Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående disposition av Härnösands stifts byggnadskassa.

1942-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:42, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående disposition av Härnösands stifts byggnadskassa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1$.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1942 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående

disposition av Härnösands stifts byggnadskassa.

(2:a avd.)

I propositionen nr 49 Ilar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 23 januari

1942, föreslagit riksdagen medgiva, att behållningen i Härnösands stifts

byggnadskassa må tillföras domkapitlets i samma stift synodalkassa att

av domkapitlet disponeras på sätt departementschefen förordat.

Av statsrådsprotokollet inhämtas:

Domkapitlet i Härnösand har framlagt förslag till förändrad disposition

av stiftets byggnadskassa, varigenom dels domkapitelshusets underhåll

skulle säkerställas, dels stiftsbibliotekets lokalbehov skulle tillgodoses genom

upplåtelse av vissa utrymmen inom domkapitelshuset. Domkapitlets

förslag innebär, att stiftets byggnadskassa, som den 1 juli 1941 visat en

behållning av 31,306 kronor 74 öre, skulle överföras till domkapitlets »synodalkassa»,

d. v. s. det konto, över vilket domkapitelshusets inkomster och

utgifter redovisas. Genom överföringen skulle en bland byggnadskassans

tillgångar ingående fordran hos synodalkassan — vid sistnämnda tidpunkt

uppgående till 19,074 kronor — bortfalla. Den utöver fordringen föreliggande

behållningen i byggnadskassan har domkapitlet anhållit att få använda

som fond för domkapitelshusets framtida underhåll.

Till stöd för sin framställning har domkapitlet anfört:

Hos domkapitlet vöre sedan år 1936 inrättat Härnösands stiftsbibliotek,

avsett att till fromma för i första hand prästerskapets

fortsatta studier tjänstgöra som ett lokalt vetenskapligt bibliotek med teologien

som specialitet. Biblioteket ansåges vara en avdelning av domkapitlet

och sköttes utan egentliga kostnader av dess personal. Biblioteket hade

fått sin första skriftsamling genom ett stort antal gåvor från in- och utländska

teologiska författare, vartill lagts vad domkapitlet förut ägde av

teologiska tidskrifter, prästmötestryck och dylikt. Biblioteket hade där
Bihang

till riksdagens protokoll 191(2. 6 sami. Nr 42—44.

X

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 1$.

efter genom ytterligare gåvor från olika håll tillväxt utomordentligt hastigt.

Med hjälp av ett par av domkapitlet förvaltade fonder hade kompletterings-

och nyinköp i begränsad omfattning därjämte kunnat verkställas.

Ur samma fonder hade kunnat bestridas nödvändiga utgifter för katalogisering

och dylikt. Prästerskapet hade också lämnat frivilliga tillskott till

bibliotekskassan. Bokbeståndet omfattade nu 6,001 katalogiserade nummer,

till allra största delen inom teologiska och närbesläktade discipliner.

Lokalfrågan hade från början utgjort det största hindret för bibliotekets

utveckling. Hittills hade ett av domkapitlets arkivrum varit tillräckligt.

Ytterligare utvidgningsmöjligheter funnes nu ej längre.

Stiftsbibliotekets lokalfråga sammanhängde med den för domkapitlet

lika viktiga frågan örn underhåll av domkapitelshuset.

Den fastighet domkapitlet disponerade hade rättsligt sett en säregen

ställning. Då Härnösands stift bildats, hade Kungl. Majit den 5 mars

1648 beviljat ett kronotiondeanslag till delning mellan kyrkan i° staden

och ett hus för prästerskapets synodalmöten. Då gymnasiehus på 1700- talet uppförts, hade däri inrymts även synodallokalen och arbetsrum för

domkapitlet. När sedermera gymnasiehuset (nuvarande^ rådhuset) överlåtits

till Härnösands stad, hade domkapitlet fått behålla en byggnad,

som utgjort annex till gymnasiehuset. Å tomten, där byggnaden stöde,

hade laga fasta tidigare meddelats för konsistoriet. Givetvis vöre huset

trots detta en statens fastighet men det hade hittills kunnat utan riksstatens

belastande underhållas genom hyror och den domkapitlet alltjämt

tillgodokommande andelen av 1648 års ständigt sjunkande kronotiondeanslag.

Åren 1925—26 hade verkställts en genomgripande reparation.

Kostnaden därför hade bestritts genom ett amorteringslån på omkring

40,000 kronor, som med Kungl. Majrts medgivande den 19 december 1924

upptagits i några av domkapitlet förvaltade fonder. Genom nådigt brev

den 10 augusti 1934 hade domkapitlet erhållit rätt att placera lånets då

återstående belopp räntefritt i stiftets byggnadskassa. Vid utvidgning av

domkapitlets expeditionslokaler år 1937 hade lånet med Kungl. Majlis

medgivande den 22 april 1938 höjts med 1,800 kronor.

Det hade emellertid visat sig omöjligt att i längden underhålla fastigheten

med de medel som därför årligen stöde till buds, sedan amorteringen

fullgjorts. Synod alkassan hade för närvarande följande inkomster:

Hyror, sammanlagt................................ kronor 2,100:

Andel i kronotiondeanslag.......................... »_919; 78

Summa kronor 3,019: 78.

Därtill kunde komma någon ränta.

Örn från inkomstsumman droges amorteringssumman 1,440 kronor, återstode

allenast 1,579 kronor 78 öre. Ur sistnämnda belopp skulle betalas

fastighetsskatt samt avgifter för brandförsäkring, gatuunderhåll, vattenförbrukning,

gaturenhållning m. m. Vad som återstode försloge ej till husets

behöriga underhåll. Dess yttre hade, ehuru med dryga kostnader, hållits

i stånd men i det inre hade åtskilligt måst eftersättas.

Domkapitlet måste anse, att domkapitelshuset i Härnösand hade en i

jämförelse med andra statens fastigheter och även med flertalet övriga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 1$.

domkapitelsbyggnader ofördelaktig ställning. Tack vare försiktig förvaltning

hade huset hållits i stånd utan särskild kostnad för statsverket, under

det att andra domkapitelsbyggnader tillerkänts betydande statsanslag för

ombyggnadsarbeten. Ett avlägsnande av skuldbördan skulle för domkapitlet

utgöra en befrielse från de största bekymren och lämna ökad rörelsefrihet

för underhåll av huset. Samtidigt skulle, då huset bleve mindre beroende

av hyresintäkter, ett nu för 800 kronor örn året uthyrt utrymme

kunna inredas till stiftsbibliotekslokaler.

En nära till hands liggande möjlighet att uppnå skuldfrihet utan belastande

av statsverket såge domkapitlet i ett överlåtande på domkapitlet av

Härnösands stifts byggnadskass a.

Stiftens byggnadskassör hade visserligen tillkommit för tillgodoseende av

de allmänna läroverkens behov och för sådant ändamål disponerats av

domkapitlen. Numera gällde, att utbetalning från byggnadskassa icke finge

ske utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Byggnadskassornas medel vore av övervägande ecklesiastik natur. Om

kassorna ej längre hade någon vägande betydelse för det ändamål, för vilket

de tillkommit, förefölle det därför vara i och för sig rätt naturligt, att

en dylik kassa finge tillfalla en myndighet, från vars verksamhetsområde

den härflutit.

Det syntes också numera vara så, att samtliga läroverkskommuner i

Härnösands stift åtagit sig byggnadsskyldighet för läroverkens behov utan

förbehåll örn tillskott från stiftets byggnadskassa.

Om byggnadsskulden avlyftes från Härnösands domkapitelshus genom

att byggnadskassan överföres till synodalkassan, skulle huset erhålla en relativt

tryggad ställning. Den del av byggnadskassans behållning, som icke

redan ställts till synodalkassans förfogande som byggnadslån, skulle efter

överföringen bilda en synodalkassans grundval och med sin ränta bidraga

till husets underhåll. Domkapitlet skulle då, trots att hyresinkomsterna därigenom

komme att minskas, kunna taga en uthyrd dublett på husets nedre

botten i anspråk för stiftsbibliotekets räkning.

En rundfråga till domkapitlen hade visat, att byggnadskassör^ på

många håll spelat ut sin roll. Sålunda vore kassorna försvunna i Uppsala,

Skara, Strängnäs, Västerås, Göteborgs, Luleå och Visby stift. Till namnet,

funnes kassan kvar i Växjö stift, medan i Linköping endast en mindre behållning

å 1,534 kronor funnes kvar. Däremot vore kassan även till gagnet

kvar i Lunds stift (21,334 kronor). I Karlstads stift slutligen hade kassan

för närvarande en behållning av 16,299 kronor.

Enligt uppgift hade behållningen i Västerås stifts byggnadskassa fått användas

till uppförande av Västerås stifts- och läroverksbibliotek. Även örn

detta bibliotek vore närmare knutet till läroverket än stiftsbiblioteket i

Härnösand, vore dock anslagsbehoven i viss utsträckning analoga. Härnösands

stiftsbibliotek stöde givetvis öppet icke endast för stiftets präster utan

för vem som helst. Det vore även läroverkets lärare till nytta genom sin

jämfört med läroverkets egna bibliotek rikligare tillgång till teologisk

litteratur. Även studerande hade för särskilda uppgifter och feriearbeten

uppträtt som låntagare.

Domkapitlets framställning bär tillstyrkts av skolöverstyrelsen och kammarkollegiet.

Statskontoret har däremot förklarat sig icke kunna tillstyrka

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 1$.

bifall till domkapitlets framställning men ansett frågan om förfarandet

med samtliga bestående byggnadskassör böra upptagas till prövning ur

principiella synpunkter. Statskontoret har i sitt utlåtande anfört:

Framställningen syntes huvudsakligen vara motiverad av önskemålet

att bereda möjlighet för en utvidgning av stiftsbiblioteket. Detta föranledde

statskontoret bringa i erinran domkapitlets skrivelse den 23 januari

1937 om anslag av statsmedel till bestridande av vissa kostnader för verksamheten

vid biblioteket. Ämbetsverket hade i utlåtande däröver framhållit,

att stiftsbiblioteket skulle komma att stå vid sidan av de biblioteksorganisationer,

som dittills inrättats på grundval av de av bibliotekssakkunniga

och folkbildningssakkunniga uppdragna riktlinjerna. Med hänsyn

därtill och då de för biblioteksändamål i riksstaten uppförda anslag icke

vore disponibla för ändamålet och andra medel icke heller syntes stå till

buds, hade statskontoret — under erinran tillika örn förefintligheten inom

Härnösand av såväl läroverks- som stadsbibliotek — avstyrkt bifall till

framställningen. Kungl. Maj:t hade också genom beslut den 4 juni 1937

lämnat ansökningen utan bifall.

I detta sammanhang ville statskontoret även fästa uppmärksamheten

vid att ämbetsverket i utlåtande den 9 april 1937 angående anslag ur byggnadskassan

för anordnande av lokal till stiftsbiblioteket uttalat, att ämbetsverket

funne det i hög grad tveksamt, om byggnadskassan, som enligt

läroverksstadgan vore avsedd att lämna bidrag till byggnad och underhal

av läroverkshus, kunde och borde tagas i anspråk för det ifrågasatta ändamålet,

vilket icke på något sätt vore anknutet till en undervisningsanstalt.

Kungl. Majit hade ej heller beslutat disposition av kassans tillgångar utan

i stället anvisat nödiga medel från kyrkofondens post till extra utgifter

(kungl, brev den 13 maj 1937).

I betraktande av vad sålunda förekommit ansåge sig statskontoret icke

kunna tillstyrka bifall till domkapitlets föreliggande, likartade framställning.

Statskontoret ville emellertid framhålla, att stiftens byggnadskassör numera

torde hava förlorat varje praktisk betydelse. Ur principiella synpunkter

borde under sådana omständigheter övervägas, huru med kassorna lämpligen

skulle förfaras. En prövning i sådant hänseende syntes emellertid

böra avse samtliga inom stiften ännu kvarvarande byggnadskassör.

Departementschefen har för egen del anfört:

Såsom av det föregående framgår, underhålles Härnösands domkapitelshus

huvudsakligen medelst hyresinkomster och tiondemedel. Underhållet av

domkapitelshus anses eljest i allmänhet åligga domkyrkorna, vilka bilda ett

slags stiftelser med egen förmögenhetsförvaltning. Härnösands »domkyrka»

är dock domkyrka endast till namnet och saknar den nyssnämnda rättsliga

särställning, som tillkommer domkyrkor i egentlig mening; kyrkan äger icke

heller, såsom av redogörelsen framgår, tillgång till bestridande av kostnader

för domkapitelshusets underhåll. Domkapitlet, som därigenom åsamkats

svårigheter att hålla domkapitelshuset i vederbörligt skick, har nu hemställt

om åtgärder, ägnade att möjliggöra ett bättre underhåll. Den nu föreliggande

framställningen åsyftar därjämte att bereda det i domkapitelshuset

inrymda stiftsbiblioteket bättre lokaler. För att statsmedel icke skall behöva

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1$. 5

anlitas, skulle enligt domkapitlets förslag stiftets byggnadskassa överföras

till den s. k. synodalkassan, d. v. s. kontot för domkapitelshusets inkomster

och utgifter.

I fråga om stiftens byggnadskassör har framhållits, att de numera äro

av ringa antal och betydenhet samt att deras ursprungliga uppgift, byggande

och underhåll av läroverkshus, sedan länge huvudsakligen ombesörjes

av läroverkskommunerna. Det torde endast vara byggnadskassan i

Lunds stift, som ännu användes för sitt ursprungliga ändamål. I Härnösands

stift äro enligt i ärendet lämnad uppgift samtliga läroverkskommuner

enligt åtagande skyldiga att tillhandahålla läroverkslokaler, varför de

enligt gällande läroverksstadga icke äro berättigade till bidrag ur stiftets

byggnadskassa. Betänkligheter mot att disponera byggnadskassan för annat

ändamål synas därför icke behöva föreligga. Såsom i ärendet omnämnts, ha

byggnadskassör^ i Västerås och Linköpings stift fått disponeras för uppförande

av lokaler åt stiftsbibliotek, därvid omständigheterna dock icke varit

direkt jämförliga med förevarande fall. I Karlstads stift har byggnadskassan

delvis tagits i anspråk för ombyggnadsarbeten för domkapitlets räkning.

Vid min prövning av det föreliggande ärendet har jag funnit, att domkapitlet

i Härnösand för att kunna tillfredsställande underhålla och i

erforderlig omfattning för egna ändamål utnyttja domkapitelshuset är i

behov av den ekonomiska lättnad, som skulle vinnas genom den av domkapitlet

föreslagna medelsöverföringen. Denna överföring, vilken såsom

nämnts icke synes behöva föranleda betänkligheter, torde också innebära

den för statsverket förmånligaste utvägen att tillgodose domkapitlets ifrågavarande

behov. Jag har icke funnit anledning att i samband med detta

ärende föranstalta örn den av statskontoret ifrågasatta prövningen, huru

med övriga ännu bestående byggnadskassör — vilkas sammanlagda behållning

enligt vad i ärendet uppgivits utgör endast omkring 40,000 kronor

— bör förfaras, men jag förutsätter att de byggnadskassör, som befinnas

hava förlorat all betydelse för sitt ursprungliga ändamål, skola kunna disponeras

för annat syfte. Riksdagens samtycke till sådan förändring av dispositionen

synes böra inhämtas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår åsyftar det av domkapitlet

i Härnösand framställda förslaget örn överförande av behållningen i Härnösands

stifts byggnadskassa till stiftets synodalkassa att möjliggöra ett bättre

underhåll av domkapitelshuset ävensom att bereda det i domkapitelshuset

inrymda stiftsbiblioteket bättre och utvidgade lokaler. Utskottet har liksom

departementschefen icke funnit något att erinra mot den ifrågasatta

medelsöverföringen. Vad angår stiftsbiblioteket anser sig utskottet, i anslutning

till vad statskontoret i ärendet anfört och med hänsyn till konsekvenserna,

böra förutsätta, att bibliotekets intressenter komma att svara för

de kostnader, som bliva förenade med ett beredande av ökat lokalutrymme

för biblioteket.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att behållningen i Härnösands

stifts byggnadskassa må tillföras domkapitlets i samma

V tskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 4%.

stift synodalkassa att av domkapitlet disponeras på sätt

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesia.

... stikärenden för den 23 januari 1942 förordat.

Stockholm den 10 mars 1942.

På statsutskottets vägnar:

CONRAD JONSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Joh. Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Bernhard Nilsson,

Lindström, Sven Larsson, Carlström, Gustaf Karlsson, Björkman, Ohlin, von Heland och Persson

i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol,

Lindberg i Umeå, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Södergård, Åqvist,

Wallentheim, Staxäng och Viklund:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:71 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av Härnösands stifts byggnadskassa. a1 i texten