Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942143 under riksstatens åttonde huvudtitel, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1942-03-13 · 155 sidor, varav 149 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 149 av 155 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:8, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942143 under riksstatens åttonde huvudtitel, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1942 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för

budgetåret 1942143 under riksstatens åttonde huvudtitel,

avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt 1,

sid. 1 och 2, av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942), vilket innebär en anslagshöjning med 4,500

kronor, betingad av viss förstärkning av den icke-ordinarie personalen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.....

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................

3. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.........................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..........

kronor 24,000

» 200,000

» 1,000

» 131,500

» 48,000

Summa kronor 404,500;

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 404,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 2 och 3), vilket innebär en anslagsminskning

med 5,000 kronor, föranledd av att vissa utgifter överflyttas till kommunikationsdepartementets

omkostnadsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

49,700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

•- V • . t . .

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, sid. 4—14)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, dels ock till Riksarkivet: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 276,900 kronor
I

samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Fr. Ström m. fl.

(I: 164) och den andra inom andra kammaren av herr E. Håstad m. fl.

(II: 104), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att den för riksarkivet

i statsverkspropositionen avsedda besparingen under nästa budgetår 1942/43

måtte inskränkas till vakanssättning tills vidare av en förste arkivarietjänst.

- I fråga om de skäl som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet

hänvisas, i den mån desamma icke framgå av det följande, till motionen II: 104.

Besparingsberedningén har undersökt möjligheterna till besparingar vid

arkivväsendet och föreslagit vissa besparingsåtgärder med avseende å riksarkivet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom uppfattning i högre lönegrad

av viss vaktmästarpersonal i samband med den av chefen för finansdepartementet

förordade tjänsteförteckningsrevisionen, varom utskottet i annat

sammanhang yttrat sig — att de av besparingsberedningen förordade besparingsåtgärderna

i huvudsak godtagits. Härom har departementschefen anfört

bland annat:

Vad först beträffar personalen å sigillavdelningen innebär besparingsberedningens

förslag, att en extra ordinarie andre arkivariebefattning,

som innehaves av föreståndaren för avdelningen, friherre Harald Fleetwood,

skall indragas i samband med dennes avgång från tjänsten under år 1944.

Denna tjänst torde, som besparingsberedningen framhållit, ha i första hand

inrättats för friherre Fleetwood personligen. Riksarkivet ämnar vid senare

tidpunkt upptaga frågan om verksamheten å sigillavdelningen i dess helhet till

närmare skärskådande men ställer sig från början avvisande mot alla planer

på att inskränka verksamheten å denna avdelning. Då beredningens förslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

i denna del ej inverkar på frågan om anslagsberäkningen för nästa budgetår

och riksarkivet har för avsikt att verkställa utredning angående verksamheten

å sigillavdelningen, finner jag ej nu anledning att taga ställning

till beredningens förslag härutinnan. Jag förväntar dock, att det förslag,

som av riksarkivet i sinom tid kommer att framläggas, skall taga tillbörlig

hänsyn till nödvändigheten av att statens utgifter för denna gren av arkivets

verksamhet så mycket som möjligt begränsas.

Beträffande första byråns personal i övrigt innebär besparingsberedningens

förslag en viss minskning av såväl den ordinarie som den ickeordinarie

personalen. I fråga om den ordinarie personalen har besparingsberedniugen

sålunda föreslagit indragning eller vakanssättning av en förste

arkivariebefattning. Förslaget härutinnan torde förutsätta antingen en minskning

av antalet sektioner från fem till fyra eller att vederbörande byråchef

övertager det omedelbara föreståndarskapet för en av sektionerna. Främst

med hänsyn till de nuvarande sektionernas storlek har beredningen avvisat

tanken på en sammanslagning av två av sektionerna och i stället föreslagit,

att föreståndarskapet för en av sektionerna skall förenas med byråchefsbefattningen

å första byrån. Alternativt har beredningen ifrågasatt, att, om

så inom riksarkivet prövades lämpligare, en andre arkivariebefattning skulle

indragas samt anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal minskas

med belopp, motsvarande skillnaden mellan avlöning åt en förste och en

andre arkivarie. Riksarkivet har — med avstyrkande av båda alternativen —

förklarat sig föredraga indragning av en förste arkivarietjänst framför det

andra alternativet.

I fråga örn den icke-ordinarie personalen har besparingsbereduingen —

under förutsättning att en andre arkivarietjänst, som torde bli ledig vid

utgången av augusti 1942, tillsättes med någon av riksarkivets amanuenser

— föreslagit, att någon ny amanuens tills vidare icke anställes i stället folden,

som befordras till andre arkivarie. Riksarkivet har jämväl härutinnan

motsatt sig beredningens förslag.

Jag har för egen del funnit mig kunna tillstyrka besparingsberedningens

förslag om vakanssättning tills vidare av den förste arkivarietjänst, som

blivit ledig genom innehavarens utnämning till arkivråd. Genom beslut

den 21 november 1941 har Kungl. Majit i anslutning till besparingsberedningens

förslag på min föredragning föreskrivit, att med åtgärder för återbesättande

av den lediga förste arkivariebefattningen vid riksarkivet skulle

anstå tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnade. I enlighet

med den ståndpunkt till besparingsberedningens ifrågavarande förslag,

jag sålunda intager, förutsätter jag, att nämnda befattning icke kommer att

återbesättas eller uppehållas med vikarie under nästa budgetår, varför jag

i det följande icke beräknar medel för densamma. Genom vidtagande av

organisatoriska anpassningsåtgärder torde viss ytterligare tillfällig minskning

av arkivets personal vara möjlig att genomföra, utan att riksarkivets

verksamhet eftersattes i mera väsentliga avseenden. Jag anser mig därför

ur besparingssynpunkt böra föreslå, att en amanuensbefattning vid riksarkivet

under av besparingsberedningen angiven förutsättning tills vidare

icke återbesättes. Då det nu icke kan förutses, huruvida den ledigblivande

andre arkivariebefattningen kommer att tillsättas med någon av arkivets

amanuenser, torde vid beräknandet av anslagsposten till avlöningar åt den

icke-ordinarie personalen hänsyn icke böra tagas till den minskade belastning,

som under nämnda förutsättning kan komma att uppstå å denna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslagspost. Jag förutsätter givetvis, att de medel, som eljest skulle utgå

från nämnda anslagspost för avlönande av en amanuens, under angivna

förutsättning icke tagas i anspråk. Vad sålunda föreslagits bör gälla även

för det fall, att en amanuensbefattning vid riksarkivet blir ledig av annan

icke nu förutsedd anledning, så att antalet amanuensbefattningar vid riksarkivet

minskas med en heltidstjänst så snart detta låter sig göra utan

avskedande av någon av de nuvarande amanuenserna.

I de två likalydande motionerna 1:164 och II: 104 påyrkas ett bibehållande

av den till indragning föreslagna amanuenstjäusten.

En indragning av denna tjänst skulle, framhålles det, innebära en alltför

stark reduktion av arkivets personal. Förslaget innebure bland annat, att

i bästa fall endast en heltidsanställd tjänsteman av kategorierna andre arkivarier

och amanuenser komme att stå till förfogande för ordningsarbeteu

inom riksarkivets huvudavdelning (vid Arkivgatan 3).

I ett annat synnerligen viktigt avseende stöde riksarkivet otvivelaktigt

inför en oundgänglig expansion av sin verksamhet. Det gällde i fråga om

de stora gallringar bland statens verks handlingar, som ansetts ofrånkomliga

på grund av de väldigt växande pappersmassor, som förvaltningen avsatte.

Man hade av erfarenheten lärt, att en dylik gallring i stor utsträckning

borde börja förberedas redan vid handlingarnas tillblivelse och arkivläggning

såsom del av genomtänkta arkiveringsplaner. Så skedde tyvärr icke med

t. ex. kristidsstyrelsernas handlingar från förra världskriget. De omkring

5.000 hyllmeter arkivalier, som dessa kristidsstyrelsers väsentligen ogallrade

arkiv omfattade, hade också kostat statsverket icke mindre än omkring

30.000 kronor i förvaring, endast för lokalhyror, hylluppsättningar och

flyttningar. En förtänksam arkivering med hänsyn till gallringsbara handlingar

betydde på något längre sikt en högst ansenlig besparing.

För närvarande arbetade en av Kungl. Majit tillsatt kommitté, benämnd

1940 års arkivsakkunniga, med just gallringsfrågorna för statens verk, men

uppenbart vore, att dessa frågor komme att ställa stora krav på riksarkivet,

då det bleve dess uppgift att övervaka tillämpningen av den mängd gallringsplaner,

som vöre att vänta som ett resultat av sakkunnigas verksamhet.

Det kunde väl tänkas, att dessa frågors handläggning tarvade ytterligare en

utökning av riksarkivets andra byrås arbetskrafter. Inom ramen av nuvarande

personalbestånd hade byrån kunnat förses blott med en numerärt

blygsam uppsättning på högst tre personer. Det borde emellertid i sammanhanget

uppmärksammas, att riksarkivet toge del också i arkivsakkunnigas

arbete, icke blott genom sin chef, riksarkivarien, såsom ledamot av

kommittén, utan även därigenom, att en av arkivets tjänstemän ställts till

förfogande som sekreterare. Då nu, örn departementschefens förslag antoges,

i höst ett amanuensarvode på riksarkivets stat komme att indragas och därmed

en arbetskraft förloras, ansåge sig riksarkivet säkerligen i följd härav

tvunget att av de arkivsakkunniga begära sin tjänsteman åter eller hos dem

hemställa om att låta avlöna sin sekreterare av kommittéanslaget för att så

möjliggöra anställning av ersättare. Den föreslagna indragningen av en

amanuens bleve i så fall en illusorisk besparing.

I detta sammanhang får utskottet erinra, att departementschefen under

punkten 11 (Kungl, biblioteket: Avlöningar) upptagit till behandling en av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

besparingsberedningen väckt fråga om indragning av anslagsmedlen

till avlöning åt fil. doktorn Toni Schmid, för närvarande utgående

ur kungl, bibliotekets avlöningsanslag.

Fil. dr Toni Schmid åtnjuter — utan att innehava extra ordinarie anställning

— arvode, motsvarande lön enligt lönegraden Eo 16. Avlöningen

utgår för närvarande med 6,414 kronor (= 18 löneklassen) jämte rörligt

tillägg (962 kronor) och kristillägg (769 kronor).

Besparingsberedningen har anfört bland annat:

Toni Schmida arbeten med undersökningar av »i kammararkivet och riksarkivet

befintliga till inbindning av äldre arkivalier använda och från medeltida

handskrifter härstammande pergamentblad» hade med statsanslag

pågått sedan år 1930. Vid flera tillfällen tidigare hade uppgivits, att Toni

Schmida ifrågavarande undersökningar beräknats vara slutförda inom en begränsad

tid. Från början hade räknats med tre år. Hennes undersökningsarbeten

hade numera ansetts böra uppläggas på lång sikt.

Dessa ginge i huvudsak ut på ett tillvaratagande och bearbetande av vissa

för svensk medeltidsforskning betydelsefulla fragment av äldre pergamentshandskrifter

och tryck, vilka under äldre Vasa tiden söndertagits för att

användas till omslag om fogde- och andra räkenskaper i räknekammaren.

Huvuduppgiften hade varit att vetenskapligt katalogisera och förteckna dylika

pergamentsomslag. Härför hade upprättats två register, ett löpande

och ett kortregister, det sistnämnda utgörande en realkatalog. För fullgörandet

av arbetena hade Toni Schmid bedrivit vissa specialstudier. Det

ansåges vara fråga om ett vidsträckt outforskat material av största räckvidd

och värde för svensk medeltidshistoria.

Det kunde i detta sammanhang nämnas, att olika meningar ständigt rått

i fråga örn den institution, under vilken Toni Schmids arbeten borde sortera.

Riksarkivet och kungl, biblioteket hade sålunda ansett, att Toni Schmids

verksamhet borde anknytas till vitterhetsakademien, i vars hägn, såsom

riksbibliotekarien uttalat, svensk humanistisk forskning numera såge sin

främsta ledare och vårdare. Vitterhetsakademien hade emellertid motsatt

sig detta förslag.

Otvivelaktigt hade Toni Schmids hittillsvarande undersökningar bidragit

till att öka kännedomen om svenska medeltida förhållanden. Det torde

dock icke med rätta kunna göras gällande, att ifrågavarande undersökningar

lämnat några för vår kännedom om de medeltida förhållandena mera

avgörande resultat. Då Toni Schmid under arbetets gång vunnit en stor

förtrogenhet med det omfattande materialet, skulle det givetvis i och för

sig vara av värde, om tillfälle kunde beredas henne att fullfölja detsamma.

Ett avbrytande av arbetet syntes dock icke spoliera värdet av det hittills

utförda. Det måste givetvis förutsättas, att Toni Schmid lagt sina undersökningar

så, att resultaten därav vore tillgängliga för forskare.

Under rådande förhållanden syntes övervägande skäl tala för att ifrågavarande

undersökningar tills vidare borde anstå, därest icke för ändamålet

kunde anlitas andra medel än statsmedel.

Departementschefen har för egen del anfört:

1940 års lagtima riksdag framhöll, att med hänsyn till Toni Schmids

kvalifikationer och arten av hennes arbetsuppgifter frågan örn beredande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

av en fastare anställning åt henne borde tågås under förnyat bedömande.

Med hänsyn till detta uttalande förordade jag i 1941 års åttonde huvudtitel

(sid. 14), att Schmid från och med budgetåret 1941/42 skulle erhålla

lön såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegraden Eo 16. Riksdagen

framförde icke någon erinran häremot. För att icke föregripa behandlingen

av besparingsberedningens ifrågavarande förslag har emellertid ännu

icke fattats något beslut om förändring av Sehmids löneställning.

Utan att ingå på ett närmare bedömande av det värde, som Sehmids

undersökningar må ha för den historiska forskningen, anser jag mig dock

böra framhålla, att värdet icke torde böra underskattas. De källor för kännedom

om våra medeltida förhållanden, som finnas bevarade till vår tid,

äro icke flera än att de alla förtjäna tillvaratagas och bearbetas. Det hittills

vunna resultatet av Sehmids undersökningar torde tillfullo ha bekräftat,

att ifrågavarande, hittills obeaktade arkivmaterial genom det pågående

uppordningsarbetet blivit ett värdefullt tillskott till källorna för vårt vetande

om medeltida kultur. Redan i och för sig torde alltså kunna sägas, att

ett fortsatt statsunderstöd till förevarande ändamål är befogat. Givetvis

måste det därvid vara ett önskemål, att undersökningarna fortsättas av

den person, som ägnat mer än ett decennium däråt och därvid förskaffat

sig en speciell förtrogenhet med materialet, utarbetat lämpliga arbetsmetoder

och genom lång specialutbildning gjort sig särskilt skickad att handhava

undersökningarna. Den speciella karaktären hos de arbetsuppgifter,

varåt Schmid ägnat sig, skulle säkerligen därjämte försvåra för att icke

säga omöjliggöra för henne att, därest arbetet nu avbrötes, förskaffa sig

annan anställning. På anförda skäl och med hänsyn jämväl till den ståndpunkt

1940 års lagtima riksdag intog i ämnet, har jag icke ansett mig

kunna förorda bifall till besparingsberedningens ifrågavarande förslag.

Å andra sidan torde för närvarande icke böra vidtagas några åtgärder för

beredande av en fastare anställning åt Schmid.

I likhet med departementschefen finner utskottet sig böra framhålla, att

riksarkivet vid den i utsikt ställda undersökningen angående sigillavdelningen

torde böra beakta nödvändigheten av att statens utgifter för denna

gren av arkivets verksamhet i största möjliga mån begränsas.

De av departementschefen förordade besparingsåtgärderna vid riksarkivet,

innebärande vakanssättning tills vidare av en förste arkivarietjänst och indragning

vid första uppkommande ledighet av en amanuensbefattning,

biträdas av utskottet. Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer,

att utskottet ställer sig avvisande till det i motionerna 1:164 och II: 104

framställda yrkandet.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande riksarkivet har icke

givit utskottet anledning till erinran.

I detta sammanhang har utskottet emellertid till behandling upptagit

frågan om fortsatt beviljande av anslagsmedel till avlönande av fil. doktorn

Toni Schmid. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har besparingsberedningen

föreslagit, att de av Schmid bedrivna undersökningarna tills

vidare skulle anstå. Ett tillfälligt avbrytande av arbetet syntes enligt bespa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. %

ringsberedningens mening icke spoliera värdet av det av Schmid hittills u

förda arbetet. Utskottet bestrider icke den av beredningen sålunda uttalade upp.

fattningen, men anser sig liksom departementschefen likväl icke kunna för

närvarande biträda besparingsberedningens förslag. Detta ställningstagande

från utskottets sida har främst betingats av den ståndpunkt 1940 års lagtima

riksdag intog i fråga om Schmids anställningsförhållanden och den

omständighet att Schmid på grund av den speciella arten av hennes arbetsuppgifter,

därest de nuvarande undersökningarna avbrytas, svårligen kan

skaffa sig annat arbete. Utskottet vill emellertid framhålla, att Schmids

arbete från början var upplagt på tämligen kort sikt och avsett att i främsta

rummet koncentreras på en inventering och katalogisering av det förefintiga

utredningsmaterialet. Under årens lopp synes emellertid en förskjutning

i Schmids verksamhet hava ägt rum mot en i samband med registreringsarbetet

fortlöpande mera ingående vetenskaplig bearbetning av materialet.

Ehuru det visserligen ligger i sakens natur, att inventeringsarbetet icke

kan bedrivas utan ett samtida forskningsarbete, måste likväl materialets registrering

och katalogisering alltjämt böra fastslås som den huvuduppgift, för

vilken Schmid tilldelats understöd av statsmedel. Schmid har nu bedrivit

sina undersökningar under en tidrymd av över tiö är och det synes utskottet

böra klargöras nom vilken tid inventeringsarbetet kan beräknas

bliva slutfört. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit till nästa års riksdag

lämnar riksdagen närmare redogörelse i ämnet. I avvaktan härpå vill utr

skottet förorda, att Schmid, på sätt departementschefen föreslagit, bibehålies

vid sin nuvarande löneställning. Då Schmids arbete emellertid är förlagt

till riksarkivet och det under detta ämbetsverk lydande kammararkivet har

det synts utskottet mest ändamålsenligt, att hon kommer att administrativt

sortera under riksarkivet och ej såsom hittills under kungl, biblioteket.

Utskottet förordar därför, att riksarkivets anslagsposter till avlöningar till

övrig, icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg ökas med för Schmids

avlönande enligt nu gällande grunder erforderliga belopp eller i avrundade

tal respektive 6,400 kronor och 1,000 kronor, medan enahanda minskning

vidtages med avseende å kungl, bibliotekets motsvarande anslagsposter.

“ Under åberopande av vad sålunda anfört3 hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förevarande

förslag,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departements
chefen

angivna ändringar personalförteckningen för riksarkivet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43; ■ ■ ■ ■ ‘ '' :

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................kronor 152,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 94,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... » 36,900

Summa kronor 284,300;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 284,300 kronor;

II. att motionerna I: 164 och II: 104 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, sid. 14 och 15), vilket innebär en av höjda bränslekostnader betingad

anslagshöjning med 18,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 67,000 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 15), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 16—18), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, trots

höjda lönekostnader, vilka emellertid ansetts kunna uppvägas av viss personalinskränkning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1942/43 anvisa ett resei*

vationsanslag av 25,500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, sid.

19—24) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga

av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels

ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 181,500 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i samband med den förutnämnda tjänsteförteckningsrevisionen

landsarkivarierna uppflyttas från lönegraden A 26 till

lönegraden A 27 samt att expeditionsvakterna vid landsarkiven och länsarkivet

i Ostersund uppflyttas från lönegraden A 5 till lönegraden A 6. Den

av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen uppgår till 1,000 kronor och

betingas av ändrad löneklassplacering för viss personal.

Departementschefen har erinrat, att besparingsberedningen ifrågasatt utredning

rörande möjligheterna att minska kostnaderna för den icke-ordinarie

personalen. Beträffande detta spörsmål har departementschefen anfört:

Redan nu torde anslagsmedlen till extra och tillfälliga biträden vid landsarkiven

vara relativt knappa. För närvarande anser jag mig icke böra

föreslå någon beskärning av nämnda medel. Frågan om besparingsmöjligheterna

i detta avseende torde dock böra ägnas fortsatt uppmärksamhet

från riksarkivets sida. Jag anser mig ej heller nu böra förorda någon

minskning av amanuenshjälpen vid landsarkiven. Besparingsberedningens

förslag härutinnan torde böra genom riksarkivets försorg underkastas ytterligare

utredning, med beaktande av vad besparingsberedningen anfört. Jag

är dock medveten om att besparingsmöjligheterna inom ramen för den nuvarande

arkivorganisationen äro relativt små. Det torde ha varit i medvetande

härom som besparingsberedningen framhållit de besparingsmöjligheter,

som en överflyttning av länsarkivet i Östersund till landsarkivet i

Härnösand skulle innebära. Beredningen har emellertid funnit så starka

skäl föreligga för ett bibehållande av länsarkivet, att beredningen icke ansett

sig för närvarande böra föreslå dess nedläggande. Riksarkivet har likaså

ansett, att detta arkiv borde bibehållas. För egen del biträder jag besparingsberedningens

uttalande.

I likhet med departementschefen anser utskottet visserligen att besparingsmöjligheterna

i fråga om den icke-ordinarie personalen vid landsarkiven äro

relativt begränsade, men vill framhålla att riksarkivet vid den utredning i

ämnet, som arkivet har att verkställa, bör eftersträva att i anslutning till

vad besparingsberedningen anfört söka så vitt möjligt uppnå en minskning

av nu utgående anslagsmedel till ifrågavarande ändamål.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts här förevarande förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................kronor 105,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 48,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... > 23,650

Summa kronor 177,550;

c) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 181,500 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, sid. 24 och 25), vilket innebär en anslagshöjning med 9,000

kronor, betingad av höjda bränslekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 56,000 kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 9, sid. 25), vilket innebär en

anslagshöjning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 800 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 10, sid. 25—31), vilket

innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor, föranledd av de höjda arbetslönerna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och

konservering av arkivalier för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 37,000 kronor.

- lim) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 11,

sid. 31—40) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning och avlöningsstat för kungl, biblioteket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels ock till Kungl,

biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

322,600 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 13,800 kronor.

Departementschefen har i anslutning till en av besparingsberedningen vidtagen

översyn av personalorganisationen vid biblioteket förordat nedläggande

av katalogiseringsavdelningen och i samband därmed indragning av en tjänst

såsom förste bibliotekarie i lönegraden Eo 26. Vidare har departements
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

chefen förordat en anslagsminskning med 1,700 kronor, ungefär motsvarande

avlöningen till ett extra vaktbiträde.

Departementschefen har vidare erinrat, att tjänsteförteckningsrevisionen

för kungl, bibliotekets del föranledde följande förändringar i personalförteckningen

:

l:o) nyinrättande av en befattning såsom kontorist i lönegraden A 9;

2:o) inrättande av ytterligare en befattning såsom kanslibiträde i lönegraden

A 7;

3:o) förändring av befattningen såsom expeditionsvakt, tillika maskinist

och eldare, i lönegraden A 7 till befattning såsom värmeledningsskötare,

tillika reparatör, av 2:a klass i samma lönegrad;

4:o) uppflyttning av de tre expeditionsvaktsbefattningarna från lönegraden

A 5 till lönegraden A 6.

Dessa förändringar borde, framhåller departementschefen, för nästa budgetår

endast medföra följande ändringar i avlöningsstaten för kungl, biblioteket,

nämligen att posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med

avlöningarna för de nyinrättade befattningarna, tillhopa omkring 8,000 kronor,

och att i stället posten till avlöningar till icke-ordinarie personal minskas

med 7,800 kronor.

I enlighet med förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga har

Kungl. Maj:t upptagit en ny befattning vid kungl, biblioteket såsom kontorist

i lönegraden A 9. Av de sakkunnigas betänkande framgår icke, att

de med befattningen förenade tjänsteuppgifterna skulle vara av annat slag

än de uppgifter, som åvila bibliotekets biträdespersonal i övrigt.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat finnes numera vid kungl,

biblioteket en extra ordinarie befattning såsom kansliskrivare i 11 lönegraden.

Å befattningshavaren ankommer att omhänderhava redogörargöromålen

vid biblioteket ävensom korrespondens på utländska språk angående bokinköp

m. m. Arbetet är av kvalificerad art och av stadigvarande karaktär.

Vid andra statsinstitutioner jämförliga med kungl, biblioteket såsom riksarkivet,

nationalmuseum och riksantikvarieämbetet finnas kansliskrivarbefattningar

i lönegraden A 11 för handhavande av redogörargöromålen. Enligt

vad utskottet vidare erfarit har löneställningen för kansliskrivaren vid

kungl, biblioteket icke varit föremål för tjänsteförteckningssakkunnigas bedömande.

Då emellertid en placering av befattningen i 11 lönegraden överensstämmer

med den av de sakkunniga förordade normala placeringen av

redogörarbefattningar, anser utskottet övervägande skäl tala för att även

vid kungl, biblioteket inrättas en redogörarbefattning med placering i lönegraden

All. Däremot har utskottet ansett sig icke böra tillstyrka att en

kontoristbefattning i lönegraden A 9 för biträdesgöromål av annat slag

uppföres å bibliotekets personalförteckning. Vad utskottet sålunda före
-

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slagit synes icke behöva påverka de av departementschefen verkställda

anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

På grund av vad utskottet i det föregående anfört under anslaget till

Riksarkivet: Avlöningar torde emellertid anslagsposterna till avlöningar till

icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg böra minskas med respektive

6.400 kronor och 1,000 kronor till respektive 127,200 kronor och 37,000

kronor samt anslagets slutsumma från 322,600 kronor med (6,400 + 1,000 =)

7.400 kronor till 315,200 kronor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för kungl,

biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 riksbibliotekarie......................... B 1

4 förste bibliotekarier.......................A 26

7 andre bibliotekarier........................... A 21

1 kansliskrivare............... A 11

3 kanslibiträden................. A 7

1 förste expeditionsvakt .... ................A 7

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a klass A 7

3 expeditionsvakter............. A 6

1 kontorsbiträde........................... A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis. ........ ...... . kronor 151,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 127,200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... » 37,000

Summa kronor 315,200;

c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 315,200 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 12, sid. 40 och 41), vilket innebär en anslagshöjning med

6,500 kronor, huvudsakligen föranledd av stegrade bränslekostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 66,700

kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 13, sid. 41—44), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Kungl. Majd har

punkt 14, sid. 44 och 45) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Majd att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för stifts- och landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1942/43, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1942/43, dels ock till stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 42,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar D. Norman

och G. Tamm (I: 165) och den andra inom andra kammaren av herr B.

Andersson i Surahammar (II: 226), vari hemställts, att riksdagen för sin del

måtte besluta att ett landsbibliotek inrättas i Västerås med hemställan till

Kungl. Maj:t att medel härför äskas i 1943 års statsverksproposition.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna gjorda

yrkandet, hänvisas till motionen I: 165.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en i samband med tjänsteförteckningsrevisionen

vidtagen uppfattning av bibliotekariebefattningen i Linköping

från lönegraden A 26 till lönegraden A 27 samt av de två expeditionsvaktsbefattningarna

från lönegraden A 5 till lönegraden A 6, dels ock en

av löneklassuppflyttuingar betingad anslagshöjning med 500 kronor.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat om att framställningar

sedan flera år tillbaka förelåge örn inrättande av nya landsbibliotek i Växjö,

Ostersund, Strängnäs och Västerås samt härom anfört följande.

De nuvarande stifts- och landsbiblioteken lia tillkommit efter förslag av bibliotekssakkunniga

(statens offentliga utredningar 1924: 7). Landsbiblioteken skola

utgöra ett mellanled mellan de stora statsbiblioteken oell de egentliga folkbiblio
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

teken samt ombesörja tillhandahållandet av vetenskaplig litteratur och facklitteratur

ute i landet. Landsbiblioteken borde enligt de sakkunnigas förslag

i första hand skapas på grundval av de gamla stiftsbiblioteken, bland

annat i de nämnda stiftsstäderna, Växjö, Strängnäs och Västerås. En utvidgning

av landsbiblioteksorganisationen skulle givetvis medföra icke obetydliga

kostnader för statsverket och torde därför under nuvarande förhållanden

möta stora svårigheter. Å andra sidan kan frågan örn utbyggande

av denna organisation, vilken under den gångna, ganska långa tidrymden

endast i ringa utsträckning kommit till stånd, icke gärna för någon längre

tid skjutas helt åsido. Jag vill framhålla, att från vederbörande kommuners

och andras sida betydande ekonomiska intressen knutits till denna sak.

Det särskilt under nuvarande förhållanden ökade anlitandet av de offentliga

biblioteken torde också böra beaktas. Så snart den statsfinansiella situationen

icke längre lägger oöverstigliga hinder i vägen, synes därför frågan om inrättande

av nya stifts- och landsbibliotek böra upptagas till övervägande.

Jag vill framhålla, att — såvitt jag för närvarande kan bedöma — av de

angivna städerna Västerås därvid närmast synes böra komma i fråga. För

bestridande av större delen av de erforderliga byggnadskostnaderna finnas

medel redan tillgängliga, och även i övrigt synas goda förutsättningar vara

förhanden för skapandet av ett livskraftigt stifts- och landsbibliotek därstädes.

Som av det förut anförda framgår, är jag dock icke för närvarande

beredd att framlägga slutligt förslag i ämnet, men ämnar ha min uppmärksamhet

fäst på saken för att, när förhållandena det medgiva, ånyo upptaga

frågan till prövning.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet anser sig i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna biträda

det i motionerna I: 165 och II: 226 framställda yrkandet. Utskottet, som

icke förbisett det under rådande förhållanden alltmer ökade anlitandet av

de offentliga biblioteken, vill här framhålla, att utskottet liksom departementschefen

anser, att frågan örn inrättandet av nya stifts- och landsbibliotek

bör så snart förhållandena det medgiva upptagas till övervägande,

varvid Västerås i främsta rummet synes böra komma i fråga. Med vad

utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 165 och II: 226 få anses

besvarade.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för stiftsoch

landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 15

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................kronor 24,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 12,300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... > 5,800

Summa kronor 42,500;

c) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 42,500 kronor.

t ....

II. att motionerna I: 165 och II: 226 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. Stifts- och landsbiblioteken:

Bokinköp och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15, sid. 45 och 46), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,900 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

ett reservationsanslag av 10,800 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 46—48), vilket innebär, att förevarande anslag,

vilket under innevarande budgetår är indraget, nu åter uppföres på

riksstat en, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, sid. 48—59), vilket innebär vissa ändringar i personalorganisationen,

vidtagna såväl i besparingssyfte som i samband med tjänsteförteckningsrevisionen

och medförande en anslagsminskning av 13,200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret lt>42/43:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................kronor 127,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 6,330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

......................... » 76,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 30,070

Summa kronor 239,800;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 239,800 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, sid. 59 och 60), vilket innebär å ena sidan en av de

stegrade bränslekostnaderna föranledd anslagshöjning med 6,000 kronor

men å andra sidan en minskning i besparingssyfte av anslagsmedlen i övrigt

med tillhopa 3,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 49,600 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 60), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhall och ökande

av samlingarna för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 20, sid.

61 och 62) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga

av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43,

dels ock till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 62,700 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. I fråga om personalorganisationen innebär förslaget,

att av de båda expeditions vaktstjänsterna i lönegraden A 5 den ena

i samband med tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas till befattning såsom

förste museivakt i lönegraden A 7 och den andra med bibehållen lönegradsplacering

benämnes museivakt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Departementschefen har framhållit, att med hänsyn till de säkerhetsåtgärder,

som vidtagits beträffande livrustkammarens dyrbara samlingar och vilka

medfört, att dessa icke kunde annat än delvis hållas tillgängliga för allmänheten

under nästa budgetår, det skulle kunna ifrågasättas att tillfälligt

vakanssätta föreståndartjänsten, vilken torde bliva ledig nästa höst. Departementschefen

vore emellertid icke beredd att för närvarande förorda en dylik

åtgärd. Det borde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid taga detta

spörsmål under övervägande.

Enligt utskottets mening äro administrationskostnaderna för livrustkammaren

med dess relativt begränsade arbetsområde förhållandevis höga. En särskild

utredning torde därför vara påkallad främst i syfte att utröna möjligheten och

lämpligheten av livrustkammarens anknytning i administrativt avseende till

någon annan museal institution, förslagsvis statens historiska museum, varvid

chefskapet för livrustkammaren kunde anförtros åt en tjänsteman i lägre löneställning

än den föreståndaren nu innehar (A 27). Föreståndartjänsten kommer

att under nästa budgetår bliva ledig genom den nuvarande tjänstinnehavarens

avgång med pension. I avvaktan på att resultatet av ovannämnda utredning

föreligger och riksdagen beretts tillfälle att taga ställning till en eventuell

omorganisation av livrustkammaren torde föreståndartjänsten, sedan

densamma blivit ledig, icke böra beklädas med ordinarie innehavare utan

allenast uppehållas på förordnande tills vidare mot åtnjutande av vederbörlig

vikariatsersättning. Vid sådant förhållande kunna för nästa budgetår

anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tilllägg

minskas från respektive 14,700 kronor och 9,000 kronor till respektive

12,000 kronor och 7,000 kronor. Avlöningsstatens slutsumma bör alltså

sänkas från 62,700 kronor till 58,000 kronor, innebärande i förhållande

till Kungl. Majits förslag en anslagsminskning med 4,700 kronor.

Med biträdande i övrigt av Kungl. Majits här ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis.........................kronor 12,000

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 2

Utskottet

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . kronor 39,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 7,000

Summa förslagsanslag kronor 58,000;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 58,000 kronor.

21:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 21, sid. 62 och 63), vilket innebär en anslagsminskning med

4,600 kronor, möjliggjord genom återförande av museisamlingarna från

evakueringsorten till Stockholm, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 6,800 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 63), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 500 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 63 och 64), vilket ifråga om personalförteckningen

innebär nedflyttning till lönegraden A 9 samt ändrad benämning

av den nuvarande tjänsten såsom maskinist i lönegraden A 10 och ifråga

örn avlöningsstaten en höjning med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl Majit att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

A

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................kronor 223,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit

9,800

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal . .................kronor 68,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis. .......... ''» 43,400

Summa kronor 344,800;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 344,800 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 24, sid. 65—68), vilket innebär en anslagshöjning

med 36,100 kronor, föranledd av ökade bränslekostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

85,300 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 25, sid. 68),

vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Majlis förslag (punkt 26, sid. 68—70), vilket innebär en anslagshöjning

med 600 kronor, föranledd huvudsakligen av att museets nattvakt

förutsattes erhålla extra ordinarie anställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ......................... kronor 25,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 23,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 6,100

Summa kronor 55,600;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 55,600 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Marits förslag (punkt 27, sid. 70 och 71), vilket innebär en anslagshöjning

med 4,700 kronor, föranledd av ökade bränslekostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

25,600 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 71),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 2,900 kronor.

29:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 29, sid. 71—73), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 208,000 kronor.

30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 73—75), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

20,000 kronor.

31:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31, sid. 75), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 15,500 kronor.

32:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 76), vilket innebär en

anslagshöjning med 800 kronor i syfte att bereda personalen viss kompensation

för levnadskostnadsstegringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1942/43 anvisa ett

anslag av 14,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.

Marits förslag (punkt 33, sid. 76—78), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 11,000 kronor

Kyrkliga ändamål.

34:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Domkapitlen

och stiftsnämnderna: Omkostnader. Kleresistaten. Vissa ersättningar

till kyrkofonden. Ersättning åt vissa församlingar till följd

av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkterna 34—38) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

35:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 100 och 101), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 11,900 kronor.

36:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 102), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av 3,300

kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

37:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

41, sid. 102), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 800 kronor.

38:o) Ersättningar till kyrkor. Kungl. Majit har (punkt 42, sid. 102

—105) föreslagit riksdagen att till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 180,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, föranledd

av stegrad anslagsbelastning, I övrigt innebär förslaget, att förevarande

anslag för nästa budgetår skall utgå efter oförändrade grunder.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att Kungl. Maj:t

genom skrivelse (nr 9) till 1941 års kyrkomöte inhämtat kyrkomötets yttrande,

huruvida kyrkomötet, såvitt prästerskapets privilegier därav berördes,

lämnade bifall till vissa av departementschefen förordade förslag, innebärande

bland annat indragning av ett stort antal ur förevarande anslag utgående

ersättningar till församlingskyrkor, uppgående till sammanlagt omkring

130,000 kronor. Kyrkomötet hade emellertid icke lämnat sitt bifall

till Kungl. Maj:ts förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har 1941 års kyrkomöte

ställt sig avvisande till Kungl. Majits förslag örn indragning av ett av departementschefen

närmare preciserat antal ur förevarande anslag utgående

ersättningar till församlingskyrkor, uppgående till ett belopp av sammanlagt

130,000 kronor. Ifrågavarande ersättningar torde i stort sett icke spela

någon nämnvärd roll i vederbörande församlingars budget. För statsverkets

del skulle däremot en dylik indragning medföra en ej oväsentlig utgiftsminskning

samt särskilt lättnader i administrativt hänseende. Vid sådant

förhållande har utskottet icke kunnat undgå att finna kyrkomötets ståndpunkt

föga bärande. Utskottet föreställer sig, att Kungl. Majit skall finna

lämpligt att för härnäst inträffande kyrkomöte ånyo förelägga mötet förslag

i ämnet. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som icke

funnit anledning till erinran mot det av Kungl. Majit för nästa budgetår

äskade anslagets storlek, hemställa,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 180,000 kronor.

39:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 43, sid. 105), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

2,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

Akademier m. m.

40:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 44, sid. 106), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelöpp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 2,300 kronor.

41:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 45, sid. 106), vilket innebär en anslagshöjning med 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 50,300 kronor.

42:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 107—115), vilket bland

annat innebär vakanssättning vid första inträffande ledighet av en tjänst

såsom antikvarie (avdelningsföreståndare) vid statens historiska museum samt

minskning av anslagsmedlen till icke-ordinarie personal med 5,700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsiis.

.......................kronor 225,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 6,280

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 137,620

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ »_55,900

Summa kronor 424,800;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. mAvlöningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

424,800 kronor.

43:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 115—117), vilket trots

vidtagna åtgärder för minskning av bränsleåtgången innebär en av de höjda

bränslekostnaderna betingad anslagshöjning med 25,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 107,000 kronor.

44:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens

historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 117 och 118), vilket

innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor i syfte att sätta akademien i

stånd att konservera vissa medeltida träskulptufer, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 7,000 kronor.

45:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Kungl. Maj:t har (punkt 49, sid. 118—120) föreslagit riksdagen

att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp till förevarande

ändamål som för innevarande budgetår. Av det äskade beloppet

äro 14,000 kronor avsedda för inventering av fornlämningar i samband med

den av rikets allmänna kartverk verkställda ekonomiska kartläggningen

genom fotografering från luften. Akademien har för detta ändamål hemställt

om en anslagshöjning med 18,800 kronor, men departementschefen har

tillstyrkt oförändrad medelsanvisning under hänvisning till att medel äskats

under nionde huvudtiteln för den ekonomiska kartläggningen i oförändrad

omfattning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

Enligt vad utskottet inhämtat pågå för närvarande inom besparingsberedningen

vissa undersökningar i syfte att åstadkomma kostnadsminskningar i

fråga om den vid rikets allmänna kartverk bedrivna verksamheten. Därest dessa

undersökningar komma att resultera i att kartverkets arbete med den ekonomiska

kartläggningen av riket genom fotografering från luften begränsas

eller skjutes på framtiden, påverkas härigenom även anslagsbehovet för den

i samband med nämnda kartläggning nu försiggående inventeringen av

fornlämningar. Då emellertid avsett är, att ifrågavarande arbeten under

nästa budgetår skola bedrivas i oförändrad omfattning, tillstyrker utskottet

bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor.

46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 120 och

121), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår till omkostnader och en höjning av avlöningsanslaget med

1,000 kronor i syfte att bereda dyrtidskompensation åt den icke-ordinarie

personalen, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av

22,400 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 5,900 kronor.

47:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 51, sid. 121—127),

vilket innebär en anslagsminskning med 14,400 kronor i samband med av

departementschefen i enlighet med förslag av besparingsberedningen tillstyrkta

besparingsåtgärder, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för akademien

för do fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

r 6 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis . . . .....................kronor 113,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ... » 36,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

........................ . '' » 12,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . . ....... » 18.000

Summa kronor 180,100

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 180,100 kronor.

*•

48roj Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 52, sid. 127),

vilket innebär en anslagshöjning med 11,500 kronor, betingad av höjda

bränsle- och renhållningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 46,600 kronor.

49:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 53, sid. 127 och 128), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 18,000 kronor.

50:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. Kungl. Majrt har (punkt 53, sid. 127 och 128) föreslagit

riksdagen att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

4,900 kronor.

Kungl. Majrts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar S. Persson i Stockholm och H. Hagberg i Luleå väckt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

motion (II: 165), vari hemställts,; att riksdagen måtto besluta att för budgetåret

1942/43 till akademien för de fria konsterna med konsthögskolan

anvisa ett stipendieanslag av 15,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas»

till motionen.

Att stipendiemedel i icke alltför ringa utsträckning stå till akademiens

för de fria konsterna med konsthögskolan förfogande är givetvis värdefullt,

men utskottet anser sig likväl under nuvarande förhållanden icke kunna

tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslag utöver av Kungl. Majit föreslaget

belopp. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen II: 165 och

hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

och med avslag å motionen II: 165, till Akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,900 kronor.

51 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 54) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

52:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 128 och 129), vilket

innebär en anslagshöjning med 2,400 kronor, betingad huvudsakligen av

ökade bränslekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 24,900 kronor.

53:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, sid. 129 och 130),

vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor i syfte att sätta akademien

i stånd att ersätta ett obrukbart musikinstrument, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier samt

underhåll och vård av instrument för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 4,400 kronor.

54:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

Kungl. Majit har (punkt 57, sid. 130) föreslagit riksdagen att till Musika
-

TJtskotM.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

liska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr S. Persson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 167),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1942/43 till

musikaliska akademien med musikhögskolan anvisa ett stipendieanslag av

20,000 kronor.

I motionen 11:167 har åberopats vad som anförts i motionen 11:165,

till vilken här torde få hänvisas.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor.

Med hänsyn till att förevarande anslag enligt Kungl. Maj:ts förslag höjts

med ett belopp av 1,500 kronor och då utskottet i nuvarande statsfinansiella

läge icke anser sig kunna förorda en ytterligare ökning av anslaget, måste

utskottet ställa sig avvisande till det i motionen II: 167 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 167, till Musikaliska akademien

med musikhögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

55:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

58, sid. 131), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 51,400 kronor;

b) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2,600 kronor.

56:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59,

sid. 131—178) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

ändringar i kungörelsen den 6 juni 1925, nr 211, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl.

Majit att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43,

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala

universitets samlingar och inrättningar m. m. samt i personalförteckningen

för universitetets egendoms- och skogsförvaltning, som föranledas av

vad departementschefen förordat ävensom av den förutnämnda tjänsteför
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

teckningsrevisionen, dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43, erhålla

av departementschefen angiven lydelse, dels bemyndiga Kungl. Majit att

vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl. ävensom i de till sagda

avdelning I. hörande anmärkningar, som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,006,200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar E. Sylwan och L. Bondeson (1:90) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Hagberg i Malmö m. fl. (II: 63), vari hemställts örn avslag

å Kungl. Maj:ts förslag om indragning av en förste bibliotekarietjänst vid

universitetsbiblioteket i Lund;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Löfgren (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr J.

Lundberg i Uppsala (II: 131), vari hemställts, att riksdagen vid sin behandling

av frågan örn anslag för avlöning åt övrig icke-ordinarie personal vid

Uppsala universitet måtte besluta den anslagsökning, som erfordras för beredandet

av erforderlig löneförbättring åt de icke-ordinarie vaktmästarna vid

universitetsbiblioteket i Uppsala;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Å. Holmbäck m. fl. (1:167) och den andra inom andra kammaren av

herr H. Lundh (II: 169), vari hemställts, att riksdagen ville höja den nu

med 1,200 kronor utgående lönefyllnaden till professor Johan Nordström

till ett så stort belopp, att Nordström erhåller lika stor effektiv avlöning

som andra professorer med ålderstillägg vid Uppsala universitet;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr S. Linnér m. fl. (1:32) och den andra inom andra kammaren av förste

vice talmannen K. Magnusson m. fl. (II: 51), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta inrättandet för Seth Lundell av en personlig assistentbefattning

i mykologi vid Uppsala universitets botaniska museum i lönegrad A 17;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr B. Wagnsson m. fl. (I: 122) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Wallentheim m. fl. (II: 182), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att amanuenserna och assistenterna vid universitetsinstitutionerna och

karolinska institutet tillerkännas kristillägg;

dels ock en inom första kammaren av herr C. Bengtsson m. fl. väckt motion

(1:31), vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Majit dels anhålla

om utredning huruvida och i vilken omfattning akademisk lärartjänst må

förenas med privat verksamhet av icke vetenskaplig art, dels ock hemställa

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kan giva anledning.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för deras yrkanden,

hänvisas — i den mån desamma ej framgå av det följande — till

motionerna 11:63, 11:131, 11:169, 11:51, 1:122 och 1:31.

Departementschefen har inledningsvis erinrat, att besparingsberedningen i

en till honom överlämnad, inom beredningen utarbetad promemoria upptagit

till diskussion principerna för en närmare översyn av till buds stående utvägar

för besparings- och rationaliseringsåtgärder vid universiteten och därmed

likställda läroanstalter. I denna promemoria hade beredningen bland

annat framlagt vissa konkreta besparingsförslag i anknytning till en av

professorn K. B. J. Karlgren på beredningens uppdrag upprättad promemoria.

Vissa av dessa konkreta besparingsförslag har departementschefen

upptagit till behandling; i övrigt äro beredningens förslag föremål för remissförfarande.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat, att besparingsberedningen

vid överlämnandet av ovannämnda promemorior framhållit, att vid

beredningens överläggningar i ärendet delade meningar yppats rörande olika

däri föreliggande frågor, men att beredningen likväl funnit utredningsresultaten

vara av beskaffenhet att böra framläggas till vederbörligt vidare övervägande.

Då departementschefen för enkelhetens skull talade om »besparingsberedningens

förslag» och dylikt, borde — framhåller departementschefen

— hållas i minnet, att något formligt förslag från beredningens sida

sålunda icke framställts.

Undervisningen i nationalekonomi och finansrätt vid universiteten

i Uppsala och Lund.

Vid Uppsala universitet finnes inom den juridiska fakulteten en professur

i nationalekonomi och finansrätt ävensom, gemensam för den juridiska och

den filosofiska fakulteten, en biträdande lärarbefattning i nationalekonomi

{arvode 7,500 kronor).

Vid Lunds universitet finnes liksom i Uppsala inom den juridiska fakulteten

en professur i nationalekonomi och finansrätt. Någon annan lärarbefattning

i dessa ämnen finnes icke. Inom den filosofiska fakulteten

svarar för närvarande innehavaren av ett av den filosofiska fakultetens

docentstipendier, J. H. Akerman, för undervisning och examination i nationalekonomi.

Akerman hade vid utgången av läsåret 1940/41 innehaft sitt

docentstipendium den föreskrivna maximitiden, 7 år, men Kungl. Maj:t

har efter hörande av riksdagen (jfr 1941 års åttonde huvudtitel, sid. 77 f.)

medgivit, att Åkermans innehav av stipendiet må förlängas ytterligare 3 år.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

Anledningen härtill var önskvärdheten av att i besparingssyfte uppskjuta

inrättandet av en särskild biträdande lärarbefattning i nationalekonomi,

närmast avsedd för den filosofiska fakultetens behov.

Kanslern har hemställt, att Kungl. Majit mätte föreslå 1942 års riksdag

en omreglering av lärarbefattningarna i nationalekonomi och finansrätt vid

båda universiteten. Innebörden av detta förslag är följande:

Professurerna i nationalekonomi och finansrätt benämnas professurer i

nationalekonomi med finansrätt (d. v. s. finansrätten göres till biämne i stället

för ett huvudämne i professurens ämnesområde) och anknytas till såväl de

juridiska som de filosofiska fakulteterna.

Vid Lunds universitet inrättas en för den juridiska och den filosofiska

fakulteten gemensam biträdande lärartjänst i nationalekonomi och finansrätt

med ett arvode av 10,300 kronor. Samtidigt höjes arvodet till den biträdande

läraren — redan förut gemensam för nämnda fakulteter — vid Uppsala

universitet från 7,500 kronor till 10,300 kronor.

Medel anvisas till en amanuens med ett arvode av 1,500 kronor vid vartdera

universitetet. Vid vartdera universitetet anvisas dessutom 1,000 kronor

årligen såsom materielanslag.

Besparingsheredningen har ansett, att en besparing skulle kunna vinnas

genom en tillfällig indragning av arvodet till den biträdande läraren i nationalekonomi

vid universitetet i Uppsala. Den biträdande läraren skulle

därvid tills vidare avlönas av docentstipendiemedel.

Det större akademiska konsistoriet i Uppsala har förklarat sig icke motsätta

sig en tillfällig indragning i enlighet med besparingsberedningens förslag

av arvodet åt den biträdande läraren i nationalekonomi. Härvid har

förutsatts, att det docentstipendium, som kunde komma att i stället disponeras

för ändamålet, åter skulle ställas till förfogande för sitt egentliga

ändamål, när kompetent docent anmälde sig såsom sökande.

Det större akademiska konsistoriet i Lund har instämt i den uppfattning,

varåt juridiska fakulteten därstädes givit uttryck. Fakulteten har — under

förutsättning att en biträdande lärarbefattning med det av kanslern föreslagna

arvodet nu inrättas — förordat den av Karlgren föreslagna anordningen,

att ett av juridiska fakultetens docentstipendier tills vidare lånas i

och för den biträdande lärarens avlöning.

Kanslern har — under hänvisning till den särskilda framställning, för

vilken förut redogjorts — föreslagit den anordningen att ett docentstipendium

vid juridiska fakulteten i Uppsala må för budgetåret 1942/43 tillfälligt

tagas i anspråk för bestridande av en del av arvodet till den biträdande

läraren i nationalekonomi.

Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande:

Det torde vara uppenbart, att de nuvarande förhållandena i fråga om

undervisningen i nationalekonomi vid våra statsuniversitet icke äro tillfredsställande.

Sålunda saknas ordinarie lärostolar i detta ämne vid de filosofiska

fakulteterna, inom vilka tyngdpunkten för åtminstone den mera kva
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lificerade undervisningen i ämnet numera ligger, medan inom vardera av

de juridiska fakulteterna finnes en professur i »nationalekonomi och finansrätt»,

trots att ämnet nationalekonomi icke är obligatoriskt för juris kandidatexamen.

Kanslern har föreslagit, att ämnesområdet skulle ändras till

att avse »nationalekonomi med finansrätt» samtidigt med att professurerna

skulle göras gemensamma för båda ifrågavarande fakulteter. Kanslern har

dock ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke ämnesområdet borde omfatta

enbart nationalekonomi. Det sistnämnda förslaget synes mig i och

för sig vara att föredraga, då kombinationen av de båda ämnena nationalekonomi

och finansrätt enligt min åsikt icke är lämplig. Det synes

kunna ifrågasättas, huruvida icke finansrätten i stället borde förenas med

någon av de civilrättsliga professurerna såsom fallet är vid Stockholms högskola.

Detta spörsmål kräver emellertid närmare utredning, vilken torde

böra ske genom kanslerns försorg. I avbidan på resultatet av en dylik utredning

finner jag mig böra såsom en provisorisk lösning godtaga kanslerns

förslag att ifrågavarande professurer skola avse nationalekonomi med finansrätt.

Jag förutsätter dock, att av blivande innehavare av professurerna skall

fordras vare sig betyg eller specimination i finansrätt. Skulle professorn till

följd härav icke kunna åtaga sig undervisning och examination i finansrätt,

böra dessa uppgifter ankomma på den biträdande läraren, av vilken i sådant

fall givetvis bör fordras nödiga kvalifikationer härför. — Den sålunda förordade

provisoriska förändringen torde böra genomföras tills vidare från och

med den 1 juli 1942.

Kanslerns förslag innebär också, att vid universitetet i Lund skulle

inrättas en för den juridiska och den filosofiska fakulteten gemensam befattning

såsom biträdande lärare i nationalekonomi och finansrätt. Arvodet

borde, med beaktande av den arvodesreglering, som från och med innevarande

budgetår ägt rum, bestämmas till 10,300 kronor. Samtidigt borde

arvodet vid motsvarande lärarbefattning i Uppsala, vilken redan nu är gemensam

för nämnda fakulteter, höjas från 7,500 kronor med 2,800 kronor

till 10,300 kronor. Kanslerns förslag i fråga örn de biträdande lärartjänsterna

synes i och för sig beaktansvärt. Lärartjänsten i Uppsala har, såsom

kanslern påpekat, av brist på kompetenta sökande icke kunnat tillsättas,

varför en arvodeshöjning kan synas befogad. Beträffande Lunds universitet

har emellertid det trängande behovet av en dylik tjänst för de närmaste

åren tillgodosetts genom att docenten Åkerman, vilken för närvarande svarar

för den undervisning och examination, som skulle ankomma på en biträdande

lärare, bereus möjlighet till förlängt innehav av sitt docentstipendium.

Det definitiva ställningstagandet till förslaget örn inrättande av en

biträdande lärartjänst vid Lunds universitet synes sålunda kunna uppskjutas

ännu ett par år. Kostnaderna för inrättande av en dylik tjänst skulle

visserligen kunna väsentligt reduceras, därest man accepterar det av professorn

Karlgren framlagda, av vederbörande i Lund godtagna förslaget om

tillfälligt ianspråktagande av ett juridiskt docentstipendium för bestridande

av en del av arvodet för den biträdande läraren. Jag anser mig likväl ej

för närvarande böra ifrågasätta tjänstens inrättande. Förslaget örn tillfälligt

ianspråktagande av ett juridiskt docentstipendium torde emellertid

böra övervägas vid ställningstagandet framdeles till förslaget örn inrättande

av ifrågavarande lärartjänst. Med hänsyn till den ståndpunkt jag sålunda

intagit till sistnämnda förslag finner jag mig icke heller för närvarande

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

beredd att tillstyrka en arvodeshöjning beträffande motsvarande lärartjänst

i Uppsala. I likhet med vederbörande universitetsmyndigheter förordar

jag däremot i huvudsak det föreliggande besparingsförslaget, vilket

innebär, att ett av den juridiska fakultetens docentstipendier tills vidare

tages i anspråk för bestridande av en del av kostnaderna för avlönande av

den biträdande läraren. Härigenom inbesparas 6,000 kronor jämte därpå

belöpande dyrtids- och kristillägg. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att meddela de bestämmelser beträffande den förordade anordningen, som

må befinnas erforderliga.

Utskottet har ansett sig böra biträda departementschefens här ifrågavarande

förslag.

Indragning av civilrättsprofessurer.

jBesparingsberedningen har förordat, att en av de tre civilrättsprofessurerna

vid universitetet i Lund tills vidare vakanssättes samt att, därest

jämväl motsvarande professur i Uppsala skulle bli ledig, frågan om dess

vakanssättande upptages till prövning.

För närvarande finnas tre civilrättsliga professurer vid vartdera av statsuniversiteten;

de benämnas sålunda:

i Uppsala:

1 professur i civilrätt med romersk rätt

1 professur i civilrätt med internationell privaträtt

1 professur i civilrätt

i Lund:

2 professurer i civilrätt

1 professur i civilrätt med internationell privaträtt.

Det ankommer på Kungl. Majit eller, jämlikt § 114 mom. 2 i universitetsstatuterna,

på kanslern att närmare fördela undervisnings- och examinationsskyldigheten

inom det civilrättsliga ämnesområdet mellan vederbörande

professurer.

Före den 1 juli 1938 funnos vid Lunds universitet endast 2 civilrättsprofessurer.

Den tredje inrättades från och med nämnda dag genom beslut

av 1936 års riksdag.

De större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund ha avstyrkt besparingsberedningens

förslag under åberopande av vad vederbörande fakulteter

anfört.

Juridiska fakulteten i Uppsala har yttrat i huvudsak följande: Civilrätten

omfattade ett synnerligen vidsträckt ämnesområde och vore uppdelad på

tre examensämnen, obligationsrätt, familje- och sakrätt samt speciell privaträtt.

För de studerandes utbildning i detta centrala och viktiga ämne vore

det av största betydelse, att på varje professor i ämnet icko folie större

del därav än som ungefärligen motsvarade ett examensämne.

Vad särskilt förhållandena vid Uppsala universitet anginge ville fakulteten

därjämte även fästa uppmärksamheten på att en av dess professurer i

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 3

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

civilrätt omfattade även ämnet romersk rätt och att en annan av dessa

professurer omfattade även ämnet internationell privaträtt. Ingendera av

dessa professurer skulle sålunda kunna vakanssättas utan att det samtidigt

på något sätt sörjdes för undervisning och examination i det till densamma

hörande biämnet.

Av nu anförda skäl måste fakulteten bestämt avstyrka, att någon av professurerna

i civilrätt vid Uppsala universitet vid framdeles uppstående ledighet

skulle vakanssättas och att fakulteten sålunda skulle åter försättas i

en situation, motsvarande den, som varit rådande för mer än 30 år sedan,

och som då betraktats som otillfredsställande.

Även förslaget, att den för närvarande lediga professuren i civilrätt vid

Lunds universitet skulle tills vidare vakanssättas, ansåge fakulteten mindre

välbetänkt. Såsom skäl för den föreslagna åtgärden hade Karlgren framhållit,

att under årtionden, och ända fram i nutiden, vid lika stora lärjungeskaror

som för närvarande, systemet med två civilrättsprofessurer

fungerat oklanderligt, både i Lund och Stockholm. Detta påstående kunde

vara befogat, vad undervisningen och examinationen anginge, men det

gåve icke någon fullt riktig bild av situationen, om det icke kompletterades

med en erinran om att den undervisning och examination, som åvilat

innehavarna av de odelade civilrättsprofessurerna, särskilt under senare

år varit så utomordentligt tyngande, att den tid, som stått till buds för den

uppgift, vilken borde vara en professors viktigaste, den vetenskapliga forskningen,

blivit på ett högst betänkligt sätt beskuren.

Juridiska fakulteten i Lund anför: Det medgåves av Karlgren, att vakanssättande

av den tredje professuren betydde en förlust i fråga örn civilrättens

vetenskapliga bearbetning. Fakulteten ville starkt understryka detta och erinrade

örn den juridiska forskningens ökade betydelse i en tid med alltmera

komplicerad samhällsutveckling. Icke blott forskningen utan även

undervisningen måste bli lidande genom den föreslagna vakanssättningen,

och detta vore i hög grad att beklaga. Minskningen i civilrättslig undervisning

skulle bland annat betyda en ofrånkomlig minskning av de civilrättsliga

seminarieövningarna, vilkas stora vikt för de studerandes skolning

i juridisk metod och orientering i rättspraxis blivit alltmera uppenbar.

Även om ett 2-professursystem vore möjligt att genomföra, medförde det

sålunda stora nackdelar för forskning, undervisning och examination. Det

skulle också innebära, att Lunds juridiska fakultet ställdes i sämre situation

än fakulteterna i Uppsala och Stockholm och att en helt nyligen såsom

riktig befunnen organisation sönderbrötes. Det vore visserligen sant,

att den tredje professuren i Lund hittills icke kunnat besättas. Den hade

emellertid kunnat upprätthållas genom vikarie, och att den icke kunnat

besättas torde ha sin huvudsakliga förklaring i speciella sammanträffande

omständigheter.

När tidigare förhållanden i Lund och vid Stockholms högskola åberopades,

kunde erinras, att 2-professursystemet icke kunde fungera lika bra

nu som tidigare. Lagmaterialet och rätts fallsstoffet m. m. hade successivt

vuxit. Nya delar av civilrätten, såsom t. ex. arbetsrätten, krävde genom

samhällsutvecklingen ökad uppmärksamhet, ett förhållande som vunnit beaktande

vid den nya fördelningen av civilrättens grenar mellan civilrättsprofessurerna

i Lund.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

Kanslern har, under hänvisning till vad de juridiska fakulteterna anfört

och med åberopande även av sin personliga erfarenhet såsom förutvarande

innehavare av en civilrättsprofessur i Uppsala, avstyrkt besparingsberedningens

förslag.

Departementschefen har med hänsyn till de bestämda invändningar, som

riktats mot besparingsberedningens ifrågavarande förslag från de i ämnet

mest sakkunniga instansernas sida, icke kunnat finna tillrådligt att för närvarande

tillstyrka bifall till detta förslag. Departementschefen erinrade även

örn att han ifrågasatt en utredning angående möjligheterna att överföra

ämnet finansrätt till de civilrättsliga ämnesområdena. Såvitt gällde universitetet

i Lund torde därvid närmast ifrågakomma ett sammanförande av

finansrätten med den nu lediga civilrättsprofessuren. Om departementschefen

sålunda icke kunde förorda besparingsberedningens förslag, ville

departementschefen i stället taga fasta på den utvägen att vinna en besparing

genom att föreskriva att av det i staten för en av civilrättsprofessurerna

i Lund upptagna avlöningsbeloppet skulle tagas i anspråk endast så

mycket, som åtginge till avlönande av vikarien på tjänsten. Härigenom

vunnes under tiden intill dess professuren blivit tillträdd en årlig besparing

av omkring 5,000 kronor.

Departementschefen har icke funnit sig böra tillstyrka besparingsberedningens

förslag i fråga om vakanssättning tills vidare av en för närvarande

ledig civilrättsprofessur vid universitetet i Lund och vidtagande av motsvarande

åtgärd vid universitetet i Uppsala, för den händelse en civilrättsprofessur

därstädes bleve ledig. Departementschefen har förklarat sig hava

intagit denna ståndpunkt med hänsyn till de bestämda invändningar, som

riktats mot besparingsberedningens förslag från de i ämnet sakkunniga instansernas

sida. De mot förslaget resta invändningarna hava emellertid

icke synts utskottet vara av den art att de på ett avgörande sätt avvisa

kravet på besparingar på detta område. Utskottet förmodar, att departementschefen,

då han förklarar sig för närvarande icke kunna tillstyrka besparingsberedningens

förslag, därmed markerat, att frågan kommer att bliva

föremål för ytterligare omprövning från Kungl. Maj:ts sida. Emot departementschefens

förslag i övrigt har utskottet icke funnit något att erinra.

Indragning av lärår befattningar i matematik.

Vid vartdera av våra statsuniversitet finnas två professurer i matematik

och en befattning såsom biträdande lärare (arvode 7,500 kronor). De biträdande

lärartjänsterna inrättades vid Uppsala universitet från och med den

1 juli 1938 och vid Lunds universitet från och med den 1 juli 1939.

Besparingsbercdnitigen har föreslagit till närmare övervägande, huruvida

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

icke en matematikprofessur vid vartdera universitetet skulle kunna indragas

i samband med uppkommande vakanser. I avvaktan härpå borde det enligt

besparingsberedningen vara möjligt för universiteten att avlöna biträdande

lärare i matematik på sätt skett före 1938 respektive 1939, d. v. s. av

docentstipendiemedel.

Kanslern har under hänvisning till vad från universitetens sida anförts

avstyrkt ändring i nu rådande ordning.

Matematisk naturvetenskapliga sektionen i Uppsala har avstyrkt de ifrågasatta

indragningarna inom ämnet matematik.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund har bestämt avstyrkt en

tillfällig återgång till förhållandena före år 1939 och som sin mening uttalat,

att bibehållandet av biträdande lärartjänsten i matematik vore av den

största betydelse för undervisningen inom sektionen.

Departementschefen har förklarat sig icke för närvarande kunna giva sin

anslutning till de besparingsåtgärder, som i detta sammanhang diskuterats.

Utskottet. Utskottet ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen.

Indragning av lektorsbefattningarna i svenska språket

vid universiteten.

Vid vartdera av våra universitet finnes en universitetslektor i svenska

språket. Arvodet är 8,300 kronor eller, därest innehavaren av befattningen

är lärare vid allmänt läroverk eller annan under skolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, ett belopp motsvarande vad han i sådan egenskap nödgas

avstå av sina avlöningsförmåner, vartill dessutom kommer ett arvode av

1,000 kronor, dock sammanlagt högst 11,200 kronor.

Den nuvarande innehavaren av lektoratet i Uppsala är lektor vid högre allmänna

läroverket i Uppsala, innehavaren av lektoratet i Lund lektor vid

folkskoleseminariet därstädes.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har kanslern erinrat, att den

stadgade maximeringen av arvodet till 11,200 kronor hade bestämts med

utgångspunkt från år 1935 utgående lektorsavlöning i högsta lönegraden å

dyraste ort. Sedan läroverkslärarna numera fått sina avlöningsförmåner

avsevärt förbättrade, borde såsom en konsekvens härav maximibeloppet för

universitetslektorns arvode undergå en motsvarande förhöjning. Allmänna

lönenämnden har icke funnit motiverat att vid en reglering av ifrågavarande

lektorsarvode bibehålla den nuvarande särskilda ersättningen av 1,000

kronor.

I den av professorn Karlgren på besparingsberedningens förslag upprättade

promemorian har antytts som en möjlighet att ordna den undervisning, som

nu meddelades av ifrågavarande universitetslektorer, på ett billigare sätt,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 37

förslagsvis genom anordnande av kurser, hållna av specialister, på sätt

som f. n. skedde vid Stockholms högskola.

I besparingsberedningens förutnämnda promemoria anföres i förevarande

ämne allenast, att den vidare utredningen genom vederbörande myndigheters

försorg finge förväntas ytterligare belysa de förhållanden, som skulle

vara förenade med en omläggning av ifrågavarande undervisning i enlighet

med Karlgrens förslag.

De humanistiska sektionerna i Uppsala och Lund ha på det bestämdaste

avstyrkt de ifrågasatta besparingsåtgärderna. Kanslern för rikets universitet

har icke velat avråda från genomförande av dessa åtgärder.

Enligt tankegången i besparingsberedningens och Karlgrens promemorior

skulle uppgiften att meddela undervisningen i fråga kunna skötas såsom

en bisyssla, eventuellt uppdelad på Hera händer. Kanslern ansåge det icke

uteslutet, att denna väg vore framkomlig. Därvid förutsattes, att en modersmålslärare

vid ett läroverk eller seminarium, som hade kvalifikationer för

uppgiften, kunde erhålla partiell ledighet från sitt skolarbete och åtaga

sig den ifrågavarande undervisningen. Ett önskemål vore att utbildningen i

talteknik kunde uppdragas åt särskild specialist. Med hänsyn till vikten

och omfånget av den undervisning, varom här vore fråga, och de kvalifikationer,

som måste ställas på lärarna, borde man för ändamålet beräkna ett

anslag å 8,000 kronor till vartdera universitetet.

Kanslerns yttrande är åtföljt av redogörelser för undervisningens anordnande

vid universiteten samt vid Stockholms och Göteborgs högskolor ävensom

rörande de hittills vunna erfarenheterna av denna undervisning. Av

dessa redogörelser inhämtas:

Uppsala och Lund. Föreläsningar om sammanlagt 40 timmar hållas

under höstterminen över ämnet »svensk språkvård och stilistik». Föreläsningarna

äro obligatoriska för såväl fil. mag.- som fil. kand.-examen. Deltagarantalet

har varit 50 ä 60 i Uppsala, samt mellan 44 och 69 i Lund.

Praktiska övningar, omfattande skriftlig och muntlig framställningskonst,

hållas under sammanlagt 65 timmar, fördelade över såväl vår- som

hösttermin. Övningarna innefatta åtskilliga moment, exempelvis röstbehandling

och uttal, ljudlära, välläsning, föredragsteknik, uppsatsskrivning,

uppsatsers rättande och bedömning etc. Deltagarna indelas i 2 grupper om

25 å 30 deltagare, av vilka den ena övas under höstterminen och början

av vårterminen, den andra under resten av vårterminen. Det frambålles,

att de praktiska övningarna äro mycket betungande. Särskilt två moment

medföra extra besvär och arbete, nämligen den enskilda genomgången av

deltagarnas egna uppsatser samt arbetet med att behandla röst- och talfel.

Stockholms högskola. Varje höst gives en kurs på omkring 25 timmar,

avseende en allmän inledning till språkstudiet (bland annat fonetik och riksspråksuttal).

Varje höst hålles vidare en kurs (föreläsningar och övningar),

omfattande 16—20 timmar i talteknik och muntlig framställningskonst.

Individuell talfelsbehandling har i samband därmed även meddelats. Varje

år hålles slutligen en kurs (omkring 60 timmar) i skriftlig framställningskonst,

omfattande även praktiska övningar. — Det vitsordas, att enligt hit
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tills, d. v. s. sedan 1936, gjorda erfarenheter har den sålunda ordnade utbildningen

visat sig praktisk och effektiv. De avsedda resultaten anses ha

uppnåtts. Fördelningen av utbildningsarbetet på tre olika lärarkrafter har

varit fördelaktig såtillvida, att den möjliggjort användandet av de främsta

specialisterna på varje område. Att anordningen kunnat med framgång

genomföras i Stockholm har, framhåller lärarrådet, sin förklaring i den

lyckliga omständigheten, att utmärkta lärarkrafter för varje särskild del av

utbildningen stått till förfogande.

Göteborgs högskola. Undervisningen omfattar 70—71 timmar vartannat

år. Lärarrådet förklarar sig icke kunna finna en särskild lektor med heltidstjänst

behövlig för högskolans del.

Skolöverstyrelsen har avstyrkt en indragning av ifrågavarande tjänster.

Enligt överstyrelsens mening vore det i hög grad önskvärt, att den erfarenhet,

som de båda nuvarande universitetslektorerna i svenska språket

representerade, finge även i fortsättningen komma de unga modersmålsstuderandena

till godo, så mycket mer som det säkerligen skulle möta vissa

svårigheter att erhålla lämpliga ersättare för dem, även om arbetet finge

delas på flera händer.

Departementschefen har för egen del förordat bibehållande av de nuvarande

lektoraten men tillstyrkt slopande av det särskilda arvodet å 1,000

kronor samt i ärendet anfört huvudsakligen följande:

Då ifrågavarande universitetslektorat år 1935 inrättades, avsågs, att den

beslutade anordningen skulle utgöra ett försök. Av yttrandena i ärendet

framgår, att försöken kunna sägas ha slagit mycket väl ut. Enighet synes

även råda om att någon inskränkning av den undervisning, som nu meddelas

vid universiteten i modersmålets muntliga och skriftliga behandling, icke

bör ifrågasättas. Det nu föreliggande spörsmålet synes därför kunna inskränkas

till att avse, huruvida undervisningen kan ordnas på ett för statsverket

ekonomiskt förmånligare sätt än för närvarande utan en kvalitativ

försämring.

Föreskriften om maximering av lektorernas arvode till 11,200 kronor kvarstår

sedan år 1935, då lektoraten inrättades, och har grundats på då för lektorer

vid allmänna läroverk gällande lönebestämmelser och år 1935 rådande indexförhållanden.

Av riksdagsbehandlingen av denna fråga framgår (se 1935

års åttonde huvudtitel, sid. 201, och riksdagens skrivelse 1935 : 162), att meningen

varit, att universitetslektorerna skulle åtnjuta full ersättning för avstådda

löneförmåner jämte ett särskilt arvode av 1,000 kronor. Begränsningen

till 11,200 kronor synes endast ha åsyftat de för det dåvarande erforderliga

anslagsbeloppen. Numera uppgår grundlönen för lektorer i högsta

löneklassen (d. v. s. den, vilken de nuvarande universitetslektorerna tillhöra)

med bortseende från rörligt tillägg och kristillägg och med frånräknande

av pensionsavdrag till i Uppsala i runt tal 10,600 kronor och i Lund

i runt tal 10,200 kronor. Härtill komma för närvarande rörligt tillägg efter

15 procent, kristillägg efter 8 procent och det särskilda arvodet å 1,000

kronor; läggas dessa förmåner till grundlönen, kommer man till belopp av

omkring 14,100 kronor i Uppsala och 13,700 kronor i Lund. Skola de

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

nuvarande universitetslektora ten bibehållas, torde sålunda en justering av

den nuvarande maximigränsen böra ske. En sådan justering har förordats

av såväl universitetskanslern som allmänna löuenämnden. Den senare har

dock därvid föreslagit, att det särskilda arvodet av 1,000 kronor skulle slopas.

Då jag biträder denna mening, skulle alltså kostnaderna för de nuvarande

lektoraten, därest de befinnas böra bibehållas, komma att uppgå

till i Uppsala 13,100 kronor och i Lund 12,700 kronor för år.

Enligt min mening är det sålunda sistnämnda två belopp, tillhopa 25,800

kronor, vilka böra läggas till grund för en undersökning, huruvida några

besparingar vore att vinna genom en omläggning av undervisningen. Såsom

från universitetens sida framhållits, är härvid att märka, att vid allmänna

läroverken respektive folkskoleseminarierna uppkommer en icke

obetydlig besparing, sammanlagt omkring 10,000 kronor, så länge ifrågavarande

universitetslektorer åtnjuta full tjänstledighet från sina ordinarie

tjänster. Den merutgift, som vållas statsverket genom den undervisning

vid universiteten, varom här är fråga, uppgår alltså till (25,K00— 10,000=)

i runt tal 10,000 kronor (med inräknande av universitetslektorernas för

närvarande utgående särskilda arvoden, 18,000 kronor). Frågan blir då den,

huruvida kostnaderna för undervisningen kunna nedbringas genom en omläggning

av undervisningen, som icke försämrar dess kvalitet.

Av vad från universiteten i Uppsala och Lund anförts framgår, att detta

svårligen är möjligt. Den arbetsuppgift, som föreligger, är alltför stor och

betydelsefull för att kunna vid universiteten på ett tillfredsställande sätt

tillgodoses genom sådana tillfälliga anordningar som vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, där väl kvalificerade lärarkrafter för närvarande

stå till förfogande.

Enligt de metodiska anvisningarna till undervisningsplanen för rikets

allmänna läroverk har modersmålsämnet fyra väsentliga arbetsuppgifter,

nämligen bibringande av litteraturkunskap, språkkunskap, muntlig framställningskonst

och skriftlig framställningskonst. Det rör sig alltså örn två

kunskapsområden och två färdigheter; ur det praktiska livets synpunkt äro

de två senare ingalunda mindre viktiga än de två förra. Modersmålslärarnas

utbildning för undervisningen i litteratur- och språkkunskap är av ålder

väl ordnad genom professurer i litteraturhistoria och nordiska språk.

Däremot har utbildningen för den andra sidan av modersmålsundervisningen

länge varit sämre tillgodosedd; i själva verket har den icke utan

fog kunnat betecknas som försummad. Det var för att råda bot härför,

som efter initiativ av ett antal universitetslärare och läroverkslärare universitetslektoraten

i svenska inrättades. Enligt från 1940 års skolutredning inhämtade

upplysningar har denna lektorsundervisning under de gångna

åren visat sig i hög grad gagnelig för läroverken, i det att de blivande lärarna

numera gå ut till sin verksamhet inom skolan med en grundlig utbildning

för den praktiska uppgiften att bibringa lärjungarna färdighet att

vårdat uttrycka sig i tal och skrift.

Jag finner mig alltså icke böra förorda kanslerns förslag örn undervisningens

omläggning utan tillstyrker, att de nuvarande lektoraten bibehållas,

varvid, på sätt jag förut anfört, de särskilda tilläggsarvodena dock böra

slopas men maximigränsen å andra sidan anpassas efter lektorslönerna vid

läroverken. För ändamålet bör sålunda beräknas ett belopp av vid Uppsala

universitet 13,100 kronor (+ 1,900 kronor) och vid Lunds universitet

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

12,700 kronor (+ 1,500 kronor). Beloppen böra dock icke fixeras utan betecknas

såsom förslagsvis beräknade.

Departementschefen har slutligen i likhet med kanslern och statskontoret

tillstyrkt, att vissa sedan budgetåret 1938/39 vid Lunds universitet gjorda

överskridanden av anslagsmedlen till ifrågavarande universitets lektorat

finge godkännas.

Utskottet får erinra, att 1935 års riksdag, för vilken förslag förelädes

örn inrättandet av ifrågavarande lektorat i sin skrivelse nr 162, uttalade,

att riksdagen icke ville motsätta sig, att ett försök anordnades med en

undervisning i modersmålet vid universiteten enligt vissa av dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet angivna riktlinjer, varigenom vissa

erfarenheter på detta område stöde att vinna. Riksdagen förutsatte härvid

att förordnanden å de ifrågasatta lektorstjänsterna meddelades endast för

en begränsad tid, tre år, samt att, därest fortsatt anslag för ändamålet för

tid efter utgåugen av sagda period skulle äskas av riksdagen, ett dylikt

anslagsäskände åtföljdes av redogörelse för de erfarenheter, som under den

gångna tiden kunnat göras.

Detta riksdagsuttalande är präglat av försiktighet och en viss tveksamhet

örn den föreslagna anordningens lämplighet. Ifrågavarande lektorstjänster

uppehållas fortfarande av samma innehavare, som från början förordnats

å befattningarna. Det synes kunna ifrågasättas om detta kan vara till

båtnad för undervisningen såväl vid universiteten som vid de läroanstalter,

där universitetslektorerna hava sina ordinarie anställningar. Genom dylika

långtidsförordnanden riskera nämligen lektorerna att förlora den levande

kontakten med skolarbetet och läroanstalterna berövas sina ordinarie lärarkrafter

på ett så betydelsefullt område som modersmålsundervisningens.

En omläggning av här ifrågavarande undervisning vid universiteten

enligt besparingsberedningens förslag, vilket kanslern för rikets universitet

icke ställt sig avvisande emot, skulle undanröja sist påtalade olägenheter

samt tillika medföra ett förbilligande av kostnaderna för undervisningens

upprätthållande. Utskottet, som funnit erfarenheten utvisa att nämnda

undervisning är av stort värde, anser sig likväl böra framhålla, att enligt

utskottets mening starka skäl tala för att ett förnyat övervägande från

Kungl. Maj:ts sida äger rum för utrönande av möjligheterna att omlägga

ifrågavarande undervisning efter de av besparingsberedningen angivna riktlinjerna.

Utskottet anser sig för nästa budgetår böra biträda departementschefens

förslag angående arvodenas bestämmande till omförmälda lektorer samt

har icke heller funnit något att invända mot att de vid Lunds universitet

gjorda överskridandena av anslagsmedlen till detta universitets lektorat

godkännas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

Lärarbefattningar i idrott vid statsuniversiteten.

Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseende innebär för Lunds universitets

vidkommande uppförande på universitetets stat av en lärarbefatt.

ning i idrott med ett arvode av 8,000 kronor och ifråga om Uppsala uni.

versitet höjning av arvodet till idrottsläraren från 5,000 kronor till 8,000

kronor. Befattningarna avses skola bli s. k. heltidstjänster.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Ändringar i universitetsbibliotekens organisation m. m.

För universitetsbiblioteket i Uppsala upptager personalförteckningen, bland

annat, en överbibliotekarie, fem förste bibliotekarier, därav fyra ordinarie

och en extra ordinarie, samt tio ordinarie andre bibliotekarier. Vid biblioteket

äro vidare anställda fem amanuenser med s. k. fasta arvoden. För

universitetsbiblioteket i Lund upptager personalförteckningen likaledes en

överbibliotekarie samt därjämte fyra ordinarie förste och sex ordinarie andre

bibliotekarier. Vid biblioteket äro vidare anställda tio amanuenser, av vilka

fyra inneha s. k. fasta arvoden. Amanuenserna vid universitetsbiblioteket

i Uppsala och sistnämnda fyra amanuenserna vid universitetsbiblioteket i Lund

uppbära årliga arvoden å 4,800 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg

samt i förekommande fall barntillägg. Därjämte utgår kristillägg till dessa

befattningshavare.

Förslag ha väckts dels örn viss omreglering av de med fast arvode förenade

amanuensbefattningarna vid universitetsbiblioteken, dels och om indragning

av vissa bibliotekarietjänster.

Omreglering av vissa amanuensbefattningar vid universitetsbiblioteken.

Departementschefen har förordat, att de amanuenser, vilka innehade s. k.

fasta arvoden å 4,800 kronor jämte därå löpande dyrtids- och kristillägg,

skulle erhålla extra ordinarie ställning i lönegraden Eo 18. Beträffande

barntillägg till dessa befattningshavare skulle bestämmelserna i kungörelsen

428/1939 angående barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

lända till efterrättelse. I samband med att anställningsformen för ifrågavarande

befattningshavare ändrades till extra ordinarie skulle deras tjänstgöringsskyldighet

utsträckas från 5 till 7 timmar dagligen. Med hänsyn

till den ökade arbetstiden skulle en amanuenstjänst vid vartdera universitetet

indragas i den mån nu befintlig amanuenspersonal avginge ur tjänst.

Indragning av vissa bibliotekarietjänster vid universitetsbiblioteken.

Vid anmälan av universitetens anslagsäskandcn för innevarande budgetår

tillstyrkte departementschefen, i anslutning till av kanslern framlagt förslag,

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

indragning vid första inträffande ledighet av dels en andre bibliotekariebefattning

vid universitetsbiblioteket i Uppsala, dels ock av en förste bibliotekariebefattning

vid universitetsbiblioteket i Lund. I två vid 1941 års riksdag

väckta motioner (I: 88 och II: 120) yrkades, att beslut om indragning av dessa

två tjänster icke måtte fattas vid nämnda års riksdag. Riksdagen uttalade

(skrivelse nr 280), att riksdagen vore ense med motionärerna, att anledning

saknades att redan då taga ställning till berörda bibliotekariebefattningars indragning.

Dessa tjänster folie nämligen under bestämmelserna i kungörelsen

den 3 januari 1941 (nr 5) angående återbesättande av vissa civila befattningar

i statens tjänst och finge således icke utan Kungl. Majlis medgivande vid

inträffande vakans återbesättas. Kungl. Majit hade alltså i sin hand att

lämna tjänsterna obesatta, och riksdagen utginge ifrån att så även komme

att ske, till dess riksdagen sattes i tillfälle att vid aktualisering av ifrågavarande

spörsmål taga ärendet under förnyat bedömande.

Sedan en andre bibliotekariebefattning vid universitetsbiblioteket i Uppsala

blivit ledig, föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 6 juni 1941 att

med åtgärder för återbesättande av nämnda befattning skulle anstå tills

vidare samt att vikarie å befattningen icke skulle förordnas. Tillika anbefallde

Kungl. Majit kanslern att i samband med anslagspetita för budgetåret

1942/43 taga under övervägande, huruvida befattningen borde bibehållas

å personalförteckningen eller indragas.

Kanslern har i anledning härav framhållit, att han icke funnit anledning

frångå sin tidigare uttalade uppfattning, att en indragning av befattningen

kunde ske utan alltför stora olägenheter för biblioteket, men att han dock

icke hade något att erinra mot att befattningen bibehölles å personalförteckningen

även under budgetåret 1942/43.

Besparingsberedningen har likaledes ansett, att den nu lediga andre bibliotekariebefattningen

vid universitetsbiblioteket i Uppsala borde indragas.

Beredningen har vidare föreslagit, att en förste bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket

i Lund skulle indragas i samband med nästkommande

ledighet å bibliotekariebefattning vid någotdera universitetsbiblioteket. Beredningen

har i sistnämnda avseende anfört.

Vid universitetsbiblioteket i Lund hade en av de fyra förste bibliotekariebefattningarna

tillkommit så sent som år 1938 Befattningen hade avsetts

för föreståndarskapet för handskriftsavdelningen. Samtidigt hade även inrättats

en andre bibliotekarietjänst samt anvisats medel till förstärkning av

bibliotekets icke-ordinarie arbetskrafter i övrigt. Så vitt nu kunde bedömas,

komme första ledighet inom förste bibliotekariegraden i Lund att inträffa

först 1948. Det kunde emellertid påpekas, att dessförinnan flera bibliotekarietjänster

i Uppsala bleve lediga genom innehavarnas inträde i pensionsåldern,

däribland under 1944 två förste bibliotekarietjänster. Ifrågasatt indragning

av en förste bibliotekarietjänst i Lund kunde sålunda genomföras

redan i samband med nämnda eller eljest inträffande ledigheter vid biblio
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 43

karietjänst i Uppsala genom att någon av de nuvarande förste bibliotekarierna

i Lund då förflyttades till Uppsala.

En dylik anordning syntes böra förordas, då det ur sakliga synpunkter

och under rådande förhållanden syntes möjligt att indraga en av förste

bibliotekarietjänsterna i Lund. Det kunde påpekas, att, enligt vad biblioteksledningen

under hand meddelat, bibliotekets samlingar vore fullständigt

uppordnade och katalogiserade. Biblioteket vore därför ic ke — såsom syntes

vara fallet vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteket i Uppsala —

tyngt av arbetsbalans.

Kanslern har i utlåtande över besparingsberedningens förslag — i likhet

med överbibliotekarien och det större akademiska konsistoriet i Uppsala —

hemställt, att den lediga andre bibliotekariebefattningen vid universitetsbiblioteket

i Uppsala måtte tills vidare behållas å personalförteckningen men

att tjänsten icke skulle återbesättas eller uppehållas genom vikarie. I fråga

om den föreslagna indragningen av en förste bibliotekariebefattning vid

universitetsbiblioteket i Lund har kanslern erinrat om statsutskottets vid

1941 års riksdag uttalande i anledning av då ifrågasatt indragning av en

förste bibliotekariebefattning vid samma universitet. I avgivna yttranden

hade överbibliotekarien och det större akademiska konsistoriet motsatt sig

beredningens förslag härutinnan.

Departementschefen har, under erinran, att han i fjol biträtt kanslerns förslag

örn indragning av ifrågavarande tjänster, förklarat sig icke ha funnit skäl

att frångå sin förra året intagna ståndpunkt. Departementschefen tillstyrkte

alltså dels att den ledigblivna andre bibliotekarietjänsten i Uppsala — vakanssatt

tills vidare genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1941 — från och

med den 1 juli 1942 skulle indragas och sålunda uteslutas ur personalförteckningen,

dels ock att beslut skulle meddelas av innebörd, att en förste

bibliotekarietjänst vid universitetet i Lund skulle indragas vid första inträffande

ledighet. Vad sistnämnda tjänst anginge, inträffade nästa ledighet

genom pensionering först år 1948, men ledighet kunde inträffa även av

annan anledning. Besparingsberedningen hade sålunda pekat på möjligheten

att förflytta en förste bibliotekarie till Uppsala vid nästa inträffande

vakans därstädes, vilken, såvitt nu kunde förutses, inträffade år 1944. För

egen del ville departementschefen därjämte framhålla, att en ordinarie förste

bibliotekarietjänst för närvarande vore ledig vid kungl, biblioteket. Departementschefen

hade för avsikt att utröna förutsättningarna för en förflyttning

till sistnämnda tjänst; denna fråga vore dock icke av beskaffenhet att böra

underställas riksdagen.

I de likalydande motionerna 1:90 och 11:63, vari yrkats avslag på förslaget

om indragning av eu förste bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket

i Lund, har anförts bland annat:

Genom en indragning komme handskrifts-, porträtt-, plansch- och kartavdelningarna

att bli utan kvalificerad föreståndare. Denna befattning hade

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

alltid ansetts vara av särskilt krävande beskaffenhet, och varken vid kungl,

biblioteket eller vid universitetsbiblioteket i Uppsala hade ifrågasatts annat

än att detta föreståndarskap skulle anförtros åt en tjänsteman med förste

bibliotekaries tjänstegrad. Detsamma borde gälla även örn Lund. Särskilt

vore att märka, att handskriftsavdelningen i Lund befunne sig i mycket

stark tillväxt.

Hur indragningen skulle komma att verka framginge enklast, örn man

jämförde de olika personalstaterna vid de tre stora biblioteken. Dessa vore

för närvarande:

Lund

Uppsala

kungl. bibi.

Överbibliotekarie

resp. riksbibliotekarie.................

1

1

1

Förste bibliotekarier....................

. . 4

4

4

» »på extra ordinarie stat . .

. . —

1

1

Andre bibliotekarier....................

. . 6

10

7

11

16

13

Av dessa föresloges, utom indragningen i Lund, en andre bibliotekarie

Uppsala och en extra ordinarie förste bibliotekarie vid kungl, biblioteket

tili indragning. Det sade sig självt, att en indragning av en ordinarie

förste bibliotekarietjänst måste för ett bibliotek verka svårare än indragning

av en lägre tjänst. Och denna indragning föresloges nu för Lunds del, som

redan förut vore sämre försett med arbetskrafter än de övriga biblioteken.

Vid bedömandet av behovet av arbetskraft vore en jämförelse mellan

universitetsbiblioteken lämpligast. Det borde då observeras, att Lunds universitet

företedde en utvecklingskurva, som vore i mycket kraftigt stigande,

i Lund hade t. ex. höstterminen 1907 inskrivits endast 922 studenter och

samma termin 1937 2,578 studenter. Studentantalet i Lund hade kommit

upp till paritet med Uppsala. Men arbetskraften vid Lunds universitetsbibliotek,

ursprungligen avpassad efter de i Lund rådande mindre förhållandena,

hade icke fått följa med universitetets utveckling.

I varje fall borde den rent formella synpunkten, att om en indragning

skedde på det ena stället måste en sådan också ske på det andra, ej få bli

avgörande, och framför allt då icke så, att den redan sämre tillgodosedda

institutionen drabbades förhållandevis hårdare än den redan bättre tillgodosedda.

En utjämning biblioteken emellan syntes snarare kunna anses rimlig,

och under sådana omständigheter borde skäl ej föreligga för en indragning

av en förste bibliotekarietjänst vid Lunds universitetsbibliotek. Möjligen

skulle dock kunna ifrågasättas, att tjänsten vid första ledighet provisoriskt

vakanssattes för att vid bättre tider åter förses med innehavare. Besparingen

bleve lika stor, men biblioteket förlorade icke tjänsten.

Universitetsbibliotekens biträdes- och vaktmäst ar per sonat.

I fråga om biträdespersonalen innebär Kungl. Maj:ts förslag, att i

samband med tjänsteförteckningsrevisionen vid vartdera universitetsbiblioteket

nyinrättas en befattning såsom kontorist i lönegraden A 9; i samband därmed

hava vederbörande anslagsposter till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal minskats med 3,300 kronor i fråga om Uppsalabiblioteket och med

3,000 kronor i fråga om Lundabiblioteket.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Med avseende å vaktmästarbefattningarna innebär Kungl. Maj:ts

förslag, att i samband med nämnda tjänsteförteckningsrevision av de fyra

vaktmästarna i lönegraden A 7 vid universitetsbiblioteket i Uppsala tre nedflyttas

till lönegraden A 6 och benämnas expeditiousvakter medan den fjärde

kvarstår i lönegraden A 7 under benämningen förste expeditionsvakt. Motsvarande

nedflyttning och ändring av benämningen föreslås beträffande universitetsbiblioteket

i Lund; nedflyttningen avser här två av bibliotekets tre

ordinarie vaktmästare. De nuvarande innehavarna av sålunda nedflyttade

tjänster föreslås överförda på övergångsstat. De i stället nyinrättade befattningarna

avses skola tillsättas allenast i den mån den på övergångsstat uppförda

personalen avgår från respektive tjänster.

I de likalydande motionerna I: 89 och II: 131, vari hemställts om anslagshöjning

för beredande av förbättrad löneställning åt de icke-ordinarie vaktmästarna

vid universitetsbiblioteket i Uppsala, har bland annat anförts:

För närvarande vore vid universitetsbiblioteket i Uppsala anställda sju

icke-ordinarie vaktmästare. Tre av dessa, vilka varit anställda under längre

tid, åtnjöte för närvarande lön såsom extra ordinarie befattningshavare i

lönegrad 5. Av de övriga åtnjöte två, vilka vore födda 1917 och 1920

samt anställts åren 1936 och 1937, ett årligt arvode av 1,250 kronor för år

samt två, vilka vore födda 1922 och 1921 samt anställts åren 1937 och

1939, ett månadsarvode av 72 kronor. A ifrågavarande arvodesbelopp utginge

icke några rörliga lönetillägg.

Avlöningarna till de icke ordinarie vaktmästarna bestredes från den i staten

upptagna anslagsposten »Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal»,

vilken anslagspost icke vore av förslagsanslags natur. Till följd av anslagets

otillräcklighet hade de icke-ordinarie vaktmästarna icke kunnat beredas

den löneställning, som svarade mot de dem åvilande arbetsuppgifterna. Att

detta även ur universitetets egen synpunkt vore mindre lämpligt vore konstaterat,

då möjligheterna för ett behållande av den lämpliga arbetskraften

därigenom försvårats. Det borde i detta sammanhang beaktas, att biblioteks

vaktmästarnas arbetsuppgifter vore av sådan beskaffenhet, att de först

efter en under mångårig anställning vunnen lokalkännedom samt förtrogenhet

med boksamlingarna kunde utföra de för bibliotekets verksamhet mest

betydelsefulla arbetsuppgifterna. Det hade vidare visat sig önskvärt att vid

befattningarnas nyrekrytering förvärva personer med någon yrkesskicklighet

såsom bokbindare. Detta kunde emellertid icke ske med de löner, som för

närvarande erbjödes vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Vid förhandlingar,

som förts med universitetets rektor, hade det också konstaterats, att

det vore ett gemensamt önskemål för universitetet och personalen, att arbetsvillkoren

för de vid biblioteket anställda icke-ordinarie vaktmästarna snarast

förbättrades. Med en avlöning av 72 kronor per månad torde, i en stad

med Uppsalas dyrhetsförhållanden, det vara ogörligt att utan stora försakelser

kunna existera, i all synnerhet då för tjänstens fullgörande krävdes

en arbetstid av 7 timmar per dag. Snara åtgärder vore följaktligen av behovet

påkallade. Några medel för ändamålet hade emellertid icke i statsverkspropositionen

äskats, och då anslaget för avlöning åt övrig icke-ordi
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

narie personal icke vore av förslagsanslags natur, torde möjligheter att åstadkomma

denna förbättring icke förefinnas med mindre riksdagen vidtoge de

härför erforderliga åtgärderna genom att höja det äskade anslagets belopp.

Vad beträffade den löneställning som borde beredas den vid universitetsbiblioteket

anställda icke-ordinarie vaktmästarpersonalen, syntes hänsyn böra

tagas till den prövning av frågan, som företagits av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga.

I anslutning härtill ansåge motionärerna sig sålunda

böra framställa yrkande om att de tre för närvarande i lönegrad Eo 5 placerade

samt de två, vilka åtnjöte årsarvode med 1,250 kronor, placerades

såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegrad Eo 6 samt att de två,

vilka åtnjöte månadsarvode med 72 kronor, bereddes anställning såsom extra

befattningshavare i lönegrad 6.

I en till utskottet från ecklesiastikdepartementet under hand överlämnad

framställning har civilförvaltning ens personalförbund hos Kungl. Majit hemställt

om vidtagande av åtgärder för beredande av förbättrad löneställning

för ifrågavarande vaktmästarpersonal vid universitetsbiblioteket i Uppsala.

Statskontoret har i avgivet yttrande i ärendet den 4 februari 1942 anfört

följande.

I anledning av föreliggande remiss finge statskontoret bringa i erinran,

att spörsmålet örn löneställningen för den icke-ordinarie vaktmästarpersonalen

vid universitetsbiblioteket i Uppsala varit föremål för prövning vid 1938

års riksdag. Såsom framginge av propositionen nr 218 (sid. 44) yttrade

nämligen chefen för ecklesiastikdepartementet med anledning av hemställan

från kanslern för rikets universitet om förändring av två vaktmästarbiträdesbefattningar

till extra ordinarie vaktmästartjänster i 5 lönegraden, att

den förebragta utredningen syntes giva vid handen, att de arbetsuppgifter,

som åvilade vaktmästarbiträdena, vore av den art, att han kunde giva sin

anslutning till förslaget att successivt omvandla de fyra befattningarna till

extra ordinarie tjänster. Departementschefen hade därför intet att erinra

mot att till en början två av dessa befattningar uppfördes såsom extra

ordinarie med lön i 5 lönegraden. Kungl. Maj:ts i enlighet härmed tor

riksdagen framlagda förslag föranledde icke någon erinran från riksdagens

sida.

I betraktande av vad som sålunda förekommit ville statskontoret icke

motsätta sig, att en förbättrad löneställning bereddes de nu med 1,250

kronor årligen avlönade vaktmästarbiträdena. I sådant avseende finge ämbetsverket

föreslå inrättandet av ytterligare en extra ordinarie befattning,

medan den återstående arvodestjänsten tillsvidare torde böra uppföras såsom

extra befattning. Vidkommande tjänsternas placering i lönegrad finge erinras,

att tjänsteförteckniugssakkunniga för expeditionsvakter vid bibliotek,

arkiv och museer föreslagit 6 lönegraden allenast i de fall, där krav på

kunnighet i bokbindning, enklare konservering eller dylikt regelmässigt upprätthölles.

Då beträffande ifrågavarande icke-ordinariebefattningar — såväl

redan befintliga som nu föreslagna — sådana kompetensfordringar icke

gällde eller torde böra uppställas, borde tjänsterna vara placerade i 5 lönegraden.

Vad anginge löneförmånerna åt de två biträden, vilka avlönades från en

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

till överbibliotekariens förfogande stående anslagspost, måste dessa givetvis

bliva beroende på överbibliotekariens bedömande. Någon höjning av posten

kunde icke tillstyrkas. Däremot torde — i anslutning till besparingsberedningens

förslag om indragning av ett vaktmästarbiträde vid kungl, biblioteket

— kunna övervägas att utan ändring av löneförmånerna begränsa

tjänstgöringstiden för nämnda biträden i Uppsala.

Slutligen finge statskontoret fästa uppmärksamheten vid att spörsmålet

om löneförbättring åt ifrågavarande vaktmästarpersonal behandlats jämväl

i motion (II: 131) till innevarande års riksdag. Måhända borde handlingarna

i förevarande ärende hållas tillgängliga för statsutskottet vid dess

prövning av motionen.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot den av departementschefen

föreslagna löneregleringen för amanuenserna vid universitetsbiblioteken.

Utskottet biträder jämväl departementschefens förslag örn indragning av

en ledig andre bibliotekariebefattning vid universitetsbiblioteket i Uppsala.

Vad beträffar frågan örn indragning vid första inträffande ledighet av en

förste bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket i Lund finner utskottet

med hänsyn till att detta bibliotek är sämre utrustat med arbetskrafter än

Uppsalabiblioteket ehuru studentantalet vid de två universiteten numera i

huvudsak torde vara lika stort en dylik åtgärd kunna ingiva vissa betänkligheter.

Utskottet är därför icke berett att förorda tjänstens avförande

från personalförteckningen. Den av departementschefen ifrågasatta besparingen

kan lika fullt uppnäs, därest såsom departementschefen antytt en

förflyttning av en förste bibliotekarie till motsvarande tjänst vid kungl,

biblioteket eller till universitetsbiblioteket i Uppsala äger rum och den därigenom

ledigblivna tjänsten i Lund tills vidare vakanssättes. Med vad sålunda

anförts torde motionerna I: 90 och II: 63 få anses besvarade.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majda förslag om inrättande vid ett

vart av universitetsbiblioteken av en befattning såsom kontorist i lönegraden

A 9.

Vad beträffar vaktmästarpersonalen vid universitetsbiblioteket i Uppsala

kan utskottet på av statskontoret anförda skäl icke tillstyrka det i motionerna

I: 89 och II: 131 framställda förslaget om vissa vaktmästares placering

i 6 lönegraden. Däremot har utskottet liksom statskontoret funnit,

att en förbättrad löneställning bör beredas de två vaktmästarbiträden, som

nu åtnjuta årsarvoden med 1,250 kronor. I sådant avseende förordar utskottet

inrättandet av en extra ordinarie befattning och en extra befattning,

båda i 5 lönegraden. Vidare anser utskottet, att jämväl de med månadsarvoden

å 72 kronor (för år 864 kronor) avlönade två vaktmästarbiträdena

böra tillerkännas något ökade löneförmåner. Utskottet föreslår, att arvodena

bestämmas till för en var av dessa biträden 1,250 kronor för år, vilket

belopp enligt vad utskottet inhämtat utgår till personal med i huvudsak

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

motsvarande arbetsuppgifter vid universitetsbiblioteket i Lund. Den av utskottet

sålunda förordade löneförbättringen beräknas medföra en kostnadsökning

av i runt tal 4,300 kronor, varav för rörligt tillägg 800 kronor.

Vissa frågor angående docentstipendier.

Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseende innebär dels överflyttning

från Kungl. Majit till kanslern för rikets universitet av beslutanderätten i

frågor om utdelande av docentstipendium under ett sjunde år, dels ock att

docentstipendiemedel icke skola vid vikariat för minst en termin anlitas för

utfyllande av arvode åt vikarier å ordinarie lärartjänster vid universiteten

och karolinska institutet utan i stället anslagsmedlen till vikariatsersättningar;

härigenom komme i dylika fall docentstipendiet att bli disponibelt för utdelning

till annan, därav förtjänt docent.

Utskottet, Kungl. Marits ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Höjd lönefyllnad åt professorn vid Uppsala universitet J. Nordström.

I de likalydande motionerna I: 167 och II: 169 har såsom redan i det

föregående angivits yrkats, att riksdagen måtte höja den nu med 1,200

kronor utgående lönefyllnaden till professorn J. Nordström till ett så stort

belopp, att Nordström erhölle lika stor effektiv avlöning som andra professorer

med ålderstillägg vid Uppsala universitet. Till stöd härför har anförts

i huvudsak följande:

Nordström vore innehavare av »Emilia och Gustaf Carlbergs professur i

idé- och lärdomshistoria». Den donation, som år 1932 för ändamålet gjorts,

hade ursprungligen avsett ett belopp av 350,000 kronor, så gott som helt

placerat i nominellt 338,000 kronor i Konungariket Sveriges Stadshypotekskassas

4112 procent obligationer av år 1927.

Beträffande professurens avlöningsförhållanden innehölle donationsbrevet

följande bestämmelser:

»Av årliga räntan å donationen, vilken av universitetet skall förvaltas

efter enahanda grunder som andra till detsamma donerade fonder, skall utgå

avlöning till professurens innehavare med samma belopp som nu är tillförsäkrat

professor i allmänhet vid universitetet eller 12,000 kronor örn året

med ett ålderstillägg å 1,000 kronor efter fem års tjänstgöring. Det skall

ankomma på universitetskanslern att efter framställning från universitetet

för varje år bestämma om och i vad mån därjämte avlöningsförmån, motsvarande

till övriga professorer utgående dyrtidstillägg, jämväl skall komma

innehavaren av förevarande professur till godo, liksom det skall ankomma

på universitetskanslern att efter framställning från universitetet bestämma

om och i vad mån löneförbättring framdeles, om löneförbättring kommer

professorerna i allmänhet till godo, må kunna ur räntemedlen beredas järn
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

väl innehavaren av denna professur. Vid prövningen av nu nämnda frågor

om dyrtidstillägg och om löneförbättring må iakttagas, att av den årliga

räntan på donationen alltid ett för tillgodoseende av framtida krav på donationen

lämpat belopp återstår för att läggas till kapitalet eller eljest besparas,

och att således hela ränteavkastningen icke åtgår till avlöningen. Skulle i

framtiden mot förmodan räntan å donationen så sjunka att det professorn

tillförsäkrade avlöningsbeloppet därmed icke kan bestridas, skall professorn

vara skyldig att underkasta sig den minskning i lön, som därav kan påkallas.

»

Vid denna tid hade donationens avkastning utgjort 15,210 kronor per år.

Emellertid hade under våren 1937 det obligationslån, i vilket donationsbeloppet

överlämnats, konverterats till ett obligationslån löpande med blott

3''A procent ränta. Den årliga ränteavkastningen hade härigenom nedgått

från 15,210 kronor till 10,985 kronor. Till dessa hade kunnat läggas årsräntan

på den besparing, som kunnat göras under de föregående åren, då

donationens ränteavkastning icke helt behövt tagas i anspråk för Nordströms

avlöning. Vid början av budgetåret 1938-—1939 hade denna besparing utgjort

25,695 kronor 63 öre, som efter en räntesats av 3’A procent årligen

avkastade omkring 885 kronor. Den sammanlagda ränteinkomsten av donationsmedlen

utgjorde alltså numera 11,820 kronor mot tidigare 15,210

kronor.

Följden av denna oförutsett stora nedgång i donationens avkastning hade

blivit, att räntemedlen icke längre varit tillräckliga för bestridandet av lönen

å 12,000 kronor och än mindre för utbetalandet av det Nordström från och

med år 1938 tillkommande ålderstillägget å 1,000 kronor och av det dittills

årligen beviljade dyrtidstillägget.

Efter därom av universitetsmyndigheterna framställd begäran framlade

Kungl. Majit för 1939 års riksdag förslag om lönefyllnad åt Nordström med

1,200 kronor, vilket förslag även bifölls av riksdagen.

Nordströms lön utginge alltså numera med 12,000 kronor jämte ålderstillägg

å 1,000 kronor. Därifrån avginge tjänste- och familjepensionsavdrag

å tillsammans 726 kronor 12 öre, vadan nettolönen vore 12,273 kronor

88 öre.

Fortfarande vore Nordström sålunda utan de dyrtids- och kristillägg, som

universitetets övriga professorer åtnjöte. Enligt nu gällande index uppginge

det förra till 2,184 kronor och det senare till 1,108 kronor 80 öre. Vidare

åtnjöte Nordström icke den provisoriska avlöningsförstärkning av 132 kronor

årligen och det tillägg för ett barn om 108 kronor årligen, vilka skulle

tillkomma honom vid jämställdhet med övriga professorer. Hans löneförmåner

"understege sålunda för närvarande med 3,532 kronor 80 öre övriga

professorers.

Med hänsyn till denna Nordströms i förhållande till övriga professorer

onekligen mycket ofördelaktiga ställning i lönehänseende syntes väl grundad

anledning föreligga att rikta en förnyad vädjan till riksdagen att för fram
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

tiden bevilja honom även dyrtids- och kristillägg samt provisorisk löneförstärkning

och barntillägg efter samma grunder, som gällde för universitetets

övriga professorer. Dyrtidstillägg och löneförbättring vore, såsom av det

föregående framgått, förutsatta i donationsbrevet, och dyrtidstillägg hade

årligen föreslagits av universitetet samt beviljats av kansler, så lange donationsfondens

avkastning medgivit detta. Oaktat donationsbrevets föreskrift

örn skyldighet för professurens innehavare att underkasta sig löneminskning

vid sjunkande ränteinkomst av donationsfonden hade riksdagen genom sitt

tidigare beslut om lönefyllnad principiellt visat sin beredvillighet att behjärta

• den genom räntelägets oförutsedda fall inträdda situationen. Detta riksdagens

partiella tillmötesgående av universitetets framställning om fullständig

lönefyllnad kunde under dåvarande förhållanden anses som en skälig kompromiss.

I betraktande av det närvarande tidsläget med fallande penningvärde,

tryckande dyrtid och växande skattebördor torde det dock numera

få anses billigt, att Nordström bereddes full likställighet i ekonomiskt avseende

med övriga professorer vid Uppsala universitet.

Varken det större akademiska konsistoriet i Uppsala eller kanslern för

rikets universitet hava i sina anslagsäskanden för nästa budgetår gjort framställning

om lönefyllnad åt professor Nordström. Vid sådant förhållande

och då denna fråga synes utskottet vara av natur att i första band böra

prövas av Kungl. Majit har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka bifall

till ifrågavarande motioner I: 167 och II: 169.

Inrättande av en personlig assistentbefattning i mykologi vid Uppsala

universitet åt S. Lundell.

I motionerna 1:32 oell 11:51, vari yrkats inrättande av en personlig

assistentbefattning i mykologi i lönegraden A 17 åt S. Lundell, har anförts

bland annat:

Seth Lundell vore född i Uppsala den 18 april 1892 och hade avlagt realskoleexamen

vid karolinska läroverket i Örebro år 1908. Under åren 1910

—1913 hade han varit förordnad som tjänsteman vid postverket, där emellertid

fast anställning omöjliggjorts på grund av lungsjukdom. Under

konvalescenttiden hade hans mykologiska intresse väckts.

Lundell vore en av världens främste kännare av hattsvampar. Sedan

mer än 25 år hade han ägnat sig åt studium av dessa. Lundell hade

aldrig varit fast knuten till någon vetenskaplig institution, men hans kunskaper

hade dock kunnat tagas i anspråk av den svenska vetenskapen.

Sålunda hade han i över 5 år anlitats av riksmuseets botaniska avdelning

för ordnande av Romells efterlämnade stora svampsamlingar. Genom att

frikostigt ställa material och erfarenheter till mykologiska kollegers förfogande

hade han också i hög grad främjat forskningen, varom talrika

publikationer av in- och utländska mykologer bure vältaligt vittnesbörd.

Även genom utgivna skrifter hade Lundell dokumenterats i navetenskapliga

kvalifikationer.

Sin tyngst vägande insats hade Lundell gjort som huvudutgivare av ett

exsickatverk, d. v. s. en samling konserverade svampar. Initiativet komme

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

från honom, och för att stödja hans plan hade år 1933 bildats en »Elias Frieskommitté»

under ordförandeskap av professor Rob. E. Fries, Stockholm. Till en

början hade kostnaderna för exsickatet kunnat bestridas med anslag från

Längmanska kulturfonden och stiftelsen Lars Hjertås Minne och år 1937

hade kommittén erhållit 25,000 kronor i lotterimedel. Exsickatet, vari hittills

1,100 nummer utdelats, distribuerades till Uppsala botaniska museum,

riksmuseets botaniska avdelning samt åtta ledande utländska museer. Mottagarna

hade alla betygat, att dess kvalitet vore osedvanligt hög. Det överträffade

alla liknande samlingar icke blott genom exemplarens riklighet

utan ock genom preparationens mönstergillhet, utförd som den vore med

en av Lundell själv utexperimenterad metod, som gåve vida bättre resultat

än något tidigare förfaringssätt.

Kommittén . hade kunnat lämna Lundell ett arvode på 3,000 kronor per

år, så länge lotterimedlen räckte (eller till den 1 juli innevarande år). Redan

i och för sig vore en sådan ersättning alltför ringa för en person av hans

kvalifikationer och ålder, men sedan dessa medel förbrukats, kunde inga

som helst inkomster garanteras honom. Lundell, som i snart 10 år ägnat

hela sin arbetskraft åt mykologien, hade för sitt livsuppehälle varit hänvisad

till nämnda arvode samt till de obetydliga ersättningar, varmed de

botaniska institutionerna kunnat honorera hans arbete i deras tjänst.

För att tillvarataga Lundells kapacitet hade därför en så extraordinär

åtgärd som inrättandet av en personlig befattning som assistent vid Uppsala

botaniska museum synts vederbörande universitetsmyndigheter väl

motiverad. Sålunda framförde kanslern för rikets universitet i sina riksdagspetita

till 1938 och 1939 års riksdagar förslag om inrättande av en

dylik befattning. Något förslag i ämnet hade emellertid icke av Kungl.

Majit förelagts riksdagen. Med hänsyn till att lotterimedlen bomme att

vara förbrukade innevarande år kunde ett lösande av frågan om beredande

av fastare anställning åt Lundell icke längre uppskjutas, om han överhuvud

skulle kunna bevaras åt den mykologiska forskningen. Under nuvarande

tidsförhållanden, då det vore av större vikt än någonsin, att landets alla

resurser tillvaratoges, syntes det särskilt betydelsefullt, att Lundells kapacitet

bleve räddad åt landet och forskningen, icke minst på grund av den praktiskt

ekonomiska betydelsen av hans kunskaper och forskningar.

Såsom i förevarande motioner erinrats hava vederbörande universitetsmyndigheter

tidigare vid olika tillfällen gjort framställning om inrättandet

av en personlig assistentbefattning åt Lundell. Kungl. Majit har emellertid

icke funnit sig böra förelägga riksdagen förslag i ämnet. Skäl synas otvivelaktigt

föreligga för att Lundells kapacitet tillvaratages för den vetenskapliga

forskningen på det speciella område, där han förvärvat en extraordinär

sakkunskap. Utskottet anser sig dock i nuvarande statsfinansiella läge icke

kunna tillstyrka att särskilda medel skulle anvisas för detta ändamål. Utskottet

vill emellertid ifrågasätta huruvida icke Uppsala universitet i avvaktan

på ändrade statsfinansiella förhållanden kan av till universitetets

förfogande stående medel draga försorg om att Lundell beredes skälig ersättning

för det av honom vid universitetet bedrivna arbetet. Med vad

sålunda anförts torde ifrågavarande motioner 1:32 och II: 51 få anses

besvarade.

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslagsberäkningar.

Under denna rubrik har departementschefen förutom anslagsberäkningar

för nästa budgetår och vissa i samband med tjänsteförteckningsrevisionen

föreslagna ändringar i personalförteckningen berört en framställning från

universitetskanslern, vari hemställts, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder

i syfte att arvodestagare vid universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstitutet,

på vilkas arvoden från och med innevarande budgetår dyrtidsoch

kristillägg ej utginge, måtte komma i åtnjutande av kristillägg. Framställningar

i ämnet hade gjorts av de större akademiska konsistorierna vid

universiteten på hemställan av vederbörande amanuensföreningar.

Från och med innevarande budgetår hade, erinrar kanslern, i fråga om

avlöningen till flertalet av de vid universiteten och karolinska institutet

samt tandläkarinstitutet anställda arvodestagarna — såväl innehavarna av

sådana befattningar, vilka vore att betrakta såsom bisysslor, som innehavarna

av sådana tjänster, vilka borde anses som vederbörandes huvudsakliga

sysselsättning — inträtt den ändringen, att dyrtidstillägg upphört att

utgå å arvodena. I stället hade arvodena uppräknats, i fråga örn bisysslor

med omkring 20 procent och beträffande huvudsysslor med cirka 25 procent.

De arvodestagare, vilka fortfarande åtnjöte dyrtidstillägg — klinikamanuenser,

docentstipendiater m. fl. — vöre berättigade att uppbära jämväl

kristillägg, utgörande en kompensation för den stegring av levnadskostnaderna,

som icke kompenserades genom det till 26 procent maximerade

dyrtidstillägget. .

Det syntes skäligt, att även de arvodestagare, som fatt sina arvoden uppräknade

på grund av bortfallande dyrtidstillägg och för vilka arvodesbefattningen

utgjorde den huvudsakliga sysselsättningen (d. v. s. de befattningshavare

vilkas arvoden uppräknats med cirka 25 procent) tillerkändes rätt

att uppbära kristillägg. De vore ju för sin utkomst huvudsakligen beroende

av arvodet i fråga.

Beträffande det av kanslern berörda spörsmålet har departementschefen

anfört:

Såsom förut erinrats har chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

förutsatt, att arvoden för s. k. huvudsysslor även i år skola höjas

med0 hänsyn till den fortsatta levnadskostnadsstegrmgen; höjningen borde

i allmänhet beräknas efter 5 procent med lämplig avrundning uppåt. Denna

nya arvodesreglering avser för universitetens, karolinska institutets och tandläkarinstitutets

del just de kategorier arvodestagare, vilka innefattas i kanslerns

förutnämnda hemställan om beredande av kristillägg åt viss arvodespersonal.

Då denna personals önskemål om fortsatt kompensation för levnadskostnadsstegringen

sålunda kommer att till viss del tillgodoses, lärer

kanslerns förslag icke böra föranleda någon ytterligare åtgärd. I det

följande kommer jag att förorda av arvodesreglenngen betingad höjning

av vederbörande anslagsposter. Jag har därvid utgått ifrån att endast de

arvoden som i fjol uppräknades med omkring 26 procent, d. v. s. så

kallade ''huvudsysslearvoden, skola bli delaktiga av den nya arvodesregle
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

ringen. Liksom i fjol torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att på förslag

av kanslern fastställa de nya arvodena med beaktande av de av chefen

för finansdepartementet angivna grunderna för arvodesregleringen.

I de likalydande motionerna 1:122 och 11:182 hävdas, att den föreslagna

höjningen med 5 procent icke i tillräcklig grad tillgodosåge amanuensernas

och assistenternas vid universitetsinstitutionernas och karolinska institutets

intressen sedan kristillägget numera stigit till 12 procent. Motionärerna yrka

därför, att nämnda befattningshavare måtte tillerkännas kristillägg.

I motionen 1:31 framhålla såsom angeläget, att en omprövning av professors

sätt att idka privat verksamhet kommer till stånd, varvid hänsyn

måste tagas till samtliga på frågan inverkande förhållanden samt de möjligheter

som funnes att dels begränsa de akademiska lärarnas rätt till annan

verksamhet, dels skapa möjlighet till dispens från dessa förbud i de fall,

då denna verksamhet ej kunde antagas i avsevärd grad hindra dem att

ägna sig åt sin lärargärning, eller då en begränsning i övrigt skulle giva

anledning till icke önskvärda konsekvenser.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår komma de i motionerna

1:122 och II: 182 omförmälda befattningshavarna att erhålla viss kompensation

för levnadskostnadernas stegring genom den av departementschefen

angivna arvodesregleringen. Utskottet anser sig med hänsyn till konsekvenserna

icke kunna tillstyrka att såsom i motionerna påyrkats kristillägg skulle

utgå till dessa befattningshavare utan ansluter sig till departementschefens

förslag. Det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att i första hand pröva

huruvida arvodestagare anses böra beredas kompensation för levnadskostnadsstegringen

enligt samma regler som den under vederbörande avlöningsreglementen

inordnade personalen eller om ytterligare höjning av arvodesbeloppen

framdeles på grund av dyrtiden befinnes befogad. Utskottet

förutsätter att dessa spörsmål äro föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

På grund av vad sålunda anförts anser utskottet ifrågavarande

motioner I: 122 och 11:182 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vad angår det i motionen 1:31 framställda yrkandet vill utskottet framhålla,

att enligt vad utskottet har sig bekant är frågan om universitetsprofessorernas

inordnande i det civila avlöningsreglementet föremål för utredning

av 1939 års tjänsterevisionssakkunniga. Det torde kunna antagas, att

den i motionen berörda frågan därvid kommer att upptagas till närmare

prövning. Utskottet finner vid sådant förhållande anledning saknas att i

enlighet med vad i motionen yrkats hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning

i ämnet. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen 1:31 få anses

besvarad.

Vad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda under denna punkt anfört

hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 89 och II: 131 ävensom med avslag å

motionerna I: 167 och II: 169 samt I: 122 och II: 182,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga ändringar i kungörelsen

den 6 juni 1925, nr 211, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942 förordat;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala

universitets samlingar och inrättningar m. m. samt i personalförteckningen

för universitetets egendoms- och skogsförvaltning,

som föranledas av vad departementschefen i

nämnda statsrådsprotokoll förordat ävensom av den förutnämnda

tjänsteförteckningsrevisionen;

c) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1942/43, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspen
ningar

kronor 859,600

Avgå pensionsav
drag

» 51,300 kronor 808,300

Avlöningsstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

...... ........kronor 48,400

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis ... » 10,000 kronor 866,700

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . . kronor 515,400

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän..................... » 1,500

Anm.: Från förestående anslagspost skola till

förste underläkaren å medicinska kliniken och förste

underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående

hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1,423,900

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 392,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.......... » 21,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

........................ » 127,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... > 72,766

Summa kronor 613,466

Sammandrag :

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,423,900

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . »_613,466

Summa kronor 2,037,366

Särskilda uppbördsmedel:

--— —---------kronor 26,866

Nettoutgift kronor 2,010,500;

d) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl. ävensom i

de till sagda avdelning I. hörande anmärkningar, som föranledas

av vad departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll

anfört;

e) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,010,500 kronor.

II. att motionerna I: 32 och lii 51 samt I: 31 må anses

besvarade med vad utskottet hör ovan anfört.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

57:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 60, sid. 178), vilket innebär en anslagshöjning med 47,000

kronor, föranledd av de stegrade bränslekostnaderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 255,000

kronor.

58:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 179 och 180), vilket innebär en anslagshöjning

med 5,000 kronor, föranledd av ökade kostnader för avlöning åt städpersonal,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

430,000 kronor.

59:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Kungl. Majit har (punkt 62, sid. 181 och 182) föreslagit

riksdagen att till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 105,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 10,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att det syntes erforderligt att för nästa

budgetår anvisa medel till vissa inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket

i Uppsala. Enligt vad departementschefen inhämtat, kunde den

utgiftsökning, som förorsakades härav, i viss mån kompenseras genom en

tillfällig sänkning av nu förevarande anslag med 10,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår icke vilka inskränkningar som

äro avsedda att vidtagas för ernående av den föreslagna anslagsminskningen

å 10,000 kronor. Då emellertid bibliotekets ledning enligt vad utskottet

under hand erfarit biträtt detta förslag synes intet vara att erinra mot att

förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med 105,000 kronor. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 105,000 kronor.

60:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid.

182—184) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredningsarbeten

m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

61:o) Uppsala universitet: Anskaffande av vetenskaplig utrustning

för institutionen för fysiologisk botanik. I enlighet nied Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, sid. 184 och 185) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Anskaffande av

vetenskaplig utrustning för institutionen för fysiologisk botanik

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

62-.o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 65,

sid. 185—189) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranleddes av vad departementschefen

förordat, ävensom av den förutnämnda tjänsteförteckningsrevisiouen;

dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43, erhålla ändrad

lydelse på sätt av departementschefen angivits; dels bemyndiga Kungl.

Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat

hörande särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranleddas

av vad departementschefen i det föregående anfört; dels ock till Lunds

universitet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

1,776,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

56:o) omförmälda motionerna I: 90 och II: 63 ävensom de under samma

punkt avgivna motionerna I: 122 och II: 182 samt I: 31, såvitt desamma

avse jämväl Lunds universitet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 25,800 kronor. De

organisatoriska och andra förändringar, som föranleda nämnda anslagshöjning,

framgå av den under punkten 56:o) lämnade redogörelsen. Härutöver

må erinras, att förutnämnda tjänsteförteckningsrevision även för Lunds

universitets vidkommande ansetts böra föranleda nyinrättande vid biblioteket

av en tjänst såsom kontorist i lönegraden A 9.

Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 56:o) anfört och

föreslagit får utskottet, som icke funnit något att erinra mot de av departementschefen

här framlagda kostnadsberäkningarna, men vill förorda, att

att kansliet och räntekammaren vid Lunds universitet av praktiska skäl i

personalförteckningen upptagas under gemensam rubrik, hemställa,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m., som

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

föranledas av vad utskottet i det föregående förordat, ävensom

av den förutnämnda tjänsteförteckningsrevisionen;

b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1942/43, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar

kronor 798,800

Avgå pen
sionsav
dragm.

m. > 64,500 kronor 734,300

Avlöning sstater.

b. Alderstillägg, förslagsvis

..............kronor 42,800

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis. . . . > 10,000kronor 787.100

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t . .........kronor 543,700

Summa kronor 1,342,900

Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................kronor 285,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 14,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... . » 90,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.... » 48,561

Summa kronor 438,861

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,342,900

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . » 438,861

Summa kronor 1,781,761

Särskilda uppbördsmedel:

— — — — —--------kronor 5,761

Nettoutgift kronor 1,776,000;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942 anfört;

d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 1,776,000 kronor.

II. att motionerna I: 90 och II: 63 må anses besvarade

med vad utskottet under punkten 56:o) i det föregående

anfört.

63:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förs ag (punkt 66, sid. 189), vilket innebär en huvudsakligen av höjda

bränslekostnader föranledd anslagshöjning med 26,600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 129,800

kronor.

64:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 189 och 190), vilket innebär en av konsumerandet

av vissa reservationer betingad anslagshöjning med 1,700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

266,000 kronor.

65:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, sid. 190),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 106,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

66:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 69) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

67:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 70, sid. 191), vilket innebär en av

de höjda bränslepriserna betingad anslagshöjning med 7,800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 52,000 kronor.

68:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 71, sid. 191 och 192), vilket innebär

en anslagshöjning med 2,000 kronor, föranledd av det förra året fattade

beslutet om förstatligande av de till Konung Gustav Vis jubileumsklinik

hörande forskningsavdelningarna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 101,000 kronor.

69:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och ookbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

72, sid. 192), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

70:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 73) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

71:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Omkostnader. Universitetssjukhus: Bidrag till

akademiska sjukhuset 1 Uppsala. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna

74 och 75) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

72:o) Universitetssjukhus: Bidrag till utrustning m. m. för kvinnokliniken

vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 76, sid. 195 och 196), vilket innebär anvisande av 275,000

kronor till utrustning m. m. för kvinnokliniken vid ifrågavarande sjukhus,

beträffande vilken Kungl. Maj:t i annat sammanhang äskat ett av utskottet

likaledes i annat sammanhang tillstyrkt anslag för vissa byggnadsarbetens

fullbordande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till utrustning

m. m. för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i

Uppsala för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 275,000 kronor.

73:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77,

sid. 196), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1942/43

anvisa ett anslag av 190,000 kronor.

74:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 196—

201), vilket innebär en av stegrade driftskostnader betingad anslagshöjning

med 50,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1942/43

anvisa ett anslag av 485,000 kronor.

75:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid.

201 och 202), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1942/

43 anvisa ett förslagsanslag av 68,300 kronor.

76:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna

vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Kungl. Maj:t bar (punkt

80, sid. 202 och 203) föreslagit riksdagen att till Universitetssjukhus: Nedsättning

i vissa fall av vårdavgifterna vid S:t Görans sjukhus i Stockholm

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget är avsett att säkerställa tillgången

till för undervisningen erforderligt patientmaterial vid karolinska institutets

klinik för hudsjukdomar, där den enda undervisningen inom landet i detta

ämne bedrives samt avsett utt användas till nedsättande av legosängsavgif
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ten för obemedlade eller mindre bemedlade sjuka med hemort utom Stockholm.

Statsanslag utgår nu till liknande ändamål vid akademiska sjukhuset

i Uppsala och vid karolinska institutets pediatriska klinik.

Beträffande behovet av anslag till förevarande ändamål har lärarkollegiet

vid karolinska institutet anfört bland annat:

Framställningen föranleddes av att beläggningen av hudsjuka på institutets

till nämnda sjukhus förlagda dermato-syfilidologiska klinik avsevärt nedgått

på grund av att legosängsavgifterna undergått en kraftig höjning, särskilt

för icke stockholmare. Härigenom hade tillströmningen av hudsjuka landsortspatienter

till men för undervisningen i betydande mån minskat.

Klinikföreståndaren, professorn Strandberg, hade anfört, att den av Stockholms

stads myndigheter till 10 kronor om dagen höjda vårdavgiften för

salsplatser på hudkliniken för patienter med hemort utom Stockholm

omöjliggjort intagning av ett stort antal sådana patienter, vilka sökt inträde

vid kliniken. Härigenom hade kliniken berövats ett synnerligen värdefullt

undervisningsmaterial. Från rent mänsklig synpunkt vore det upprörande,

att landets största specialklinik för hudsjukdomar av ekonomiska skäl nödgades

avvisa medellösa eller ekonomiskt dåligt ställda patienter med pemphigus,

mycosis fungoides etc., d. v. s. allvarliga fall, som verkligen behövde

specialvård, särskilt när sådan icke kunde erhållas i hemorten.

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat utgå legosängsavgifterna år 1942

å allmän sal för utomlänspatienter vid landstingens lasarett — utom vid tre,

där avgiften utgör 7 kronor, och ett, där avgiften uppgår till 8 kronor -—

med 6 kronor och därunder. Vid Uppsala läns och Malmöhus läns lasarett,

vilka i likhet med den dermato-syfilidologiska kliniken vid S:t Görans

sjukhus i Stockholm äro undervisningssjukhus, äro avgifterna fastställda

till respektive 4 kronor 50 öre och 5 kronor 65 öre. Vid jämförelse med

dessa avgifter ställer sig den av Stockholms stad bestämda motsvarande

avgiften påfallande hög. Det måste betecknas såsom beklagligt ur såväl

undervisnings- som humanitär synpunkt att avgifter av denna storleksordning

tillämpas vid landets enda specialklinik på ifrågavarande område.

Då Stockholms stad drager fördel av att den medicinska undervisningen är

förlagd till ifrågavarande klinik, borde givetvis skälig hänsyn tagas till detta

förhållande vid vårdavgifternas bestämmande. För att i någon mån motverka

den konstaterade nedgången i patientantalet å hudkliniken vid S:t

Görans sjukhus anser utskottet sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i

vissa fall av vårdavgifterna vid S:t Görans sjukhus i Stockholm

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 4,000

kronor.

77:o) Gemensamma universitetsändam&l: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologl

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

81, sid. 204), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 12,600 kronor.

78:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, sid. 204 och 205), vilket

innebär uppförande för första gången av anslag till förevarande ändamål,

tidigare tillgodosett genom i annan ordning anvisade anslagsmedel, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 7,500 kronor.

79:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83,

sid. 205 och 206), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

80:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 84, sid. 206), vilket innebär en av väntad minskning av medelsåtgången

föranledd anslagssänkning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 15,000

kronor.

81:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 85, sid.

206—209), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska medilco-kirurgiska institutet för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 184,700 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

82:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund.

Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, sid.

210), vilka innebära anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala

och Lund ett anslag av 10,000 kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 35,000 kronor.

83:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majit förslag (punkt 87, sid. 210 och 211), vilket innebär en anslagshöjning

med 900 kronor, betingad av löneklassuppflyttningar och den förut omnämnda

arvodesregleringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets

chef, tillika professor i rasbiologi

vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings
penningar.

.........kronor 12,000

Anm,.: Av detta belopp utgöra

8,000kronor lön och4,000kronor

tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg........ » 1,000

Anm.: Ålderstillägget utgår

efter 5 års tjänstgöring;_

Summa kronor 13,000

Avgår pensionsavdrag, förslagsvis

............ »_800 kronor 12,200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t, förslagsvis......... » 10,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 19,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.....''...... »_3,000

Summa kronor 45,600;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 45,600 kronor.

84:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. Rasbiologiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88,

sid. 211 och 212), vilket innebär en höjning av omkostnadsanslaget med

600 kronor till följd av högre bränslekostnader samt i övrigt oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 7,800 kronor;

b) till Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 17,000 kronor.

85:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 89, sid. 212 och 213), vilket innebär en i samband

med tjänsteförteckningsrevisionen vidtagen förändring av de fyra laboratorstjänsterna

i lönegraden A 22 till extra ordinarie tjänster i lönegraden Eo 24

samt ändrad benämning av en vaktmästartjänst, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för farmacevtiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .........................kronor 35,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 12,550

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............''.............. » 35,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10,850

Summa kronor 94,300;

c) till Yarmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 94,300 kronor.

86:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. Farmacevtiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 90,

sid. 213 och 214), vilket innebär en höjning med 4,000 kronor av omkostBihang

till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 8.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

66 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nadsanslaget och en minskning med 200 kronor av materielanslaget, hemställer

utskottet,

att rikdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Farmacevtiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 18,500 kronor;

b) till Farmacevtiska institutet: Materiel m. rn. ett reservationsanslag

av 2,500 kronor.

87:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 214 och 215), vilket innebär en av löneklassuppflyttningar

betingad anslagshöjning med 1,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1942/43, höja den i avlöningsstaten för ortnamnskommissionen

uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal med 1,000 kronor till 21,500 kronor

och till följd härav avlöningsstatens slutsumma med likaledes

1,000 kronor till 26,100 kronor;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 26,100 kronor.

88:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

92, sid. 215 och 216) föreslagit riksdagen att till Ortnamnskommissionen:

Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion (1:128), vari, såvitt nu är i

fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förevarande anslag skall

utgå med 4,700 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis framförda

yrkandet, hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 kronor, varav

för övriga expenser 300 kronor. Ortnamnskommissionen har för detta ändamål

hemställt om en höjning med 1,000 kronor från 2,100 kronor till 3,100

kronor. Till stöd härför lia åberopats de höjda priserna på papper m. fl.

förbrukningsartiklar och ökade portokostnader, ävensom nödvändigheten att

fortsätta anskaffningen av förvaringsskåp för nytillkomna samlingar och

inbindningen av bokbeståndet. Universitetskanslern har tillstyrkt framställningen,

men departementschefen har inskränkt sig till att förorda en höjning

med allenast 300 kronor med hänsyn till prisstegringarna.

Utskottet anser sig i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna tillstyrka

en höjning av förevarande anslag med högre belopp än det av Kungl. Maj:t

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 67

föreslagna. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag och ställer sig

avvisande till det i motionen I: 128 framställda yrkandet, så vitt nu är i

fråga.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och avslag å motionen 1:128, så vitt nu är i fråga, till

Ortnamnskommissionen: Omkostnader för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 4,000 kronor.

89:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. Kungl. Majit har (punkt 93, sid. 216 och 217) föreslagit

riksdagen att till Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning

av vetenskapligt material för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående

punkt omförmälda, av herr Fredrik Ström väckta motionen I: 128,

vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att förevarande

anslag måtte utgå med 15,000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ortnamnskommissionen

hemställt om en höjning med 3,000 kronor av de nu med 7,000

kronor utgående anslagsmedlen till tillfälliga vetenskapliga medarbetare,

vilken anslagshöjning dock avstyrkts av kanslern och departementschefen.

Med hänsyn till den återhållsamhet, som betingas av rådande statsfinansiella

förhållanden, avstyrker utskottet det i motionen 1:128, så vitt nu är

i fråga, gjorda yrkandet och ansluter sig till Kungl. Majits förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionen 1:128, så vitt nu är i fråga, till

Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

90:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 94, sid. 218),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva or tnamnsundersökning ar, för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 95, sid. 218—221), vilket innebär dels förändring av tjänsten

såsom föreståndare för folkminnesarkivet i Uppsala från arvodesbefattning

(arvode 9,800 kronor) till extra ordinarie befattning i lönegraden Eo 26, dels

ock en anslagshöjning med 1,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i personalförteckningen för landsmålsarkiven under

rubriken Landsmålsarkivet i Uppsala från och med budgetåret

1942/43 uppföra en befattning såsom föreståndare

för folkminnesavdelningen i lönegraden Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal kronor 91,500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... * 13.000

Summa förslagsanslag kronor 104,500;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 104,500 kronor.

92:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 96, sid. 221), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 7,800 kronor.

93:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, sid.

221 och 222), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

94:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 98, sid. 222), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 5,000

kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

95:o) Understödjande av svensk folkminnesforskning. Kungl. Maj:t

har (punkt 99, sid. 222) föreslagit riksdagen att till Understödjande av

svensk folkminnesforskning för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

28,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning, d. v. s. anvisande

av 9,600 kronor till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola och 19,100 kronor till Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion

(1:66), vari hemställts, att anslaget till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för arbetsåret 1942/43 upptages till 12,000 kronor;

dels ock en likaledes inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt

motion (I: 96), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja bidraget till

Hyltén-Cavallius-stiftelsen i Lund med 2,400 kronor eller från föreslagna

19,100 kronor till 21,500 kronor.

Beträffande vad motionären anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna.

Den i motionerna I: 66 och I: 96 föreslagna anslagshöjningen av förevarande

anslag anser sig utskottet under nu rådande förhållanden icke kunna

biträda. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet

anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 66 och I: 96, till Understödjande

av svensk folkminnesforskning för budgetåret 1942/

43 anvisa ett anslag av 28,700 kronor.

96:o) Bidrag till rådet för bygdekultur. I en inom första kammaren

av herr Fredrik Ström m. fl. väckt motion (I: 129) har hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1942/43 till rådet för bygdekultur anvisa ett

anslag å 10,000 kronor.

Rådet för bygdekultur hade, framhålles i motionen, bildats år 1941.

Såsom ledamöter hade ingått bland annat det övervägande flertalet av de

institutioner och organisationer, som vore verksamma inom det ifrågavarande

arbetsområdet. Rådets uppgift vore enligt dess stadgar att främja

forskning, vård, upplysning och fostran med avseende å svenskt folkliv,

svenska folk- och kulturminnen, landsmål och ortnamn samt naturminnen

ävensom därmed förbundna intressen. Särskilt tillkomme det rådet att

främja och stödja den verksamhet som bedreves av de till rådet anslutna

organisationerna och övriga ledande krafter, som i vårt land verkade för

forskning, värn och upplysning rörande svensk folkkultur och natur, samt

befordra samarbetet dem emellan och att hos allmänheten väcka och underhålla

intresse och ansvarskänsla för vårt folkliga kultur- och naturarv.

Utskottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Rådet vöre sålunda avsett att vara en enande och stödjande sammanslutning,

som skulle bedriva sin verksamhet utan intrång i den självständighet

som borde tillkomma de befintliga organisationerna.

På grund av statsfinansiella skäl har utskottet sett sig nödsakat att ställa

sig avvisande till åtskilliga krav på ökade anslagsmedel till ändamål av

synnerligen behjärtansvärd karaktär. Med hänsyn härtill finner utskottet

sig icke kunna biträda det i förevarande motion 1:129 framställda förslaget,

vilket innebär uppförande på riksstaten av ett anslag till ett helt nytt

ändamål. Utskottet hemställer alltså,

att ifrågavarande motion I: 129 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Tekniska högskolor.

97:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 1.00, sid. 223—235) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1942/43, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels ock till Tekniska

högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 1,153,600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga örn personalförteckningen innebär, att i samband

med tjänsteförteckningsrevisionen bibliotekarien uppflyttas från lönegraden

A 22 till lönegraden A 24 och kameralbiträdet från lönegraden A 8

till kontorist i lönegraden A 9.

Ifråga örn avlöningsstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag å ena sidan en

utgiftsminskning med 66,700 kronor men å andra sidan vissa utgiftshöjningar

å tillhopa 40,300 kronor, varför en nettominskning av 26,400 kronor uppkommit.

Utgiftsminskningen har i främsta rummet uppkommit genom att

terminsavgifterna för nästa budgetår beräknats öka med ett belopp av

15,000 kronor, varjämte den fond, vari överskott på terminsavgifterna uppsamlas,

ansetts kunna tillfälligt tagas i anspråk med ett belopp av 50,000

kronor. Bland utgiftsökningarna märkas i främsta rummet inrättande av

en laboratorst jaust i fysik (8,700 kronor), inrättande av två nya befattningar

såsom laboratorievaktmästare i lönegraden Eo 7 (7,800 kronor) samt reglering

i enlighet med av chefen för finansdepartementet angivna grunder

av vissa arvoden (16,200 kronor). I samband med nämnda arvodesreglering

har departementschefen anfört:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

I detta sammanhang erinrar jag, att arvodena till speciallärare från och

med innevarande budgetår omreglerats genom inarbetande i de av Kungl.

Majit fastställda arvodesbeloppen av dessförinnan utgående dyrtidstillägg.

Härvid lia de arvoden lämnats utanför omregleringen, på vilka dyrtidstilllägg

icke utgick vid tidpunkten för omregleringens genomförande på grund

av gällande maximeringsföreskrifter, vilket var fallet beträffande tillhopa

13 speciallärararvoden. Dessa arvoden ha fastställts till sina gamla belopp.

Samtidigt har Kungl. Majit emellertid föreskrivit, att i den mån nuvarande

innehavare avgå och nya innehavare förordnas, arvodena i stället skola

utgå med vissa högre belopp (jfr statsliggaren, sid. 476). Höjningen uppgår

för ifrågavarande arvoden till sammanlagt 6,500 kronor. Då arvodesposten,

vilken är maximerad, icke är beräknad så, att den förslår till

gäldande av de högre arvodena, har Kungl. Majit tillika förklarat Sig vilja,

efter framställning av högskolans styrelse, anvisa ytterligare medel för

ändamålet, därest till följd av lärarutbyte de högre beloppen skulle komma

att utgå och de för speciallärare anvisade medlen därigenom bli otillräckliga.

Därest riksdagen icke framställer erinran däremot, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att medgiva överskridande av vederbörande anslagspost

med högst det belopp, som av nu nämnda anledning kan behöva

anvisas utöver det i avlöningsstaten upptagna beloppet. På motsvarande

sätt torde få förfaras beträffande speciallärararvodena vid Chalmers tekniska

högskola.

Kungl. Majits förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

annan erinran, än att utskottet uppmärksammat att Kungl. Majit för innevarande

budgetår meddelat beslut om reglering av vissa arvoden till speciallärare,

för vilken åtgärd medel icke beräknats i avlöningsstaten för tekniska

högskolan i Stockholm. Utskottet vill emellertid icke motsätta sig att Kungl.

Majit i förekommande fall medgiver överskridande av vederbörlig anslagspost,

därest så skulle av angivna anledning befinnas erforderligt.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1942 angivna ändringar i personalförteckningen

för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 650,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.......... > 246,500

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

........................ kronor 491,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ »_95,500

Summa kronor 1,483,600

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande .........kronor 330,000

Nettoutgift kronor 1,153,600;

*

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,153,600 kronor.

98:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 236 och 237), vilket innebär en

anslagshöjning med 81,000 kronor, huvudsakligen betingad av högre bränsleoch

städningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 347,000 kronor.

99:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 237 och 238), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 457,700 kronor!

100:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 103, sid. 238 och 239), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

101:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, sid. 239), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Stipendier för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

11,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

102:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, sid.

239—241), vilket innebär anvisande av 200,000 kronor till inredning och

utrustning av nybyggnaden för gjuteriteknik m. m. för vars fullbordande

Kungl. Majit i annat sammanhang äskat ett av utskottet likaledes i annat

sammanhang tillstyrkt slutanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

103:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 106, sid. 241—252) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj4 att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1942/43; dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1942/43; dels ock till Chalmers tekniska högskola:

Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 406,000

kronor.

Kungl. Majits förslag innebär i fråga örn personalförteckningen

följande i samband med den förutnämnda tjänsteförteckningsrevisionen

vidtagna förändringar, nämligen:

dels uppfattning av professorerna från lönegraden A 28 till likställighet

med professorerna vid bland annat tekniska högskolan i Stockholm, d. v. s.

till lönegraden A 30,

dels uppfattning av kamreraren från lönegraden Eo 22 till ordinarie

ställning i samma lönegrad, d. v. s. A 22; i samband härmed förutsättes,

att med befattningen definitivt förenas skyldighet att ombestyra sekreterargöromålen

vid högskolan,

dels ock uppfattning av bibliotekarien från lönegraden Eo 21 till ordinarie

ställning i lönegraden A 24.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat att styrelsen för

Chalmers tekniska högskola hemställt om inrättande av två nya professurer,

nämligen en i elektrisk anläggningsteknik och en i teleteknik och tillämpad

elektronfysik. Motsvarande speciallärartjänster skulle samtidigt bortfalla.

Departementschefen har emellertid ställt sig avvisande till detta förslag.

Beträffande professuren i teleteknik och tillämpad elektronfysik har departementschefen

därvid åberopat de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen,

vilka funnit frågan om professurens inrättande oell vad därmed

äger samband böra underkastas ytterligare prövning. I fråga om den föreslagna

professuren i elektrisk anläggningsteknik, vilken tillstyrkts av nämnda

sakkunniga har departementschefen anfört:

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8,

Utskottet.

Med hänsyn till elektroteknikens allt mångsidigare användning och för

samhället allt större betydelse tala onekligen stärka skäl för en förstärkning

av undervisningen i dithörande ämnesgrenar. Jag finner mig emellertid icke

på grundval av den föreliggande utredningen beredd att taga ställning till

ifrågavarande förslag. För att den sakkunskap, som representeras av en

professur i ett så specialiserat ämne som elektrisk anläggningsteknik, skall

kunna utnyttjas i önskvärd utsträckning, torde erfordras tillgång till en modernt

utrustad institution, vilket i sin tur kräver betydande anläggnings- och

inredningskostnader. Jag erinrar, att framställningar föreligga för tekniska

högskolans i Stockholm vidkommande örn iordningställande av dylika

laboratorielokaler, avseende såväl svagströms- som starkström slaboratorier.

Kostnaderna för dessa ha beräknats uppgå till icke mindre än 4,833,000

kronor. Svenska elektroingenjörsföreningens högskolekommitté har även med

tanke på de höga kostnaderna påpekat önskvärdheten av en differentiering

av kurserna i ämnet elektrisk anläggningsteknik mellan de båda tekniska

högskolorna. Jag ansluter mig för egen del till denna synpunkt. Innan

sagda fråga blivit tillfyllest klarlagd, synes det svårt att överblicka konsekvenserna

av det framlagda förslaget om förbättring av undervisningen i förevarande

ämne.

I fråga örn avlöningsstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag en nettohöjning

med 39,000 kronor. Bland de ändamål, vilka föranleda höjningar,

märkas anställande av en biblioteksamanuens med halvtidstjänstgöring

(2,400 kronor), ökad vaktmästarhjälp (3,000 kronor), arvodesreglering (2,000

kronor) samt höjning av anslagsmedlen till assistenter och lärarbiträden

(40,000 kronor). Sistnämnda höjning innebär en återgång till en mera

regelmässig medelsanvisning, sedan fonden för besparade assistentmedel,

vilken under de senaste åren tillfälligt tagits i anspråk för löpande utgifter,

numera nedbringats till normal storlek. De tillstyrkta utgiftsökningarna

motverkas delvis av en höjning av elevavgifterna med 50 procent, vilket

beräknats medföra en inkomstökning med 16,000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av vad departementschefen anfört i fråga örn den föreslagna

professuren i elektrisk anläggningsteknik vill utskottet understryka

angelägenheten av att en rationell differentiering av undervisningen mellan

våra två tekniska högskolor i största möjliga utsträckning äger rum.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 3 januari 1942 angivna ändringar i personalförteckningen

för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1942/43;

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................kronor 226,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 96,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

......................... > 136,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ > 36,900

Summa kronor 496,000

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter............. ..........kronor 90,000

Nettoutgift kronor 406,000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 406,000 kronor.

104:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majlis förslag (punkt 107, sid. 252 och 253), vilket innebär en huvudsakligen

av höjda bränslepriser betingad anslagshöjning med 43,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

123,800 kronor.

105:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 108, sid. 253—256), vilket innebär en anslagshöjning

med 30,000 kronor, huvudsakligen avseende vissa nyanskaffningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 135,000 kronor.

106io) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

109, sid. 256), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

107:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 110, sid. 257), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 900

kronor.

108:o) Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans

äldre byggnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

lil, sid. 257—260), vilket innebär anvisande av ett engångsbelopp till

förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Reparation

av högskolans äldre byggnader m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

109:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. Gemensamma

ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av

teknisk forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 112, sid. 260—279) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa dels till Gemensamma

ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av högre

tekniska studier ett reservationsanslag av 22,500 kronor; dels ock till Gemensamma

ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av

teknisk forskning ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. G. C. Brandt m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren

av herr T. Ekdahl m. fl. (II: 223), vari hemställts, att riksdagen för

budgetåret 1942/43 måtte anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor till

stipendier för främjande av högre tekniska studier,

dels ock en inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion

(I: 168), vari hemställts örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag om anslag till 9

stycken studiestipendier å 2,500 kronor per år vid de tekniska högskolorna

i samband med föreslagen teknisk licentiatexamen.

Beträffande de av motionärerna till stöd för nämnda yrkanden anförda

skälen hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade

redogörelsen, till motionerna I: 125 och I: 168.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Den 9 september 1927 utfärdade Kungl. Majit bestämmelser angående

vinnande av teknisk doktorsgrad vid tekniska högskolan i Stockholm. Sedan

Chalmers tekniska instituts högre avdelning från och med den 1 juli 1937

ombildats till teknisk högskola, förefinnes jämväl vid denna högskola möjlighet

att förvärva teknisk doktorsgrad.

Enligt dessa bestämmelser fordras för vinnande av teknisk doktorsgrad:

1) avgångsexamen med vissa betyg, 2) under minst två år utövad teknisk

eller tekniskt-vetenskaplig verksamhet av sådan art, att därigenom erforderlig

erfarenhet inom det område, dit disputatiousavhandlingen hör, blivit

ådagalagd, 3) förprövning för disputation, 4) disputation. Disputationsavhandlingen

skall behandla ämne av teknisk natur.

Teknisk doktorsgrad har hittills förvärvats vid tekniska högskolan i Stockholm

av 29 personer. Vid Chalmers tekniska högskola har någon doktorsdisputation

hittills icke ägt rum.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen och utredningen

rörande den tekniskt-vetenskaplig a forskningens ordnande hava i skrivelse den

24 september 1941 framställt förslag örn dels inrättande av teknisk licentiatexamen

vid de tekniska högskolorna, dels inrättande av 6 stipendier vid

tekniska högskolan i Stockholm och 3 stipendier vid Chalmers tekniska

högskola, vart och ett å 5,000 kronor, för främjande av högre tekniska

studier samt anvisande för ändamålet för budgetåret 1942/43 av 45,000

kronor, dels ock anvisande för nyssnämnda budgetår av två särskilda reservationsanslag

å respektive 100,000 kronor och 50,000 kronor för bedrivande

av forskning vid tekniska högskolan i Stockholm, respektive Chalmers tekniska

högskola.

Till stöd för dessa förslag hava de sakkunniga och utredningen anfört

huvudsakligen följande:

Vid de konferenser, som de sakkunniga och utredningen var för sig hållit

med representanter för näringslivets olika områden hade med utomordentlig

styrka framhållits, att stor brist vore rådande på lämpliga krafter för

tekniskt-vetenskaplig forskning, vilken blist på flera håll, särskilt det kemiska,

vore av så allvarlig beskaffenhet, att omedelbara åtgärder för bristens

avhjälpande syntes böra vidtagas.

De sakkunniga och utredningen hade ansett sig böra ofördröjligen till

gemensam behandling upptaga frågan om utbildande av forskare på det

tekniskt-vetenskapliga området. De sakkunniga och utredningen hade emellertid

icke ansett sig kunna stanna därvid, utan samtidigt tagit under övervägande

vilka omedelbara åtgärder, som borde och kunde vidtagas för att

vid de tekniska högskolorna höja och intensifiera den tekniskt-vetenskapliga

forskningen, vilken icke blott hade ett omedelbart samband med undervisningen

utan även avsåge att vara till direkt gagn för tekniken. De uppgifter,

som under nuvarande kristid åvilade Sveriges industri vore näm1

gen sådana, att tekniskt-vetenskaplig forskning måste stödjas och stimu
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lerås på allt sätt, om icke de mindre lyckliga erfarenheterna från förra världskriget,

då allvarliga brister i vårt lands industriella beredskap framträtt,

skulle upprepas. Det vore icke försvarligt att under nuvarande situation

tveka inför åtgärder, som kunde vara ägnade dels att öka våra möjligheter

att fastare grunda de nya industrier, som avspärrningen framtvingade, dels

ock att stärka vår industriella konkurrenskraft genom övergång till högre

förädling samt en rikare differentiering av produktionen.

Praktiskt taget fullständig enighet rådde därom, att utbildningen av högskoleingenjörer

borde beräknas vara avslutad efter fyra års studier. Det

vore emellertid utan vidare klart, att vid begränsning av studietiden till

fyra år vid de tekniska högskolorna också den mängd av vetande, som av

den studerande kunde inhämtas, måste vara relativt begränsad. De fyra

studieåren vid högskolan avsåge att utbilda ingenjörer huvudsakligen för

industriens mera omedelbara behov, men icke att utbilda forskare på det

tekniskt-vetenskapliga området, vartill erfordrades förutom civilingenjörsutbildningen

en betydligt mera omfattande utbildning på specialområden, större

kunskaper örn forskningens metodik och resurser samt om litteraturstudiets

teknik ävensom vana vid självständigt forskningsarbete. Där ingenjören ute

i det praktiska livet kunde nöja sig med att kunna tillämpa forskningens

resultat, måste forskaren för att kunna arbeta vidare känna de vägar, som

lett till resultaten.

Denna forskarutbildning kunde icke rymmas inom de fyra studieåren,

lika litet som en studerande på dessa fyra år kunde erhålla den praktiska

erfarenhet, utan vilken han icke kunde användas på mera krävande poster

i driften.

Någon ordnad undervisning eller andra anordningar för att taga till

vara forskningsbegåvningarna hade hittills knappast förefunnits vid de

tekniska högskolorna. Möjligheten att vid dessa högskolor förvärva doktorsgraden

hade endast i mycket begränsad utsträckning begagnats. Om

den tekniskt-vetenskapliga forskningen vid högskolorna skulle kunna bedrivas

i erforderlig omfattning och de forskare, som behövdes för industri

och forskningslaboratorier, skulle kunna danas vid högskolorna, torde andra

åtgärder bliva påkallade.

Industrien hade för sina forskningsuppgifter i viss utsträckning anlitat

vid universiteten utbildade forskare. Det syntes sannolikt, att så även komme

att ske i fortsättningen, men sådana forskares användning vore i vissa avseenden

begränsad, vilket hade sin grund i den väsensskillnad, som funnes

mellan den rent vetenskapliga och den tekniskt-vetenskapliga forskningen.

Vid universiteten tränades forskaren att klarlägga de olika fenomenen, i

regel utan hänsyn till deras praktiska användbarhet; teknikern återigen

måste i alla sina arbeten städse hava sin blick fästad på möjligheten att

praktiskt utnyttja resultaten.

De personer, som skulle handhava dessa tekniska forskningsuppgifter,

borde alltifrån början av sin utbildning inriktas på tekniken; de måste

känna dess medel och möjligheter. En dylik utbildning stöde ej att uppnå

vid universiteten och torde kanske icke heller där böra eftersträvas. Den

rena vetenskapen skulle lägga den förutsättningslösa grund, på vilken teknikern

byggde vidare. Den tekniska forskningen borde sålunda i huvudsak

bedrivas av forskare med teknisk utbildning.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

För att snarast möjligt skapa förutsättningar för en gynnsammare utveckling

på detta område, hade de sakkunniga och utredningen föreslagit,

att särskilda stipendiemedel ställdes till de tekniska högskolornas förfogande,

ur vilka medel stipendier skulle utgå till sådana studerande, som omedelbart

efter avlagd examen eller senare önskade vid högskolorna fortsätta

sina teoretiska studier. Stipendierna syntes böra bestämmas till 5,000 kronor,

vilket ungefärligen torde motsvara vad en nyutexaminerad ingenjör

för närvarande kunde påräkna i lön. Stipendierna skulle sökas årligen

och borde normalt få behållas under två år.

För nästa budgetår borde inrättas 6 stipendier vid tekniska högskolan i

Stockholm och 3 stipendier vid Chalmers tekniska högskola. Detta skulle

innebära en kostnad av 30,000 kronor, respektive 15,000 kronor, eller tillhopa

45,000 kronor. Påföljande budgetår skulle antalet stipendier utökas

till respektive 12 och 6. Det sålunda föreslagna antalet vore visserligen

ingalunda tillfyllest för att tillgodose behovet av forskare, men de sakkunniga

och utredningen hyste den förhoppningen, att sedan staten genom vidtagandet

av en åtgärd av antytt slag visat vägen, även industrier och enskilda

skulle för längre och kortare tid ställa liknande stipendier till högskolornas

disposition.

De sakkunniga och utredningen önskade särskilt framhålla, att den av

dem här föreslagna åtgärden borde betraktas såsom varande av interimistisk

natur, föranledd av den brist på krafter för tekniskt-vetenskaplig forskning,

som för närvarande förelåge. Därest förhållandena på detta område

framdeles skulle ställa sig gynnsammare, borde givetvis till omprövning

upptagas frågan örn statsstipendiernas bibehållande eller icke.

Det väsentliga med den sålunda föreslagna åtgärden vore uppenbarligen,

att ett visst antal därför lämpade ingenjörer efter avlagd examen bomme

att kvarligga vid högskolorna för fördjupade studier, men från de studerandes

synpunkt torde det därvid vara önskvärt att dessa studier också

kunde på något sätt dokumenteras. Det hade härvid framhållits, att de

lämpligen borde resultera i avläggande av en examen, för vilken vissa bestämda

fordringar skulle fastställas. De sakkunniga och utredningen hade

för sin del ansett denna synpunkt av stor betydelse och hade efter ingående

överläggningar velat tillstyrka att en ny examen, lämpligen benämnd teknisk

licentiatexamen infördes vid högskolorna.

Om en teknisk licentiatexamen inrättades syntes densamma liksom universitetens

motsvarande examen böra berättiga till avläggande av disputationsprov

för vinnande av teknisk doktorsgrad. Teknisk licentiatexamen

borde helt ersätta nuvarande förprövning för disputation, vilken jämte fordran

på två års praktisk verksamhet borde bortfalla för licentiater, som

ville erövra doktorsgraden. Den tekniska licentiatexamen skulle avläggas i

minst två av professur företrädda läroämnen, varav minst ett skulle vara

ett tekniskt tillämpningsämne.

Det vore emellertid icke nog med att lämna det materiella underlaget

för forskares utbildning. Man måsto också sörja för att den vetenskapliga

andan hölles levande vid våra tekniska högskolor, vilket endast kunde ske,

om forskningen därstädes stimulerades. Detta vore så mycket mera nödvändigt,

som tidslägets krav obönhörligen påfordrade att icke några möjligheter

eftersattes, då det gällde att spänna alla krafter till teknikens och därmed hela

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vårt lands fromma. Den forskning, som omedelbart kunde intensifieras vid

de tekniska högskolorna borde huvudsakligen bygga på högskolornas egna

lärarkrafter. En viss forskningsverksamhet hade därstädes visserligen städse

bedrivits, men dock ej i önskvärd omfattning. Erforderliga ekonomiska

tillgångar hade nämligen saknats och vissa laboratorielokaler med därtill

hörande utrustning vore icke i sitt nuvarande skick fullt lämpade för forskningsändamål.

Högskolornas nuvarande resurser på ifrågavarande område medgåve

forskningsverksamhet i icke ringa utsträckning, för så vitt högskolorna

utrustades med särskilda medel, avsedda för bekostande av hjälpkrafter och

sådan specialutrustning och förbrukningsmateriel, som erfordrades för de

olika forskningsuppgifterna. Högskolornas nuvarande anslag till samlingar

och laborationer samt till nyanskaffning av apparater m. m. vore beräknade

för undervisningens upprätthållande och kunde därför i stort sett icke lämna

tillgång till bestridande av de med forskningsverksamheten förknippade

kostnaderna.

De tekniska högskolorna i Sverige utmärktes i jämförelse med utländska

högskolor av liknande art för den anmärkningsvärt låga proportionen

mellan hjälpkrafter och professorer. Den tekniska forskningen vore emellertid

av den natur, att en mycket stor del av arbetet kunde utföras

av för forskningsarbete oskolade krafter. Sålunda erfordrades i regel specialbyggda

apparater, vilkas tillverkning och montering borde utföras under

lärarens ledning av instrumentmakare och andra arbetare. Vidare erfordrades

ofta hjälp vid utförande av själva experimenten m. m. Dessa hjälpkrafter

behövde icke vara fast anställda och uppföras på högskolans stat

utan borde anställas i mån av behov och för den tid de vore behövliga

och kunde sålunda tänkas bliva sysselsatta på annan avdelning, då behovet

på en upphört. För dessa krafters avlönande, vilket borde ske efter gängse

standard för inom industrien anställda av motsvarande kvalifikationer, saknades

för närvarande medel. För forskningsuppgifter erfordrades vidare

instrument och apparater av annat slag än de, som vore nödvändiga för

undervisningen, varjämte i vissa fall även materialåtgången för forskningsändamål

kunde bliva rätt betydande. Högskolorna hade nu icke tillgång

till medel för bestridande av dylika utgifter.

De sakkunnigas förslag har tillstyrkts av styrelserna för de tekniska högskolorna,

kommerskollegium, Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor,

ingenjörsvetenskapsakademien och svenska teknolog för eningen.

Statskontoret har tillstyrkt åtgärder för en intensifiering av forskningsverksamheten

vid högskolorna men avstyrkt anvisandet av medel till s. k.

forskarstipendier.

Den föreliggande utredningen hade övertygat statskontoret om önskvärdheten

att vidtaga särskilda åtgärder för stimulerande av forskningsverksamheten

vid de tekniska högskolorna i landet. Såsom i ärendet framhållits

torde nämligen inrättandet år 1927 av en teknisk doktorsgrad hava visat sig

icke vara tillfyllest för att uppmuntra utbildningen av forskare. I detta sammanhang

finge emellertid statskontoret bringa i erinran, att ytterligare en åtgärd

vidtagits med tanke närmast på en intensifiering av forskningsverksamheten.

Ämbetsverket syftade på 1939 års lagtima riksdags beslut att ställa medel

till förfogande för ett antal docentstipendier vid de tekniska högskolorna.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

I den föreliggande utredningen hade docentstipendieinstitutionen icke berörts,

och statskontoret saknade fördenskull kännedom örn verkningarna av

tillkomsten av sagda stipendier. Enligt ämbetsverkets mening måste emellertid

klarhet vinnas beträffande denna stipendieform, innan åtgärder vidtoges

för tillskapande av ett nytt slags stipendier, för vilkas inrättande åberopats

väsentligen samma motiv som för de redan tillkomna. Härutöver

ville statskontoret framhålla, att genom de icke obetydliga assistentmedel,

som stöde till högskolornas förfogande, vissa inkomstmöjligheter redan torde

finnas för de studerande, vilka för studiernas fortsättande önskade kvarbliva

vid högskolorna.

Kanslern för rikets universitet har, efter inhämtande av yttranden av den

filosofiska fakulteten och dess matematisk-naturvetenskapliga sektion samt

det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala, av den filosofiska fakulteten

och det större konsistoriet vid universitetet i Lund ävensom av den

matematisk-naturvetenskapliga avdelningen och lärarrådet vid Stockholms

högskola, tillstyrkt, att teknisk licentiatexamen finge avläggas vid de båda

tekniska högskolorna. Däremot har kanslern i likhet med de i ärendet hörda

universitets- och högskolemyndigheterna icke ansett sig kunna biträda förslaget

att dylik examen skulle få avläggas i andra ämnen än de tekniska.

Vad angår inrättandet av statliga studiestipendier för licentiatstudier, vore

sådana enligt kanslerns mening helt visst synnerligen önskvarda. Kanslern

har erinrat, att för universitetens del funnes för närvarande statliga stipendier

av denna typ endast inom de juridiska fakulteterna. Dessa stipendier

utginge med ett belopp av 2,500 kronor, och vartdera universitetet hade

två stipendier. På grund av de högre levnadskostnaderna i Stockholm och

Göteborg syntes det kanslern, att ett något högre stipendiebelopp där vore

motiverat.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Samtliga de i ärendet hörda myndigheterna äro ense med de sakkunniga

och utredningen om nödvändigheten av att åtgärder vidtagas i syfte att

stärka den tekniska forskningens ställning och utvecklingsmöjligheter. Såsom

kommerskollegium framhållit torde de framställda förslagen böra betraktas

som ett led i åtgärderna för att genom ökad forskningsverksamhet underlätta

den inhemska produktionen på olika områden, ej minst på sådana,

som i nuvarande avspärrningsläge äro av vikt för folkförsörjningen. För

innevarande budgetår äro under tionde huvudtiteln vissa anslag upptagna

för liknande ändamål. Sålunda utgå 120,000 kronor såsom bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien

för tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet samt 300,000 kronor till statens uppfinuarnämnd

för undersöknings- och försökskostnader, varjämte ett anslag å 300,000

kronor står till förfogande för att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas

för undersökningar, avseende utnyttjande av vissa inhemska råvarutillgångar

m. m. Ehuru staten sålunda redan lämnat avsevärda anslag till

teknisk forskningsverksamhet synes emellertid på grund av sambandet mellan

teknisk utveckling och teknisk forskning ytterligare åtgärder från det allmännas

sida påfordras till stöd för den grundläggande ingenjörsvetenskapliga

forskningen, därest vårt land i konkurrens med de stora industrilän
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. ti sami. Nr 8. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

derna skall kunna hävda sin ställning på det industriella området. Det

synes självfallet, att de tekniska högskolorna jämte ingen jörsvetenskapsakadernien

böra intaga ställningen såsom centralhärdar för denna forskning.

Av den föreliggande utredningen framgår emellertid, att de tekniska högskolorna

för närvarande icke äro utrustade med sådana resurser, att de

kunna i önskvärd utsträckning utnyttjas för forskningsändamål, varjämte

bristen på forskare gjort sig starkt gällande.

Förslaget om inrättandet av teknisk licentiatexamen vid de tekniska högskolorna

har tillstyrkts av de i ärendet hörda myndigheterna. Beträffande

frågan om denna examens närmare utformning har däremot i de avgivna

yttrandena viss meningsskiljaktighet framträtt. Sålunda hava vederbörande

universitets- och akademiska högskolemyndigheter ansett, att den ifrågasatta

licentiatexamen icke borde få avläggas i andra ämnen än de tekniska,

medan de tekniska högskolemyndigheterna och ingenjörsvetenskapsakademien

liksom de sakkunniga och utredningen starkt hävdat, att denna examen

även bör få omfatta rent naturvetenskapliga ämnen.

För egen del har jag funnit, att övertygande skäl blivit anförda för införandet

av en teknisk licentiatexamen, vilket i sin mån torde komma att

bidraga till att ett ökat antal studerande efter avlagd examen komma att

fortsätta sina högskolestudier. Detta måste direkt bliva till gagn för forskningsintresset.

Jag tillstyrker alltså i princip de sakkunnigas och utredningens

förslag örn inrättandet av ifrågavarande examen. Till frågan om

själva examens utformning och vad därmed står i samband är jag icke

beredd att nu taga ställning. De sakkunniga och utredningen torde enligt

min mening böra beredas tillfälle att avgiva förnyat yttrande i ämnet i anledning

av de erinringar, som framställts av företrädarna för de akademiska

lärosätena. Sedan detta yttrande inkommit är det min avsikt att ånyo anmäla

detta ärende för Kungl. Majit.

Vad de föreslagna stipendierna angår har någon erinran icke rests mot

deras inrättande från annat håll än från statskontorets sida. Detta ämbetsverk

har sålunda avstyrkt framställningen i denna del.

Huruvida ett inrättande av de föreslagna stipendierna för främjande av

högre tekniska studier kan komma att, såsom de sakkunniga och utredningen

hävdat, i avsevärdare mån skapa en gynnsammare utveckling på det

tekniska forskningsgebitet än nu är förhållandet, är givetvis svårt att bedöma.

På grund av vad de sakkunniga och utredningen anfört och med

hänsyn till det stöd ifrågavarande förslag vunnit från samtliga i ärendet

hörda myndigheter, frånsett statskontoret, vill jag emellertid för min del

förorda, att en försöksanordning på detta område kommer till stånd enligt

de av de sakkunniga och utredningen uppdragna riktlinjerna. Jag anser mig

dock icke kunna förorda, att stipendiebeloppen för närvarande fastställas

till högre belopp än 2,500 kronor, d. v. s. samma belopp som stipendierna

för främjande av högre juridiska studier. I anledning av vad statskontoret i

detta sammanhang anfört får jag framhålla, att docentstipendierna icke äro

jämförliga med de nu föreslagna stipendierna. Innehavaren av ett docentstipendium

har nämligen redan dokumenterat sig såsom forskare, medan

studiestipendierna avse att utbilda forskare. Härtill kommer, att viss undervisningsskyldighet

är förenad med docentstipendierna (i regel 20 timmar

under höstterminen och 25 timmar under vårterminen). Icke heller assistentmedlen

kunna ersätta de föreslagna stipendierna. Dessa medel disponeras

för avlönande dels av heltidsanställda förste assistenter, dels ock av tim
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avlönade assistenter. I sistnämnda assistentbefattningar — som dock äro

förhållandevis lågt avlönade — kan man möjligen tänka sig även utexaminerade

studerande, vilka vid högskolan önska fortsätta sin utbildning.

Detta är emellertid icke en önskvärd utveckling, enär det är av den största

betydelse för arbetet vid högskolorna att till dessa befattningar förvärva

personer med viss erfarenhet från tidigare industriell verksamhet, vilka

kunna berika undervisningen med praktiska synpunkter och rön av olika

slag. Därest erfarenheten framdeles komme att visa att inrättandet av nu

ifrågavarande studiestipendier icke får åsyftad verkan med avseende å ökad

rekrytering till den tekniskt-vetenskapliga forskningens verksamhetsfält, torde

dessa statsstipendier icke vidare böra utgå. Jag tillstyrker alltså, att stipendiebeloppet

fastställes till 2,500 kronor och att för budgetåret 1942/43

för ändamålet anvisas ett reservationsanslag av 22,500 kronor, motsvarande

sex stipendier vid tekniska högskolan i Stockholm och tre vid Chalmers

tekniska högskola. Det torde böra överlåtas åt vederbörande högskolas styrelse

att efter ansökan utdela ifrågavarande stipendier. Stipendierna böra

sökas årligen och normalt få behållas under två år, vederbörande styrelse

dock obetaget att, om särskilda skäl härför föreligga, utsträcka stipendietiden

till högst tre år. Den, som en gång innehaft dylikt stipendium, bör

vid senare tillfälle icke äga rätt att komma i åtnjutande av sådant. Det

torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag från högskolornas

styrelser, fastställa närmare föreskrifter i ämnet.

Såsom av utredningen i ärendet framgår äro högskolornas materielanslag

i. stort sett beräknade för undervisningens behov och lämna icke tillgång

till bestridande av utgifter för forskningsändamål. I enlighet med de sakkunnigas

och utredningens förslag, till vilket samtliga i ärendet hörda myndigheter

givit sin anslutning, tillstyrker jag, att särskilda medel anvisas för

intensifiering av forskningsverksamheten vid högskolorna. Emot de föreslagna

anslagsmedlens storlek, sammanlagt 150,000 kronor, har jag icke funnit

något att erinra. Jag kan emellertid för min del icke förorda att nämnda

medel ställas till högskolestyrelsernas förfogande, utan föreslår att ett reservationsanslag

å 150,000 kronor till bidrag till främjande av teknisk forskning

uppföres på riksstaten, att disponeras av Kungl. Maj:t, för att efter

förslag av högskolornas styrelser användas för sådana forskningsuppgifter,

som befinnas böra understödjas från statens sida. Genom att koncentrera

medelsanvisningen hos Kungl. Majit skapas möjligheter att väga olika krav

från de båda högskolorna mot varandra, varjämte Kungl. Majit erhåller en

samlad överblick över hela verksamheten på detta betydelsefulla område.

Såsom ovan framhållits disponeras även det under tionde huvudtiteln utgående

anslaget till undersökningar, avseende utnyttjande av vissa inhemska

råvarutillgångar m. m. på liknande sätt.

I detta sammanhang vill jag vidare särskilt betona önskvärdheten av att

samarbete på forskningsverksamhetens område bör äga rum mellan de tekniska

högskolorna samt universitetens naturvetenskapliga fakulteter och Stockholms

högskolas motsvarande avdelning, i syfte att i största möjliga mån

utnyttja tillgängliga resurser och till buds stående arbetskrafter. Enligt vad

jag inhämtat torde denna fråga bliva föremål för övervägande inom utredningen

för den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande.

I motionen L 108, vari yrkats avslag på Kungl. Majits förslag angående

anvisande av medel till stipendier för främjande av högre tekniska studier,

har anförts bland annat:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Ifrågavarande förslag vore framlagt utan avvaktan på det förslag till undervisningens

och forskningens ordnande vid våra tekniska högskolor, som

kunde väntas från samma kommittéer, vilka framlagt förslag om teknisk

licentiatexamen med därtill hörande förslag örn studiestipendier. Ej heller

hade några bestämmelser eller program framlagts för denna tekniska licentiatexamen.

Ingen utredning hade heller framlagts angående den undervisning,

som vore avsedd att ordnas för den nya examen, eller örn de kostnader,

som denna undervisning eller för densamma nödvändigt laboratoriearbete

måste vålla. Detta gjorde att man hade anledning ställa sig tveksam

gentemot förslaget, även örn man vore varmt intresserad för främjandet av

teknisk forskning och högre teknisk undervisning.

Det vore vidare anmärkningsvärt att kommittéerna föreslagit att studiestipendierna

borde utgå med full ingenjörslön (5,000 kronor per år) under 2

år, eventuellt 3 år. Då sådan lockelse ansåges nödvändig, vore detta ett

påtagligt vittnesbörd, att förslagsställarna själva icke syntes tro, att de nyblivna

ingenjörerna skulle finna den föreslagna tekniska licentiatexamen för

dem innebära möjligheter, som kunde motivera kostnaderna. Om detta bedömande

av sakiäget vore riktigt, syntes fara värt att studiestipendierna,

efter deras nedsättande i Kungl. Majda förslag till halva beloppet, icke kunde

locka sökande. Att utöver studiestipendiaterna några skulle ägna sig åt den

nya licentiatexamen syntes vid dessa premisser osannolikt. Ej heller syntes

någon garanti föreligga mot, att antingen kunnig studiestipendiat i förtid

avbröte sina studier och ginge till en väl betald plats i praktiken, eller att

någon misskötte sina studier och förbrukade stipendiet utan avsedd nytta.

Förslaget om studiestipendier vore framlagt i samband med ett i detalj

outformat och till sina kostnader outrett förslag om teknisk licentiatexamen

och hade dessutom framlagts utan att planerna ens antytts för det framtida

ordnandet av vår tekniska högskoleundervisning och den därmed i samband

stående forskningen. Det syntes därför lyckligast att nu avvakta resultatet

av kommittéernas utredning.

Enligt utskottets mening hava övertygande skäl blivit förebragta för att en

försöksanordning med inrättande av stipendier för främjande av högre tekniska

studier kommer till stånd, i syfte att bidraga till att ett ökat antal

studerande efter avlagd civilingenjörs- (motsvarande) examen fortsätta sina

högskolestudier. Denna utveckling synes nämligen i hög grad önskvärd för

att få till stånd gynnsammare betingelser på det tekniska forskningsgebitet

än för närvarande är förhållandet. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts

förslag, vilket innebär att för omförmälda ändamål inrättas sex stipendier

vid tekniska högskolan i Stockholm och tre vid Chalmers tekniska högskola,

vart och ett å 2,500 kronor. Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit

ställer utskottet sig avvisande till det i motionen 1:168 framställda avslagsyrkandet

och kan icke heller biträda det i motionerna I: 125 och II: 223

framförda förslaget, varmed avses att stipendiebeloppen skulle fastställas,

vart och ett till 5,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag angående anvisande för nästa budgetår av ett anslag

å 150,000 kronor såsom bidrag till främjande av teknisk forskning har

utskottet funnit sig böra biträda.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna 1:168 samt 1:125 och II: 223, sistnämnda två

motioner i den mån de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Stipendier för främjande av högre tekniska studier för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 22,500 kronor.

b) till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

110:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 113, sid. 279), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

lilio} Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 114, sid. 280), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3,000

kronor.

Skolöverstyrelsen.

112:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Skolöverstyrelsen: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 115 och 116) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande

dels de likalydande motionerna 1:120 och II: 224, dels de likalydande motionerna

1:121 och 11:174, dels ock de likalydande motionerna 1:131 och

11:179 avgiver utskottet denna dag särskilt utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Allmänna läroverken m. m.

113:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Högre lärarinneseminariet:

Omkostnader. Högre lärarinneseminariet: Stipendier.

Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna

117 och 118) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande motionen II: 18 avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

114:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 119, sid. 299), vilket innebär en med hänsyn till den

väntade medelsåtgången vidtagen anslagshöjning med 10,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 135,000

kronor.

115:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, sid. 299 och 300), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

116:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m. Beträffande vad Kungl. Majit under punkten 121 av åttonde huvudtiteln

ävensom i propositionen nr 50 föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål har utskottet avgivit särskilt utlåtande,

varom härmed

erinras.

117:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 122, sid. 300—304), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett

anslag av 8,500 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

118:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, sid. 304),

vilket innebär anvisande av samina anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

119:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. Beträffande vad

Kungl. Maj:t (punkterna 124 och 125) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

120:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor.

Kungl. Majit har (punkt 126, sid. 305—310) föreslagit riksdagen att dels

besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1941/42 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig

tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43; dels besluta, att till de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna må under budgetåret 1942/43 utgå

tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942 förordat; dels ock till

Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 654,100 kronor.

Efter 1927 års beslut rörande omorganisation av det högre undervisningsväsendet

undergick detta anslag en successiv minskning. Av besparingsskäl

beslöt därjämte 1933 års riksdag en utvidgning av tjänstgöringsskyldigheten

för ämneslärare och vissa restriktioner i fråga örn uppdelning av årsklass

i parallellavdelningar. Från och med budgetåret 1940/41 ha dessa besparingsbetämmelser,

som alltjämt i princip gälla, blivit skärpta (se kungörelsen

1941:405). Vid 1941 års riksdag beslöts en provisorisk förbättring av lärarlöuerna

vid privatläroverken i form av viss dyrortsgradering av den av

statsmedel utgående tillfälliga löneförbättringen. Till följd härav har anslaget

för innevarande budgetår höjts med 40,000 kronor och är nu uppfört

med 594,000 kronor. Anslaget är uppdelat på tre anslagsposter, nämligen

understöd till högre goss- och samskolor (200,600 kronor), lönetillägg åt

lärarinnor vid dessa skolor (förslagsvis 34,100 kronor) och tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid samma skolor (förslagsvis 359,300

kronor).

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en anslagshöjning med 122,200 kronor.

Härav belöper ett belopp av 62,200 kronor på en ifrågasatt ny anslagspost,

avseende tilläggsunderstöd att fördelas enligt av Kungl. Majit meddelade

riktlinjer, ur vilken post skulle utgå en efter de olika läroanstalternas ekonomi

avpassad förhöjning av grundunderstöden. Återstoden av den begärda

anslagsökningen, 60,000 kronor, hänför sig till ytterligare en ny, förslagsvis

betecknad anslagspost till lönetillägg åt lärare och lärarinnor på grund av

läsårets förlängning i samband med värntjänstutbildningen. Härutöver bar

skolöverstyrelsen framhållit, att å anslagsposten till grundunderstöd för budgetåret

1941/42 uppstått en besparing på 1,450 kronor på grund av ett vid

två skolor minskat behov av understöd till manliga lärare.

Statskontoret har avstyrkt skolöverstyrelsens förslag örn anslagshöjning.

Departementschefen har för egen del anfört:

Skolöverstyrelsens förslag innebär en betydande anslagshöjning, motiverad

ur två skilda utgångspunkter. Sålunda borde enligt detta förslag en förlängning

av läsåret komma till stånd och i samband därmed en motsvarande

höjning ske av lärarlönerna, vilken höjning borde helt bekostas av

statsverket. Vidare borde grundunderstöden till skolorna såsom sådana höjas

i syfte att bereda dessa en mera tryggad ekonomi. Det förstnämnda förslaget

sammanhänger med att de statsunderstödda privatläroverkens verksamhet är

underkastad statlig reglering i jämförelsevis obetydlig omfattning. Sålunda

saknas bestämmelser örn lov- och friluftsdagar samt vid högre goss- och samskolor

även om läsårets längd. Jag delar visserligen skolöverstyrelsens uppfattning,

att närmare bestämmelser rörande ifrågavarande förhållanden i och för

sig vore önskvärda. Jag är dock icke för närvarande beredd att förorda

en dylik reglering, i all synnerhet som ett genomförande av överstyrelsens

förslag skulle medföra en betydande kostnadsökning för staten. En förlängning

av läsåret synes icke oundviklig för ett rationellt genomförande

vid ifrågavarande skolor av den nyligen beslutade värntjänstutbildningen.

Jag erinrar örn att denna förutsatts skola anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som bestämts för motsvarande statliga och kommunala

skolor. Om således t. ex. värntjänstutbildning för den manliga ungdomen

huvudsakligen förlägges till tiden före läsårets början, synes mig någon

annan kostnad än som i propositionen 1941: 178 beräknats icke nödvändigtvis

behöva uppkomma. Kostnader för ledare och instruktörer torde

därvid kunna bestridas i den ordning, som angives i värntjänstkungörelsen

§ 7 mom. 3.

Som motivering för sitt förslag om höjning av grundunderstöden (tillläggsunderstöd)

har överstyrelsen huvudsakligen anfört, att skolorna till följd

av det fortskridande utbyggandet av det offentliga skolväsendet och krisförhållandena

råkat i ett så allvarligt ekonomiskt läge, att deras existens

vore hotad. Sålunda hade de senaste boksluten för högre goss- och samskolorna

utvisat underskott av tillhopa 62,200 kronor. Enligt vad överstyrelsen

i annat sammanhang upplyst, har för högre flickskolornas vidkommande

ett underskott av 112,300 kronor uppstått, varför en sammanlagd

brist av 174,500 kronor förelegat. Överstyrelsen har vidare framhållit den

ytterligare försämring av lärarkårens arbetsmöjligheter, som ett nedläggande

av privatskolorna skulle medföra. Ett framställt förslag örn förbättring av

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

skolornas läge genom höjning av den tillfälliga löneförbättringen har överstyrelsen

avvisat såsom ur olika synpunkter icke ögnat att avhjälpa skolornas

svårigheter. Vad som borde göras, vore i stället att höja de till privatläroverken

utgående grundunderstöden.

Med anledning av vad överstyrelsen anfört har jag föranstaltat örn en undersökning

i vad mån de statsunderstödda privatläroverkens redan förut svaga

ekonomiska ställning ytterligare försämrats av förhållanden, som härflutit ur

den nuvarande krissituationen. Då det kunde förväntas, att de starkt ökade

utgifterna för bränsle varit särskilt kännbara, har jag sålunda låtit undersöka

storleken av utgiftsstegringen för detta ändamål. Därvid har framgått,

att kostnadsökningen för budgetåret 1940/41 i jämförelse med budgetåret

1938/39 — det sista fredsåret — för bränsle och lyse (dessa poster kunna

icke skiljas åt) för de statsunderstödda privatläroverken utgjort omkring

132,000 kronor, vilket motsvarar en kostnadsstegring med 78 procent. Av

nämnda belopp belöpa omkring 82,000 kronor på högre goss- och satnskolor,

omkring 42,500 kronor på högre flickskolor och i runt tal 7,500

kronor på enskilda mellanskolor. Anmärkas må, att inom bränslekommissionen

kostnadsökningen för motsvarande tid uppskattats till cirka 100 procent.

Den gjorda överslagsberäkningen är givetvis approximativ, då olika

svårberäkneliga omständigheter inverka, t. ex. bränslelovet, men torde dock

utvisa, att de enskilda läroverkens underskottsbalans i stort sett kan sägas

lia vållats av bränslekostnadernas ökning. Privatläroverkens ekonomiska

ställning har sedan länge i stort sett varit sådan, att de icke kunna bära

stegringen av bränsleutgifterna utan ökade inkomster. En fortsatt underbalansering

måste leda till antingen skolornas nedläggande eller starkt ökade

elevavgifter. I denna situation har jag ansett statliga åtgärder oundvikliga

i syfte att söka hjälpa privatläroverken över den nuvarande krisen. Jag

vill därför föreslå, att medel anvisas för att i viss mån kompensera privatläroverken

för stegringen av bränslekostnaderna. Full kompensation i detta

hänseende synes dock av principiella skäl icke böra ifrågasättas. Jag förordar

för egen del, att kompensationen som regel begränsas till högst omkring

tre fjärdedelar, varvid det torde få ankomma på Kungl. Majit att

under skäligt hänsynstagande till de särskilda skolornas ekonomi vidtaga

de jämkningar av denna huvudregel, som finnas påkallade. Det erforderliga

beloppet kommer vid tillämpande av de av mig sålunda angivna

grunderna att stanna vid i runda tal 61,500 kronor för de högre goss- och

samskolorna, 31,000 kronor för de högre flickskolorna och 5,500 kronor för

de enskilda mellanskolorna. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att

bestämma om tilläggsunderstödens fördelning. Slutligen Adil jag understryka,

att den kompensation jag nu föreslagit endast innebär ett partiellt

täckande av kostnadsstegringen intill den 1 juli 1941.

För de högre goss- och samskolornas del bör alltså vid bifall till vad jag

nyss föreslagit en anslagshöjning med 61,500 kronor vidtagas. Detta belopp

bör uppföras såsom en särskild maximerad anslagspost till tilläggsunderstöd

på grund av stegrade bränslekostnader m. m. till ifrågavarande skolor. Jag

ifrågasätter i övrigt icke någon annan förändring i anslaget än att den

maximerade anslagsposten till understöd med hänsyn till minskad belastning

nedsättes mod 1,400 kronor. Den förut nämnda regleringen av den

tillfälliga löneförbättringen åt lärarinnorna bör således —- liksom i fråga örn

övriga statsunderstödda privatläroverk — äga bestånd även under budgetåret

1942/43. Anslaget torde alltså böra uppföras med (594,000 + 61,500— 1,400 =)

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

654,100 kronor. De besparingsbestämmelser, som nu gälla för de statsunderstödda

privatläroverken, torde böra tillämpas även under nästa budgetår.

Utskottet vill icke motsätta sig att viss kompensation för de ökade bränslekostnaderna

beviljas privatläroverken, i syfte att söka hjälpa dem över den

nuvarande krisen. Utskottet anser sig emellertid icke kunna biträda departementschefens

förslag i fråga örn grunderna för denna kompensations

utgående, enligt vilket kompensationen skulle utgöra omkring tre fjärdedelar

av den i jämförelse med budgetåret 1938/39 inträdda kostnadsstegringen

av bränsleutgifterna. Enligt utskottets mening synes kompensationen,

i anslutning till den i åtskilliga fall tillämpade regeln örn bidrag av statsmedel

till enahanda belopp, som tillskjutes från kommunalt eller enskilt

håll, böra i här föreliggande fall icke utgå med högre belopp än hälften

av omförmälda kostnadsstegring. På Kungl. Maj:t torde det få ankomma att

under hänsynstagande till de särskilda skolornas ekonomi vidtaga de jämkningar

av den sålunda angivna huvudregeln, som kunna befinnas påkallade.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde det av

departementschefen under förevarande punkt för ifrågavarande ändamål

beräknade beloppet 61,500 kronor kunna minskas med i runt tal 20,500

kronor och förevarande anslag, emot vars storlek för nästa budgetår utskottet

i övrigt icke haft något att erinra, böra upptagas med (654,100 —

— 20,500 =) 633,600 kronor.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att det i samband med

den vilande frågan örn en mera definitiv reglering av statsbidragsgrunderna

till privatläroverken torde böra till närmare utredning upptagas, i vilken

utsträckning läroanstalter av detta slag ur det allmännas synpunkt äro förtjänta

av understöd från statens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd

för budgetåret 1941/42 till statsunderstödda enskilda

läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl

för budgetåret 1942/43;

b) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

må under budgetåret 1942/43 utgå tilläggsunderstöd

i enlighet med vad utskottet här ovan förordat;

c) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 633,600

kronor.

121 :o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. Kungl. Majit

har (punkt 127, sid. 310—312) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den

av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga örn beloppet av grundunderstöd

till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

1942/43; dels ock till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 611,500 kronor; därav 30,000

kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter under läsåret

1942/43 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor, att Stockholms

stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits

i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag.

I likhet med det under närmast föregående punkt omförmälda anslaget

undergick detta anslag stark minskning efter 1927 års skolreform. För

innevarande budgetår har anslaget emellertid ökats med 65,000 kronor

till följd av den förut omnämnda dyrortsdifferentieringen av den tillfälliga

löneförbättringen åt privatläroverkens lärare. Anslaget är nu uppfört med

581.000 kronor samt är uppdelat på fyra anslagsposter, varav en till understöd

till högre flickskolor på 79,400 kronor och en till bidrag till nedbringande

av terminsavgifterna vid vissa högre flickskolor i Stockholm på

30.000 kronor. Sistnämnda anslagspost utgår under villkor, att Stockholms

stad bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i propositionen nr 252

till 1939 års lagtima riksdag. Förutom de restriktiva bestämmelser, vilka

såsom under nästföregående punkt nämnts gälla för privatläroverken i allmänhet,

finnes för högre flickskolor en ursprungligen av 1933 års riksdag

beslutad besparingsföreskrift av innebörd, att grundunderstöd må utgöra

högst 4,800 kronor.

Skolöverstyrelsen har beräknat posten till understöd för nästa budgetår

till 78,900 kronor (— 500 kronor) med hänsyn till det successiva nedläggandet

av det med Södermalms högre läroanstalt för flickor förenade gymnasiet.

Överstyrelsen har å andra sidan föreslagit dels en reglering av läsårets

längd i samband med införande av obligatoriska friluftsdagar (kostnaden

härför beräknades till 45,000 kronor), dels ock höjning av grundunderstöden

med belopp, motsvarande senast redovisade underskott (för detta

ändamål erfordrades ett belopp av 112,300 kronor).

Departementschefen har ifråga örn skolöverstyrelsens förslag örn anslagshöjning

hänvisat till vad han anfört och förordat beträffande motsvarande

förslag i fråga om ,de högre goss- och samskolorna (jfr nästföregående

punkt) samt erinrat, att vad han i sistnämnda sammanhang tillstyrkt innebure

en anslagshöjning med 31,000 kronor för de högre flickskolornas vidkommande.

Härutöver syntes någon annan förändring av anslagets storlek

än en minskning med 500 kronor av anslagsposten till understöd icke böra

vidtagas för nästa budgetår. Nu gällande besparingsbestämmelser borde

tillämpas även under budgetåret 1942/43. Anslaget borde följaktligen uppföras

med (581,000 + 31,000 — 500 =) 611,500 kronor.

Departementschefen har vidare erinrat, att styrelserna för Wallin-Åhlinska

gymnasiet, nya elementarskolan för flickor och Lyceum för flickor hemställt,

att Stockholms stads ovannämnda bidrag till nedbringande av terminsav
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

gifterna vid dessa skolor, vilket bidrag till och med innevarande budgetår

får användas till löneförbättring åt lärarpersonalen vid skolorna, måtte få

disponeras för detta ändamål även i fortsättningen till dess en allmän lönereglering

för privatskolornas lärare beslutades.

Beträffande sistnämnda framställning, vilken tillstyrkts av skolöverstyrelsen

såvitt angår budgetåren 1942/44, har departementschefen anfört:

Det år 1939 lämnade medgivandet, att Stockholms stads bidrag till nedbringande

av terminsavgifterna vid ovannämnda enskilda gymnasier under

en övergångstid skulle få användas till löneförbättring åt lärarna vid dessa

gymnasier, synes ha haft sin förnämsta orsak i att det befarats, att lärarna

eljest skulle övergå till de kommunala flickskolor, vilka då tillkommo. Medgivandet

torde vidare ha grundats på antagandet, att en lönereglering för

privatläroverkens lärare inom en nära framtid skulle komma till stånd, något

som av kända skäl icke blivit fallet. Såsom av närmast föregående punkt framgår,

kämpa de flesta enskilda läroverk med stora ekonomiska svårigheter, vilka

givetvis försvåra deras möjligheter att förvärva goda lärarkrafter. Det synes

därför skäligt, att Stockholms stads ifrågavarande bidrag fortfarande må användas

till löneförbättring, vilket medgivande dock på sätt skolöverstyrelsen

föreslagit synes böra begränsas till att omfatta budgetåren 1942/44.

På grund av den ståndpunkt utskottet under punkten 120 intagit i fråga

örn beviljande av kompensation till privatläroverk för ökade bränslekostnader

torde förevarande anslag böra minskas med ett belopp av 21,000

kronor. Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen under förevarande punkt anfört och föreslagit torde

anslaget alltså för nästa budgetår böra uppföras med (611,500 — 21,000=)

590,500 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen

i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 590,500 kronor;

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av

terminsavgifter under läsåret 1942/43 vid vissa högre flickskolor

i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för

samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits

i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag.

l22:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. Kungl.

Maj:t har (punkt 128, sid. 312 och 313) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:

Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 54,100 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5,500 kronor i enlighet

med vad departementschefen förordat i samband med anmälan av

anslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.

Under åberopande av den ståndpunkt utskottet i det föregående (punkten

120) intagit i fråga örn beviljande av kompensation till privatläroverk för

ökade bränslekostnader anser utskottet förevarande anslag böra minskas med

ett belopp av 2,000 kronor till 52,100 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 52,100 kronor.

123:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 129, sid. 313), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk

natur med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

124:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 130, sid. 313 och 314), vilket innebär en anslagsminskning av

automatisk natur med 8,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 66,400 kronor.

125:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, sid.

314—316), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor i syfte att

kompensera läroanstalterna för minskade elevavgifter i samband med inskränkning

av elevintagningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt vissa anstalter för

utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1942/43

anvisa ett anslag av 28,000 kronor.

126:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, sid. 316—320), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag

av 75,900 kronor.

TJtskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, sid. 320—322),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört i fråga om medgivande av rätt för vissa lärarinnor vid

Ateneums skolköksseminarium att bibehålla vissa löneförmåner, hemställa,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 10,900 kronor.

128:o) Lärohoksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

134, sid. 322—325), vilket innebär medgivande för nämnden att upptaga

en avgift av 25 kronor per granskad lärobok, i samband varmed anslaget

föreslås förändrat till förslagsanslag med samma belopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärohoksnämnden för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.

129:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, sid. 325—327),

vilket innebär anvisande av 5,400 kronor till en lärarkurs i sexualundervisning

och 20,000 kronor till kurser i värntjänstutbildning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken rn. fl. läroanstalter för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 25,400 kronor.

130:o) Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 136, sid. 327 och 328), vilket innebär anvisande på riksstaten

för nästa budgetår av samma anslagsbelopp som av 1941 års riksdag anvisats

på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 till bestridande av årliga kostnader

för ammunition och andra förbrukningsartiklar i samband med värntjänstutbildningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vissa kostnader för

värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 110,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

131:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Småskoleseminarier:

Avlöningar. Småskoleseminarier: Omkostnader. Småskoleseminarier:

Materiel, böcker m. m. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 137) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

132:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Majis

förslag (punkt 138, sid. 329 och 330), vilket innebär en anslagsminskning

av automatisk natur med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m.

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 24,000

kronor.

133:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

Kungl. Majit har (punkt 139, sid. 330 och 331) föreslagit riks

dagen att såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Kungl. Majis förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, det första under vilket ifrågavarande stiftelse erhållit

bidrag av statsmedel till sin verksamhet. Stiftelsens styrelse och skolöverstyrelsen

ha hemställt örn en anslagshöjning med 5,000 kronor för nästa

budgetår. Överstyrelsen har därjämte ifrågasatt en allsidig utredning angående

stiftelsens olika verksamhetsgrenar och särskilt angående läroanstaltens

ställning och de ekonomiska förutsättningarna för läroanstaltens upprätthållande

och anpassande efter ändrade tidsförhållanden.

Departementschefen, som avstyrkt förslaget om anslagshöjning, har tillika

förklarat, att den av skolöverstyrelsen förordade utredningen borde vidtagas

så snart detta lämpligen kunde ske.

Utskottet vill framhålla, att med den betydelse slöjdundervisningen numera

intager i vårt skolväsen det synes i hög grad angeläget, att ifrågavarande

stiftelse, som utgör vår enda utbildningsanstalt för lärare i manlig

slöjd, utrustas med ekonomiska förutsättningar för att fylla sin betydelsefulla

uppgift. Utskottet får därför för sin del understryka vikten av, att don

Utskottet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av departementschefen i utsikt ställda utredningen snarast möjligt kommer till

stånd. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa

budgetår av 5,000 kronor till stödjande av stiftelsens verksamhet och hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamson

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

134:o) Fortbildningskurser för folk- och småskollärare. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 140) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäl es.

Folkskolinspektionen.

135:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Folkskolinspektionen:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, sid. 332),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp sorn för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 711,200 kronor;

b) till Folkskolinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 200,000 kronor.

Folkskoleväsendet.

136:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 142) föreslagit riksdagen i

fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande dels de likalydande

motionerna I: 91 och lii 128, dels ock de likalydande motionerna

I: 35 och lii 65 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

137:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majit

har (punkt 143, sid. 333) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.i

Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

3,200,000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar A. Gustafsson i Lekåsa och C. 0. Carlsson i Bakeröd

väckt motion (II: 220), vari hemställts, att § 3 moment 1 av kungörelsen

415/1940 må erhålla följande lydelse:

»Örn vid en skola finnes blott en slöjdavdelning med undervisning i

. . .flickslöjd, skola i avdelningen under redovisningsåret vid varje lästermins

början minst 10 .. . Slöjdavdelning må likväl omfatta ett mindre antal deltagare

än 10, dock lägst 5, under förutsättning att den består av samtliga

de i skolan inskrivna flickorna samt, i förekommande fall, gossar å småskolestadiet.

»

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning av automatisk natur

med 200,000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring

i statsbidragsgrunderna.

Vid 1940 års lagtima riksdag beslötos vissa besparingsåtgärder beträffande

förevarande anslag. Sålunda har det föreskrivna minimiantalet elever i

slöjdavdelning, som består av samtliga i skolan inskrivna, folkskolestadiet

tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas skäligen kunna deltaga i

slöjdundervisningen, höjts från 3 till 6. Vidare utgår numera statsbidrag

icke för slöjdavdelning, som består av enbart elever från småskolestadiet,

och hänsyn tagea ej heller till sådana elever vid bestämmandet av antalet

slöjdavdelningar. Dessa åtgärder ha beräknats medföra en årlig besparing

av omkring 225,000 kronor.

I motionen II: 220 framhålles, att genom nämnda åtgärder möjligheten

för landsbygdens flickor att erhålla undervisning i slöjd försämrats. Ytterligare

försämrad bleve med nuvarande bestämmelser möjligheten härtill

genom minskning i barnantalet i de mångklassiga skolorna på glesbebyggda

trakter, särskilt skolor av tredje B-formen samt C- och D-formerna. Det

kunde icke vara ett allmänt intresse, att flickor på mera avlägsen landsbygd

sålunda undanhölles undervisning i slöjd, medan deras jämnåriga i städer,

samhällen och tätare bebyggda orter erhölle sådan undervisning. Hemmen

vore ej skickade att här ersätta skolundervisning, ty mödrarna i lanthem

hade ingen tid över för att lära sina döttrar sådana färdigheter, som mera

gynnade barn finge lära i skolan. Det vore rättvist, örn alla flickor i vårt

land bereddes undervisning i ett ämne, som hade så stor betydelse som

slöjden för all deras framtida verksamhet. Rättvist vore det däremot icke,

att en mängd kvinnlig ungdom finge växa upp utan nämnda undervisning

endast därför, att skolorna avfolkades. Visserligen skulle en ändring i gällande

bestämmelser innebära en ökning i utgifterna för nämnda skolämne,

men enligt motionärernas mening skulle fördelarna mer än väl uppväga

nackdelarna.

I anledning av vad i förevarande motion II: 220 anförts får utskottet

framhålla, att en ändamålsenligt anordnad slöjdundervisning i folkskolan

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 7

Utskottet.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

är en fråga, vars vikt ej får underskattas. Utskottet förutsätter emellertid,

att skolutredningen har detta spörsmål på sitt program och kommer att

ägna detsamma en ingående prövning. Med vad sålunda anförts torde

motionen II: 220 få anses besvarad.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis här ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 3,200,000 kronor;

b) att motionen II: 220 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

138:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 144, sid. 333 och 334), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor

m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

400,000 kronor.

139:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 145) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

140:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 146, sid. 334 och 335), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 120,500 kronor.

141 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn.’ Kungl. Majit har (punkt

147, sid. 335—338) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i grunderna för statsbidrag till inackordering

eller hållande av skolhushåll för lots- och fyrpersonalens barn, dels ock till

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lotsoch

fyrpersonalens barn för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

30,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar O. Nilsson i Göteborg och O. Andersson i Malmö

väckt motion (11:53), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring i grunderna för bidragets utgående att ifrågavarande inackorderingsbidrag

höjes från respektive 20 och 40 kronor till respektive 40 och

60 kronor per månad, samt att det för ändamålet upptagna anslaget måtte

höjas med för ändamålet erforderligt belopp.

Förevarande anslag disponeras till bestridande av kostnader för inackordering

av skolbarn och ersättning till lärare för bristande bostads- och

bränsleförmåner (kungörelsen 1925: 351, ändrad 1938: 755). Enligt § 7

i nämnda kungörelse utgår, där på grund av skolvägarnas längd eller beskaffenhet

i övrigt lots- och fyrpersonalens barn icke lämpligen kunna

under skoltiden kvarbo i hemmet, bidrag till deras inackordering eller till

hållande av skolhushåll. Sådant bidrag (inackorderingsbidrag) utgår efter

ortens pris med lägst 20 och högst 40 kronor för barn och månad och bestrides

helt av statsmedel. Inackorderingsbidraget, som år 1914 bestämdes

till 80 kronor för barn och år, höjdes med hänsyn till rådande dyrtid av

1920 års riksdag till 160 kronor. De nu utgående inackorderingsbidrågen

fastställdes av 1925 års riksdag i samband med den då beslutade omorganisationen

av lotsbarnskolorna.

I anledning av en vid 1941 års riksdag väckt motion (II: 113), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i grunderna för ifrågavarande

inackorderingsbidrags utgående, att bidragen höjdes från respektive

20 och 40 kronor till respektive 50 och 70 kronor per månad, uttalade

riksdagen (skrivelse 1941: 8, punkten 139), att riksdagen — med hänsyn

till den allmänna stegring av levnadskostnaderna, som inträtt sedan grunderna

för desamma år 1925 fastställts — funnit skäl föreligga, att utredning

vidtoges genom Kungl. Maj.ts försorg i fråga om bidragens lämpliga

avvägning. Skulle det härvid visa sig, att en justering uppåt av bidragen

syntes av behovet påkallad, syntes det få ankomma på Kungl. Maj:t att

för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Skolöverstyrelsen har nu föreslagit, att bidragen skulle utgå med lägst 40

och högst 60 kronor för barn och månad.

Statskontoret har ansett höjningen böra stanna vid lägst 25 och högst 50

kronor för barn och månad.

Departementschefen har förordat statskontorets förslag under framhållande,

att statsbidraget icke avsåge att helt täcka de med inackorderingen förenade

kostnaderna utan endast att utgöra ett bidrag till föräldrarna för den merutgift,

som barnens inackordering på annan plats medförde.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för det i motionen II: 53 gjorda yrkandet har framhållits, att

med hänsyn till dyrtiden och de alltfort stigande kostnaderna för inackorderingen

de föreslagna månadsbidragen vore otillräckliga, även om det avsåges,

att bidragen inte helt skulle täcka de med inackorderingen förenade

kostnaderna. För barn, bosatta på fyrplatserna utanför Göteborg och vilka

åtnjöte skolundervisning i staden, uppginge omkostnaden för inackorderingar

till mellan 70 å 85 kronor per månad.

Utskottet. Utskottet har på i motionen II: 53 anförda skäl funnit ifrågavarande

inackorderingsbidrag böra fastställas till lägst 40 och högst 60 kronor för

barn och månad, vilka bidragsgrunder även överensstämma med vad skolöverstyrelsen

föreslagit. I likhet med departementschefen vill utskottet

framhålla, att dessa statsbidrag skola utgöra en hjälp åt vederbörande föräldrar

och ej avse att täcka hela den med inackorderingen förenade kostnaden.

De bidragsgrunder utskottet sålunda förordat medföra, att förevarande-

anslag torde böra i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag undergå

någon förhöjning, vilken utskottet emellertid ansett kunna begränsas till

3,000 kronor. Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med ett

belopp av (30,000 + 3,000 =) 33,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 53,

a) godkänna av utskottet här ovan förordade ändringar

i grunderna för statsbidrag till inackordering eller hållande

av skolhushåll för lots- och fyrpersonalens barn;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för

skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens larn för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 33,000 kronor.

142:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 148) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

143:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på

grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, sid. 339), vilket

innebär en anslagsminskning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 14,000 kronor.

144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn

i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Majit har (punkt

150, sid. 339—341) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag

till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,650,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr U. R. Jacobson m. fl. väckt motion (II: 102), vari, såvitt

nu är i fråga, hemställts, l:o) att riksdagen måtte besluta, att bidraget till

inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för

budgetåret 1942/43 höjes till 1,850,000 kronor; 2:o) att riksdagen måtte

besluta, att i de fall särskilt ömmande omständigheter på grund av hög

skattetunga och stort inackorderingsbehov föreligga Kungl. Majit må kunna

bevilja vederbörande skoldistrikt ett bidrag ur anslaget för inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem upp till 90 procent

av den verkliga kostnaden; samt 3:o) att riksdagen måtte besluta örn bidrag

i kostnaderna för inackorderade barns resor från och till hemmet, efter

samma grunder som gälla för inackorderingskostnaderna.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning av automatisk natur med

300,000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring i

gällande bidragsgrunder.

Till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena framhålles bland annat,

att inackorderingskostnaderna för vissa skattetyngda skoldistrikt inom Norrland

ställde sig särskilt tyngande, varför en höjning av det maximala statsbidraget

från 80 procent till 90 procent syntes skäligt, att det av Kungl.

Majit äskade anslaget syntes otillräckligt med hänsyn till nödvändigheten

att mångenstädes utbyta skolskjutsar mot inackordering samt att det syntes

rättvist, att skoldistrikten erhölle statsbidrag till bestridande av kostnaderna

för skolbarnens resor från hemmet till inackorderingsorten i de fall då föräldrarna

vore obemedlade.

Vidare har i motionerna anförts bland annat följande:

Enligt gällande bestämmelser (svensk författningssamling 448/1935) skulle

ansökning om statsbidrag ingivas före den 1 april närmast före det redovisningsår,

för vilket bidrag önskades. Med ledning av ansökningens uppgifter

fastställde skolöverstyrelsen det högsta antal inackorderingsdagar, för

vilka statsbidrag beviljades under de olika skolåren. Det vore emellertid

omöjligt att åratal i förväg kunna bestämt avgöra, till vilken skola ett inackorderingsbarn

komme att hänvisas, enär olika omständigheter — ändrade

familjeförhållanden, flyttning *till annan ort, periodvis växlande inackorde
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ringsmöjligheter m. m. — ofta gjorde, att en i förväg uppgjord inackorderingsplan

i sista stund före läsårets början måste ändras i ett flertal fall.

Dessa omständigheter vore några av orsakerna till att skoldistrikten tvingades

att inackordera ett flertal barn ett större antal dagar än det, för vilket

statsbidrag medgivits, något som visade sig ofrånkomligt även i vissa fall,

där förändringar av ovannämnda slag icke inträdde.

Det förefölle rimligt, att skolöverstyrelsen frånginge den hittills tillämpade

principen örn en i förväg fastställd maximering av antalet inackorderingsdagar,

för vilka statsbidrag utginge, och endast fastställde i vilka fall statsbidrag

beviljades, varefter länsstyrelserna endast hade att utanordna beviljat

bidrag för samtliga de dagar, under vilka enligt den rekvisitionen åtföljande

redogörelsen inackordering skett.

Utskottet. Utskottet har i det föregående under punkten 141 förordat en med hänsyn

till dyrtiden skäligt befunnen höjning av inackorderingsbidragen till

lots- och fyrpersonalens barn. Vad i förevarande motion II: 102 anförts

har förefallit utskottet tala för att en närmare undersökning genom Kungl.

Maj:ts försorg verkställes, huruvida en jämkning i de för inackordering av

skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem gällande bidragsgrunderna

kan befinnas på grund av nu rådande krisförhållanden eller andra

omständigheter påkallad. Härvid torde även skäl föreligga att till omprövning

upptaga den i motionen berörda frågan om ifrågavarande ärendens

administrativa handläggning, i syfte att undersöka om icke en administrativ

förenkling här kunde komma till stånd, utan att likväl kravet på betryggande

kontroll från statens sida eftersättes.

Det i motionen gjorda yrkandet örn förevarande anslags höjning med ett

belopp av 200,000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag kan utskottet icke

biträda utan tillstyrker, att anslaget i enlighet med de av departementschefen

verkställda kostnadsberäkningarna för nästa budgetår uppföres med

ett belopp av 1,650,000 kronor.

Beträffande det i motionen framförda förslaget örn statsbidrag för inackorderade

barns resor från och till hemmet får utskottet erinra, att i

huvudsak enahanda yrkande framställdes i en motion (II: 87) vid 1941 års

riksdag. I sitt utlåtande nr 128 avstyrkte utskottet bifall till ifrågavarande

förslag och framhöll, att dessa kostnader enligt utskottets mening syntes

alltjämt böra åvila föräldrarna och kommunen i förekommande fall träda

hjälpande emellan. Utskottet, som icke funnit anledning frångå sin i fjol

i förevarande fråga intagna ståndpunkt, ställer sig därför avvisande till det

motionsvis nu gjorda yrkandet.

Ifrågavarande motion, så vitt nu är i fråga, torde, i den mån den icke

må anses besvarad med vad utskottet sålunda anfört, icke böra till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 103

hem för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

1,650,000 kronor;

b) att motionen II: 102, så vitt nu är i fråga, må i den

mån den icke må anses besvarad med vad utskottet här

ovan anfört, icke till någon riksdagens åtgärd föranleda.

145:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras

inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, sid. 341—

343) och under erinran att 1941 års riksdag till förevarande ändamål anvisat

ett reservationsanslag (B) å 300,000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att det å tilläggsstat II för budgetåret 1940/

41 anvisade reservationsanslaget (B) till Folkskolor m. m.:

Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning må från

och med budgetåret 1942/43 tagas i anspråk oberoende av

de för dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och

deras inredning för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

146:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. Kungl. Maj:t har (punkt 152, sid. 343—348) föreslagit

riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 2,500,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. G. C. Brandt

m. fl. (1:124) och den andra inom andra kammaren av herr T. Ekdahl m.fl.

(11:222), vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta, 1. att bestämmelserna

i kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 574) utsträckas att gälla

även barn å folkskolestadiet, varvid dock minimiavstånden enligt § 3 böra

fastställas till 4 kilometer för de yngsta barnen och 5 kilometer för övriga;

samt 2. att där skolskjuts med statsbidrag enligt nuvarande bestämmelser

icke kan anordnas, skoldistrikt erhåller möjlighet att genom utnyttjande av

statsbidrag till inackordering underlätta skolgången jämväl för barn, som

örä drama önska behålla boende i hemmet även under skolterminerna.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda

yrkanden hänvisas till motionen 11:222.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av automatisk natur

med 300,000 kronor. Någon ändring av gällande bidragsgrunder har icke

ifrågasatts.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Departementschefen har lämnat en sammanfattande redogörelse för från

länsstyrelserna infordrade yttranden med anledning av vad 1941 års riksdag

anfört rörande utnyttjande av de regelbundna kommunikationslinjerna,

främst busslinjerna, för skolskjutsändamål. Departementschefen har framhållit,

att länsstyrelserna framfört vissa förslag i ämnet, vilka dock tarvade

ytterligare utredning. De åtgärder, som med anledning härav kunde komma

att vidtagas, syntes dock icke komma att nämnvärt påverka anslagsberäkningarna

för nästa budgetår.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I anledning av det i förevarande motioner I: 124 och II: 222 under punkten

1. framställda yrkandet får utskottet erinra, att jämlikt beslut av 1941

års riksdag statsbidrag utgår till skoldistrikt för bestridande vid fortsättningsskolväsendet

av kostnader för skolskjuts medelst fordon, som framföres

av lärjunge själv (jfr kungörelsen 1941: 574). Vid fattandet av sitt

beslut om införande av denna anordning uttalade riksdagen, att densamma

skulle försöksvis, exempelvis under tre budgetår, tillämpas för att praktisk

erfarenhet skulle vinnas rörande dess ändamålsenlighet.

Då anordningen ännu blott en relativt kort tid varit i verksamhet, torde

de hittills vunna erfarenheterna icke kunna läggas till grund för frågans

bedömande ur de av riksdagen angivna synpunkterna. Med hänsyn härtill

kan utskottet icke tillstyrka, att en i stort sett motsvarande anordning nu

skulle i enlighet med motionärernas förslag införas för de yngre åldersgrupper,

som representeras av barn å folkskolestadiet. Utskottet ställer sig

alltså avvisande till motionerna i denna del.

Vid ett bifall till vad motionärerna under punkten 2. av motionerna yrkat

skulle sådana konsekvenser kunna uppkomma att utskottet icke ansett sig

böra tillstyrka motionärernas ifrågavarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:124 och II: 222, till Folkskolor

m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

2,500,000 kronor.

147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 153) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

148:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 348—351),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen anfört rörande statsbidrag till Södra Åsarps skoldistrikt,

hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor rn. m.: Byggnadsbidrag för

nya undervisningslokaler för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

149:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, sid.

351—353), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med

200,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor.

150:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, sid. 353), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 180,000 kronor.

A

151:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Kungl.

Majit har (punkt 156, sid. 353) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:

Underhålls- och materielbidrag för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 900,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Löfvander m. fl.

(I: 123) och den andra inom andra kammaren av herr V. J. Mattsson m.fl.

(II: 181), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att förslag måtte framläggas för riksdagen rörande införande av

fri undervisningsmateriel i folk- och fortsättningsskolan.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har i motionen 1:123 anförts

huvudsakligen följande:

Vid upprepade tillfällen sedan 1919 hade riksdagen uppmärksammat

frågan örn förbilligande av målsmännens kostnader för undervisningsmateriel,

särskilt vad anginge folkskolan, samt till Kungl. Majit gjort framställning

om åtgärder i sådant syfte. Vid två särskilda tillfällen hade frå
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

gan genom Kungl. Maj:ts försorg varit underkastad prövning av särskilda

sakkunniga, nämligen dels av 1920 års skolmaterielsakkunniga, vilkas betänkande

i ämnet emellertid på grund av den då rådande kristiden ej befordrades

till trycket och tillsvidare ej föranledde någon åtgärd, dels ock av

1937 års skolmaterielsakkunniga. De senares betänkande avgivet den 20 juni

1939 är offentliggjort (statens offentliga utredningar 1939). I båda dessa

betänkanden förordades i princip, att fri skolmateriel skulle tillhandahållas

folkskolans barn. Det förslag, som framställdes i sistnämnda utredning, ’

förordades vid remiss i väsentliga delar av det övervägande flertalet av

vederbörande myndigheter. Frågan syntes därför vara mogen för avgörande.

Emellertid vållade de utomordentliga förhållandena, som inträdde

på hösten 1939, att saken ännu en gång sköts på framtiden.

Det syntes nu vara påkallat att detta spörsmål åter på allvar upptoges

till behandling. Trots de många rubbningar och förändringar, som drabbat

vårt samhälle, torde den grundläggande principen för ifrågavarande förslag

alltjämt äga giltighet, nämligen att fri undervisningsmateriel borde lämnas

åt samtliga barn inom folkskolan, enär obligatorisk undervisning måste anses

förutsätta att skolmateriel kostnadsfritt ställdes till barnens förfogande.

Folkskolans barn borde sålunda utbildas under, så långt sig göra läte,

samma yttre villkor i all synnerhet som bottenskolan numera vore allmänt

accepterad. Fri skolmateriel borde därför icke såsom nu på många håll

skedde tillhandahållas barnen som någon särskild förmån, vilken endast

under vissa villkor komme dem till del. I regel förhölle det sig nu så, att fri

skolmateriel lämnades allenast ifråga om barn, vilkas föräldrar eller målsmän

vore helt eller så gott som helt obemedlade. Givet vore att barnen

därmed erhölle en särställning inom den klassavdelning, de tillhörde, och

att den hjälp, som sålunda komme dem till del, tillika meddelade dem en

icke önskvärd social särprägel, vilken vore alldeles särskilt beklaglig på ifrågavarande

åldersstadium. Därtill komme en omständighet, som avsåge de

fattiga skolbarnen och som med särskild tyngd gjorde sig gällande inom

det å landsbygden belägna övervägande flertalet av skoldistrikten. Det borde

nämligen uppmärksammas, att dessa distrikt icke nåddes av kommissionsbokhandeln

och dess förgreningar. Därför måste lärare och skolmyndigheter

rekvirera och åt barnen tillhandahålla erforderlig undervisningsmateriel,

vilket medförde att lärare och skolmyndigheter måste fungera som

mellanhänder. Givetvis måste materielen ställas till elevernas förfogande i

mån som den behövdes vid undervisningen, men med hänsyn till det ekonomiska

betryck, som tyvärr ofta rådde bland landsbefolkningen, inträffade

det ofta att barnen icke omedelbart kunde prestera likvid för materielen.

Härmed uppstode ett kreditförhållande mellan lärare och elever, som avgjort

strede mot det personliga förhållande, vilket borde råda dem emellan. Detta

läge, som ovillkorligen i mycket stor utsträckning följde av det nu rådande

systemet, syntes i särskild grad böra beaktas bland annat därför att metoden

att överlag bevilja fri undervisningsmateriel åt folkskolans barn stundom

stämplades som depraverande och ledande till att en så kallad understödstagaranda

inympades hos ungdomen, medan det nu i allmänhet rådande

systemet skulle vara baserat på självansvar och självförvaltning. I verkligheten

förhölle det sig faktiskt så, att det nu inom de allra största delarna

av landet praktiserade tillvägagångssättet vid distribution av undervisningsmaterielen

från tidiga år vänjt barnen vid ett kreditväsen, som förvisso

kunde befaras i moraliskt avseende menligt påverka deras uppfattning och

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

vanor. Det vore säkerligen ovan anförda omständigheter — jämte den klarnande

insikten om det principiellt riktiga i att fri undervisningsmateriel

lämnades — vilka föranlett skoldistrikten att på eget initiativ i ett stort

antal fall och i större eller mindre utsträckning förverkliga den fria materielens

tanke. Detta hade väsentligen skett efter två linjer. Dels hade distrikten

medgivit vissa lättnader i detta avseende, så att antingen fria läroböcker

eller fri förbrukningsmateriel beviljats åt alla barn, eller också hade

man experimenterat med olika understödsformer, vilka delvis slagit väl ut

i den mån de omhänderhafts med omdöme, men av vilka dock ingen torde

kunna läggas till grund för en allmän reglering av frågan. Dels hade vidare

distrikten i ett ansenligt antal fall generellt beviljat eleverna fri undervisningsmateriel.

Detta gällde år 1939 ej mindre än 245 distrikt, av vilka

ett 190-tal tillhörde landsbygden, och av de övriga 27 utgjordes av städer

och 23 av köpingar eller municipalsamhällen. Någon avsevärd ändring häri

torde ej ha inträffat sedan år 1939. I ett eller annat fall hade dock skolkommuner

så sent som hösten 1941 beslutat helt fri undervisningsmateriel

för folkskolans barn.

Med hänsyn till ovan anförda omständigheter syntes de skäl, som före

den nuvarande krisen talade för införandet av fri undervisningsmateriel

fortfarande äga sin fulla giltighet. 1937 års skolmaterielsakkunniga hade

i detalj utvecklat läget i sitt betänkande. Det oaktat kunde det förväntas

att motstånd skulle resas mot förslaget örn fri materiel i närvarande tid då

energiska besparingsaktioner påginge inom snart sagt alla områden av offentlig

verksamhet samtidigt som skatterna utomordentligt kraftigt ökades. Självfallet

kunde det under sådana omständigheter ej heller ifrågasättas att genomföra

någon socialvårdande eller kulturell anstalt, som medförde nya — i

varje fall betydande — utgifter för det allmänna och skattedragarna. Nu

förhölle det sig emellertid uppenbarligen så, att införandet av fri undervisningsmateriel

alls icke medförde några nya utgifter av allmän natur utan

fastmera innebure en överflyttning och en rationell reglering av en börda,

som allaredan å det allmännas vägnar ålades och åvilade stora befolkningsgrupper.

Av den obligatoriska folkundervisningen följde nämligen, att erforderlig

undervisningsmateriel måste anskaffas, och detta krav ställdes på

elevernas målsmän eller föräldrar med de undantag i föga tilltalande form,

vilka ovan påtalats. Därtill komme att denna indirekta beskattning ej blott

verkade slumpvis och på ett olämpligt sätt utan även måste framstå som

särskilt ändamålsvidrig i den svåra tid, som vi nu genomlevde. Det vore

nämligen just den generation, som nu ansvarade för barnens utgifter för

skolan, vilken tillika hade att uppbära hela den samlade bördan av beredskapsanstalterna

i skilda avseenden. I mycket stor utsträckning torde detta

vålla att de målsmän, vilkas ekonomi under tidens växande tryck alltjämt försvagades,

nödgades anhålla hos skolmyndigheterna om fri skolmateriel för

sina barn, vilka härigenom komme att stämplas av en social särprägel

inom sin skolmiljö. Denna konsekvens tedde sig egendomlig, då den sålunda

vållats av att barnens målsmän gjort uppoffringar för det allmänna.

Framhävas finge även, att medan målsmännen i stigande grad sattes ur

stånd att tillgodose barnens behov av materiel denna uppgift måste övertagas

av skoldistrikten. Men de bördor, som sålunda överflyttades på dessa,

drabbade dem mycket ojämnt i mån av distriktens växlande ekonomiska

bärkraft, i synnerhet på landsbygden. Ej minst ur denna synpunkt vore

en reglering av bördan starkt påkallad men — såsom påvisats av 1937 års

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skolmaterielsakkunniga — torde en sådan endast rationellt kunna verkställas

genom statens försorg och med statsmedel.

På ovan anförda grunder föresloge motionärerna därför, att riksdagen hos

Kungl. Majit anhölle, att frågan örn fri undervisningsmateriel ånyo upptoges

till prövning och att förslag i angivet syfte snarast möjligt avlätes till riksdagen.

Vid frågans beredning torde en bärkraftig grundval föreligga, dels

i 1937 års skolmaterielsakkunnigas betänkande, dels ock i de svar, som ingått

vid remissen av detta betänkande. En viktig förutsättning för en sådan

reform förefunnes även i statens läroboksnämnd, som beredde läroboksfrågorna

och redigerade den till grund för böckernas antagande liggande läroboksförteckningen.

Utskottet. Emot Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Beträffande det i motionerna I: 123 och II: 181 framställda yrkandet anser

utskottet sig böra framhålla, att de skäl, som tidigare föranlett riksdagen att

hemställa om en förutsättningslös utredning angående fri skolmateriel i folkoch

fortsättningsskolan, hava en ännu mycket större tyngd i nuvarande läge,

då de rådande krisförhållandena medfört alltjämt ökade ekonomiska svårigheter

för de föräldrar och målsmän, som hava barn i skolåldern. Utskottet

förbiser ingalunda att svårigheter av statsfinansiell art nu föreligga

för ett dylikt förslags realiserande, men anser i trots härav det icke minst

ur befolkningspolitiska synpunkter angeläget att åtgärder så vitt möjligt

bliva vidtagna för genomförande av den enligt utskottets mening riktiga

principen om fri skolmateriel till alla de barn, som besöka folk- och fortsättningsskolan.

Med anledning härav tillstyrker utskottet, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att Kungl. Majit måtte taga under övervägande

att med det snaraste för riksdagen framlägga förslag i ämnet. Utskottet

vill för sin del vidare framhålla, att övervägande skäl enligt utskottets

mening tala för att, därest staten ikläder sig utgifter i angivna avseende,

även en medverkan i viss utsträckning från kommunernas sida kommer

till stånd, varigenom viss garanti erhålles för kostnadernas begränsning och

kontrollens effektivitet. Självfallet torde även vissa maximeringsbestämmelser

i fråga örn antalet fria läroböcker och fri förbrukningsmateriel här

vara på sin plats.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 900,000

kronor;

II. i anledning av motionerna I: 123 och lii 181 i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte taga under

övervägande att, med beaktande av vad utskottet här ovan

anfört, för riksdagen framlägga förslag angående införande

av fri undervisningsmateriel i folk- och fortsättningsskolan.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

152:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 157, sid. 353 och 354), vilket innebär en anslagsminskning

av automatisk natur med 100,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3,000,000

kronor.

153:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor. I en inom andra kammaren av herr J. O. Gavelin m. fl.

väckt motion (11:143) har hemställts, att riksdagen må för budgetåret 1942/

43 anslå ett belopp av 50,000 kronor till bidrag åt obemedlade och mindre

bemedlade skolbarns ferie- och studieresor och att Kungl. Maj:ts bestämmelser

av den 15 maj 1936 för dessa bidrag få lända till efterrättelse.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till

motionen.

Utskottet, som vid 1941 års riksdag med hänsyn till det statsfinansiella

läget ställde sig avvisande till ett då motionsvis gjort yrkande av i huvudsak

enahanda innebörd som det nu framställda, anser sig av samma anledning

nu böra avstyrka bifall till motionen II: 143 och hemställer förty,

att motionen II: 143 icke må av riksdagen bifallas.

154:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, sid. 354 och 355), vilket

innebär en anslagshöjning med 3,000 kronor, föranledd av ökade kostnader

för i skolhemmet intagna barn, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 17,500 kronor.

155:o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

159) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

156:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 160, sid. 355—358), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk

natur med 21,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 149,000 kronor.

157:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 161, sid. 358), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Stipendier åt lapsk
-

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

talande elever vid folk skole semin ar ier na i Luleå och Umeå

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 400

kronor.

158:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 162, sid. 358), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk

natur med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 400 kronor.

159:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, sid. 358—361),

vilket innebär anvisande för första gången av anslag till förevarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 6,000 kronor.

160:o) Nomadskolor: Om- och nybyggnadsarbeten. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, sid. 361—364), vilket innebär en anslagshöjning

med 200,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Örn- och nybyggnadsarbeten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

161:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.

Majit har (punkt 165, sid. 364 och 365) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:

Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 3,700,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Ohlin m. fl.

(1:92) och den andra inom andra kammaren av herr O. Malmborg m. fl.

(II: 142), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Majit hemställa, att undervisning i hushållsgöromål från den tidpunkt,

som Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, meddelas samtliga flickor

i fortsättningsskolan i huvudsaklig överensstämmelse med skolöverstyrelsens

förslag av den 26 juli 1938.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av nedan lämnade redogörelse,

till motionen II: 142.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 500,000 kronor.

Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring i statsbidragsgrunderna.

I samband med anslagsfrågan har departementschefen i fråga om

vissa fortsättningsskollärares avlöningsförmåner under tjänstledighet för uppehållande

av befattning i statens tjänst eller för fullgörande av annat offent
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

ligt uppdrag samt den därmed sammanhängande frågan om statsbidrag till

den tjänstledige lärarens och hans vikaries avlönande förordat, att dylik

lärare, som innehar med pensionsrätt i statens pensionsanstalt förenad befattning,

finge behålla vad han skulle uppburit under ledighet för sjukdom

samt att statsbidraget skulle utgå enligt de vid sjukledighet gällande bestämmelserna.

Därest riksdagen lämnade detta förslag utan erinran, torde det

få ankomma på Kungl. Majit att för varje särskilt fall meddela beslut av

sålunda angiven innebörd.

I motionerna 1:92 och 11:142 har anförts bland annat:

Genom skrivelse den 8 juni 1936 (nr 297) hade riksdagen uttalat sin anslutning

till tanken, att ingen flicka skulle lämna den obligatoriska undervisningen

utan att först hava erhållit undervisning i husligt arbete. Betydelsen

härav syntes riksdagen icke kunna skattas nog högt.

Sedan Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen att under beaktande av

vad 1936 års riksdag anfört verkställa utredning rörande införande av

obligatorisk undervisning för flickor i husligt arbete, hade skolöverstyrelsen

till Kungl. Majit överlämnat utredning och förslag i berörda ämne, dagtecknat

den 26 juli 1938.

De kostnader för statsverket, som föranleddes av införande av obligatorisk

undervisning i hushållsgöromål för flickor i enlighet med överstyrelsens

förslag, hade av överstyrelsen beräknats till cirka 5 miljoner kronor.

Dessa fördelade sig på följande sätt:

a) Statsbidrag till lärares avlöning.................kronor 4,255,000

b) Statsbidrag till bestridande av vissa löpande utgifter

(driftskostnader).......................... » 740,000

Summa kronor 4,995,000.

Dåvarande statliga kostnader för denna undervisning hade enligt överstyrelsens

beräkningar uppgått till 1,500,000 kronor, varför ökningen av

de statliga kostnaderna vid ett genomförande av överstyrelsens förslag skulle

komma att uppgå till 3,495,000 kronor. Huvudparten av kostnadsökningen

hänförde sig till statsbidrag till lärares avlöning, och i detta sammanhang

kunde erinras därom, att frågan örn lönereglering för skolkökslärarinnor

vore föremål för särskild beredning av 1941 års lärarlönesakkunniga. Vilken

lönegradsplacering, som kunde komma att föreslås och fastställas för

ifrågavarande lärarinnor, vore sålunda ovisst, men en genomförd lönereglering

för denna kategori torde under alla förhållanden komma att medföra

ökade kostnader för statsverket, vilket syntes böra tagas i beaktande vid

bedömandet av de statliga kostnaderna vid genomförandet av obligatorisk

undervisning i hushållsgöromål för flickor enligt överstyrelsens förslag.

Betydelsen i allmänhet av en väl ordnad undervisning i hushållsgöromål

för flickor måste skattas mycket högt såväl ur nationalekonomisk som ur

den allmänna folknäringens synpunkt, vilken uppfattning delades av såväl

Kungl. Majit som riksdagen. Antalet skoldistrikt, i vilka undervisning i

hushållsgöromål i fortsättningsskolor vid slutet av vårterminen 1937 icke

varit anordnad, hade uppgått till 1,030 eller 41,8 procent av hela antalet

skoldistrikt, vilka så gott som samtliga vore belägna på landsbygden. Här
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

av framginge, att införande av obligatorisk undervisning i hushållsgöromål

för flickor enligt överstyrelsens förslag närmast vore en reform av landsbygdens

fortsättningsskoleväsende, vilket ytterligare syntes aktualisera densamma,

ej minst med hänsyn till svårigheten att erhålla kvinnlig arbetskraft

i hemmen å landsbygden.

Genom ovannämnda skrivelse hade riksdagen uttalat önskvärdheten av

att ett resultat utav en utredning i berörda ärende snart måtte kunna föreläggas

riksdagen, och då så lång tid förflutit sedan utredningens tillkomst,

syntes det motiverat att nu upptaga densamma till prövning och avgörande.

Huruvida överstyrelsens förslag med hänsyn till omständigheter, som inträffat

efter dess framläggande, kunde behöva underkastas förnyad prövning,

undandroge sig motionärernas bedömande, men det torde under alla förhålden

ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande därom.

Utskottet tillstyrker, att för här ifrågavarande ändamål för nästa budgetår

anvisas det av Kungl. Majit äskade anslaget av 3,700,000 kronor. Utskottet har

icke heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande

sammanhang anfört och föreslagit i fråga om vissa fortsättningsskollärares

avlöningsförmåner under tjänstledighet för uppehållande av befattning

i statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag

samt beträffande statsbidrag till den tjänstledige lärarens och hans vikaries

avlönande.

I likhet med vad i motionerna I: 92 och lii 142 framhållits vill utskottet

understryka betydelsen av att undervisningen i hushållsgöromål för flickor

ordnas på ändamålsenligt sätt och betona önskvärdheten av att tillfälle i

så stor utsträckning som möjligt beredes den kvinnliga ungdomen att deltaga

i hushållsundervisningen. Icke minst i nu rådande tid har denna

undervisning en synnerligen viktig uppgift att fylla. Inom skoldistrikten

torde ett utbrett intresse förefinnas för ifrågavarande undervisning, och utvecklingen

synes utskottet utvisa, att åtgärder i icke ringa omfattning inom

distrikten redan vidtagits till förbättrande av förhållandena på ifrågavarande

område. Svårigheter i form av bland annat otillräckliga lärarkrafter och brist

på lämpliga lokaler föreligga emellertid för vissa skoldistrikt, särskilt på landsbygden,

att med egna resurser åstadkomma en undervisning av här berörda

slag i den omfattning, som kan anses önskvärd. Dessa svårigheter torde

näppeligen kunna helt övervinnas utan statens medverkan, och den av motionärerna

antydda utvägen med införande av obligatorisk hushållsundervisning

ligger då nära till hands. Utskottet vill icke förneka, att en dylik

anordning är eftersträvansvärd, men anser sig likväl med hänsyn till de

mycket betydande utgifter för statsverket, som förslagets genomförande skulle

medföra, icke kunna i nuvarande läge biträda det i motionerna framställda

yrkandet. Utskottet är övertygat örn att Kungl. Majit alltjämt har sin

uppmärksamhet riktad på denna fråga och kommer att när förhållandena

det medgiva förelägga riksdagen förslag i ämnet, varför skäl icke föreligger

för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning härom.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 113

Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner I: 92 och II: 142 få

anses besvarade.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till

avlöning åt lärare för budgetåret 1942/43 anvisa ett för-:

slagsanslag av 3,700,000 kronor;

b) att motionerna I: 92 och II: 142 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

162:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Kungl. Majit har (punkt 166, sid. 365 och 366) föreslagit

riksdagen att till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av

fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 550,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under

punkten 144:o) omförmälda, av herr U. B. Jacobson m. fl. väckta motionen

IB 102, vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, l:o) att riksdagen måtte besluta

om en höjning av nu utgående till kronor 1:50 per dag maximerade

statsbidrag för inackordering av fortsättningsskolebarn till 2 kronor; 2:o)

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning

rörande en centralisering av den yrkesbestämda fortsättningsskolan inom

vissa ödebygdsområden medelst uppförande av särskilda skolhem för fortsättningsskolans

elever.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av automatisk natur med

50,000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring i

grunderna för anslagets disposition.

Kungl. Maj;ts förevarande förslag har icke föranlett någon erinran från

utskottets sida.

I anledning av vad i motionen II: 102, så vitt nu är i fråga, yrkats får

utskottet erinra, att i huvudsak samma spörsmål vid fjolårets riksdag

motionsvis bragtes under riksdagens prövning. Samtidigt förelåg förslag

från Kungl. Maj:t om centraliseringsbidragets höjning från högst 1 krona

25 öre till högst 1 krona 50 öre för dag och lärjunge. Riksdagen

biföll Kungl. Maj:ts berörda förslag. Då alltså detta bidrag så sent som

vid nästlidet års riksdag undergått förhöjning anser sig utskottet icke nu

böra tillstyrka en ytterligare ökning av bidraget. Utskottet ställer sig alltså

avvisande till motionen i förevarande del.

Vad beträffar motionärernas yrkande i övrigt avstyrker utskottet jämväl

bifall till detsamma under erinran om att 1941 års riksdag vid samma frågas

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 8

Utskottet.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

behandling framhöll, att fortsättningsskolans ställning och uppgift torde

bliva föremål för ingående omprövning av 1940 års skolutredning samt att

därest den anordning, motionärerna ifrågasatt, befunnes ändamålsenlig och

genomförbar, syntes det böra ankomma på skolutredningen att i ämnet

framlägga förslag.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 550,000 kronor;

b) att motionen II: 102, så vitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

163:o) Understöd till högre folkskolor. Folkhögskolor: Understöd.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 167 och 168) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

164:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.

Marits förslag (punkt 169, sid. 367—369), vilket innebär en anslagshöjning

med 150,000 kronor, föranledd av ökad elevtillströmning till ifrågavarande

skolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 650,000

kronor.

Abnormundervisningen.

165:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Läroanstalter för

blinda: Omkostnader. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 170) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

166:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 171, sid. 370), vilket innebär en anslagshöjning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 5,900 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

167:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 172, sid. 371), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 15,500 kronor.

168:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 173, sid. 371), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

169:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Dövstumskoloma: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 174) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

170:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 175, sid. 372),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

171 :o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 176, sid. 372),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

172:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda dövstumlärare. I enlighet med Kungl. Majds förslag

(punkt 177, sid. 373), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor i

syfte att bereda ifrågavarande lärare ålderstillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 14,200 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173 o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, sid. 373 och 374), vilket

innebär en av ökad medelsåtgång föranledd anslagshöjning med 3,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma harn för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000 kronor.

174:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 179, sid. 374), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 43,000 kronor.

175:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, sid. 374 och 375), vilket

innebär en anslagsökning av automatisk natur med 2,500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 15,600 kronor.

176:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 181/sid. 375 och 376), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

177:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. Kungl. Majit

har (punkt 182, sid. 376 och 377) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till

svenska föreningen för dövas väl för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag

av 7,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar B. Wagnsson

och E. G. C. Brandt (I: 93) och den andra inom andra kammaren av fröken

Kerstin Hesselgren och fröken Hildur Nygren (II: 173), vari hemställts, att

riksdagen såsom bidrag till svenska föreningen för dövas val för budgetåret

1942/43 måtte anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Kungl: Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att föreningens sty
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 117

reise hemställt om en anslagshöjning till 15,000 kronor samt att skolöverstyrelsen

och medicinalstyrelsen förordat en höjning till 12,000 kronor.

I motionerna erinras att föreningen under budgetåret 1939/40 åtnjöt ett

statsanslag av 10,000 kronor, vilket för budgetåret 1940/41 sänktes med

2.000 kronor och för innevarande budgetår med ytterligare 1,000 kronor.

Vidare har anförts bland annat:

Föreningen hade under de gångna åren i hög grad utvecklats. Verksamheten

bedreves dels av centralstyrelsen i Stockholm, dels av lokalföreningar

till ett antal av 15. Utvecklingen av verksamheten bland döva och lomhörda,

äldre såväl som barn, hade emellertid medfört stegrade krav på centralstyrelsens

och lokalföreningarnas ekonomi, vilka föreningen sökt möta

genom anordnande av basarer, insamlingar och dylikt. Det vore uppenbart,

att det för föreningen i dessa tider vore vanskligt, för att inte säga omöjligt,

att i någon större utsträckning kunna stödja sin ekonomi på frivilliga

gåvor. Grundstommen i föreningens ekonomi hade också städse varit det

av statsmedel erhållna understödet. Med hänsyn till de ökade utgifterna

och viss nödvändig utvidgning av arbetet vore föreningen för sin verksamhet

i hög grad beroende av statsbidrag.

Trots noggrann sparsamhet med föreningens medel vore föreningen ovillkorligen

nödsakad att söka skaffa sig betydligt ökade inkomster, örn den

alltjämt skulle vara i stånd att hjälpa de lomhörda och döva att så långt

möjligt bli oberoende av sin hörselnedsättning och i mångå fall stödja dem

i sina bemödanden att trots sitt lyte undvika att förorsaka utgifter för det

allmänna. Av en tablå över beräknade utgifter och inkomster för räkenskapsåret

1942, vilken grundade sig dels på motsvarande siffror under 1940,

dels på de stegrade utgifter, som redan under innevarande år visat sig oundgängligen

nödvändiga inom vissa områden av verksamheten, framginge att

en brist beräknades komma att uppstå å ej mindre än 22,500 kronor.

Med hänsyn till det synnerligen behjärtansvärda syftet med föreningens

verksamhet har utskottet ansett sig böra förorda, att statsbidraget till föreningen

för nästa budgetår bestämmes till samma belopp, som utgick under

budgetåret 1940/41, eller 8,000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med

1.000 kronor. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag

saint motionerna 1:93 och 11:173, såsom Bidrag till svenska

föreningen för dövas väl för budgetåret 1942/43 anvisa ett

anslag av 8,000 kronor.

Y rkesundervisningen.

178:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 183) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed,

anmäles.

Z7 tskottet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 184, sid. 378 och 379), vilket innebär en anslagshöjning med

7.000 kronor, betingad bland annat av uppförande av en särskild anslagspost

till flyttningsersättningar, elevantalets ökning och ianspråktagande av

en nybyggnad vid läroverket i Örebro, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 120,900

kronor.

180:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, sid. 379—381), vilket innebär en anslagshöjning

med 14,000 kronor, huvudsakligen föranledd av ökad medelsanvisning

åt de tekniska gymnasierna i Stockholm och Örebro i samband med

färdigställandet av vissa nybyggnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, höcker

m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 67,300 kronor.

181:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 186, sid. 381), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

182:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 187,

sid. 381—385) föreslagit riksdagen att till Understöd åt handelsgymnasier

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 370,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr H. Nordenson

(I: 127) och den andra inom andra kammaren av herr T. Henriksson (II:

168), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslaget till understöd

åt handelsgymnasier för budgetåret 1942/43 skall utgå med ett belopp av

380.000 kronor med föreskrift tillika, att efter Kungl. Maj:ts prövning

minst 80,000 kronor därav skola tilldelas Stockholms handelsgymnasium.

Förevarande anslag var för budgetåret 1939/40 uppfört med 378,900

kronor och sänktes därefter med 29,200 kronor till sitt nuvarande belopp,

349,700 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en anslagshöjning

med 20,300 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt örn en

anslagshöjning med 35,000 kronor under anförande av bland annat följande:

Fem av gymnasierna redovisade underskott för räkenskapsåret 1940/41,

och vid tre gymnasier skulle underskott uppstått, därest ej kommunen bi
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

sträckt med större belopp än den stadgade tredjedelen av statsunderstödet

För budgetåret 1941/42 hade gymnasierna sökt statsunderstöd på sammanlagt

409,840 kronor, d. v. s. i runt tal 60,000 kronor mera än anslagsbeloppet.

Inför den ökning av utgifterna, som under de båda senaste åren ägt

rum, och i förvissning om att denna utveckling av läget skulle fortgå under

de närmaste åren, vore det med stora farhågor man vid handelsgymnasierna

motsåge framtiden.

Av de nio gymnasierna syntes Stockholms handelsgymnasium ha den

mest ansträngda ekonomien. Ingivna räkenskapsutdrag visade, att detta

gymnasium haft underskott på respektive 31,200 och 49,900 kronor för de

båda sista läsåren, och den beräknade staten för 1941/42 slutade med ett

underskott på 50,167 kronor. Detta innebure, att skolans huvudman, Stockholms

Grosshandelssocietet, nödgats lämna ett bidrag, som för budgetåren

1939/42 utgjorde respektive 75, 104 och 104 procent av statsbidraget. För

att skolan skulle kunna täcka en del av underskottet hade Kungl. Maj:t

den 1 augusti 1941 medgivit, att terminsavgifterna i den tvååriga kursen

vid gymnasiet finge för arbetsåret 1941/42 uppgå till sammanlagt högst

250 kronor. I de anförda siffrorna rörande budgetåret 1941/42 hade inkomstökningen

på grund av denna höjning medräknats. Handelsgymnasiet

åtnjöte icke kommunalt understöd, varför ansvaret för skolans ekonomi

helt folie på huvudmannen. Det vore överstyrelsen bekant, att under trycket

av den alltmer växande ekonomiska bördan farhågor yppats för att huvudmannen

skulle nödgas frångå målsmanskapet. Det syntes överstyrelsen vara

både skäligt och nödvändigt, att statsunderstödet till det hårt tyngda gymnasiet

ökades.

Vid utgiftsberäkningarna för innevarande anslagsår syntes skolorna ha

räknat med all möjlig försiktighet. Bland utgifterna intoge posten löner

till ordinarie lärare största utrymmet. Dessa författningsenligt reglerade

löner stege dels genom de automatiskt kommande ålderstilläggen, dels genom

den fortsatta stegringen av löneindexen. Kostnaden för bränsle torde med

stor säkerhet komma att ytterligare stiga. Även timlärarnas arvoden borde

helt naturligt undergå en skälig justering uppåt. Jämväl flertalet övriga

utgifter torde på grund av tidsförhållandena komma att avsevärt stegras.

Härtill komme, att genom kungörelsen 1941: 605 läsåret ökats från 36 till 37

veckor för att möjliggöra utbildning i värntjänst, vilken omständighet givetvis

komme att medföra stegrade kostnader för läroanstalterna. Denna

ökning torde kunna beräknas uppgå till 10,000 å 12,000 kronor,

Handelsgymnasiernas bundenhet i fråga örn elevavgifterna måste, så beträngda

som dessa gymnasier vore, helt naturligt leda till en strävan dels att

stanna vid föreskriven nedsättning med 15 procent, dels att taga in överfyllda

klasser. Elevavgifternas stora betydelse för gymnasiernas ekonomi framstode

klarast i det faktum, att för bokslutsåret 1940/41 elevavgifterna bidragit

med 30 procent, motsvarande en genomsnittlig avgift av 183 kronor

per elev och år. En jämförelse med de statliga tekniska läroverken läge

nära till hands, där avgiften utgjorde omkring 30 kronor per år.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat:

Från handelsgymnasierna inhämtade uppgifter rörande besparingsåtgärder

utvisa, att gymnasierna sökt pressa ner sina utgifter så långt de ansett rimligen

kunna ske. I allmänhet lia sparsamhetssträvandena gått ut över medlen

för materiel, vilka på många håll nedskurits till vad som torde kunna be
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

traktas som minimum. Bland mera speciella besparingsåtgärder må nämnas:

uppehållande av vakant tjänst med vikarie, minskning av extra ordinarie

lärares timlöner, förenklad undervisningsplan, minskning av arvoden

för rättning av skrivningar, avstängning av specialsalar. Av de erhållna

uppgifterna har jag — även örn någon direkt jämförelse med förhållandena

vid t. ex. de allmänna läroverken icke kunnat göras — fått den uppfattningen,

att handelsgymnasierna gjort allvarliga bemödanden att hålla utgifterna

nere genom besparingsåtgärder.

Enär alltså några nya kostnadsminskande åtgärder av större betydelse

icke gärna torde kunna vidtagas vid handelsgymnasierna, i varje fall icke

utan genomgripande organisationsändring, men skolornas utgifter ''— delvis

till följd av statens åtgöranden, såsom den automatiska ökningen av de

ordinarie lärarnas löner och värntjänstutbildningen — avsevärt stigit, anser

jag mig icke kunna undgå att föreslå ökning av detta anslag. Ställningen

vid ett par av handelsgymnasierna har under flera år visat stort underskott,

vilket drivit läroanstalterna att begära tillstånd till höjning av elevavgifterna,

vilka enligt vederbörande kungörelse må utgöra högst 200 kronor

per läsår i den tvååriga kursen, och att mottaga ett onormalt stort antal

elever. Det må framhållas, att denna art av yrkesutbildning icke är ett

rent lokalt intresse utan att handelsgymnasiernas elever till mycket stor del

komma från annan ort än gymnasiestaden. Vid övervägande av det belopp,

varmed anslaget torde böra höjas, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka

ett så stort belopp som det av skolöverstyrelsen ifrågasatta utan föreslår en

höjning med endast 20,000 kronor, eller, för avrundning av anslagets slutsumma,

20,300 kronor. Härvid har jag räknat med att en ytterligare höjning

av terminsavgifterna torde bli nödvändig vid åtskilliga av handelsgymnasierua.

Det synes dock obilligt att låta av nuvarande krisförhållanden

föranledda merkostnader till alltför stor del bäras av skolornas elever.

Det torde framdeles ankomma på Kungl. Majit att med beaktande av de

olika gymnasiernas ekonomiska ställning bestämma örn fördelningen av det

sålunda ökade anslaget.

I ovannämnda motioner anföres bland annat:

Det av Kungl. Majit tilldelade statsanslaget till Stockholms handelsgymnasium

— Frans Schartaus handelsinstitut — utgjorde för innevarande

verksamhetsår 70,000 kronor. Gymnasiet hade för det kommande arbetsåret

hemställt om ett till 80,000 kronor ökat anslag.

En på basis av nu gällande förutsättningar upprättad och i oktober 1941

till skolöverstyrelsen ingiven kalkyl över beräknade inkomster och utgifter

under räkenskapsåret 1942/43 hade följande utseende.

Inkomster:

Statsanslag ...........................kronor 70,000

Elevavgifter .......................... » 69,000

Grosshandelssocietetens obligatoriska bidrag . . »_23,333

kronor 162,333

Underskott att täckas.................... » 59,667

kronor 222,000

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

Utgifter:

Löner, arvoden och pensionsbidrag..........kronor 195,000

Inventarier........................... » 0

Omkostnader.......................... * 27,000

kronor 222,000

Enligt denna kalkyl skulle sålunda grosshandelssocietetens bidrag komma

att uppgå till 119 procent av statsanslaget. Även om statsanslaget skulle

ökas med 10,000 kronor, skulle societetens bidrag ändock utgöra ej mindre

än 91 procent därav.

Handelsgymnasierna vore visserligen formellt enskilda läroanstalter, men

i själva verket stöde de kommunerna mycket nära. Alla gymnasierna torde

också åtnjuta kommunalt understöd med ett enda undantag: Stockholms

handelsgymnasium. Detta förhållande talade alldeles särskilt starkt för ett

ökat statsbidrag till denna läroanstalt, vars understöd från staten torde

relativt sett vara mindre än motsvarande bidrag till de övriga gymnasierna.

Det vore givet, att det nuvarande statsfinansiella läget måste medföra

nedskärningar av utgifterna på olika områden. För näringslivet vore det

av yttersta vikt, att alla besparingsmöjligheter vidtoges, så att skattebördan

icke bleve än mera tryckande än hittills. Å andra sidan borde icke lämnas

obeaktat, att de utgifter, som nedlades på ungdomens utbildning för praktiska

yrken, i regel vore väl använda medel. Detta gäller icke minst under

nu rådande svåra förhållanden. Användande av medel för ungdomens

yrkesutbildning finge betraktas som ett led i vår beredskap att möta tidens

ekonomiska påfrestningar.

Det syntes vara både rimligt och lämpligt att det för ändamålet begärda

anslaget höjdes med ytterligare 10,000 kronor, att användas för ökat bidrag

med samma belopp till Stockholms handelsgymnasium.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär Kungl. Maj:ts förslag

en höjning av förevarande anslag med 20,300 kronor. Utskottet har

funnit sig böra biträda detta förslag. Departementschefen har framhållit,

att det torde få ankomma på Kungl. Majit att med beaktande av de olika

gymnasiernas ekonomiska ställning bestämma om fördelningen av det sålunda

ökade anslaget. Med hänsyn härtill och på grund av att Stockholms

handelsgymnasium synes hava måhända den mest ansträngda ekonomien

bland de ifrågavarande läroanstalterna torde man kunna utgå ifrån, att den

nu föreslagna ökningen av anslaget i icke ringa omfattning skall komma

detta gymnasium till godo. Att i enlighet med motionärernas yrkande vidtaga

en höjning av anslaget med 10,000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t

föreslagit, att användas till ökat bidrag till nämnda gymnasium, kan utskot - tet ej förorda. Utskottet vill erinra, att alla handelsgymnasierna med undantag

av Stockholms handelsgymnasium åtnjuta förutom statsbidrag även

kommunalt understöd. I det beträngda ekonomiska läge, i vilket gymnasiet

befinner sig, bordo därför ett stöd från Stockholms stads sida vara befogat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och med avslag å motionerna I: 127 och II: 168, i den mån

de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till Understöd åt

handelsgymnasier för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag

av 370,000 kronor.

183:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Majit har (punkt 188, sid. 385—391) föreslagit riksdagen att till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 2,400,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr C. Fr. Carlström

m. fl. (I: 94) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren

m. fl. (II: 132), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag

till yrkesundervisning i husligt arbete skall utgå efter samma grunder

som beträffande hantverk, industri och handel och att anslaget till understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning därför höjes från i

statsverkspropositionen föreslagna 2,400,000 kronor till 2,410,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, bland annat, att en fortsatt, lika sträng

återhållsamhet, som för närvarande iakttages i fråga örn understödstilldelningen,

icke syntes tillrådlig. Av det äskade beloppet borde förslagsvis

350,000 kronor avses för understöd till undervisningsmateriel mot för innevarande

budgetår 270,000 kronor.

Departementschefen har vidare förordat en viss höjning av understödsbeloppen

för undervisning i husligt arbete. Beträffande denna fråga inhämtas

av statsrådsprotokollet bland annat:

Enligt gällande bestämmelser om understöd till kommunala anstalter för

yrkesundervisning (kungörelsen 1933: 295) utgå understöd till avlöning åt

rektor och övriga lärare med belopp, som ej må överstiga s/a av sammanlagda

beloppet av den till dem för den tid, understödet avser, utgående

avlöning och som, beräknat efter antalet undervisningstimmar, må utgå med

högst vissa belopp för undervisningstimme. Maximibeloppen, såvitt de här

äro av intresse, och deras växlingar sedan år 1919 framgå av följande

sammanställning:

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

1919-21

1921—24

1924-33

1933—

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Lägre stadiet inom hantverk, industri och han-

del (lärlingsskola m. m.).............

2: 67

3: —

2: 67

2: 35

Högre stadiet inom hantverk, industri och han- del (yrkesskola m. m.)..............

3: —

3: 33

3: —

2:55

Lägre stadiet inom husligt arbete........

1:33

1:83

1:67

1:50

Högre stadiet inom husligt arbete........

1:33

2: —

1:83

1: 65

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att undervisningen i husligt arbete vid

kommunala anstalter för yrkesundervisning i arvodeshänseende jämställes

med undervisning i hantverk, industri och handel. Till stöd härför har

överstyrelsen, bland annat, erinrat örn den höjning av arvode till lärarinnor

i hushållsgöromål vid fortsättningsskola från 2 kronor till 2 kronor 50 öre

för undervisningstimme jämte fri kost i samband med de praktiska övningarna

i ämnet ävensom fri bostad jämte bränsle eller ersättning därför, som

Kungl. Maj:t föreskrivit i kungörelsen 1941: 469. Lärarinnor i hushållsgöromål

vid skolor för yrkesundervisning borde ej i lönehänseende vara

sämre lottade än lärarinnor i samma ämne vid fortsättningsskolan. Merkostnaden

för budgetåret 1942/43 borde anslås till 20,000 kronor.

Statskontoret har med hänsyn till den vid 1941 års riksdag beslutade arvodesförhöjningen

vid fortsättningsskolorna tillstyrkt höjning av statsunderstödet

för undervisning i husligt arbete vid anstalter för yrkesundervisning

till endast 1 krona 80 öre (+30 öre) för undervisningstimme på lägre stadiet

(lärlingsskola) och 1 krona 95 öre (+30 öre) för undervisningstimme

på högre stadiet (yrkesskola).

Departementschefen har för egen del anfört:

Undervisningen i husligt arbete (omfattande barnavård, sömnad och hushållsgöromål)

har i de praktiska ungdomsskolorna hittills i lönehänseende

intagit en mindre gynnad ställning än övriga ämnesgrenar. Orsaken härtill

torde bland annat ha varit att söka i det förhållandet, att denna undervisningsgren

hittills icke ansetts ha fått en definitiv organisation inom våra

ungdomsskolor. Frågan har i olika sammanhang upptagits vid utredningar

på yrkesundervisningens område. Exempelvis må erinras om de betänkanden,

som avgivits av hembiträdesutredningen (statens offentliga utredningar 1937:16)

och 1936 års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar 1938:49),

samt om skolöverstyrelsens år 1938 avgivna förslag rörande obligatorisk skolköksundervisning.

De i ämnet framställda förslagen ha emellertid, bland

annat på grund av ogynnsamma statsfinansiella förhållanden, icke föranlett

några definitiva åtgärder. Ett slutligt ståndpunktstagande till de svårlösta

organisatoriska spörsmål, som äro förknippade med uppgiften att ordna

denna undervisningsgren mera rationellt, torde icke heller nu vara möjligt.

Emellertid torde en blivande lösning av de organisatoriska frågorna icke

föregripas genom en provisorisk höjning av arvodena för undervisningen i

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

husligt arbete vid ifrågavarande yrkesskolor. Med tanke särskilt på att löneställningen

för skolkökslärarinnorna vid fortsättningsskolorna vid 1941 års

riksdag förbättrats, finner jag i likhet med statskontoret en viss höjning

rimlig.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att understödet för undervisning i husligt

arbete skulle höjas till samma belopp som det för undervisning i hantverk,

industri och handel bestämda, d. v. s. 2 kronor 35 öre respektive 2 kronor

55 öre. Frågan örn löneställningen för lärarna i husligt arbete bör emellertid

inte ses enbart i förhållande till avlöningsbestämmelserna för övriga

grenar av yrkesundervisningen, utan avseende måste också fästas vid likartad

undervisning inom andra skolformer, närmast fortsättningsskolorna. En

viss försiktighet är motiverad även av att, såsom förut framhållits, frågan

om denna undervisnings mera definitiva ordnande är aktuell. Jag anser

mig därför böra biträda statskontorets mindre långt gående förslag. Statsunderstödet

torde alltså böra utgöra i lärlingsskola för husligt arbete eller

hushållsskola ävensom i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,

som avse husligt arbete, högst 1 krona 80 öre samt i yrkesskola för

husligt arbete 1 krona 95 öre för undervisningstimme, vilka belopp motsvara

en avlöning av respektive 2 kronor 70 öre och 2 kronor 92 öre för

undervisningstimme. Det må framhållas, att merutgifterna för statsverket

vid bifall till vad jag förordat torde komma att understiga 10,000 kronor.

Utskottet. Utskottet anser sig böra biträda departementschefens föreliggande förslag

i fråga om en provisorisk höjning av arvodena för husligt arbete vid ifrågavarande

yrkesskolor och vars genomförande medför, att löneställningen för

lärare i husligt arbete i stort sett kommer i paritet med lönenivån för skolkökslärarinnorna

vid fortsättningsskolorna. Det i motionerna I: 94 och

II: 132 framställda förslaget, enligt vilket statsbidrag till yrkesundervisning

i husligt arbete skulle utgå efter samma grunder som beträffande hantverk,

industri och handel, finner utskottet böra prövas i ett vidare sammanhang

och upptagas till övervägande i samband med den blivande översynen

av yrkesundervisningsväsendet. På grund härav anser utskottet sig

icke kunna tillstyrka bifall till de ifrågavarande motionerna.

Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag örn förevarande anslags uppförande för nästa budgetår

med ett belopp av 2,400,000 kronor och avstyrker motionärernas

hemställan örn en höjning av anslaget med 10,000 kronor till 2,410,000

kronor.

Utskottet hemställer förty,

a) att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 2,400,000 kronor;

b) att motionerna I: 94 och II: 132 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

184:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, sid. 391 och 392), vilket innebär en

anslagshöjning med 10,000 kronor, motiverad av den föreslagna höjningen

av understödsbeloppen för undervisning i husligt arbete, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1942/43

bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med tillhopa 425,000 kronor;

b) till Kommunala oell enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 425,000

kronor.

185:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt centrala verkstadsskolor. Kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 190

och 191) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

186:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 192,

sid. 393 och 394), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk natur

med 70,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 800,000 kronor.

187:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid

verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 193) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande motionen lii 163 avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

188.o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

194, sid. 394—398), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor,

huvudsakligen föranledd av ökade bränslekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 166,000 kronor,

därav 22,994 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms

stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande

av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942 anförts, bidrager med enahanda

belopp, samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

189:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

195, sid. 398), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.

190:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196,

sid. 398 och 399), vilket innebär en anslagshöjning med 1,100 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 30,500 kronor.

191:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. Kungl. Majit har (punkt

197, sid. 399) föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning;

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar I. Anderson och

B. Elmgren (I: 36) och den andra inom andra kammaren av herr M. Ljungberg

m. fl. (II: 60), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att till Särskilda

anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 23,000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att institutets

styrelse hemställt om en anslagshöjning med 9,000 kronor till 27,000 kronor

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

medan skolöverstyrelsen förordat en höjning med 5,000 kronor. Departementschefen

har likväl, under erinran om att ansökningar örn förhöjt statsbidrag

av statsfinansiella skäl avvisats såväl år 1940 som år 1941, icke funnit sig

kunna förorda en höjning för nästa budgetår.

I motionerna 1: 36 och II: 60 har anförts bland annat:

Det syntes ofrånkomligt att inskränka verksamheten vid anstalten, därest

icke höjt bidrag från staten kunde erhållas. I det svåra läge, vari landets

försörjning med textilvaror under den nuvarande krisen av kända anledningar

kommit, syntes en sådan utveckling icke vara önskvärd. Redan i

fredstid hade i själva verket förelegat ett mycket framträdande behov av

vidgade utbildningsmöjligheter på det fackområde, institutet företrädde.

Detta behov hade ytterligare accentuerats under den rådande krisen, då det

blivit nödvändigt att inom textilindustrien helt eller som inblandningsmaterial

övergå till nya spånadsämuen, vars beredning och bearbetning sotällde

nya problem och krävde utveckling av en därefter anpassad teknik. Åtskilliga

textilvaror, som tidigare i väsentlig omfattning importerats, måste nu

tillverkas inom landet. Som exempel i sistnämnda avseende kunde hänvisas

till trikåvaror, eftersom just den trikåindustriella avdelningen vore

en av de specialiteter, som ägnades särskild uppmärksamhet vid det här

ifrågavarande institutet. Även örn statsfinansiella skäl icke tilläte ett tillgodoseende

för närvarande av vidgade utbildningsmöjligheter på det textiltekniska

området, syntes det vid sådant förhållande vara ett allmänt intresse

att upprätthålla de möjligheter i detta avseende, som redan funnes.

Lennings textiltekniska institut vöre för upprätthållandet av sin verksamhet

förutom till bidrag av stat och kommun samt vissa enskilda, stödjande

föreningar hänvisat till ränteavkastningar av en donationsfond samt till

inkomsten av elevavgifter och försäljning av vid institutet tillverkade varor.

Inkomsterna hade under de två senast avslutade räkenskapsåren (''/?—s%)

fördelat sig enligt nedanstående sammanställning.

1939/40 1940/41

Statsbidrag................................. 18,000: — 18,000: —

Av kommunen anvisade medel.................... 11,340:— 11,340: —

Bidrag från vissa föreningar...................... 6,000: — 6,000: —

Fondavkastning.............................. 6,592: 32 7,312: 63

Särskilt bidrag.............................. 432:43 —

Elevavgifter................................ 8,315: — 3,665: —

Vinst å försålda varor.......... 7,677:53_16,269: 88

Summa inkomster kronor 58,357: 28 62,587: 51

Utgifterna ha överstigit inkomsterna med.............. 586:09_720: 61

Summa utgifter kronor 58,943: 37 63,308:12

För framtiden måste man räkna med betydligt mindre överskott på försäljningen.

Institutets styrelse hade för 1942/43 beräknat överskottet på

denna post till 2,900 kronor och ansåge detta värde efter all sannolikhet

ligga i överkant.

Minskningen i elevavgifter berodde på minskat antal betalande elever.

Elevantalet hade dock icke på långt när minskat i samma proportion som

de influtna avgifterna. Under fredsförhållanden hade institutets undervisning

anlitats av ett ganska stort antal utländska medborgare framför allt

från de nordiska länderna. Dessa elever hade fått erlägga avsevärt högre

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avgifter än svenska. Antalet utländska elever hade betydligt minskats under

kriget. Sålunda hade 17 utlänningar åtnjutit undervisning under läroåret

1939/40 medan antalet 1940/41 hade sjunkit till 4. Till minskningen i inkomster

av elevavgifter hade också bidragit att svenska elever, som under

läsåret 1939/40 inkallats i beredskapstjänst och därför måst avbryta undervisningen,

under 1940/41 tillåtits återupptaga sina studier utan erläggande

av ny elevavgift.

I medeltal för de fem läsåren 1936/37—1940/41 hade 40 elever åtnjutit

undervisning, varav 10 utlänningar. Under innevarande läsår utgjorde elevantalet

likaledes 40. På grund av den minskade tillströmningen av utlänningar

räknade institutets styrelse för läsåret 1942/43 med en inkomst av

elevavgifter av 5,000 kronor.

På de starkast växlande posterna bland inkomsterna skulle således enligt

styrelsens beräkning under läsåret 1942/43 inträda en minskning, som i

förhållande till jämförelseåren 1939/40 och 1940/41 uppginge till i runda

tal respektive 5,100 och 7,200 kronor.

Då de bägge jämförelseåren visade underskott, vore det vid sådant förhållande

uppenbart att ökade inkomster för budgetåret 1942/43 måste sökas,

för att verksamheten skulle kunna upprätthållas i sin nuvarande omfattning,

detta i synnerhet som utgifterna naturligtvis på grund av kristiden

fortfore att stiga. I själva verket beräknades vid oförändrat statsbidrag en

brist av 9,000 kronor uppkomma för nästa budgetår. Det syntes icke kunna

begäras att hela denna brist skulle täckas genom ökat statsbidrag.

Utskottet. Det har synts utskottet ofrånkomligt, att Lennings textiltekniska institut

i nuvarande för hela vår folkförsörjning svåra läge erhåller bidrag till sin

verksamhet i sådan utsträckning att en inskränkning i verksamheten kan

undvikas. I sådant syfte har utskottet, i anledning av vad i förevarande

motioner 1: 36 och II: 60 yrkats, ansett sig böra förorda någon höjning av

statens anslag och härvid velat tillstyrka en ökning i likhet med vad skolöverstyrelsen

föreslagit med 5,000 kronor till 23,000 kronor. De för nästa

budgetår ytterligare erforderliga medlen, uppgående enligt vad i motionerna

uppgivits till omkring 4,000 kronor, synas utskottet skäligen böra kunna

påräknas från kommunalt eller enskilt håll. Särskilt textilindustrien borde

finna det angeläget att här träda hjälpande emellan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:36 och 11:60, till Särskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till Lennings textiltekniska institut

i Norrköping för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

23,000 kronor.

192:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 399 och 400), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 30,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

m

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

193:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

199, sid. 401—408) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,757,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G. P. Wahlmark

m. fl. (1:30) och den andra inom andra kammaren av herr J. Lundberg i

Uppsala m. fl. (II: 58), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta

ett nytt centralbibliotek från och med den 1 januari 1943 och att för detta

ändamål för budgetåret 1942/43 bevilja ett anslag av 5,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen II: 58.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 117,500 kronor.

Härav belöper större delen eller 113,500 kronor på anslagsposten till folkbibliotek

m. m., sammanhängande med att departementschefen på förslag

av skolöverstyrelsen förordat en återgång till de före budgetåret 1940/41 gällande

understöd sgrunderna. Departementschefen har vidare förordat att

4,000 kronor anvisas för återupptagande av verksamheten vid den s. k.

biblioteksskolan. Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna

för närvarande förorda bifall till överstyrelsens förslag örn anvisande av

medel till upprättande av ett nytt centralbibliotek.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag lämnar utskottet utan erinran.

Vad beträffar det i motionerna 1:30 och II: 58 framställda yrkandet får

utskottet erinra, att utskottet av statsfinansjella skäl såg sig tvunget att vid

fjolårets riksdag ställa sig avvisande till ett motionsvis framställt förslag

örn anvisande av medel för inrättandet av ett centralbibliotek för Uppsala

län. På samma grunder måste utskottet även nu avstyrka bifall till ovannämnda

motioner. Utskottet, som vill vitsorda den stora betydelsen centralbiblioteken

ha för det frivilliga folkbildningsarbetet, hyser emellertid den

förhoppningen att Kungl. Majit så snart de statsfinansiella förhållandena

göra det möjligt skall för riksdagen framlägga förslag om fortsatt utbyggande

av centralbiblioteksorganisationen.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:30 och 11:58, till Understöd

åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 1,757,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 9

Utskottet.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

194:o) Åtgärder för civil folkberedskap. Understöd åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar.

Kungl. Maj:t har (punkterna 200 och 201, sid. 408—412) föreslagit riksdagen

att för budgetåret 1942/43 anvisa dels till Åtgärder för civil folkberedskap

ett reservationsanslag av 310,000 kronor, dels ock till Understöd åt

anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar

ett anslag av 161,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de

för budgetåret 1941/42 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr B. von Friesen väckt motion

(II: 20), vari hemställts, att riksdagen till åtgärder för civil folkberedskap

allenast måtte anvisa ett belopp av 250,000 kronor;

dels och en inom andra kammaren av herr I. Sefve väckt motion (lii 39),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja anslaget till understöd åt

anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

med 50,000 kronor från av Kungl. Majit begärda 161,000 kronor till

211,000 kronor.

Kungl. Majits förslag ifråga örn anslaget till åtgärder för civil folkberedskap

innebär anvisande för nästa budgetår av samma anslagsbelopp

som för nämnda ändamål av riksdagen anvisats för användning under

innevarande budgetår.

Statens informationsstyrelse har beräknat, att det äskade anslaget skulle

disponeras sålunda:

a) Avlöningar och omkostnader för sektionen för kulturell

folkberedskap..............................kronor 60,000

b) Ombudsorganisationen......................... » 20,000

c) Föreläsningar i krisfrågor...................... » 50,000

d) Upplysningsverksamhet......... » 180,000

Summa kronor 310,000.

Beträffande posten å 50,000 kronor till föreläsningar i krisfrågor vore

densamma avsedd att ställas till föreläsningsorganens förfogande efter fördelning

av skolöverstyrelsen.

Departementschefen har för egen del anfört:

Då de utrikespolitiska förhållandena alltjämt motivera en förstärkt försvarsberedskap,

torde åtgärder för den inre beredskapens vidmakthållande

fortfarande vara påkallade. Jag finner därför ingen anledning att göra erinran

mot att det av informationsstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet anvisas

för nästa budgetår. Då en verksamhet av här ifrågavarande slag icke

gärna kan bedrivas i former, bestämda långt i förväg, utan måste

tillmätas ett relativt stort mått av frihet, torde det liksom nu få ankomma

på Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande anslagsmedlens användning.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

I motionen 11:20 har anförts i huvudsak följande:

Anledningar torde icke saknas att med största uppmärksamhet granska

utgifter av detta slag för en statsverksamhet, som visade allför stark tendens

att expandera och som säkerligen icke utan motstånd komme att låta

sig avvecklas i framtiden. Nöjaktigt specificerade uppgifter vartill anslaget

skulle användas saknades. Någon som helst tvekan torde visserligen icke

finnas därom att ett stärkande av vårt folks intellektuella och moraliska

motståndskraft vore av allra största betydelse. Men fråga vore om icke

detta goda resultat vunnes främst genom att en rad åtgärder vidtoges, som

icke i och för sig krävde statsmedels användande. Pressens hållning vöre

också av största betydelse. Även radion hade numera väldiga resurser och

kunde genom föredrag, radiodramatik och dylikt påverka opinionen. Det

syntes icke rimligt att samtidigt som man av statsfinansiella skäl vägrade

en bättre motiverad anslagsökning åt den populärvetenskapliga föredragsverksamheten

eller de skönlitterära författarna man utan tvekan godtoge

ett anslagskrav på ej mindre än 310,000 kronor för något så diffust som

»civil folkberedskap». Åtminstone någon nedprutning av detta stora anslag

torde vara möjlig.

I fråga örn anslaget till anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar innebär Kungl. Maj:ts förslag

oförändrad medelsanvisning. Av statsrådsprotokollet inhämtas bland

annat, att skolöverstyrelsen hemställt om en anslagshöjning med 50,000 kronor

i syfte att bereda möjlighet till föreläsningar i krisfrågor även på andra

orter än sådana, där lokala statsunderstödda föreläsningsanstalter funnes.

Det hade nämligen redan av de nu ingivna planerna för innevarande

budgetårs verksamhet visat sig, att föreningarna på ett synnerligen lojalt

sätt tillmötesgått det framställda önskemålet om beredande av plats i

programmen åt föreläsningar i aktuella krisfrågor. Föreningarna hade

därmed visat sig väl skickade att på ytterligare ett sätt främja de statliga

intressena. Denna föreläsningsverksamhet kunde emellertid med nuvarande

anslag icke bedrivas annat än vid de lokala föreläsuingsanstalterna,

under det att, då särskilt anslag för dylika föreläsningar utgått, verksamheten

kunde bedrivas även å orter, där föreläsningsanstalter icke funnes.

Vid sammanträde mellan representanter för skolöverstyrelsen och statens

information sstyrelse, sektionen för kulturell folkberedskap, hade med full

enighet uttalats önskemål örn att genom en anslagsökning å nämnda belopp

möjlighet skulle beredas för verksamhetens bedrivande även å andra orter. Sådan

verksamhet skulle lämpligen kunna bedrivas av centralbyråerna och föreläsningsförbunden,

vilka även arbetade såsom föreläsningsanstalter å orter

inom respektive organisationers områden, där lokala föreläsningsföreningar

icke funnes. Överstyrelsen hade också för avsikt att, därest framställningen

om anslagets höjande bifölles, huvudsakligen i mån av behov använda ökningen

för angivna ändamål. Representanterna för föreläsningsförbundens

riksorganisation och centralbyråerna, vilka närvarit vid nämnda sammanträde,

vore fullt ense örn nu framlagda förslag.

Departcmentschejcn har för egen del anfört, att han av statsfinansiella skäl

icke för närvarande kunde tillstyrka en anslagshöjning. Den upplysnings
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

verksamhet, som genom den begärda anslagshöjningen skulle möjliggöras,

torde kunna tillgodoses inom ramen för den betydande medelsanvisning,

som departementschefen förordat till åtgärder för civil folkberedskap. Departementschefen

förutsatte, att även under nästa budgetår föreläsniugsverksamheten

i tillbörlig omfattning inriktades på aktuella krisfrågor.

I motionen II: 39 har erinrats, att ett belopp av 50,000 kronor av det till

åtgärder för civil folkberedskap äskade anslaget vore avsett till förläsningar

i krisfrågor.

Det kunde därför synas likgiltigt under vilket anslag dessa 50,000 kronor

upptoges. De komme ju i båda fallen föreläsningsverksamheten till godo.

I praktiken komme dock de båda anslagen att verka på mycket olika sätt.

Efter krigsutbrottet hade till följd av de minskade statsanslagen och de

ekonomiska svårigheterna för många kommuner ett osedvanligt stort antal

föreningar måst nedläggas. Örn detta vore intet att säga i och för sig.

Tiden hade nödvändiggjort kraftiga besparingsåtgärder, och föreläsningsföreningar,

som ej uppbures av starkt intresse på den ort, där de verkade,

borde särskilt under nuvarande förhållanden ej understödjas. Erfarenheten

visade också, att örn en sådan föreläsningsverksamhet nedlagts, det i vanliga

fall ej dröjde så länge, förrän förutsättning åter förelåge att på nytt bilda en

förening i samma eller angränsande kommun. För närvarande vore detta

dock ej möjligt, emedan några nya föreningar, på grund av statsanslagets

minskning, i regel ej kunde upprättas, även örn intresset härför vore mycket

stort. Särskilt befolkningen i våra fattigare kommuner hade blivit i

hög grad lidande härpå.

Då föreläsningsförenjngarpa vore de organ, varigenom föreläsningarna i

krisfrågor förmedlades, hade följden blivit, att icke blott kultursträvandena

på vissa orter blivit svältfödda utan också att dessa platser bleve svåråtkomliga

för den kulturella folkberedskapen. Detta förhållande syntes också

ha förmått skolöverstyrelsen att hos Kungl. Maj:t hemställa örn en anslagshöjning

av 50,000 kronor i syfte att bereda möjlighet till föreläsningar

i krisfrågor även på andra orter än sådana, där statsunderstödda föreläsningsanstalter

funnes.

Såsom av det sagda framginge, skulle ett överflyttande av 50,000 kronor

från anslaget till civil folkberedskap till föreläsningsanslaget på grund av

såväl anslagens natur som föreläsningsverksamhetens organisation medföra

stora fördelar. Föreläsningsverksamheten skulle härigenom kunna komma

till stånd på orter, där sådan nu ej kunde bedrivas, och arbetet för

civil folkberedskap befrämjas. Någon nämnvärd minskning av antalet krisföreläsningar

behövde ej heller befaras, ty såsom villkor för statsbidrag

kunde föreskrivas, att ett visst antal sådana måste rekvireras per arbetsår.

Emot Kungl. Maj:ts förslag beträffande de här ifrågavarande anslagens storlek

för nästa budgetår har utskottet icke funnit anledning till annan erinran

än att utskottet på i motionen II: 39 anförda skäl tillstyrker, att det under

anslaget till åtgärder för civil folkberedskap upptagna beloppet å 50,000

kronor till föreläsningar i krisfrågor överflyttas till anslaget till understöd

till anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar.

Utskottet förutsätter att de sålunda ökade anslagsmedlen å föreläsnings^

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

anslaget skola komma till användning för upplysningsverksamhetens bedrivande

även på orter, där föreläsningsanstalter icke finnas, och utnyttjas

av olika bildningsorganisationer i den utsträckning skolöverstyrelsen efter

samråd med informationsstyrelsens sektion för kulturell folkberedskap äger

bestämma. Anslagen torde alltså böra upptagas med respektive (310,000 —

— 50,000 =) 260,000 kronor och (161,000 + 50,000 =) 211,000 kronor. I

den mån motionerna II: 20 och II: 39 icke må anses besvarade ined vad

utskottet sålunda anfört och föreslagit torde de icke böra till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må,

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Åtgärder för

civil folkberedskap för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 260,000 kronor;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Understöd åt

anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 211,000

kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret

1941/42 gällande grunderna och villkoren samt med

iakttagande av vad utskottet här ovan anfört utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga meddela;

II. att motionerna II: 20 och II: 39, i den mån de icke

må anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört och

hemställt, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

195:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 202, sid. 412 och 413), vilket

innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av flyttande

folkhögskolekurser för budgetåret 1942/43 anvisa ett

anslag av 65,000 kronor.

196:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader. Bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för organisations- och administrationskostnader. Bidrag

till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisationsoch

administrationskostnader. Kungl. Majit har (punkt 203, sid. 413

och 414) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa dels såsom

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader

ett anslag av 32,000 kronor; dels såsom Bidrag till svenska

landsbygdens studieförbund för organisations- och administrationskostnader

ett anslag av 6,000 kronor; dels ock såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet

för organisations- och administrationskostnader ett anslag

av 3,500 kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Wallentheim m. fl. väckt motion (II: 57), vari hemställts,

att riksdagen för budgetåret 1942/43 måtte anvisa dels såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader

ett anslag av 35,000 kronor, dels såsom bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för samma ändamål 7,000 kronor, dels ock till tjänstemännens

bildningsverksamhet för samma ändamål 4,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts:

Såväl arbetarnas bildningsförbund som svenska landsbygdens studieförbund

hade till skolöverstyrelsen hemställt örn återgång till de före 1940

utgående anslagsbeloppen, nämligen respektive 35,000 kronor och 7,000

kronor. Tjänstemännens bildningsverksamhet, som före 1940 hade 4,000

kronor i anslag, hade hemställt örn höjning till 5,000 kronor.

Som stöd för sin ansökan åberopade arbetarnas bildningsförbund sin på

olika områden väsentligt ökade verksamhet, vilken medfört ökade utgifter

för förbundet. Förbundet ifrågasatte örn ej bildningsorganisationerna under

kristid hade än större betydelse än under normala tider. De ordinarie verksamhetsgrenarna

hade under de senare åren starkt utvecklats och intensifierats.

Förbundet hade deltagit aktivt i ordnandet av krisföreläsningar och

inom ramen av utgående anslag härför hade också en omfattande upplysningsverksamhet

på detta område av förbundet organiserats, ej endast i

form av föreläsningar utan också i ett planmässigt studiecirkelarbete. Aven

på andra områden hade förbundet aktivt medverkat utan att staten bidragit

till utgifterna för de ökade administrationskostnaderna. Här hnge påminnas

örn förbundets bokläsningskampanj samt om den upplysningsverksamhet

i form av föreläsningar, som förbundet tillsammans med svenska

brandskyddsföreningen ordnat för ökat skogs- och industribrandskydd. Även

borde påminnas om den aktivitet förbundet visat i fråga örn tillgodoseende

av skogsarbetarnas m. fl. befolkningsgruppers studiearbete på olika sätt,

bland annat genom utsändande av vandringsbibliotek till skogsarbetarförläggningar

i län, där centralbibliotek saknades. En likartad av krisförhållandena

betingad utökning av verksamheten mötte även inom svenska landsbygdens

studieförbund och inom tjänstemännens bildningsverksamhet.

Utskottet. Ett bifall till förevarande motion innebär en sammanlagd utgiftsökning

av 4,500 kronor. Med hänsyn till ifrågavarande bildningsorganisatioDers

betydelsefulla verksamhet, vilken under de senare åren starkt utvecklats och

intensifierats, synes skäl föreligga för ett tillmötesgående av det i motionen

framställda yrkandet. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till motionen II: 57, för budgetåret 1942/43 anvisa

a) såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-

och administrationskostnader ett anslag av 35,000

kronor;

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

b) såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund

för organisations- och administrationskostnader ett anslag av

7.000 kronor;

c) såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet

för organisations- och administrationskostnader ett anslag av

4.000 kronor.

197:o) Bidrag till hemgårdarnas verksamhet. Kungl. Majit har (punkt

204, sid. 414—422) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till hemgårdarnas

verksamhet för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Wallentheim m. fl. väckt motion (II: 55), vari hemställts,

att såsom bidrag till verksamheten vid s. k. hemgårdar och studiehem måtte

anvisas ett anslag av 60,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

I anledning av en vid 1941 års riksdag väckt motion, II: 125, anvisade

riksdagen till bidrag till hemgårdarnas verksamhet för budgetåret 1941/42

under åttonde huvudtiteln ett anslag av 5,000 kronor, att av Kungl. Majit

fördelas till de hemgårdar, som i främsta rummet befunnes vara i behov

av ett tillfälligt stöd från statens sida.

I sin skrivelse nr 422 uttalade riksdagen därvid, bland annat, att i den

mån hemgårdsverksamheten vore av social karaktär det syntes riksdagen i

första hand böra ankomma på kommunerna att i ekonomiskt avseende

understödja densamma. Med hänsyn till önskvärdheten av att den genom

hemgårdarna bedrivna rörelsen vidmaktbölles och vidare utvecklades syntes

det likväl kunna ifrågasättas, att även staten i en eller annan form trädde

hjälpande emellan. Härvid syntes det riksdagen ligga närmast till hands

att lotterimedel toges i anspråk för ändamålet i fråga. Skulle det emellertid

av olika anledningar visa sig lämpligt och erforderligt, att hemgårdsrörelsen

erhölle ett fastare stöd från statens sida i form av anslag på riksstaten,

syntes det böra ankomma på Kungl. Majit att efter verkställd utredning,

innefattande jämväl grunderna för utgivande av ett dylikt understöd,

för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Genom beslut den 21 november 1941 har Kungl. Majit fördelat ovannämnda

för budgetåret 1941/42 anvisade anslag sålunda:

till Kvinnornas hemgård, Stockholm.........................kronor 800

» Hemgården i Norrköping............................. > 900

> Nordgården, Göteborg............................... » 800

» Vintergården, Örebro ............................... » 500

» Axel Erdmaus studieverksamhet i Ådalen (Kramfors)............ > 2,000

Summa kronor 5,000.

I skrivelse den 8 november 1941 har styrelsen för riksförbundet Sveriges

hemgårdar anhållit, att Kungl. Majit måtte föreslå 1942 års riksdag att bevilja

anslag till riksförbundet, att av förbundet fördelas bland de till detsamma

anslutna hemgårdarna enligt grunder, som av Kungl. Majit föreskreves.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Enligt de för riksförbundet Sveriges hemgårdar gällande interimsstadgarna

har riksförbundet till uppgift att främja sammanhållningen mellan hemgårdarna

i Sverige samt tillvarataga deras gemensamma intressen. Med hemgård

förstås enligt stadgarna ett socialt arbetscentrum, som har till syfte att

verka för gemenskap och förståelse mellan människor, tillhörande olika åsiktsriktningar,

arbetsområden och livsintressen såväl som olika åldrar, samt att

söka befrämja ömsesidigt bistånd i strävandet för fortsatt personlig utveckling.

För förverkligandet av detta syfte kan hemgården begagna sig av

olika verksamhetsformer; till de oumbärligaste höra anordnande av teoretiska

och praktiska kurser, föredrag och fria överläggningar samt sällskaplig

samvaro i hemliknande omgivning. Hemgård, som önskar ansluta sig till

riksförbundet, har att göra anmälan härom till förbundets styrelse, som äger

att pröva, huruvida förutsättningar för anslutning föreligga.

Av de handlingarna i ärendet bifogade årsberättelserna för de olika hemgårdarna

framgår, att den av hemgårdarna bedrivna verksamheten är av

ganska skiftande art. I allmänhet bedrives verksamheten dels genom studiecirklar

och kurser i olika ämnen, såväl teoretiska som praktiska (t. ex.

moderna språk, historia, psykologi, teckning, sång, sömnad, slöjd, matlagning

o. s. V.), dels ock genom anordnande av föredrag, samkväm, underhållningar

och förströelser, ägnade att verka höjande och stärkande i kulturellt

och ideellt avseende. Vissa hemgårdar äro avsedda för såväl barn

och ungdom som äldre personer, medan åter andra, de s. k. ungdomsgårdarna,

speciellt vända sig till ungdomen. Vid en del hemgårdar finnas

särskilda barnkrubbor, barnträdgårdar och lekstugor för mindre barn. För

barn i skolåldern finnas eftermiddagshem, där barnen efter slutad skolgång

för dagen sysselsättas med läxläsning, slöjd, sömnad, ritning m. m. eller

beredas tillfälle till friluftsliv. Av särskild betydelse är den av vissa

hemgårdar bedrivna sommarkoloniverksamheten. Scout- och ungdomsklubbarna

utgöra ävenledes ett viktigt arbetsområde inom hemgårdarna. För

arbetslösa anordnas särskilda kurser. I en del fall bedrives även arbetsförmedling.

I sin skrivelse har riksförbundet anfört bland annat:

Nästan alla de till riksförbundet anslutna hemgårdarna erhölle kommunalt

understöd, några av dem till ganska betydande belopp. Där intet

kommunalt understöd utginge, berodde detta på särskilda förhållanden. Så

t. ex. vore en hemgård belägen i en fattig kommun med osedvanligt höga

skatter. Även de hemgårdar, vilka ägde kommunalt understöd, nödgades

i de flesta fall tigga ihop medel hos enskilda givare och undginge icke att

nödgas kämpa med ekonomiska svårigheter. De som utförde arbetet i hemgårdarna

vore — där de icke gjorde sitt arbete helt utan ersättning —- med

säkerhet sämre betalda än personer med motsvarande utbildning inom andra

arbetsområden.

Mot tanken att taga upp ett anslag till hemgårdarna på riksstaten syntes

med fog^ kunna invändas, att tiden vore särskilt olämplig för nya statsutgifter.

Å andra sidan vore emellertid hemgårdarnas verksamhet just i det

nuvarande tidsläget alldeles särskilt behövlig. I hemgårdarna funno de

unga en miljö, som kunde ge dem det stöd de behövde i personlighetsutvecklingen.

Även de äldre slötes in i en gemenskap, som gjorde det lättare

att motstå den psykiska påfrestning, som tidsläget medförde, och hemmen

finge hjälp vid barnens fostran. I sin helhet vore hemgårdarnas insats i

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

folklivet av den art, att ekonomiskt stöd åt dem kunde ur statsfinansiell

synpunkt jämställas med de utgifter, som staten ansåge nödigt att i denna

tid pålägga sig för stärkande av folkets inre bärkraft.

Beträffande grunderna för beräkning av det ifrågasatta anslagets storlek

syntes understöden lämpligen böra uppdelas på ett grundanslag, lika för alla

de understödda hemgårdarna, och ett tilläggsanslag i viss proportion till verksamhetens

omfattning. Utgående från behovet hade styrelsen ursprungligen

satt grundanslaget till 3,000 kronor. Örn det emellertid icke skulle befinnas

möjligt att ge detta belopp, kunde grundanslaget sänkas till den punkt,

som ansåges rimlig. Tilläggsanslaget skulle efter styrelsens förslag utgå i förhållande

till antalet deltagare i studiecirklar och klubbar.

Socialstyrelsen har förklarat sig i princip helt kunna ansluta sig till tanken, att

statsbidrag borde utgå till ungdomsgårdar och till hemgårdarnas verksamhet

bland ungdomen, men har ansett att frågan härom borde bli föremål för

utredning. Socialstyrelsen hade beaktat, att hemgårdar som samlingspunkter

i städer eller industrisamhällen hade en betydande uppgift att fylla för skapandet

av gemensamhetskänsla hos de äldre, för uppmuntran av de ungas

studieintresse och för sysselsättning av barn, nilkas mödrar arbetade inom

industrin. I en kristid med dess särskilda påfrestningar bleve en sådan

social verksamhet särskilt värdefull.

Den del av hemgårdarnas arbete, som direkt åsyftade tillvaratagande

av och stöd åt ungdomens uppbyggande fritidsintressen, syntes synnerligen

välförtjänt av uppmuntran i form av statligt understöd. Med kännedom

om att brottslighet och asocialitet bland Ungdom under de senaste

15 åren vuxit och kommit att omfatta allt lägre åldersgrupper funne socialstyrelsen

det angeläget, att samhället på allt sätt stödde de institutioner,

som verkade för att bereda ungdomen lämplig sysselsättning. Den vakna

och aktiva delen av ungdomen torde med relativ lätthet kunna inordna sig

i studiecirklar och idrottsklubbar. Ungdom utan utpräglade intressen, som

stöde rådvill eller håglös inför valet av fritidssysselsättning, behövde däremot

särskild hjälp för att icke börja driva omkring och småningom förfalla

till asociala vanor. I den mån kommunernas resurser ej försloge att

understödja sådan genom privat initiativ tillkommen ungdomsverksamhet,

som här avsåges, torde statsverket böra träda hjälpande emellan med hänsyn

till, det aktuella och trängande behovet av åtgärder just på detta område.

Åtskilliga kommuner torde även vara villiga att utvidga av kommunen

själv inrättade ungdomsgårdar, därest utsikt funnes att erhålla något

statsbidrag. Styrelsen kunde icke finna det lämpligt, att eventuellt statsbidrag

ställdes till förfogande för riksförbundet Sveriges hemgårdar att

av detta fördelas bland dess medlemmar. Såsom en följd av beviljande av ett

å riksstaten upptaget anslag måste nied nödvändighet komma en statlig tillsyn

över verksamheten. En sådan tillsyn syntes lämpligen kunna utövas

av socialstyrelsen, eventuellt i samråd med skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande: Överstyrelsen funno

det önskvärt, att hemgårdsrörelsen erhölle det stöd som ett regelbundet utgående

av statsbidrag skulle erbjuda. I framställningen hade Iliand annat

framhållits, att en stark nybildning av hemgårdar för närvarande påginge.

Denna nybildning skulle utan tvivel komma att ytterligare stegras, därest

möjlighet funnes att erhålla regelbundet statsbidrag till verksamheten.

Statens informatiönsstyrelses sektion för kulturell folkberedskap har framhållit,

bland annat: Sektionen ansåge den av landets hemgårdar utövade

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

verksamheten vara särskilt behövlig just i det nuvarande tidsläget. Att

denna uppfattning allmänt vunnit gehör, särskilt bland inom ungdomsvårdande

sammanslutningar verksamma personer, syntes framgå därav, att en

stark nybildning av hemgårdar för närvarande påginge i olika delar av

landet. Enligt sektionens mening vore den av hemgårdarna utövade verksamheten

i hög grad förtjänt av det principiella stöd ett anslag av statsmedel

innebure.

Barnavårdsnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö ha tillstyrkt framställningen

om statsanslag till riksförbundet. Barnavårdsnämnden i Stockholm

har därvid emellertid uttalat, att det förefölle tveksamt, huruvida de

av riksförbundet ifrågasatta grunderna för statsbidrag vore ändamålsenliga.

Centralförbundet för socialt arbete har funnit det i hög grad önskvärt, att

staten gåve det ekonomiska stöd, som hemgårdsröreisen väl förtjänade. Det

syntes dock centralförbundet lämpligast, att fördelningen av anslagna medel

uppdroges åt skolöverstyrelsen, som därom borde inhämta yttrande från

riksförbundets styrelse.

Departementschefen har för egen del anfört:

Den verksamhet, som under de senaste decennierna vuxit upp under

namnet hemgårdsrörelsen, har av allt att döma numera nått en sådan omfattning

och en sådan stadga, att en mera bestämd värdesättning av dess

insatser synes möjlig. De hörda myndigheterna och sammanslutningarna

ha samtliga givit sitt erkännande åt hemgårdsrörelsens syfte och verksamhetsformer.

Från skilda håll vitsordas de goda resultat, som uppnåtts. Enligt

min mening ligger det ur allmän synpunkt värdefullaste hos rörelsen

måhända däri, att den, synbarligen med gott resultat, söker väcka ungdomens

håg och intresse för sunda och karaktärsdanande fritidssysselsättningar,

bland annat genom en omfattande studiecirkelverksamhet. Härvid

synes rörelsen arbeta efter delvis samma linjer som övriga folkbildningsorganisationer.

Härutöver är för rörelsen karakteristiskt, att dess verksamhet

förutsätter tillvaron av egna lokaler, avsedda bland annat till samlingsplatser

för kurser, föredrag och annan samvaro i hemliknande miljö.

Särskilt avseende synes mig böra fästas vid vad socialstyrelsen anfört om

angelägenheten av att genom statligt understöd uppmuntra den del av hemgårdarnas

verksamhet, som direkt åsyftar tillvaratagande av och stöd åt

ungdomens uppbyggande fritidsintressen. Framhållas bör även rörelsens

särskilda betydelse i nuvarande tidsläge såsom ett medel för vidmakthållande

av landets inre motståndskraft.

Av det anförda torde framgå, att det får anses såsom ett allmänt intresse,

att hemgårdsrörelsen genom statsmakternas stöd erhåller större möjligheter

att fullfölja och vidga sin gagnande verksamhet. Jag är därför

för egen del beredd att tillstyrka, att ett statsanslag för ändamålet uppföres

på riksstaten. Med hänsyn till att hemgårdsrörelsens tyngdpunkt synes

ligga i dess verksamhet inom det s. k. fria folkbildningsarbetet, har jag

efter samråd med chefen för socialdepartementet kommit till den uppfattningen,

att anslaget bör uppföras under åttonde huvudtiteln.

Invändningar ha från flera håll riktats mot förslaget att anvisa statsmedel

till verksamheten efter vissa i förväg bestämda normer. Icke heller

jag kan biträda detta förslag, vilket torde förutsätta, att ett förslagsanslag

skulle anvisas för ändamålet. Det synes av flera skäl vara att föredraga,

att ett maximerat anslag anvisas, att fördelas av Kungl. Majit på förslag

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

av skolöverstyrelsen, som därvid bör inhämta yttrande i ämnet från riksförbundet

Sveriges hemgårdar. Jag förordar, att för nästa budgetår för

ifrågavarande ändamål anvisas ett anslag av 30,000 kronor. Vid anslagets

fördelning torde särskilt avseende böra fästas vid i vilken utsträckning de

särskilda hemgårdarna inrikta sig på ungdomsvårdande verksamhet av den

art, jag i det föregående åsyftat. Hemgård, som kommer i åtnjutande av

statsbidrag, bör stå under tillsyn av skolöverstyrelsen, men i övrigt synas

några särskilda villkor icke böra uppställas för statsbidrag utöver de sedvanliga

kraven på avgivande av årliga redogörelser för verksamheten och

dylikt. Det torde få förutsättas att vederbörande kommuner liksom hittills

skola visa sitt intresse för verksamheten genom understöd åt densamma;

att uppställa detta såsom villkor för statsbidrag synes icke erforderligt.

Till stöd för det i motionen II: 55 framställda yrkandet har anförts:

Att Kungl. Majit kunnat föreslå bidrag till verksamhet av denna art vore

i och för sig enbart ägnat att väcka den största tillfredsställelse. Det förefölle

emellertid som örn bidrag borde utgå icke allenast till de s. k. hemgårdarna

utan överhuvudtaget till verksamhet av liknande art och med likartad

syftning, även örn denna verksamhet framträtt under andra namn.

Den verksamhet, som Kungl. Maj:t med sitt anslag avsåge att stödja,

vore till sin karaktär i allt väsentligt likartad den verksamhet, som bedreves

inom folkrörelsernas ordinarie bildningsorganisationer genom de till dessa

organisationer anknutna s. k. studiehemmen. Skulle någon skillnad mellan

hemgårdarna och studiehemmen förekomma, torde denna endast bestå däri,

att folkrörelsernas verksamhet på detta område hade en betydligt större

omfattning än hemgårdarnas och därigenom även nådde vidsträcktare befolkningslager

än dessa. De s. k. studiehemmen kunde i den mån de vore

förenade med bibliotek erhålla statsbidrag på utgifter till hyran, avseende

det eller de rum, som användes för biblioteksverksamhet eller biblioteksoch

studiecirkelverksamhet. Därutöver hade anslag från statens sida hittills

icke kunnat erhållas till dessa studiehems verksamhet. Det syntes fullt motiverat

att de till folkliga organisationerna anslutna s. k. studiehemmen i

alla avseenden borde komma i åtnjutande av samma förmåner som hemgårdarna.

Skulle detta önskemål kunna tillgodoses torde emellertid det av

Kungl. Majit begärda anslaget böra höjas till 60,000 kronor.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande i förevarande ärende särskilt framhävt

hemgårdarnas sociala karaktär. Den verksamhet, som här bedreves, hade

— påpekar styrelsen — i stor utsträckning till ändamål att bereda fritidssysselsättning

för ungdom utan utpräglade intressen, medan den mera

vakna och aktiva delen av ungdomen med relativ lätthet kunde inordna

sig i studiecirklar och idrottsklubbar. Departementschefen har också tagit

fasta på vad socialstjuelsen anfört i fråga örn angelägenheten av att genom

statligt understöd uppmuntra den del av hemgårdarnas verksamhet, som

direkt åsyftar tillvaratagande av och stöd åt ungdomens uppbyggande

fritidsintressen. Med hänsyn till hemgårdarnas sociala inriktning kunde

det enligt utskottets mening med visst fog ifrågasättas örn hemgårdsrörelsen

verkligen hör hemma under ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

och icke snarare borde hänföras under socialdepartementets,

Utskottet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

varvid den borde ställas under socialstyrelsens tillsyn, likväl utan att härigenom

tillskapades en tyngande byråkratisk organisation på området. Hemgårdarna

hava emellertid även anknytning till det s. k. fria folkbildningsarbetet,

vilket föranlett chefen för ecklesiastikdepartementet att efter samråd

med chefen för socialdepartementet föreslå att anslag för ändamålet nu

uppföres under åttonde huvudtiteln.

Utskottet, som vid sådant förhållande icke vill motsätta sig att anslaget

upptages å nämnda huvudtitel, får i anslutning till vad departementschefen

anfört framhålla, att vid anslagets fördelning särskilt avséende synes böra

fästas vid i vilken utsträckning hemgårdarna inrikta sig på ungdomsvårdande

verksamhet av folkbildande art. Med hänsyn härtill kan utskottet

icke finna anledning föreligga att från understöd ur anslaget utesluta de i

motionen II: 55 angivna studiehemmen, vilka bedriva en med hemgårdarna

i viss utsträckning likartad verksamhet. Utskottet tillstyrker därför att

jämväl studiehemmen efter omfattningen av den av dem bedrivna studieverksamheten

må komma i åtnjutande av statsunderstöd från förevarande

anslag. Utskottet är däremot icke berett att av denna anledning tillstyrka

en höjning av anslaget utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet,

Utskottet vill slutligen understryka att éö förutsättning för statsbidrags

erhållande synes böra vara, att vederbörande hemgård eller studiehem även

från kommunalt eller enskilt håll i skälig utsträckning erhåller bidrag till

sin verksamhet. Departementschefen har föreslagit, att anslaget skulle fördelas

av Kungl. Maj:t på förslag av skolöverstyrelsen, som därvid borde

inhämta yttrande i ämnet från riksförbundet Sveriges hemgårdar. Häremot

har utskottet intet att erinra. Av den ståndpunkt utskottet intagit följer

emellertid, att skolöverstyrelsen vid avgivande av sitt förslag till anslagets

fördelning jämväl bör inhämta yttrande av det förbund, till vilket bidragssökande

studiehem är anslutet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 55, såsom Bidrag till hemgårdarnas verksamhet

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 30,000

kronor, att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med

vad utskottet här ovan avgivit.

198:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

205, sid. 422—424), vilket innebär en för vidtagande i ökad utsträckning av

åtgärder för nykterhetens främjande bland ungdomen betingad anslagshöjning

med 12,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till undervisnings- och

upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 242,100 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Folkliga musikskolan

i Arvika: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

206, sid. 424), vilket innebär anvisande av samma an6lagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd ett anslag

av 12,000 kronor;

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag

av 1,500 kronor.

200:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens

studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, sid. 425),

vilket innebär en böjning roed hänsyn till belastningen av sistnämnda anslag

med 800 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvismng, hemställer

utskottet,

att riksdagen roå för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett

anslag av 6,500 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 4,000 kronor.

201:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, sid. 425 och

426), vilket i fråga om avlöningsanslaget innebär en anslagsminskning med

2,200 kronor, huvudsakligen föranledd av viss arvodesminskning i samband

med återbesättande av en ledigbliven befattning såsom granskningsman,

samt viss ändring i personalförteckningen i samband med tjänsteförteckningsrevisionen,

ävensom i fråga om omkostnadsanslaget oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må •

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för statens

biografbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.........................kronor 34,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av. Kungl. Maj:t

* 22,300

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal .......................... kronor 2,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 5,500

Summa kronor 65,500;

c) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1942/

43 anvisa ett förslagsanslag av 65,500 kronor;

d) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4,800 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

202:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 209, sid. 427 och 428), vilket innebär dels vissa

i samband med tjänsteförteckningsrevisionen ifrågasatta ändringar i personalförteckningen,

dels ock en anslagshöjning med 3,500 kronor, huvudsakligen

betingad av reglering av vissa arvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1942/43;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................kronor 77,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 85,100

3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal

......................... » 6,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_12,000

Summa kronor 180,800;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 180,800 kronor.

203:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska

centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 210, sid. 428 och 429), vilket i fråga örn omkostnadsanslaget

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 143

innebär en av höjda bränslekostnader betingad höjning med 9,700 kronor

och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 15,800 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, tocker m. m.

ett reservationsanslag av 4,300 kronor.

204:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska

centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 429 och 430), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag

av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning

i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 3,500 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

205:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 431 och

432), vilket innebär en anslagshöjning med 25,000 kronor, får utskottet,

som vill understryka vad departementschefen anfört rörande önskvärdheten

av en undersökning av de statsunderstödda tidskrifternas ekonomiska ställning

och förutsättningarna för att göra dem mindre beroende av statsunderstöd,

hemställa,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

206: o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 213, sid. 432 och 433) föreslagit riksdagen

att till Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr 11. Edberg väckt motion (11:1),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till understöd åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 30,000 kronor;

s. 144 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

144 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels ock en inom andra kammaren av herr S. Persson i Stockholm m, /?.

väckt motion (II: 166), vari likaledes hemställts örn en anslagshöjning till

30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor. Till

stöd för sin tillstyrkan av nämnda höjning har departementschefen hänvisat

till vad ledamöterna i den sakkunnignämnd, som år 1941 utsetts att till

Kungl. Maj:t inkomma med förslag till utdelning av understöd ur anslaget,

anfört:

De skönlitterära författarnas ekonomiska förhållanden hade avsevärt försämrats

på grund av den kris, som överginge landet. Det vore betydligt

svårare för dem än förut att få sina alster förlagda. Rådande förhållanden

hade oförmånligt inverkat på den stora allmänhetens intresse för skönlitterära

verk. Då tidningarna också, särskilt i landsorten, nödgats vidtaga

avsevärda inskränkningar, mötte det nu ganska stora svårigheter för en

författare att kunna i pressen placera bidrag i bunden eller obunden form.

Under dessa för de skönlitterära författarna bekymmersamma förhållanden

hade deras betryck ytterligare ökats genom statsunderstödets nedskärning.

Nämnden hyste den uppfattningen, att nedskärningen vore till avsevärt

förfång för svensk kultur.

I motionen 11:1 har erinrats, att förevarande anslag tidigare utgått med

30,000 kronor. De skönlitterära författarnas ekonomiska förhållanden hade

sedan dess avsevärt försämrats, kanske främst beroende på de genom krisen

framskapade svårigheterna att placera bidrag i dagspressen. Nedskärningen

av det statliga författaranslaget hade ytterligare försämrat deras existensmöjligheter.

Det kunde i detta sammanhang erinras om hur anslaget till informationsstyrelsens

sektion för kulturell folkberedskap vid flera tillfällen höjts, I statsverkspropositionen

i år äskades sålunda ett reservationsanslag på 310,000

kronor till åtgärder för civil folkberedskap. Man kunde ifrågasätta, örn inte

ett flertal av våra svenska författare just nu fyllde en minst lika stor funktion

i den andliga beredskapens tjänst sorn den nämnda sektionen inom

informationsstyrelsen. Med allt erkännande åt sparsamhetssträvandena måste

man ju också slå fast, att de indragna 10,000 kronorna representera en

ytterst minimal inbesparing. De svenska författarna hade just nu en alldeles

särskild mission att fylla, och det måste betraktas som ytterst angeläget

att staten icke på denna betydelsefulla punkt företoge något, som

kunde lända till förfång för det kulturella livet överhuvudtaget och alldeles

speciellt för den nödvändiga andliga beredskapen.

I motionen 11:166 bär åberopats vad som anförts i motionen 11:165, till

vilken här torde få hänvisas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl, Maj:ts förslag

en anslagshöjning med 4,000 kronor. Utskottet anser emellertid j lik
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

het med vad i ovannämnda motioner, II: 1 och II: 166, gjorts gällande någon

ytterligare förhöjning av anslaget vara sakligt motiverad, I sådant hänseende

föreslår utskottet en ökning med 5,000 kronor, varigenom anslaget för

nästa budgetår uppbringas till 25,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna II: 1 och II: 166, till Understöd åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 25,000 kronor.

207:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

214, sid. 433 och 434), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

208:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, sid. 434), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

209:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 216, sid. 434 och 435), vilket innebär en anslagshöjning med

500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Utdrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

210:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, sid. 435), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

1,000 kronor.

211:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 218, sid. 436), vilket innebär en anslagshöjning med 300 kronor,

hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1912. 6 sami. Nr 8.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för förvaltning av nationalparker och natur sky dds är enden för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 10,300 kronor.

2l2:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie

doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, sid. 437 och 438), vilket

innebär anvisande av ett slutanslag till förevarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst

material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det

inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 34,000 kronor.

Diverse.

213:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 220) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

214:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, sid. 439 och 440), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 2,200 kronor.

2i5:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, sid. 440), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 2,100 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

21G: o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, sid.

440 och 441), vilket innebär en anslagsminskning med 2,600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

217:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, sid. 441), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i

Rom m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

37,000 kronor.

218:o) Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studentutbyte. Kungl. Majit har (punkt 225, sid. 442) föreslagit riksdagen

att till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 16,800 kronor.

Departementschefen har i förevarande ämne anfört:

För detta ändamål uppfördes på riksstaten för budgetåren 1938/40 ett

anslag av 32,000 kronor och för budgetåret 1940/41 ett anslag av 18,000

kronor. Det reducerade beloppet visade sig dock vara otillräckligt, varför

ytterligare medel anvisades ur anslaget till extra utgifter och anslaget till

upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. För innevarande budgetår

har något anslag till förevarande ändamål icke uppförts i riksstaten,

men i stället ha ur extra utgifts- och upplysningsanslagen anvisats belopp

av respektive 14,350 kronor och 6,950 kronor, sålunda tillhopa 21,300 kronor,

för utbytesverksamheten.

De ifrågavarande medlen ha använts till stipendier åt studerande från

vissa europeiska länder i syfte att bereda dem tillfälle till studier vid svenska

universitet och högskolor. De för läsåret 1941/42 utdelade stipendierna

ha utgått till studenter från Danmark, England, Finland, Italien,

Norge, Tyskland och Ungern. Stipendier beviljas i princip endast under

förutsättning, att vederbörande land bereder motsvarande förmåner för

svenska studerande vid högskolor inom detta land. Beträffande de motiv,

som legat till grund för anslagets beviljande, hänvisas till 1938 års åttonde

huvudtitel, sid. 564 ff.

Ett slopande av utbytesverksamheten bör icke ifrågasättas redan med

hänsyn till att den är baserad på reciprocitet. Jag finner det i och för

sig vara ett glädjande tecken, att denna form av kulturellt umgänge

med andra länder kunnat upprätthållas under nuvarande svåra förhållanden.

Jag föreslår därför, att ifrågavarande anslag ånyo uppföres på riksstaten.

Det torde få förutsättas, att bidrag till studentutbytet även under nästa

budgetår skall kunna påräknas från det under tredje huvudtiteln uppförda

anslaget till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Med hänsyn

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

härtill och med beaktande av erfarenheterna från innevarande budgetår förordar

jag, att nu ifrågavarande anslag å åttonde huvudtiteln uppföres med

16,800 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare

bestämmelser rörande anslagets disposition.

Utskottet. Departementschefen har erinrat, att för innevarande budgetår något anslag

till förevarande ändamål icke uppförts på riksstaten, men att i stället

ur extra utgifts- och upplysningsanslagen medel anvisats för utbytesverksamheten.

Utskottet har icke funnit anledning att under för närvarande

rådande förhållanden för nästa budgetår förorda uppförande på riksstaten

av ett större anslagsbelopp än 5,000 kronor. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Befrämjande av internationellt-Jculturellt samarbete genom

studentutbyte för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

5,000 kronor.

2l9:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete.

Kungl. Majit har (punkt 226, sid. 442 och 443) föreslagit riksdagen

att såsom Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 6,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Fr. Ström väckt motion (I: 169), vari hemställts, att riksdagen

måtte för sin del besluta att för undervisning i svenska läroanstalter

om nordisk samhörighet och örn fast samverkan i kommande tider för

Nordens gemensamma frihet anslå för budgetåret 1942/43 en summa av

50,000 kronor att genom skolöverstyrelsens försorg på lämpligt sätt handhavas

och fördelas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda

yrkande, hänvisas till motionen.

Förevarande anslag, vilket alltsedan budgetåret 1938/39 varit uppfört

med 5,000 kronor, är avsett att möjliggöra föreläsningar av vetenskapsmän

från övriga nordiska länder vid svenska universitet och högskolor samt, om

förhållandena det medgiva, även gruppresor av studerande till de övriga

nordiska länderna. Verksamheten är ömsesidig, i det samtliga nordiska

länder bruka ställa medel till förfogande för motsvarande ändamål.

På hemställan av kanslern för rikets universitet har departementschefen

tillstyrkt en anslagshöjning med 1,000 kronor under framhållande av vikten

av att det akademiska samarbetet i Norden upprätthölles i största möjliga

utsträckning.

utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vidkommande det i motionen I: 169 gjorda yrkandet vill utskottet erinra

att det av motionären angivna syftet redan tillgodoses inom ramen för den

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

undervisning, som meddelas vid våra undervisningsanstalter av skilda slag.

Utskottet kan alltså icke tillstyrka att särskilda medel anvisas för ändamålet

i fråga och avstyrker därför bifall till nämnda motion.

Utskottet får, under åberopande av vad sålunda anförts, hemställa,

a) att riksdagen må såsom Bidrag till svenska kommittén

för nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1942/43 anvisa

ett anslag av 6,000 kronor;

b) att motionen I: 169 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

220:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herrar B. Wagnsson och E. G. G.

Brandt (I: 95) och den andra inom andra kammaren av herrar 0. Malmborg

och F. Ryling (II: 135) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att som

bidrag till svenska skolmuseet anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

I motionerna erinras, att statsanslag till ifrågavarande ändamål utgått

sedan år 1912 men att anslaget, som under budgetåren 1933/40 utgjort

3,500 kronor och under budgetåret 1940/41 1,000 kronor, för innevarande

budgetår indragits.

Museets huvudman vore Sveriges allmänna folkskollärarföreniug. Detta

betydde emellertid icke, att museets verksamhet tjänade endast denna kårsammanslutnings

intressen. Tvärtom måste man säga, att museet tjänade

alllmänna pedagogiska intressen och vore av stort värde för alla lärarkategorier

och skolor i vårt land. Det riktiga vore utan tvivel, att verksamheten

i sin helhet bekostades av staten och att museet alltså vore en

rent statlig institution.

Härtill komme, att det under innevarande år förefunnes ett alldeles särskilt

skäl till att lämna museet bidrag. Svenska folkskolan firade i år sitt

100-årsjubileum, och det hade ansetts som en självklar sak, att skolmuseet

i detta sammanhang skulle anordna en specialutställning belysande såväl

gångna tiders som modern skolverksamhet. Denna utställning komme icke

att anordnas i museets egna lokaler utan på mera central plats, vilket

givetvis medförde extra kostnader. Det syntes naturligt, att staten vid ett

sådant tillfälle icke undandroge sig att lämna bidrag.

Med hänsyn till vad i förevarande motioner anförts har utskottet funnit

sig böra förorda att ett belopp av 1,000 kronor anvisas till svenska skolmuseet

såsom bidrag till en i samband med firandet av den svenska folkskolans

etthundraårsjubileum planerad utställning, belysande såväl gångna

tiders som modern skolverksamhet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

221 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, sid. 443 och 444), vilket innebär en

anslagshöjning med 60,000 kronor, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

222:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228,

sid. 444), vilket innebär en anslagsminskning med 20,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

223:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i’ statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

229, sid. 444 och 445), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må

enligt hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret

1942/43 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid

universiteten i Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, på vilken civila avlöningsreglementet

icke äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 21,000 kronor.

224:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, sid. 445), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 900,000 kronor.

225:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 231)

föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

226:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, sid. 445), vilket innebär

en anslagsminskning med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 210,000 kronor.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

227:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233,

sid. 446), vilket innebär en anslagsminskning med 130,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda

kommunala läroanstalter för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 900,000 kronor.

228:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 234) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

229:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 235, sid. 446), vilket innebär en anslagsminskning

med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

Stockholm den 13 mars 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Torsten

Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Carlström, Sundberg, Persson

i Skabersjö och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Holmdahl,

Andersson i Södergärd, Bergström, Aqvist, Wallentheim, Viklund, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg,

Pettersson i Dahl och Åkerström;

dock att

herr Ekströmer deltagit vid behandlingen av punkterna 97:o)—109:o) i stället för

herr Carlström och vid behandlingen av punkterna lido)—229:o) i stället för herr Sundberg;
herr

Andersson i Prästbol deltagit vid behandlingen av punkterna 151 :o)—229:o) i stället

för herr Jonsson i Eskilstuna; samt

herr Törnkvist deltagit vid behandlingen av punkterna 97:o)—229:o) i stället för herr

Lindholm.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid punkten 3:o) (Riksarkivet: Avlöningar) av herrar Pauli, Lindström,

Carlström, Sundberg, Emil Petersson, Holmdahl, Åqvist och Lundberg i Hälsingborg,

. vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava

följande lydelse;

»I likhet med---möjliga mån begränsas.

Utskottet biträder departementschefens förslag om vakanssättning tills

vidare av en förste arkivarietjanst vid riksarkivet. Beträffande åter förslaget

örn indragning vid första uppkommande ledighet av en amanuensbefattning

vid arkivet har utskottet funnit, att övertygande skäl i motionerna 1:164

och II: 104 förebragts för befattningens bibehållande. Utskottet delar alltså

motion&rémas uppfattning, att besparingsåtgärderna nu böra begränsas till

att avse allenast vakanssättning av ovannämnda arkivarietjänst. Med vad

utskottet sålunda anfört torde motionerna 1:164 och 11:104 få anses besvarade,

Vad departementschefen i---anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må — — — av 284,300 kronor;

II. att motionerna I: 164 oöh II: 104 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfort;»

vid punkten 56:o) (Uppsala universitet.'' Avlöningar) av herrar Johan Bernhard

Johansson, Pauli, Lindström, Carlström, Sundberg, Emil Petersson,

Holmdahl och Lundberg i Hälsingborg, vilka ansett, att utskottets yttrande

under rubriken Indragning av lektorsbefattningarna i svenska

språket vid universiteten bort hava följande lydelse:

»Utskottet har funnit de skäl, som av departementschefen och universitetsmyndigheterna

anförts till stöd för bibehållande av den nuvarande försöksanordningén

med särskilda universitetslektorer för upprätthållande av ifrågavarande

undervisning, vara tungt vägande. Från universitetens sida har

vitsorda^, att försöksundervisningem, vilken pågått sedan läsåret 1935/36,

slagit väl ut, och det har icke heller från något håll ifrågasatts, att undervisningen

såsom sådan skulle nedläggas eller inskränkas. Det synes utskottet

icke tillrådligt att nu ifrågasätta en omläggning av en undervisning, som

befunnits ändamålsenlig, särskilt som det av allt att döma icke torde vara

möjligt att härigenom vinna någon nämnvärd besparing. Genom den nuvarande,

anordningen möjliggöres även på ett helt annat sätt än genom en

anordning med kortare kurser för tillfälligt anställda lärare en individualisering

av undervisningen och handledningen, samtidigt som sammanhanget

mellan undervisningens olika grenar befrämjas. Utskottet har på sålunda anförda

skäl funnit sig böra biträda departementschefens ifrågavarande förslag

och har icke heller funnit något att erinra mot vad departementschefen i

övrigt under denna punkt anfört och föreslagit»;

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

vid punkten 109:o) (Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Stipendier för främjande av högre tekniska studier) av herrar Pauli, Jonsson

i Eskilstuna och Andersson i Södergård;

vid punkterna 120:o)—122:o) (Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och

samskolor, Bidrag till högre flickskolor, Bidrag till enskilda mellanskolor)

av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Sven Larsson, Carlström,

Ekströmer, Emil Petersson, Törnkvist, Holmdahl, Åqvist och Lundberg

i Hälsingborg, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort hava

följande lydelse:

beträffande punkten 120:o):

»Utskottet ansluter sig på av departementschefen anförda skäl till Kungl.

Maj:ts förslag att viss kompensation förde ökade bränslekostnaderna beviljas

privatläroverken, i syfte att söka hjälpa dem över den nuvarande krisen.

Emot de av departementschefen i sådant avseende föreslagna grunderna för

kompensationens utgående har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker alltså bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och har icke heller något att invända mot de i övrigt av departementschefen

beträffande ifrågavarande anslag verkställda kostnadsberäkningarna

för nästa budgetår.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att den vilande frågan om

en mera definitiv reglering av statsbidragsgrunderna till privatläroverken

torde böra upptagas till närmare utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att gällande---för budgetåret 1942/43;

b) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

må under budgetåret 1942/43 utgå tilläggsunderstöd

i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942

förordat;

c) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 654,100

kronor»;

beträffande punkten 121:o):

»Under åberopande av vad utskottet under punkten 120:o) anfört och då

utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under nu förevarande punkt föreslagit, tillstyrker utskottet bifall till Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att den---för budgetåret 1942/43;

b) till Privatläroverk: Bidrag---av 611,500 kronor;

därav 30,000 kronor — — — års lagtima riksdag»;

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. JVV 8.

11

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

beträffande punkten 122:o):

»Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 120:o) anfört tillstyrker

utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

méllanskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 54,100 kronor»;

vid punkten 151:o) (Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag)

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Carlström, Ekströmer, Holmdahl

och Lundberg i Hälsingborg, vilka ansett att utskottets yttrande och

hemställan bort hava följande lydelse:

»Emot Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Beträffande det i motionerna I: 123 och TI: 181 framställda yrkandet vill

utskottet framhålla, att frågan om införande av fri skolmateriel i folk- och

fortsättningsskolan förvisso är synnerligen behjärtansvärd. Såsom i motionerna

erinrats föreligger också ett av 1937 års skolmaterielsakkunniga utarbetat

förslag i ämnet, vilket varit underkastat vederbörligt remissförfarande.

All sannolikhet talar för att, därest icke de på hösten 1939 inträdda extraordinära

förhållandena medfört, att nya statsutgifter även av mycket angelägen

natur tills vidare måst ställas på framtiden, hade förslag i det av

motionärerna angivna avseendet förelagts riksdagen. Utskottet är övertygat

om, att Kungl. Majit alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på

denna fråga och kommer att när förutsättningar i statsfinansiellt hänseende

föreligga bringa ett i huvudsak på grundval av den av ovannämnda sakkunniga

verkställda utredningen utarbetat förslag i ämnet under riksdagens

prövning. Med hänsyn härtill anser utskottet anledning saknas att nu såsom

i motionerna yrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn ett dylikt förslag

från Kungl. Maj:ts sida. Med vad sålunda anförts torde motionerna

I: 123 och II: 181 få anses besvarade. I detta sammanhang vill utskottet

för sin del framhålla, att övervägande skäl enligt utskottets mening tala för

att, därest staten ikläder sig utgifter i angivna avseende, även en medverkan

i viss utsträckning från kommunernas sida kommer till stånd, varigenom

viss garanti erhålles för kostnadernas begränsning och kontrollens effektivitet.

Självfallet torde även vissa maximeringsbestämmelser i fråga örn antalet

fria läroböcker och fri förbrukningsmateriel här vara på sin plats.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Underhålls- och

materielbidrag för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av 900,000 kronor;

II. att motionerna 1:123 och II: 181 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört»;

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

2) av herr Törnkvist, vilken med instämmande i övrigt i vad utskottet

anfört och hemställt, ansett, att ur utskottets motivering lort utgå det uttalande,

som börjar med orden »Utskottet vill för sin del» och slutar med

orden »här vara på sin plats»;

vid punkten 182:o) (Understöd åt handelsgymnasier) av herrar Holmdahl

och Lundberg i Hälsingborg som ansett, att ifrågavarande anslag bort höjas

med ett belopp av 10,000 kronor till 380,000 kronor och att utskottet

alltså bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 127 och II: 168, till Understöd åt handelsgymnasier

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av

380,000 kronor;

vid punkten 183:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning) av herr

Carlström;

vid punkten 197:o) (Bidrag till hemgårdarnas verksamhet) av herrar Johan

Bernhard Johansson, Carlström, Ekströmer, Emil Petersson, Holmdahl, Aqvist

och Lundberg i Hälsingborg, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»Socialstyrelsen har i---under åttonde huvudtiteln.

Vid sådant förhållande vill utskottet icke motsätta sig att anslaget tills

vidare upptages å nämnda huvudtitel.

I anledning av det i motionen II: 55 framställda förslaget får utskottet

emellertid framhålla, att enligt utskottets mening en icke oväsentlig skillnad

förefinnes mellan å ena sidan hemgårdarna och å andra sidan studiehemmen.

De förra äro i sin verksamhet inriktade både på sociala uppgifter och bildningssträvanden,

medan de senare hava tyngdpunkten av sin verksamhet

förlagd efter sistnämnda riktlinjer. Utskottet är därför icke berett att utan

närmare utredning i ämnet oeh med hänsyn till att ansökan örn statsbidrag

icke ens framställts från studiehemmens sida gå längre än departementschefen

nu förordat, varför utskottet, med tillstyrkande av bifall till Kungl.

Maj:ts förslag, ställer sig avvisande till motionärernas yrkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 55, såsom Bidrag till hemgårdarnas

verksamhet för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag

av 30,000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående vissa anslag till priva a1 i texten
  2. Rskr. 1942:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942/43 und s. 1 i texten