Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942U3 till ng posthusbyggnad i Borås m. m.
1942-04-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942U3 till ng posthusbyggnad i Borås m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1942 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1942U3 till ng posthusbyggnad i
Borås m. m.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilaga 4,
punkt 5, sid. 13) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde bliva riksdagen förelagd, till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret
1942/43 beräkna ett reservationsanslag av 965,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 90, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
27 februari 1942, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
godkänna det såsom bilaga till statsrådsprotokollet fogade avtalet rörande
försäljning av postverkets fastigheter i kvarteret Iris i Borås m. m., med rätt
för Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i avtalet, som i statsrådsprotokollet
angivits; dels ock till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten
under rubriken Statens affärsverksfonder, Postverket, anvisa ett
reservationsanslag av 965,000 kronor.
På därom av Kungl. Majit i proposition den 17 februari 1939, nr 93, och i
1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 5, punkt 2) gjorda
förslag har riksdagen anvisat tillhopa 680,500 kronor till inköp av samtliga
tomter i kvarteret Eko i Borås för uppförande därå sedermera av en posthusbyggnad.
I skrivelse den 31 oktober 1941 har generalpoststyrelsen framlagt förslag
om posthusets uppförande, varvid anförts bland annat följande.
Ehuru de rådande exceptionella förhållandena i många hänseenden motverkat
posttrafikens normala utveckling, har i Borås antalet ankommande
försändelser ytterligare ökats från 6,858,086 år 1937 till 7,409,373 år 1940
och antalet avgående försändelser från 10,710,651 till 11,399,395, motsvarande
respektive 8 procent och 6.4 procent ökning. Under samma tid ha antalet
vid postkontoret handlagda in- och utbetalningar i postsparbanken och antalet
folkpensionsutbetalningar ökats med 12 procent, nämligen från sammanlagt
64,294 till 71,996.
Tidigare hade, anför styrelsen vidare, räknats med att postverket till följd
av telegrafverkets behov av ökat lokalutrymme i Borås skulle vara nödsakat
att före mitten av år 1944 anskaffa nya lokaler, åtminstone för den del av
postkontoret, som vore inrymd i telegrafverkets fastighet. Telefonstationens
utveckling hade emellertid varit hastigare än som då kunde beräknas. På
Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 6 sami. Nr 68—69. j
2
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
grund härav hade telegrafstyrelsen i skrivelse den 30 december 1940, vilken i
avskrift bifogats generalpoststyrelsens förevarande framställning, framhållit
angelägenheten av att telegrafverket finge disponera postkontorets nuvarande
lokaler i telegrafhuset redan på hösten 1943. Sedermera hade från telegrafstyrelsens
sida under hand än mer påpekats nödvändigheten därav. Med hänsyn
härtill och då den ökade rörelsen vid postkontoret i Borås ytterligare
skärpt behovet av utökade lokaler även för postkontorets del, framstode det
som oundgängligen nödvändigt, att uppförandet av det tilltänkta posthuset i
Borås påbörjades senast år 1942.
Över generalpoststyrelsens framställning hava yttranden avgivits av 19i0
års civila byggnadsutredning och byggnadsstyrelsen, varjämte generalpoststyrelsen
inkommit med påminnelser i anledning av byggnadsutredningens
yttrande.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Postkontoret i Borås är inrymt dels i telefonstationshuset och dels i postverkets
därintill gränsande byggnad i kvarteret Iris. På grund av att postkontoret
var i trängande behov av nya lokaler och då denna lokalfråga ansågs
bäst kunna lösas genom att ett nytt posthus uppfördes, inköptes efter förslag
av generalpoststyrelsen år 1939 samtliga fastigheter i kvarteret Eko. Vid
fastighetsköpet räknades med att de postlokaler, som äro inrymda i telegrafverkets
fastighet, behövde avstås till telegrafverket först omkring mitten av
år 1944. Numera har emellertid telegrafstyrelsen meddelat, att telegrafverket
vore i behov av samtliga lokaler i sin fastighet redan hösten 1943. Då därjämte
poströrelsen i Borås, enligt vad generalpoststyrelsen uppgivit, alltjämt
ökar, torde det planerade posthusbygget snarast böra påbörjas.
Då generalpoststyrelsen föreslog förvärv av kvarteret Eko, företedde styrelsen
jämväl ett utkast till kvarterets bebyggande. Detta, som innebar, att
paketexpeditionen skulle kvarbliva i postverkets fastighet i kvarteret Iris, var
uppgjort i enlighet med ett då framlagt förslag till nya stadsplanebestämmelser
för kvarteret, vilka tilläto uppförande å kvartersmarken av en byggnad i
fyra våningar utom å ett område utmed Torggatan med en längd av omkring
50 meter och ett djup av ungefär halva kvarterets bredd, vilket område fick
överbyggas endast till en höjd av högst 7 meter över stadens nollplan.
Vid utarbetande av det nu framlagda byggnadsförslaget har man i vissa
hänseenden frångått det tidigare uppgjorda. Enligt det nya förslaget skulle
sålunda posthuset uppföras i fyra våningar icke blott utefter kvarterets gräns
mot Hallbergs-, Post- och Holmsgatorna utan även längs hela dess gräns mot
Torggatan.
Till skillnad från det ursprungliga byggnadsförslaget innebär det nu framlagda,
att samtliga postlokaler förläggas till nybyggnaden. En sådan anordning
synes innebära fördelar för såväl postverket som allmänheten. Postkontoret
skulle i det nya posthuset disponera hela bottenvåningen, med undantag
av utrymme för en mindre butikslägenhet, och en del av våningen 1 trappa
upp. Återstoden av denna våning och våningarna 2 och 3 trappor upp skulle
inrymma kontorslägenheter, avsedda att uthyras. Källarvåningen skulle innehålla
utrymmen för postkontoret och för uthyrning.
Vid sin granskning av de föreliggande ritningarna ha civila byggnadsutredningen
och byggnadsstyrelsen ifrågasatt vissa ändringar och förenklingar
i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna. I fråga örn rumshöjderna har
sålunda föreslagits, att höjden i våningen 1 trappa upp sänkes från 3.4 till
3.0 meter och i våningarna 2 och 3 trappor upp från 2.8 till 2.7 meter. Då
några olägenheter av betydenhet icke torde uppkomma genom en minskning
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
3
i angiven omfattning av rumshöjderna, ansluter jag mig till förslaget härom.
Någon minskning på sätt byggnadsutredningen föreslagit av fönstren i stora
expeditionshallen i bottenvåningen anser jag mig däremot ej böra föiorda
med hänsyn till de olägenheter för expeditionsarbetet, som en begränsning
av dagsljuset torde innebära. I övrigt synas de av byggnadsutredningen
och byggnadsstyrelsen ifrågasatta ändringarna och förenklingarna i byggnadens
utförande böra i huvudsak beaktas. Salunda böra, bland annat, entréerna
till trapphusen flyttas från Torggatan till Hallbergsgatan respektive
Holmsgatan, marmorbeklädnaden å fasaden utbytas mot enklare beklädnad,
fönsteromfattningarna slopas, trapphusen förenklas, användningen av kakelplattor,
glaspartier och glasbetong begränsas samt, i den mån så kan ske,
dörrar och fönster förenklas och standardiseras.
Det belopp, varmed de av generalpoststyrelsen beräknade byggnadskostnaderna
skulle kunna nedbringas genom de av mig förordade ändringarna och
förenklingarna ävensom genom en av byggnadsutredningen och byggnadsstyrelsen
såsom möjlig ansedd omräkning av å-priserna, torde kunna beräknas
till omkring 150,000 kronor. Å andra sidan skulle en utbyggnad av hörnet
mellan Torggatan och Holmsgatan medföra en kostnadsökning, som torde
kunna uppskattas till omkring 20,000 kronor. I enlighet härmed skulle byggnadens
uppförande kunna antagas komma att draga en sammanlagd kostnad
av omkring 2,170,000 kronor.
Med hänsyn till det ovissa tidsläget kan utan tvivel ifrågavarande tämligen Utskottet.
vittutseende förslag till nytt centralposthus i Borås vara ägnat att ingiva viss
tveksamhet. Enbart byggnadskostnaderna uppskattas till 2,170.000 kronor.
Vidare skulle till de höga kostnader, 680,500 kronor, postverket därutöver redan
haft att vidkännas för erforderligt tomtförvärv från enskilda, komma en
ytterligare utgift. Borås stad har nämligen i samband med erforderlig ändring
av stadsplanen betingat sig att framdeles få förvärva den mark, på vilken
nuvarande posthuset är beläget, för en köpeskilling av 100,000 kronor, vilket
belopp icke oväsentligt understiger saluvärdet.
Behovet och ändamålsenligheten av den föreslagna nybyggnaden ha redan
tidigare ägnats en ingående prövning i samband med att riksdagen år 1939
anvisat anslag till inköp av erforderlig tomtmark. Erinras ina att de egentliga
byggnadskostnaderna redan då uppskattades till 1,820,000 kronor mot tor
närvarande 2,170,000 kronor. Det nu framlagda förslaget innebär emellertid
ett betydligt bättre utnyttjande av tomtmarken än som förutsattes i det tidigare
förslaget.
I syfte alt göra byggnadsföretaget mera räntabelt har vid byggnadens planläggning
räknats med .att de översta våningarna skulle inredas till kontorslägenheter
avsedda för uthyrning. Med hänsyn till byggnadens centrala läge
har det antagits, att det skulle bli jämförelsevis lätt att uthyra dylika kontorslägenbeter.
Utskottet linner för sin del tillrådligt, alt man beträffande
detta lod av byggnadsprogrammet förhåller sig i viss mån avvaktande. Byggnadsplan
torde därför icke böra definitivt fastställas redan nu, utan dess
närmare utformning lärer, såsom generalpoststyrelsen själv framhållit, få bli
beroende på bur möjligheterna till en gynnsam uthyrning kunna komma att
te sig.
I de av departementschefen till 2,170,000 kronor beräknade byggnadskost
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
naderna ingår en kostnadsökning på 20,000 kronor för utbyggnad, på sätt
1940 års civda byggnadsordning föreslagit, även av hörnet vid Torg- och
Holmsgatorna. Enligt avtalet med Borås stad skulle nybyggnaden här något
indragas för att mera luft och rymd skulle erhållas i de trånga passagerna i
huvudentrén. Utskottet har ej någon erinran att framställa mot en jämkning
i byggnadsplanen i detta avseende.
Utskottet förutsätter, att vid rivningen av postverkets nuvarande, å den av
staden inköpta marken belägna byggnad någon gatumarksersättning från
telegrafverket i dess egenskap av ägare till grannfastigheten icke skall behöva
ifrågakomma.
Enligt 1940 ars civila byggnadsutrednings granskning av byggnadsplanen
skulle den av generalpoststyrelsen ursprungligen beräknade byggnadskostnaden,
2,300,000 kronor eller 72 kronor 32 öre per kubikmeter, kunna minskas
med cirka 5 procent. Byggnadsstyrelsen har vid sin motsvarande granskning
angivit kostnaden till 2,155,000 kronor eller alltså 145,000 kronor mindre
än vad generalpoststyrelsen angivit. Till huvudsaklig del synas emellertid
dessa begränsningar vara att hänföra till antagna lägre å-priser.
Vad angår de förutsatta verkliga besparingarna märkes till en början ett
av byggnadsutredningen framfört förslag att flytta entréerna till trapphusen
från huvudfasaden mot Torggatan till båda sidogatorna Hallbergsgatan och
Holmsgatan. Med hänsyn till byggnadens avsedda karaktär av kontorsfastighet
mäste utskottet ställa sig betänksamt till detta förslag. Även i övrigt omfattar
byggnadsstyrelsens och byggnadsutredningens förslag allenast vissa
mindre jämkningar såsom minskning av en av trafikskäl tänkt portik vid
postkontorets huvudingång mot Torggatan, sänkning av rumshöjder, enklare
fasad- och fönsterbeklädnad, insättning av billigare fönster och dörrar samt
begränsning av glas- och glasbetongpartier. Utskottet förutsätter, att dessa
detalj spörsmål ytterligare omprövas i samband med byggnadsritningarnas
närmare utarbetande, varvid mot de direkta besparingarna självfallet måste
vägas fördelar och nackdelar med avseende å byggnadens användbarhet för
olika delvis rätt tekniskt betonade postala ändamål, underhållsutgifter liksom
också i viss mån möjligheterna att erhålla de planerade kontorslokalerna fördelaktigt
uthyrda.
Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med tillstyrkande
alltså av förevarande proposition, hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj.t att godkänna det såsom bilaga
till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
27 februari 1942 fogade avtalet rörande försäljning av postverkets
fastigheter i kvarteret Iris i Borås m. m. med rätt
för Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i avtalet, som av
departementschefen angivits;
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
5
b) till Posthusbyggnad i Bords för budgetåret 1942/43 å
kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder,
Postverket, anvisa ett reservationsanslag av 965,000 kronor.
Stockholm den 17 april 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Torsten Ström, Bäckström, Heiding, Bäcklund, Gustaf
Iwar Anderson, Ekströmer och Nisser; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Ward,
Persson i Falla, Hansson i Rubbestad, Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård,
Åqvist, Staxäng, Lindholm, fru Alvén och herr Åkerström.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 08—69.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.