Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för H. G. Persson m. fl. från ersättningsskyldighet m. m.
1942-02-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för H. G. Persson m. fl. från ersättningsskyldighet m. m.
Dokumentets text
8
. Statsutskottets utlåtande Nr 88.
Nr 38.
Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1942 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående befrielse för H. G. Persson m. fl. från
ersättningsskyldighet m. m.
(lia avd.)
1 :o) I propositionen nr 35, som för förberedande behandling i vad den avser
Kungl. Maj:ts under punkterna l:o) och 2:o) gjorda framställningar remitterats
till statsutskottet och i övrigt till bankoutskottet, har Kungl. Majit, under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 23 januari 1942, under punkt l:o) föreslagit riksdagen medgiva, att
Hans Gunnar Persson må, därest han inom tid, som av Kungl. Majit må
bestämmas, till arméförvaltningen inbetalar ett belopp av 150 kronor, befrias
från återstående betalningsskyldighet till kronan enligt krigshovrättens utslag
den 11 juli 1940.
Den 24 februari 1940 förde värnpliktige nr 276 8/1935 Hans Gunnar Persson
enligt order en för Wendes artilleriregemente inlejd lastbil under övningskörning.
Efter körningens slut parkerades bilen å regementets kaserngård.
Persson underlät emellertid att tömma kylaren, med påföljd att denna under
den följande natten frös sönder.
Vederbörande krigsfiskal yrkade att Persson måtte förpliktas ersätta kronan
kostnaderna för bilens reparation med 474 kronor 47 öre. Wendes artilleriregementes
krigsrätt fann genom utslag den 19 mars 1940 väl utrett, att Persson
ådagalagt vårdslöshet och försummelse. Enär denna vårdslöshet med hänsyn
till omständigheterna i målet skäligen icke borde medföra skyldighet för
honom att gälda de därigenom uppkomna skadorna, lämnades emellertid krigsfiskalens
talan utan bifall.
Krigshovrätten, där krigsfiskalen besvärat sig, prövade genom utslag den
11 juli 1940 rättvist att, med ändring av krigsrättens utslag, förplikta Persson
att till kronan utgiva ersättning med nämnda belopp. -— Jämlikt 30 kapitlet
6 § rättegångsbalken ägde Persson ej fullfölja talan mot krigshovrättens
utslag.
I en av chefen för armén den 17 september 1940 överlämnad skrift har
Persson anhållit örn befrielse från skadeståndsskyldigheten. Persson har
framhållit, att han vore jordbruksarbetare och ej kunde anses vara en särskilt
van motorman. Utkrävandet av det honom ådömda skadeståndet skulle för
honom få svåra ekonomiska konsekvenser. Med allenast tre veckors uppehåll
Statsutskottets utlåtande Nr 88. 9
hade han sedan mitten av februari 1940 varit inkallad till beredskapstjänst,
vilken medfört svårt ekonomiskt avbräck.
Chefen för Wendes artilleriregemente och militärområdesbefälhavaren i
södra militärområdet hava tillstyrkt bifall till ansökningen.
Arméförvaltningens tyg- och civila departement hava icke velat motsätta sig,
att sökanden, därest han inom tid, som av Kungl. Maj:t bestämdes, inbetalade
150 kronor, befriades från återstående betalningsskyldighet.
Statskontoret har på anförda skäl ansett, att sökanden borde inbetala omkring
hälften av det ådömda ersättningsbeloppet.
Departementschefen har i överensstämmelse med det av arméförvaltningens
tyg- och civila departement framställda förslaget förordat, att Persson mot
inbetalande till statsverket av 150 kronor befrias från därefter återstående
skadeståndsskyldighet. Det borde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma
den tidpunkt, inom vilken ifrågavarande betalningsskyldighet skall vara
fullgjord.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag
eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört, får
hemställa,
att riksdagen må medgiva, att Hans Gunnar Persson må,
därest han inom tid, som av Kungl. Majit må bestämmas, till
arméförvaltningen inbetalar ett belopp av 150 kronor, befrias
från återstående betalningsskyldighet till kronan enligt krigshovrättens
utslag den 11 juli 1940.
2:o) Under punkten 2:o) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,
att fjorton av departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll uppgivna
personer må befrias från dem åliggande skyldighet att till kronan utgiva
dem var för sig ådömda skadestånd, tillhopa 3,418 kronor 79 öre.
Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för dels de
intill den 1 juli 1939, dels ock de från och med samma dag gällande bestämmelserna
beträffande skadeståndsskyldighet för förare av motorfordon,
som tillhöra eller nyttjas av staten. Den nu gällande förordningen, som
av Kungl. Majit med riksdagen utfärdats den 22 juni 1939 (nr 286) innebär
i förhållande till den tidigare gällande avsevärda lättnader för förare av
militära fordon. Några övergångsbestämmelser, varigenom de nya föreskrifterna
förklarats skola vara tillämpliga även beträffande skador, som
inträffat före den 1 juli 1939, hava icke meddelats och ej heller vid riksdagens
behandling av detta ärende ifrågasatts.
I gemensam skrivelse den 12 december 1941 hava arméförvaltningens tyg- och
civila departement till Kungl. Majit överlämnat handlingarna i fjorton särskilda,
på tygdepartementets handläggning beroende ärenden, där förare av kronan tillhöriga
motorfordon före den 1 juli 1939 förpliktats att till kronan utgiva
ersättning för skada i följd av trafik med motorfordon, samt anfört, att i
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 35—38.
Utskottet.
503 42 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr HS.
samtliga dessa fall omständigheterna finge anses hava varit sådana, att ersättningsanspråk
icke skulle hava från kronans sida framställts, därest vid
den föreliggande tidpunkten de nja bestämmelserna varit gällande. Ersättningsbeloppen
hade av olika anledningar icke uttagit® hos vederbörande
förare -—- ehuru i vissa fall smärre avbetalningar gjorts — varför förarna alltjämt
häftade i skuld till statsverket med vissa närmare angivna belopp, tillhopa
3,418 kronor 79 öre. Under åberopande av vad sålunda och i övrigt
anförts och då ämbetsverken funne billighetsskäl tala för att här ifrågavarande
personer icke försattes i sämre ställning än de, å vilka förenämnda
förordning den 22 juni 1939 vore tillämplig, hemställde ämbetsverken, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att med framställningen avsedda
personer finge befrias från skyldighet att till kronan gälda dem ännu
åvilande skadeståndsbelopp.
Statskontoret har funnit vad i ärendet anförts utgöra tillräckliga skäl för
efterskänkande av statsverkets ifrågavarande fordringar samt tillstyrkt, att
proposition i ämnet måtte avlåtas till riksdagen.
För de i framställningen avsedda ärendena har departementschefen lämnat
följande redogörelse:
1) Värnpliktige nr 388 53/193G F. E. Johansson, som vid framförande av
en kronan tillhörig lastbil den 15 juni 1937 i Stockholm sammanstött med
ett spårvägståg, varvid bland annat bilen skadats, dömdes den 17 augusti
1937 av Stockholms rådhusrätt för ovarsamt framförande av motorfordon till
20 dagsböter örn 2 kronor samt förpliktades att i skadestånd till kronan utgiva
920 kronor 81 öre. Utslaget har vunnit laga kraft. Johansson har vid
verkställd undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
2) Värnpliktige nr 394 2. komp. 12 G. O. Olsson, som vid framförande
av en kronan tillhörig motorcykel den 13 augusti 1937 i Linköping sammanstött
med en automobil, varvid bland annat motorcykeln skadats, dömdes
den 18 november 1937 av rådhusrätten i Linköping för ovarsamt framförande
av motorfordon till 15 dagsböter om 1 krona samt förpliktades att till kronan
utgiva ej mindre skadestånd med 66 kronor 48 öre än även ersättning för
rättegångskostnaderna med 60 kronor. Utslaget har vunnit laga kraft. Olsson
har vid verkställd undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
3) Värnpliktige nr 660 60/1936 E. E. Eriksson, som vid framförande av
en kronan tillhörig personbil den 2 april 1937 å allmän väg i trakten av
Sollefteå kört av vägbanan, varvid bilen skadats, dömdes 27 april 1937 av
krigsrätten vid Norrlands trängkår för försummelse i tjänsten till disciplinstraff
av vaktarrest i tre dagar samt förpliktades att i skadestånd till kronan
utgiva 187 kronor 79 öre. Utslaget har vunnit laga kraft. Eriksson har vid
verkställd undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
4) Värnpliktige nr 83 29/1936 N. H. L. Nilsson, som vid framförande av
en kronan tillhörig motorcykel den 16 juli 1937 å allmän landsväg inom
Kyrkefalla socken i Skaraborgs län sammanstött med en mötande bil, varvid
motorcykeln skadats, dömdes den 8 oktober 1937 av Kåkinds häradsrätt för
ovarsamt framförande av motorfordon till 10 dagsböter örn 2 kronor samt förpliktades
att i skadestånd till kronan utgiva ett jämkat belopp av 51 kronor
60 öre. Utslaget har vunnit laga kraft. Nilsson har vid verkställd undersökning
befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
5) Värnpliktige nr 581 45/1935 O. E. J. Ohrberg, som vid framförande
av en kronan tillhörig lastbil den 25 augusti 1937 å allmän landsväg inom
Statsutskottets utlåtande Nr o''S.
11
Kronobergs län kört av vägbanan, varvid bilen skadats, dömdes den 17 september
1937 av krigsrätten vid Norrlands trängkår för försummelse i tjänsten
till disciplinstraff av vaktarrest i en dag samt förpliktades att i skadestånd till
kronan utgiva 95 kronor 60 öre. Sedan utslaget överklagats av vederbörande
åklagare, fastställdes detsamma av krigshovrätten den 9 november 1937.
Krigshovrättens utslag har vunnit laga kraft. Ohrberg har vid verkställd
undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
6) Värnpliktige nr 8 60/1934 E. Nylander, som vid framförande av en
kronan tillhörig motorcykel den 10 september 1937 kört av vägbanan, varvid
motorcykeln skadats, åtog sig skriftligen att såsom ersättning för reparationskostnaderna
till kronan inbetala ett belopp av 100 kronor. Genom beslut den
1 mars 1938 förpliktade lagsökningsdomaren i Gävle Nylander att till kronan
inbetala ifrågavarande belopp jämte sex procent ränta därå från den 1
december 1937 samt 10 kronor i ersättning för lagsökningskostnaden. Nylander
har vid verkställd undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
7) Värnpliktige nr 16 59/1937 G. Hedberg, som vid framförande av en
kronan tillhörig lastbil den 13 augusti 1938 å allmän väg i trakten av Sollefteå
kört av vägbanan, varvid bilen skadats, dömdes den 10 september 1938 av
krigsrätten vid Norrlands trängkår för försummelse i tjänsten till disciplinstraff
av vaktarrest i två dagar samt förpliktades att i skadestånd till kronan
utgiva 870 kronor 50 öre. Utslaget överklagades icke. Hedberg, som å
beloppet avbetalat 2 kronor, har vid verkställd undersökning befunnits sakna
utmätningsbara tillgångar.
8) Värnpliktige nr 1 57/1937 C. J. I. Larsson dömdes den 21 juli 1938
av krigsrätten vid Norrlands trängkår för försummelse i tjänsten till disciplinstraff
av vaktarrest i två dagar samt förpliktades att i skadestånd till kronan
för genom hans förvållande uppkommen skada å en kronan tillhörig bil
erlägga 48 kronor 40 öre. Larsson, som å nämnda belopp avbetalat 10 kronor,
har vid verkställd undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
9) Värnpliktige nr 581 28/1938 K. D. A. Nygren, som vid framförande
av en kronan tillhörig lastbil den 26 april 1939 i Karlstad sammanstött med
ett under gång varande tågsätt, varvid bilen skadats, dömdes den 31 maj 1939
av rådhusrätten i Karlstad för ovarsamt framförande av motorfordon till 15
dagsböter om 2 kronor samt förpliktades att i skadestånd till kronan utgiva
375 kronor 5 öre. Utslaget har vunnit laga kraft.
10) Värnpliktige nr 680 46/1933 13. A. Andersson, som vid framförande
av en kronan tillhörig lastbil den 2 januari 1934 i Stockholm sammanstött
med en omnibus, varvid bland annat bilen skadats, dömdes den 8 mars 1934
av Stockholms rådhusrätt för ovarsamt framförande av motorfordon till 8
dagsböter om 2 kronor samt förpliktades att i skadestånd till kronan utgiva
37 kronor 90 öre. Av det utdömda beloppet lia 6 kronor 20 öre inbetalats.
Utslaget har vunnit laga kraft.
11) Korpralen vid Signalregementet E. T. Johnsson, som vid framförande
av en kronan tillhörig personbil den 29 april 1938 i Stockholm sammanstött
med ett spårvägståg, varvid bilen skadats, dömdes den 26 september
1938 av Stockholms rådhusrätt för ovarsamt framförande av motorfordon till
8 dagsböter örn 2 kronor samt förpliktades — delvis solidariskt med föraren
å spårvägståget att i skadestånd till kronan utgiva 199 kronor 33 öre.
Sedan utslaget överklagats av föraren å spårvägståget fann Svea hovrätt i
utslag den 20 april 1939 skäligt att, med ändring av överklagade utslaget,
befria spårvägsföraron från ansvar och ersättningsskyldighet i målet, vadan
således Johnsson ensam förpliktades erlägga skadeståndsbeloppet. Svea
hovrätts utslag har vunnit laga kraft.
12) Värnpliktige nr 317 12/1931 H. J. J. F. Sörensen, som vid fram
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 38.
Utskottet.
förande av en kronan tillhörig lastbil den 11 juni 1932 påkört en bensinpump,
som därvid blivit skadad, dömdes den 5 juli 1932 av krigsrätten vid Svea
trängkår för försummelse och vårdslöshet vid fullgörande av tjänsteplikt till
disciplinstraff av vaktarrest i två dagar samt att ersätta kronan kostnaderna
för pumpens iståndsättande med 71 kronor 30 öre. Utslaget har vunnit laga
kraft. Sörensen har vid verkställd undersökning befunnits sakna utmätningsbara
tillgångar.
13) Värnpliktige nr 598 1/1934 L. V. Cederholm, som vid framförande
av en lastbil den 17 september 1935 från Frösunda till Järvafältet under backning
påkört en annan, av kronan inlejd lastbil, som därvid erhållit vissa
skador, förpliktades genom utslag den 27 september 1935 av regementskrigsrätten
vid Fälttelegrafkåren att i skadestånd till kronan utgiva 205 kronor 23
öre. Utslaget har vunnit laga kraft.
14) Värnpliktige nr 334 27/1934 K. G. L. Jonsson, som vid framförande
av en kronan tillhörig bil den 20 juli 1935 i trakten av Linköping kört av vägbanan,
varvid bilen skadats, dömdes den 18 oktober 1935 av krigsrätten vid
Svea trängkår dels för försummelse i tjänsten till disciplinstraff av vaktarrest
i tre dagar, dels ock för ovarsamt framförande av motorfordon till 10
dagsböter om 2 kronor samt förpliktades, bland annat, att i skadestånd till
kronan utgiva 137 kronor. Utslaget har vunnit laga kraft. Jonsson har vid
verkställd undersökning befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
För egen del har departementschefen i ärendet anfört, bland annat, följande.
Av ovanstående summariska redogörelse för skadefallen framgår, att de
utdömda skadeståndsbeloppen i allmänhet äro tämligen obetydliga, att i de
fall, då överhuvudtaget ansvarstalan förts, de utmätta straffen — vare sig det
gällt dagsböter eller disciplinstraff — äro relativt låga, varför någon högre
grad av vårdslöshet knappast torde hava förelegat, samt att i flertalet fall
vederbörande förare konstaterats sakna utmätningsbara tillgångar.
Då departementschefen i likhet med arméförvaltningens tyg- och civila
departement och statskontoret funnit starka billighetsskäl tala för att skadeståndsskyldighet
ej vidare bör göras gällande mot de med framställningen
avsedda personerna, har han funnit sig böra förorda, att de befrias från
sin skadeståndsskyldighet.
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, far utskottet
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må medgiva, att de fjorton i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 23 januari 1942 uppgivna personerna
må befrias från dem åliggande skyldighet att till kronan
utgiva skadestånd, tillhopa 3,418 kronor 79 öre.
Stockholm den 27 februari 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 35.
Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för H. G. Persson m. fl. från ersättningsskyldighet m. m. a1 i texten