Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/43 till bidrag till Ijusoch vedkassorna vid de allmänna läroverken m. m.

1942-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/43 till bidrag till Ijusoch vedkassorna vid de allmänna läroverken m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

7

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1942 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1943/43 till bidrag till Ijusoch

vedkassorna vid de allmänna läroverken m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt

121 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1942/43 till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m.

ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 50, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6

februari 1942, föreslagit riksdagen att dels medgiva, att det belopp å högst

45,000 kronor av det för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget till

Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m., vilket, efter

Kungl. Maj:ts beprövande, må användas såsom bidrag till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana fall, då

berörda avgifter kunna anses alltför tyngande, må, med iakttagande av

vad departementschefen anfört, i erforderlig män överskridas; dels ock till

Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 570,000 kronor.

Enligt gällande läroverksstadga, § 217, skall varje allmänt läroverk äga

en ljus- och vedkassa, varur skola bestridas, bland annat, kostnaderna för

belysning, uppvärmning och renhållning av läroverkets lokaler. Dessa kassors

huvudsakliga inkomst är en terminsavgift, som av lokalstyrelsen på rektors

förslag fastställes i mån av behov till lika belopp för varje lärjunge. Beloppet

må dock icke utan skolöverstyrelsens medgivande fastställas till högre belopp

än 25 kronor.

Sedan läsåret 1928/1929 kunna obemedlade och mindre bemedlade lärjungar

befrias från, respektive erhålla nedsättning i avgifterna till ljus- och

vedkassorna. De belopp, som till följd härav frångå dessa kassor, ersättas av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr J^3.

statsmedel. Ifrågavarande ersättningar utbetalas av vederbörande länsstyrelse

respektive statskontoret på rekvisition av rektor.

Sedan år 1918 har riksdagen vidare varje år anslagit medel till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana

fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande. Sedan år 1921 har

denna övre gräns för avgifternas storlek ansetts böra ligga vid 25 kronor.

Sistnämnda del av anslaget har de senaste budgetåren successivt höjts från

7.000 kronor för budgetåret 1931/32 till 45,000 kronor för innevarande budgetår.

Anslaget i dess helhet är för innevarande budgetår uppfört med

500.000 kronor. Anslagsbelastningen utgjorde under budgetåret 1931/32 omkring

288,000 kronor och har därefter oavbrutet stegrats till omkring 461,000

kronor för budgetåret 1939/40 och omkring 613,000 kronor för budgetåret

1940/41.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels, att den del av anslaget för innevarande

budgetår, som avsetts för nedbringande av terminsavgifterna i de

fall då dessa kunna anses alltför höga, skulle få överskridas med erforderligt

belopp, varvid dock förordats en höjning av den övre gränsen från

25 till 30 kronor, dels ock vidtagande i besparingssyfte av en omläggning

för nästa budgetår av statens bidrag till förevarande ändamål.

Den av departementschefen förordade omläggningen av statsbidraget innebär,

förutom höjning av den högsta avgiftsgränsen till 30 kronor, att det

särskilda bidraget till befrielse från eller nedsättning i terminsavgifterna

skulle slopas. Innan statsbidrag utginge, borde i första hand uttagas full

terminsavgift av de fullt betalande lärjungarna. Förslag härom har framställts

av besfaringsberedningen men avstyrkts av skolöverstyrelsen, som

anfört, bland annat:

Det syntes kunna hävdas, att endast de nuvarande krisförhållandena

hindrat ett förverkligande av tanken på att slopa terminsavgifterna vid

de allmänna läroverken. Icke minst med tanke härpå hyste överstyrelsen

en viss tveksamhet inför den nu uppkomna frågan om att ytterligare

höja terminsavgifterna. Denna tvekan gällde dock mindre höjningen av

terminsavgifterna i och för sig — då det ju finge anses rimligt, att den

enskilde medborgaren i kristider finge vidkännas relativt större uppoffringar

— än omläggningen av en mångårig praxis därhän, att vissa bättre

situerade föräldrar och målsmän i realiteten skulle komma att åläggas

extra utgifter till förmån för vissa andra ekonomiskt något sämre rustade

— utgifter som tidigare bestritts av samtliga skattebetalare. Besparingsberedningens

förslag innebure ju, att den lindring, som mindre bemedlade

elever nu erhölle, skulle vinnas på de mer eller mindre välsituerade

kamraternas bekostnad, icke genom att staten trädde hjälpande

emellan.

Enligt överstyrelsens mening torde det redan med hänsyn till utgifternas

mera rättvisa fördelning vara lämpligast, a!tt tillskottet för de

mindre bemedlade elevernas räkning utginge av statsmedel och icke av

enskilda medel. Bestämmandet av vilka lärjungar som skulle åtnjuta nedsättning

i eller befrielse från avgifter vore en ofta ytterst vansklig och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr43.

grannlaga uppgift, varför de ökade utgifterna kunde befaras drabba de

berörda målsmännen i någon mån godtyckligt. Gränsen mellan mindre

bemedlade elever och andra vore ofta flytande. Komme avgifterna för

helt eller delvis betalande elever att höjas, kunde man också förutse,

att lokalstyrelserna komme att i större utsträckning än förut bevilja befrielser

och nedsättningar, varför statsverkets besparing kunde bli tämligen

illusorisk. Spörsmålet hade även en socialpolitisk sida, vilken knappast

torde kunna förbises och vilken kraftigt underströkes i åtskilliga

av de yttranden över besparingsberedningens förslag, som inkommit till

överstyrelsen.

Av anförda skäl och med särskilt framhävande av att det här icke

gällde en verklig besparing — vilken ju endast kunde vinnas genom en

utgiftsminskning — utan endast en ur samhällsekonomisk synpunkt knappast

önskvärd överflyttning av utgifter från en kategori av målsmän till

en annan, avstyrkte överstyrelsen det av besparingsberedningen framförda

förslaget om slopande av det statsbidrag, som för närvarande utginge

för befrielserna från och nedsättningarna i terminsavgifterna till

ljus- och vedkassan.

Departementschefen, som tillstyrkt en höjning av den övre gränsen för

terminsavgifterna till ljus- och vedkassan till 30 kronor, har beträffande

besparingsberedningens förslag anfört bland annat:

Vid bestämmandet av terminsavgifterna till ljus- och vedkassan vid

ett allmänt läroverk tillgår det för närvarande så, att lokalstyrelsen räknar

ut hur stor avgift som skulle falla på envar av lärjungarna under förutsättning,

att alla kunde betala lika mycket. Därefter beviljas nedsättning

i eller befrielse från den sålunda bestämda avgiften för mindre bemedlade

och obemedlade lärjungar. De avgifter, respektive delar därav, som

till följd härav frångå ljus- och vedkassan, betalas av statsverket. Besparingsberedningens

förslag innebär, att i stället de betalande eleverna skulle

svara för de belopp, varmed staten sålunda bidrager, varvid dock staten

skulle garantera, att de fullt betalandes avgifter icke skulle behöva överstiga

ett visst belopp. För närvarande går denna maximigräns vid 25 kronor.

I de fall, då denna gräns måst överskridas, har staten hittills svarat för det

överskjutande beloppet. Under åren 1918—1922, då bränslekostnaderna voro

onormalt höga, bidrog staten till sänkande av avgifterna med ansenliga belopp.

Under åren 1923—1939 erfordrades för ändamålet endast relativt

obetydliga belopp. Det nuvarande krisläget synes emellertid framtvinga ett

statsingripande av ungefär samma omfattning som för 20 år sedan.

Vid tillämpande av 30-kronorsgränsen, på sätt jag förordat, men utan

accepterande av besparingsberedningens förslag om slopande av det särskilda

statsbidraget till kassorna för avgiftsbefrielser eller -nedsättningar,

skulle anslagsbehovet för nästa budgetår enligt överstyrelsens beräkning

kunna uppskattas till 868,000 kronor eller i runt tal 870,000 kronor, vilket

skulle innebära en anslagshöjning med 370,000 kronor. Med 25-kronorsgränsen

bibehållen skulle anslagsbehovet ha uppgått till 950,000 kronor.

Ett med 80,000 kronor minskat anslagsbehov vinnes alltså på denna

väg. Därest tillika besparingsberedningens förslag godtages, skulle enligt

skolöverstyrelsens beräkning vinnas en minskning av anslagsbelastningen

med ytterligare omkring 300,000 kronor; anslaget för nästa budgetår beräknas

sålunda vid bifall till besparingsberedningens förslag till 570,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr J+3.

kronor. Skolöverstyrelsen har likväl av principiella skäl motsatt sig detta

förslag, bland annat enär överstyrelsen icke ansett skäligt att målsmännen

skulle betungas med utgifter, vilka enligt hittills tillämpad praxis åvilat statsverket.

Jag kan för min del icke i nuvarande statsfinansiella läge tillmäta

denna synpunkt avgörande betydelse. Den av besparingsberedningen förordade

utvägen synes mig även ägnad att i viss grad utjämna den orättvisa,

som kan sägas ligga däri, att terminsavgifterna vid de allmänna

läroverken på skilda orter utgå med olika belopp. Vid bifall till besparingsberedningens

förslag torde nämligen med nuvarande höga bränslekostnader

avgifterna till ljus- och vedkassan näppeligen komma att i

allmänhet nämnvärt understiga 25 kronor för termin utan torde snarare

komma att närma sig 30 kronor.

En förutsättning för biträdande av besparingsberedningens förslag är dock,

att staten ikläder sig garanti för att avgifterna icke skola behöva överstiga

ett visst maximum, eller i enlighet med vad jag förut förordat 30 kronor.

Vad som skulle behöva uttagas av de fullt betalande eleverna utöver detta

belopp torde alltså böra bestridas av statsmedel liksom sedan år 1921 varit

fallet med vad som överskjutit en maximigräns av 25 kronor.

Till stöd för besparingsberedningens förslag kan även anföras den omständigheten

att det sedan länge ansetts önskvärt att beträffande de allmänna

läroverken övergå till det vid statsinstitutioner i allmänhet tillämpade

systemet med särskilda omkostnadsanslag, från vilket samtliga

expensutgifter bestridas. Tillämpat på de allmänna läroverken skulle detta

system i princip innebära ljus- och vedkassornas upphörande och statens

övertagande av dessas utgifter. Härvid komme lärjungarnas avgifter att

inlevereras direkt till statsverket och fastställas till lika belopp för alla

läroverk, oavsett expenskostnadernas storlek vid de skilda läroverken.

Med ett dylikt system komme givetvis de av överstyrelsen anförda invändningarna

att förfalla. Systemet torde även ur budgetär synpunkt

vara att förorda framför det nu tillämpade. Jag anser därför önskvärt, att

en utredning kommer till stånd rörande möjligheterna för och verkningarna

av en övergång för de allmänna läroverkens vidkommande till ett dylikt

system för bestridande av expenskostnaderna. Jag har för avsikt att föranstalta

om en dylik utredning, vilken torde böra bedrivas så skyndsamt,

att dess resultat kan föreligga till övervägande i samband med anslagsäskandena

för de allmänna läroverken för budgetåret 1943/44.

Jag förordar alltså för egen del besparingsberedningens förslag, kombinerat

med en höjning av terminsavgifternas maximigräns till 30 kronor.

Denna förändring kan av praktiska skäl icke genomföras förrän från och

med nästa budgetår. I enlighet med överstyrelsens kalkyler, varemot jag

icke funnit anledning till erinran, torde vid bifall härtill såsom bidrag

till ljus- och vedkassorna vid de allmänna läroverken för nästa budgetår

böra anvisas ett förslagsanslag av 570,000 kronor, vilket i förhållande till

det tidigare i statsverkspropositionen beräknade beloppet innebär en anslagshöjning

med 70,000 kronor. Härvid förutsättes, att anslaget i dess

helhet skall disponeras till nedbringande på sätt jag förordat av terminsavgifterna

till ljus- och vedkassorna för fullt betalande lärjungar till

högst 30 kronor. Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen att besluta

angående det belopp, som i enlighet härmed må utgå till varje ifrågakommande

läroverk. Läroverkens byggnadsfonder torde från och med

nästa budgetår icke böra anlitas för bestridande av utgifter, som ankomma

på ljus- och vedkassorna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43. 11

Utskottet har icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, vilket betingats av de för närvarande rådande krisförhållandena.

I likhet med departementschefen anser emellertid utskottet önskvärt,

att en utredning kommer till stånd rörande möjligheterna för och

verkningarna av en övergång för de allmänna läroverkens del till ett system

med ett särskilt omkostnadsanslag, från vilket samtliga expensutgifter

skulle bestridas. Med ett dylikt system skulle — såsom departementschefen

framhållit — de av skolöverstyrelsen anförda principiella erinringarna mott

Kungl. Majlis nu föreliggande förslag bortfalla. I detta sammanhang får

utskottet dock framhålla, att det synts utskottet böra ifrågasättas om det

kan befinnas lämpligt att reglera de nu genom biblioteks- och materielkassorna

bestridda utgifterna över riksstaten. Den hittillsvarande anordningen

med ett visst mått av rörelsefrihet på detta område har på sätt utskottet

har sig bekant nämligen medfört icke oväsentliga fördelar för läroverken.

Vid den i utsikt ställda utredningen torde därför detta förhållande böra

ägnas särskild uppmärksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att det belopp å högst 45,000 kronor av det

för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget till Allmänna

läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m.,

vilket, efter Kungl. Maj:ts beprövande, må användas såsom

bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna

till nämnda kassor i sådana fall, då berörda avgifter

kunna anses alltför tyngande, må, med iakttagande av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 6 februari 1942 anfört, i erforderlig mån

överskridas;

b) till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 570,000 kronor.

Stockholm den 10 mars 1942.

På statsutskottets vägnar:

CONRAD JONSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 42.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till ljusoch vedkassorna vid de allmänna lär a1 i texten