Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-04-21 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:79, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

7

Nr 79.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1942 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående

återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 106 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27 februari 1942, föreslagit

riksdagen att dels till Återbäring av erlagd arvsskatt i vissa fall för budgetåret

1942/43 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag av 139,600 kronor,

dels ock medgiva, att stiftelsen Seth M. Kempes minne befrias från erläggande

av den på Seth M. Kempes fond I belöpande arvsskatten.

För innebörden av berörda framställningar redogöres nedan under punkterna

l:o—4:o.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 202, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 20 mars 1942

—- med ändring i avseende å anslagsbeloppet av det i propositionen nr 106

framlagda förslaget — föreslagit riksdagen att till Återbäring av erlagd arvsskatt

i vissa fall för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

anslag av 184,600 kronor.

För innebörden av sistnämnda framställning redogöres nedan under punkten

5:o.

I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag behandlar utskottet

följande motioner, nämligen

I: 136 av

herr A. Engberg

(vid punkten 4:o nedan)

/: 37 »

» W. Nisser m. fl.

( »

»

6:o » )

11. 4 »

» B. Gezelius m. fl.

( »

»

6:o » )

1: 117 »

» Sam Larsson

( »

»

7:o » )

1 :o.

Donation av f. d. folkskollärarinnan Serena Ulrika Jakobina Ehrenström

från Göteborg till kräftsjukdomarnas bekämpande.

Den 22 april 1937 avled förra folkskollärarinnan Serena Ulrika Jakobina

Ehrenström från Göteborg, såsom enda arvsberättigad släkting efterlämnande

sonen till en avliden halvsyster.

I ett den 11 juni 1930 upprättat testamente har Serena Ehrenström beträffande

sin kvarlåtenskap förordnat, att, sedan vissa legat utgått, återstoden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

därav skulle tillfalla Göteborgs hälsovårdsnämnds andra avdelning i egenskap

av styrelse för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg att såsom

en fond under namn »Serena Ehrenströms fond för kräftsjukdomarnas bekämpande»

förvaltas på sätt testator föreskrivit i ett i samband med testamentet

upprättat och av testator godkänt reglemente.

I ett senare den 10 april 1937 dagtecknat testamente har testator givit vissa

ändrade föreskrifter beträffande utgivande av legat samt i fråga om den

återstående förmögenheten förordnat, att den enligt förenämnda testamente

den 11 juni 1930 skall tillfalla testators fond för kräftsjukdomarnas bekämpande,

med rättighet för dess styrelse att vidtaga önskvärda förändringar för

användning av donationen.

Göteborgs stads hälsovårdsnämnds andra avdelnings uppgift såsom styrelse

för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, numera benämnt

Sahlgrenska sjukhuset, tillkommer från och med den 1 juli 1933 Gemensamma

direktionen för Göteborgs stads sjukhus.

Mot omförmälda testamenten, vilka den 10 maj 1937 bevakats vid Göteborgs

rådhusrätt, bär klander icke blivit inom laga tid instämt.

Bouppteckningen efter Serena Ehrenström, vilken den 23 december 1937

inregistrerades vid Göteborgs rådhusrätt, utvisar en behållning av 268,962

kronor 10 öre. Därav belöpa å legaten 40,241 kronor 30 öre samt å stiftelsens

andel 228,720 kronor 80 öre. Av den vid inregistreringen till sammanlagt

54,203 kronor beräknade arvsskatten faller på legaten 7,055 kronor och på

.stiftelsens andel 47,148 kronor. Efter avdrag av 150 kronor för lösen har

arvsskatt erlagts med tillhopa 54,053 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 31 mars 1938 till finansdepartementet inkommen

skrift lia utredningsmännen i boet efter Serena Ehrenström, advokaten

Eric Hanse och fröken Carola Karlson i Göteborg, med instämmande

av äldste överläkaren å Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska avdelning samt

prosektorn vid samma sjukhus hemställt, alt den å stiftelsen »Serena Ehrenströms

donationsfond för kräftsjukdomarnas bekämpande» belöpande arvsskatten

måtte återbetalas till stiftelsen för att tilläggas fondkapitalet och förvaltas

enligt det för stiftelsen gällande reglementet.

Framställningen avser återbekommande av ett belopp av 46,998 kronor,

d. v. s. den å donationen belöpande arvsskatten 47,148 kronor efter avdrag av

hela det erlagda lösenbeloppet 150 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 30 juni 1938 avstyrkt bifall till förevarande

framställning under hänvisning till att spörsmålet om lindring i beskattningen

av donationer till välgörande eller eljest allmännyttiga ändamål

för det dåvarande vore föremål för utredning.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Den av testator inrättade stiftelsen, som har till syfte att verka för kräftsjukdomarnas

bekämpande dels genom social hjälpverksamhet för kräftsjuka,

dels genom bidrag till främjande av dessa sjukdomars vetenskapliga

och praktiska studium, har beskattats enligt förordningen den 19 november

1914 om arvsskatt och skatt för gåva såsom »from stiftelse» efter klass II

av den i 19 § av förordningen intagna tariffen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79. y

Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

vilken förordning trätt i kraft den 1 januari 1942, äro donationer till

sådana ändamål, som fröken Ehrenström velat främja genom den av henne

inrättade stiftelsen, helt skattefria.

Jag vill under föreliggande omständigheter förorda, att staten stödjer det

syfte, stiftelsen avser att fullfölja, genom återbäring av för denna erlagd

arvsskatt till ett belopp av 46,998 kronor. Det återburna beloppet bör tillfalla

stiftelsen »Serena Ehrenströms donationsfond för kräflsjukdomamas bekämpande»

och avkastningen användas enligt det för stiftelsen gällande reglementet.

Beloppet torde böra utbetalas till Gemensamma direktionen för

Göteborgs stads sjukhus, som det enligt testators föreskrifter tillkommer att

i egenskap av styrelse för Sahlgrenska sjukhuset handhava förvaltningen av

stiftelsens kapital.

2:o.

Donation av juris professorn Carl Gunnar Bergman från Djursholm till

rättshistorisk (rättsgenetisk) forskning.

Den 17 januari 1938 avled juris professorn Carl Gunnar Bergman från

Djursholm, efterlämnande såsom arvsberättigade släktingar fyra syskon.

I ett den 6 augusti 1936 upprättat testamente, vilket sedermera blivit av

arvingarna godkänt, har Bergman förordnat, att hans kvarlatenskap, sedan

vissa legat utgått, skulle tillfalla Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga

fakultet, att användas för främjande av rättshistorisk (rättsgenetisk)

forskning i enlighet med i testamentet närmare meddelade föreskrifter.

I den kvarlåtenskap, som sålunda skulle tillfalla Stockholms högskola, ingick

bland annat en i Djursholm belägen villafastighet, betecknad nr 6 i

kvarteret Trudvang.

I anslutning till de av testator i testamentet givna föreskrifterna rörande

användningen av ifrågavarande donation har Stockholms högskolas styrelse

på förslag av stats- och rättsvetenskapliga fakulteten fastställt ett reglemente

för Stockholms högskolas rättsgenetiska institut.

Bouppteckningen efter Bergman upptog en behållning av 207,773 kronor

22 öre.

Den 22 juni 1938 har bouppteckningen blivit inregistrerad vid Södra Boslags

domsagas häradsrätt. Vid inregistreringen har Stockholms högskolas

andel av kvarlåtenskapen beräknats till 200,356 kronor, för vilken andel erlagts

en arvsskatt av 40,332 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 22 februari 1939 till finansdepartementet

inkommen skrivelse har stijrelsen för Stockholms högskola under åberopande

av ett skrivelsen närslutet utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde

med högskolans stats- och rättsvetenskapliga fakultet den 16 februari 1939,

hemställt, att den vid inregistreringen av bouppteckningen efter Bergman på

högskolans andel belöpande arvsskallen måtte återbäras till högskolan och

tillfalla den Bergmanska stiftelsen med föreskrift, att avkastningen skulle användas

till vidmakthållande och komplettering av det rättshistoriska forskningsbiblioteket.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

I ett över framställningen avgivet utlåtande Inar statskontoret förklarat,

att enär ifrågavarande donation, som till huvudsaklig del avsåge skapandet,

vidmakthållandet och föreståendet av ett rä Ohistorisk t forskningsinstitut,

finge anses tillgodose ett allmänt intresse som borde av staten understödjas,

statskontoret icke ville motsätta sig att Kungl. Maj:t i proposition till riksdagen

föresloge återbäring av den erlagda arvsskatten, 40,332 kronor.

Föredragande statsrådet har anfört:

Ifrågavarande testamentariska donation till stats- och rättsvetenskapliga

fakulteten vid Stockholms högskola avser främst att bereda professorn i

rättshistoria kostnadsfri bostad samt att skapa ett rättsgenetiskt forskningsinstitut

på grundval av den rättsvetenskapliga boksamling som donationen

omfattar. En dylik genom testamente lämnad donation till akademi eller allmänt

undervisningsverk beskattades enligt förordningen den 19 november

1914 om arvsskatt och skatt för gåva efter klass II av den i 19 § förordningen

intagna tariffen. För vad som tillföll en institution av nu nämnd art

såsom gåva utgick däremot jämlikt 32 § i förordningen ingen skatt. Enligt

3 § i den nya förordningen örn arvsskatt och gåvoskatt, som trätt i kraft

den 1 januari 1942, är en donation som den nu ifrågavarande fri från skatt.

Sökanden har erinrat om, att statsmakterna vid tvenne tidigare tillfällen —

senast år 1937 funnit sig böra efterskänka arvsskatten för testamentariska

donationer till Stockholms högskola, jämförliga med den nu förevarande.

Da de donerade medlen, på sätt sökanden anfört, icke skulle förslå till vidmakthållande

och komplettering av det rättsvetenskapliga biblioteket, därest

den erlagda skatten icke bleve återburen, och sålunda ett av huvudsyftena

med donationen i så fall skulle allvarligt äventyras, synas vägande skäl föreli§§>å

för att staten jämväl i detta fall lämnar sitt stöd genom restitution av

den erlagda skatten, vilken uppgått till 40,332 kronor.

Det till Stockholms högskola återburna beloppet torde böra tilläggas den

Bergmanska donationen, med föreskrift att avkastningen på de återburna

medlen skall användas till vidmakthållande och komplettering av det rättshistoriska

forskningsbiblioteket.

3:o.

Donationer av grosshandlaren Adolf Lindgren från Örebro för upprättande

av dels en stipendiefond, dels ock en stiftelse för främjande

av mindre jordbruk m. in.

Den 6 december 1938 avled grosshandlaren Adolf Lindgren från örebro,

efterlämnande såsom arvsberättigade släktingar en broder samt syskonbarn.

Genom ett den 28 april 1937 upprättat testamente, vilket blivit av arvingarna

godkänt, bär Lindgren — sedan han däri förordnat dels örn de belopp,

som skulle tillfalla hans arvingar, dels ock om vissa legat — testamenterat

250,000 kronor till en fond, benämnd »Adolf Lindgrens stipendiefond», samt

vidare förordnat, att vad som efter avdrag av utredningskostnader därefter

återstode av förmögenheten skulle tillfalla en stiftelse under namn »Adolf

Lindgrens stiftelse».

Bouppteckningen efter Lindgren upptog en behållning av 7,712,615 kronor

02 öre.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

11

Den 19 juni 1939 Ilar bouppteckningen blivit inregistrerad vid rådhusrätten

i örebro. Av det vid inregistreringen förda protokollet inhämtas, att arvsskatten

å hela behållningen uppgick till 2,352,364 kronor, därav 52,260 kronor

belöpte på Adolf Lindgrens stipendiefonds testamentslott om 250,000 kronor

samt 2,087,330 kronor belöpte å Adolf Lindgrens stiftelses testamentslott

om 5,963,840 kronor 92 öre. Efter avdrag av inregistreringsavgift, 150 kronor,

belädes bouppteckningen med stämplar till ett sammanlagt belopp av

2,352,214 kronor.

I en till Kungl. Majit ställd, den 20 januari 1940 dagtecknad skrift ha styrelserna

för Adolf Lindgrens stipendiefond och Adolf Lindgrens stiftelse

anhållit, att Kungl. Majit måtte till riksdagen avlåta proposition om eftergivande

av den arvsskatt, som belöpte å stipendiefonden och stiftelsen.

I ärendet har utlåtande avgivits av statskontoret, vilket utlåtande finnes

återgivet å sid. 10 och 11 i statsrådsprotokollet.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Grosshandlaren Adolf Lindgrens donation för upprättande av en stipendiefond

med det i testamentet angivna syftet har beskattats efter klass II av den

i 19 § förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva

intagna tariffen. Vad angår Lindgrens donation för upprättande av en stiftelse

med i testamentet angivet ändamål, har rådhusrätten i Orebro ansett

densamma böra beskattas efter klass IV i den i nyssnämnda förordning intagna

tariffen. Sedan dödsboet efter Lindgren hos Svea hovrätt anhållit, alt

stämpeln för stiftelsens testamentslott måtte beräknas enligt klass III eller

eventuellt klass II i samma tariff, har hovrätten genom utslag den 7 oktober

1940, enär med hänsyn till de ändamål, till vilka enligt testamentets bestämmelser

stiftelsens lott skulle användas, arvsskatten för densamma bort

beräknas enligt klass III i förberörda tariff till 1,784,630 kronor, men rådhusrätten

uttagit arvsskatten för lotten i fråga med 2,087,330 kronor, förklarat

dödsboet berättigat att av statsverket i vederbörlig ordning återbekomma

vad i arvsskatt sålunda för mycket erlagts eller 302,700 kronor. Hovrättens

utslag har vunnit laga kraft.

Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

som trätt i kraft den 1 januari 1942, är en donation, avsedd för sådana

ändamål som den av Lindgren upprättade stipendiefonden har att tillgodose,

skattefri. Däremot torde, därest den av Lindgren gjorda donationen till omförmälda

stiftelse skolat bedömas enligt nu gällande bestämmelser, skattskyldighet

för densamma fortfarande ha förelegat.

Under föreliggande omständigheter finner jag mig endast kunna förorda,

att den för Adolf Lindgrens stipendiefond erlagda arvsskatten, utgörande efter

avdrag av därå belöpande inregistreringsavgift 52,255 kronor 14 öre, varder

restituerad. Beloppet bör tillfalla Adolf Lindgrens stipendiefond och avkastningen

användas enligt för fonden gällande bestämmelser. Beloppet torde

böra utbetalas till Örebro stads drätselkammare, som enligt testator föreskrifter

har att förvalta fondens medel.

Statsrådet har (i propositionen nr 106) föreslagit, alt, såsom skett i motsvarande

fall under senare år, ett särskilt anslag anvisas för återbäring av de i

ärendena Ilo—3:o angivna beloppen örn tillhopa (46,998 H- 40,332 “I" 52,255

kronor 14 öre) 139,585 kronor 14 öre. Anslaget skulle upptagas med ett avrundat

belopp av 139,600 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

4:o.

Donation av professorskan Charlotta Henrietta (Lotty) Bruzelius, född

Kempe, från Stockholm till en stiftelse, benämnd »Stiftelsen Seth

M. Kempcs minne».

Professorskan Charlotta Henrietta (Lotty) Bruzelius, född Kempe, från

Stockholm, som avled den 11 januari 1941, har genom ett den 11 december

1936 upprättat testamente förordnat, att till en stiftelse, benämnd Stiftelsen

Seth M. Kempes minne, skulle vid hennes frånfälle med äganderätt överlämnas

i hennes dödsbo befintliga aktier i Mo och Domsjö aktiebolag. Enligt i

testamentet intagna stadgar skall stiftelsen inom Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län fullfölja religiösa, välgörande, sociala, vetenskapliga,

konstnärliga eller eljest kulturella syften samt främja jordbruket inom dessa

län. De medel, som tillföras stiftelsen, skola vara fördelade på två fonder,

nämligen Seth M. Kempcs fond I, vars avkastning är avsedd alt —- sedan minst

en tiondel, högst en femtedel därav årligen lagts till fondens kapital — användas

för understödjande av sådana inrättningar och ändamål, som omförmälas

i klass II av den i 19 § förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt

och skatt för gåva intagna tariffen, samt Seth M. Kempes fond II, vars

avkastning — efter förutgången avsättning av minst en tiondel, högst en femtedel

därav till kapitalet — skall användas till främjande av sådana syften,

som avses i klass III av omförmälda tariff. Fonderna, som var för sig skola

vara att anse såsom särskilda rättssubjekt (juridiska personer), företrädas

och förvaltas av stiftelsens styrelse, som har sitt säte i Stockholm. De till stiftelsen

testamenterade aktierna skola fördelas å fonderna sålunda, att fyra

tiondelar tillfalla fonden I och sex tiondelar tillföras fonden II.

Enligt en den 8 april 1941 efter professorskan Bruzelius upprättad bouppteckning

Humös i hennes bo 15,250 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag med

ett sammanlagt värde av 1,906,250 kronor. Av aktierna hava i enlighet med

förenämnda fördelningsgrund 6,100 aktier med ett värde av 762,500 kronor

tillfallit fonden I och 9,150 aktier med ett värde av 1,143,750 kronor fonden II.

Bouppteckningen inregistrerades hos Stockholms rådhusrätt den 12 juni 1941,

därvid behållningen i boet beräknades till 6,610,324 kronor 38 öre. Arvsskatten

beräknades för fonden I till 175,260 kronor och för fonden II till

338,600 kronor eller för båda fonderna till sammanlagt 513,860 kronor.

Av protokoll, hållet vid rådhusrätten samma dag, inhämtas, att styrelsen

för stiftelsen hos rådhusrätten anhållit örn anstånd med erläggande av arvsskatt

för fonderna, vid vilken ansökning fogats vederbörliga skuldförbindelser

jämte säkerhet, därav till säkerhet för den å fonden I belöpande arvsskatten

2,000 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag, att rådhusrätten — sedan

antecknats att av det för hela behållningen i boet uträknade arvsskattebeloppet

1,541,773 kronor inbetalts 1,027,913 kronor — jämlikt 47 § 1 mom. A förordningen

den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva på det sätt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

13

medgivit stiftelsen anstånd med den på stiftelsens andel i kvarlåtenskapen

■efter professorskan Bruzelius belöpande arvsskatten 513,860 kronor, att varje

den 12 juni ett vart av åren 1942—1946 skulle till Överståthållarämbetet för

skatteärenden inbetalas 102,772 kronor jämte 5 procent årlig ränta å oguldet

belopp; samt att utdrag av rådhusrättens protokoll jämte avlämnade skuldförbindelser

med tillhörande säkerhet skulle överlämnas till nämnda myndighet.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 12 maj 1941 dagtecknad skrift har''Styrelsen

för stiftelsen Seth M. Kempes minne anhållit, att Kungl. Majit måtte avlåta

proposition till riksdagen med förslag om befrielse för stiftelsen fran erläggande

av den sålunda fastställda arvsskatten. Styrelsen har framhållit, att

nnär erläggandet av arvsskatten skulle minska stiftelsens tillgångar med mer

än en fjärdedel, stiftelsens möjligheter att förverkliga de med stiftelsen avsedda

ändamålen härigenom komme att i hög grad beskäras.

I särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava sedermera Västerbottens

läns hushållningssällskap, Norrbottens läns hushållningssällskap samt landshövdingarna

i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens lån tillstyrkt

ifrågavarande ansökning.

Statskontoret har i ärendet avgivit infordrat utlåtande, rörande vars innehåll

utskottet hänvisar till statsrådsprotokollet sid. 13 och 14.

Föredragande statsrådet har anfört följande:

Enligt stadgarna för stiftelsen Seth M. Kempes minne skola de till^ stiftelsen

testamenterade aktierna i Mo och Domsjö aktiebolag fördelas pa tva

fonder, vilka var för sig skola utgöra särskilda rättssubjekt. Såsom statskontoret

framhållit, torde fonden I få anses hava till huvudsakligt ändamål

främjandet av sådana syften att skattebefrielse för fonden skulle atnjutas

enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) örn arvsskatt och gåvoskatt,

medan så icke kan anses vara fallet beträffande fonden II.

Jag finner mig på grund av vad i ämnet förekommit kunna tillstyrka den

av styrelsen för stiftelsen gjorda ansökningen endast såvitt avser befrielse

från arvsskatt för fonden I, utgörande 175,260 kronor. Vid bifall till ansökningen

i denna del torde den å skattebeloppet utfärdade skuldförbindelsen

och som säkerhet därför överlämnade 2,000 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag

mot kvitto böra återställas till stiftelsen.

I den inom första kammaren av herr A. Engberg väckta motionen I: 136

har hemställts, att riksdagen medgiver stiftelsen Seth M. Kempes minne frihet

från arvsskatt beträffande såväl stiftelsens fond I som dess fond II.

5:o.

Donation av auditörcn Fritz Hugo Herman Ask från Stockholm till Konung

Gustaf V:s jubileumsfond.

Den 8 november 1941 avled auditörcn Fritz Hugo Herman Ask från

Stockholm utan att efterlämna någon arvsberättigad släkting. Enligt den efter

honom den 5 februari 1942 vid Stockholms rådhusrätt inregistrerade bo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

uppteckningen uppgick behållningen i boet till 368,510 kronor 91 öre. Efter

viss korrigering beräknades den av rådhusrätten till 369,910 kronor 91 öre.

I ett den 10 augusti 1932 upprättat testamente hade Ask förordnat om sin

kvarlåtenskap och därvid föreskrivit, att boets behållning, efter utbetalande

av legat om tillhopa 170,000 kronor till vissa personer och bestridande av

för dessa legat utgående arvsskatt, skulle tillfalla »jubileumsfonden för kräftsjukdomarnes

bekämpande». Testamentet bevakades den 4 december 1941

vid Stockholms rådhusrätt för såväl legatarierna som Konung Gustaf V:s

jubileumsfond. Sedan testamentet den 31 december 1941 delgivits kammaradvokatfiskalsämbetet,

fann ämbetet genom beslut den 12 januari 1942 icke

anledning klandra detsamma.

Rådhusrätten uträknade arvsskatten till följande belopp:

för de särskilda legaten, varav sammanlagt 20,000 kronor

bortfallit genom att tre av legatarierna avlidit före testa
tor

................................................ kronor 23,420

för jubileumsfonden .................................. 45,036

Summa kronor 68,456.

På grund härav belädes bouppteckningen, efter avdrag för lösen med

150 kronor, med dubbla beläggningsstämplar å tillhopa 68,306 kronor.

I en den 13 mars 1942 dagtecknad skrift har utredningsmannen i boet efter

Ask, advokaten Clas Östberg, med instämmande av Konung Gustaf V:s jubileumsfond,

hemställt örn återbäring av det erlagda arvsskattebeloppet 68,456

kronor efter avdrag av det debiterade lösenbeloppet 150 kronor. Skulle detta

icke kunna bifallas, hemställes örn återbäring av det belopp, 45,036 kronor,

som påförts jubileumsfondens andel av boets tillgångar.

Statskontoret har i utlåtande den 18 mars 1942 tillstyrkt återbäring av

arvsskatten i vad densamma avsåge den del av behållningen, som tillfölle

Konung Gustaf V:s jubileumsfond, varvid dock avdrag borde ske för den

del av Stockholms stad tillkommande lösenbelopp, som folie å arvsskat teandelen.

Föredragande statsrådet har i propositionen nr 202 anfört:

Konung Gustaf V:s jubileumsfond har under de år, som förflutit sedan

dess tillblivelse, kommit att få en allt större betydelse i kampen mot kräftsjukdomarna.

Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt

och gåvoskatt skulle nu ifrågavarande donation varit skattefri, därest Ask avlidit

efter förordningens ikraftträdande den 1 januari 1942. Med beaktande av

föreliggande omständigheter vill jag förorda, att staten stödjer det syfte,

jubileumsfonden avser att fullfölja, genom återbäring av den för donationen

erlagda arvsskatten. I vissa likartade fall har Kungl. Maj.t redan i proposition

nr 106 till årets riksdag föreslagit återbäring av arvsskatt för donerade

medel. För tillgodoseende av nu ifrågavarande medelsbehov torde

ändring lämpligen böra vidtagas i det i denna proposition framlagda förslaget,

varför frågan bör underställas årets riksdag.

Oaktat den stora betydelse fonden äger, anser jag mig i likhet med statskontoret

endast kunna tillstyrka återbäring av den del av arvsskatten som

belöper på den jubileumsfonden tillfallna behållningen efter avdrag av mot
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

15

svarande del av lösenbeloppet. För ändamålet erfordras ett belopp av 44,937

kronor 32 öre. Vid anslagsberäkningen torde denna summa lämpligen kunna

avrundas till 45,000 kronor. Det i propositionen nr 106 äskade anslagsbeloppet

å 139,600 kronor bör alltså nu höjas till 184,600 kronor.

6:o.

Viss ersättning till f. d. landskamreraren i Kopparbergs län Lars Fernqvist.

Enligt av Liss Erik Ejnar Johansson och Liss Anders Arvid Johansson

till länsstyrelsen i Kopparbergs län avgivna deklarationer hade vardera av

dem under åren 1938 och 1939 av sin morfader Hans Erik Hansson mottagit

gåvor till ett sammanlagt värde av 12,654 kronor 63 öre.

Vardera av herörda deklarationer belädes den 4 december 1939 av länsstyrelsen

nied stämpel till belopp av 820 kronor efter klass II i stället för,

såsom rätteligen bort ske, efter klass I av den i 19 § förordningen den 19

november 1914 örn arvsskatt och skatt för gåva intagna tariffen.

Sedan Liss Erik Ejnar Johansson och Liss Anders Arvid Johansson i särskilda

till Kungl. Maj:t ställda, den 30 november 1940 till finansdepartementet

inkomna skrifter anhållit om restitution av vad av dem för mycket erlagts

i skatt, utgörande för vardera 526 kronor, jämte ränta, fann Kungl.

Maj:t genom beslut den 24 januari 1941 — enär det icke styrkts, att ansökan

om återfående av ifrågavarande skattebelopp icke kunnat ingivas till

vederbörande hovrätt inom tid, som stadgas i 49 § 2 morn. första stycket

ovanberörda förordning, och sådant fall, som avses i andra stycket av nyssnämnda

moment, följaktligen icke förelåge — ansökningarna icke kunna vinna

avseende.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 30 september 1941 till finansdepartementet

inkommen skrift har /. d. landskamreraren i Kopparbergs län Lars

Lernqvist — med förmälan att han, som verkställt den felaktiga stämpelbeläggningen,

efter av advokatfiskalsämbetet vid Svea hovrätt hos honom gjord

skriftlig förfrågan, huruvida han hade för avsikt att ersätta gåvotagarna den

förlust, som därigenom tillskyndats dem, till vardera av gåvotagarna återbetalat

526 kronor — anhållit, att Kungl. Maj :t måtte bereda honom ersättning

för sålunda av honom utbetalade belopp, tillhopa 1,052 kronor, med avdrag

för vad han därå uppburit i stämpelprovision.

1 infordrade yttranden över Fernqvists framställning ha länsstyrelsen i

Kopparbergs län och statskontoret tillstyrkt bifall till densamma. Därvid har

statskontoret, vars yttrande avtryckts i motionen II: 4, erinrat, alt advokatfiskalerna

vid rikets hovrätter numera — i olikhet mot tidigare i allt

större utsträckning torde anse det såsom sin ämbetsplikt att vid den av dem

verkställda stämpelgranskningen uppmärksamma även sådana fel vid stämpelbeläggning,

som föranlett att den enskilde fått erlägga för hög stämpelavgift

till kronan. Ämbetsverket kunde icke undgå att finna del i hög grad

otillfredsställande, att en stämpelförsäljare skall bliva ekonomiskt lidande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

till följd av omöjligheten för advokatfiskalerna att i alla fall medhinna stämpelgranskning

inom den för besvärs anförande stadgade tid. I detta sammanhang

framhöll statskontoret även att en väsentlig ändring av förhållandena

i ifrågavarande hänseende konime att inträda från och med den 1

januari 1942, då den nya arvsskatteförordningen trädde i kraft. Besvärstiden

hade nämligen i sagda förordning utsträckts till tre år.

Genom beslut den 5 december 1941 förklarade Kungl. Maj:t Fernqvists

framställning icke föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (I: 37)

av herr W. Nisser m. fl. och den andra inom andra kammaren (II: 4) av

herr B. Gezelius m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte av för innevarande

budgetår tillgängliga medel bevilja Fernqvist ersättning för förenämnda, av

honom utbetalade belopp, tillhopa 1,052 kronor, med avdrag för vad han

därå kan lia uppburit i stämpelprovision.

7 :o.

För hög stämpelbeläggning å behållningen i boet efter avlidna Hilda Josefina

Charlotta Söderström, född Olsson, från Marstrand.

I en inom första kammaren av herr Sam Larsson väckt motion (I: 117)

har hemställts, att riksdagen måtte berättiga Hiida Söderströms dödsbo att

av statsmedel återfå 676 kronor jämte ränta därå efter de i 49 § 3 mom.

första stycket kungl, förordningen 19 november 1914 om arvsskatt och skatt

för gåva angivna grunder.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande.

Den 20 juli 1939 registrerades vid Askims, Hisings och Sävedals häradsrätt

bouppteckning efter änkefru Hilda Josefina Charlotta Söderström från tomten

nr 5 i kvarteret Åldermannen i Marstrand, som avlidit den 9 oktober 1938

utan att efterlämna bröstarvingar. Bouppteckningen utvisade en behållning

av 19,678 kronor 86 öre.

Vid bouppteckningens stämpelbeläggning för uttagande av arvsskatt togs

av förbiseende icke hänsyn till ett av Hilda Söderström och hennes make den

9 februari 1901 upprättat testamente, vilket, jämte senare testamentariskt förordnande

av Hilda Söderström ensam, fanns intaget i bouppteckningen. På

grund härav kom, enligt vad som inhämtats, att i stämpelavgift uttagas 676

kronor mer än som rätteligen bort ske.

Först den 28 januari 1941 förordnades boutredningsman i boet efter Hilda

Söderström. Någon framställning om återbekommande av det för mycket erlagda

stämpelbeioppet hade dessförinnan icke gjorts, och vid tidpunkten för

boutredningsmannaförordnandet hade redan gått till ända den tid, inom vilken

enligt 49 § 2 mom. första stycket arvsskatteförordningen den 19 november

1914 ansökan om återfående av för mycket erlagd skatt skall ingivas till vederbörande

hovrätt. Genom skrivelse den 15 april 1941 till länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län sökte boutredningsmannen restitution av det för mycket

erlagda skattebeloppet under åberopande av bestämmelserna i 49 § 1 mom.

nämnda förordning. Denna ansökan avslogs emellertid av länsstyrelsen den

23 april 1941 under motivering, att den icke grundade sig på förhållanden,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

17

vilka antingen inträffat efter tiden för ifrågavarande skatts erläggande eller

ock därvid icke varit kända. Med hänsyn till omständigheterna har det ansetts

utsiktslöst att genom besvär söka ändring i detta beslut, varför detsamma

icke överklagats.

Då det synes otvivelaktigt, att staten i förevarande fall erhållit för stor

stämpelavgift och därigenom kommit att göra en obehörig vinst, under det att

dödsboet tillskyndats en motsvarande förlust, måste det anses såsom en åtgärd

av rättvisa och billighet, att det för mycket erlagda beloppet återhäres

till dödsboet. En dylik restitution lärer emellertid numera icke kunna ske

utan riksdagens medverkan.

Utskottets yttrande och hemställan.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna l:o—5:o ovan) vill utskottet

framhålla, att därmed avses donationer till allenast sådana ändamål, att skattefrihet

för donationerna skulle åtnjutas enligt 3 § förordningen den 6 juni

1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt. Vid genomgång av omständigheterna

i varje särskilt fall har utskottet icke funnit anledning till erinran mot

att arvsskatt återhäres eller efterskänkes i överensstämmelse med nämnda

förslag.

Det i motionen I: 136 framställda yrkandet (punkten 4.o ovan) om befrielse

från erläggande av den på Seth M. Kempes fond II belöpande arvsskatten avser

däremot en testamentslott för vilken, enligt vad föredragande statsrådet

anfört, skattebefrielse icke skulle lia åtnjutits enligt den nya arvsskattelagstiftningen.

Utskottet anser sig med hänsyn härtill icke böra tillstyrka berörda

yrkande.

Motionerna 1:37 och 11:4 samt 1:117 (punkterna 6:o och 7:o ovan) avse

fall, i vilka gåvoskatt eller arvsskatt vid stämpelbeläggning uttagits med för

högt belopp. Då tiden för anförande av besvär över dylika beslut genom den

nya arvsskattelagstiftningen utsträckts till tre år från beslutets dag, hade

rättelse kunnat vinnas besvärsvägen, därest nämnda lagstiftning varit tillämplig.

Utskottet finner sig med hänsyn till omständigheterna böra tillstyrka återbäring

av nämnda skattebelopp i huvudsaklig överensstämmelse med vad i

motionerna föreslagits. Sålunda bör — efter prövning av Kungl. Maj:t — till

Fernqvist utgivas ersättning för vad han visar sig lia utbetalat såsom gotlgörelse

till gåvotagarna i det i motionerna I: 37 och II: 4 omnämnda ärendet

med avdrag för belöpande, av honom uppburen stämpelprovision och till

Hilda Söderströms dödsbo återbäras det belopp, varmed erlagd arvsskatt visas

lia överstigit vad som rätteligen bort uttagas i dylik skatt.

För återbäring av de i här berörda ärenden angivna beloppen torde, i anslutning

till Kungl. Maj:ts förslag, böra anvisas ett obetecknat anslag med

ett till (184,600 + 1,052 + 676) 186,400 kronor avrundat belopp. Anslaget

torde böra betecknas »Återbäring av erlagda stämpelmedel i vissa fall».

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

Hillring till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 78 —80.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 37, I: 117 och I: 136 samt II: 4,

a) till Återbäring av erlagda stämpelmedel i vissa fall för

budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 186,400 kronor;

b) medgiva att stiftelsen Seth M. Kempes minne befrias

från erläggande av den på Seth M. Kempes fond I belöpande

arvsskatten;

II. att motionen I: 117 i vad densamma avser räntegottgörelse

och motionen I: 136 i vad densamma avser Seth M.

Kempes fond II icke må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 21 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 78.

Reservation

av herrar Bäckström, Danielsson, Lindberg i Umeå och Eriksson i Frägsta,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Beträffande

Kungl. Maj:ts---med nämnda förslag.

I motionen I: 136 (punkten 4:o ovan) har yrkats, att stiftelsen Seth M

Kempes minne måtte befrias från erläggande av arvsskatt för ej blott — såsom

Kungl. Maj:t föreslagit — den i stiftelsen ingående fonden I, utan jämväl

för fonden II. Utskottet vill erinra om att en år 1936 av professorskan

Lotty Bruzelius bildad stiftelse J. C. Kempes minne har till uppgift att inom

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län fullfölja religiösa, välgörande,

sociala, vetenskapliga, konstnärliga eller eljest kulturella syften

samt att främja jordbruket. Under de senare åren ha anslag av stiftelsen beviljats

främst till åtgärder som direkt eller indirekt komma att gagna jordbruket

inom de tre nordligaste länen. För dessa län, där en nyskapande verksamhet

på en mångfald områden är nödvändig, har det varit synnerligen värdefullt

att denna möjlighet till erhållande av ekonomiskt stöd för åtgärder

av sådant slag stått till buds. Sedermera har genom testamentarisk! förordnande

av numera avlidna professorskan Bruzelius den nu ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7!>.

1!)

.stiftelsen Seth M. Kempes minne bildats, vilken erhållit samma uppgift och

samma verksamhetsfält som stiftelsen J. C. Kempes minne. Allmänt hyses

inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län den förhoppningen,

att länen härigenom skola beredas ytterligare medel för tillgodoseende av

förefintliga trängande behov inom de områden som stiftelserna ha till uppgift

att fullfölja och främja. Emellertid har upplysts, att stiftelsen under de

närmaste åren icke kunde bli i tillfälle utdela anslag, örn arvsskatten måste

utgå enligt gällande bestämmelser. Stiftelsen avser att på olika områden

främja utvecklingen inom de tre nordligaste länen, främst beträffande jordbruket.

En sådan uppgift synes utskottet vara så lovvärd, att det måste framstå

såsom mindre tilltalande örn staten genom uttagande av en hög arvsskatt

under ett antal år omöjligggör vidtagandet av åtgärder ägnade att främja utvecklingen

på sätt testator avsett. Då förhållandena i landets nordligaste

delar äro i många avseenden andra och långt mera bekymmersamma än i

sydligare landsändar synes ett bifall till stiftelsens ansökan ej kunna medföra

några konsekvenser. Däremot skulle det te sig egendomligt örn avkastningen

av en för denna landsända avsedd donation under en följd av år icke

skulle kunna komma till avsedd användning utan i stället tillföras statskassan.

Utskottet tillstyrker alltså bifall till motionen. Vid befrielsen för

ifrågavarande skattebelopp, 338,600 kronor, torde tillvägagångssättet böra

bliva överensstämmande med det för fonden I föreslagna.

Motionerna I: 37 och II: 4--— i dylik skatt.

För återbäring av — — — i vissa fall.»

Under åberopande av--- — anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen--— I: 136 samt II: 4

a) till Återbäring--- — av 186,400 kronor;

b) medgiva att stiftelsen Seth M. Kempes minne befrias

från erläggande av den på Seth M. Kempes fond I och II

belöpande arvsskatten;

II. att motionen I: 117 i vad densamma avser räntegottgörelse

icke må vinna riksdagens bifall.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 6 i texten