Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
1942-04-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
21
Nr 67.
Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1942 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare
m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 97 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27 februari 1942,
föreslagit riksdagen dels besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och
med andra kvartalet 1942 till och med första kvartalet 1943 enligt av departementschefen
angivna grunder, dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda
erforderliga bestämmelser i ämnet.
I en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt motion
(lii 180) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att rörligt lönetillägg
och kristillägg icke må utgå å högre belopp på lön än 5,500 kronor.
Vidare har i en, likaledes inom andra kammaren, av herr J. W. Mårtensson
m. fl. väckt motion (lii 268) hemställts, dels att de kristillägg överstigande
12 procent, som eventuellt komma att utgå från den 1 april 1942,
endast utgå å en högsta månadslön av 600 kronor, dels ock att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att en omarbetning av grunderna
för kristilläggen snarast företages.
Nämnda motioner behandlar utskottet i samband med Kungl. Majits förenämnda
förslag, motionen lii 180 dock allenast i vad densamma avser krislillägg.
Beträffande de till stöd för motionsyrkandena anförda skälen hänvisas
till motionerna.
Under år 1941 har enligt beslut av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 66,
skriv, nr 91) samt, såvitt gäller präster, enligt beslut av 1941 års riksdag
(prop. nr 42, skriv, nr 76) utgått ett särskilt kristillägg till statens befattningshavare
i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med
statligt reglerade löner, ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familjepensionärer.
Bestämmelser i ämnet ha utfärdats genom kungörelserna den
17 januari 1941 angående kristillägg under år 1941 åt dels vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. (nr 29), dels vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer (nr 30), dels ock pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. (nr 31), ävensom genom
22
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 163) angående kristillägg under år 1941 åt
lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförliga
läroanstalter samt kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 411) angående
kristillägg åt präster under år 1941. Under första kvartalet 1942 utgår kristillägg
enligt en av 1941 års riksdag beslutad provisorisk reglering (prop. nr
349, skriv, nr 519). Bestämmelser härom ha utfärdats genom kungörelse den
16 januari 1942 (nr 9).
Kristilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den levnadskostnadsnivå,
vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och pensioner
enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives av
levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader
betecknats med 100, och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som
basperiod.
Enligt bestämmelserna för år 1941 skulle kristillägg utgå, när levnadskostnaderna
stigit med 8 enheter eller mera över indextalet 120 i 1935 års levnadskostnadsserie,
och då utgöra 4 procent av de nyreglerade lönerna, respektive,
då fråga var om löner och pensioner, vilka icke reglerats vid 1935 års
levnadskostnadsnivå, 4 procent av de löne- eller pensionsbelopp, som enligt
gällande författningar skulle utgå vid nyssnämnda nivå (= indextalet 156
i 1914 års levnadskostnadsserie). Vid fortsatt stegring av levnadskostnaderna
upp till eller över talet 136 skulle kristillägget höjas till 8 procent, dock tidigast
vid det kvartalsskifte, som inträffade sex månader efter det, vid vilket
index nått talet 128. Någon höjning av kristillägget därutöver ifrågakom icke.
Enligt bestämmelserna för första kvartalet år 1942 skulle kristillägget höjas
till 12 procent från och med den 1 januari 1942, därest levnadskostnaderna
uppnådde eller översteg talet 144.
Under hösten 1941 höllos överläggningar om kristilläggens utformning
för innevarande år med representanter för personalorganisationerna, överläggningarna
ledde emellertid icke fram till något definitivt resultat. Med
hänsyn till ovissheten örn vissa förutsättningar för den fortsatta prisutvecklingen
— förhandlingarna med jordbrukarna pågingo ännu och frågan om
nytt ramavtal på allmänna arbetsmarknaden skulle snart tagas upp mellan
landsorganisationen och arbetsgivareföreningen -— ansågo personalorganisationerna
sig icke kunna då godtaga ett från regeringens sida framfört förslag
till reglering av kristilläggen, innebärande förlängd giltighet av den för
år 1941 gällande regleringens principer utan begränsning uppåt, utan anhöllo,
att förhandlingarna därom måtte få återupptagas i januari 1942. I
anledning av tjänstemännens önskemål om uppskov med överläggningarna
förelädes riksdagen då endast förslag om provisorisk reglering av kristillläggen
för första kvartalet 1942.
I slutet av januari månad ha de från hösten uppskjutna överläggningarna
med representanter för statstjänstemännens organisationer återupptagits.
Förhandlingarna ha pågått under större delen av februari månad och avslutats
den 26 februari 1942, sedan enighet uppnåtts örn ett förslag till grunder
för kristillägg under en tid av ett år framåt, räknat från den 1 april 1942.
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
23
Departementschefen Ilar för egen del anfört följande:
Vid de fortsatta förhandlingarna ha från tjänstemännens sida ifrågasatts
olika förbättringar i de hittills gällande grunderna för kristilläggen. Därvid
har bland annat framhållits, att den nedpressning i standarden, som följde
av den i princip 50-procentiga kompensationen, bleve tyngre att bära, ju
högre levnadskostnaderna stege. Icke heller denna kompensation erhölles ju
i sin helhet på grund av den eftersläpning, som utmärkte löneförändringarna
i förhållande till de stigande levnadskostnaderna, beroende på de stora indexintervallerna
och föreskriften örn ändring av kristilläggen tidigast efter sex
månader. Vidare har åberopats en jämförelse med de genom det nya ramavtalet
uppnådda villkoren, vilka ansetts vara bättre än nuvarande kristillläggsgrunder
dels på grund av en mindre eftersläpning, dels också på grand
av att de rörliga tilläggen å allmänna arbetsmarknaden beräknades å 1938
års löner, medan statstjänstemännens kristillägg utginge i förhållande till
1935 års nivå.
Å andra sidan har häremot måst vägas de allmänna synpunkter, som vörö
avgörande för statsmakternas tidigare ställningstaganden i frågan och som
fortfarande måste anses äga giltighet, framför allt det förhållandet att levnadskostnadsstegringen
väsentligen har sin grund i försämrade försörjningsvillkor
för hela samhället och att en fortgående stegring av inkomsterna i takt
med levnadskostnaderna då måste innebära risker för inflationsartad prisutveckling.
Det är sålunda nödvändigt att genom en rimlig avvägning mellan
olika krav söka hålla tillbaka olika gruppers naturliga strävan efter kompensation
i form av höjda penninginkomster och i möjlig mån söka fördröja löneökningarna
i anledning av de stegrade levnadskostnaderna.
Vid förhandlingarna har det emellertid visat sig möjligt att komma fram
till ett för både det allmänna och de anställda godtagbart resultat. De hittills
gällande huvudprinciperna för kristilläggens utformning ha därvid i det väsentliga
bibehållits, men en del uppmjukningar, som de anställda ur sina
synpunkter ansett betydelsefulla, ha i viss anslutning till det nya ramavtalets
bestämmelser gjorts. Kompensationsgraden för levnadskostnadsstegringarna,
50 procent, har i princip bibehållits oförändrad. Uppmjukningarna innebära,
att eftersläpningen i lönerna icke skulle bli lika stark som tidigare. I stället
för den under fjolåret gällande halvårsregleringen har sålunda liksom i det
nya ramavtalet godtagits kvartalsreglering, varjämte de indexintervaller, mellan
vilka ändringar i kristilläggen tidigare icke inträtt, i vissa lägen minskats.
Höjningarna av kristilläggen med 4 procent ha förut erhållits för intervaller
å 8 enheter i 1935 års levnadskostnadsserie, eller vid indextalen 128, 136 och
144. I ramavtalet har emellertid steget mellan vad som motsvarar indextalen
144 och 152 uppdelats i två steg, nämligen ett första från 144 till 149, för vilket
erhålles ett tillägg å 2.5 procent, och ett andra steg från 149 till 152. för
vilket erhålles ett ytterligare tillägg ä 1.5 procent. För statstjänstemännens
kristillägg har en liknande anordning föreslagits, nämligen en uppdelning av
intervallet mellan 144 och 152 i två lika stora intervaller å 4 enheter, som vartdera
skulle medföra 2 procents kristillägg. Vid levnadskostnadsstegring över
talet 152 skulle däremot fortfarande gälla intervaller å 8 enheter med kristillläggslörhöjningar
å 4 procent, utan någon begränsning uppåt. Kristillägg efter
dessa grunder skulle enligt det vid förhandlingarna uppnådda resultatet utgå
under de fyra närmaste kvartalen, alltså från och med den 1 april 1942 och
ett år framåt, dock alt statstjänstemännen skulle äga rätt att upptaga förhandlingar
örn ändringar i kristillägget för första kvartalet 1943.
Jag förordar, att förslag örn kristilläggsgrunder i enlighet med det vid förhandlingarna
uppnådda resultatet mätte genom proposition föreläggas riks
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
dagen. Detta förslag innebär oförändrade kristillägg efter 12 procent, så
länge levnadskostnadsindex, som nu står vid 145, icke uppnått talet 148. Då
denna nivå nåtts, ökas kristilläggen enligt förslaget med 2 procent, och vid
fortsatt stegring till 152 erhålles ytterligare 2 procents tillägg. Enligt hittills
gällande principer skulle någon förhöjning icke ha inträtt förrän vid 152, men
då med 4 procent. Vid fortsatt uppgång av index skola ökningar av tilläggen
om 4 procent erhållas för stegringar om 8 enheter.
Kristilläggen förutsättas i övrigt skola utgå enligt samma bestämmelser
som under år 1941 och första kvartalet år 1942.
Kostnaderna för kristillägg under andra kvartalet 1942 böra avföras å de
i riksstaten för innevarande budgetår anvisade särskilda förslagsanslagen
till kristillägg under olika huvudtitlar, respektive, såvitt angår affärsverken
m. fl., bestridas med de medel, av vilka kristillägg under budgetåret enligt
riksdagens tidigare fattade beslut skola utgå. Frågan om anslag till kristillägg
under nästa budgetår torde jag få anmäla senare.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med en vid förhandlingar med statstjänstemännens
organisationer om kris tilläggens utformning träffad överenskommelse,
vilken avser en tid av ett år, räknat från den 1 april 1942. Kompensationsgraden
för levnadskostnadsstegringarna, 50 procent, har i princip
bibehållits oförändrad. Med de föreslagna uppmjukningarna i hittills gällande
kristilläggsgrunder skall kristillägg, som nu utgår med 12 procent, ökas
med 2 procent när levnadskostnadsindex uppnått talet 148 och med ytterligare
2 procent vid fortsatt stegring av nämnda tal till 152. Därefter skola
ökningar av tilläggen örn 4 procent erhållas för stegringar i index om 8 enheter.
I övrigt förutsättas kristilläggen skola utgå enligt samma bestämmelser
som under år 1941 och första kvartalet år 1942. Ändring föreslås sålunda
icke i grunderna för bestämmande av kristilläggsunderlaget. Beträffande befattningshavare,
som åtnjuta rörligt tillägg, innebär detta att kristillägg icke
må beräknas å den del av månadslönen som överstiger 900 kronor.
Det i motionen II: 180 framförda yrkandet innebär, att kristilläggsunderlagets
maximibelopp fastställes till omkring 458 kronor. I motionen II: 268
yrkas, att nämnda maximibelopp bestämmes till 600 kronor beträffande de
kristillägg, överstigande 12 procent, som eventuellt komma att utgå från den
1 april 1942, ävensom att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om en omarbetning snarast av grunderna för kristilläggen.
I anslutning till vad i motionerna anförts anser utskottet, att man i fråga
örn kompensation för av krisläget föranledd ökning i levnadskostnaderna
har anledning taga hänsyn till graden av vederbörandes förmåga att bära
ökningen genom sänkning av levnadsstandarden. Närmast bör med anledning
härav — på sätt redan vid 1940 års urtima riksdag ifrågasatts av andra särskilda
utskottet i dess utlåtande nr 71 — övervägas att sänka kristilläggsunderlagets
maximibelopp. En dylik åtgärd får dock enligt utskottets mening
icke givas den innebörden, att minskning inträder i utgående löneförmåner.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, men vill med an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
25
ledning av de i ämnet väckta motionerna hemställa, att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning rörande ändring för tiden efter den 1 april 1943
av grunderna för beräkning av kristillägg i överensstämmelse med de av utskottet
angivna synpunkterna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och
med andra kvartalet 1942 till och med första kvartalet 1943
enligt i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27
februari 1942 angivna grunder,
b) bemyndiga Kungl. Maj:! att utfärda erforderliga bestämmelser
i ämnet;
II. att riksdagen må, med anledning av motionerna II: 180
och II: 268, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
beträffande ändrade grunder för kristilläggens bestämmande
för tiden efter utgången av första kvartalet 1943;
III. att motionerna II: 180 och II: 268 — motionen II: 180
i vad den avser kristillägg — i de delar de icke behandlats
under II. här ovan, icke må vinna riksdagens bifall.
Stockholm den 17 april 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 65.
Reservationer:
1) av herrar Hansson i Rubbestad och Andersson i Södergård, vilka ansett,
att utskottets utlåtande och hemställan bort hava följande lydelse:
>Kungl. Maj :ts förslag är en följd av de förhandlingar, som förts mellan
chefen för finansdepartementet och statstjänstemännens organisationer örn
kristiläggens utformning, och avser en tid av ett år, räknat från den 1 april
1942. Kompensationsgraden för---örn 8 enheter.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 65—67.
3
26
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
I övrigt förutsättas —---överstiger 900 kronor.
Det i motionen---grunderna för kristilläggen.
I anslutning till---sänka kristilläggsunderlagets maximibelopp. Vid
nuvarande indextal skall en befattningshavare enligt Kungl. Maj:ts förslag
erhålla rörligt tillägg med 15 procent och dessutom kristillägg med 14 procent
salunda sammanlagt 29 procent av lönen i den mån den ej överstiger
900 kronor i månaden såsom lönetillskott. En tjänsteman med 3,000 kronor
i årslön får följaktligen 870 kronor under det att en tjänsteman med
en årslön av 10,800 kronor får 3,132 kronor i kompensation för ökade levnadskostnader.
Ju högre procenttalet blir ju skarpare framträder det orimliga
i nu gällande system. Utskottet delar den uppfattning, som framföres i
de i ärendet väckta motionerna, och hemställer därför, att det belopp på vilket
kristillägg ma utgå fastställes till högst 600 kronor för månad. I övrigt
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna II: 180 och II: 268
a) besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och
med andra kvartalet 1942 till och med första kvartalet 1943
enligt här ovan ävensom i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 27 februari 1942 angivna grunder,
b) bemyndiga---i ämnet;
II. att motionerna II: 180 och 11:268 — motionen II: 180
i vad den avser kristillägg — i de delar de icke behandlats
under I. här ovan, icke må vinna riksdagens bifall.»;
2) av herrar Jonsson i Eskilstuna, Ward, Persson i Falla och Staxäng, vilka
ansett, att orden »träffad överenskommelse, vilken» i första stycket,
andra raden av utskottets motivering bort utbytas mot orden Ȍstadkommet
samförstånd, vilket»;
3) av herr Persson i Tidaholm.
427772. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1942.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta moti s. 2 i texten