Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942i43 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-06-18 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:221, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942i43 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

1

Nr 221.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1942 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1942i43 till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

16—18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1942/43 beräkna till Statens arbetsmarknadskommission m. m.:

Avlöningar ett förslagsanslag av 3,750,000 kronor, till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 2,100,000 kronor och

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag av

20,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 344, under åberopande aV

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 15 maj 1942,

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 under femte huvudtiteln anvisa,

till Statens arbetsmarknadskommission m. m.i Avlöningar ett förslagsanslag

av 4,600,000 kronor, till Statens arbetsmarknadskommission m. m.i Omkostnader

ett förslagsanslag av 2,250,000 kronor och till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (I: 84)

av herr Gustaf Karlsson m. fl. och den andra inom andra kammaren (lii 134)

av herr E. V. Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville till Kungl.

Majits förfogande ställa ett belopp av 25,000 kronor att användas i syfte att

effektivisera Bohusläns företagareförenings verksamhet med bemyndigande

för Kungl. Majit att utfärda närmare föreskrifter för medlens användning,

samt besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

vidtaga åtgärder till främjande av näringslivet inom Bohusläns stenindustriområde;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (I: 281)

av herrar R. Helgesson och A. Löfgren och den andra inom andra kammaren

(lii 414) av herrar O. Nilsson i Göteborg och S. Andersson i Göteborg, vari

hemställts, att riksdagen, med ändring av Kungl. Majits förslag, måtte för

budgetåret 1942/43 under femte huvudtiteln anvisa till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.i Avlöningar ett förslagsanslag av 5,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 221—222.

1433 4S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

dels ock en inom andra kammaren väckt motion (II: 164) av herrar S. Persson

i Stockholm och H. Hagberg i Luleå, vari hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa, att arbetsmarknadskommissionen

ålägges att höja de nu tillämpade maximibeloppen för dagunderstöd och hyreshjälp

med 25 procent och att i fortsättningen kvartalsvis, med ledning av

socialstyrelsens levnadskostnadsundersökningar, verkställa sådana ändringar

i maximibeloppens storlek, att understödsbeloppens köpkraft ständigt bibehållas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa yrkanden, får utskottet,

i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande hänvisa till motionerna

I: 281, II: 134 och II: 164.

Arbetslöshetsläget m. lii. I skrivelse den 23 april 1942 har statens arbetsmarknadskommission

avgivit verksamhetsberättelse för år 1941 samt första

kvartalet 1942 ävensom framlagt förslag rörande beräkningen av medelsbehovet

för budgetåret 1942/43. Kommissionen har därvid bland annat framställt

förslag till ändrade bestämmelser rörande befogenheten att tillsätta

tjänster hos länsarbetsnämnderna.

I sistnämnda avseende gälla nu följande bestämmelser:

a) I fråga örn anstalternas personal beslutar, enligt 4 § kungörelsen örn

statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden med

iakttagande av vad arbetsmarknadskommissionen därutinnan föreskrivit.

b) Direktörer förordnas av kommissionen enligt 10 § kungörelsen örn länsarbetsnämnder.

c) Övrig personal hos länsarbetsnämnd anställes enligt nämnda § av nämnden

med kommissionens medgivande.

Kommissionen anför följande.

Av dessa grupper var den under a) avsedda den största och ojämförligt

viktigaste i detta hänseende. Det förutsattes beträffande denna, att tjänstetillsättningen

skulle i huvudsak ske såsom hittills med ett ansökningsförfarande,

som stod öppet för envar. Kommissionens medverkan skulle framför

allt avse att tillskapa en förut icke befintlig kompetenskontroll, så att

oavsett lokala intressen befattningarna skulle tillsättas med de lämpligaste

sökandena.

Emellertid har utvecklingen medfört, att kommissionens befattning med

tjänstetillsättningen icke kunnat stanna vid detta. Vid den expansion av

verksamheten som ägt rum har det blivit av synnerlig vikt att hushålla i stort

med den befintliga, alltför knappa tillgången på kvalificerad personal med

arbetsförmedlingsrutin, varför kommissionen ofta måst bedöma förekommande

tillsättningsfrågor ur en vidare synvinkel än länsarbetsnämnderna haft

möjlighet till. Det har då ofta icke varit möjligt för kommissionen att inskränka

sig till en kompetensprövning och överlämna själva avgörandena åt

var för sig arbetande nämnder. Där kommissionen exempelvis funnit, att ur

personalfördelningssynpunkt i stort sökanden A borde placeras i X län,

sökanden B i Y län, o. s. v., har kommissionen nödgats lämna sådana föreskrifter

för nämndernas beslut, att dessa i själva verket varit helt bundna.

Kommissionen har således bemyndigat nämnden i X län att på tjänsten förordna

sökanden A och ingen annan, o. s. v.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

3

Den kraftiga expansionen av verksamheten har även haft den följden,

att kommissionen i större omfattning än beräknat blivit nödsakad att kontrollera

nyrekryteringen av personal. Det har därvid visat sig, att kommissionens

kontroll måste sträcka sig även till okvalificerad och tillfällig personal,

enär rekryteringen till kvalificerade tjänster i stor utsträckning befunnits

gå till på det sättet, att aspiranter till dylika tjänster i väntan på tillfälle

att söka en sådan uppehålla okvalificerade befattningar eller taga tillfälligt

arbete inom organisationen.

Det har av dessa skäl kommit att framstå som alltmera oegentligt, att flertalet

tjänster formellt skola tillsättas av länsarbetsnämnderna enligt arbetsmarknadskommissionens

direktiv. I realiteten tillsättas tjänsterna merendels

av kommissionen, och det är önskvärt, att gällande författningsbestämmelser

även direkt utsäga detta.

Ej heller vad nu sagts gäller arbetsförmedlingsombuden utan endast

huvud- och avdelningskontorens personal.

Departementschefen har i frågan om omflyttning av arbetskraft och beträffande

arbetslöshetsläget m. m. anfört följande.

Verkningarna i stort å arbetsmarknaden av de rådande krisförhållandena

torde vara så allmänt kända, att det synes överflödigt att här redogöra för

arbetsmarknadens allmänna utveckling sedan tiden för stormaktskrigets utbrott.

Som bekant har huvudintresset så småningom kommit att samlas omkring

frågan örn vidtagande av åtgärder mot den inom viktiga arbetsområden

rådande bristen på arbetskraft.

Jag anser mig på grund härav till att börja med böra något uppehålla mig

vid frågan om omflyttning av arbetskraft. Sådan omflyttning har visat

sig erforderlig i första hand för tillgodoseende av arbetskraft till skogsbruket.

Den sammanlagda årsavverkningen har som bekant stigit till en kvantitet, som

väsentligt överstiger normal årsavverkning under fredstid, och den ordinarie

skogsarbetarstammen, decimerad genom inkallelser till beredskapstjänst, har

ej kunnat tillfredsställa efterfrågan på arbetskraft. De i anledning härav vidtagna

åtgärderna hava bestått i en intensifierad arbetsförmedling, propaganda

för skogsarbete, tillfälle till utbildning i yrket för den ovane och beredande

av vissa ekonomiska förmåner dels åt arbetaren själv under den första tiden

i skogen, dels ock åt den hemmavarande familjen. Av de regelbundet återkommande

inventeringar rörande skogsbrukets arbetskraftsbehov som statens

arbetsmarknadskommission företagit framgår, att antalet för vedavverkning

m. m. särskilt anställda arbetare Iros de skogsägare eller avverkare, som avgivit

rapporter, under avverkningssäsongen 1941/42 undergått en kraftig

stegring. Sålunda utgjorde detta antal i augusti i runt tal 39,000, i oktober

55,000, i november 75,000 och i december 81,000. I januari 1942 steg siffran

till i runt tal 109,000 för att under februari sjunka till 105,000, under mars till

omkring 89,000 och under april, då avverkningssäsongen avslutats i större

delen av landet, till omkring 45,000. Det redovisade ytterligare arbetskraftsbehovet

sjönk från den 22 oktober till den 31 december från 54,000 till 22,000

man. Härav skulle dock arbetsgivarna själva anskaffa ett ej obetydligt antal,

varför arbetsförmedlingens medverkan skulle erfordras för endast 11,000 man.

Vid utgången av februari hade arbetskraftsbehovet ökat något, varför arbetsförmedlingens

medverkan erfordrades för omkring 12,000 man. Motsvarande

siffra för mars sjönk till omkring 11,000 för att under april stiga till omkring

18.000 man. De av arbetsgivarna lämnade uppgifterna rörande arbetskraftsbehovet

torde emellertid hava beräknats i överkant, vilket bekräftas av att det

hos arbetsförmedlingarna anmälda behovet vid 1941 års utgång föga översteg

2.000 vana arbetare. Sistnämnda siffra avviker icke nämnvärt från den under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

normala år för årstiden vanliga. Skogsbrukets arbetskraftsbehov synes sålunda

genom de vidtagna åtgärderna lia kunnat under år 1941 tillgodoses i

relativt tillfredsställande utsträckning. Detta förhållande undergick icke någon

förändring under januari och februari 1942. Under mars och april har

efterfrågan på arbetskraft hos den offentliga arbetsförmedlingen ökat till omkring

3,000 man.

För att göra det möjligt att till sådana områden, inom vilka det största

arbetskraftsbehovet förelåg, överflytta även ovan arbetskraft hava åtgärder

vidtagits för omskolning av arbetskraft. För utbildning av arbetare, som icke

ägde vana vid skogsavverkningar, hava anordnats s. k. huggarkurser. Under

tiden den 1 januari 1941—den 30 april 1942 deltogo i sådana kurser sammanlagt

13,900 personer. Härjämte hava för tillgodoseende av verkstadsindustrins

behov av arbetskraft anordnats beredskapskurser för utbildning främst till

mekaniker och svetsare. Till deltagande i beredskapskurserna hava inskrivits

6,265 elever.

Härutöver hava särskilda åtgärder vidtagits för utnyttjande av värnpliktig

arbetskraft under förstärkt försvarsberedskap. Den värnpliktige kan sålunda

för att tillgodose arbetsmarknadens behov under olika förutsättningar erhålla

mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, anstånd med inställelse

viss tid under beredskap eller hempermittering för längre eller kortare tid

respektive hemförlovning från pågående beredskapstjänstgöring.

Beträffande arbetslöshetsläget under det senast förflutna året kan

konstateras, att en viss återhämtning ägt rum inom de sysselsättningsområden,

som under det första året efter krigsutbrottet drabbades av kris, främst byggnadsverksamheten

och dess materialindustrier. Denna återhämtning återspeglas

i de till statens arbetsmarknadskommission inkommande rapporterna angående

nyanställningar och entlediganden under år 1941, varav framgår, att —

bortsett från gruppen malmbrytning och metallindustri, som redovisade en

ökning i antalet nyanställda med 7,861 — byggnadsverksamhet samt jord- och

stenindustri ökat mest eller med respektive 3,801 och 1,363 anställda. Minskning

i antalet sysselsatta redovisas endast för läder-, hår- och gummivaruindustri

med 696 anställda.

Antalet rapporterade hjälpsökande arbetslösa utgjorde under år 1941 i

genomsnitt 22,219 mot 13,367 år 1940. Den relativt höga siffran för år 1941 är

huvudsakligen bestämd av det under årets förra del ännu tämligen stora hjälpbehovet.

Arbetslösheten inom fackförbunden visar en lägre procentsiffra för

år 1941 än för år 1940 eller 11.3 mot 11.8. Vid utgången av mars månad 1942

utgjorde motsvarande tal 11.8 procent, vilket är den lägsta marssiffra, som

noterats efter 1920. Det förbättrade läget inom byggnadsindustrin återspeglas

jämväl i siffrorna från fackförbunden. Arbetslösheten inom byggnadsträarbetarförbundet

utgjorde i mars 1941 47.o mot 39.3 ett år senare. För murareförbundet

voro motsvarande siffror 58.5 och 48.3.

Liksom under år 1940 var även under år 1941 en mycket stor procent av de

arbetslösa att finna i storstäderna samt Göteborgs och Bohus och Västernorrlands

län. Av antalet hjälpsökande kommo under år 1941 45.2 procent på

städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta torde sammanhänga med att

de av krisen hårdast drabbade områdena äro koncentrerade till storstäderna

och att överflyttning av arbetskraft från storstäderna till bristområden medfört

större svårigheter än på andra håll. Den kvarstående arbetslösheten i storstäderna

torde till en mycket stor del omfatta byggnadsarbetare, varför åtgärder

för ökad byggnadsverksamhet torde komma att i hög grad minska den

för närvarande höga arbetslösheten i nämnda städer.

Vad angår den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har statens

arbetsmarknadskommission givit uttryck för den uppfattningen, att i fortsätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

o

ningen av innevarande år arbetsmarknaden kan komma att i högre grad än

hittills präglas av brist på arbetskraft inom vissa områden. Sådan brist på

arbetskraft synes numera ha uppkommit inom skogsbruket. En viss konkurrens

om arbetskraften har uppstått särskilt mellan jordbruket och torvindustrin.

Då det här rör sig om för folkhushållct livsviktiga områden får man

vara beredd på att mera ingripande åtgärder än hittills måste företagas.

Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit viss ändring i de bestämmelser

angående statsbidrag till kommunernas utgifter för arbetslöshetshjälp, vilka

godkänts av 1941 års riksdag. Kommissionens förslag innebär, att i underlaget

för det s. k. årskostnadsbidraget — d. v. s. det statsbidrag, som fastställes

med ledning av kommunens efter kalenderårets slut framkomna totalkostnad

för under året bedriven hjälpverksamhet för arbetslösa — skola i vissa

fall få inräknas jämväl kostnader för ränta och amortering å lån upptagna för

utgifter, som belöpt å tiden före det de nu gällande bestämmelserna den 1

januari 1941 började tillämpas. Ett bifall till kommissionens förslag skulle

medföra, att högst 12 inom Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län

belägna kommuner skulle komma i åtnjutande av statsbidrag för berörda ränteoch

amorteringsutgifter. Statsbidrag till sådana utgifter har kommissionen

beräknat för år 1941 komma att utgå med högst 100,000 kronor.

Bestämmelserna hava avsetts skola så utformas, att dylikt bidrag tillfölle

kommun, som hade att dragas med utgifter för tidigare arbetslöshet och fortfarande

hade relativt sett betydande arbetslöshetskostnader.

Jag är efter övervägande av frågan beredd att förorda en ändring av statsbidragsgrunderna

i enlighet med kommissionens förslag.

Det synes icke nödvändigt att redan i detta sammanhang fatta slutlig ställning

till den av arbetsmarknadskommissionen föreslagna ändringen beträffande

tillsättning av tjänster hos länsarbetsnämnderna. Det förefaller mig

emellertid som om en överflyttning även formellt av beslutanderätten från

nämnderna till kommissionen vore motiverad åtminstone i fråga om dels mera

kvalificerade tjänster, dels ock tjänster, genom vilkas bestridande meritering

regelmässigt sker till befattningar av förstnämnda slag.

Komplettering av ofullständiga jordbruk. I skrivelse den 21 oktober 1941

har Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjort framställning

örn anvisande av ytterligare medel för fortsatt inventering av de ofullständiga

jordbruken i Blekinge län.

Härom anför departementschefen för egen del följande.

Som jag ovan framhållit var den inventering av de ofullständiga jordbruken

i Blekinge län, vartill medel första gången anvisades för budgetåret

1938/39, avsedd att pågå allenast två år. Jämlikt riksdagens medgivande hava

emellertid medel anvisats för inventeringens fortsättande till och med utgången

av innevarande budgetår. Blekinge läns hushållningssällskap har

hemställt, att medel måtte ställas till sällskapets förfogande för inventeringens

fortsättande jämväl under budgetåren 1942/43 och 1943/44.

Ifrågavarande inventeringsarbete har av skilda anledningar ej kunnat fortskrida

i den takt, som från början avsetts. En bidragande orsak härtill har

varit, att den jordbrukskonsulent, som närmast haft att ägna sig åt inventeringsarbetet,

delat sin tid mellan nämnda arbete och andra hushållningssällskapet

åvilande arbetsuppgifter. Någon säker uppfattning beträffande

värdet av inventeringen har därför ännu ej kunnat erhållas. Lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen hava tillstyrkt, att bidrag av statsmedel beviljas

för inventeringens fortsättande under ytterligare två år, men därvid förutsatt

att konsulenten mera odelat än hittills ägnar sig åt inventeringsarbetet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

För ernående av avsett utbyte av ifrågavarande jordbruksinventering anser

jag mig böra tillstyrka framställningen om att densamma fortsättes under

ytterligare två budgetår. Jag förutsätter emellertid därvid, att inventeringsarbetet

fortskrider i raskare takt än hittills, och jag har för avsikt att, därest

medel beviljas för ändamålet, föreslå Kungl. Maj:t att såsom villkor för statsbidrag

föreskriva, att väsentligt längre tid än under sistförflutna budgetåret ägnas

åt inventeringsarbetet. Emot lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet

för budgetåren 1942/43 och 1943/44, 5,000 respektive 10,000 kronor,

har jag intet att erinra. Det för nästa budgetår erforderliga beloppet torde

böra bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsamhet.

Företagarföreningar inom vissa län. Företagarföreningarna hava till uppgift

att befordra möjligheterna för lönande småföretagsamhet i vederbörande

län. Verksamheten omfattar dels långivning på fördelaktiga villkor samt i

vissa fall subvention, dels ock konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell

natur.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten

erhålla företagarföreningarna statsbidrag från anslag under tionde huvudtiteln,

som för budgetåret 1941/42 utgör 60,000 kronor. Anslaget har disponerats

på följande sätt:

Norrbottens småindustriförening u. p. a............................... kronor 9,500

Västerbottens företagareförening u. p. a............................... » 9,000

Jämtlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a................... » 9,000

Gävleborgs läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Värmlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Bohusläns företagareförening u. p. a.................................. » 8,500

Summa kronor 60,000

Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd

med inalles 1,689,500 kronor, därav 1,070,000 kronor såsom lån och

619,500 kronor såsom subvention.

Departementschefen anför för egen del följande.

Företagarföreningarna hava visat sig fylla en betydelsefull uppgift för

befordrande av småföretagsamheten inom de län, där sådana föreningar

bildats. Jag anser därför nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd

från statsmakternas sida i samma former som hittills. För nästa budgetår

torde ett lika stort belopp som det för innevarande budgetår beräknade, eller

500,000 kronor, vara erforderligt för ändamålet. Detta bör lämpligen —

liksom hittills huvudsakligen skett — anvisas från medlen till främjande av

företagsamhet.

Inköp av gatsten för statens räkning. I skrivelse den 13 november 1941

har statens steninköpskommitté gjort framställning örn anvisande av medel

för inköp av gatsten under nästa budgetår, varöver statens arbetsmarknadskommission

yttrat sig.

Departementschefen anför för egen del följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

7

Den nedgång i antalet inom stenindustrien sysselsatta arbetare, som ägt

rum under de senaste åren, har fortgått jämväl under år 1941. Under tiden

januari—september nämnda år voro i genomsnitt 1,600 arbetare sysselsatta

inom stenindustrien, varav 1,100 med beställningar för statens räkning. I

november 1941 beräknades arbetsstyrkan uppgå till endast omkring 1,400 man.

Denna reducering av antalet stenarbetare bär skett genom överflyttning av

arbetare till andra områden, varest brist på arbetskraft förelegat, främst viktiga

anläggningsarbeten. Då överföringen i första hand omfattat arbetare med

fullgod arbetsförmåga, företrädesvis yngre arbetare, torde en stor del av den

kvarvarande arbetarstammen icke kunna överföras till andra arbetsområden.

Då någon gatstensexport i större omfattning ej är att påräkna, torde större

delen av de kvarvarande stenarbetarna behöva sysselsättas med beställningar

av gatsten för statens räkning. Det för sådana beställningar för nästa budgetår

erforderliga beloppet har statens steninköpskommitté uppskattat till i runt

tal 3,000,000 kronor.

Som förut nämnts ha för de statliga steninköpen under de senaste budgetåren

anvisats ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln. Härjämte har riksdagen

bemyndigat Kungl. Maj:t, att, i den män det sålunda anvisade anslaget

skulle visa sig vara otillräckligt för att undvika arbetslöshet bland stenarbetarna,

för ändamålet disponera anslag som anvisats för arbetsmarknadens

reglering. Med hänsyn till smågatstenstillverkningens karaktär av hjälpverksamhet

anser jag i likhet med statens arbetsmarknadskommission det vara

lämpligast, att i den mån statsinköp sker av gatsten medel härför helt anvisas

under nyssnämnda anslag.

Arbetsmarknadskommissionen har vidare ifrågasatt, huruvida det under

nuvarande förhållanden kan anses erforderligt, att administrationen av de

statliga stenbeställningarna sker genom särskilt organ vid sidan av arbetsmarknadskommissionen.

För egen del finner jag tillräckliga skäl härför icke

längre föreligga utan förordar, att statens steninköpskommitté upphör med

utgången av innevarande budgetår och att dess uppgifter anförtros åt en särskild

delegation inom statens arbetsmarknadskommission.

Någon förändring i de principer för inköp av gatsten för statens räkning

som hittills tillämpats torde icke böra ske.

Medelsbehovet för budgetåret 1942/43. I anslagsfrågan anför departement.schefen

följande.

Statens arbetsmarknadskommission har uppskattat det under anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för nästa budgetår erforderliga

medelsbehovet till i runt tal 40,000,000 kronor. Då kommissionen emellertid

räknar med en reservation vid nästkommande budgetårsskifte av omkring

20,000,000 kronor, har kommissionen föreslagit, att anslaget för budgetåret

1942/43 upptages till 20,000,000 kronor. Kommissionen har emellertid härvid

framhållit, att nu icke förutsebara faktorer kunna radikalt förändra förutsättningarna

för en reglering av arbetsmarknaden och medföra kostnader, som

väsentligt överstiga de beräknade.

Det för arbetsmarknadsreglerande åtgärder för nästa budgetår erforderliga

beloppet kan givetvis nu endast approximativt beräknas. Bostadsbyggandets

omfattning kommer, såvitt nu kan bedömas, att bli ungefär dubbelt så stor

som år 1941. Arbetslösheten inom byggnadsindustrin, som hittills varit mycket

betydande, kommer alltså att väsentligen nedgå. Inom andra områden föreligger

ingen oroväckande arbetslöshet. Däremot finnas områden med påtaglig

brist på arbetskraft. Under sådana omständigheter synes anslagsberäkningen

böra grundas på en relativt optimistisk bedömning av läget. Med tanke på de

behov, som man vid rådande läge på arbetsmarknaden kan förutse, synes det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

Utskottet.

möjligt att reducera det av arbetsmarknadskommissionen beräknade beloppet

till 14 miljoner kronor. För att emellertid erhålla någon reserv, så att en

viss försämring i arbetsmarknadsläget skall kunna mötas, utan att därför tillläggsanslag

skall behöva äskas, föreslår jag, att anslaget bestämmes till

19,000,000 kronor. Jag vill erinra örn att eventuella statsinköp av gatsten

skola, i motsats till vad för närvarande är fallet, helt bestridas av förevarande

anslag. Av nyssnämnda belopp torde vidare cirka 2,000,000 kronor böra stå

till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsamhet, bland annat

för att möjliggöra fortsatt stöd åt företagarföreningarna samt för inventering

av ofullständiga jordbruk i Blekinge län.

Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna bliva beroende

av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan

uppgjorda kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. En

höjning av avlönings- och omkostnadsanslagen i jämförelse med de av 1941 års

riksdag anvisade — 3,750,000 respektive 2,100,000 kronor — torde vara oundviklig

med hänsyn till att de arbetsmarknadsreglerande åtgärderna visat sig

kräva en större administrativ apparat än förut räknats med. Å andra sidan

torde den faktiska medelsförbrukningen under innevarande budgetår icke

böra vara uteslutande vägledande vid anslagsberäkningen. Med hänsyn till

svårigheterna att nu kunna bedöma utvecklingen synes nämligen anslagsberäkningen

böra grundas på antagandet att den nuvarande medelsförbrukningen

kan bringas att nedgå. Jag beräknar därför anslaget för nästa budgetår till

Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar till 4,600,000 kronor och till

Statens arbetsmarknadskommission: Omkostnader till 2,250,000 kronor.

Yad departementschefen anfört i fråga örn viss ändring i de bestämmelser

angående statsbidrag till kommunernas utgifter för arbetslöshetshjälp, vilka

godkänts av 1941 års riksdag, föranleder icke erinran från utskottets sida.

Yid prövningen av förslag till nya grunder för kontantunderstöden förutsatte

fjolårets riksdag, att de fastställda understödsbeloppen genom Kungl.

Maj:ts försorg komme att underkastas jämkningar såväl uppåt som nedåt efter

de förändringar, som levnadskostnaderna och andra på beloppens storlek inverkande

omständigheter undergå. I anslutning härtill har, såsom framgår av

den i propositionen å sid. 63 och 64 lämnade redogörelsen, de belopp, med

vilka dagunderstöd högst må utgå, från och med den 1 april 1942 genomgående

höjts, varjämte vissa förbättringar vidtagits beträffande hyreshjälpen. I motionen

II: 164 har föreslagits vissa höjningar utöver dem, som sålunda genomförts.

Utskottet anser icke närmare direktiv från riksdagens sida rörande

ifrågavarande belopp för närvarande påkallade, men förutsätter, att Kungl.

Maj:t alltjämt följer utvecklingen av de förhållanden, vilka böra inverka på

beloppens storlek, och vidtager de jämkningar, som omständigheterna må

föranleda.

I anledning av vad departementschefen anfört i fråga örn befogenheten att

tillsätta tjänster hos länsarbetsnämnderna vill utskottet framhålla att denna

befogenhet enligt 4 § kungörelsen den 7 maj 1940 (nr 329) örn statlig ledning

av den offentliga arbetsförmedlingen tillkommer länsarbetsnämnd. Vid meddelandet

av beslut örn anställning och beträffande anställningsvillkoren skall

nämnden jämväl iakttaga vad arbetsmarknadskommissionen därutinnan föreskriver.

Det förutsattes vid tillkomsten av nämnda bestämmelse, att kommis
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

9

siemens medverkan framför allt skulle avse att tillskapa en förut icke befintlig

kompetenskontroll, så att oavsett lokala intressen befattningarna skulle

tillsättas med de lämpligaste sökandena. Utskottet är icke berett att utan närmare

utredning rörande organisationen av kommissionen och densamma

underlydande organ tillstyrka ändring i berörda, nu gällande föreskrifter i

ämnet.

I motionerna I: 281 och II: 414 har föreslagits, att personalen vid arbetsförmedlingsorganen

tillerkännes förbättring i avlöningsförmånerna med

anledning varav arbetsmarknadskommissionens avlöningsanslag borde höjas

med 400,000 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet är icke

berett att nu taga ställning till denna fråga och kan med hänsyn härtill icke

tillstyrka bifall till motionerna.

På sätt departementschefen förordat bör fortsatt stöd lämnas företagarföreningarna.

Det för ändamålet beräknade beloppet, 500,000 kronor, torde

böra godtagas. Under erinran örn att föreningarna därutöver erhålla stöd från

ett under tionde huvudtiteln för nästa budgetår beviljat anslag å 80,000 kronor

till upplysnings- och organisationsverksamhet ifråga om hantverk och småindustri

kan utskottet icke finna tillräckliga skäl föreligga att, på sätt i motionerna

I: 84 och II: 134 föreslagits, bevilja ett särskilt bidrag örn 25,000

kronor till Bohusläns företagarförening.

Utskottet ansluter sig till förslaget, att 3,000,000 kronor böra avses för

beställningar av gatsten för statens räkning. Icke heller har utskottet funnit

anledning till erinran mot att ifrågavarande utgifter nu överflyttas till anslaget

för arbetsmarknadens reglering och att verksamheten övertages av en

delegation inom arbetsmarknadskommissionen. Emellertid vill utskottet beträffande

sammansättningen av denna delegation, framhålla, att arbetsgivare

och arbetstagare böra vara representerade däri på motsvarande sätt som

hittills i statens steninköpskommitté, vars verksamhet är avsedd att upphöra.

I övrigt förutsätter utskottet, att denna verksamhet handhaves och bedrives

efter samma grunder som hittills.

Utskottet är icke berett att, såsom i motionerna I: 84 och II: 134 föreslagits,

tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan örn ytterligare åtgärder till

främjande av näringslivet inom Bohusläns stenindustriområde.

övriga, ovan ej behandlade delar av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet

funnit sig böra tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 84, I: 281, II: 134, II: 164 och II: 414,

för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under femte huvudtiteln

anvisa

a) till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av 4,600,000 kronor;

b) till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkost-’

noder ett förslagsanslag av 2,250,000 kronor;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 221.

c) till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av 19,000,000 kronor.

Stockholm den 18 juni 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson,

Bäckström, Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Bäcklund, Carlström, Karl

Andersson, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol,

Ward, Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård, Bergström, Mårtensson, Åqvist,

Lindholm, Lundberg i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Eriksson i Frägsta.

Reservation

av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson och Mårtensson, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 84 och U: 134.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:467 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 9 i texten