Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående disposition av Härnösands stifts byggnadskassa.
1942-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:42, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående disposition av Härnösands stifts byggnadskassa.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 1$.
1
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1942 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående
disposition av Härnösands stifts byggnadskassa.
(2:a avd.)
I propositionen nr 49 Ilar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 23 januari
1942, föreslagit riksdagen medgiva, att behållningen i Härnösands stifts
byggnadskassa må tillföras domkapitlets i samma stift synodalkassa att
av domkapitlet disponeras på sätt departementschefen förordat.
Av statsrådsprotokollet inhämtas:
Domkapitlet i Härnösand har framlagt förslag till förändrad disposition
av stiftets byggnadskassa, varigenom dels domkapitelshusets underhåll
skulle säkerställas, dels stiftsbibliotekets lokalbehov skulle tillgodoses genom
upplåtelse av vissa utrymmen inom domkapitelshuset. Domkapitlets
förslag innebär, att stiftets byggnadskassa, som den 1 juli 1941 visat en
behållning av 31,306 kronor 74 öre, skulle överföras till domkapitlets »synodalkassa»,
d. v. s. det konto, över vilket domkapitelshusets inkomster och
utgifter redovisas. Genom överföringen skulle en bland byggnadskassans
tillgångar ingående fordran hos synodalkassan — vid sistnämnda tidpunkt
uppgående till 19,074 kronor — bortfalla. Den utöver fordringen föreliggande
behållningen i byggnadskassan har domkapitlet anhållit att få använda
som fond för domkapitelshusets framtida underhåll.
Till stöd för sin framställning har domkapitlet anfört:
Hos domkapitlet vöre sedan år 1936 inrättat Härnösands stiftsbibliotek,
avsett att till fromma för i första hand prästerskapets
fortsatta studier tjänstgöra som ett lokalt vetenskapligt bibliotek med teologien
som specialitet. Biblioteket ansåges vara en avdelning av domkapitlet
och sköttes utan egentliga kostnader av dess personal. Biblioteket hade
fått sin första skriftsamling genom ett stort antal gåvor från in- och utländska
teologiska författare, vartill lagts vad domkapitlet förut ägde av
teologiska tidskrifter, prästmötestryck och dylikt. Biblioteket hade där
Bihang
till riksdagens protokoll 191(2. 6 sami. Nr 42—44.
X
2
Statsutskottets utlåtande Nr 1$.
efter genom ytterligare gåvor från olika håll tillväxt utomordentligt hastigt.
Med hjälp av ett par av domkapitlet förvaltade fonder hade kompletterings-
och nyinköp i begränsad omfattning därjämte kunnat verkställas.
Ur samma fonder hade kunnat bestridas nödvändiga utgifter för katalogisering
och dylikt. Prästerskapet hade också lämnat frivilliga tillskott till
bibliotekskassan. Bokbeståndet omfattade nu 6,001 katalogiserade nummer,
till allra största delen inom teologiska och närbesläktade discipliner.
Lokalfrågan hade från början utgjort det största hindret för bibliotekets
utveckling. Hittills hade ett av domkapitlets arkivrum varit tillräckligt.
Ytterligare utvidgningsmöjligheter funnes nu ej längre.
Stiftsbibliotekets lokalfråga sammanhängde med den för domkapitlet
lika viktiga frågan örn underhåll av domkapitelshuset.
Den fastighet domkapitlet disponerade hade rättsligt sett en säregen
ställning. Då Härnösands stift bildats, hade Kungl. Majit den 5 mars
1648 beviljat ett kronotiondeanslag till delning mellan kyrkan i° staden
och ett hus för prästerskapets synodalmöten. Då gymnasiehus på 1700- talet uppförts, hade däri inrymts även synodallokalen och arbetsrum för
domkapitlet. När sedermera gymnasiehuset (nuvarande^ rådhuset) överlåtits
till Härnösands stad, hade domkapitlet fått behålla en byggnad,
som utgjort annex till gymnasiehuset. Å tomten, där byggnaden stöde,
hade laga fasta tidigare meddelats för konsistoriet. Givetvis vöre huset
trots detta en statens fastighet men det hade hittills kunnat utan riksstatens
belastande underhållas genom hyror och den domkapitlet alltjämt
tillgodokommande andelen av 1648 års ständigt sjunkande kronotiondeanslag.
Åren 1925—26 hade verkställts en genomgripande reparation.
Kostnaden därför hade bestritts genom ett amorteringslån på omkring
40,000 kronor, som med Kungl. Majrts medgivande den 19 december 1924
upptagits i några av domkapitlet förvaltade fonder. Genom nådigt brev
den 10 augusti 1934 hade domkapitlet erhållit rätt att placera lånets då
återstående belopp räntefritt i stiftets byggnadskassa. Vid utvidgning av
domkapitlets expeditionslokaler år 1937 hade lånet med Kungl. Majlis
medgivande den 22 april 1938 höjts med 1,800 kronor.
Det hade emellertid visat sig omöjligt att i längden underhålla fastigheten
med de medel som därför årligen stöde till buds, sedan amorteringen
fullgjorts. Synod alkassan hade för närvarande följande inkomster:
Hyror, sammanlagt................................ kronor 2,100:
Andel i kronotiondeanslag.......................... »_919; 78
Summa kronor 3,019: 78.
Därtill kunde komma någon ränta.
Örn från inkomstsumman droges amorteringssumman 1,440 kronor, återstode
allenast 1,579 kronor 78 öre. Ur sistnämnda belopp skulle betalas
fastighetsskatt samt avgifter för brandförsäkring, gatuunderhåll, vattenförbrukning,
gaturenhållning m. m. Vad som återstode försloge ej till husets
behöriga underhåll. Dess yttre hade, ehuru med dryga kostnader, hållits
i stånd men i det inre hade åtskilligt måst eftersättas.
Domkapitlet måste anse, att domkapitelshuset i Härnösand hade en i
jämförelse med andra statens fastigheter och även med flertalet övriga
3
Statsutskottets utlåtande Nr 1$.
domkapitelsbyggnader ofördelaktig ställning. Tack vare försiktig förvaltning
hade huset hållits i stånd utan särskild kostnad för statsverket, under
det att andra domkapitelsbyggnader tillerkänts betydande statsanslag för
ombyggnadsarbeten. Ett avlägsnande av skuldbördan skulle för domkapitlet
utgöra en befrielse från de största bekymren och lämna ökad rörelsefrihet
för underhåll av huset. Samtidigt skulle, då huset bleve mindre beroende
av hyresintäkter, ett nu för 800 kronor örn året uthyrt utrymme
kunna inredas till stiftsbibliotekslokaler.
En nära till hands liggande möjlighet att uppnå skuldfrihet utan belastande
av statsverket såge domkapitlet i ett överlåtande på domkapitlet av
Härnösands stifts byggnadskass a.
Stiftens byggnadskassör hade visserligen tillkommit för tillgodoseende av
de allmänna läroverkens behov och för sådant ändamål disponerats av
domkapitlen. Numera gällde, att utbetalning från byggnadskassa icke finge
ske utan Kungl. Maj:ts tillstånd.
Byggnadskassornas medel vore av övervägande ecklesiastik natur. Om
kassorna ej längre hade någon vägande betydelse för det ändamål, för vilket
de tillkommit, förefölle det därför vara i och för sig rätt naturligt, att
en dylik kassa finge tillfalla en myndighet, från vars verksamhetsområde
den härflutit.
Det syntes också numera vara så, att samtliga läroverkskommuner i
Härnösands stift åtagit sig byggnadsskyldighet för läroverkens behov utan
förbehåll örn tillskott från stiftets byggnadskassa.
Om byggnadsskulden avlyftes från Härnösands domkapitelshus genom
att byggnadskassan överföres till synodalkassan, skulle huset erhålla en relativt
tryggad ställning. Den del av byggnadskassans behållning, som icke
redan ställts till synodalkassans förfogande som byggnadslån, skulle efter
överföringen bilda en synodalkassans grundval och med sin ränta bidraga
till husets underhåll. Domkapitlet skulle då, trots att hyresinkomsterna därigenom
komme att minskas, kunna taga en uthyrd dublett på husets nedre
botten i anspråk för stiftsbibliotekets räkning.
En rundfråga till domkapitlen hade visat, att byggnadskassör^ på
många håll spelat ut sin roll. Sålunda vore kassorna försvunna i Uppsala,
Skara, Strängnäs, Västerås, Göteborgs, Luleå och Visby stift. Till namnet,
funnes kassan kvar i Växjö stift, medan i Linköping endast en mindre behållning
å 1,534 kronor funnes kvar. Däremot vore kassan även till gagnet
kvar i Lunds stift (21,334 kronor). I Karlstads stift slutligen hade kassan
för närvarande en behållning av 16,299 kronor.
Enligt uppgift hade behållningen i Västerås stifts byggnadskassa fått användas
till uppförande av Västerås stifts- och läroverksbibliotek. Även örn
detta bibliotek vore närmare knutet till läroverket än stiftsbiblioteket i
Härnösand, vore dock anslagsbehoven i viss utsträckning analoga. Härnösands
stiftsbibliotek stöde givetvis öppet icke endast för stiftets präster utan
för vem som helst. Det vore även läroverkets lärare till nytta genom sin
jämfört med läroverkets egna bibliotek rikligare tillgång till teologisk
litteratur. Även studerande hade för särskilda uppgifter och feriearbeten
uppträtt som låntagare.
Domkapitlets framställning bär tillstyrkts av skolöverstyrelsen och kammarkollegiet.
Statskontoret har däremot förklarat sig icke kunna tillstyrka
4
Statsutskottets utlåtande Nr 1$.
bifall till domkapitlets framställning men ansett frågan om förfarandet
med samtliga bestående byggnadskassör böra upptagas till prövning ur
principiella synpunkter. Statskontoret har i sitt utlåtande anfört:
Framställningen syntes huvudsakligen vara motiverad av önskemålet
att bereda möjlighet för en utvidgning av stiftsbiblioteket. Detta föranledde
statskontoret bringa i erinran domkapitlets skrivelse den 23 januari
1937 om anslag av statsmedel till bestridande av vissa kostnader för verksamheten
vid biblioteket. Ämbetsverket hade i utlåtande däröver framhållit,
att stiftsbiblioteket skulle komma att stå vid sidan av de biblioteksorganisationer,
som dittills inrättats på grundval av de av bibliotekssakkunniga
och folkbildningssakkunniga uppdragna riktlinjerna. Med hänsyn
därtill och då de för biblioteksändamål i riksstaten uppförda anslag icke
vore disponibla för ändamålet och andra medel icke heller syntes stå till
buds, hade statskontoret — under erinran tillika örn förefintligheten inom
Härnösand av såväl läroverks- som stadsbibliotek — avstyrkt bifall till
framställningen. Kungl. Maj:t hade också genom beslut den 4 juni 1937
lämnat ansökningen utan bifall.
I detta sammanhang ville statskontoret även fästa uppmärksamheten
vid att ämbetsverket i utlåtande den 9 april 1937 angående anslag ur byggnadskassan
för anordnande av lokal till stiftsbiblioteket uttalat, att ämbetsverket
funne det i hög grad tveksamt, om byggnadskassan, som enligt
läroverksstadgan vore avsedd att lämna bidrag till byggnad och underhal
av läroverkshus, kunde och borde tagas i anspråk för det ifrågasatta ändamålet,
vilket icke på något sätt vore anknutet till en undervisningsanstalt.
Kungl. Majit hade ej heller beslutat disposition av kassans tillgångar utan
i stället anvisat nödiga medel från kyrkofondens post till extra utgifter
(kungl, brev den 13 maj 1937).
I betraktande av vad sålunda förekommit ansåge sig statskontoret icke
kunna tillstyrka bifall till domkapitlets föreliggande, likartade framställning.
Statskontoret ville emellertid framhålla, att stiftens byggnadskassör numera
torde hava förlorat varje praktisk betydelse. Ur principiella synpunkter
borde under sådana omständigheter övervägas, huru med kassorna lämpligen
skulle förfaras. En prövning i sådant hänseende syntes emellertid
böra avse samtliga inom stiften ännu kvarvarande byggnadskassör.
Departementschefen har för egen del anfört:
Såsom av det föregående framgår, underhålles Härnösands domkapitelshus
huvudsakligen medelst hyresinkomster och tiondemedel. Underhållet av
domkapitelshus anses eljest i allmänhet åligga domkyrkorna, vilka bilda ett
slags stiftelser med egen förmögenhetsförvaltning. Härnösands »domkyrka»
är dock domkyrka endast till namnet och saknar den nyssnämnda rättsliga
särställning, som tillkommer domkyrkor i egentlig mening; kyrkan äger icke
heller, såsom av redogörelsen framgår, tillgång till bestridande av kostnader
för domkapitelshusets underhåll. Domkapitlet, som därigenom åsamkats
svårigheter att hålla domkapitelshuset i vederbörligt skick, har nu hemställt
om åtgärder, ägnade att möjliggöra ett bättre underhåll. Den nu föreliggande
framställningen åsyftar därjämte att bereda det i domkapitelshuset
inrymda stiftsbiblioteket bättre lokaler. För att statsmedel icke skall behöva
Statsutskottets utlåtande Nr 1$. 5
anlitas, skulle enligt domkapitlets förslag stiftets byggnadskassa överföras
till den s. k. synodalkassan, d. v. s. kontot för domkapitelshusets inkomster
och utgifter.
I fråga om stiftens byggnadskassör har framhållits, att de numera äro
av ringa antal och betydenhet samt att deras ursprungliga uppgift, byggande
och underhåll av läroverkshus, sedan länge huvudsakligen ombesörjes
av läroverkskommunerna. Det torde endast vara byggnadskassan i
Lunds stift, som ännu användes för sitt ursprungliga ändamål. I Härnösands
stift äro enligt i ärendet lämnad uppgift samtliga läroverkskommuner
enligt åtagande skyldiga att tillhandahålla läroverkslokaler, varför de
enligt gällande läroverksstadga icke äro berättigade till bidrag ur stiftets
byggnadskassa. Betänkligheter mot att disponera byggnadskassan för annat
ändamål synas därför icke behöva föreligga. Såsom i ärendet omnämnts, ha
byggnadskassör^ i Västerås och Linköpings stift fått disponeras för uppförande
av lokaler åt stiftsbibliotek, därvid omständigheterna dock icke varit
direkt jämförliga med förevarande fall. I Karlstads stift har byggnadskassan
delvis tagits i anspråk för ombyggnadsarbeten för domkapitlets räkning.
Vid min prövning av det föreliggande ärendet har jag funnit, att domkapitlet
i Härnösand för att kunna tillfredsställande underhålla och i
erforderlig omfattning för egna ändamål utnyttja domkapitelshuset är i
behov av den ekonomiska lättnad, som skulle vinnas genom den av domkapitlet
föreslagna medelsöverföringen. Denna överföring, vilken såsom
nämnts icke synes behöva föranleda betänkligheter, torde också innebära
den för statsverket förmånligaste utvägen att tillgodose domkapitlets ifrågavarande
behov. Jag har icke funnit anledning att i samband med detta
ärende föranstalta örn den av statskontoret ifrågasatta prövningen, huru
med övriga ännu bestående byggnadskassör — vilkas sammanlagda behållning
enligt vad i ärendet uppgivits utgör endast omkring 40,000 kronor
— bör förfaras, men jag förutsätter att de byggnadskassör, som befinnas
hava förlorat all betydelse för sitt ursprungliga ändamål, skola kunna disponeras
för annat syfte. Riksdagens samtycke till sådan förändring av dispositionen
synes böra inhämtas.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår åsyftar det av domkapitlet
i Härnösand framställda förslaget örn överförande av behållningen i Härnösands
stifts byggnadskassa till stiftets synodalkassa att möjliggöra ett bättre
underhåll av domkapitelshuset ävensom att bereda det i domkapitelshuset
inrymda stiftsbiblioteket bättre och utvidgade lokaler. Utskottet har liksom
departementschefen icke funnit något att erinra mot den ifrågasatta
medelsöverföringen. Vad angår stiftsbiblioteket anser sig utskottet, i anslutning
till vad statskontoret i ärendet anfört och med hänsyn till konsekvenserna,
böra förutsätta, att bibliotekets intressenter komma att svara för
de kostnader, som bliva förenade med ett beredande av ökat lokalutrymme
för biblioteket.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att behållningen i Härnösands
stifts byggnadskassa må tillföras domkapitlets i samma
V tskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 4%.
stift synodalkassa att av domkapitlet disponeras på sätt
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesia.
... stikärenden för den 23 januari 1942 förordat.
Stockholm den 10 mars 1942.
På statsutskottets vägnar:
CONRAD JONSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Joh. Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Bernhard Nilsson,
Lindström, Sven Larsson, Carlström, Gustaf Karlsson, Björkman, Ohlin, von Heland och Persson
i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol,
Lindberg i Umeå, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Södergård, Åqvist,
Wallentheim, Staxäng och Viklund:
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:71 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av Härnösands stifts byggnadskassa. a1 i texten