Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till skolöverstyrelsen för budgetåret 1942/43 jämte i ämnet väckta motioner.

1942-03-13 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till skolöverstyrelsen för budgetåret 1942/43 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1942 kl. 6 e. na.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående anslag till skolöverstyrelsen

för budgetåret 1942/43 jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

[

l:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln (punkt 115, sid. 281—295 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet

angiven personalförteckning för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1942/43; dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas från och med

budgetåret 1942/43, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 833,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson (I: 120) och den andra inom andra kammaren av herrar

T. Ekdahl och C. Hoppe (II: 224), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i personalförteckningen för skolöverstyrelsen med uteslutande av befattningen

som förste bibliotekskonsulent i lönegraden A 26 uppföra ett

biblioteksråd i lönegraden A 30;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson (I: 121) och den andra inom andra kammaren av fröken

Kerstin Hesselgren m. fl. (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta sådan ändring av årets statsverksproposition, att den i personalförteckningen

för skolöverstyrelsen såsom tjänsteman å ordinarie stat uppförda

konsulenten för husligt arbete hänföres till lönegraden A 26 i stället för den

i propositionen föreslagna lönegraden A 24;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr L. Franzon (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr

.4. Andersson i Falkenberg (11:179), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen föreslagna avlöningsposten

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, 292,800 kronor,

måtte höjas med 4,000 kronor till 296,800 kronor och sålunda att till Skolöverstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1942/1943 måtte anvisas ett med

4,000 kronor förhöjt förslagsanslag av 837,000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 46.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionerna I: 120, 121 och 131.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande organisationsändringar:

a) i samband med den av chefen för finansdepartementet angivna tjänsteförteckningsrevisionen

förordas följande ändringar, nämligen att förste

bibliotekskonsulenten uppflyttas från lönegraden A 26 till A 27,

att två sekreterare uppflyttas från lönegraden A 24 till A 26, att en

konsulent för husligt arbete i lönegraden A 24 (nu arvodesbefattning)

nyuppföres samt att i stället för en registrator och aktuarie i

lönegraden A 21 uppföres en registrator i lönegraden A 14;

b) på förslag av 1940 års skolutredning föreslås inrättande från och med

nästa budgetår av en befattning såsom skolöverläkare i lönegraden

C 6; såsom biträde åt denne förordas anvisande av medel till en amanuens;

c) ifråga om personalen i övrigt förordas minskning av antalet

kontorsbiträden på statistiska avdelningen från 4 till 3; vidare förordas

anvisande av 600 kronor för anordnande av inspektion av barnavårdsunder
-

visningen.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 26,100

kronor.

Beträffande förslaget örn inrättande av en tjänst som skolöverläkare

har departementschefen anfört:

Hos skolöverstyrelsen har tidigare funnits en sakkunnig för skolhygien.

Sedan denna befattning år 1923 av sparsamhetsskäl indragits, har frågan

örn skapande av en central ledning och övervakning av skolhalsovarden

ofta varit föremål för överväganden. Det framstår nu såsom ofrånkomligt,

att den centrala statliga skolmyndigheten utrustas med erforderlig sakkunskap

för att kunna rationellt övervaka och leda ungdomsskolornas medicinsk-hygieniska

verksamhet, en sida av undervisningsväsendet som hittills

varit relativt tillbakasatt men som särskilt under de senaste decennierna

alltmera framträtt såsom icke mindre betydelsefull än den rent pedagogiska

verksamheten. Härtill kommer, att det nuvarande krislaget givit ^ särskild

aktualitet åt förevarande spörsmål. Allt större krav måste stallas pa skolorna

såsom förmedlare av den betydelsefulla uppgiften, att förhindra att

bristerna i livsmedelsförsörjningen få alltför menliga följder for ungdomen.

Därmed ökas ytterligare behovet av en effektiv centrallednmg pa det skolhygieniska

området. Enligt min mening är tiden inne för realiserande av

den »amia tanken att anställa en för skolväsendet gemensam skoloverlakare,

och jag är därför beredd att i likhet med samtliga i ärendet horda myndigheter

tillstyrka 1940 års skolutrednings förslag i detta hänseende.

1 fråga örn skolöverläkarens tjänste- och löneställning lia meningarna i

viss mån brutit sig. Såtillvida föreligger dock enighet, att alla ansett de

göromål, som böra åligga denne, komma att taga hans huvudsakliga tid

och krafter i anspråk. Jag delar för egen del denna uppfattning Den

skiljaktighet, som i remissyttrandena kommit till uttryck, avser särskilt den

löneställning, som bör tillkomma skolöverläkaren. Skolutredningen och

skolöverstyrelsen, vilka förordat inrättande av en ordinarie tjänst i lone
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

3

graden A 30 (grundlön 12,000 kronor, slutlön 13,500 kronor, jämte rörligt

tillägg och kristillägg), ha samtidigt uttalat sina tvivel, huruvida denna löneställning

vore tillräcklig för att locka väl kvalificerade sökande. I remissyttrandena

från allmänna lönenämnden, medicinalstyrelsen och befolkningsutredningen

lia även framförts förslag örn befattningens anordnande såsom

s. k. förordnandetjänst i lönegraden C 6 (lön 14,000 kronor jämte rörligt

tillägg och kristillägg). Vid mitt ställningstagande till denna fråga har

jag icke minst med hänsyn till den skiljaktighet i åsikter örn den lämpliga

lösningen av frågan, som sålunda gjort sig gällande, utgått ifrån, att

erfarenheten hör få utvisa, vilken lösning som må anses ändamålsenligast.

Det synes mig därför icke tillrådligt att redan nu fastlåsa tjänsten vid löneplanen

A i civila avlöningsreglementet. Löneplanen C, vilken förutsätter,

att tjänstinnehavarna tillsättas medelst förordnande för viss tid eller tills

vidare, synes vara att föredraga. Såsom ett alternativ erbjuder sig även

möjligheten att till en början inrätta en arvodestjänst med ett tillräckligt

högt arvode. Jag har efter samråd med chefen för finansdepartementet

funnit mig böra förorda en placering i lönegraden C 6, en löneställning som

gäller exempelvis för den i vissa hänseenden jämförliga befattningen såsom

inspektör för sinnessjukvården.

Beträffande skolöverläkarens åligganden har av skolutredningen förordats

följande:

Skolöverläkaren skulle ordna, leda och övervaka den skolhygieniska verksamheten

vid de under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalterna

samt i hithörande frågor taga initiativ och avgiva förslag. Han skulle befordra

regelbundet återkommande läkarundersökningar vid de skolor, där

sådana ej förekomme, befordra friluftsskolor samt klasser eller skolor för

svagsynta eller hörselsvaga lärjungar och främja åtgärder rörande uppfostran

och undervisning av lärjungar, som i psykiskt avseende avveke från de

normala. Han skulle planlägga, leda och övervaka en förebyggande, psykiskt

och fysiskt fostrande, skolhygienisk verksamhet bland vår ungdom

och därvid som en central uppgift fatta dess fostran till sunda levnadsvanor

samt därjämte befordra utvecklingen av undervisning av allmänt

medicinsk-hygienisk innebörd i olika skolformer och utöva en rådgivande

verksamhet ifråga örn anordningarna för undervisningen i gymnastik, lek

och idrott samt beträffande skolbad, skolbespisning och skollovskolonier.

Vidare skulle han inom skolöverstyrelsen biträda vid handläggningen av

ärenden rörande skolhygieniska frågor samt utöva en rådgivande verksamhet

från medicinsk synpunkt beträffande fördelningen och förläggningen av

lärjungarnas arbete och därvid ägna uppmärksamhet framför allt åt undervisning

av allmänt medicinsk-hygienisk innebörd, bland annat sexualundervisningen.

Han skulle jämväl inom överstyrelsen biträda vid granskning

av ritningar till skolbyggnader m. m. ävensom granska de av vederbörande

skolläkare ingivna berättelserna saint för inspektion besöka läroanstalterna.

Och slutligen skulle han söka anordna instruktionsmöten för lärarpersonalen

och föredrag för skolmyndigheter och föräldrar, utöva en rådgivande verksamhet

i fråga örn den del av den allmänna lärarutbildningen, som avsåge

frågor av speciell medicinsk-hygienisk innebörd samt befordra och eventuellt

organisera och leda fortbildningskurser i skolhygien för läkare.

I motionerna I: 120 och II: 224 yrkas, som nämnts, att befattningen som

förste bihliotekskonsulent måtte, i stället för att, såsom Kungl. Maj:t föreslagit,

uppflyttas från lönegraden A 26 lill lönegraden A 27, förändras till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

befattning såsom biblioteksråd i lönegraden A 30. Till stöd härför har anförts

bland annat:

Redan i sitt yttrande 1924 över folkbildningssakkunnigas betänkande uttalade

skolöverstyrelsen som sin bestämda uppfattning, att folkbiblioteksverksamheten

hade nått den omfattning och den betydelse i vårt land, att förste

bibliotekskonsulenten borde erhålla lön i byråchefs grad. Sedan dess har överstyrelsen

i sina äskanden upprepade gånger återkommit med hemställan om

reglering av förste bibliotekskonsulentens löneförmåner, överstyrelsen har

därvid bland annat framhållit, att sedan 1924 kraven på förste bibliotekskonsulenten

i flera avseenden ytterligare skärpts och att han numera vöre chef

för en omfattande, i stort sett fristående avdelning inom skolöverstyrelsen.

Tjänsteförteckningssakkunniga, vilkas förslag ligger till grund för den i årets

statsverksproposition föreslagna uppflyttningen, lia som motivering för denna

likaså åberopat redan genomförd och alltjämt fortgående utbygggnad av

folkbiblioteksorganisationen och därav föranledd förändring till såväl art som

omfattning av förste bibliotekskonsulentens arbetsuppgifter.

Mot en uppflyttning av ifrågavarande tjänst till högre lönegrad har tidigare

anförts, att frågan synts böra lösas i samband med den vilande frågan örn

skolöverstyrelsens organisation. Häremot har skolöverstyrelsen vid upprepade

tillfällen gjort gällande, att befattningens inplacering i en lönegrad, som svarade

mot de redan förefintliga arbetsuppgifterna, borde ske oberoende av omorganisationen.

Kungl. Majit har i det föreliggande förslaget i fråga örn tidpunkten

för uppflyttningen följt överstyrelsens linje men, som framgår av

det föregående, ansett sig böra stanna vid en uppflyttning till allenast lönegrad

A 27. Mot den sålunda föreslagna placeringen kunna vägande erinringar

göras. Det bär redan framhållits, att förste bibliotekskonsulenten i realiteten

är chef för en i stort sett självständig avdelning inom skolöverstyrelsen.

De inom ecklesiastikdepartementet 1936 tillkallade sakkunniga angående

skolöverstyrelsens organisation, sorn i sitt år 1938 avgivna betänkande efter en

utförlig redogörelse för förste bibliotekskonsulentens arbetsuppgifter bland

annat framhålla, att de honom åliggande uppgifterna, som äro »av centralt

ledande art och därmed förenat ansvar», måste sägas fullt motsvara dem.

som falla inom någon av överstyrelsens rotlar sorterande under ett undervisningsråd.

Att befattningen även i lönehänseende bör jämställas med undervisningsrådstjänst

förefaller under sådana omständigheter uppenbart.

Till stöd för det i motionerna I: 121 och II: 114 gjorda yrkandet, att

befattningen såsom konsulent för husligt arbete måtte placeras i lönegraden

A 26 i stället för lönegraden A 24, har anförts bland annat:

Konsulenten för husligt arbete vid skolöverstyrelsen innehar för närvarande

en arvodesbefaltning, för vilken arvodet vid senaste lönereglering bestämdes

till 6,000 kronor för år, varjämte till den nuvarande innehavaren av

befattningen utgår ett personligt arvodestillägg å 1,500 kronor för år.

Då arvodesbefattning såsom konsulent för husligt arbete inom yrkesskolöverstyrelsen

år 1918 inrättades, framhöll statsutskottet — gentemot

ett motionsvis väckt yrkande örn en ordinarie ledainotstjänst, vars innehavare

skulle företräda det husliga arbetet — att konsulenten i fråga skulle

hava ställning som särskild föredragande, vilket innebure, att befattningshavaren

skulle komma att inom verket inträda såsom föredragande ledamot,

så ofta ärenden rörande det husliga arbetet förelåge till behandling,

vartill bomme inspektionsskyldighet i överensstämmelse med vad fallet skulle

bliva för de ordinarie ledamöterna. Vid ärendets behandling av 1918 års

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

5

riksdag anförde departementschefen, att förslaget örn en konsulent för

husligt arbete innebar en övergångsanordning, samt påpekade, att så snart

denna yrkesundervisning växt ut så, att det krävde en kvinnlig tjänsteman,

sorn helt ägnade sig åt ifrågavarande verksamhet, borde denna tjänst naturligtvis

också inrättas på ordinarie stat och utrustas med löneförmåner, som

i alla avseenden vore tillfredsställande.

De år 1936 tillkallade sakkunniga för utredning angående skolöverstyrelsens

organisation lia i sitt den 13 juni 1938 avgivna betänkande förklarat,

att konsulentens arbete inom överstyrelsen redan nu motsvarar ett undervisningsråds,

»varför inrättandet i stället för konsulentbefattningen av en

undervisningsrådstjänst för husligt arbete i själva verket allenast innebär en

formell bekräftelse på den betydelse ifrågavarande undervisning numera

måste anses äga». Dessa sakkunniga ha därför föreslagit, att en dylik tjänst

i lönegraden A 30 upprättas inom överstyrelsen.

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga, som i enlighet med för dem meddelade

direktiv måste förutsättas hava iakttagit största möjliga återhållsamhet

i fråga om inplaceringen av tjänster, ha ansett, att tjänsten såsom

konsulent i husligt arbete vid skolöverstyrelsen bör placeras i lönegrad A 26,

och skolöverstyrelsen har i sammanhang med sina anslagsäskanden för

nästa budgetår i anslutning till tjänsteförteckningssakkunnigas förslag hemställt,

att ifrågavarande arvodesbefattning måtte förändras till tjänst i lönegraden

A 26.

I motionerna I: 131 och II: 179 anföres bland annat:

Bland vårt lands praktiska yrken är det elektriska installatörsyrket ett av

de få yrken, som i övervägande grad är statligt reglerat, nämligen genom

kungörelsen den 2 juni 1939 angående behörighet att vid elektriska starkströmsanläggningar

utföra installationsarbete (nr 219). Denna kungörelse,

genom vilken installatörsförordningen av år 1919 (nr 755) upphävdes, trädde

i kraft den 1 juli 1939.

För rätt att utföra elektriskt installationsarbete erfordras att vederbörande

innehar behörighet såsom elektrisk installatör. I installatörskungörelsen

(nr 219) särskiljas tre olika slags behörigheter, nämligen behörighet såsom

elektrisk installatör av klass A, resp. klass B och klass C.

I fråga örn teoretisk utbildning fordras:

För behörighet av klass A:

Ingenjörsmässig utbildning motsvarande minst de kunskaper, som meddelas

vid statens tekniska gymnasier, elektroteknisk linje, eller statens elektrotekniska

fackskola i Västerås;

För behörighet av klass B:

Godkänt avgångsbetyg från statsunderstödd yrkeskurs för elektriska installatörer

örn minst 600 timmars undervisningstid eller godkänt betyg över

däremot svarande kunskapsprov vid sådan kurs; samt

För behörighet av klass C:

Förtrogenhet med för ''elektriska starkströinsanläggningar gällande föreskrifter

och deras tillämpning å anläggningar av det slag behörigheten skall

avse jämte kännedom örn elektroteknikens enklare grundbegrepp, allt styrkt

genom godkänt betyg vid examensprov, avlagt i den ordning kommerskollegium

bestämmer.

Ansökning örn vinnande av behörighet såsom installatör skall göras skriftligen

hos kommerskollegium.

Behörighet av klass B är erforderlig för sådana yrkesmän, vilka vilja

utöva elektrisk installationsverksamhet i mindre omfattning inom släder,

köpingar och municipalsamhällen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

Behörighet av klass C erfordras för sådana yrkesmän, vilka vilja utöva

elektrisk installationsverksamhet på landsbygden antingen såsom innehavare

av någon elektrisk installationsfirma eller såsom ansvariga montörer

hos elektriska distributionsföreningar och liknande kraftdistributionsföretag.

För arbeten vid de elektriska anläggningarna inom industrier, verkstäder,

sjukhus och liknande inrättningar erfordras personer med ävenledes behörighet

av klass C, s. k. verkmontörer.

Inom hela vårt land äro för närvarande verksamma sammanlagt omkring

3 700 behöriga installatörer av klass B och klass C.

De brister, som vidlåda installatörsutbildningens nuvarande organisation,

hava närmare angivits i »Betänkande angående behörighet att utföra elektriskt

installationsarbete m. m.», avgivet den 23 oktober 1935 av sakkunniga

för elektriska kontrollväsendet.

Här må särskilt understrykas vikten av att en sakkunnig och enhetligt

ordnad inspektion av undervisningen snarast kommer till stånd. Det torde

vara uppenbart att enhetlig kontroll och ledning är nödvändig i fråga om

en undervisning, som bedrives av lärare, vilka merendels sakna pedagogisk

skolning och erfarenhet och som endast tillfälligtvis och vid sidan av sina

egentliga yrken bedriva undervisningsverksamhet. Den kontroll över undervisningsresultaten,

som för närvarande utövas genom de tillfälliga, oavlönade

examensombuden, torde hava mycket litet praktiskt värde. På grund av att

medel till ombudens avlöning och resekostnader saknas torde denna kontroll

för övrigt icke längre kunna vidmakthållas.

En annan iögonenfallande brist i den nuvarande organisationen är det av

de sakkunniga påtalade förhållandet att. oaktat staten uppställer obligatoriska

krav i fråga om teoretisk utbildning för installatörerna, behovet av

lämpligt ordnade och belägna undervisningsanstalter ännu icke har blivit

tillgodosett.

I avvaktan på denna frågas definitiva lösning synes det därför vara angeläget

och väl motiverat, att ett tillfälligt anslag upptages för kontroll av den

elektriska installatörsutbildningen, examensombud m. m. och att för detta

ändamål upptages ett anslag av 4,000 kronor i enlighet med vad skolöverstyrelsen

föreslagit i utlåtande den 11 januari 1936 över ovannämnda sakkunnigebetänkande,

och att sålunda anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal i skolöverstyrelsen höjes med nämnda belopp 4,000

kronor.

Med ett dylikt anslag skulle åtminstone kunna vidtagas de första åtgärderna

för en rationell organisation och övervakning av den elektriska installatörsutbildningen.

Att denna ur det allmännas synpunkt så viktiga undervisning

hittills i så hög grad försummats synes vara betänkligt och desto

mer anmärkningsvärt, då staten ju eljest ägnar annan utbildningsverksamhet

så stort intresse och årligen anslår stora belopp för såväl allmän teoretisk

utbildning som praktisk yrkesutbildning.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna

I: 131 och II: 179 av kommerskollegium och skolöverstyrelsen.

Kommerskollegium har anfört:

Sedan år 1919, då den första författningen berörande det elektriska instaliatörsväsendet

utkom (S. F. S. 1919: 755), hade för rätten att utöva installatörsyrket

gällt särskilda kompetenskrav, däribland innehav av viss teoretisk

utbildning. Med hänsyn härtill syntes det angeläget att de, som avsåge att

ägna sig åt det elektriska installatörsyrket, kunde skaffa sig ifrågavarande

utbildning utan allt för stora svårigheter. Så kunde emellertid icke anses vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

fallet. Trots att den statliga regleringen av installalörsyrket varit i kraft i c:a

22 år saknade installatörsutbildningen nämligen alltjämt en fast organisation

och vore behäftad med allvarliga hrisler, vilka närmare hade utvecklats i sakkunnigas

för elektriska kontrollväsendet betänkande den 23 oktober 1935

(statens off. utredn. nr 53), i vilket riktlinjer för en rationalisering av installatörsundervisningen

uppdraga. Kollegium, å vars elektriska byrå enligt

gällande instruktion skulle handläggas bland annat ärenden angående behörighet

att utföra elektriskt installationsarbete samt yrkesutbildningen på området,

hade i utlåtanden till Kungl. Maj:t den 24 januari 1936 och den 31

oktober 1938 i huvudsak anslutit sig till de av de sakkunniga anförda synpunkterna.

Frågan om den elektriska installatörsutbildningens rationella ordnande

vore dock alltjämt olöst. För att ytterligare understryka behövligheten

av att nämnda fråga snarast måtte lösas, ville kollegium under hänvisning till

nu gällande installatörsförordning (S. F. S. 1939: 219) i detta sammanhang

här nedan påvisa en del av bristerna i den nuvarande elektriska installatörsutbildningen.

Den av de sakkunniga föreslagna planen för installatörskursernas förläggning

till vissa i de sakkunnigas betänkande angivna orter hade ännu ej kommit

till utförande. För närvarande avhölles på endast några få orter sådana

statsunderstödda yrkeskurser för elektriska installatörer, som meddelade teoretisk

utbildning för s. k. B-behörighet. I Stockholm och Malmö påginge visserligen

dylika kurser. Dessa vore emellertid ordnade som aftonkurser och

endast avsedda för elever, som vore bosatta inom respektive kommuner. Städerna

syntes överhuvud vara obenägna att anordna dylika kurser, beroende

på att kurserna i fråga icke ansetts vara av tillräcklig betydelse för kommunerna

själva. Kurser med dagundervisning — den enda form, som överhuvud

vore möjlig för landsortsbor — avhölles för närvarande endast på ett

ställe, nämligen vid tekniska skolan i Hässleholm, varet elever mottoges

från hela riket. Några statsunderstödda yrkeskurser, som meddelade sådan

teoretisk utbildning, vilken motsvarade i gällande installatörskungörelse för

s. k. C-behörighet föreskrivet kunskapsmått, avhölles, enligt vad kollegium

hade sig bekant, för närvarande ej. En dylik kurs vore dock planerad att

börja instundande sommar vid en praktisk skola i mellersta Sverige. För att

inom yrket verksamma personer på kortast möjliga tid (c:a 6 veckor) skulle

kunna skaffa sig för behörighet av klass C föreskriven teoretisk utbildning,

hade emellertid under kollegiets medverkan installatörskurser med dagundervisning

anordnats vid några privata tekniska institut. Två av dessa institut,

som bägge vore belägna i Stockholm, hade för närvarande sammanlagt 53

stycken elever i sina installatörskurser, C-kurser, med dagundervisning. Detta

torde klart visa behovet av sådana dagkurser.

Vid de olika läroanstalter, där statsunderstödda installatörskurser anordnades,

syntes vid dessa kurser sådana läroböcker komma till användning, som

de lokala skolstyrelserna bestämde. Kollegium hade sig bekant fall då dylika

läroböcker, i elektroteknik samt yrkes- och arbetarlagstiftning, innehölle

anvisningar, vilka strede mot bestämmelser i gällande författningar. Av lärarna

s jälva förtal lade kompendier, som i en del l all läge lill grund flir undervisningen,

hade ävenledes understundom visat sig ej vara tillförlitliga i

vissa avseenden. Läroböcker och kompendier, som användes vid ifrågavarande

installatörskurser, syntes därför böra underkastas en enhetlig granskning,

innan de finge användas vid installatörsundervisningen. Önskvärt vöre

att, vid en oell samma slags installatörskurs, enhetliga läroböcker och kompendier

användes inom hela riket.

Avgångsexamen vid de statsunderstödda elektriska installatörskurserna

kontrollerades för närvarande av tillfälliga, oavlönade examensombud. Den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

kontroll, som dessa ombud kunde utöva, torde hava mycket litet praktiskt

värde. Det torde vara uppenbart att en enhetlig kontroll och ledning av undervisningen

vid de elektriska installatörskurserna vore nödvändig, då densamma

i många fall utövades av lärare, som endast tillfälligtvis vid sidan av

sin egentliga yrkesverksamhet bedreve undervisningsverksamhet.

Såsom bevis på innehav av sådan teoretisk kompetens, som erfordrades

för viss behörighet såsom elektrisk installatör, hade kollegium plägat godtaga

avgångsbetyg från elektrotekniska avdelningen vid en del tekniska läroanstalter,

som åtnjöte statsbidrag. Det syntes dock kollegium, som om i vissa

fall ifrågavarande läroanstalters undervisningsplaner, i vad desamma avsåge

det elektrotekniska facket, vore föråldrade och ej anpassade efter teknikens

utveckling. Såsom exempel kunde nämnas, att vid en dylik läroanstalt, där

det bland annat funnes en elektrisk avdelning med en högre och en lägre kurs,

fortginge undervisningen alltjämt efter ett reglemente med undervisningsplaner,

som fastställdes år 1923, och vid en annan läroanstalt, där nuvarande undervisningsplaner

fastställdes år 1928, meddelades enligt skolans senaste årsredogörelse

vid dess elektrotekniska avdelning fortfarande sådan teoretisk

utbildning, som enligt förordningen den 5 december 1919 (nr 755) angående

behörighet att utföra elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring

m. m. erfordrades för erhållande av viss behörighet såsom elektrisk installatör,

ehuru nämnda förordning den 1 juli 1939 upphörde att gälla och

ersattes med ny förordning, innehållande helt nya bestämmelser angående den

teoretiska kompetensen.

Det syntes kollegium vara angeläget att, i avvaktan på den definitiva lösningen

rörande installatörsutbildningens rationella ordnande, sådana åtgärder

vidloges, att undervisningen vid varje statsunderstödd elektrisk installatörskurs

inspekterades under kursens lopp. Genom sådan inspektion, som

borde äga rum i början av var je kurs, skulle lärarna kunna erhålla direktiv

för undervisningens bedrivande. Avgångsexamen vid dylik kurs borde dessutom

stå under ledning och kontroll av ett verkligt sakkunnigt, för ändamålet

avlönat, examensombud. Kollegium ville även hänvisa till vad i verkstadsskoleutredningens

betänkande den 30 december 1938 (statens off. utredn. nr

54) i denna fråga anfördes.

I sitt utlåtande den 11 januari 1936 över sakkunnigas för elektriska kontrollväsendet

betänkande hade skolöverstyrelsen vitsordat behovet av skärpt

kontroll över installatörs undervisningen och sökt beräkna erforderliga kostnader

för övervakandet av denna genom en särskild inspektör samt ersättning

till examensombud och därvid stannat vid ett belopp av 4,000 kronor

årligen.

I sitt betänkande och förslag angående skolöverstyrelsens organisation, dagtecknat

den 13 juni 1938 (statens off. utredn. nr 14), framhölle ävenledes de

inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga behovet av inspektion

och kontroll av den elektrotekniska yrkesundervisningen samt föresloge, att

kostnaderna därför skulle bestridas från skolöverstyrelsens anslagspost till

inspektion och sakkunniga biträden.

Såsom av det anförda framginge hade kollegium funnit motionernas syfte

behjärtansvärt och ville för sin del förorda, att erforderliga medel för bestridande

av kostnaderna för kontroll av den elektriska installatörsutbildningen,

examensombud m. m., ställdes till skolöverstyrelsens förfogande.

Skolöverstyrelsen har yttrat:

I motionerna framhölles bland annat vikten av att en sakkunnig och enhetligt

ordnad inspektion av undervisningen snarast komme till stånd. I

likhet med motionärerna funne överstyrelsen det önskvärt, att medel ställ
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

9

des till förfogande för att möjliggöra dels att examensombuden erhölle någon

ersättning för sitt arbete dels anlitandet inom skolöverstyrelsen av speciell

sakkunskap i större utsträckning än hittills för en enhetlig vägledningsoch

inspektionsverksamhet för ifrågavarande undervisning. För närvarande

hade kontrollen av undervisningsresultaten vid de till kommunala anstalter

för yrkesundervisning förlagda installatörskurserna handhafts av de examensombud,

som av skolöverstyrelsen förordnats efter samråd med kommerskollegium.

Härvid hade överstyrelsen alltid förordnat de av kommerskollegium

föreslagna personerna, vilka av kostnadsskäl merendels måst väljas

bland på kursorten bosatta. Givetvis måste det vara av stor fördel, om examensombuden

kunde påräkna något arvode för sitt arbete med kontrollen

av undervisningen ävensom därav föranledda resekostnader. I detta sammanhang

finge överstyrelsen hänvisa till att en väsentlig förbättring av kontrollen

kunde vinnas därigenom, att de arvodesberättigade examensombuden

kunde förordnas redan vid kursernas början och sålunda hade möjlighet

att följa undervisningen och därvid lämnade lärarna erforderliga råd och

anvisningar.

överstyrelsen finge därför tillstyrka, att, på sätt i förevarande motioner

foresloges, i överstyrelsens stat ett belopp av 4,000''kronor inräknades för

kontroll av den elektriska installatörsutbildningen, examensombud m. m.

Det i motionen berörda förhållandet, att behovet av lämpligt ordnade och

belägna undervisningsanstalter för installatörsutbildningen ännu icke hade

blivit i behövlig utsträckning tillgodosett, sammanhängde med den omständigheten,

att avgörandet beträffande anordnande av kurser vid de kommunala

yrkesundervisningsanstalterna träffades av den kommunala skolstyrelsen,

vilken naturligtvis i första hand toge hänsyn till de lokala behoven av yrkesundervisning.

Vederbörande kommunala myndigheter ansåge sig knappast

hava något större intresse av att bidraga till lärarlöner och undervisningsmateriel

för installatörsundervisning för elever från andra kommuner. De

i motionerna särskilt nämnda skolorna torde huvudsakligen kunna finansiera

kurserna tack vare höga lärjungeavgifter. Överstyrelsen tilläte sig därför

i detta sammanhang hänvisa till vad föredragande departementschefen

anfort i 1941 års proposition nr 71 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

beträffande beredandet av särskilda förmåner åt lokal verkstadsskola,

som mottoge ungdom från andra kommuner (sid. 30). Även om yrkeskurserna

för elektriska installatörer icke kunde betraktas som verkstadsskolor,

syntes det överstyrelsen dock kunna ifrågasättas, om icke sådana

kommunala anstalter för yrkesundervisning, som anordnade elektriska installatörskurser

såsom fast institution med mera regelbundet återkommande

dagkurser och avsedda även för elever från andra kommuner, kunde beredas

bättre understödsmöjligheter. I likhet med vad överstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Majit den 4 februari 1942 framhållit beträffande understöd åt kvarn.

,a" 1 Manestad’ sy.ntes det överstyrelsen sålunda kunna ifrågasättas, örn

icke lör avlöning åt lärare i elektriska installatörskurser med heldagsundervisnmg

kunde utgå statsunderstöd till belopp, motsvarande hela lönekostnaden,

dock med högst V/2 gånger det belopp, som till nämnda ändamål

kunde utgå som understöd enligt för kommunala anstalter för yrkesundervisning

gällande författning, under villkor alt enligt närmare bestämmande

av skolöverstyrelsen visst antal elever från andra kommuner erhölle tillträde

till kurserna.

Med anledning av att i motionerna berörts dels det förhållandet alt kommerskollegium

flera gånger uttalat, att frågan örn insfallatörsutbildningens

rationella ordnande snarast måste lösas, dels eli utlåtande från kommerskollegium

i anledning av en framställning lill Kungl. Majit från svenska

Mimny lill riksdagens protokoll UH2. C, «nm,l. Nr lii. .,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

Utskottet.

elektriska installatörsförbundet beträffande behörighet att vid elektriska

starkströmsanläggningar utföra installationsarbete tilläte sig överstyrelsen

erinra om det förhållandet, att de undervisningsplaner för installatörsutbildningen,

som tillämpades vid de under skolöverstyrelsens överinseende

stående yrkesundervisningsanstalterna, utarbetats av överstyrelsens sakkunniga

beträffande den elektrotekniska undervisningen, vilken såsom förste

byråingenjör hos kommerskollegium även komme i nära kontakt med installatörernas

behörighetsfrågor. Därest de nu förefintliga ekonomiska svårigheterna

för installatörsutbildningens utvidgande och effektiva kontroll kunde

på sätt ovan antvtts bliva undanröjda, torde sålunda nödiga förutsättningar

vara för handen för att förevarande angelägenhet skulle kunna tillfredsställande

ordnas.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot departementschefens förslag

att två sekreterartjänster hos skolöverstyrelsen uppflyttas från lönegraden

A 24 till lönegraden A 26, att i stället för en registrator och aktuarie

i lönegraden A 21 uppföres en registrator i lönegraden A 14 samt att antalet

kontorsbiträden på statistiska avdelningen minskas från 4 till 3.

Departementschefen har vidare föreslagit, att befattningen som konsulent

för husligt arbete, vilken nu är en arvodestjänst, omvandlas till en befattning

i lönegraden A 24. I motionerna I: 121 och II: 174 har yrkats att ifrågavarande

tjänst placeras i lönegraden A 26. Utskottet får erinra, att det i nämnda

motioner framställda förslaget överensstämmer med den ståndpunkt som

i ärendet intagits av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga. På grund av

arbetsuppgifternas bestående karaktär tillstyrker utskottet, att för ändamålet

inrättas en ordinarie befattning. Med hänsyn till göromålens art och omfattning

har utskottet emellertid funnit övervägande skäl tala för att befattningen

i enlighet med vad i berörda motioner föreslagits uppföres i lönegraden

A 26.

Vad beträffar förste bibliotekskonsulentens lönegradsplacering delar utskottet

departementschefens uppfattning, att tjänsten bör uppflyttas från

lönegraden A 26 till lönegraden A 27, vilket förslag jämväl framställts av

ovannämnda sakkunniga. En dylik lönegradsplacering står enligt utskottets

mening i god överensstämmelse med den löneställning, som av Kungl. Maj:t

föreslagits och av utskottet i annat sammanhang tillstyrkts för landsarkivarierna,

vilka i likhet med förste bibliotekskonsulenten innehava befattningar

med självständiga organisatoriska uppgifter. Utskottet kan alltså icke biträda

det i motionerna I: 120 och II: 224 gjorda yrkandet örn inrättandet av en

biblioteksrådsbefattning i lönegraden A 30, utan ställer sig avvisande till

i ! | |/i

detsamma.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört i fråga om inrättandet av en skolöverläkarbefattning hos skolöverstyrelsen,

biträder Kungl. Maj:ts förslag örn tjänstens uppförande i lönegraden

C 6 samt förordar jämväl att medel ställas till förfogande för anställande

av en amanuens såsom biträde åt skolöverläkaren.

Vad departementschefen i övrigt under denna punkt föreslagit har icke

föranlett något uttalande från utskottets sida.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

11

Av motionerna I: 131 och II: 179 framgår, att utbildningen av elektriska

installatörer och särskilt av sådana med lägre kompetens för närvarande

vidlådes av åtskilliga brister. Detta förhållande har också starkt understrukits

i de av kommerskollegium och skolöverstyrelsen över motionerna avgivna

yttrandena. Utskottet finner det i hög grad önskvärt, att åtgärder snarast

vidtagas i syfte att åstadkomma mera tillfredsställande utbildningsmöjligheter

på detta område förslagsvis genom anordnande av systematiska kurser,

anknutna till yrkes- och lärlingsskolor eller de centrala verkstadsskolorna.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att taga detta spörsmål under

närmare övervägande. I avvaktan på att frågan om installatörsutbildningens

rationella ordnande vinner sin lösning anser utskottet liksom motionärerna

samt kommerskollegium och skolöverstyrelsen behovet av en skärpt

kontroll över den nuvarande installatörsutbildningen böra tillgodoses genom

anvisande av särskilda medel för ändamålet. Utskottet tillstyrker följaktligen

att i enlighet med motionärernas förslag ett belopp av 4,000 kronor ställes

till skolöverstyrelsens förfogande för bestridande av kostnaderna för inspektion

av ifrågavarande undervisning, ersättning till examensombud m. m.

Vad utskottet sålunda här ovan förordat medför i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag följande ökningar i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen: anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 1,000 kronor till

(405,000 + 1,000 =) 406,000 kronor, anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal med 4,000 kronor till (292,800 + 4,000 —) 296,800

kronor och avlöningsstatens slutsumma med 5,000 kronor till (833,000 +

5,000 =) 838,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 121 och II: 174 samt I: 131 och

II: 179, ävensom med avslag å motionerna I: 120 och II: 224,

a) godkänna följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................. B 3

1 skolöverläkare .............................. C 6

14 ledamöter.................................... A 30

1 förste bibliotekskonsulent...................... A 27

2 sekreterare .................................. A 26

1 konsulent för husligt arbete.................... A 26

1 sekreterare .................................. A 24

1 andre bibliotekskonsulent...................... A 21

5 notarier .................................... A 21

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 46.

Befattning. Lönegrad.

1 registrator .................................. A 14

2 kansliskrivare .............................. A 11

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

5 kanslibiträden .............................. A 7

3 expeditionsvakter ............................ A 5

6 kontorsbiträde!! .............................. A 4

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning:

Befattning. Lönegrad.

1 förste aktuarie, tillika chef .................... A 26

1 aktuarie .................................... A 21

2 kansliskrivare ................................ A 11

2 kanslibiträden................................ A 7

1 expeditionsvakt .............................. A 5

3 kontorsbiträden .............................. A 4

1 skrivbiträde.................................. A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

1 förste gymn as tikkonsulent.................... Eo 26

1 förste byråingenjör .......................... Eo 24

1 andre gymnastikkonsulent .................... Eo 21

1 andre bibliotekskonsulent .................... Eo 21

1 notarie .................................... Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och nied budgetåret 1942/43:

*

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 406,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 35,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 296,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 99,400

Summa kronor 838,000;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1942/

43 anvisa ett förslagsanslag av 838,000 kronor.

2:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 116, sid. 295—297), vilket innebär en anslagsökning med 21,000

kronor, föranledd dels av att ökade medel erfordras till reseersättningar och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

13

tjänstgöringstraktamenten samt till bränsle, lyse och vatten, dels ock av att

medel måste anvisas för anskaffande av möbler m. m. till skolöverläkarens

tjänstelokaler, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 146,500 kronor.

Stockholm den 13 mars 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Carlström, Ekströmer,

Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol,

Holmdahl, Andersson i Södergård, Åqvist, Wallentheim, Viklund, Lindholm, Lundberg

i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Åkerström.

Reservation

vid punkten l:o) (Skolöverstyrelsen: Avlöningar) av herrar Oscar Olsson,

Pauli, Ekströmer, Emil Petersson och Holmdahl, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke —--lönegraden A 26.

Utskottet får i likhet med vad i motionerna I: 120 och II: 224 anförts framhålla,

att förste bibliotekskonsulenten hos skolöverstyrelsen är chef för en i

stort sett självständig avdelning inom ämbetsverket. I sådant avseende åvila

honom arbetsuppgifter, som till art och omfattning fullt låta sig jämställas

med de göromål, som ankomma på innehavare av tjänster i lönegraden A 30.

Utskottet har därför funnit sig böra, med tillstyrkade av det motionsvis

framställda yrkandet, förorda att förste bibliotekskonsulentbefattningen omvandlas

till en biblioteksrådstjänst med placering i lönegraden A 30.

Utskottet, som icke---till examensombud m. m.

Vad utskottet sålunda här ovan förordat medför i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag följande ökningar i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen: anBihang

till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 46.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 46.

slagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 1,500 kronor till

(405,000 + 1,500 =) 406,500 kronor, anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal med 4,000 kronor till (292,800 + 4,000 =) 296,800

kronor och avlöningsstatens slutsumma med 5,500 kronor till (833,500 +

5,000 =) 838,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 120 och II: 224, I: 121

och II: 174 samt I: 131 och II: 179,

a) godkänna följande---budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör —--14 ledamöter.......... A 30

1 biblioteksråd ................................ A 30

2 sekreterare —--1 notarie.................. Eo 21;

b) godkänna följande---budgetåret 1942/43:

Avlönings sta t.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 406,500

2. -... » 35,800

3. __—............................ » 296,800

4. ... * 99,400

Summa kronor 838,500;

c) till Skolöverstyrelsen---av 838,500 kronor.»

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

420973

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.