Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

1942-04-21 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:76, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

»Statsutskottets utlåtande Nr 76.

9

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1942/43 till bidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten

153 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1942/43 till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 169, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

27 februari 1942, föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag till

anordnande av skolbarnsbespisning för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Av sistnämnda statsrådsprotokoll inhämtas bland annat:

1. Gällande bestämmelser örn statsunderstödd skolbarnsbespisning.

Kungörelsen den 15 mars 1940 (nr 185) angående statsbidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning innehåller bland annat följande bestämmelser:

§ I
Skoldistrikt

å landsbygden, vilket anordnar skolbarnsbespisning, må kunna

erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna härför, under förutsättning

dels att inom distriktet behov av sådan bespisning föreligger med hänsyn till

rådande arbetslöshet, antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst, antalet

barn med långa skolvägar eller annan därmed jämförlig omständighet, dels

ock att distriktet med hänsyn till det kommunala skattetrycket är i behov av

statsbidrag till bestridande av nämnda kostnader eller på grund av särskilda omständigheter

finnes böra erhålla sådant bidrag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 76.-

§ 2.

Statsbidrag må som regel utgå med högst 50 procent av skoldistriktets utav

\ ederborande länsstyrelse godkända verkliga kostnader för bespisningen. Där

säl skilda förhallanden därtill föranleda, må länsstyrelsen medgiva högre statsbidrag.

Bidraget må dock icke i något fall överstiga 80 procent av sagda

kostnader.

§ 6.

Skoldistrikt, som tillerkänts statsbidrag, har att tillse,

a) att, därest för ett ändamålsenligt anordnande av skolbarnsbespisningen

mom länet eller eljest länsstyrelsen ej annorlunda föreskrivit eller medgivit,

samtliga barn vid skola, där statsunderstödd skolbarnsbespisning är anordnad,

med undantag av sådana barn, till vilkas inackordering i skolhem eller arbetsstuga

statsbidrag utgår, bliva i tillfälle att, såvitt särskilt hinder ej möter,

varje läsdag kostnadsfritt erhålla en måltid under den tid, bespisningen pågår

vid skolan, °

b) att bespisningen anordnas i överensstämmelse med de anvisningar i ämnet,

som i samråd med skolöverstyrelsen må utfärdas av medicinalstyrelsen, ävensom

i enlighet med de särskilda villkor och bestämmelser, som må varda meddelade

av länsstyrelsen, samt

c) att kostnaderna för bespisningen icke bliva större än som betingas av

gängse priser i orten och övriga omständigheter.

2. Utredning angående rationalisering av den statsunderstödda

skolbarnsbespisningen.

Anslaget till bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning är för innevarande

budgetår uppfört med 400,000 kronor. Dessutom har för utdelning

av bidrag stått till förfogande en reservation på omkring 150,000 kronor.

Den 29 november 1941 anmodades undervisningsrådet J. Weijne att

inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning angående åtgärder

för rationalisering av den statsunderstödda skolbarnsbespisningen och därmed

sammanhängande frågor. Med skrivelse den 2 februari 1942 har Weijne

överlämnat en promemoria i ämnet, vari förordats vissa ändringar i gällande

statsbidragskungörelse. Häröver ha yttranden avgivits av vederbörande myndigheter.

Utredningsmannen har inledningsvis erinrat örn att departementschefen

i 1941 ars åttonde huvudtitel beträffande anslag för bidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning framhållit bland annat, att erfarenheterna av den

hittillsvarande barnbespisningen ådagalagt, att en väsentlig höjning av den

statliga understödsverksamheten för detta ändamål mångenstädes vore

önskvärd. Särskilt gällde detta i fråga om västkustlänen och de nordliga

länen. Skolbarnsbespisningen hade medfört en glädjande förbättring av

skolbarnens allmänna hälsotillstånd och även av deras förmåga att tillgodogöra

sig undervisningen. De särskilt för barnen menliga följderna av sänkt

levnadsstandard och minskad tillgång på livsmedel hade motverkats. Den

fortgående rationaliseringen inom skolväsendet hade i vissa delar av landet

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

medfört en stark ökning av antalet barn, som måste dagligen äta ett mål i

skolan. Från läkarhåll hade allmänt vitsordats olämpligheten ur näringssynpunkt

av att barnen vore helt hänvisade till den kost, som de själva

medförde.

Nämnda uttalande hade, framhåller utredningsmannen, i nuvarande situation

fått ökad aktualitet. De ekonomiska förhållandena och läget beträffande

vår livsmedelsförsörjning hade kommit den statsunderstödda skolbarnsbespisningen

att alltmer framstå som ett av de viktigaste medlen att

genom statliga åtgärder söka förebygga de för barnen menliga följderna av

ökade försörjningssvårigheter. En av samhällets allra viktigaste uppgifter

måste nu vara att såvitt möjligt sörja för, att det uppväxande släktets

fysiska och psykiska hälsa icke undergrävdes genom rådande krisförhållanden.

En väsentlig höjning av statsanslaget till skolbarnsbespisning tedde sig

därför såsom ett angeläget önskemål.

Beträffande den statsunderstödda barnbespisningens hittillsvarande omfattning

kunde följande uppgifter lämnas.

För läsåret 1938/39 hade statsbidrag sökts med omkring 535,000 kronor,

för läsåret 1939/40 med omkring 700,000 kronor, för läsåret 1940/41 med

något över 1,000,000 kronor och för innevarande läsår med i runt tal

1,290,000 kronor. Antalet barn, för vilka den statsunderstödda barnbespisningen

beräknats, hade innevarande läsår ökats med omkring 2,300. En sammanställning

av ansökningarna och beviljade anslag för innevarande budgetar

visade följande: _

Län

Antal

skol-

di-

strikt

Kom-

munal-

skatt

(medel-

tal)

Beräk-

nat

antal

barn

Beräknat

antal

dagar

Beräknad

dagskost- nad per

barn

(medel tal),

öre

Beräknad

totalkost-

nad

Sökt

stats-

bidrag

Beviljat

bidrag

Stockholms ....

Gotlands.....

Södermanlands . .

Blekinge .....

Hallands.....

Göteborgs o. Bohus

Värmlands ....

Gävleborgs ....

Västernorrlands

i

i

1

3

1

13

6

1

14

2

12

20

12: 87

18: 70

7: 70

27:21

11:90

22:31

12: 85

13: 30

25:57

21: 16

19: 58

29:85

200

84

100

494

3

3,479

724

273

7,993

125

2,640

17,816

212

82

72

100-152

130

40-214

75-214

180

96-214

109-214

40-214

36—214

30

40

10

38

43

47

43

28

28

73

n 68

54

12,720

2,764

720

18,120

150

176,320

37,948

15,000

380,068

14,302

169,661

954,387

6,360

1,382

217

13,746

120

138,591

27,772

7,500

293,043

10,542

124,700

665,818

3.000

1.000

7.000

65.000

11.000

4.000

100,000

4,000

56,000

275,000

Västerbottens . . .

Norrbottens . .

Summa

75

—

33,931

36-214

42

1,782,160 | 1,289,791

526,000

I syfte att erhålla material för frågans bedömande hade från de länsstyrelser,

som haft befattning med frågan, samt från statens folkskolinspektörer inhämtats

vissa upplysningar, varjämte såväl ett 20-tal skoldistrikt, som nu

anordnade bespisning utan statsbidrag, som också ett 20-tal distrikt, vilka

åtnjöte statsbidrag för ändamålet, anmodats lämna mera summariska uppgifter.

Slutligen hade från ett mindre antal skoldistrikt erhållits närmare redovisning

för bespisningens organisation och kostnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*2 Statsutskottets utlåtande Nr 76.

Av folkskolinspektörerna hade icke mindre än 42 uttalat, att ett Ökat

behov av barnbespisning numera förefunnes, medan 7 inspektörer icke ansett

detta vara tallet mom vederbörande inspektionsområden. Två folkskolinspektör6!’

uttryckte sig mera tveksamt i frågan. Det förefölle av yttrandena som

om behovet av barnbespisnmg vore relativt ringa i de södra delarna av landet;

särskilt syntes detta gälla Småland, Skåne och Halland. Allmänt uppgaves

av inspektörerna, att barnen från jordbrukaren! icke vore ur näringssynpunkt

nämnvärt sämre ställda nu än tidigare, medan svårigheter i detta

avseende konstaterades i fråga om barnen i industrialiserade trakter och i

skogsbygder.

Sistnämnda förhållande sammanhängde med, att, enligt vad inspektörerna

uppgivit, den främsta anledningen till det ökade behovet av skolbespisning

vöre ransoneringen av viktiga livsmedel. Särskilt framhölles, att brist på bröd

och matfett ofta gjorde det svårt för hem, där en eller flera vuxna familjemedlemmar

skulle utrustas med matsäck, att få tillräckligt av dessa livsmedel

också lör skolbarnen. Den allmänna prisfördyringen på matvaror angaves

järnvä]^ som orsak till ökat behov av skolbespisning. Folkskolinspektorerna,

framför allt i Norrland, pekade i förevarande sammanhang även på

dfn okade centraliseringen av folkskoleväsendet och de långa skolvägarna.

Slutligen framhölles i vissa fall, att inkallelser till militärtjänst och arbetslöshet

medfört ett ökat hjälpbehov.

• Pa ^nslaget för statsbidrag till skolbarnsbespisning, som framginge av den

i det föregående lämnade sammanställningen, redan nu vöre synnerligen

knappt, torde det ökade behovet icke kunna mötas utan en väsentlig hornlim

av anslaget. °

Mot bakgrunden av nu anförda förhållanden framstode, yttrar utredningsmannen,

en avsevärd anslagshöjning från statens sida till skolbarnsbespisningen

såsom ofrånkomlig. Ett anslag för budgetåret 1942/43 örn

1,000,000 kronor syntes sålunda kunna ifrågasättas. Örn icke det statsfinansiella

läget ansåges utgöra ett bestämt hinder, torde än högre anslag

vara motiverat.

Emellertid vore det samtidigt, med hänsyn till rådande läge, av största

vikt, att anslagsmedlen komme till en så rationell användning som möjligt.

Det gällde med andra ord att med begränsade medel nå största effektivitet.

I detta hänseende uppställde sig fragan, huruvida nu gällande grunder för

statsbidraget vore ägnade att garantera ett ur skilda synpunkter lämpligt utnyttjande

av bidragsmedlen.

D e allm ännu villkor en (§ 1). Utredningsmannen har erinrat, att

statsbidragskungörelsen först och främst uppställde vissa allmänna förutsättningar,

vilka ett skoldistrikt mäste uppfylla för att komma i åtnjutande av

statsbidrag till skolbarnsbespisning. Sålunda kunde bidrag exempelvis endast

utgå till skoldistrikt på landsbygden. I fråga örn nämnda förutsättningar,

framhåller utredningsmannen, syntes någon ändring för närvarande

icke påkallad. Bestämmelserna syntes lämna erforderliga möjligheter

till hänsynstagande till omständigheterna i de särskilda fallen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

13

De speciella villkoren (§6). Såsom villkor för åtnjutande av

statsbidrag gäller i princip, att samtliga barn vid skola, där statsunderstödd

barnbespisning är anordnad, skola bliva i tillfälle att — såvitt särskilt hinder

ej möter — varje läsdag kostnadsfritt erhålla en måltid under den tid bespisningen

vid skolan pågår. Där så påkallas för ett ändamålsenligt anordnande

av skolbarnsbespisningen inom länet eller eljest, må dock länsstyrelsen föreskriva

eller medgiva undantag från den nämnda principen.

Länsstyrelserna kunde sålunda, framhåller utredningsmannen, dispensera

från föreskriften, att samtliga barn skulle få tillfälle att deltaga i bespisningen.

Sådan dispens hade även i ett fåtal fall lämnats. I 1941 års åttonde huvudtitel

hade departementschefen framhållit lämpligheten av att det tillsåges,

att ytterligare garantier skapades för att anslagsmedlen komme just

de skolbarn till godo, som bäst behövde utspisning i skolan. Riksdagen hade

emellertid framhållit, att den ändring, som år 1940 efter riksdagens hörande

vidtagits i berörda bestämmelser, enligt riksdagens mening redan i tillräcklig

utsträckning tillgodosåge ifrågavarande syfte, och hade därför icke funnit

skäl föreligga till en ytterligare uppmjukning av statsbidragsvillkoren.

Delade meningar kunde, framhåller utredningsmannen, göra sig gällande

rörande principfrågan örn en social välfärdsanordning av här förevarande

slag borde kostnadsfritt stå öppen för alla barn, alltså även för sådana från

relativt välbärgade hem. På grund av det tryckta ekonomiska läget, som

tvingade såväl staten som kommunerna till den största sparsamhet, vore

emellertid problemställningen nu och för avsevärd framtid en annan. Då

medlen icke räckte till för en allmän bespisning, måste en fördelning göras.

I detta läge syntes det riktiga vara att disponera för ändamålet tillgängliga

anslag så, att det största behovet bleve tillfredsställt.

I de till folkskolinspektörerna utsända frågeformulären hade spörsmålet

om den kostnadsfria skolbespisningens eventuella begränsning till vissa elevgrupper

upptagits till behandling. Av de insända, svaren franninge, att 34 inspektörer

ansåge att behovsprövning borde ske vid skolbarnsbespisning. Flera

inspektörer framhölle som skäl för denna uppfattning, att det ej torde bil

möjligt för det allmänna att inom avsevärd tid införa, en för alla kostnadsfri

skolbespisning. Mot behovsprövning uttalade sig 12 inspektörer, medan övriga

ej framlade någon bestämd uppfattning. .

I de inkomna yttrandena hade frågan, huruvida alla barn i vederbörande

skola borde erhålla rätt att deltaga i skolbespisningen, föranlett särskilda uttalanden

av tvenne folkskolinspektörer och ett skoldistrikt.

Folkskolinspektör en i Västerbottens mellersta inspektionsområde yttrade:

»Att barnbespisningen fått en ringa omfattning hör nämligen samman med,

att distrikten finna det mindre tilltalande att anordna bespisning vid några

skolor för alla barn oberoende av föräldrarnas ekonomiska förhållanden,

medan ingen bespisning kan anordnas vid andra skolor av ekonomiska skäl,

oaktat många av barnen vid dessa äro minst lika behövande som de sämst

ställda i de förstnämnda skolorna.»

Folkskolinspektören i Västerbottens södra inspektionsområde aniorde: »i a

grund av författningens bestämmelser att alla barn skola ingå i bespisningsanordningen

ha skoldistrikten i allmänhet icke ordnat med bespisning. Då

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

statsbidrag utgått till jämförelsevis liten procent av kostnaderna, har det

bil vit för dyrt för skoldistrikten, om alla barn — alltså även till föräldrar,

som mycket väl skulle kunna och även vilja själva bekosta vad på dem skulle

ankomma — skulle erhålla bespisning. Därför har man föredragit att på egen

bekostnad anordna bespisning för att på sådant sätt kunna ge de behövande

hjälp. Men i de flesta fall har tanken icke förverkligats.»

0 Sävars skoldistrikt yttrade: »Många barn, som ha skolskjuts, i varje fall

sådana från fattiga hem, skulle nog behöva bespisning. I åtskilliga fall även

andra från fattiga eller vanskötta hem på längre avstånd från skolan. Troligen

skulle dessa redan ha erhållit bespisning, om ej villkoret för statsbidrag

varit, att edla barn i skolan skulle bespisas. Detta bör enligt skolstyrelsens

mening undanröjas och behovsprövning tillämpas. I Norrland, där bybebyggelse

är regel, ha ju många barn nära till skolan och kunna gå hem och äta

lrukost.»

1 detta sammanhang har utredningsmannen lämnat en redogörelse för

hur vissa skoldistrikt ordnat skolbarnsbespisning utan statsunderstöd. Redogörelse

har sålunda lämnats för skolbarnsbespisningen i Stockholm, Göteborg,

Borås, Eskilstuna, Sundbyberg och Nacka. Beträffande denna redogörelse

hänvisas till propositionen, sid. 11—13.

Sammanfattningsvis kunde sägas, framhåller utredningsmannen, att skoldistrikt,

som med kommunala medel anordnade bespisning för skolbarn,

praktiskt taget alltid förbehölle sig rätten att pröva de barns behov, som

anmält sig till bespisningen. Det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke

i nuvarande statsfinansiella läge detsamma borde gälla även i de fall, där

statsbidrag utginge.

Det vore två olika men med varandra intimt sammanhängande spörsmål,

det i förevarande sammanhang gällde. Den första frågan avsåge, huruvida

som villkor för statsbidrag till skolbarnsbespisning borde även i fortsättningen

principiellt krävas, att samtliga barn vid den skola, där bespisning vore ordnad,

skulle lia rätt deltaga i skolmåltiden. Den andra frågan avsåge, om skolbespisning

borde tillhandahållas alla däri deltagande barn utan kostnad för

vederbörande målsman.

Beträffande det förstnämnda spörsmålet förefölle det ändamålsenligt, att

i författningen utsädes, för vilka grupper av barn statsbidraget ville garantera

skolbespisning. Därvid torde man ha god ledning av erfarenheten från

de skoldistrikt, vilka ordnat bespisning helt med kommunala medel. Främst

borde skolmåltiden stå öppen för alla barn från ekonomiskt svaga hem eller

där förhållandena i hemmet av andra skäl, exempelvis moderns sjukdom

eller förvärvsarbete utom hemmet, hindrade barnen att under frukostrasten

erhålla en ur näringssynpunkt fullgod måltid. Vidare syntes barn med långa

skolvägar — varvid som mätare på skolvägens längd borde gälla, huruvida

barnen under frukostrasten hunne besöka hemmet eller icke — böra ha tillgång

till skolmåltid. Slutligen borde denna givetvis stå öppen för klena och

sjuka barn, vare sig läkare konstaterat behovet av skolmåltid eller detta

behov utan vidare stöde klart även för lekmannen.

Starka skäl kunde även anföras för att bestämmelsen örn att skolmåltiden

alltid skulle vara kostnadsfri borde utgå ur kungörelsen. Liksom vid uttagningen

av barnen borde dock största möjliga frihet lämnas åt skoldistrikten

att ordna saken på i de enskilda fallen lämpligaste sätt. Sålunda torde

det ej sällan vara riktigast att icke uttaga någon avgift.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

15

Utredningsmannen har även framlagt förslag till ändrad lydelse av § 6

i kungörelsen angående skolbarnsbespisning. Till jämförelse återgives här

även gällande lydelse:

Gällande lydelse:

§ 6

Skoldistrikt, som tillerkänts statsbidrag, har

att tillse:

a) att, därest för ett ändamålsenligt ordnande

av skolbarnsbespisningen inom länet

eller eljest länsstyrelsen ej annorlunda föreskrivit

eller medgivit, samtliga barn vid

skola, där statsunderstödd skolbarnsbespisning

är anordnad, med undantag av sådana barn,

till vilkas inackordering i skolhem eller arbetsstuga

statsbidrag Utgår, bliva i tillfälle

att, såvitt särskilt hinder ej möter, varje läsdag

kostnadsfritt erhålla en måltid under den

tid, bespisningen pågår vid skolan,

b) att bespisningen---av länsstyrel
sen,

samt

c) att kostnaderna--— övriga omstän
digheter.

Utredningsmannens förslag:

§ 6

Skoldistrikt, som tillerkänts statsbidrag, har

att tillse:

a) att barn med långa skolvägar, klena och

sjuka barn samt barn från hem med svag

ekonomisk ställning eller från hem, vars förhållanden

i övrigt icke medgiva tillhandahållande

under frukostrasten av en ur näringssynpunkt

fullgod måltid, i första hand beredas

tillfälle att, så vitt särskilt hinder ej möter,

varje läsdag erhålla en måltid under den

tid, bespisningen pågår vid skolan,

b) att de i skolmåltiden deltagande barnen

erhålla densamma kostnadsfritt eller, i den

mån skoldistrikt för vissa fall så bestämt,

mot en avgift, som icke må överstiga den

beräknade kostnaden,

c) = nuvarande punkt b),

d) = nuvarande punkt c).

3. Yttranden i anledning av utredningen.

Statskontoret har i princip icke funnit anledning till erinran mot ett genomförande

av de i promemorian framlagda förslagen i syfte att åstadkomma

en så rationell användning som möjligt av de relativt begränsade anslagsmedel,

som i nuvarande statsfinansiella läge kunna ställas till förfogande för

skolbarnsbespisningen.

Medicinalstyrelsen har, ehuru principiellt av den uppfattningen, att skolbespisningen

borde kostnadsfritt vara tillgänglig för alla barn, likväl tillstyrkt

utredningsmannens förslag.

Medicinalstyrelsen insåge, att största möjliga hänsyn måste tagas till

den statsfinansiella situationen och funne det därför motiverat att som

utredningsmannen föresloge ytterligare uppmjuka bestämmelsen, att samtliga

barn inom ett skoldistrikt skulle ha tillfälle till en skolmåltid, då

statsbidrag utginge. Av utredningen framginge, att uppenbarligen mångå

skoldistrikt på grund av denna bestämmelse infört skolbespisning. Trots möjligheten

att genom länsstyrelsens beslut befrias fran denna skyldighet, hade

förefintligheten i kungörelsen av denna bestämmelse inverkat hämmande, då

det gällde anordnandet av bespisning inom distrikt, där sadan verkligen vore

av nöden. ... . . , ,

För nedbringande av utgifterna för skolbarnsbespisningen ioresloge utredningsmannen

ävenledes, att för barn till ekonomiskt mera välbärgade personer

skulle kunna erläggas viss avgift, icke överstigande den beräknade kostnaden

för måltiden. Detta system hade visat sig fungera till belåtenhet i sta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

der, dar kommunal skolbarnsbespisning anordnats, och torde därför tills

vidare även böra tillämpas i fråga örn statligt understödda bespisningar, även

örn styrelsen vidhölle sin principiella ståndpunkt.

Skolöverstyrelsens majoritet (undervisningsråden Engvall, Falck och

Wagnsson samt t. f. undervisningsrådet Björkman) är av den principiella

uppfattningen, att en social hjälpverksamhet av här ifrågavarande slag borde

kostnadsfritt göras tillgänglig för alla barn.

Därest emellertid inför den rådande tryckta ekonomiska situationen en

ytterligare uppmjukning av gällande bestämmelser ansåges böra genomföras,

vartill dockQ 1941 års riksdag icke funnit skäl föreligga, syntes bestämmelserna

böra sa avfattas, att samtliga barn vid skola med barnbespisning

bereddes tillfälle deltaga däri, samt att prövningen endast skulle avse, huruvida

barnens målsmän skulle erlägga någon avgift eller ej. Avgiften borde

icke fa sättas högre, än vad som motsvarade kostnaden för födoämnen.

Ersättning för matens tillredning och servering borde icke utgå. Prövningen,

.. e omhänderhavas av folkskolestyrelsen eller någon av denna utsedd

nämnd, borde icke göras så rigorös, att den för målsmännen framstode

som likartad med den prövning, vilken skedde i ärenden av fattigvårds

karaktär. Skoldistrikt, som så önskade, borde äga rätt att införa fri skolmåltid

utan behovsprövning. En eventuell uppmjukning av nu gällande bestämmelser

borde betraktas som provisorisk och icke föregripa ett ställningstagande

till denna fråga i samband med de åtgärder, som under mera normala

statshnansiella förhållanden kunde vidtagas.

En minoritet inom överstyrelsen (generaldirektören Holmdahl och t. f.

undervisningsrådet Andersson) har framhållit att praktiska lämplighetshänsyn

talade till förmån för utredningsmannens förslag.

Länsstyi elserna ha i allmänhet anslutit sig till utredningsmannens förslag.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har emellertid anfört bland annat:

Utredningsmannen hade icke föreslagit någon ändring i fråga om urvalet

aiV ^oldistrikt, vilka borde komma i åtnjutande av statsbidrag till

skolbarnsbespisning. Emellertid syntes böra övervägas, huruvida icke stadskommuner

borde kunna ifrågakomma till statsbidrag, därest de i 1 § av bidragskungörelsen

angivna förutsättningarna vore för handen. Vissa städer

syntes i nämnda avseende kunna jämföras med landsbygdsdistrikt, som fyllde

villkoren för statsbidrag.

Departementschefens yttrande.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande:

När jag i årets åttonde huvudtitel förordade, att anslaget till skolbarnsbespisning

for nästa budgetår skulle uppräknas från 400,000 kronor till

1,000,000 kronor, skedde detta i medvetande örn att de nuvarande försörjningssvårigheterna

ställde starkt ökade krav på statsmakternas medverkan

vid förebyggandet av menliga följder för skolungdomen av den inträdda

knappheten pa livsmedel. Jag tog emellertid även hänsyn till den snabbare

rationalisering av folkskoleväsendet, som blivit en nödvändig följd av minsk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

17

ningen av antalet barn i skolåldern och som gjorde en utvidgning av skolbarnsbespisningen

önskvärd. Den nu framlagda utredningen och däröver avgivna

yttranden ha bekräftat min uppfattning, att en väsentlig höjning av ifrågavarande

anslag torde vara ofrånkomlig. Jag är därför beredd att tillstyrka,

att ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor för nästa budgetår anvisas

till bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning. Jag vill i detta sammanhang

förutskicka, att jag ämnar följa utvecklingen på detta område med

uppmärksamhet och att jag är beredd att, därest behov av ytterligare anslagsmedel

för nästa budgetår skulle uppstå, föreslå Kungl. Majit de åtgärder

för anslagets förstärkande, som kunna befinnas påkallade.

Då jag vid budgetbehandlingen förliden höst förutsåg nödvändigheten av

en väsentlig höjning av anslaget till förevarande ändamål, medan samtidigt

det statsfinansiella läget tvingade till största återhållsamhet, ansåg jag mig

böra föranstalta om en utredning rörande förutsättningarna för och möjligheterna

av en rationalisering av skolbarnsbespisningen i syfte att söka skapa

garantier för att de anslagsmedel, som kunde komma att ställas till förfogande

för ändamålet, skulle komma att utnyttjas på effektivaste sätt och användas

för att i första hand tillgodose det mest trängande behovet.

Den utredning, som nu framlagts av den av mig tillkallade utredningsmannen,

har utmynnat i förslag om att gällande statsbidragsbestämmelser skulle

undergå vissa modifikationer, vilka enligt utredningsmannens mening skulle

i icke oväsentlig grad främja en utvidgning och effekti visering av skolbarnsbespisningen

och sålunda medverka till att utvinna största möjliga resultat

av anslagsmedlen.

Utredningsmannen har till en början diskuterat de grundläggande allmänna

villkor, som ett skoldistrikt måste uppfylla för att komma i åtnjutande

av statsbidrag till skolbarnsbespisning, och ansett sig kunna konstatera att

behov icke förelåge av ändring i dessa villkor. Denna uppfattning har i stort

sett delats av samtliga i ärendet hörda myndigheter. Jag ansluter mig även

för egen del till denna mening. Jag är sålunda icke beredd att, på sätt en länsstyrelse

ifrågasatt, utsträcka möjligheterna att erhålla bidrag från förevarande

anslag även till städer.

Det största intresset knyter sig till utredningsmannens förslag om uppmjukning

av de såsom statsbidragsvillkor uppställda fordringarna på hur

skolbarnsbespisningen skall vara anordnad. För närvarande är stadgat, att

samtliga barn (utom i skolhem eller arbetsstuga inackorderade) vid skola,

där statsunderstödd skolbarnsbespisning är anordnad, skola få tillfälle att,

såvitt särskilt hinder ej möter, deltaga i skolmåltiden. Dispens från denna

regel kan icke givas annat än av vederbörande länsstyrelse. Vidare stadgas,

att måltiden skall vara kostnadsfri.

Utredningsmannen har — utan att ingå på en principdiskussion för eller

emot genomförande av en behovsprövning — med stöd av det vunna utredningsresultatet

och med hänsyn till det statsfinansiella läget funnit sig böra

förorda dels en uppmjukning av bestämmelserna örn samtliga barns deltagande

i bespisningen och dels medgivande av rätt för skoldistrikt att upptaga

avgift av de målsmän, som anses kunna på detta sätt bidraga till bestridande

av bespisningskostnaderna. Utredningsmannen har särskilt understrukit att

förslaget syftade till att möjliggöra, att allt flera barn kunde bli delaktiga

av ifrågavarande välfärdsanordning.

Det framlagda förslaget har i stort sett tillstyrkts av de i ärendet hörda

Bihang till riksdagens protokoll 19//Z. 6 sami. Nr 74 -77.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

myndigheterna, vilka därvid framhållit, att det statsfinansiella läget krävde

anslagsmedlens utnyttjande på sådant sätt att de komme till största möjliga

gagn. Vissa myndigheter — särskilt medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen

och länsstyrelsen i Norrbottens län — lia dock förklarat sig vara av

den åsikten, att barnbespisningen rent principiellt sett borde kostnadsfritt

komma samtliga barn till del. Skolöverstyrelsen har, ehuru icke enhälligt, på

dessa grunder uttalat sig mot förslaget; medicinalstyrelsen har däremot, trots

sin principiella inställning, tillstyrkt detsamma.

För egen del har jag ansett mig kunna i huvudsak biträda utredningsmannens

förslag, som jag funnit ägnat att främja en utvidgning och effektivisering

av skolbarnsbespisningen. Jag vill framhålla, att jag kommit till detta

resultat oavsett de principiella synpunkter, som kunna läggas på frågan om

en behovsprövnings berättigande eller icke. Jag har därför ej ansett, att det

uttalande, riksdagen gjorde i fjol i denna fråga, borde utgöra ett hinder för att

ånyo underställa densamma riksdagens prövning. Jag har i likhet med det

övervägande flertalet myndigheter funnit de av utredningsmannen anförda

praktiska och statsfinansiella synpunkterna i nuvarande läge i och för sig

tillräckligt vägande för att motivera ett genomförande av de framlagda förslagen.

Icke minst har jag uppmärksammat, att de nuvarande bestämmelserna

ansetts lia i åtskilliga fall verkat hämmande på det kommunala initiativet,

när fråga uppstått örn anordnande av skolbespisning. Erfarenheterna

från de orter, där skolbarnsbespisning anordnats med kommunala medel,

synas även väga särskilt tungt till förmån för utredningsmannens förslag.

Mot utredningsmannens förslag till ändrad lydelse av § 6 synes icke finnas

anledning till erinran i sak.

Jag delar utredningsmannens uppfattning, att skoldistrikten böra beredas

största möjliga frihet att inom ramen för meddelade bestämmelser ordna

skolbespisningen så, som i de särskilda fallen befinnes lämpligast. Där bespisningen

icke ansetts böra stå öppen för alla barn, torde uttagningen av deltagarna

sålunda kunna ske genom skolstyrelse, Överlärare eller klasslärare.

Givet är, att samråd i största möjliga utsträckning bör äga rum med andra,

för ändamålet lämpade kommunala organ ävensom att den sakkunskap,

som skolläkare och skolsköterska representera, bör anlitas. I likhet med utredningsmannen

vill jag understryka, att prövningen ej bör vara ägnad att

framstå som en fattigvårdsangelägenhet. Beträffande den ifrågasatta avgiften

vill jag framhålla, att ett skoldistrikt bör lia frihet att besluta, huruvida

avgift skall uttagas eller icke, och att avgiften icke bör få sättas högre än

som motsvarar den beräknade självkostnaden. Det synes icke erforderligt

att, på sätt från något håll ifrågasatts, uppställa generella regler rörande vilka

kostnader som därvid må tagas i beaktande. Besluten rörande fastställande

av avgiften torde böra fattas av vederbörande skolstyrelse.

Medicinalstyrelsen har framställt ett förslag av innebörd, att statsbidrag

skulle få utgå även för barn i förskolåldern, därest skoldistrikt i trakter med

särskilt svåra förhållanden ifråga om livsmedelsförsörjningen anordnade bespisning

i skolan även för dem. Jag har för egen del icke funnit anledning till

erinran mot att så i undantagsfall må ske efter medgivande av vederbörande

länsstyrelse.

Departementschefen har vidare, i anledning av ett av utredningsmannen

i ämnet gjort uttalande, framhållit, att han förutsatte, att frågan om anord
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

19

nande av lämpliga lokaler för skolbarnsbespisningen ägnades särskild uppmärksamhet

i samband med den fortsatta beredningen av folkskolans besparingssakkunnigas

förslag angående statsbidrag täll byggnader för folkskoleväsendet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande för

nästa budgetår av ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor till bidrag till

skolbarnsbespisning, vilket innebär en anslagsökning med 600,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har den av chefen för ecklesiastikdepartementet

tillkallade utredningsmannen ansett någon ändring icke

för närvarande påkallad beträffande de grundläggande allmänna villkoren,

som ett skoldistrikt måste uppfylla för att komma i åtnjutande av statsbidrag

till skolbarnsbespisning. Departementschefen har även anslutit sig

till denna mening och förklarat sig icke beredd att utsträcka möjligheterna

att erhålla bidrag från förevarande anslag även till städer. Utskottet får i

likhet med länsstyrelsen i Västernorrlands län framhålla, att det torde kunna

ifrågasättas, huruvida icke stadskommuner, som fylla de i bidragskungörelsen

angivna förutsättningarna, även borde kunna ifrågakomma till

statsbidrags erhållande. Utskottet anser sig emellertid på grund av rådande

statsfinansiella förhållanden icke böra för närvarande påyrka någon ändring

i fråga örn urvalet av till bidrag berättigade skoldistrikt, och ansluter

sig därför till den av departementschefen uttalade uppfattningen.

Utredningsmannen har vidare med stöd av det vunna utredningsresultatet

och med hänsyn till det statsfinansiella läget funnit sig böra förorda dels

en uppmjukning av bestämmelserna örn samtliga barns (utom i skolhem och

arbetsstuga inackorderade) deltagande i skolbarnsbespisningen, dels ock

medgivande av rätt för skoldistrikt att upptaga avgift av de målsmän, som

anses kunna på detta sätt bidraga till bestridande av bespisningskostnaderna.

Departementschefen tillstyrker vad utredningsmannen förordat såsom

ägnat att främja en utvidgning och effektivisering av skolbamsbespisningen.

Varken utredningsmannen eller departementschefen har ingått på

en principdiskussion för eller emot genomförande av en behovsprövning på

förevarande område, utan ansett den föreslagna uppmjukningen av gällande

bestämmelser böra komma till stånd på grund av statsfinansiella skäl och

för att möjliggöra att allt flera barn kunde bliva delaktiga av ifrågavarande

välfärdsanordning. Jämväl utskottet finner de sålunda åberopade skälen

tala för ett biträdande av förslaget och får alltså tillstyrka detsamma. Utskottet

har emellertid härmed givetvis icke tagit ställning till frågans principiella

innebörd.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet icke funnit

anledning till erinran mot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang

anfört får utskottet hemställa,

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning för budgetåret 1942/43 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Stockholm den 21 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 74.

Reservationer

av herrar Gustaf Karlsson och Lindberg i Umeå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning. a1 i texten