Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för hudgetåret 1942143 under riksstatens sjätte huvudtitel, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1942-03-13 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för hudgetåret 1942143 under riksstatens sjätte huvudtitel, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1942 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för hudgetåret 1942143 under riksstatens

sjätte huvudtitel, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit (punkt 1, sid. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa de ändringar i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet, som betingas av de i statsrådsprotokollet

tillstyrkta förslagen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för departementet, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 309,600

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 306,600 kronor. I enlighet

med riksdagens beslut i ämnet har Kungl. Majit den 25 april 1941

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1941/42 för kommunikationsdepartementet

fastställt följande avlöningsstat:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen .................................... 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 170,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

förslagsvis................................................................ 12,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........................ 67,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................................. 33,300

Summa kronor 306,600

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 6.

651 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Enligt departementschefens förslag skulle för stadsplaneärendena, vilka

för närvarande föredragas av en extra ordinarie tjänsteman i 28 lönegraden

med en förste amanuens som biträde, inrättas en självständig byrå. Byrån

skulle förestås av en befattningshavare i kansliråds tjänsteställning. I avvaktan

på ytterligare någon tids erfarenhet angående här ifrågavarande ärenden

skulle befattningen placeras på extra ordinarie stat. Den biträdande befattningshavaren

skulle erhålla ställning av andre kanslisekreterare å extra ordinarie

stat.

Beträffande anslagsberäkningen har departementschefen anfört följande:

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör upptagas med oförändrat

belopp, 170,000 kronor. Vad angår posten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal bör densamma ökas med dels 400 kronor, avseende ökad

lönekostnad för föredraganden av stadsplaneärendena, dels avrundat 1,200

kronor, utgörande skillnaden mellan lönen till en förste amanuens och en

extra ordinarie andre kanslisekreterare och dels 1,000 kronor för vissa tjänstemäns

författningsenliga uppflyttning i högre löneklass. I enlighet härmed

bör posten i staten upptagas med (67.300 + 400 + 1,200 + 1,000) 69,900

kronor. Posten till rörligt tillägg bör ökas med 400 kronor till 33,700 kronor.

Arvodesposten bör upptagas med oförändrat belopp.

I betraktande av de stora ekonomiska värden, som bero på stadsplaneärendena,

är det av särskild vikt, att de erhålla en snabb och i övrigt kvalificerad

handläggning. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra

tillstyrka förslaget örn inrättande av en särskild byrå för dessa ärendens

behandling.

Ej heller i övrigt har Kungl. Maj:ts förslag givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa de ändringar i

personalförteckningen för kommunikationsdepartementet, som

betingas av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1942 framlagda förslagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1942/43:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................... 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 170,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis .............................. 12,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 69,900

5. Börligt tillägg, förslagsvis ........... 33.700

Summa kronor 309,600;

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 309,600 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 3

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 4 och 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 154,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 3, sid. 6—23) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit

att fastställa de ändringar i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som betingas av de i statsrådsprotokollet tillstyrkta förslagen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för styrelsen,

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 724,400 kronor, därav 362,200 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under innevarande budgetår gäller för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

följande avlöningsstat.

Avlöningsstat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 247,000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit................................ 12,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...................... 158,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................................... 52,000

Säger kronor 469,900

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 113,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 84,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 25.800

Säger kronor 223,900

Summa kronor 693,800

I enlighet med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag har departementschefen

föreslagit dels ändrad lönegradsplacering av vissa tjänster, dels ock

inrättande å kameralbyrån av en sekreterarbefattning i lönegraden A 24.

Av styrelsen framlagda, längre gående förslag till ändringar i personalens

tjänsteställning har departementschefen endast i begränsad omfattning ansett

sig kunna biträda. Sålunda har av departementschefen föreslagits in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

rättande av en ny ritaretjänst å brobyrån i lönegraden Eo 15. Därjämte

har förordats viss arvodesreglering, som befunnits påkallad bland annat med

hänsyn till levnadskostnadsstegringen. Till den föreslagna höjningen av

anslaget bidrager jämväl en ökning i utgifterna för rörligt tillägg med 5,000

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa de ändringar i

personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som betingas av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1942 tillstyrkta förslagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet.

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 272,000

Arvoden, bestämda av Kungl. Majit................ 29,800

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 136,000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 56,000

Säger kronor 493,800

1.

2.

3.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 120,700

Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 83,100

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 26,8QQ

Säger kronor 230,600

Summa kronor 724,400;

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 724,400 kronor, därav

362,200 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har

(punkt 4, sid. 23 och 24) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 137,500 kronor, därav 68,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 5

Departementschefen har anfört följande.

I likhet med statskontoret anser jag mig ej böra förorda, att särskilt belopp

inräknas i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag för

flygutbildning av personalen å luftfartsavdelningen. Därest den för styrelsens

verksamhet i allmänhet avsedda expensposten skulle förslå till att

bestrida förutom övriga utgifter jämväl kostnader för viss dylik utbildning,

synes emellertid hinder ej böra möta att för nämnda ändamål taga posten

i anspråk. Någon nedsättning av posten till reseersättningar anser jag mig

ej böra förorda.

För ökade bränslekostnader bör emellertid i anslaget inräknas ett belopp

av 3,500 kronor och anslaget alltså anvisas med 137,500 kronor.

Under hänvisning till departementschefens i ärendet gjorda uttalande,

vilket ej föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

137,500 kronor, därav 68,800 kronor att avräknas mot automobilskattem

edlén.

5:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5,

sid. 25—27) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Stat.

Avlöningar.

Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis...... 13,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 89,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 15,300

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 36.000

Säger kronor 154,300

Omkostnader.

Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... 300

2. Reseersättningar, förslagsvis.......................... 8,500

3. Expenser, förslagsvis.................................. 21,800

4. Publikationstryck...................................... 6,000

5. Övriga utgifter, förslagsvis............................ 31,500

Säger kronor 68,100

Summa kronor 222,400

Särskilda uppbördsmedel.

Kronor

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 5,300

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 100

Säger kronor 5,400

Utskottet.

Nettoutgift kronor 217,000;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 217,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägorganisationen i länen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, sid. 27—31), vilket innebär en höjning av anslagssumman med i

runt tal 10,000 kronor, i huvudsak beroende på att hyreskostnaderna beräknats

mera exakt, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Stat.

Avlöningar- Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 248,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 429,300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... 90,400

Säger kronor 768,100

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m, förslagsvis .......................... 3,300

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ 175,000

3. Expenser, förslagsvis ................................ 107,100

Säger kronor 285,400

Summa kronor 1,053,500

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och ersättningar för förrättningar, som verkställts

av vägingenjörerna och deras biträden ____ 125,000

Nettoutgift kronor 928,500

b) till Vägorganisationen i länen för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 928,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Bidrag till vinterväghållningen på landet. Bidrag till vägunderhållet

på landet i övrigt m. m. Kungl. Maj:t har (punkterna 7 och 8, sid.

33—38) föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1942/43 såsom anslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen, anvisa till Bidrag till vinterväghållningen

på landet ett förslagsanslag av 9,700,000 kronor samt till Bidrag

till vägunderhållet på landet i övrigt m. m. ett anslag av 43,400,000 kronor,

dels ock godkänna följande

Förslag

till

Förordning

örn ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 30 juni 1936 (nr 451)

angående statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-Statsutskottets utlåtande Nr 6.

i

2§-

1 mom. För vägunderhåll utgår årligen statsbidrag till vägdistrikt med

åttiofem procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar

distriktets kostnad för underhållet under året skäligen böra uppgå.

För vinterväghållning utgår årligen statsbidrag till vägdistrikt med åttiofem

procent av distriktets verkliga kostnad härför under nästföregående år.

1 fråga örn ödebygdsvägar skola bidragen efter i övrigt samma grunder,

som i första och andra styckena angivas, utgå med nittiofem procent.

För tilldelning till vägdistrikten av bidrag till vägunderhållet skall vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, sedan anslag för ändamålet anvisats, före den

1 juli uppgöra samt fastställa en fördelningsplan. Över beslut, varigenom

denna fördelningsplan fastställes, må besvär icke anföras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

(1:115) av herr W. Egnell m. fl. och den andra inom andra kammaren

(II: 136) av herr 0. Werner m. fl., har hemställts, att riksdagen med beaktande

i övrigt av vad i motionerna anförts beträffande det nya statsbidragssystemets

återverkningar på vägunderhållet och för vägdistrikten ville besluta

att den av departementschefen föreslagna förordningen rörande statsbidrag

till den allmänna vägunderhållningen i riket måtte äga giltighet allenast

under år 1942.

Enligt förordningen den 30 juni 1936 angående statsbidrag till den allmänna

väghållningen i riket skola—i mån av tillgång å därtill anslagna medel —

till vägdistrikt årligen lämnas statsbidrag med åttiofem procent av distriktets

verkliga kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående

år, dock att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg och vinterväghållning

å sådan väg särskilt tilläggsbidrag med tio procent lämnas av statsmedel

utöver vad nyss sagts.

För år 1941 har emellertid den ändringen i bidragsgrunderna vidtagits,

att i vad avser annat vägunderhåll än vinterväghållning bidrag till vägdistrikt

skall, i mån av tillgång å därtill anslagna medel, lämnas med 85

procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar

distriktets kostnad för vägunderhåll under året skäligen böra uppgå. I fråga

om ödebygdsväg skall bidraget dock, efter i övrigt samma grunder, utgå

med 95 procent. För tilldelning till vägdistrikten av bidraget skall väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen uppgöra samt fastställa en fördelningsplan. I anledning

härav har medelsanvisningen till vägunderhållet å landet för innevarande

budgetår uppdelats i två anslag, nämligen ett förslagsanslag å

10,000,000 kronor till vinterväghållningen och ett å 38,000,000 kronor till

vägunderhållet på landet i övrigt m. in.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppskattat behovet av anslag å riksstaten

för nästa budgetår till här ifrågavarande ändamål med utgångspunkt

från att de sålunda fastställda nya grunderna alltjämt skola gälla. Kostnaderna

för 1941 års vinterväghållning å landet ha av styrelsen beräknats

till 11,380,000 kronor, varav 380,000 kronor till ödebygdsvägar. Statsbidraget

härtill skulle enligt nu gällande bestämmelser utgöra 9,700,000 kronor. Detta

belopp, som med 300,000 kronor understiger medelsanvisningen till samma

ändamål å riksstaten för innevarande budgetår, borde anvisas å riksstaten

för budgetåret 1942/43. Å riksstaten för budgetåret 1942/43 borde till vägunderhållet

å landet i övrigt m. m. anvisas bidrag med sammanlagt 43,400,000

kronor, innebärande en höjning i förhållande till budgetåret 1941/42 med

5.400.000 kronor och svarande mot en beräknad totalkostnad för vägunderhållet

å landet i övrigt m. m. under år 1942 av 51,000,000 kronor, varav

500.000 kronor för ödebygdsvägar. Höjningen berodde dels på prisstegring,

dels på att vägunderhållet icke utan risk för en oekonomisk standardsänkning

kunde bibehållas vid nuvarande, av sparsamhetsskäl betingade låga

nivå, dels slutligen därpå att i beloppet 51,000,000 kronor inräknats en

medelsreserv för oförutsedda utgifter örn 600,000 kronor mot tidigare 60,000

kronor.

Departementschefen har godtagit väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar.

I likhet med styrelsen har han emellertid icke haft tillgång till

uppgifter angående 1941 års vägunderhållskostnader för längre tid än årets

tre första kvartal och har med hänsyn härtill icke ansett sig kunna fälla

något slutligt omdöme örn det år 1941 införda nya systemet för vägunderhållet

under barmarkstiden. Hittills vunna erfarenheter vore dock enligt

departementschefens mening värdefulla för bedömandet av frågan hur grunderna

för statsbidrag till underhållet för år 1942 borde utformas. Departementschefen

anför härom bland annat följande.

Enligt vad jag under hand inhämtat av vägunderhållsinspektören, som

under nästlidna höst företagit omfattande resor i syfte att genom personliga

sammanträffanden med vägstyrelserna skaffa sig en i möjligaste mån ingående

kännedom örn förhållandena å vägunderhållets område inom olika

delar av landet, har av de hittills vunna erfarenheterna framgått, att det

nya systemet med en på förhand beräknad stat kunnat i praktiken i allt

väsentligt genomföras på ett tillfredsställande sätt. Yad beträffar utfallet

av vägdistriktens underhållskostnader under år 1941 kan framhållas, att

ställningen för flertalet vägdistrikt efter utgången av tredje kvartalet varit

sådan, att det kunnat antagas, att kostnaderna för hela året skulle kunna

hållas inom ramen av de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom skäliga

beräknade kostnaderna. Det kan sålunda nämnas, att vid utgången av

nämnda tre kvartal för hela landet omkring 73 procent förbrukats av den

beräknade kostnaden för de löpande utgifterna under år 1941. Inom ett mindre

antal vägdistrikt har den ekonomiska situationen tett sig mindre gynnsam.

Orsakerna härtill ha ännu ej kunnat närmare utredas. Ett klarläggande

härav torde kunna ske först i samband med att fullständiga räkenskaper

föreligga från dessa distrikt.

Med hänsyn till här anförda förhållanden och då systemet med statsbidrag

efter beräknade stater för vägunderhållet under barmarkstiden visat

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

sig ägnat att befordra planmässighet och sparsamhet vid vägunderhållets

bedrivande, anser jag mig böra förorda, att detta system jämväl för år 1942

och tills vidare gives fortsatt tillämplighet.

Körande utfallet av 1941 års vägunderhållskostnader sådana dessa nu

kunna preliminärt överblickas med ledning av vägdistriktens kvartalsrapporter

har vägunderhållsinspektionen i en den 21 februari 1942 dagtecknad promemoria

lämnat i huvudsak följande uppgifter.

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade skäliga kostnaden för

vägunderhållet år 1941 utgjorde 44,600.000 kronor.

Enligt vägdistriktens kvartalsrapporter utgör verkliga kostnaden för vägunderhållet

år 1941, exklusive annuiteter å lån för varaktiga beläggningar samt

avskrivningar, 37,700,000 kronor. Utgifterna för annuiter och avskrivningar,

vilka icke framgå av kvartalsrapporterna, kunna antagas uppgå till samma

belopp som de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade eller tillhopa

8,500,000 kronor. De verkliga kostnaderna skulle således utgöra 46,200,000

kronor.

För landet som helhet ha alltså staterna överskridits med 1,600,000 kronor

eller med cirka 3.6 procent.

_ Utfallet inom de enskilda vägdistrikten skiljer sig från de tidigare beräkningarna

med högst + 10 procent inom 99 av landets 170 vägdistrikt. Sättes

maximigränsen i stället vid + 15 procent ökas totala antalet till 124 och

vid + 20 procent till 142 av nämnda 170 vägdistrikt. Inom 28 vägdistrikt

skulle alltså skillnaden överstiga 20 procent.

De vid 1941 års riksdag beslutade ändrade grunderna för det statliga

vägunderhållsbidraget inneburo, att statsbidrag till 1941 års barmarksunderhän

skulle utgå efter en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för varje distrikt

verkställd beräkning, medan till grund för bidraget till vinterväghållningen

alltjämt skulle läggas de faktiska kostnaderna under nästföregående år.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit det ännu vara förtidigt

att fälla ett slutgiltigt omdöme örn detta nya system. Att märka är

att några mera definitiva beräkningar om utfallet i olika avseenden inom

landets 170 vägdistrikt ännu ej föreligga för år 1941. Utskottet, som likväl

ansett sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till förordning

i ämnet, förutsätter dock, att verkningarna av det nya systemet noggrant

följas samt att erfarenheterna härav samlas och föreläggas en kommande

riksdag i samband med frågan om de nya grundernas fortsatta bestånd.

Med vad sålunda anförts har utskottet ansett de i ämnet väckta

motionerna vara besvarade.

Vad angår anslagsberäkningen har med utgångspunkt från att statsbidrag

alltjämt skall utgå med 85 procent av kostnaderna anslaget till barmarksunderhållet

ansetts böra höjas med 5,400,000 kronor till 43,400,000 kronor.

Med hänsyn å ena sidan till de starka beskärningar i fråga örn grusning,

makadamisering och röjning m. m., som de senaste åren måst äga rum, och

å andra sidan de risker för ökade framtidsutgifter, som ett sålunda starkt

begränsat vägunderhåll kan medföra, finner utskottet fog föreligga för den

äskade anslagshöjningen.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Ej heller har utskottet beträffande det begärda anslaget till vinterväghållningen,

vartill statsbidrag alltjämt skulle utgå med 85 procent på nästföregående

års verkliga kostnad, ansett sig böra föreslå någon ändring.

Utskottet, som i övrigt ansluter sig till de av departementschefen anförda

synpunkterna, hemställer alltså,

I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, må

a) till Bidrag till vinterväghållningen på landet för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 9,700,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1942 förordat

förslag till förordning örn ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen

den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till

den allmänna väghållningen i riket;

c) till Bidrag till vägunderhållet på landet i övrigt m. m. för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 43,400,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

II. att motionerna I: 115 och II: 136 må anses besvarade

med vad utskottet sålunda anfört.

8:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 9, sid.

38—40) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av broar för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Den nu äskade medelsanvisningen, vilken uppgår till samma belopp som

anslaget till ifrågavarande ändamål å riksstaten för budgetåret 1941/42, avses

i huvudsak för färdigställande eller fortsättande av företag, till vilka

bidrag redan tidigare beviljats. Departementschefen rattalar, att bidrag till

nya företag under nästa budgetår böra beviljas endast därest militära

eller andra särskilt angelägna skäl därför kunna åberopas.

Utskottet, som biträder departementschefens i ärendet uttalade uppfattning,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av broar för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) Stensättning av vägar. Departementschefen har (sid. 33) förklarat

sig icke ha för avsikt att framlägga förslag örn anvisande å riksstaten för

budgetåret 1942/43 av medel för stensättning av vägar, vartill innevarande

budgetår anvisats 4 miljoner kronor. A detta anslag kvarstode nämligen

omkring 3.5 miljoner kronor odisponerade, vilket belopp enligt vad väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen upplyst vore tillräckligt för att fullfölja det av styrelsen

för år 1942 uppgjorda stensättningsprogrammet. Skulle stensättningsarbeten

anses böra bedrivas under år 1943, torde enligt departementschefens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 11

mening härför erforderliga medel lämpligen kunna äskas i riksstatsförslaget

för budgetåret 1943/44.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (I: 88)

av herr K. H. Andersson m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 144)

av herr J. W. Mårtensson m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte till statliga

stensättningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

I likhet med departementschefen finner utskottet med hänsyn till storleken

av nu tillgängliga medel det icke vara anledning att å riksstaten för

budgetåret 1942/43 anvisa medel till stensättning av vägar. För 1942 torde

nu disponibla medel förslå. Då stensättning av vägar icke kan utföras annat

än under sommarhalvåret, torde det vidare, såsom departementschefen förutsatt,

vara tillräckligt örn medel för stensättning under år 1943 anvisas efter

förslag till nästa års riksdag. Utskottet, som finner det önskvärt att stensättningsarbetena

i största möjliga utsträckning kunna bedrivas utan avbrott,

förutsätter att Kungl. Majit nästa år meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beslut angående användningen av ifrågavarande anslag för budgetåret

1943/44 i tillräckligt god tid för att stensättningsarbetena skola kunna

fortgå även under år 1943.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 88 och II: 144 icke må till någon riks•

dagens åtgärd föranleda.

10:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.

Majit har (punkt 10, sid. 40—47) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 130,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under förevarande anslagsrubrik anvisades för budgetåret 1940/41 151,000

kronor. Med hänsyn till förefintlig reservation nedsattes anslaget å riksstaten

för innevarande budgetår till 12,000 kronor. Av den nu äskade

medelsanvisningen avse 43,000 kronor utgifter för vägunderhållsinspektionens

verksamhet och 45,000 kronor medel för bedrivande i besparingssyfte av

fortsatta arbetsstudier å vägunderhållets område.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 130,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet.

Utskottet.

Illo) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Under

erinran att Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 48 och 49) innebär oför
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

ändrad medelsanvisning i förhållande till innevarande budgetår hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 49) och under erinran att, såsom

departementschefen anfört, någon annan avsättning till fonden än ett formellt

belopp givetvis icke kan ifrågakomma under nuvarande förhållanden, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

13:o) Bidrag till underhåll av städernas för automobiltrafiken viktiga

vägar och gator. Kungl. Ma::t har (punkt 13, sid. 49—58) föreslagit riksdagen

att

dels godkänna följande

Förslag

till

Förordning

örn ändrad lydelse av 5 § förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående

statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket1.

5§-

Till stad utgår årligen, i män av tillgång å därtill anslagna medel, statsbidrag

med 85 procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknar stadens kostnad för underhåll av de för automobiltrafiken

viktiga vägarna och gatorna under året skäligen böra uppgå.

I övrigt — — — beräknade kostnaden.

Det ankommer på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för varje stad

bestämma de vägar och gator, som skola anses såsom för automobiltrafiken

viktiga.

För tilldelning till städerna av bidrag, som avses i första stycket, skall

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, sedan anslag för ändamålet anvisats, före

den 1 juli uppgöra samt fastställa en fördelningsplan. Över beslut, varigenom

denna fördelningsplan fastställes, må besvär icke anföras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse se 1938 : 395.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

dels och till Bidrag till underhåll av städernas för automobiltrafiken viktiga

vägar och gator för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 4,250,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Grunder för fördelningen av bär ifrågavarande anslag framlades av Kungl.

Maj:t i 1938 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 7) och godkändes

därefter av 1938 års riksdag. Under erinran att departementschefens

förslag bättre än hittillsvarande system möjliggjorde en tilldelning åt de

olika städerna, anpassad efter storleken av deras bidragsberättigade gatuarbeten

och deras olika behov i övrigt, anförde härvid 1938 års riksdag bland

annat följande.

Medan sålunda för närvarande en så stor del av städernas totala andel

som 80 procent fördelas å de enskilda städerna alldeles oberoende anderas

kostnader för vägväsendet och allenast på grundval av den automobilskatt,

som influtit från envar av dem, skulle enligt departementschefens förslag

endast 40 procent utgå i förhållande till influten bilskatt, medan återstoden,

60 procent, skulle stå till förfogande för att efter en mera fri behovsprövning

fördelas mellan de olika städerna. Riksdagen anser därför

Kungl. Majlis förslag böra åtminstone tills vidare godtagas i avvaktan på

en ytterligare omprövning av de möjligheter, som kunna förefinnas att åstadkomma

en ännu bättre grund för en rättvis och samtidigt praktiskt genomförbar

fördelning av städernas andel dem emellan. Riksdagen förutsätter

alltså, att Kungl. Majit, med beaktande av de motionsvis anförda synpunkterna,

ånyo överväger frågan om städernas inbördes bidragsrätt.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört och då under de år,

under vilka de nya grunderna för bidragen till städerna tillämpats, erfarenheter

vunnits i fråga örn bidragssystemets lämplighet, har tiden ansetts vara

inne att till förnyat övervägande upptaga frågan örn städernas inbördes bidragsrätt.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Den nuvarande ojämna fördelningen har, framhåller departementschefen,

sin grund däri, att städerna, oberoende av sina underliållsutgifter och övriga

gatukostnader, äga av den ordinarie andelen, som uppgår till 40 procent av

hela anslaget, erhålla tilldelning i förhållande till de belopp, som från dem

influtit i automobilskatt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i en avgiven

promemoria föreslagit, att samma grunder för bidragstilldelningen till

städerna skulle införas som för år 1941 varit gällande för bidraget till barmarksunderhållet

å landsbygden. I enlighet härmed skulle städerna erhålla

bidrag med 85 procent av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade

underhållskostnaden för de bidragsberättigade gatorna och vägarna.

Då avsevärda fördelar ur synpunkten att åstadkomma en i stort sett rättvis

fördelning av anslaget till städerna stöde att vinna genom en övergång

till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna bidragssystemet, har

departementschefen ansett sig böra biträda styrelsens förslag. Härvid förutsattes

emellertid, att samma bidragsregler skola gälla såväl för vinterväghållningen

som för väg- och gatuunderhållet i övrigt.

Det hittillsvarande systemet med tilldelning av statsbidrag till städerna

icke endast efter förefintliga behov av underhållsmedel utan också efter storleken

av den lokalt från de olika städerna inflytande automobilskattemedelsupp
-

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

börden Ilar enligt vad erfarenheten visar medfört mycket påtagliga ojämnheter

och orättvisor. I överensstämmelse med en av riksdagen tidigare uttryckt

önskan har en omläggning av bidragsgrunderna nu övervägts. Enligt

det framlagda förslaget skulle, oavsett storleken av vad som lokalt influtit,

statsbidrag till underhållet av städernas för automobiltrafiken viktiga vägar

och gator utgå med 85 procent av den uppskattade underhållskostnaden.

Utskottet tillstyrker detta förslag. Det för ändamålet äskade underhållsanslaget,

4,250,000 kronor, torde böra anvisas. I byggnadsanslag torde dessutom

— enligt förslag, som utskottet framställer under nästföljande punkt

— böra anvisas ett i sådant hänseende äskat belopp av 2,750,000 kronor.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet

under nu förevarande punkt,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1942 intaget

förslag till förordning örn ändrad lydelse av 5 § förordningen

den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till den allmänna

väghållningen i riket;

b) till Bidrag till underhåll av städernas för automobil trafiken

viktiga vägar och gator för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag

av 4,250,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Bidrag till byggande och förbättring av städernas för automobiltrafiken

viktiga vägar och gator. Under hänvisning till vad som under

nästföregående punkt anförts och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 14, sid. 58) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och förbättring av

städernas för automobiltrafiken viktiga vägar och gator för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,750,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15, sid. 58 och 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägskatteutjämningsbidrag för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,140,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Kungl. Majit har (punkt

16, sid. 59—63) föreslagit riksdagen att till Bidrag till nyanläggning av landsvägar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till detta ändamål har — såsom departementschefen erinrat — för vartdera

av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisats ett anslag av 7,000,000

kronor. För budgetåret 1939/40 har anslaget utgått med 6,000,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

För budgetåret 1940/41 har anvisats ett belopp av 11,000,000 kronor, därav

5,000,000 kronor såsom B-agslag å tilläggsstat II. Anslaget för innevarande

budgetår är anvisat med 4,000,000 kronor. Nämnda tilläggsstatsanslag har

ännu icke behövt till någon del disponeras.

Utöver ett belopp å 3,435,000 kronor, avsett, bland annat, till täckande av

redan av vägdistrikten förskotterade statsbidrag, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, att 565,000 kronor inräknas i anslaget för att stå till förfogande

för nya företag. Då visst belopp bör finnas tillgängligt för dylika företag,

som äro av sådan angelägenhetsgrad, att de trots de nu rådande förhållandena

anses böra igångsättas, bör enligt departementschefens förslag anslaget

ökas med det av styrelsen föreslagna beloppet. I enlighet härmed

skulle anslaget för nästa budgetår behöva anvisas med 4,000,000 kronor.

I anslutning härtill har departementschefen anfört följande.

Med hänsyn till vikten av att i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa

utgifterna för allmänna ändamål ävensom till det förhållandet, att läget på

arbetsmarknaden för närvarande icke kan anses motivera någon utvidgning

av vägbyggnadsprogrammet, är det angeläget, att vägarbeten icke utföras i

större omfattning än som motsvarar tillgängliga anslagsmedel. Jag förutsätter

därför, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom intimt samarbete med

länsstyrelserna och vägdistrikten ävensom genom i övrigt lämpliga åtgärder

Eå allt sätt medverkar till att nyanläggning av landsvägar under nästa

udgetår örn möjligt icke sker i större utsträckning än som här förutsatts.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nyanläggning av landsvägar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,

Gävleborgs och Värmlands län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, sid. 64—66) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar. Kungl. Majit bär (punkt 18, sid. 66 och

67) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande och förbättring av vissa

för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

I särskild skrivelse den 18 oktober 1941 bar väg- och vattenhyggnadsstyrélsen

hemställt om anvisande för nästa budgetår av 6,000,000 kronor till

bidrag till byggande oell förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar. Styrelsens framställning grundar sig på en av chefen för

försvarsstaben i skrivelse den 13 oktober 1941 gjord hemställan i ämnet.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Med hänsyn till innehållet i de till ärendet hörande handlingarna torde

någon redogörelse för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet

utan riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla nödiga upplysningar

genom handlingarna, som bomme att tillhandahållas utskottet.

De ifrågavarande väg- och broföretagen vore av sådan vikt, att desamma

borde utföras, och de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för desamma

uppgjorda kostnadsberäkningarna hade icke givit anledning till erinran.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande hemliga handlingarna

och därutöver inhämtat ytterligare upplysningar i ärendet, får hemställa,

att riksdagen må till Didrag till byggande och förbättring av

vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt

19, sid. 67—69) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (I: 86)

av herr J. Friggeråker m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 140)

av herr A. Gustafsson i Lekåsa m. fl., har hemställts, att riksdagen må såsom

bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 900,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

I följande inom andra kammaren väckta motioner har hemställts:

i motionen nr 61 av herr E. Lindmark m. fl. att riksdagen måtte besluta

att till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
i

motionen nr 62 av herr E. Hansson i Yännäsby m. fl. att andra kammaren

för sin del måtte besluta, att anslaget till här ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1942/43 måtte utgå med minst samma belopp som det av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna eller 900,000 kronor;

i motionen nr 64 av herr O. E. Sandberg m. fl. att riksdagen måtte besluta

att till bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

samt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

i motionen nr 225 av herrar C. O. Carlsson i Bakeröd och K. E. Hansson

i Skediga, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av gällande bestämmelser

i förordningen angående bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar,

att där, på grund av vägens längd eller annan omständighet, anläggningen

måste anses vara för väghållaren särskilt betungande, bidraget till

byggande av enskild utfartsväg måtte få utgå med 60 procent av den beräknade

kostnaden.j

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 212, den 3 mars 1939 framlagda

förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 till bidrag till byggande

av enskilda vägar ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor. Till samma

ändamål ha för budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisats anslag av respektive

300,000 kronor och 700,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att behovet

av bidrag till byggande av enskilda vägar alltjämt är stort. Andamålet är

därjämte att anse såsom behj ärtan svårt. Med hänsyn härtill ävensom till

den positiva inställning till förevarande anslagsfråga, som riksdagen tidigare

visat, vill jag förorda, att ett anslag å samma belopp som för innevarande

budgetår eller 700,000 kronor anvisas för budgetåret 1942/43.

Med anledning av framställningarna från länsschaktmästarna vill jag i anslutning

till vad chefen för finansdepartementet tidigare i dag anfört under

rubriken För flera huvudtitlar gemensamma frågor förorda, att arvodet till

länsschaktmästarna höjes med 300 kronor till 6,200 kronor. Därest riksdagen

icke uttalar erinran häremot, torde det sedermera få ankomma på Kungl.

Maj: t att meddela beslut i ämnet.

Med beaktande av anslagets behjärtan svär da syfte tillstyrker utskottet,

att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till 800,000 kronor, vilket

innebär en höjning med 100,000 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

och i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår. För

att emellertid anslagen till vägväsendet det oaktat må kunna hållas inom

den i statsverkspropositionen angivna anslagsramen föreslår utskottet under

punkt 21:o) en motsvarande sänkning å 100,000 kronor av anslaget till vägförbättringsarbeten

å landsbygden.

Den föreslagna höjningen av länsschaktmästarnas årsarvoden med 300

kronor synes ej böra föranleda erinran.

Utskottet vill framhålla behovet av samverkan i vissa fall vid bedömningen

av frågor örn bidrag från ifrågavarande anslag till enskilda vägar och

från motsvarande anslagsmedel till vägar för skogsbrukets behov. Detta

gäller såsom motionsvis (I: 86 och II: 140) erinrats exempelvis då bidrag

sökes till både en enskild väg och en jämsides därmed löpande skogsväg,

vilka båda väganläggningar skulle kunna samordnas för att tjäna både

skogsbrukets och bygdens övriga behov.

I väckt motion (II: 225) har hemställts att statligt byggnadsbolag må, då

byggnaden är särskilt betungande, få utgå med 60 procent i stiillet för högst

50 procent. I detta avseende vill utskottet endast erinra, hurusom i sam
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 6. 551 12 2

TJtskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

band med den högst betydande utsträckning av rätten till bidrag även till

de enskilda vägarna, vilken så sent som år 1939 beslöts, en höjning av

maximiprocenten var under övervägande men att departementschefen av

statsfinansiella skäl ej ansåg sig kunna föreslå en sådan höjning. Under

åberopande härav får utskottet avstyrka motionen.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 86 och II: 61, 62, 64 samt 140, må till Bidrag till

byggande av enskilda vägar för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 800,000 kronor, att avräknas mot antorn

obilskattem edlén,

b) att motionen II: 225 ej må vinna riksdagens bifall.

20:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majit kar

(punkt 20, sid. 69—72) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor, att avräknas av automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (I: 87)

av herr I. Persson m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 139) av

herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl., har hemställts, att riksdagen i bidrag till

underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1942/43 måtte anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I § 13 kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning stadgas,

att beträffande varje väg, till vilken underhållsbidrag utgår enligt kungörelsen,

ny förrättning för uppskattning av underhållskostnaderna skall företagas

minst vart femte år, så länge underhållsbidrag utgår, samt därjämte örn

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner anledning antaga, att den verkliga

underhållskostnaden för vägen understiger den beräknade kostnaden. Vidare

kan ny förrättning ske på begäran av väghållare. Där förrättning påkallats

av väghållare, skall denne enligt kungörelsen gälda ersättning till länsscliaktmästaren.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 13 oktober 1941 hemställt,

att nu utgående statsbidrag till underhåll av enskilda vägar måtte på

grund av den allmänna prisstegringen få höjas med högst 25 procent. Till

stöd härför har styrelsen anfört följande: j

Uppskattningen av underhållskostnaderna verkställdes i samband med

besiktning av vägarna under hösten 1939 och försommaren 1940, varvid då

gällande dagsverks- och materialpriser lades till grund för kostnadernas beräkning.

Kontrakt har tecknats mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och vederbörande intressenter angående underhållets utförande. Sedan

nämnda tid hava emellertid väsentliga stegringar av kostnaderna inträtt,

främst på grund av de ökade utgifter för framtransport av grus, vilka föranledas

av höjda arbetspriser och svårigheten att erhålla gengasdrivna lastbilar

samt dessas mindre lastförmåga jämfört med bensindrivna bilar, särskilt

kännbar å backiga vägar. Till styrelsen hava inkommit ett flertal

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 19

framställningar om att underhållsbidragen för kalenderåret 1941 måtte

ökas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funne för sin del, fortsätter styrelsen,

att en viss höjning av de beräknade underhållskostnaderna för sagda år

måste anses skälig och berättigad.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Med bestämmelsen örn ny förrättning vart femte år har uppenbarligen

åsyftats, att de justeringar av underhållsbidragets belopp då skola verkställas,

som kunna anses betingade av de ändringar i den allmänna kostnadsnivån,

som kunna hava inträffat under tiden efter den senaste uppskattningen.

Bestämmelsen om att ny förrättning kan verkställas under pågående femårsperiod

avser däremot att möjliggöra sådana jämkningar i det bestämda

bidragsbeloppet, som äro betingade av lokala förändringar, till exempel att

en icke förutsedd stark ökning eller minskning av trafiken på vägen ägt

rum. Vidare, innebär bestämmelsen, att ny förrättning skall kunna företagas,

även om perioden icke helt gått till ända, därest praktiska skäl tala för att

förrättningen äger rum i sammanhang med andra förrättningar beträffande

närbelägna vägar. Däremot anser jag det ligga i sakens natur, bland annat

på grund av periodens ringa längd, att bestämmelsen icke bör kunna åberopas

för att möjliggöra en kontinuerlig anpassning av underhållsbidraget

efter de ändringar i den allmänna prisnivån, som kunna inträffa under

perioden.

Yarken den. prisstegring, som ägt rum under de två år, som bidragsverksamheten

hittills pågått, eller några förhållanden i övrigt anser jag utgöra

skäl för att nu frångå de principer, enligt vilka verksamheten ursprungligen

tänkts utövad. I allt fall synes utvecklingen å området tills vidare böra avvaktas,

innan några ändringar vidtagas.

Beträffande anslag till bidrag till underhåll av enskilda vägar, att enligt

oförändrade grunder utgå under nästa budgetår, förordar jag, att härför

avses ett lämpligt avvägt belopp. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

uppskattat. bidragsbeloppet till 300,000 kronor utöver vad som åtgår till

bidrag enligt redan tecknade kontrakt. Mot styrelsens förslag härutinnan

har jag icke något att erinra.

I enlighet med vad styrelsen anfört torde under nästa budgetår ett belopp

å omkring 710,000 kronor erfordras för att fullgöra ingångna förpliktelser

örn vägunderhållsbidrag. Sammanlagda bidragsbeloppet skulle för nästa

budgetår sålunda kunna beräknas till 1,010,000 kronor. Härtill komma kostnaderna

för bidragsverksamlieten, vilka kunna uppskattas till ungefär 100,000

kronor. Något särskilt belopp, avsett för oförutsedda bidragsbeliov, anser

jag mig icke böra tillstyrka. Då reservationen å anslaget vid slutet av detta

budgetår enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar torde kunna

antagas komma att uppgå till omkring 1,000,000 kronor, skulle anslaget vid

bifall till vad jag här förordat kunna begränsas till avrundat 100,000 kronor.

Utan att underskatta de skäl som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och i anslutning härtill även motionsvis anförts till stöd för anslagsmedlens

beräkning på ett sådant sätt att en generell, av inträffad prisstegring motiverad

höjning av de tidigare fastställda underhållsbidragen med 25 procent

kan genomföras får utskottet uttala sin anslutning till departementschefens

i ärendet framhållna synpunkter.

Utskottet hemställer,

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskott ct.

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 87 och II: 139, må till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Hajd

har (punkt 21, sid. 72—74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För budgetåren 1939/40 och 1940/41 har anslaget till bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden anvisats med respektive 21,715,200 kronor och

58,057,500 kronor. Av sistnämnda belopp hava 38,000,000 kronor anvisats

såsom B-anslag å tilläggsstat II. För innevarande budgetår har anslaget

anvisats med 12,800,000 kronor. Nämnda tilläggsstatsanslag har ännu icke

till någon del behövt disponeras.

Väg- och va t ten hy g gr i adsstyrelsen hemställer, att till bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 16,000,000 kronor måtte anvisas.

Departementschefen har funnit det sammanlagda anslagsbeloppet för nästa

budgetår till bidrag till vägförbättringsarbeten i nuvarande läge böra nedsättas

till 10,000,000 kronor. Vid bifall härtill skulle, sedan 4,500,000 kronor

till redan utförda arbeten och 865,000 kronor till fortsättning av företag,

påbörjade under år 1941, frånräknats, återstå för bidrag till nya vägföretag

och till pågående äldre företag ett belopp av 4,635,000 kronor. Sistnämnda

belopp skulle till övervägande delen eller i runt tal 3,500,000 kronor disponeras

för bidrag till pågående företag. Nya arbetsföretag borde nämligen

i anslutning till Kungl. Maj:ts beslut den 15 december 1939 igångsättas

endast i undantagsfall och då särskilda skäl därför kunna åberopas. Skulle

arbeten av större omfattning krävas i syfte att motverka arbetslöshet, torde

det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget

till vägförbättringsarbeten få tagas i anspråk.

De mera angelägna vägförbättringsarbetena representera enligt en av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen gjord uppskattning en årskostnad av 90,000,000

kronor, varav 78,000,000 kronor borde utgå i statsbidrag. I jämförelse härmed

måste, även med tagen hänsyn till den omkastning i trafikförhållandena

som kriget medfört, den föreslagna anslagssumman av 10,000,000 kronor betraktas

som mycket begränsad. Under nu rådande läge och i betraktande

av vad departementschefen anfört har utskottet emellertid ansett sig böra

godtaga Kungl. Maj:ts förslag. Den under punkt 19:o) föreslagna höjningen

med 100,000 kronor av anslaget till enskilda vägar synes dock, såsom under

nämnda punkt framhållits, böra föranleda en motsvarande jämkning i nu

förevarande anslagsbelopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 21

Med tillstyrkande alltså att anslagssumman under nu förevarande punkt

bestämmes till 9,900,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vägförbättringsarbeten å

landsbygden för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 9,900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 75 och 76) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 8,000

kronor.

23:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 76 och 77) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 100.000

kronor.

24:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Något nytt anslag för detta ändamål Ilar ej av Kungl. Majit föreslagits.

Departementschefen har (punkt 24, sid. 77 och 78) erinrat, att för detta ändamål

för budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisats 200,000 kronor respektive

150,000 kronor. Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 hade

anvisats ett reservationsanslag (B) av 500,000 kronor. Sistnämnda anslag

hade hittills icke behövt till någon del tagas i anspråk.

I sin skrivelse den 11 oktober 1941 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt, att för nästa budgetår ett anslag å 150,000 kronor måtte anvisas

för ändamålet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Ehuru behov onekligen torde föreligga att i fråga örn flera av statens

fiskehamnar vidtaga vissa utvidgnings- och förbättringsarbeten, anser jag

mig icke kunna tillstyrka, att i nuvarande statsfinansiella läge särskilt anslag

anvisas för ändamålet. I den mån förhållandena å arbetsmarknaden

kunna motivera, att arbeten av här ifrågavarande slag utföras, bör det för

ändamålet anvisade anslaget å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 få tagas

i anspråk. För att i viss utsträckning möjliggöra sådana mindre arbeten,

som äro särskilt angelägna ur synpunkten att undvika allvarliga skador å

anläggningarna för framtiden, har jag emellertid för avsikt att under nästföljande

punkt förorda, att det i anslaget till underhåll och drift av statens

fiskehamnar och farleder ingående, för underhållsarbeten avsedda beloppet

ökas med 15,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar E. Hällgren och G. Skoglund i

Umeå väckt motion (II: 175) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder anslå ett

belopp av 150,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

Enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört måste vissa förbättringsarbeten

å statens fiskehamnar betraktas vara av en alldeles särskild

angelägen karaktär, emedan hamnarnas framtida bestånd eljest kan äventyras.

Med hänsyn härtill och i anslutning till den i ämnet väckta motionen

har utskottet ansett sig böra tillstyrka ett anslag under nu förevarande

punkt av 75,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av motionen II: 175, må till

Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 75,000

kronor.

25:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.

Majit har (punkt 25, sid. 78—80) föreslagit riksdagen att till Underhåll och

drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 110,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att till underhåll och drift

av statens fiskehamnar och farleder måtte för budgetåret 1942/43 anvisas ett

förslagsanslag av 110,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Då erfarenheter saknas, kunna kostnaderna under nästa budgetår för

drift och underhåll av Falsterbokanalen svårligen nu med någon tillförlitlighet

beräknas. Utan att i detta sammanhang taga ställning till det av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen härför beräknade personalbehovet och kostnaderna

för personalen ävensom övriga utgiftsposter vill jag emellertid icke

motsätta mig, att i anslaget inräknas det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna beloppet av 60,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att sedermera, sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit med

förslag till utgiftsstat för kanaldriften, fastställa stat att lända till efterrättelse

för budgetåret 1942/43.

För underhåll och drift av statens övriga farleder och fiskehamnar har

styrelsen beräknat ett belopp av 35,000 kronor eller samma belopp, som

under de senare åren avsetts för ändamålet. Häremot har jag icke något

att erinra. Med hänsyn till vad jag under nästföregående punkt anfört

synes emellertid detta belopp böra ökas med 15,000 kronor till 50,000

kronor.

Yad styrelsen föreslagit rörande överflyttning av avlöningskostnaden fölen

extra ordinarie byråingenjör till nu ifrågavarande anslag anser jag mig

icke böra biträda.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle anslaget för nästa budgetår

behöva anvisas med ett belopp av 110,000 kronor. I likhet med vad som

skett för innevarande budgetår synes anslaget på grund av de många

osäkerhetsfaktorer, som vidlåda utgiftsberäkningen för Falsterbokanalen, böra

för nästa budgetår anvisas som förslagsanslag.

Med hänsyn till det anslag av 75,000 kronor, som under nästföregående

punkt tillstyrkts till hamnförbättringar, har utskottet ansett nu förevarande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 23

underhållsanslag kunna begränsas till 100,000 kronor mot av departementschefen

föreslagna belopp av 110,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, må till

Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

26:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Majit har (punkt 26, sid. 80—82) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar E. Hällgren och G. Skoglund i

i Umeå väckt motion (II: 176) har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 11 oktober 1941 hemställt

örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 200,000 kronor till

bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. I

detta avseende har styrelsen anfört bland annat följande.

På grund av den ringa tillgången på anslagsmedel de båda senaste

budgetåren hade tillgängliga medel huvudsakligen använts till underhållsoch

förbättringsarbeten av mindre omfattning vid redan befintliga hamnar.

Vid ett flertal hamnar förefunnes stort behov av förbättrings- och underhållsarbeten,

vilka vore av sådan omfattning, att vederbörande intressenter

med sina i vanliga fall ringa ekonomiska resurser ej själva hade möjlighet

att bekosta desamma. Särskilt de båda senaste exceptionellt hårda vintrarna

hade på sina håll åstadkommit mer eller mindre omfattande skador på

befintliga anläggningar. Under nuvarande förhållanden beräknade styrelsen,

att till här ifrågavarande slag av arbeten ett belopp av 200,000 kronor

erfordrades för nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört rörande behovet

av medel för bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar anser jag anslag för ändamålet böra anvisas även för nästa

budgetår. Då det statsfinansiella läget kräver största återhållsamhet i fråga

örn statsutgifterna och då, såvitt nu kan bedömas, en viss reservation å

hittills för ändamålet anvisade medel kan antagas föreligga vid ingången

av nästa budgetår, anser jag en ökning av anslaget icke böra ifrågakomma.

Anslaget bör alltså för nästa budgetår anvisas med oförändrat belopp 100,000

kronor.

Skulle läget på arbetsmarknaden motivera, att arbeten av här angivet slag

igångsättas, torde det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisade anslaget få tagas i anspråk.

Utskottet, som icke ansett sig kunna tillstyrka den motionsvis gjorda

hemställan om höjning av anslagsbeloppet, hemställer,

Utskottet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att riksdagen, nied bifall till Kungl. Maj:ts förslag oell med

avslag å motionen II: 176, må till lii drag till byggande och

underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

27:o) Förvärv av mudderverk. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 27, sid. 82—-84), vilket avser likvidering av ett från statens

vattenfallsverk av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen övertaget mudderverk,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvärv av mudderverk för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

V ägtraflkväsendet.

28:o) Besiktning av motorfordon. Registrering av motorfordon. Beträffande

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag (punkterna 28 och 29, sid. 85

—87) jämte två i ämnet väckta motioner (I: 116 och II: 170) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

29:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 87 och 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

25,000 kronor.

30:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31, sid. 88—94) — vilket i huvudsak innebär viss begränsning

av arvodeskostnaden för kanslichefen samt överförande på extra

ordinarie stat av de nu med arvoden förenade båda tjänsterna som sekreterare,

respektive notarie — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens biltrafiknämnd

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 sekreterare................................................ Eo 24

1 notarie.................................................... Eo 21;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit ............................................ 29,300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 26,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 4,000

Summa kronor 60,200;

c) till Statens Mitra fiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 60,200 kronor, att avräknas

mot antomobilskattemedlen.

31:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 32, sid. 94) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 21,200

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Byggnadsväsende^

32:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 33, sid.

95—108) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa

de ändringar i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen, som betingas

av Kungl. Majits under ifrågavarande punkt framlagda förslag, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels ock till

Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 752,400 kronor.

Kungl. Majits förslag omfattar med avseende å personalförteckningen endast

sådana förändringar som stå i överensstämmelse med vad tjänsteförteckningssakkunniga

föreslagit. Vissa ytterligare ändringar i personalens

löneställning, vilka föreslagits av byggnadsstyrelsen, har departementschefen

icke ansett sig kunna tillstyrka i nuvarande läge. Styrelsen har beräknat

medelsbehovet för nästa budgetår å förevarande anslag till ett belopp som

med 55,300 kronor överstiger medelsanvisningen för budgetåret 1941/42.

Enligt departementschefen skulle den erforderliga höjningen kunna begränsas

till 42,900 kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

Utskottet.

I

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa de ändringar i personalförteckningen,

som betingas av de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1942 framlagda

förslagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

.................................................. 348,900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................... 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 191,400

4. Kärligt tillägg, förslagsvis ............................ 80,000

Säger kronor 621,500

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 63,400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 9,600

Säger kronor 73,000

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis.................................................. 21,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 29,300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 7,100

Säger kronor 57,900

Summa kronor 752,400;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 752,400 kronor.

33:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förevarande förslag

(punkt 34, sid. 108 oell 109), vilket i förhållande till budgetåret 1941/42

innebär en med 8,600 kronor ökad medelsanvisning, finner utskottet sig

kunna tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 95,600 kronor.

34:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

35, sid. 109—117) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels oek till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 726,300 kronor.

Det av Kungl. Majit föreslagna anslaget överstiger med 16,300 kronor

medelsanvisningen för budgetåret 1941/42. Höjningen är till 10,000 kronor

betingad av en ökning av anslagsposten för avlöningar åt tillfälliga biträden

och beror i övrigt huvudsakligen på löneklassuppflyttningar i fråga örn den

extra ordinarie personalen. Ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag till

lönereglering för länsarkitekterna har departementschefen med hänsyn främst

till pågående utredning genom tjänsteförteckningssakkunniga i fråga örn

byråchefstjänsternas löneställning icke ansett sig kunna biträda.

Enligt gällande instruktion må länsarkitekt och biträdande länsarkitekt

ej utan Kungl. Majlis efter särskild prövning i varje fall lämnade tillstånd

utom tjänsten utföra uppdrag, som är eller kan bliva föremål för länsarkitekts

handläggning i tjänsten eller kan inverka hinderlig! för tjänstgöringen.

Assistent må icke utföra dylikt uppdrag i annan män än byggnadsstyrelsen,

efter hörande av vederbörande länsstyrelse och länsarkitekt, i varje särskilt

fall prövar skäligt medgiva.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag.

I detta sammanhang vill emellertid utskottet framhålla angelägenheten

av en noggrann tillsyn över att den privata arkitektverksamhet, som tilläventyrs

utövas av den på länsarkitektkontoren anställda personalen, ej må

inverka hinderlig eller fördröjande på tjänsteärendenas handläggning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

Arvoden till 21 länsarkitekter ...................... 252,400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 314,500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 110,000

4. nödigt tillägg, förslagsvis ........... 49,400

Summa kronor 726,300;

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 726,300 krono!’.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

35:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, sid. 117), vilket i förhållande till innevarande

budgetår innebär en av ökade bränslekostnader betingad anslagshöjning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitekts organisationen: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 87,200 kronor.

36:o) Underhäll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har

(punkt 37, sid. 118—120) föreslagit riksdagen att till Underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 85,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har beräknat, att medelsbehovet till ifrågavarande ändamål

för innevarande budgetår uppgår till 100,000 kronor och för nästa budgetår

till 115,000 kronor. Enär emellertid sistnämnda medelsbehov enligt

vad styrelsen anfört till 5,000 kronor kunde tillgodoses genom överskott

å inträdesbiljetter och till 10,000 kronor täckas av reservation från innevarande

budgetår, borde enligt styrelsens mening förevarande anslag för budgetåret

1942/43 upptagas till 100,000 kronor.

Departementschefen anser medelsförbrukningen till förevarande ändamål

för nästa budgetår icke böra överstiga den beräknade medelsåtgången för

innevarande budgetår, 100,000 kronor, samt finner med hänsyn till tillgängligt

överskott jämte reservation anslaget kunna begränsas till 85,000

kronor.

Utskottet, som biträder vad departementschefen anfört angående anslagsbehovet,

hemställer,

att riksdagen må till Underhåll au vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 85,000 kronor.

37:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt

38, sid. 120) föreslagit riksdagen att till Restaureringsarbeten å Stockholms

slott anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Enligt en för 1938 års riksdag framlagd plan skulle till förevarande ändamål

sammanlagt erfordras 250,000 kronor. För ändamålet lia hittills anvisats

100,000 kronor, varav 50,000 kronor såsom B-anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41. Nämnda B-anslag är delvis taget i

anspråk, och de hittills anvisade medlen beräknas vara förbrukade vid utgången

av innevarande budgetår.

Enligt vad byggnadsstyrelsen tidigare i skrivelse av den 22 augusti 1939

upplyst (se prop. 1939 nr 2, sid. 109) erfordras för restaureringsarbeten av

här ifrågavarande slag särskilt kvalificerade arbetslag, som böra beredas

kontinuerligt arbete.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

Departementschefen laar i ärendet anfört följande.

Med hänsyn till, bland annat, att de arbetare, som äro sysselsatta med

restaureringsarbetena, icke torde utan svårigheter för närvarande kunna erhålla

för dem lämpligt annat yrkesarbete och ej heller torde kunna överföras

till andra arbetsområden, anser jag det vara önskvärt, att restaureringsarbetena

kunna fortgå utan avbrott. Då någon behållning å redan anvisade medel

icke kan väntas föreligga vid utgången av innevarande budgetår, torde för

nästa budgetår ett anslag av 50,000 kronor böra anvisas för ändamålet.

För att Stockholms slott skall kunna hållas i ett värdigt skick framlades

vid 1938 års riksdag en tioårsplan för byggnadens restaurering,

slutande å en kostnadssumma av 250,000 kronor, avsedd att utgå med årsbelopp

av 25,000 kronor. Av byggnadstekniska skäl har det befunnits

önskvärt att arbetena fullföljas i en något snabbare takt än som ursprungligen

avsågs.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag örn fortsatt anslag för nästa

budgetår med 50,000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Restaureringsarbeten å Stockholms slott

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

38:o) Restaureringsarbeten vid Gripsholms slott. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 120—122), vilket huvudsakligen åsyftar

medelsanvisning för reparation av personalbostäder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Restaureringsarbeten vid Gripsholms

slott för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

30,000 kronor.

39:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.

Majit har (punkt 40, sid. 122 och 123) föreslagit riksdagen att till Utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I syfte att medel skola, i mån av behov, finnas tillgängliga för utredningar

rörande byggnadsföretag, som kunde behöva igångsättas till motverkande

av arbetslöshet, lia vid tidigare tillfällen, senast å riksstaten för

budgetåret 1940/41, anvisats medel under förevarande an slagsrubrik. Enär

tillgängliga reservationer icke ansetts förslå för nästa budgetår, bär departementschefen

funnit förnyad medelsanvisning påkallad.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade bygg
nadsföretag

m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reserva
tionsanslag

av 100,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet

Diverse.

40:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, siel. 124) angående

anslag till ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond — i vilket avseende särskild proposition förebådats —

kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

41:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Utskottet, som tillstyrker

att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

42, sid. 124) uppföres med oförändrat belopp, hemställer,

att riksdagen må till Ersättning åt statens järnvägar fotav

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

, vissa resor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

5,000 kronor.

42:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Majit

har (punkt 43, sid. 124 och 125) föreslagit riksdagen att till Postavgifter för

tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 12,200,000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10,500,000 kronor.

Den postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran

av tjänsteförsändelser m. m. beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen

till omkring 12,375,000 kronor, ett belopp, som med 1,875,000 kronor överstiger

vad som för ändamålet anvisats. Storleken av den för budgetåret

1942/43 beräknade ersättningen, fördelad på olika poster, framgår av följande

sammanställning:

Kronor

Tjänsteförsändelser i allmänhet...................................... 5,850,000

Tjänstepost från kristidsorganen .................................... 1,300,000

Militärbrev.............................................................. 3,600,000

Bestyret med krono- och värnskatteuppbörden .................... 1,450,000

Summa kronor 12,200,000.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 12,200,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

43:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt

44, sid. 125 och 126) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 350,000

kronor.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat att

säkerställa möjligheterna att snabbt sätta skadade anläggningar i funktionsdugligt

skick — ha för nästa budgetår av riksdagen anvisats 900,000 kronor

å kapitalbudgeten. Medan sistnämnda belopp avser engångskostnader,

avser den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen löpande utgifter.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag, som innebär att anslag till

ändamålet skulle anvisas med samma belopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

350,000 kronor.

44:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Majits förslag (punkt 45, sid. 126 och 127) hemställer utskottet,

___—

att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m.

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.

45:o) Understöd åt privatflyget. Beträffande förevarande fråga (punkt 46,

sid. 127—129) jämte i ämnet väckta motioner kommer utskottet att framdeles

avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

46:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Utskottet tillstyrker,

att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 47,

sid. 129) uppföres med oförändrat belopp samt hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vid eldsläckning

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 10,000

kronor.

47:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 48, sid.

129—133) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens brandskola, dels ock till Statens brandskola:

Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 45,800 kronor.

Utskottet.

Utöver höjningar som betingas av att brandskolans verksamhet kommer

att pågå under hela nästa budgetår mot endast omkring 10 månader under

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

budgetåret 1941/42 innebär förevarande förslag en ökning med allenast

2,000 kronor, som erfordras till avlöning åt en vaktmästare.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit............................................ 25,800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ....... 20,000

Summa kronor 45,800;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1942/43

anvisa ett anslag av 45,800 kronor.

48:o) Statens brandskola: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 134) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandsJcola: OmJcostnader för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 27,900 kronor.

49:o)) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 134 och 135), vilket innebär anvisande

av samma belopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska brandkårernas

riksförbund för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 2,000

kronor.

50:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 135—137), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

fatt riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.

51 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Majit har (punkt 52, sid. 137—140) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 50,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

I en inom andra kammaren av kerr G. Persson i Falla m. fl. väckt motion

(II: 178) har hemställts, att riksdagen ville nedsätta anslaget till 25,000

kronor.

Till föreningen ha för budgetåren 1940/41 och 1941/42 utgått anslag med

75,000 respektive 50,000 kronor. För budgetåret 1939/40 utgjorde anslaget

75.000 kronor och under ett vart av de tre närmast föregående budgetåren

100.000 kronor. För innevarande budgetår har föreningen uppgjort följande

preliminära stat:

Inkomster. Kronor

Statsbidrag ................................................................ 50,000

Saldo från föregående år ................................................ 79,256

Medlemsavgifter för kalenderåret 1942................. 3,500

Summa kronor 132,756

Utgifter. Kronor

Undervisning och propaganda:

Instruktionskurser för bilskolemän .......................... 5,000

Instruktionsbok för bilskolorna .............................. 4,000

Instruktionskurser för militären .............................. 7,500

Speciella åtgärder för undervisningen........................ 47,000

Trafikundervisning och allmän propaganda.................. 30,000 93,500

Intern verksamhet och administration.................................. 35,000

Diverse utgifter........................................... 4,256

Summa kronor 132,756

Utgifterna för föreningens verksamhet under budgetåret 1942/43 beräknas

på följande sätt:

K ronor

För administration och intern verksamhet ............................ 35,000

>; trafikundervisning och allmän propaganda........................ 50,000

» 52 stycken filmkopior, ä 375 kronor per styck .................. 19,500

Summa kronor 104,500

I anslutning härtill hemställer föreningen, att för budgetåret 1942/43 ett

statsbidrag måtte anvisas av 100,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att föreningens verksamhet inriktats på

att sprida kännedom örn gällande trafikföreskrifter samt inskärpa vikten av

att dessa efterlevas. Detta har skett genom trafikpropaganda såväl i skolorna

som bland allmänheten i övrigt. Enligt departementschefens mening

finnas välgrundade skäl antaga att föreningens verksamhet fyllt en bety
Bihanfj

lill riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr t>. 551 4! 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

delsefull uppgift även om verksamhetens natur gör det vanskligt att påvisa

positiva resultat. Av statsfinansiella skäl anser sig departementschefen

emellertid icke kunna tillstyrka högre anslag än det för innevarande budgetår

anvisade, 50,000 kronor.

Såsom motionsvis framhållits har biltrafiken efter hand avsevärt nedgått.

Denna omständighet samt det förhållandet att föreningen vid ingången av

innevarande budgetår disponerade över en till i runt tal 79,000 kronor uppgående

behållning, vilken genom sträng hushållning borde åtminstone till

någon del kunna kvarstå även till nästa budgetår, kunde i nuvarande statsfinansiella

läge tala för en viss nedsättning av förevarande anslag.

Utskottet har emellertid, med tagen hänsyn också till de ytterligare upplysningar

utskottet i ärendet införskaffat, icke funnit sig kunna tillstyrka en

dylik nedsättning. Jämsides med de rent budgetära synpunkterna måste

nämligen beaktas den stora betydelse föreningens verksamhet har för en

bättre trafikkultur och därmed också för möjligheterna att minska trafikolyckornas

alltjämt stora omfång.

I detta sammanhang vill utskottet betona vikten av att även radion i

lämplig utsträckning anlitas i upplysningsverksamhetens tjänst. Cykeltrafikens

tilltagande omfattning torde också motivera propagandans utökade

inriktning på denna trafikgren. Det borde vidare kunna förväntas, att särskilt

försäkringsbolagen i eget intresse skola finna det angeläget att ekonomiskt

bistå föreningen.

Med tillstyrkande alltså att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes

till det av Kungl. Majit föreslagna beloppet 50,000 kronor hemställer

utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med

avslag å motionen II: 178, må till Bidrag till nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1942/43

anvisa ett anslag av 50,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

52;o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Ehuru icke nu

kari avgöras, huruvida ifrågavarande anslag, avseende bidrag till den ständiga

internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den

internationella luftfartskommissionen, kommer att anlitas, får utskottet för

att erforderliga medel skola finnas tillgängliga tillstyrka Kungl. Majlis förslag

(punkt 53, sid. 140 och 141). Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

10,000 kronor.

53:o) Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar.

Kungl. Majit har (punkt 54, sid. 141) föreslagit riksdagen att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. (35

till Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Ifrågavarande plan är avsedd att omfatta ett område som i stort sett

skulle omslutas av en cirkel med tre mils radie omkring Göteborg. Av

kostnaden för planens upprättande, 155,000 kronor, skall staten enligt statsmakternas

år 1938 fattade beslut bidraga med 30,000 kronor, varav 20,000

kronor redan anvisats.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av en regionplan

för Göteborg med omgivningar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

54;o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Utskottet tillstyrker

att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

55, sid. 142) uppföres med oförändrat belopp. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom salcIcunniga

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

65,000 kronor.

55:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56,

sid. 142), som innebär en nedsättning med 5,000 kronor i förhållande till

anslaget för innevarande budgetår, hemställer.utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

56:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 142) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 62,000 kronor.

57:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 58, sid. 142) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 15,400 kronor.

JJUtsettet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

58:o) Kristillägg. Beträffande Kungl. Majlis förslag (punkt 59, sid. 142}

angående anslag till kristillägg — i vilket avseende särskild proposition

förebådats — kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket härigenom
•

/. - anmäles. \UJ ■

” ''Stockholm den 13 mars 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Bäcklund, Carlström, Karl Andersson,

Sundberg, Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm,

•Andersson i Prästbol, Danielsson, Andersson i Södergård, Wallentheim, Staxäng,

Viklund, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Åkerström.

Stockholm 1942. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942143 und s. 1 i texten