fyra
befattningarna torde böra placeras i lönegraden Eo 21.
Vad de sakkunniga föreslagit beträffande aktuariebefattningen
föranleder icke någon erinran från min sida.
I likhet med de sakkunniga anser jag, att notariernas antal lämpligen
bör begränsas till sex, eller en å varje division, och de två övertaliga
notariebefattningarna uppföras å övergångsstat.
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
9
Såsom för närvarande är förhållandet torde böra uppdragas åt en notarie
att handha kassörsgöromålen inom ämbetsverket.
Notarien å fastighetstaxeringsavdelningen torde jämväl efter omorganisationen
erhålla en ställning, som i viss mån avviker från de övriga notariernas
och som därför motiverar en särskild gottgörelse. Denna torde få av Kungl.
Maj:t bestämmas att utgå såsom en vikariatsersättning.
Liksom de sakkunniga finner jag notariebefattningarna böra bibehållas i
21 lönegraden.
Den å överflyttningsstat uppförda andre kanslisekreterarebefattningen
torde såsom kammarrätten föreslagit böra indragas. För beredande av lämplig
kompensation åt den tillförordnade notarie, som härigenom skulle nödsakas
falla tillbaka på sin förste amanuenstjänst, synes dock icke behöva
inrättas en extra ordinarie notariebefattning i lönegrad Eo 21, utan kammarrätten
bör bemyndigas att av tillgängliga medel till honom framdeles utbetala
skillnaden mellan högsta löneklassen i lönegraden Eo 18 och den löneklass,
efter vilken befattningshavaren åtnjuter lön vid den tidpunkt, då denna
kanslisekreterarbefattning indrages.
De sakkunniga ha beräknat det erforderliga antalet amanuenser till
tolv med heltidstjänstgöring och en med halvtidstjänstgöring. I avvaktan på
närmare erfarenhet av arbetets utveckling efter omorganisationen torde man
för närvarande böra stanna vid ett lägre antal. Med hänsyn till att icke-ledamot
i regel skall bereda mål till föredragning utan biträde av amanuens eller
notarie, torde det föreslagna antalet amanuenser nu kunna reduceras med
tre. Det erforderliga antalet amanuenser skulle sålunda vara nio med heltidstjänstgöring
och en med halvtidstjänstgöring. Av dessa torde fem böra
placeras i lönegrad Eo 18 och de övriga i Eo 15. På grund av att efter omorganisationens
genomförande två notarier å övergångsstat komma att kvarstå
i tjänst, behöva medel tillsvidare icke beräknas för två av amanuenserna
i lönegraden Eo 18.
Såsom statskontoret anfört synas några särskilda föredragandeaspirantarvoden
icke böra utgå. Det bör stå kammarrätten fritt att av tillgängliga
medel bestrida avlöning till dylika tillfälliga befattningshavare.
I fråga om den lägre biträ despersonal, som skall verkställa renskrivnings-
och kollationeringsarbete för de ordinarie divisionernas räkning,
föreslå de sakkunniga en fördubbling av befattningshavarnas antal i det att
i stället för nuvarande sju kontorsbiträden och två skrivbiträden skulle erfordras
tre kanslibiträden, sju kontorsbiträden och åtta skrivbiträden. Dessa
skulle enligt förslaget indelas till tjänstgöring på tre avdelningar, av vilka
var och en skulle vara gemensam för två divisioner. En sådan splittring
av biträdespersonalen torde på sätt statskontoret anfört knappast kunna anses
innebära en rationalisering. Försöksvis torde böra inrättas ett gemensamt
kansli för hela ämbetsverket. Med hänsyn till osäkerheten av beräkningar
rörande det framtida behovet av dylik personal torde böra iakttagas viss
försiktighet vid bestämmande av antalet befattningshavare. Då därjämte den
av de sakkunniga påtalade eftersläpningen av renskrivningsgöromålen icke
torde med fog kunna åberopas såsom skäl för en utökning av den fasta biträdespersonalen,
synes mig behovet av dylik personal icke böra uppskattas
till högre antal än två biträden för varje division. Vid sidan härav böra till
ämbetsverkets förfogande ställas medel för anställning av tillfällig arbetskraft
i den utsträckning, att vid början av höst- respektive vårsession någon
arbetsbalans i fråga örn skrivgöromål icke föreligger. Av förutnämnda tolv
biträden bör ett biträde äga större erfarenhet samt förmåga att organisera
och leda arbetet och till följd därav inneha kanslibiträdes ställning. Av de
övriga torde fem böra vara ordinarie kontorsbiträden. Då omorganisationen
Billan<j till riksdagens protokoll 19i2. G sand. Nr 219. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
icke torde böra medföra en försämring för den nuvarande biträdespersonalen
inom ämbetsverket, bör jämväl en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning
bibehållas till dess vakans å densamma inträffar. Härutöver skulle fem
skrivbilrädesbefattningar bliva erforderliga. I anslutning till vad allmänna
lönenämnden anfört synas av dessa en böra vara ordinarie, två extra ordinarie
och två extra befattningar.
Den av de sakkunniga förordade uppflyttningen av kanslibiträdena på
aktuariekontoret och på sekreterarexpeditionen till kansliskrivare respektive
kontorist samt av det med expedieringen av avgående post sysselsatta kontorsbiträdet
till kanslibiträde kan jag icke tillstyrka, enär omorganisationen för
dessa befattningshavares vidkommande icke torde medföra någon ändring
beträffande arbetsuppgifterna.
De föreslagna utvidgningarna av kammarrättens personal torde lämpligen
böra genomföras från och med den 1 juli 1942. Den av mig förordade omorganisationen
av kammarrätten synes däremot, såsom ämbetsverket i sitt
utlåtande över de sakkunnigas förslag förordat, böra i sin helhet genomföras
först den 1 januari 1943. Härigenom erhåller kammarrätten möjlighet att
väl förbereda övergången från nuvarande ordning.
I de likalydande motionerna 1:264 och 11:376 yrkas, att riksdagen måtte
besluta den ändringen i Kungl. Maj:ts proposition, att arvodet till divisionsordförande
bestämmes till 2,500 kronor och i anledning därav anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjes till
av kammarrätten föreslaget belopp, 22,000 kronor.
Vidare hemställes i de likalydande motionerna I: 268 och II: 383, att riksdagen
ville besluta, att de sex föreslagna notarietjänsterna måtte placeras i
lönegrad A 24.
Slutligen har i motionen II: 384 yrkats, att riksdagen ville besluta, att antalet
amanuenstjänster i kammarrätten bestämmes till tolv med heltidstjänstgöring,
därav sex med placering i lönegrad Eo 18 och likaledes sex i lönegrad
Eo 15, samt en med halvtidstjänstgöring, med hänsyn till befordringsgången
inom ämbetsverket placerad i lönegrad Eo 15.
Anslagsberäkningar.
Kungl. Maj:ts beräkning av avlöningsanslaget till kammarrätten
bygger på den av departementschefen förordade organisationen av kammarrätten.
Beträffande omkoslnadsanslaget har medelsbehovet för dithörande
ändamål för nästa budgetår beräknats till 32,600 kronor, varav till
sjukvård m. m. 3,000 kronor, till bränsle, lyse och vatten 5,000 kronor samt
till övriga expenser 24,600 kronor. Av sistnämnda belopp avses 4,000 kronor
för nyanskaffningar. Å andra sidan har den avgående posten särskilda uppbördsmedel
beräknats till ett sammanlagt belopp av 1,600 kronor. Omkostnadsanslaget
har sålunda upptagits till 31,000 kronor.
Utskottet. Den föreslagna effektiviseringen av kammarrättens arbetsformer, som synes
ägnad att påskynda behandlingen av besvärsmålen i kammarrätten, tillstyrkes
av utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
11
Såsom departementschefen framhållit böra de kammarrättsråd, vilka förordnas
till divisionsordförande, erhålla särskild ersättning. De sakkunniga
ha föreslagit, att denna ersättning bestämmes till samma belopp som arvode
till divisionsordförande i hovrätt eller 2,500 kronor för år. Departementschefen
har däremot framhållit, att särskilda skäl föranlett fastställandet till
nuvarande belopp av arvodet till divisionsordförande i hovrätt och ansett,
att frågan om divisionsordförandearvodena i kammarrätten därför bör bedömas
såsom en fristående fråga. Under hänsynstagande till de speciella förhållanden,
som efter omorganisationen komma att bliva rådande inom kammarrätten,
har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka högre
ersättning än den av allmänna lönenämnden föreslagna eller 1,200 kronor
för år. I motionerna 1:264 och 11:376 återigen har yrkats, att ersättningen
bestämmes till det av de sakkunniga föreslagna beloppet.
Utskottet kan för sin del icke finna vad i motionerna anförts utgöra tillräckliga
skäl för ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag i nu berörda fråga.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt föranleder icke någon erinran från utskottets
sida. Utskottet har alltså icke ansett sig böra förorda, vare sig det i motionerna
I: 268 och II: 383 framställda förslaget örn uppflyttning av sex notarietjänster
från lönegraden A 21 till lönegraden A 24 eller yrkandet i motionen
II: 384 om ökat antal amanuenstjänster i lönegraderna Eo 18 och Eo 15.
Utskottet förutsätter emellertid, att befattningshavare, som vunnit befordran
till amanuens, icke skall vid omorganisationens genomförande placeras i
lägre lönegrad än den han dessförinnan tillhörde.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 264, I: 268 och II: 376, II: 383 och II: 384
a) godkänna följande personalförteckning för kammarrätten:
-
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 president ......................... B 3
20 kammarrättsråd .............................. A 30
1 sekreterare .................................. A 26
1 aktuarie .................................... A 21
6 notarier...................................... A 21
1 kansliskrivare ................................ A 11
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
3 kanslibiträden ................................ A 7
3 expeditionsvakter ............................ A 5
7 kontorsbiträde!! .............................. A 4
1 skrivbiträde .................................. A 2
12
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
Tjänsteman å ö v e rf 1 y 11 n i n g s s t a t:
1 förste kanslisekreterare........................ A 26
Tjänstemän å övergångsstat:
2 notarier .................................... A 21
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0:
10 assessorer .................................. Eo 27
2 extra föredragande .......................... Eo 24
4 extra föredragande .......................... Eo 21
Anni. Å en av assessorstjänsterna må förordnande meddelas endast för
tid, då den å överflyttningsstat uppförde förste kanslisekreteraren är förhindrad
att tjänstgöra såsom adjungerad ledamot i kammarrätten;
b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 367,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 14,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 233,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 86,000
Summa kronor 700,000;
c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1942/43
å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 700,000 kronor;
II. med bifall till Kungl. Maj.ts förslag till Kammarrätten:
Omkostnader för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 31,000 kronor.
Stockholm den 18 juni 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
13
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Bäckström,
Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Bäcklund, Carlström, Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson och Persson i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol, Ward,
Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård, Bergström, Mårtensson, Åqvist, Lindholm,
Lundberg i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Eriksson i Frägsta.
R.e servation
av herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Karl Magnusson,
Carlström, Gustaf Iwar Anderson, Lundberg i Hälsingborg och Eriksson i
Frägsta, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:
»Den föreslagna effektiviseringen---tillstyrkes av utskottet.
Såsom departementschefen framhållit---sakkunniga föreslagna be
loppet.
Enligt utskottets uppfattning äro de arbetsuppgifter, som komma att åvila
divisionsordförandena i kammarrätten, av den art, att de motivera jämställdhet
i lönehänseende mellan dessa befattningshavare och motsvarande befattningshavare
i hovrätterna. Sedan kammarrätten erhållit en divisionsindelning
efter hovrättsmönster tala även starka principiella skäl för att ordförande å
kammarrättsdivision icke blir i lönehänseende sämre ställd än ordförande å
hovrättsdivision. Under framhållande härav tillstyrker utskottet bifall till nu
ifrågavarande motioner.
Kungl. Maj:ts förslag---han dessförinnan tillhörde.
Under åberopande av — ---får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1:264 och 11:376 och med avslag å motionerna 1:268,
II: 383 och II: 384
a) godkänna följande personalförteckning---leda
mot
i kammarrätten;
b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................. kronor 367,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 22,000
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 6 sami. Nr 219. 3
14
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-
sonat ..................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..
.......... » 86,000
Summa kronor 708,000;
c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1942/43
å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 708,000 kronor;
II. med bifall till —--av 31,000 kronor.»
, \r,’ v-. • * . "J. y*iV-i » •
428208. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:462 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till kammarrätten, m. m. s. 6 i texten