Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942U3 till ng posthusbyggnad i Borås m. m.

1942-04-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942U3 till ng posthusbyggnad i Borås m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1942 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1942U3 till ng posthusbyggnad i

Borås m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilaga 4,

punkt 5, sid. 13) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde bliva riksdagen förelagd, till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret

1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 965,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 90, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

27 februari 1942, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

godkänna det såsom bilaga till statsrådsprotokollet fogade avtalet rörande

försäljning av postverkets fastigheter i kvarteret Iris i Borås m. m., med rätt

för Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i avtalet, som i statsrådsprotokollet

angivits; dels ock till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten

under rubriken Statens affärsverksfonder, Postverket, anvisa ett

reservationsanslag av 965,000 kronor.

På därom av Kungl. Majit i proposition den 17 februari 1939, nr 93, och i

1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 5, punkt 2) gjorda

förslag har riksdagen anvisat tillhopa 680,500 kronor till inköp av samtliga

tomter i kvarteret Eko i Borås för uppförande därå sedermera av en posthusbyggnad.

I skrivelse den 31 oktober 1941 har generalpoststyrelsen framlagt förslag

om posthusets uppförande, varvid anförts bland annat följande.

Ehuru de rådande exceptionella förhållandena i många hänseenden motverkat

posttrafikens normala utveckling, har i Borås antalet ankommande

försändelser ytterligare ökats från 6,858,086 år 1937 till 7,409,373 år 1940

och antalet avgående försändelser från 10,710,651 till 11,399,395, motsvarande

respektive 8 procent och 6.4 procent ökning. Under samma tid ha antalet

vid postkontoret handlagda in- och utbetalningar i postsparbanken och antalet

folkpensionsutbetalningar ökats med 12 procent, nämligen från sammanlagt

64,294 till 71,996.

Tidigare hade, anför styrelsen vidare, räknats med att postverket till följd

av telegrafverkets behov av ökat lokalutrymme i Borås skulle vara nödsakat

att före mitten av år 1944 anskaffa nya lokaler, åtminstone för den del av

postkontoret, som vore inrymd i telegrafverkets fastighet. Telefonstationens

utveckling hade emellertid varit hastigare än som då kunde beräknas. På

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 6 sami. Nr 68—69. j

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

grund härav hade telegrafstyrelsen i skrivelse den 30 december 1940, vilken i

avskrift bifogats generalpoststyrelsens förevarande framställning, framhållit

angelägenheten av att telegrafverket finge disponera postkontorets nuvarande

lokaler i telegrafhuset redan på hösten 1943. Sedermera hade från telegrafstyrelsens

sida under hand än mer påpekats nödvändigheten därav. Med hänsyn

härtill och då den ökade rörelsen vid postkontoret i Borås ytterligare

skärpt behovet av utökade lokaler även för postkontorets del, framstode det

som oundgängligen nödvändigt, att uppförandet av det tilltänkta posthuset i

Borås påbörjades senast år 1942.

Över generalpoststyrelsens framställning hava yttranden avgivits av 19i0

års civila byggnadsutredning och byggnadsstyrelsen, varjämte generalpoststyrelsen

inkommit med påminnelser i anledning av byggnadsutredningens

yttrande.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Postkontoret i Borås är inrymt dels i telefonstationshuset och dels i postverkets

därintill gränsande byggnad i kvarteret Iris. På grund av att postkontoret

var i trängande behov av nya lokaler och då denna lokalfråga ansågs

bäst kunna lösas genom att ett nytt posthus uppfördes, inköptes efter förslag

av generalpoststyrelsen år 1939 samtliga fastigheter i kvarteret Eko. Vid

fastighetsköpet räknades med att de postlokaler, som äro inrymda i telegrafverkets

fastighet, behövde avstås till telegrafverket först omkring mitten av

år 1944. Numera har emellertid telegrafstyrelsen meddelat, att telegrafverket

vore i behov av samtliga lokaler i sin fastighet redan hösten 1943. Då därjämte

poströrelsen i Borås, enligt vad generalpoststyrelsen uppgivit, alltjämt

ökar, torde det planerade posthusbygget snarast böra påbörjas.

Då generalpoststyrelsen föreslog förvärv av kvarteret Eko, företedde styrelsen

jämväl ett utkast till kvarterets bebyggande. Detta, som innebar, att

paketexpeditionen skulle kvarbliva i postverkets fastighet i kvarteret Iris, var

uppgjort i enlighet med ett då framlagt förslag till nya stadsplanebestämmelser

för kvarteret, vilka tilläto uppförande å kvartersmarken av en byggnad i

fyra våningar utom å ett område utmed Torggatan med en längd av omkring

50 meter och ett djup av ungefär halva kvarterets bredd, vilket område fick

överbyggas endast till en höjd av högst 7 meter över stadens nollplan.

Vid utarbetande av det nu framlagda byggnadsförslaget har man i vissa

hänseenden frångått det tidigare uppgjorda. Enligt det nya förslaget skulle

sålunda posthuset uppföras i fyra våningar icke blott utefter kvarterets gräns

mot Hallbergs-, Post- och Holmsgatorna utan även längs hela dess gräns mot

Torggatan.

Till skillnad från det ursprungliga byggnadsförslaget innebär det nu framlagda,

att samtliga postlokaler förläggas till nybyggnaden. En sådan anordning

synes innebära fördelar för såväl postverket som allmänheten. Postkontoret

skulle i det nya posthuset disponera hela bottenvåningen, med undantag

av utrymme för en mindre butikslägenhet, och en del av våningen 1 trappa

upp. Återstoden av denna våning och våningarna 2 och 3 trappor upp skulle

inrymma kontorslägenheter, avsedda att uthyras. Källarvåningen skulle innehålla

utrymmen för postkontoret och för uthyrning.

Vid sin granskning av de föreliggande ritningarna ha civila byggnadsutredningen

och byggnadsstyrelsen ifrågasatt vissa ändringar och förenklingar

i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna. I fråga örn rumshöjderna har

sålunda föreslagits, att höjden i våningen 1 trappa upp sänkes från 3.4 till

3.0 meter och i våningarna 2 och 3 trappor upp från 2.8 till 2.7 meter. Då

några olägenheter av betydenhet icke torde uppkomma genom en minskning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

3

i angiven omfattning av rumshöjderna, ansluter jag mig till förslaget härom.

Någon minskning på sätt byggnadsutredningen föreslagit av fönstren i stora

expeditionshallen i bottenvåningen anser jag mig däremot ej böra föiorda

med hänsyn till de olägenheter för expeditionsarbetet, som en begränsning

av dagsljuset torde innebära. I övrigt synas de av byggnadsutredningen

och byggnadsstyrelsen ifrågasatta ändringarna och förenklingarna i byggnadens

utförande böra i huvudsak beaktas. Salunda böra, bland annat, entréerna

till trapphusen flyttas från Torggatan till Hallbergsgatan respektive

Holmsgatan, marmorbeklädnaden å fasaden utbytas mot enklare beklädnad,

fönsteromfattningarna slopas, trapphusen förenklas, användningen av kakelplattor,

glaspartier och glasbetong begränsas samt, i den mån så kan ske,

dörrar och fönster förenklas och standardiseras.

Det belopp, varmed de av generalpoststyrelsen beräknade byggnadskostnaderna

skulle kunna nedbringas genom de av mig förordade ändringarna och

förenklingarna ävensom genom en av byggnadsutredningen och byggnadsstyrelsen

såsom möjlig ansedd omräkning av å-priserna, torde kunna beräknas

till omkring 150,000 kronor. Å andra sidan skulle en utbyggnad av hörnet

mellan Torggatan och Holmsgatan medföra en kostnadsökning, som torde

kunna uppskattas till omkring 20,000 kronor. I enlighet härmed skulle byggnadens

uppförande kunna antagas komma att draga en sammanlagd kostnad

av omkring 2,170,000 kronor.

Med hänsyn till det ovissa tidsläget kan utan tvivel ifrågavarande tämligen Utskottet.

vittutseende förslag till nytt centralposthus i Borås vara ägnat att ingiva viss

tveksamhet. Enbart byggnadskostnaderna uppskattas till 2,170.000 kronor.

Vidare skulle till de höga kostnader, 680,500 kronor, postverket därutöver redan

haft att vidkännas för erforderligt tomtförvärv från enskilda, komma en

ytterligare utgift. Borås stad har nämligen i samband med erforderlig ändring

av stadsplanen betingat sig att framdeles få förvärva den mark, på vilken

nuvarande posthuset är beläget, för en köpeskilling av 100,000 kronor, vilket

belopp icke oväsentligt understiger saluvärdet.

Behovet och ändamålsenligheten av den föreslagna nybyggnaden ha redan

tidigare ägnats en ingående prövning i samband med att riksdagen år 1939

anvisat anslag till inköp av erforderlig tomtmark. Erinras ina att de egentliga

byggnadskostnaderna redan då uppskattades till 1,820,000 kronor mot tor

närvarande 2,170,000 kronor. Det nu framlagda förslaget innebär emellertid

ett betydligt bättre utnyttjande av tomtmarken än som förutsattes i det tidigare

förslaget.

I syfte alt göra byggnadsföretaget mera räntabelt har vid byggnadens planläggning

räknats med .att de översta våningarna skulle inredas till kontorslägenheter

avsedda för uthyrning. Med hänsyn till byggnadens centrala läge

har det antagits, att det skulle bli jämförelsevis lätt att uthyra dylika kontorslägenbeter.

Utskottet linner för sin del tillrådligt, alt man beträffande

detta lod av byggnadsprogrammet förhåller sig i viss mån avvaktande. Byggnadsplan

torde därför icke böra definitivt fastställas redan nu, utan dess

närmare utformning lärer, såsom generalpoststyrelsen själv framhållit, få bli

beroende på bur möjligheterna till en gynnsam uthyrning kunna komma att

te sig.

I de av departementschefen till 2,170,000 kronor beräknade byggnadskost
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

naderna ingår en kostnadsökning på 20,000 kronor för utbyggnad, på sätt

1940 års civda byggnadsordning föreslagit, även av hörnet vid Torg- och

Holmsgatorna. Enligt avtalet med Borås stad skulle nybyggnaden här något

indragas för att mera luft och rymd skulle erhållas i de trånga passagerna i

huvudentrén. Utskottet har ej någon erinran att framställa mot en jämkning

i byggnadsplanen i detta avseende.

Utskottet förutsätter, att vid rivningen av postverkets nuvarande, å den av

staden inköpta marken belägna byggnad någon gatumarksersättning från

telegrafverket i dess egenskap av ägare till grannfastigheten icke skall behöva

ifrågakomma.

Enligt 1940 ars civila byggnadsutrednings granskning av byggnadsplanen

skulle den av generalpoststyrelsen ursprungligen beräknade byggnadskostnaden,

2,300,000 kronor eller 72 kronor 32 öre per kubikmeter, kunna minskas

med cirka 5 procent. Byggnadsstyrelsen har vid sin motsvarande granskning

angivit kostnaden till 2,155,000 kronor eller alltså 145,000 kronor mindre

än vad generalpoststyrelsen angivit. Till huvudsaklig del synas emellertid

dessa begränsningar vara att hänföra till antagna lägre å-priser.

Vad angår de förutsatta verkliga besparingarna märkes till en början ett

av byggnadsutredningen framfört förslag att flytta entréerna till trapphusen

från huvudfasaden mot Torggatan till båda sidogatorna Hallbergsgatan och

Holmsgatan. Med hänsyn till byggnadens avsedda karaktär av kontorsfastighet

mäste utskottet ställa sig betänksamt till detta förslag. Även i övrigt omfattar

byggnadsstyrelsens och byggnadsutredningens förslag allenast vissa

mindre jämkningar såsom minskning av en av trafikskäl tänkt portik vid

postkontorets huvudingång mot Torggatan, sänkning av rumshöjder, enklare

fasad- och fönsterbeklädnad, insättning av billigare fönster och dörrar samt

begränsning av glas- och glasbetongpartier. Utskottet förutsätter, att dessa

detalj spörsmål ytterligare omprövas i samband med byggnadsritningarnas

närmare utarbetande, varvid mot de direkta besparingarna självfallet måste

vägas fördelar och nackdelar med avseende å byggnadens användbarhet för

olika delvis rätt tekniskt betonade postala ändamål, underhållsutgifter liksom

också i viss mån möjligheterna att erhålla de planerade kontorslokalerna fördelaktigt

uthyrda.

Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med tillstyrkande

alltså av förevarande proposition, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj.t att godkänna det såsom bilaga

till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

27 februari 1942 fogade avtalet rörande försäljning av postverkets

fastigheter i kvarteret Iris i Borås m. m. med rätt

för Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i avtalet, som av

departementschefen angivits;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 68.

5

b) till Posthusbyggnad i Bords för budgetåret 1942/43 å

kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder,

Postverket, anvisa ett reservationsanslag av 965,000 kronor.

Stockholm den 17 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Torsten Ström, Bäckström, Heiding, Bäcklund, Gustaf

Iwar Anderson, Ekströmer och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Ward,

Persson i Falla, Hansson i Rubbestad, Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård,

Åqvist, Staxäng, Lindholm, fru Alvén och herr Åkerström.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 08—69.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.