Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens bosättningslån jämte en i ämnet väckt motion.

1942-04-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens bosättningslån jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

statens bosättningslån jämte en i ämnet väckt

motion.

(3:e avd.)

1 propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna

dels under femte huvudtiteln, punkterna 24 och 25, till Statens bosättningslån:

Ersättning åt ortsombud ett förslagsanslag av 27,000 kronor och till Statens

bosättningslån: Ersättning åt riksbanken ett förslagsanslag av 50,000

kronor,

dels ock under kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, punkten 5, till

Statens bosättningslånefond ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 180, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 6 mars 1942,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för statliga

bosättningslån;

dels ock för budgetåret 1942/43 anvisa

a) under femte huvudtiteln

1) till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud ett förslagsanslag

av 27,000 kronor;

2) till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken ett förslagsanslag

av 60,000 kronor;

3) till Statens bosättningslån: Viss upplysningsverksamhet ett anslag av

15,000 kronor; samt

b) under Kapitalinvesteringar, Statens utlåningsfonder, till Statens bosättningslånefond

ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr E. Håstad m. fl. väckt

motion (II: 285), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande

proposition i anslutning till vad i motionen anförts ville uttala, att

förslagsvis en fjärdedel av beviljat bosättningslån avskrives för varje barn

från och med det andra, som under lånetiden fötts inom låntagarens äktenskap,

såframt ej låntagarnas ekonomiska förhållanden äro sådana, att amorteringen

för dem icke erbjuder några svårigheter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 64.

848 4K

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

Sedan 1937 års riksdag beslutat inrättandet av en statens utlåningsfond,

benämnd statens bosättningslånefond, har Kungl. Majit den 30 september

1937 utfärdat kungörelse (nr-809) om statliga bosättningslån. Denna kungörelse

har sedermera undergått smärre ändringar genom kungörelserna den

27 maj 1938 (nr 204), den 10 mars 1939 (nr 94) och den 16 maj 1941 (nr 281).

Enligt gällande bestämmelser, för vilka en redogörelse lämnas i propositionen

å sid. 2-—4, kunna trolovade eller äkta makar på ansökan erhålla bosättningslån

för inköp av möbler eller andra bosättningsföremål, vilkas anskaffande

föranledas av äktenskapets ingående.

Bosättningslånen utgå av statens bosättningslånefond, som förvaltas av

riksbanken.

Till nämnda fond ha för budgetåren 1937/38—1941/42 å kapitalbudgeten

under statens utlåningsfonder anvisats reservationsanslag å respektive

2,000,000, 6,000,000, 5,000,000, 4,000,000 och 3,000,000 kronor. De för låne,

verksamheten anvisade anslagen uppgå alltså sammanlagt till 20,000,000

kronor.

De under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslagen till ersättning åt

ortsombud och till ersättning åt riksbanken ha för löpande budgetår upptagits

till 27,000, respektive 50,000 kronor.

Under hösten 1941 har besparingsberedningen framlagt förslag till vissa

ändringar beträffande den statliga bosättningslåneverksamheten. Beredningen

föreslår sålunda åtgärder till vinnande av ökad kontroll beträffande

lånens användning. Med avseende å ortsombuden ifrågasätter beredningen

vidare, att de i fortsättningen skola utses av statlig och icke som för närvarande

är fallet av kommunal myndighet. Slutligen har beredningen uttalat

sig för en effektiviserad indrivning av till betalning förfallna räntor och amorteringar

gentemot låntagare, som utan giltig anledning försumma att fullgöra

sina förpliktelser (propositionen, sid. 6—8).

Hos Kungl. Majit fia vidare svenska slöjdföreningen, samverkande bildningsförbunden,

Sveriges husmodersföreningars riksförbund, Fredrika-Bremerförbundet,

svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, svenska landsbygdens

kvinnoförbund, förbundet av Sveriges kristliga förening för unga

kvinnor, statens inspektris för lanthusliållsskolorna och statens instruktör i

hemslöjd gjort framställning örn sådan ändring av bestämmelserna för bosättningslånens

amortering, att varje inom äktenskapet fött barn skulle medföra

en viss nedsättning av lånesumman.

Svenska slöjdföreningen har slutligen — med instämmande av ett antal

organisationer m. fl. — i särskild framställning hemställt dels örn uppdrag

åt föreningen att på statens bekostnad ordna en konferens med två av ortsombuden

från vart och ett av landets tjugusex bosättningslånedistrikt, dels

örn ett anslag av 15,000 kronor för utarbetande och tryckning av en lämplig

broschyr rörande bosättningslånen samt för en i Stockholm på försök anordnad

rådgivningsverksamhet i samband med dessa lån, därvid 10,000 kronor

beräknats för broschyren och 5,000 kronor skulle användas till rådgivningsverksamheten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

3

Yttranden ha avgivits i anledning av besparingsberedningens förslag av

fullmäktige i riksbanken och över besparingsberedningens förslag ävensom

fullmäktiges i riksbanken yttrande av statskontoret, socialstyrelsen och 1941

års befolkningsutredning. Sistnämnda utredning har tillika avgivit yttrande

över förenämnda framställningar av svenska slöjdföreningen m. fl.

1941 års befolkningsutredning har i sitt yttrande till en början erinrat, att

Kungl. Majit genom brev den 26 september 1941 uppdragit åt socialstyrelsen

att verkställa vissa undersökningar rörande verkningarna av samhällets

familjevärnande och barnavårdande verksamhet samt i anslutning därtill

anfört följande.

Enligt den undersökningsplan, som utarbetats inom socialstyrelsen i samråd

med befolkningsutredningen, skulle studiet av de familjevärnande och

barnavårdande reformernas verkningar bland annat avse den statliga bosättningslåneverksamhet,

som riksbanken utövade. För detta ändamål hade

socialstyrelsen i samråd med befolkningsutredningen företagit en specialundersökning

av låntagarklientelets sammansättning och av bosättningslånens

betydelse för de nybildade familjernas ekonomi. Dessa undersökningar

torde lämna underlag för ett säkrare bedömande av resultaten av ifrågavarande

verksamhet.

Då resultatet av dessa undersökningar, som ännu icke slutförts, förelåge,

komme befolkningsutredningen att under sitt fortsatta arbete taga upp bosättningslåneverksamhetens

utformning och ställning i förhållande till andra åtgärder

till stöd för hemmen och barnen till omprövning. De i de till utredningen

remitterade handlingarna berörda frågorna komme därvid att övervägas

i ett . sammanhang. I avvaktan på resultatet av dessa fortsatta överväganden

ville utredningen förorda, att bestämmelserna för bosättningslåneverksamheten

tills vidare måtte bibehållas i huvudsak oförändrade. Enligt

utredningens uppfattning borde för närvarande endast sådana mindre modifikationer

ifrågakomma, som icke rubbade grundvalarna för den dittills bedrivna

bosättningslåneverksamheten.

Utredningen förklarar härefter, att såväl besparingsberedningens förslag

rörande bosättningslåneverksamheten som den av svenska slöjdföreningen

m. fl. gjorda framställningen om nedsättningen av lånesumman för varje inom

äktenskapet fött barn enligt utredningens uppfattning vore av den natur, att

de borde göras till föremål för ytterligare överväganden i samband med utredningens

fortsatta arbete. Utredningen, som nu icke ansett sig kunna taga

slutgiltig ställning till de i nämnda framställningar gjorda förslagen, har därför

hemställt, att dessa i avvaktan på resultatet av utredningens fortsatta

arbete för närvarande icke måtte föranleda någon åtgärd.

Med anledning av den av svenska slöjdföreningen gjorda framställningen

om anslag för viss rådgivnings- och upplysningsverksamhet i samband med

bosättningslåneverksamheten har utredningen meddelat, att dess delegation

för hem- och familjefrågor för närvarande behandlade frågan örn organisationen

av en upplysnings- och undersökningsverksamhet i hushållningsfrågor

överhuvud. Därvid hade uppkommit tanken på tillskapandet av ett organ,

vilket som huvuduppgift skulle hava att tillgodose hemmens och familjernas

intressen och där en allsidig sakkunskap rörande samtliga hushållningsfrågor

skulle finnas representerad. Innan övervägandena slutförts i fråga örn dels

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

den fortsatta bosättningslåneverksamhetens utformning, dels inrättandet av

ett dylikt organ, som naturligen skulle medverka i en upplysningsverksamhet

av den art, slöjdföreningen föreslagit, har utredningen icke funnit sig kunna

taga ställning till sagda framställning. Utredningen har därför icke ansett sig

nu kunna tillstyrka ett anslag till svenska slöjdföreningen för rådgivningsverksamhet

i bosättningsfrågor. Icke heller har utredningen ansett det vara lämpligt

att på nuvarande stadium anordna en konferens med ortsombud från

olika delar av landet.

Utredningen finner det emellertid i hög grad önskvärt, att viss rådgivning

i samband med bosättningslåneverksamheten försöksvis anordnas. Härom

anför utredningen.

Enligt utredningens uppfattning borde lämplig sakkunnig få i uppdrag att

inom socialdepartementet följa bosättningslåneverksamheten och lägga upp

viss rådgivningsverksamhet i samband därmed. Rådgivningen skulle kunna

bedrivas av lämpliga personer, vilka på ett fåtal platser anställdes som biträdande

ortsombud eller konsulenter vid sidan av ortsombuden. Över denna

försöksverksamhet skulle noggranna journaler föras, så att man därav kunde

dra slutsatser rörande densammas effektivitet. Utredningen förutsatte, att

densamma och särskilt dess delegation för hem- och familjefrågor finge tillfälle

att deltaga i uppläggningen av denna försöksverksamhet. Angående

uppläggningen av denna verksamhet hade inom sistnämnda delegation utarbetats

en promemoria med vissa ytterligare synpunkter, vilken komme att

senare överlämnas. För denna försöksverksamhet syntes ett särskilt anslag

på förslagsvis 15,000 kronor böra anvisas.

Utredningen har därjämte förordat viss jämkning i bestämmelserna rörande

avskrivning av bosättningslån.

I sistnämnda avseende har utredningen hemställt, att i bosättningslånekungörelsen

intagas bestämmelser av innebörd att, då på grund av efter lånets

beviljande inträffade omständigheter låntagares försörjningsmöjligheter genom

ökat antal barn eller underhåll av föräldrar så ökat, att ett fullföljande av den

ursprungliga amorteringsplanen icke utan synnerliga svårigheter skulle kunna

genomföras, lånet finge efterskänkas. Ifrågavarande syfte förefölle att kunna

vinnas, om till förordningens 14 § i dess nuvarande lydelse lades ett andra

stycke av följande lydelse: »Sådan befrielse kan också medgivas, örn efter

lånets beviljande låntagarnas försörjningsbörda (genom försörjningsskyldighet

mot barn eller föräldrar) så ökat, att lånets återbetalning skulle bereda

dem synnerlig svårighet.»

Till sist har befolkningsutredningen föreslagit att bosättningslån i fortsättningen

skulle få användas även för inköp av vissa slag av föremål, som

tidigare icke räknats såsom bosättningsföremål. Härutinnan har utredningen

anfört, bland annat, följande:

Inga tvingande skäl syntes kunna åberopas för en sådan tolkning

av bestämmelsernas nuvarande formulering, att lånemedlen uteslutande

borde användas till inköp av möbler, husgeråd och dylika till ett hushålls

lösa inredning hörande föremål. Även annan erforderlig hushållsutrustning

torde få anses falla in under begreppet bosättningsföremål. Sålunda borde

dit kunna hänföras sådan teknisk hushållsutrustning av mera varaktig beskaffenhet

som underlättade husmoderns arbete i hemmet såsom exempelvis

spisar, fasta diskbänkar, tvättmaskiner och andra dylika mera nödvändiga

redskap och inventarier.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64. 5

Beträffande övriga yttranden får utskottet hänvisa till propositionen, sid.

8—15.

I skrivelse den 27 november 1941 ha fullmäktige i riksbanken framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Till en början anser jag mig böra framhålla, att den av staten år 1937

igångsatta och sedan dess bedrivna låneverksamheten för underlättande av bosättning

utan tvivel fyller ett verkligt behov och att de principer, som av statsmakterna

godtagits beträffande verksamheten, i sina huvuddrag visat sig ändamålsenliga.

Härmed vill jag dock icke hava sagt, att icke en viss omläggning

av verksamheten kan vara motiverad eller att ej kompletterande bestämmelser

kunna befinnas önskvärda. Med hänsyn till de undersökningar i ämnet, som

för närvarande pågå inom socialstyrelsen och 1941 års befolkningsutredning,

finner jag det emellertid icke lämpligt att nu framlägga något ändringsförslag

på basis av de förslag, som framställts av besparingsberedningen eller av fullmäktige

i riksbanken. Jag är alltså ej beredd att nu förorda ändrade bestämmelser

i syfte att vinna ökad kontroll rörande lånemedlens användning eller

någon ny ordning för utseende av ortsombuden och vill ej heller tillstyrka någon

ändrad praxis med avseende å förfarandet vid indrivning av till betalning förfallna

ränte- och amorteringsbelopp. Likaledes anser jag mig böra uppskjuta

ställningstagandet till den ifrågasatta ändringen av bestämmelserna för bosättningslåns

amortering därhän, att varje inom äktenskapet fött barn skulle medföra

en viss nedsättning av lånesumman. Samtliga dessa frågor böra i första

hand bliva föremål för övervägande inom 1941 års befolkningsutredning.

Däremot vill jag tillstyrka sådan jämkning i gällande grunder att Kungl. Majit

får möjlighet att helt eller delvis medge befrielse från skyldighet att återbetala

bosättningslån, örn efter lånets beviljande låntagarnas försörjningsplikt ökat

så att återbetalningen skulle bereda dem synnerliga svårigheter. En sådan åtgärd

torde vara av billighetsskäl påkallad och kunna vidtagas utan att resultatet

av det på förevarande område pågående utredningsarbetet föregripes.

Lika med utredningen anser jag också att uttrycket »bosättningsföremål» i

gällande författning bör kunna tolkas så vidsträckt att lån bör kunna, där

så befinnes av omständigheterna motiverat, utlämnas även för anskaffande av

spisar, fasta diskbänkar eller andra likartade hushållsföremål, som äro att hänföra

till fast inredning.

Jag övergår härefter till en beräkning av föreliggande medelsbehov för

nästa budgetår.

Därvid förordar jag i enlighet med vad fullmäktige i riksbanken föreslagit

att anslaget till statens bosättningslånefond upptages till samma

belopp, som för ändamålet anvisats för löpande budgetår, eller alltså till

3,000,000 kronor.

Icke heller med avseende å anslaget till statens bosättningslån:

ersättning åt ortsombud ifrågasätter jag någon ändring. Jag beräknar

alltså medelsbehovet till 27,000 kronor.

Anslaget till statens bosättningslån: ersättning åt riksbanken

har för vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42 varit upptaget till 50,000

kronor, medan de verkliga utgifterna för förstnämnda budgetår uppgått till

omkring 63,200 kronor. Då man knappast kan räkna med någon större nedgång

i utgifterna för berörda ändamål under nästa budgetår, hemställer jag

att anslaget nu upptages till 60,000 kronor.

Något anslag för anordnande av en konferens med ortsombuden finner jag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

Utskottet.

mig i nuvarande läge icke böra föreslå. Däremot tillstyrker jag, att för rådgivningsverksamhet

med avseende å bosättningslånen anvisas ett anslag av

15,000 kronor, att av Kungl. Maj:t disponeras i huvudsak enligt de riktlinjer,

som förordats av 1941 års befolkningsutredning. Anslaget, som bör vara obetecknat,

torde kunna rubriceras statens bosättningslån: viss upplysningsverksamhet.

Utskottet tillstyrker av departementschefen förordad jämkning i bestämmelserna

rörande statens bosättningslån, varigenom Kungl. Majit skulle erhålla

möjlighet att helt eller delvis medge befrielse från skyldighet att återbetala

bosättningslån, örn efter lånets beviljande låntagarnas försörjningsplikt

ökat så att återbetalningen skulle bereda dem synnerliga svårigheter.

Likaså anser utskottet hinder icke böra möta mot att lån, där så av omständigheterna

befinnes motiverat, utlämnas för anskaffande av jämväl spisar,

fasta diskbänkar eller andra likartade hushållsföremål, som äro att hänföra till

fast inredning.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att övriga i ärendet framkomna

förslag till ändringar beträffande låneverksamheten böra i första hand

bli föremål för övervägande inom 1941 års befolkningsutredning och att ställningstagandet

till dem bör uppskjutas i avbidan på slutförandet av de nu pågående

undersökningarna. Utskottet är alltså icke berett att taga ställning

till det i motionen II: 285 framförda förslaget om gradvis avskrivning av

lånen i den mån barn födas inom låntagarnas äktenskap.

Kungl. Maj:ts förslag örn särskild medelsanvisning för rådgivningsverksamhet

med avseende å bosättningslånen finner utskottet välbetänkt. Icke

heller anslagsberäkningarna i övrigt ha givit utskottet anledning till erinran.

Enligt vad utskottet inhämtat ha militärinkallelsema föranlett dröjsmål

med inbetalningar av annuiteter, vilket förorsakat en icke förutsedd belastning

å de medel, som för låneverksamheten stå till riksbankens förfogande.

I den mån medelsbrist av sådan anledning uppkommer under återstående

delen av innevarande budgetår synes riksbanken böra vara oförhindrad att

förskottsvis utlämna bosättningslån med anlitande av tillgängliga medel.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Majlis förslag och nied avslag å motionen

II: 285 godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 6 mars 1942 förordade ändrade grunder för statliga

bosättningslån;

II. med bifall till Kungl. Majits förslag för budgetåret 1942/43

anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud ett

.. förslagsanslag av 27,000 kronor;

2) till Statens bosättningslån: ''Ersättning åt riksbanken ett

•: förslagsanslag av 60,000 kronor; . i :

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

7

3) till Statens bosättningslån: Viss upplysningsverksamhet ett

anslag av 15,000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till Statens

bosättningslånefond ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

Stockholm den 14 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Sven Larsson, Andrén, Bäcklund, Karl Andersson, friherre De Geer, Gustaf

Karlsson, Björkman, Boman, Persson i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i

Stockholm, Andersson i Prästbol, Danielsson, Lindberg i Umeå, Hansson i Rubbestad,

Persson i Tidaholm, Holmdahl, Andersson i Södergård, Staxäng och fru Alvén.

Reservation

av herr Staxäng, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Den uppmjukning av lånevillkoren, som departementschefen föreslår, utgör

enligt utskottets mening ett steg i rätt riktning. Utskottet vill dock ifrågasätta,

örn vad som föreslås är tillräckligt för att ge bosättningslånen den

positivt familjestödjande karaktär, som denna låneverksamhet borde kunna få.

Även örn riksdagen enligt sedvänja sällan på egen hand fattar av Kungl.

Maj:t icke påkallade beslut, så länge utredning i ärendet pågår, synes i förevarande

fall någon egentlig risk icke behöva vara förbunden med att riksdagen

både närmare preciserar och utvidgar den av Kungl. Maj:t begärda

befogenheten, för så vitt riksdagen därvid inte går utöver ramen för vad man

kan vänta såsom befolkningsutredningens blivande förslag. Enligt utskottets

mening bör sålunda riksdagen särskilt med hänsyn till de svårigheter, som

krisen framkallat för dem, vilka åtagit sig en stor försörjningsbörda, redan

nu uttala, att partiell återbetalningsbefrielse skall på särskild ansökan medges

för varje inom äktenskapet fött barn från och med det andra. Befrielsen bör

härvid avse en fjärdedel av lånesumman, d. v. s. högst 250 kronor. Denna

lättnad bör dock icke -— åtminstone ej för närvarande, innan befolkningsutredningen

avgivit sitt definitiva förslag — gälla för sådana låntagare, vilkas ekonomiska

förhållanden äro sådana att amorteringen icke för dem erbjuder

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

några svårigheter. Eftersom lånen tillkommit för att stödja familjebildningen

och därmed nativiteten, synes det utskottet däremot — på sätt befolkningsutredningen

ifrågasatt — knappast vara följdriktigt att låta försörjningsskyldighet

mot föräldrar påverka avskrivnings villkoren, hur behjärtansvärd denna

utvidgning av möjligheten till amorteringsbefrielse än kan te sig; utan någon

närmare utredning och utan att hela problemet örn barns försörjning av föräldrar

klarlagts kan det nämligen icke anses riktigt, att de, som fått förmånen

av bosättningslån och som försörja föräldrar, i jämförelse med andra skola

erhålla den statliga hjälp, som ligger i en avskrivning av bosättningslånet.

Över huvud synes för denna låneverksamhet den naturliga principen böra

gälla, att avskrivning — utom vid absolut oförmåga eller dödsfall eller lik

nande — blott bör ske för något som har sammanhang med lånets enda syfte,

nämligen stödjandet av låntagarnas familjebildning och främjandet av den

inomäktenskapliga nativiteten; i andra fall av betalningssvårigheter bör upp

skov vara den riktiga linjen.

Nödiga tillämpningsföreskrifter torde Kungl. Majit utan något riksdagens

särskilda uttalande nu liksom 1937 kunna fastställa och införa i kungörelsen

om statliga bosättningslån.

I likhet med---nu pågående undersökningarna.

Kungl. Maj:ts förslag---anledning till erinran.

Enligt vad utskottet---av tillgängliga medel.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. i anledning av motionen II: 285 besluta, att en fjärdedel av

beviljat bosättningslån må avskrivas för varje barn från och med

det andra, som under lånetiden fötts inom låntagarens äktenskap,

såframt ej låntagarnas ekonomiska förhållanden äro sådana, att

amorteringen för dem icke erbjuder några svårigheter;

II. med bifall till----av 3,000,000 kronor.»

►Stockholm K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens bosättningslån. ‘ s. 1 i texten