Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majis framställningar angående anslag för budgetåret 1942/43 till domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.

1942-04-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Majis framställningar angående anslag för budgetåret 1942/43 till domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majis framställningar angående

anslag för budgetåret 1942/43 till domkapitlen

och stiftsnämnderna m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

34—38, sid. 79—100, av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att

dels, nied tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43, i personalförteckningen

för domkapitlen och stiftsnämnderna under rubriken I.

Domkapitlen uppföra ytterligare en stiftssekreterare i lönegraden A 27;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för domkapitlen

och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43;

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 309,800 kronor;

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 78,600 kronor;

dels besluta, att i statsrådsprotokollet omförmälda, ur förslagsanslaget till

Kleresistaten utgående indelningsersättningar åt vissa klockare ävensom

djäknepenningsersättning åt domkyrkoorganisten i Västerås skola indragas

med utgången av budgetåret 1941/42, dock med rätt för tjänstinnehavare,

vilken tillträtt sin befattning före den 1 juli 1942, att, därest indelningsersättningen

kommit honom personligen till godo, bibehållas vid ersättningen,

så länge han kvarstår i tjänst;

dels till Kleresistaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

3,400 kronor;

dels till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 5,050,800 kronor;

dels ock att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1942/43 till Ersättning åt vissa församlingar

till följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 113, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27

februari 1942 — med återkallande av sistnämnda förslag — föreslagit riksdagen

att besluta, att ersättning åt svenska kyrkan tillhörande församlingar

till följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet ej vidare

skall utgå för tid efter budgetåret 1941/42.

Bihang till rilcsdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 63.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

Domkapitlen och atiftsnämnderna: Avlöningar. Domkapitlen oell stifts

nämnderna: Omkostnader.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ändringar i nuvarande anslagsförhållanden

huvudsakligen endast till följd av Kungl. Maj:ts numera av riksdagen bifallna

förslag om bildande av ett särskilt Stockholms stift, omfattande Stockholms

stad med tillägg av vissa delar av Uppsala och Strängnäs stift. De årliga

merkostnaderna för statsverket till följd av nämnda förslag ha av departementschefen

beräknats på sätt framgår av nedanstående sammanställning:

Nuvarande kostnader.

A v 1 ö n

Kronor

Arvoden å 500 kronor åt 5 ledamöter 2,500

Diverse arvoden............. 400

Sekreterare, arvode........... 5,000

Vikariatsersättning............ 450

Kanslibiträde (Eo 7).......... 3,321

Vaktmästarbiträde............ 1,392

Extra biträden ............. 1,087

Rörligt tillägg.............. 520

Summa (i runt tal) kronor 14,700

För budgetåret 1942/4-3 beräknade

kostnader.

n g a r.

Kronor

Arvoden å 500 kronor åt 4 ledamöter 2,000

Diverse arvoden............. 400

Stiftssekreterare (A 27)......... 9,813

Vikariatsersättningar.......... 750

Halvtidsamanuens (Eo 16)....... 2,523

Kanslibiträde (Eo 7).......... 3,321

Expeditionsvakt (Eo 5)......... 2,976

Extra biträden.............. 1,400

Rörligt tillägg.............. 3,000

Summa (i runt tal) kronor 26,200

Omkostnader.

...... 100

...... 200

Reseersättningar.......

...... 650

...... 400

Övriga expenser.......

...... 1,450

Övriga expenser.......

...... 2,000

Publikationstryck......

...... 150

Publikationstryck......

...... 250

1,900

3,400

Härtill komma dels lokalhyra, omkring 3,000 kronor, dels ock ett engångsanslag till möbler

m. m. på 4,000 kronor.

Kostnaderna för Stockholms domkapitels kansli ha förutsatts komma att

i fortsättningen liksom för närvarande helt åvila statsverket.

I en till statsutskottet ingiven, den 14 mars 1942 dagtecknad promemoria

har Stockholms domkapitel framhållit följande:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 oktober 1941 framlade domkapitlet

förslag angående medelsbehovet för domkapitlets kansli i det nya Stockholms

stift. I förslaget hade upptagits, förutom annan personal däribland ett e. o.

kanslibiträde, en expeditionsvakt med placering i lönegrad Eo 5. Samtidigt

hade domkapitlet angivit, att expeditionsvakten borde i så stor utsträckning

som möjligt tagas i anspråk för renskrivning m. m. Med hänsyn till svårigheten

att nu bedöma omfattningen av rena vaktmästargöromål hyste domkapitlet

tvekan, huruvida en dylik befattningshavare i e. o. tjänsteställning

redan från början borde anställas vid domkapitlet. Vid ett så pass litet statligt

verk som domkapitlets kansli kunde ifrågasättas örn ej vaktmästargöromålen

kunde utföras av extra personal. Domkapitlet hade vid fortsatt övervägande

av behovet av vaktmästare alltmer styrkts i den uppfattningen, att

det för vaktmästaren beräknade anslaget skulle komma till lämpligare disposition,

därest med detsamma kunde avlönas dels vaktmästarbiträde, dels

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

3

skrivbiträde i erforderlig utsträckning eller möjligen ett skrivbiträde som samtidigt

kunde utföra även erforderliga vaktmästargöromål. Som förut nämnts

upptoge personalförslaget ett e. o. kanslibiträde. I kanslibiträdets uppgifter

inginge för närvarande att föra diarium och matrikel, att verkställa uträkning

och upprätta rekvisitioner av dyrtidstillägg och kristillägg till prästerliga

befattningshavare, att föra räkenskaperna över kollektmedel och ombesörja

deras redovisning, att verkställa expediering samt att utföra all maskinskrivning

och annan utskrift. Det syntes domkapitlet sannolikt, att efter

stiftets tillkomst kanslibiträdet icke kunde hinna fullgöra sina nuvarande

arbetsuppgifter, örn hon även i fortsättningen skulle svara för all maskinskrivning

och annan utskrift av expeditioner. Icke minst under stiftets första

år torde biskopen med de många uppgifter, som mötte i ett Stockholms stift,

behöva skrivhjälp i ej ringa omfattning.

Med hänsyn till det anförda vore det önskvärt, att domkapitlet de första

åren intill dess större erfarenheter vunnits rörande omfattningen av skrivgöromålen

och en vaktmästares arbetsuppgifter i stället för att anställa en

vaktmästare finge disponera det för denna befattningshavare beräknade lönebeloppet

för anställande av erforderliga extra befattningshavare.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag hava icke givit utskottet anledning till

annan erinran än att utskottet i likhet med Stockholms domkapitel finner

lämpligt, att intill dess större erfarenheter vunnits rörande omfattningen av

skrivgöromålen och en vaktmästares arbetsuppgifter vid domkapitlets kansli

i det nya Stockholms stift någon vaktmästare i lönegraden Eo 5 icke synes

böra anställas utan de för en dylik befattningshavare beräknade anslagsmedlen

i stället disponeras för anställande av erforderliga extra arbetskrafter.

Kleresistaten.

Ur detta anslag utgå för närvarande följande förmåner, nämligen

dels vissa »friheter» från »prästutlagor i prebendegäll och gäll bestående

av stads- och landsförsamlingar, vilka äro kyrkoherdarna eftergivna men böra

komma statsverket till godo, därest de förhållanden, som föranlett eftergifterna,

upphöra»;

dels ock tre slag av indelningsersättningar, nämligen

1. indelningsersättningar till vissa domkyrkosysslomän,

2. indelningsersättningar till vissa klockare och organister samt djäknepenningsersättning

till organisten vid domkyrkan i Västerås, ävensom

3. indelningsersättning till pastor primarius i Stockholm.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om de s. k. prästutlagoma, att dessa

skola avföras ur riksstaten och alltså från och med nästa budgetår ej vidare

upptagas bland anslagsäskandena under åttonde huvudtiteln. Beträffande indelningsersättningama

åt vissa klockare samt djäknepenningsersättningen till

domkyrkoorganisten i Västerås innebär förslaget, att desamma skola indragas

med utgången av innevarande budgetår, dock att i de fall, då indelningsersättningen

kommit vederbörande tjänstinnehavare personligen till godo,

ersättningstagare, vilken tillträtt sin befattning före den 1 juli 1942, må bibehållas

vid ersättningen, så länge han kvarstår i tjänst.

En följd av beslutet örn bildandet av ett Stockholms stift blir vidare, att

förevarande anslag icke längre kommer alt belastas med utgifter för den

Utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

indelningsersättning, som hittills tillkommit kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen

i Stockholm i hans egenskap av ''pastor primarius. I stället kommer

nämnda ersättning, fixerad till 4,400 kronor årligen, att tillföras kyrkofonden

och följaktligen belasta nästföljande anslag.

I fråga om indelningsersättningarna till vissa domkyrkosysslomän slutligen

ifrågasättes för närvarande icke någon ändring.

Utskottet. Vad Kungl. Majit i förevarande sammanhang föreslagit föranleder icke

någon erinran från utskottets sida.

Vissa ersättningar till kyrkofonden.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5,046,400

kronor.

Inrättandet av ett särskilt Stockholms stift innebär, såsom under nästföregående

punkt erinrats, att till kyrkofonden skall från statsverket årligen utgå

jämväl ersättning för det statsanslag, som för närvarande tillkommer innehavaren

av pastor primarietjänsten i Stockholm. Då ersättningsbeloppet bestämts

till 4,400, har förevarande anslag alltså enligt Kungl. Majits förslag

från och med nästa budgetår höjts med detta belopp till 5,050,800 kronor.

Utskottet. Kungl. Majts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet.

Anslaget till förevarande ändamål är för innevarande budgetår uppfört

med 80,000 kronor. Anslagsbelastningen för budgetåret 1940/41 utgjorde

omkring 86,300 kronor.

Enligt lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, s. 1) angående lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning gäller, att avgifter till svenska kyrkan eller hennes

prästerskap eller betjäning, vilka efter kyrkostämmas beslut eller eljest

uttaxeras, skola för till kommunal inkomstskatt beskattningsbar inkomst

endast med hälften av det belopp, som eljest bort utgå, påföras medlemmar

av sådan i riket befintlig församling av främmande kristna eller

k mosaiska trosbekännare, vilken äger rätt till offentlig religionsövning.

Såsom villkor härför gäller, att de främmande trosbekännarna före den 1

januari det år, då debitering av avgifterna verkställes, i laga ordning övergått

till eller eljest rättsligen tillhört och fortfarande tillhöra den främmande

församlingen.

Jämlikt kungörelsen den 16 oktober 1908 (nr 110, s. 7) angående ersättning

av allmänna medel åt svenska kyrkan tillhörande församling med anledning

av främmande trosbekännare tillkommande lindring . i skattskyldigheten

till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning äger till

svenska kyrkan hörande församling, örn det avgiftsbelopp, från vilket befrielse

enligt nämnda lag åtnjutes, för året uppgår till sammanlagt minst 50

kronor, av allmänna medel undfå ersättning med motsvarande belopp. För

utbekommande av sådan ersättning skall vederbörande kyrkoråd före. utgången

av april månad året efter det, då debitering av ifrågavarande avgifter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

5

verkställts, å beloppet ingiva rekvisition till statskontoret eller vederbörande

länsstyrelse, som utbetalar ersättningsbeloppet.

Besparing sberedningen har föreslagit, att ersättningarna till de statskyrkliga

församlingarna till följd av skattelindringen för främmande trosbekännare

skulle upphöra att utgå. Det nuvarande förslagsanslaget skulle då kunna

indragas.

Av den i ärendet verkställda utredningen inhämtas, att från ifrågavarande

anslag under budgetåret 1940/41 utbetalats följande ersättningsbelopp:

Län

Summa

ersättnings-

försam-

belopp

kronor

lingar

43,464: 29

19

3,412:08

7

1,144: 65

3

998:07

6

3,676: 51

4

76: 65

1

404: 44

2

107:16

1

219:16

1

406: 64

1 .

7,589: 65

6

1,055: 27

4

16,376: 88

14

1,161: 32

4

66:55

1

1,264: 05

4

704:11

4

433: 71

2

575: 24

2

1,382: 68

3

965: 02

2

—

—

226: 93

2

—

—

85,711:06

589:19

93

86,300: 25

Stockholm..................................

Stockholms län...............................

Uppsala...................................

Södermanlands...............................

Östergötlands................................

Jönköpings.................................

Växjö....................................

Kalmar...................................

Visby....................................

Blekinge ..................................

Kristianstads................................

Malmöhus..................................

Hallands...................................

Göteborgs och Bohus...........................

Älvsborgs ..................................

Skaraborgs.................................

Värmlands .................................

Örebro ....................................

Västmanlands................................

Kopparbergs................................

Gävleborgs.................................

Västernorrlands...............................

Jämtlands..................................

Västerbottens................................

Norrbottens.................................

Summa

Härtill komma vissa utgifter, avseende år 1939 ..........

Summa utgifter under budgetåret 1940/41

Departementschefen har anfört följande:

Till en början vill jag understryka, att förevarande fråga icke avser

skattelindringen för främmande trosbekännare utan endast gäller en eventuell

indragning av den statliga ersättningen till församlingarna för den mistade

skatteinkomsten.

S. k. dissenters erlägga kyrkoskatt till så stor del, som anses motsvara

deras gagn av prästerskapets och kyrkobetjäningens verksamhet samt kyrkans

övriga inrättningar. Enligt min uppfattning föreligger med hänsyn härtill

strängt taget icke någon anledning att ersätta församlingarna av statsmedel

för den genom skattelindringen minskade inkomsten. Församlingarnas

utgifter för de kyrkliga befattningshavarna och institutionerna torde nämligen

i stort sett icke röna någon inverkan av, huruvida dissenters finnas inom

församlingarna eller icke. Jag erinrar även örn att, i de fall da det bortgå
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 63.

ende skattebeloppet är ringa, församlingarna för närvarande icke erhålla

någon ersättning alls.

Den väsentliga orsaken till att staten lämnar ersättning av ifrågavarande

slag har varit vissa farhågor för att skattelindringen för dissenters kunde bli

betungande för mindre församlingar, medan den antagits få ringa statsfinanf?.

, .tyde^Ise. Sedan ar 1908 ha dessa förutsättningar undergått betydande

förskjutningar. Av den nu förebragta utredningen framgår, att ersättningsbeloppen

huvudsakligen utgå till sådana församlingar, för vilkas ekonomi

dessa belopp icke ha någon större betydelse. Statens utgifter för ändamålet

ha därjämte blivit avsevärt större än som synes ha beräknats vid lagstiftningens

tillkomst; under det senast tilländalupna budgetåret uppgingo de till

icke mindre än omkring 86,000 kronor.

De grunder som föranlett ersättningsinstitutets tillkomst kunna alltså numera

enligt min mening anses ha väsentligen försvagats. Därtill kommer,

att institutet medför ej’ obetydliga besvär och därför ur förvaltningssynpunkt

verkar tyngande. I likhet med det övervägande flertalet i ärendet

hörda myndigheter finner jag mig därför kunna tillstyrka, att ersättningarna

till församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet indragas. Lämpligen torde indragningen böra komma till

stand med utgången av budgetåret 1941/42. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser, som erfordras för

genomförande av detta förslag.

Då utskottet icke funnit något att invända mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, tillstyrker utskottet bifall till detsamma.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1942/48, i personalförteckningen för domkapitlen och stiftsnämnderna

under rubriken I. Domkapitlen uppföra ytterligare

en stiftssekreterare i lönegraden A 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och

stiftsnämndema, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Stockholms domkapitel.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för
-

slagsvis ........................kronor 9,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . > 2,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.......................... » 11,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 3,000

Summa kronor 26,200

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

7

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 297,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj;t, förslagsvis » 33,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 137,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis. ........ » 66,300

Summa kronor 534,200

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 122,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 25,900

b. Ersättning till sakkunniga

för biträde vid

syn av stiftsnämnd

m. m., förslagsvis . . . » 5,000 » 30,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... t 34,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis. ........ » 24,600

Summa kronor 212,100

IV. Sammanfattning.

I. Stockholms domkapitel.........kronor 26,200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m. » 534,200

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m............ » 212,100

Summa kronor 772,500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden. ...........kronor 462,700

Nettoutgift kronor 309,800;

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

309,800 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

d) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 78,600

kronor;

e) besluta, att i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942 omförmälda, ur förslagsanslaget

till Kleresistaten utgående indelningsersättningar åt vissa

klockare ävensom djäknepenningsersättning åt domkyrkoorganisten

i Västerås skola indragas med utgången av budgetåret

1941/42, dock med rätt för tjänstinnehavare, vilken

tillträtt sin befattning före den 1 juli 1942, att, därest indelningsersättningen

kommit honom personligen till godo, bibehållas

vid ersättningen, så länge han kvarstår i tjänst;

f) till Kleresistaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 3,400 kronor;

g) till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 5,050,800 kronor;

h) besluta, att ersättning åt svenska kyrkan tillhörande

församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet ej vidare skall utgå för tid efter budgetåret

1941/42.

Stockholm den 14 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Sven

Larsson, Andrén, Bäcklund, Karl Andersson, jriherre De Geer, Gustaf Karlsson, Björkman,

Boman, Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Andersson

i Prästbol, Danielsson, Lindberg i Umeå, Hansson i Rubbestad, Persson i Tidaholm, Holmdahl,

Andersson i Södergård, Staxäng och fru Alvén.

Stockholm 1942. Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

421576

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1942/43 till domkapitlen och stiftsnämndema m. m. s. 9 i texten