Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.

1942-04-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74-

1

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående anslag

för budgetåret 1942/43 till undervisning i meteorologi

vid Stockholms högskola.

(2:a avd.)

I propositionen nr 99 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27 februari

1942, föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisning i meteorologi

vid Stockholms högskola för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

8.000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

I underdånig skrivelse den 15 februari 1941 anhöll styrelsen för Stockholms

högskola om rätt för högskolan att tills vidare till och med den 30 juni 1945

anställa filosofisk ämbetsexamen, filosofie kandidatexamen och statsvetenskaplig

examen i ämnet meteorologi, så länge docenten vid högskolan T. H. P.

Bergeron enligt honom vederbörligen meddelat förordnande såsom lärare vid

högskolan förestode den med nämnda examina förknippade undervisningsoch

examinationsskyldigheten i detta ämne.

Genom beslut den 5 september 1941 biföll Kungl. Maj:t efter vederbörandes

hörande den gjorda framställningen.

Sedermera har styrelsen för Stockholms högskola anhållit om statsbidrag

till undervisningen i meteorologi.

Till stöd för sin framställning om examensrätt i ämnet meteorologi anförde

styrelsen för Stockholms högskola:

Ämnet meteorologi hade under senare år tillvunnit sig allt större intresse

särskilt som följd av den civila luftfartens och det militära flygets mycket

snabba utveckling. Flygvapnet hade under nu pågående krig intagit en dominerande

ställning. För all flygning vore en tillförlitlig väderlekstjänst med

god prognostik en nödvändig förutsättning. Allmänt bekant vore också den

mycket stora uppmärksamhet, som de krigförande länderna ägnat denna del

av meteorologien och vilken utomordentlig betydelse den haft.

Vaderi eksläran framträdde som en del av meteorologien, som vore särskilt

viktig för vårt land med dess stora utsträckning i norr—söder. Ett omfattande

forskningsarbete krävdes för klarläggandet av vårt lands väderleksförhållanden,

förändringarna hos dessa och orsakerna därtill.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 74 — 77.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 74-

Lämpligaste platsen för undervisning och forskningsarbete av ifrågavarande

slag inom ämnet meteorologi med särskild hänsyn till väderleksläran

vore utan tvivel Stockholm och dess högskola, då direkt förbindelse fordrades

med den utrustning och erfarenhet, som funnes hos statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt och hos den militära väderlekscentralen, samt med

de dagliga arbeten, som där utfördes. För de elever, som för sitt blivande

kall som militärmeteorologer fordrade även annan utbildning, vore vistelse i

Stockholm också nödvändig.

Enligt vad högskolan inhämtat holle såväl vederbörande militära myndigheter

som statens meteorologisk-hydrografiska anstalt före, att det förelåge

ett ofrånkomligt behov av ökad undervisning i meteorologi och dess praktiska

tillämpning. Statsmeteorologen Bergeron, som sedan 1935 vore docent

i meteorologi vid Stockholms högskola, vore fullt kompetent för upprätthållande

av en lärartjänst i meteorologi, särskilt väderlekslära, och vore villig

ställa sig till förfogande.

Filosofiska fakultete7i och det större akademiska konsistoriet i Uppsala,

åberopade matematisk-naturvetenskapliga sektionens yttrande, vari sektionen

ansåg sig förhindrad biträda högskolestyrelsens framställning.

Sektionen underströk den växande betydelsen av ämnet meteorologi såväl

för vissa grenar av landets näringsliv som för det militära och civila flygväsendet.

Sektionen fann det vidare uppenbart, att tillgången till meteorologer

med grundlig utbildning i ämnet måste ökas för att tillgodose det växande

behovet av nya befattningar, som krävde meteorologisk utbildning, och

detta särskilt då det gällde väderlekstjänsten för det civila och framförallt

för det militära flygväsendet. Sektionen anförde vidare bland annat.

Då det sålunda här kunde anses föreligga ett statligt behov av största betydelse,

funne sektionen det synnerligen anmärkningsvärt, att i högskolestyrelsens

skrivelse, som tillkommit efter samråd med två statliga organ, meteorologisk-hydrografiska

anstalten och flygstaben, icke nämnts något örn de

möjligheter, som staten redan förfogade över för att tillgodose kraven på ett

ökat antal akademiskt utbildade meteorologer. Sektionen syftade härvid på

den vid Uppsala universitet sedan år 1878 befintliga professuren i meteorologi,

den enda i landet, och den till denna professur knutna institutionen.

Enligt sektionens mening måste den akademiska undervisningen i meteorologi

läggas så, att lärarutbildningen och bibringandet av den nödvändiga

grunden för förutsättningslös vetenskaplig forskning icke bleve lidande, men

att å andra sidan icke heller undervisningen i väderlekslära för praktiska mål

åsidosattes. Detta innebure, att naturligtvis en i möjligaste mån allmän översikt

av alla meteorologiens delar måste inhämtas för de lägre examina i meteorologi.

Särskilt viktigt vore, att en säker teoretisk grund lades för fortsatta

studier och för förståelsen av de företeelser, som sammanfattades under benämningen

väderleken, eller med andra ord av väderleksläran, vilken över

huvud taget icke kunde studeras eller förstås utan denna grund.

De uppgifter, som en akademisk lärare i meteorologi hade att fylla, vore

alltså synnerligen fordrande och måste helt kräva sin man. Läraren måste

även till sin disposition lia resurser för sin undervisning, en institution, som

möjliggjorde en effektiv såväl praktisk som teoretisk utbildning av de inom

ämnet studerande. Till denna institution måste anslutas ett observatorium

så beläget, att i möjligaste mån lokala inflytanden icke gjorde sig gällande,

och att en direkt beröring med studerade problem ernåddes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 74-

Den meteorologiska institutionen i Uppsala vore sedan gammalt i stort sett

organiserad efter de principer, som enligt sektionens mening borde gälla för

den akademiska undervisningen i meteorologi. Sedan 1936 förelåge dessutom

förslag om en betydlig utvidgning och modernisering av denna institution.

Medel för det föreslagna nya observatoriet hade äskats på tilläggsstat för

budgetåret 1940/41 och den större med laboratorier och andra utrymmen

föreslagna institutionsbyggnaden hade sedan 1936 varje år uppförts på universitetets

budgetlista och tillstyrkts av universitetskanslern. Den utvidgning,

som föreslagits, vore av den art, att den förmådde möta även en mycket stor

tillströmning av studerande inom ämnet meteorologi. Redan nu syntes hinder

icke möta för utvidgning av undervisningen och hållandet av eventuellt

påtänkta kurser för utbildning av flygmeteorologer eller andra för praktisk

verksamhet avsedda meteorologer.

Ett realiserande av högskolestyrelsens förslag måste medföra dubbelkostnader

för staten, något som man avsett att undvika genom införande av riksgiltighet

för tentamensbetyg, eftersom det vid universitetet i Uppsala funnes

en meteorologisk institution, som hade möjlighet mottaga ett betydligt

ökat antal studerande för akademisk examen.

Sektionen ansåge det uteslutet, att en undervisning i meteorologi, som

skulle leda till akademisk examen, skulle på ett tillfredsställande sätt kunna

bestridas av en lärare, som därtill visserligen vore kvalificerad men som även

hade att uppehålla en annan enligt sektionens uppfattning synnerligen krävande

statsbefattning.

Med anledning av vad de akademiska myndigheterna i Uppsala sålunda

och i övrigt anfört framhöll högskolans styrelse i skrivelse den 18 juli 1941

till universitetskanslern bland annat.

Undervisningen i meteorologi med särskild vikt lagd på den synoptiska

delen av ämnet måste till en mycket väsentlig del grunda sig på det material

av svenska — och under fredstid internationella — observationer, som

dagligen komme statens meteorologisk-hydrografiska anstalt telegrafiskt tillhanda,

och som dessutom därstädes vore lätt och instruktivt tillgängligt i

form av analyserande väderlekskartor för löpande och gångna år. Likaså vöre

forskningen i synoptisk meteorologi till stor del beroende av detta material

och framförallt av de cirka 800 svenska stationernas originalobservationer,

vilka förvarades vid anstalten och ojämförligt lättast kunde utnyttjas där.

På grund av den framstående kompetens, som funnes vid anstalten och framförallt

på grund av nämnda där tillgängliga material, vöre det nödvändigt,

att ett intimt samarbete komme att äga rum med denna institution.

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt förordade livligt ifrågavarande

framställning och förklarade sig i alla delar instämma i de synpunkter, som

framförts av högskolestyrelsen.

Det vore för anstalten av största betydelse, att en undervisning i praktisk

meteorologi och särskilt i synoptisk meteorologi och väderlekslära komme till

stånd och att detta skedde i närmaste anslutning till anstaltens verksamhet.

För att undervisningen skulle kunna ske i den samverkan med anstalten,

som vore nödvändig, vöre det ett ofrånkomligt villköl1 att undervisningen

förlädes till Stockholm. Detta krav hade efter samråd nied anstalten utförligt

motiverats av högskolestyrelsen. Nödvändigt vöre även, att ledaren av

denna undervisning ägde utbildning och tillräcklig erfarenhet i fråga örn prak
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

fisk prognosverksamhet. Det gällde nämligen i fråga om denna undervisning

icke så mycket en utbildning för den »speciella akademiska forskning», angående

vilken matematisk-naturvetenskapliga sektionen syntes vara av den

uppfattningen, att den vore väsensskild från den vetenskapliga verksamhet

som anstalten bedreve, utan det gällde, från anstaltens synpunkt sett, främst

en utbildning för ett effektivt bedrivande just av anstaltens praktiska och

vetenskapliga uppgifter. Då den ojämförligt största delen av landets meteorologer

vore knuten till eller avsåges att knytas till anstalten, vore det av

vikt, att en på anstaltens uppgifter inriktad undervisning snarast kom me

till stånd. En sådan undervisning vore ett nödvändigt komplement till den

på »speciell akademisk forskning» inriktade undervisningen i Uppsala.

Skulle den föreslagna undervisningen icke komma till stånd, syntes anstalten

bli nödsakad att, såsom hittills i viss utsträckning skett, inom sig organisera

dylik undervisning, trots de svårigheter som därmed vore förbundna.

Endast på så sätt bleve det nämligen då möjligt för anstalten att på tillfredsställande

sätt fullgöra sina uppgifter. Det borde i detta sammanhang framhållas,

att någon för undervisning i praktisk väderlekslära med prognostik

fullt kompetent lärare icke stöde att erhålla inom landet utanför anstalten.

Universitetskanslern tillstyrkte framställningen.

Som nämnts har Kungl. Majit bifallit den av högskolans styrelse gjorda

ansökningen.

Högskolans styrelse har i underdånig skrivelse den 17 november 1941 hemställt,

att till styrelsens förfogande måtte ställas ett belopp av 9,000 kronor

per år för undervisningen i meteorologi vid högskolan.

Viss undervisning i meteorologi med särskild hänsyn till väderleksläran

hade från och med hösten 1937 upprätthållits vid högskolan av docenten

Bergeron med stöd av privata donationsmedel. Dessa medel möjliggjorde

även undervisning i enlighet med de fastställda fordringarna under läsåret

1941/42, men vid dettas slut hade de fem år, för vilka medel donerats, gått

till ända.

Under nu rådande förhållanden kunde enskilda medel icke anskaffas för

ifrågavarande behov. Upprätthållandet av dylik undervisning vore emellertid

såsom framginge av styrelsens ovan omförmälda skrivelser och statens

meteorologisk-hydrografiska anstalts yttrande samt av uttalanden särskilt

från flygvapnets representanter ett rent statsintresse, och initiativet i saken

hade också direkt utgått från militärt håll. Styrelsen finge därför hemställa,

att offentliga medel ställdes till dess förfogande för undervisningens upprätthållande

efter utgången av innevarande läsår.

Universitetskanslern har tillstyrkt, att statsmedel ställes till förfogande för

ifrågavarande ändamål. Kanslern, som i övrigt icke haft något att erinra emot

de begärda beloppen, har ansett, att anslagsmedlen kunde reduceras till

8.000 kronor.

Statskontoret har bestämt avstyrkt framställningen.

Spörsmålet örn ett understödjande med statsmedel av den vid Stockholms

högskola bedrivna verksamheten hade tidigare varit föremål för behandling

inom statskontoret. Ämbetsverket hade således den 2 december 1939 avgivit

utlåtande över en av högskolans styrelse gjord hemställan om ett årligt statsbidrag

å 300,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande Nr 74-

Ämbetsverket ville ytterligare framhålla, att vägande principiella invändningar

— i all synnerhet under rådande exceptionella förhållanden —

måste riktas mot att staten på undervisningens område utökade sin ekonomiskt

understödjande verksamhet beträffande enskilda läroanstalter i sådana

fall, där statliga undervisningsmöjligheter vore tillfinnandes och utan allvarliga

olägenheter kunde utnyttjas.

I yttrande den 16 maj 1941 i fråga om examensrätt för Stockholms högskola

i ämnet meteorologi hade matematisk-naturveten skapliga sektionen vid

Uppsala universitet, vars yttrande åberopats av filosofiska fakulteten och

större akademiska konsistoriet, bland annat uttalat, att intet hinder syntes

möta för utvidgning av undervisningen i meteorologi och hållandet av eventuellt

påtänkta kurser för utbildning av flygmeteorologer eller andra för

praktisk verksamhet avsedda meteorologer.

Departementschefen har för egen del anfört:

Den snabba utveckling, som det civila och militära flygväsendet det senaste

decenniet genomgått och alltjämt genomgår, har givit väsentligt ökad betydelse

åt meteorologien såsom vetenskap och akademiskt läroämne. Framför

allt har den gren av meteorologien, som sammanfattas under benämningen

väderlekslära, trätt i förgrunden genom sin stora praktiska betydelse för flygväsendet.

Den civila och militära väderlekstjänstens centralorganisation är

den i Stockholm belägna meteorologisk-hydrografiska anstalten, som till sig

knutit den ojämförligt största delen av landets meteorologer. Anstalten har

med styrka hävdat, att utbildningen av meteorologer för praktisk tjänst borde

ske i närmaste anslutning till anstaltens verksamhet. Onekligen synas goda

skäl tala för denna ståndpunkt, och det är med hänsyn härtill naturligt, att

anstalten inlett samarbete med Stockholms högskola, då det gällt att tillfredsställa

det ökade behovet av utbildade meteorologer. Kungl. Majit har även

funnit skäl föreligga att tillerkänna högskolan viss examensrätt i ämnet

meteorologi. Å andra sidan kan icke heller den av universitetet i Uppsala

hävdade uppfattningen frånkännas betydelse. Från detta håll göres gällande,

att den meteorologiska institutionens i Uppsala examenskapacitet vore fullt

tillräcklig för att möta det ökade behovet av meteorologer, i vart fall efter

förverkligandet av föreliggande planer på utvidgning och modernisering av

Uppsalainstitutionen.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har vid Stockholms högskola

från och med hösten 1937 med stöd av privata donationsmedel upprätthållits

viss undervisning i meteorologi med särskild hänsyn till väderleksläran.

Med utgången av innevarande läsår lia emellertid de fem år, för vilka

medel donerats, gått till ända, och högskolans styrelse har, då under nuvarande

förhållanden enskilda medel icke kunde anskaffas, hemställt, att ett

årligt anslag av 9,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för undervisningens

upprätthållande. Ansökningen har tillstyrkts av universitetskanslern

med den ändringen, att kanslern ansett anslaget böra bestämmas

till 8,000 kronor.

För egen del har jag icke funnit den föreliggande utredningen giva tillräckligt

underlag för ett definitivt ställningstagande till den föreliggande frågan,

huruvida staten bör för framtiden genom statsbidrag stödja undervisningen

i meteorologi vid Stockholms högskola. Härför erfordras enligt min mening

en mera ingående utredning av frågan, huru den akademiska undervisningen

i meteorologi lämpligen bör ordnas, än den som för närvarande föreligger. I

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 7J+-

avvaktan på resultatet av en dylik utredning finner jag emellertid med hänsyn

till de särskilda krav på undervisning i ämnet, som det militära och civila

flygväsendets utveckling särskilt under nuvarande förhållanden ställer, önskvärt,

att undervisningen i meteorologi vid Stockholms högskola icke avbry - tes på grund av brist på medel. Jag är därför beredd att i anslutning till

kanslerns förslag tillstyrka, att för ändamålet ett anslag av 8,000 kronor

ställes till högskolestyrelsens förfogande för budgetåret 1942/43.

Då vad jag förordat sålunda är att anse såsom en tillfällig åtgärd, bör ett

bifall härtill givetvis icke tillmätas någon prejudicerande betydelse för bedömande

av den av statskontoret berörda frågan om statsbidrag till Stockholms

högskolas verksamhet i allmänhet, till vilken fråga jag icke är beredd att i

förevarande sammanhang taga ställning.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att den i ärendet nu

förebragta utredningen icke giver tillräckligt underlag för bedömande av

frågan, huru den akademiska undervisningen i meteorologi lämpligen bör

ordnas. Utskottet finner önskvärt, att den av departementschefen i utsikt

ställda utredningen beträffande detta spörsmål bedrives så, att utredningens

resultat skall kunna underställas nästa års riksdag. På av departementschefen

anförda skäl tillstyrker utskottet, att ett anslag av 8.000 kronor

anvisas för budgetåret 1942/43 såsom bidrag till undervisning i meteorologi

vid Stockholms högskola. Utskottet vill liksom departementschefen

understryka, att denna medelsanvisning bör anses såsom en tillfällig åtgärd,

i syfte att undvika ett avbrytande under nuvarande förhållanden

av sagda undervisning vid högskolan, och icke får tillmätas någon prejudicerande

betydelse för bedömande av frågan om statsbidrag till högskolans

verksamhet i allmänhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till undervisning i meteorologi

vid Stockholms högskola för budgetåret 1942/43

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 8,000 kronor.

Stockholm den 21 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Pauli, Gränebo, Bernhard Nilsson, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Andrén, Gustaf

Karlsson och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Skoglund i Doverstorp,

Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Lindberg i Umeå, Isacsson,

Holmdahl, Andersson i Södergård och Pettersson i Dahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola. s. 3 i texten