Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942143 under riksstatens åttonde huvudtitel, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1942-03-13 · 155 sidor, varav 149 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 149 av 155 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:8, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942143 under riksstatens åttonde huvudtitel, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1942 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för
budgetåret 1942143 under riksstatens åttonde huvudtitel,
avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt 1,
sid. 1 och 2, av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942), vilket innebär en anslagshöjning med 4,500
kronor, betingad av viss förstärkning av den icke-ordinarie personalen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen.....
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................
3. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Majit.................
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.........................
5. Rörligt tillägg, förslagsvis..........
kronor 24,000
» 200,000
» 1,000
» 131,500
» 48,000
Summa kronor 404,500;
b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 404,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 2 och 3), vilket innebär en anslagsminskning
med 5,000 kronor, föranledd av att vissa utgifter överflyttas till kommunikationsdepartementets
omkostnadsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
49,700 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
•- V • . t . .
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, sid. 4—14)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, dels ock till Riksarkivet: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 276,900 kronor
I
samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Fr. Ström m. fl.
(I: 164) och den andra inom andra kammaren av herr E. Håstad m. fl.
(II: 104), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att den för riksarkivet
i statsverkspropositionen avsedda besparingen under nästa budgetår 1942/43
måtte inskränkas till vakanssättning tills vidare av en förste arkivarietjänst.
- I fråga om de skäl som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet
hänvisas, i den mån desamma icke framgå av det följande, till motionen II: 104.
Besparingsberedningén har undersökt möjligheterna till besparingar vid
arkivväsendet och föreslagit vissa besparingsåtgärder med avseende å riksarkivet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom uppfattning i högre lönegrad
av viss vaktmästarpersonal i samband med den av chefen för finansdepartementet
förordade tjänsteförteckningsrevisionen, varom utskottet i annat
sammanhang yttrat sig — att de av besparingsberedningen förordade besparingsåtgärderna
i huvudsak godtagits. Härom har departementschefen anfört
bland annat:
Vad först beträffar personalen å sigillavdelningen innebär besparingsberedningens
förslag, att en extra ordinarie andre arkivariebefattning,
som innehaves av föreståndaren för avdelningen, friherre Harald Fleetwood,
skall indragas i samband med dennes avgång från tjänsten under år 1944.
Denna tjänst torde, som besparingsberedningen framhållit, ha i första hand
inrättats för friherre Fleetwood personligen. Riksarkivet ämnar vid senare
tidpunkt upptaga frågan om verksamheten å sigillavdelningen i dess helhet till
närmare skärskådande men ställer sig från början avvisande mot alla planer
på att inskränka verksamheten å denna avdelning. Då beredningens förslag
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
i denna del ej inverkar på frågan om anslagsberäkningen för nästa budgetår
och riksarkivet har för avsikt att verkställa utredning angående verksamheten
å sigillavdelningen, finner jag ej nu anledning att taga ställning
till beredningens förslag härutinnan. Jag förväntar dock, att det förslag,
som av riksarkivet i sinom tid kommer att framläggas, skall taga tillbörlig
hänsyn till nödvändigheten av att statens utgifter för denna gren av arkivets
verksamhet så mycket som möjligt begränsas.
Beträffande första byråns personal i övrigt innebär besparingsberedningens
förslag en viss minskning av såväl den ordinarie som den ickeordinarie
personalen. I fråga om den ordinarie personalen har besparingsberedniugen
sålunda föreslagit indragning eller vakanssättning av en förste
arkivariebefattning. Förslaget härutinnan torde förutsätta antingen en minskning
av antalet sektioner från fem till fyra eller att vederbörande byråchef
övertager det omedelbara föreståndarskapet för en av sektionerna. Främst
med hänsyn till de nuvarande sektionernas storlek har beredningen avvisat
tanken på en sammanslagning av två av sektionerna och i stället föreslagit,
att föreståndarskapet för en av sektionerna skall förenas med byråchefsbefattningen
å första byrån. Alternativt har beredningen ifrågasatt, att, om
så inom riksarkivet prövades lämpligare, en andre arkivariebefattning skulle
indragas samt anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal minskas
med belopp, motsvarande skillnaden mellan avlöning åt en förste och en
andre arkivarie. Riksarkivet har — med avstyrkande av båda alternativen —
förklarat sig föredraga indragning av en förste arkivarietjänst framför det
andra alternativet.
I fråga örn den icke-ordinarie personalen har besparingsbereduingen —
under förutsättning att en andre arkivarietjänst, som torde bli ledig vid
utgången av augusti 1942, tillsättes med någon av riksarkivets amanuenser
— föreslagit, att någon ny amanuens tills vidare icke anställes i stället folden,
som befordras till andre arkivarie. Riksarkivet har jämväl härutinnan
motsatt sig beredningens förslag.
Jag har för egen del funnit mig kunna tillstyrka besparingsberedningens
förslag om vakanssättning tills vidare av den förste arkivarietjänst, som
blivit ledig genom innehavarens utnämning till arkivråd. Genom beslut
den 21 november 1941 har Kungl. Majit i anslutning till besparingsberedningens
förslag på min föredragning föreskrivit, att med åtgärder för återbesättande
av den lediga förste arkivariebefattningen vid riksarkivet skulle
anstå tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnade. I enlighet
med den ståndpunkt till besparingsberedningens ifrågavarande förslag,
jag sålunda intager, förutsätter jag, att nämnda befattning icke kommer att
återbesättas eller uppehållas med vikarie under nästa budgetår, varför jag
i det följande icke beräknar medel för densamma. Genom vidtagande av
organisatoriska anpassningsåtgärder torde viss ytterligare tillfällig minskning
av arkivets personal vara möjlig att genomföra, utan att riksarkivets
verksamhet eftersattes i mera väsentliga avseenden. Jag anser mig därför
ur besparingssynpunkt böra föreslå, att en amanuensbefattning vid riksarkivet
under av besparingsberedningen angiven förutsättning tills vidare
icke återbesättes. Då det nu icke kan förutses, huruvida den ledigblivande
andre arkivariebefattningen kommer att tillsättas med någon av arkivets
amanuenser, torde vid beräknandet av anslagsposten till avlöningar åt den
icke-ordinarie personalen hänsyn icke böra tagas till den minskade belastning,
som under nämnda förutsättning kan komma att uppstå å denna
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
anslagspost. Jag förutsätter givetvis, att de medel, som eljest skulle utgå
från nämnda anslagspost för avlönande av en amanuens, under angivna
förutsättning icke tagas i anspråk. Vad sålunda föreslagits bör gälla även
för det fall, att en amanuensbefattning vid riksarkivet blir ledig av annan
icke nu förutsedd anledning, så att antalet amanuensbefattningar vid riksarkivet
minskas med en heltidstjänst så snart detta låter sig göra utan
avskedande av någon av de nuvarande amanuenserna.
I de två likalydande motionerna 1:164 och II: 104 påyrkas ett bibehållande
av den till indragning föreslagna amanuenstjäusten.
En indragning av denna tjänst skulle, framhålles det, innebära en alltför
stark reduktion av arkivets personal. Förslaget innebure bland annat, att
i bästa fall endast en heltidsanställd tjänsteman av kategorierna andre arkivarier
och amanuenser komme att stå till förfogande för ordningsarbeteu
inom riksarkivets huvudavdelning (vid Arkivgatan 3).
I ett annat synnerligen viktigt avseende stöde riksarkivet otvivelaktigt
inför en oundgänglig expansion av sin verksamhet. Det gällde i fråga om
de stora gallringar bland statens verks handlingar, som ansetts ofrånkomliga
på grund av de väldigt växande pappersmassor, som förvaltningen avsatte.
Man hade av erfarenheten lärt, att en dylik gallring i stor utsträckning
borde börja förberedas redan vid handlingarnas tillblivelse och arkivläggning
såsom del av genomtänkta arkiveringsplaner. Så skedde tyvärr icke med
t. ex. kristidsstyrelsernas handlingar från förra världskriget. De omkring
5.000 hyllmeter arkivalier, som dessa kristidsstyrelsers väsentligen ogallrade
arkiv omfattade, hade också kostat statsverket icke mindre än omkring
30.000 kronor i förvaring, endast för lokalhyror, hylluppsättningar och
flyttningar. En förtänksam arkivering med hänsyn till gallringsbara handlingar
betydde på något längre sikt en högst ansenlig besparing.
För närvarande arbetade en av Kungl. Majit tillsatt kommitté, benämnd
1940 års arkivsakkunniga, med just gallringsfrågorna för statens verk, men
uppenbart vore, att dessa frågor komme att ställa stora krav på riksarkivet,
då det bleve dess uppgift att övervaka tillämpningen av den mängd gallringsplaner,
som vöre att vänta som ett resultat av sakkunnigas verksamhet.
Det kunde väl tänkas, att dessa frågors handläggning tarvade ytterligare en
utökning av riksarkivets andra byrås arbetskrafter. Inom ramen av nuvarande
personalbestånd hade byrån kunnat förses blott med en numerärt
blygsam uppsättning på högst tre personer. Det borde emellertid i sammanhanget
uppmärksammas, att riksarkivet toge del också i arkivsakkunnigas
arbete, icke blott genom sin chef, riksarkivarien, såsom ledamot av
kommittén, utan även därigenom, att en av arkivets tjänstemän ställts till
förfogande som sekreterare. Då nu, örn departementschefens förslag antoges,
i höst ett amanuensarvode på riksarkivets stat komme att indragas och därmed
en arbetskraft förloras, ansåge sig riksarkivet säkerligen i följd härav
tvunget att av de arkivsakkunniga begära sin tjänsteman åter eller hos dem
hemställa om att låta avlöna sin sekreterare av kommittéanslaget för att så
möjliggöra anställning av ersättare. Den föreslagna indragningen av en
amanuens bleve i så fall en illusorisk besparing.
I detta sammanhang får utskottet erinra, att departementschefen under
punkten 11 (Kungl, biblioteket: Avlöningar) upptagit till behandling en av
5
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
besparingsberedningen väckt fråga om indragning av anslagsmedlen
till avlöning åt fil. doktorn Toni Schmid, för närvarande utgående
ur kungl, bibliotekets avlöningsanslag.
Fil. dr Toni Schmid åtnjuter — utan att innehava extra ordinarie anställning
— arvode, motsvarande lön enligt lönegraden Eo 16. Avlöningen
utgår för närvarande med 6,414 kronor (= 18 löneklassen) jämte rörligt
tillägg (962 kronor) och kristillägg (769 kronor).
Besparingsberedningen har anfört bland annat:
Toni Schmida arbeten med undersökningar av »i kammararkivet och riksarkivet
befintliga till inbindning av äldre arkivalier använda och från medeltida
handskrifter härstammande pergamentblad» hade med statsanslag
pågått sedan år 1930. Vid flera tillfällen tidigare hade uppgivits, att Toni
Schmida ifrågavarande undersökningar beräknats vara slutförda inom en begränsad
tid. Från början hade räknats med tre år. Hennes undersökningsarbeten
hade numera ansetts böra uppläggas på lång sikt.
Dessa ginge i huvudsak ut på ett tillvaratagande och bearbetande av vissa
för svensk medeltidsforskning betydelsefulla fragment av äldre pergamentshandskrifter
och tryck, vilka under äldre Vasa tiden söndertagits för att
användas till omslag om fogde- och andra räkenskaper i räknekammaren.
Huvuduppgiften hade varit att vetenskapligt katalogisera och förteckna dylika
pergamentsomslag. Härför hade upprättats två register, ett löpande
och ett kortregister, det sistnämnda utgörande en realkatalog. För fullgörandet
av arbetena hade Toni Schmid bedrivit vissa specialstudier. Det
ansåges vara fråga om ett vidsträckt outforskat material av största räckvidd
och värde för svensk medeltidshistoria.
Det kunde i detta sammanhang nämnas, att olika meningar ständigt rått
i fråga örn den institution, under vilken Toni Schmids arbeten borde sortera.
Riksarkivet och kungl, biblioteket hade sålunda ansett, att Toni Schmids
verksamhet borde anknytas till vitterhetsakademien, i vars hägn, såsom
riksbibliotekarien uttalat, svensk humanistisk forskning numera såge sin
främsta ledare och vårdare. Vitterhetsakademien hade emellertid motsatt
sig detta förslag.
Otvivelaktigt hade Toni Schmids hittillsvarande undersökningar bidragit
till att öka kännedomen om svenska medeltida förhållanden. Det torde
dock icke med rätta kunna göras gällande, att ifrågavarande undersökningar
lämnat några för vår kännedom om de medeltida förhållandena mera
avgörande resultat. Då Toni Schmid under arbetets gång vunnit en stor
förtrogenhet med det omfattande materialet, skulle det givetvis i och för
sig vara av värde, om tillfälle kunde beredas henne att fullfölja detsamma.
Ett avbrytande av arbetet syntes dock icke spoliera värdet av det hittills
utförda. Det måste givetvis förutsättas, att Toni Schmid lagt sina undersökningar
så, att resultaten därav vore tillgängliga för forskare.
Under rådande förhållanden syntes övervägande skäl tala för att ifrågavarande
undersökningar tills vidare borde anstå, därest icke för ändamålet
kunde anlitas andra medel än statsmedel.
Departementschefen har för egen del anfört:
1940 års lagtima riksdag framhöll, att med hänsyn till Toni Schmids
kvalifikationer och arten av hennes arbetsuppgifter frågan örn beredande
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
av en fastare anställning åt henne borde tågås under förnyat bedömande.
Med hänsyn till detta uttalande förordade jag i 1941 års åttonde huvudtitel
(sid. 14), att Schmid från och med budgetåret 1941/42 skulle erhålla
lön såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegraden Eo 16. Riksdagen
framförde icke någon erinran häremot. För att icke föregripa behandlingen
av besparingsberedningens ifrågavarande förslag har emellertid ännu
icke fattats något beslut om förändring av Sehmids löneställning.
Utan att ingå på ett närmare bedömande av det värde, som Sehmids
undersökningar må ha för den historiska forskningen, anser jag mig dock
böra framhålla, att värdet icke torde böra underskattas. De källor för kännedom
om våra medeltida förhållanden, som finnas bevarade till vår tid,
äro icke flera än att de alla förtjäna tillvaratagas och bearbetas. Det hittills
vunna resultatet av Sehmids undersökningar torde tillfullo ha bekräftat,
att ifrågavarande, hittills obeaktade arkivmaterial genom det pågående
uppordningsarbetet blivit ett värdefullt tillskott till källorna för vårt vetande
om medeltida kultur. Redan i och för sig torde alltså kunna sägas, att
ett fortsatt statsunderstöd till förevarande ändamål är befogat. Givetvis
måste det därvid vara ett önskemål, att undersökningarna fortsättas av
den person, som ägnat mer än ett decennium däråt och därvid förskaffat
sig en speciell förtrogenhet med materialet, utarbetat lämpliga arbetsmetoder
och genom lång specialutbildning gjort sig särskilt skickad att handhava
undersökningarna. Den speciella karaktären hos de arbetsuppgifter,
varåt Schmid ägnat sig, skulle säkerligen därjämte försvåra för att icke
säga omöjliggöra för henne att, därest arbetet nu avbrötes, förskaffa sig
annan anställning. På anförda skäl och med hänsyn jämväl till den ståndpunkt
1940 års lagtima riksdag intog i ämnet, har jag icke ansett mig
kunna förorda bifall till besparingsberedningens ifrågavarande förslag.
Å andra sidan torde för närvarande icke böra vidtagas några åtgärder för
beredande av en fastare anställning åt Schmid.
I likhet med departementschefen finner utskottet sig böra framhålla, att
riksarkivet vid den i utsikt ställda undersökningen angående sigillavdelningen
torde böra beakta nödvändigheten av att statens utgifter för denna
gren av arkivets verksamhet i största möjliga mån begränsas.
De av departementschefen förordade besparingsåtgärderna vid riksarkivet,
innebärande vakanssättning tills vidare av en förste arkivarietjänst och indragning
vid första uppkommande ledighet av en amanuensbefattning,
biträdas av utskottet. Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer,
att utskottet ställer sig avvisande till det i motionerna 1:164 och II: 104
framställda yrkandet.
Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande riksarkivet har icke
givit utskottet anledning till erinran.
I detta sammanhang har utskottet emellertid till behandling upptagit
frågan om fortsatt beviljande av anslagsmedel till avlönande av fil. doktorn
Toni Schmid. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har besparingsberedningen
föreslagit, att de av Schmid bedrivna undersökningarna tills
vidare skulle anstå. Ett tillfälligt avbrytande av arbetet syntes enligt bespa
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8. %
ringsberedningens mening icke spoliera värdet av det av Schmid hittills u
förda arbetet. Utskottet bestrider icke den av beredningen sålunda uttalade upp.
fattningen, men anser sig liksom departementschefen likväl icke kunna för
närvarande biträda besparingsberedningens förslag. Detta ställningstagande
från utskottets sida har främst betingats av den ståndpunkt 1940 års lagtima
riksdag intog i fråga om Schmids anställningsförhållanden och den
omständighet att Schmid på grund av den speciella arten av hennes arbetsuppgifter,
därest de nuvarande undersökningarna avbrytas, svårligen kan
skaffa sig annat arbete. Utskottet vill emellertid framhålla, att Schmids
arbete från början var upplagt på tämligen kort sikt och avsett att i främsta
rummet koncentreras på en inventering och katalogisering av det förefintiga
utredningsmaterialet. Under årens lopp synes emellertid en förskjutning
i Schmids verksamhet hava ägt rum mot en i samband med registreringsarbetet
fortlöpande mera ingående vetenskaplig bearbetning av materialet.
Ehuru det visserligen ligger i sakens natur, att inventeringsarbetet icke
kan bedrivas utan ett samtida forskningsarbete, måste likväl materialets registrering
och katalogisering alltjämt böra fastslås som den huvuduppgift, för
vilken Schmid tilldelats understöd av statsmedel. Schmid har nu bedrivit
sina undersökningar under en tidrymd av över tiö är och det synes utskottet
böra klargöras nom vilken tid inventeringsarbetet kan beräknas
bliva slutfört. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit till nästa års riksdag
lämnar riksdagen närmare redogörelse i ämnet. I avvaktan härpå vill utr
skottet förorda, att Schmid, på sätt departementschefen föreslagit, bibehålies
vid sin nuvarande löneställning. Då Schmids arbete emellertid är förlagt
till riksarkivet och det under detta ämbetsverk lydande kammararkivet har
det synts utskottet mest ändamålsenligt, att hon kommer att administrativt
sortera under riksarkivet och ej såsom hittills under kungl, biblioteket.
Utskottet förordar därför, att riksarkivets anslagsposter till avlöningar till
övrig, icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg ökas med för Schmids
avlönande enligt nu gällande grunder erforderliga belopp eller i avrundade
tal respektive 6,400 kronor och 1,000 kronor, medan enahanda minskning
vidtages med avseende å kungl, bibliotekets motsvarande anslagsposter.
“ Under åberopande av vad sålunda anfört3 hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förevarande
förslag,
a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departements
chefen
angivna ändringar personalförteckningen för riksarkivet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43; ■ ■ ■ ■ ‘ '' :
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................kronor 152,800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 94,600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... » 36,900
Summa kronor 284,300;
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 284,300 kronor;
II. att motionerna I: 164 och II: 104 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, sid. 14 och 15), vilket innebär en av höjda bränslekostnader betingad
anslagshöjning med 18,800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 67,000 kronor.
5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 15), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500 kronor.
6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 16—18), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, trots
höjda lönekostnader, vilka emellertid ansetts kunna uppvägas av viss personalinskränkning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1942/43 anvisa ett resei*
vationsanslag av 25,500 kronor.
7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, sid.
19—24) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga
av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels
ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 181,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i samband med den förutnämnda tjänsteförteckningsrevisionen
landsarkivarierna uppflyttas från lönegraden A 26 till
lönegraden A 27 samt att expeditionsvakterna vid landsarkiven och länsarkivet
i Ostersund uppflyttas från lönegraden A 5 till lönegraden A 6. Den
av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen uppgår till 1,000 kronor och
betingas av ändrad löneklassplacering för viss personal.
Departementschefen har erinrat, att besparingsberedningen ifrågasatt utredning
rörande möjligheterna att minska kostnaderna för den icke-ordinarie
personalen. Beträffande detta spörsmål har departementschefen anfört:
Redan nu torde anslagsmedlen till extra och tillfälliga biträden vid landsarkiven
vara relativt knappa. För närvarande anser jag mig icke böra
föreslå någon beskärning av nämnda medel. Frågan om besparingsmöjligheterna
i detta avseende torde dock böra ägnas fortsatt uppmärksamhet
från riksarkivets sida. Jag anser mig ej heller nu böra förorda någon
minskning av amanuenshjälpen vid landsarkiven. Besparingsberedningens
förslag härutinnan torde böra genom riksarkivets försorg underkastas ytterligare
utredning, med beaktande av vad besparingsberedningen anfört. Jag
är dock medveten om att besparingsmöjligheterna inom ramen för den nuvarande
arkivorganisationen äro relativt små. Det torde ha varit i medvetande
härom som besparingsberedningen framhållit de besparingsmöjligheter,
som en överflyttning av länsarkivet i Östersund till landsarkivet i
Härnösand skulle innebära. Beredningen har emellertid funnit så starka
skäl föreligga för ett bibehållande av länsarkivet, att beredningen icke ansett
sig för närvarande böra föreslå dess nedläggande. Riksarkivet har likaså
ansett, att detta arkiv borde bibehållas. För egen del biträder jag besparingsberedningens
uttalande.
I likhet med departementschefen anser utskottet visserligen att besparingsmöjligheterna
i fråga om den icke-ordinarie personalen vid landsarkiven äro
relativt begränsade, men vill framhålla att riksarkivet vid den utredning i
ämnet, som arkivet har att verkställa, bör eftersträva att i anslutning till
vad besparingsberedningen anfört söka så vitt möjligt uppnå en minskning
av nu utgående anslagsmedel till ifrågavarande ändamål.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts här förevarande förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................kronor 105,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 48,900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... > 23,650
Summa kronor 177,550;
c) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 181,500 kronor.
8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, sid. 24 och 25), vilket innebär en anslagshöjning med 9,000
kronor, betingad av höjda bränslekostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 56,000 kronor.
9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 9, sid. 25), vilket innebär en
anslagshöjning med 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ina till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 800 kronor.
10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 10, sid. 25—31), vilket
innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor, föranledd av de höjda arbetslönerna,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och
konservering av arkivalier för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 37,000 kronor.
- lim) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 11,
sid. 31—40) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning och avlöningsstat för kungl, biblioteket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels ock till Kungl,
biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
322,600 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 13,800 kronor.
Departementschefen har i anslutning till en av besparingsberedningen vidtagen
översyn av personalorganisationen vid biblioteket förordat nedläggande
av katalogiseringsavdelningen och i samband därmed indragning av en tjänst
såsom förste bibliotekarie i lönegraden Eo 26. Vidare har departements
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
chefen förordat en anslagsminskning med 1,700 kronor, ungefär motsvarande
avlöningen till ett extra vaktbiträde.
Departementschefen har vidare erinrat, att tjänsteförteckningsrevisionen
för kungl, bibliotekets del föranledde följande förändringar i personalförteckningen
:
l:o) nyinrättande av en befattning såsom kontorist i lönegraden A 9;
2:o) inrättande av ytterligare en befattning såsom kanslibiträde i lönegraden
A 7;
3:o) förändring av befattningen såsom expeditionsvakt, tillika maskinist
och eldare, i lönegraden A 7 till befattning såsom värmeledningsskötare,
tillika reparatör, av 2:a klass i samma lönegrad;
4:o) uppflyttning av de tre expeditionsvaktsbefattningarna från lönegraden
A 5 till lönegraden A 6.
Dessa förändringar borde, framhåller departementschefen, för nästa budgetår
endast medföra följande ändringar i avlöningsstaten för kungl, biblioteket,
nämligen att posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med
avlöningarna för de nyinrättade befattningarna, tillhopa omkring 8,000 kronor,
och att i stället posten till avlöningar till icke-ordinarie personal minskas
med 7,800 kronor.
I enlighet med förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga har
Kungl. Maj:t upptagit en ny befattning vid kungl, biblioteket såsom kontorist
i lönegraden A 9. Av de sakkunnigas betänkande framgår icke, att
de med befattningen förenade tjänsteuppgifterna skulle vara av annat slag
än de uppgifter, som åvila bibliotekets biträdespersonal i övrigt.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat finnes numera vid kungl,
biblioteket en extra ordinarie befattning såsom kansliskrivare i 11 lönegraden.
Å befattningshavaren ankommer att omhänderhava redogörargöromålen
vid biblioteket ävensom korrespondens på utländska språk angående bokinköp
m. m. Arbetet är av kvalificerad art och av stadigvarande karaktär.
Vid andra statsinstitutioner jämförliga med kungl, biblioteket såsom riksarkivet,
nationalmuseum och riksantikvarieämbetet finnas kansliskrivarbefattningar
i lönegraden A 11 för handhavande av redogörargöromålen. Enligt
vad utskottet vidare erfarit har löneställningen för kansliskrivaren vid
kungl, biblioteket icke varit föremål för tjänsteförteckningssakkunnigas bedömande.
Då emellertid en placering av befattningen i 11 lönegraden överensstämmer
med den av de sakkunniga förordade normala placeringen av
redogörarbefattningar, anser utskottet övervägande skäl tala för att även
vid kungl, biblioteket inrättas en redogörarbefattning med placering i lönegraden
All. Däremot har utskottet ansett sig icke böra tillstyrka att en
kontoristbefattning i lönegraden A 9 för biträdesgöromål av annat slag
uppföres å bibliotekets personalförteckning. Vad utskottet sålunda före
-
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
slagit synes icke behöva påverka de av departementschefen verkställda
anslagsberäkningarna för nästa budgetår.
På grund av vad utskottet i det föregående anfört under anslaget till
Riksarkivet: Avlöningar torde emellertid anslagsposterna till avlöningar till
icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg böra minskas med respektive
6.400 kronor och 1,000 kronor till respektive 127,200 kronor och 37,000
kronor samt anslagets slutsumma från 322,600 kronor med (6,400 + 1,000 =)
7.400 kronor till 315,200 kronor.
I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för kungl,
biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 riksbibliotekarie......................... B 1
4 förste bibliotekarier.......................A 26
7 andre bibliotekarier........................... A 21
1 kansliskrivare............... A 11
3 kanslibiträden................. A 7
1 förste expeditionsvakt .... ................A 7
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a klass A 7
3 expeditionsvakter............. A 6
1 kontorsbiträde........................... A 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis. ........ ...... . kronor 151,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 127,200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... » 37,000
Summa kronor 315,200;
c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 315,200 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 12, sid. 40 och 41), vilket innebär en anslagshöjning med
6,500 kronor, huvudsakligen föranledd av stegrade bränslekostnader, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 66,700
kronor.
13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 13, sid. 41—44), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.
14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Kungl. Majd har
punkt 14, sid. 44 och 45) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Majd att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för stifts- och landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1942/43, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1942/43, dels ock till stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 42,500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar D. Norman
och G. Tamm (I: 165) och den andra inom andra kammaren av herr B.
Andersson i Surahammar (II: 226), vari hemställts, att riksdagen för sin del
måtte besluta att ett landsbibliotek inrättas i Västerås med hemställan till
Kungl. Maj:t att medel härför äskas i 1943 års statsverksproposition.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna gjorda
yrkandet, hänvisas till motionen I: 165.
Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en i samband med tjänsteförteckningsrevisionen
vidtagen uppfattning av bibliotekariebefattningen i Linköping
från lönegraden A 26 till lönegraden A 27 samt av de två expeditionsvaktsbefattningarna
från lönegraden A 5 till lönegraden A 6, dels ock en
av löneklassuppflyttuingar betingad anslagshöjning med 500 kronor.
Departementschefen har i detta sammanhang erinrat om att framställningar
sedan flera år tillbaka förelåge örn inrättande av nya landsbibliotek i Växjö,
Ostersund, Strängnäs och Västerås samt härom anfört följande.
De nuvarande stifts- och landsbiblioteken lia tillkommit efter förslag av bibliotekssakkunniga
(statens offentliga utredningar 1924: 7). Landsbiblioteken skola
utgöra ett mellanled mellan de stora statsbiblioteken oell de egentliga folkbiblio
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
teken samt ombesörja tillhandahållandet av vetenskaplig litteratur och facklitteratur
ute i landet. Landsbiblioteken borde enligt de sakkunnigas förslag
i första hand skapas på grundval av de gamla stiftsbiblioteken, bland
annat i de nämnda stiftsstäderna, Växjö, Strängnäs och Västerås. En utvidgning
av landsbiblioteksorganisationen skulle givetvis medföra icke obetydliga
kostnader för statsverket och torde därför under nuvarande förhållanden
möta stora svårigheter. Å andra sidan kan frågan örn utbyggande
av denna organisation, vilken under den gångna, ganska långa tidrymden
endast i ringa utsträckning kommit till stånd, icke gärna för någon längre
tid skjutas helt åsido. Jag vill framhålla, att från vederbörande kommuners
och andras sida betydande ekonomiska intressen knutits till denna sak.
Det särskilt under nuvarande förhållanden ökade anlitandet av de offentliga
biblioteken torde också böra beaktas. Så snart den statsfinansiella situationen
icke längre lägger oöverstigliga hinder i vägen, synes därför frågan om inrättande
av nya stifts- och landsbibliotek böra upptagas till övervägande.
Jag vill framhålla, att — såvitt jag för närvarande kan bedöma — av de
angivna städerna Västerås därvid närmast synes böra komma i fråga. För
bestridande av större delen av de erforderliga byggnadskostnaderna finnas
medel redan tillgängliga, och även i övrigt synas goda förutsättningar vara
förhanden för skapandet av ett livskraftigt stifts- och landsbibliotek därstädes.
Som av det förut anförda framgår, är jag dock icke för närvarande
beredd att framlägga slutligt förslag i ämnet, men ämnar ha min uppmärksamhet
fäst på saken för att, när förhållandena det medgiva, ånyo upptaga
frågan till prövning.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Utskottet anser sig i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna biträda
det i motionerna I: 165 och II: 226 framställda yrkandet. Utskottet, som
icke förbisett det under rådande förhållanden alltmer ökade anlitandet av
de offentliga biblioteken, vill här framhålla, att utskottet liksom departementschefen
anser, att frågan örn inrättandet av nya stifts- och landsbibliotek
bör så snart förhållandena det medgiva upptagas till övervägande,
varvid Västerås i främsta rummet synes böra komma i fråga. Med vad
utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 165 och II: 226 få anses
besvarade.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för stiftsoch
landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 15
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 24,400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 12,300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... > 5,800
Summa kronor 42,500;
c) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 42,500 kronor.
t ....
II. att motionerna I: 165 och II: 226 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört.
15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. Stifts- och landsbiblioteken:
Bokinköp och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, sid. 45 och 46), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1,900 kronor;
b) till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
ett reservationsanslag av 10,800 kronor.
16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 46—48), vilket innebär, att förevarande anslag,
vilket under innevarande budgetår är indraget, nu åter uppföres på
riksstat en, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, sid. 48—59), vilket innebär vissa ändringar i personalorganisationen,
vidtagna såväl i besparingssyfte som i samband med tjänsteförteckningsrevisionen
och medförande en anslagsminskning av 13,200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas
av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret lt>42/43:
16 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 127,300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 6,330
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
......................... » 76,100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 30,070
Summa kronor 239,800;
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 239,800 kronor.
18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, sid. 59 och 60), vilket innebär å ena sidan en av de
stegrade bränslekostnaderna föranledd anslagshöjning med 6,000 kronor
men å andra sidan en minskning i besparingssyfte av anslagsmedlen i övrigt
med tillhopa 3,400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 49,600 kronor.
19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 60), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhall och ökande
av samlingarna för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 20, sid.
61 och 62) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga
av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43,
dels ock till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 62,700 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. I fråga om personalorganisationen innebär förslaget,
att av de båda expeditions vaktstjänsterna i lönegraden A 5 den ena
i samband med tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas till befattning såsom
förste museivakt i lönegraden A 7 och den andra med bibehållen lönegradsplacering
benämnes museivakt.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
Departementschefen har framhållit, att med hänsyn till de säkerhetsåtgärder,
som vidtagits beträffande livrustkammarens dyrbara samlingar och vilka
medfört, att dessa icke kunde annat än delvis hållas tillgängliga för allmänheten
under nästa budgetår, det skulle kunna ifrågasättas att tillfälligt
vakanssätta föreståndartjänsten, vilken torde bliva ledig nästa höst. Departementschefen
vore emellertid icke beredd att för närvarande förorda en dylik
åtgärd. Det borde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid taga detta
spörsmål under övervägande.
Enligt utskottets mening äro administrationskostnaderna för livrustkammaren
med dess relativt begränsade arbetsområde förhållandevis höga. En särskild
utredning torde därför vara påkallad främst i syfte att utröna möjligheten och
lämpligheten av livrustkammarens anknytning i administrativt avseende till
någon annan museal institution, förslagsvis statens historiska museum, varvid
chefskapet för livrustkammaren kunde anförtros åt en tjänsteman i lägre löneställning
än den föreståndaren nu innehar (A 27). Föreståndartjänsten kommer
att under nästa budgetår bliva ledig genom den nuvarande tjänstinnehavarens
avgång med pension. I avvaktan på att resultatet av ovannämnda utredning
föreligger och riksdagen beretts tillfälle att taga ställning till en eventuell
omorganisation av livrustkammaren torde föreståndartjänsten, sedan
densamma blivit ledig, icke böra beklädas med ordinarie innehavare utan
allenast uppehållas på förordnande tills vidare mot åtnjutande av vederbörlig
vikariatsersättning. Vid sådant förhållande kunna för nästa budgetår
anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tilllägg
minskas från respektive 14,700 kronor och 9,000 kronor till respektive
12,000 kronor och 7,000 kronor. Avlöningsstatens slutsumma bör alltså
sänkas från 62,700 kronor till 58,000 kronor, innebärande i förhållande
till Kungl. Majits förslag en anslagsminskning med 4,700 kronor.
Med biträdande i övrigt av Kungl. Majits här ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis.........................kronor 12,000
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 2
Utskottet
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . kronor 39,000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 7,000
Summa förslagsanslag kronor 58,000;
c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 58,000 kronor.
21:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 21, sid. 62 och 63), vilket innebär en anslagsminskning med
4,600 kronor, möjliggjord genom återförande av museisamlingarna från
evakueringsorten till Stockholm, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 6,800 kronor.
22:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 63), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 500 kronor.
23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 63 och 64), vilket ifråga om personalförteckningen
innebär nedflyttning till lönegraden A 9 samt ändrad benämning
av den nuvarande tjänsten såsom maskinist i lönegraden A 10 och ifråga
örn avlöningsstaten en höjning med 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl Majit att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
A
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 223,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit
9,800
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-
sonal . .................kronor 68,400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis. .......... ''» 43,400
Summa kronor 344,800;
c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 344,800 kronor.
24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 24, sid. 65—68), vilket innebär en anslagshöjning
med 36,100 kronor, föranledd av ökade bränslekostnader, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
85,300 kronor.
25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 25, sid. 68),
vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 45,000 kronor.
26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Majlis förslag (punkt 26, sid. 68—70), vilket innebär en anslagshöjning
med 600 kronor, föranledd huvudsakligen av att museets nattvakt
förutsattes erhålla extra ordinarie anställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ......................... kronor 25,900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 23,600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 6,100
Summa kronor 55,600;
b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 55,600 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Marits förslag (punkt 27, sid. 70 och 71), vilket innebär en anslagshöjning
med 4,700 kronor, föranledd av ökade bränslekostnader, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
25,600 kronor.
28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 71),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 2,900 kronor.
29:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 29, sid. 71—73), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 208,000 kronor.
30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, sid. 73—75), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av
20,000 kronor.
31:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31, sid. 75), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 15,500 kronor.
32:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 76), vilket innebär en
anslagshöjning med 800 kronor i syfte att bereda personalen viss kompensation
för levnadskostnadsstegringen, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1942/43 anvisa ett
anslag av 14,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.
Marits förslag (punkt 33, sid. 76—78), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 11,000 kronor
Kyrkliga ändamål.
34:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Domkapitlen
och stiftsnämnderna: Omkostnader. Kleresistaten. Vissa ersättningar
till kyrkofonden. Ersättning åt vissa församlingar till följd
av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkterna 34—38) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
35:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 100 och 101), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 11,900 kronor.
36:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 102), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av 3,300
kronor;
b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.
37:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
41, sid. 102), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 800 kronor.
38:o) Ersättningar till kyrkor. Kungl. Majit har (punkt 42, sid. 102
—105) föreslagit riksdagen att till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 180,000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, föranledd
av stegrad anslagsbelastning, I övrigt innebär förslaget, att förevarande
anslag för nästa budgetår skall utgå efter oförändrade grunder.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att Kungl. Maj:t
genom skrivelse (nr 9) till 1941 års kyrkomöte inhämtat kyrkomötets yttrande,
huruvida kyrkomötet, såvitt prästerskapets privilegier därav berördes,
lämnade bifall till vissa av departementschefen förordade förslag, innebärande
bland annat indragning av ett stort antal ur förevarande anslag utgående
ersättningar till församlingskyrkor, uppgående till sammanlagt omkring
130,000 kronor. Kyrkomötet hade emellertid icke lämnat sitt bifall
till Kungl. Maj:ts förslag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har 1941 års kyrkomöte
ställt sig avvisande till Kungl. Majits förslag örn indragning av ett av departementschefen
närmare preciserat antal ur förevarande anslag utgående
ersättningar till församlingskyrkor, uppgående till ett belopp av sammanlagt
130,000 kronor. Ifrågavarande ersättningar torde i stort sett icke spela
någon nämnvärd roll i vederbörande församlingars budget. För statsverkets
del skulle däremot en dylik indragning medföra en ej oväsentlig utgiftsminskning
samt särskilt lättnader i administrativt hänseende. Vid sådant
förhållande har utskottet icke kunnat undgå att finna kyrkomötets ståndpunkt
föga bärande. Utskottet föreställer sig, att Kungl. Majit skall finna
lämpligt att för härnäst inträffande kyrkomöte ånyo förelägga mötet förslag
i ämnet. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som icke
funnit anledning till erinran mot det av Kungl. Majit för nästa budgetår
äskade anslagets storlek, hemställa,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 180,000 kronor.
39:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 43, sid. 105), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
2,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
Akademier m. m.
40:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 44, sid. 106), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelöpp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 2,300 kronor.
41:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 45, sid. 106), vilket innebär en anslagshöjning med 100 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 50,300 kronor.
42:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 107—115), vilket bland
annat innebär vakanssättning vid första inträffande ledighet av en tjänst
såsom antikvarie (avdelningsföreståndare) vid statens historiska museum samt
minskning av anslagsmedlen till icke-ordinarie personal med 5,700 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsiis.
.......................kronor 225,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 6,280
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 137,620
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ »_55,900
Summa kronor 424,800;
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. mAvlöningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
424,800 kronor.
43:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 115—117), vilket trots
vidtagna åtgärder för minskning av bränsleåtgången innebär en av de höjda
bränslekostnaderna betingad anslagshöjning med 25,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 107,000 kronor.
44:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 117 och 118), vilket
innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor i syfte att sätta akademien i
stånd att konservera vissa medeltida träskulptufer, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 7,000 kronor.
45:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Kungl. Maj:t har (punkt 49, sid. 118—120) föreslagit riksdagen
att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp till förevarande
ändamål som för innevarande budgetår. Av det äskade beloppet
äro 14,000 kronor avsedda för inventering av fornlämningar i samband med
den av rikets allmänna kartverk verkställda ekonomiska kartläggningen
genom fotografering från luften. Akademien har för detta ändamål hemställt
om en anslagshöjning med 18,800 kronor, men departementschefen har
tillstyrkt oförändrad medelsanvisning under hänvisning till att medel äskats
under nionde huvudtiteln för den ekonomiska kartläggningen i oförändrad
omfattning.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
25
Enligt vad utskottet inhämtat pågå för närvarande inom besparingsberedningen
vissa undersökningar i syfte att åstadkomma kostnadsminskningar i
fråga om den vid rikets allmänna kartverk bedrivna verksamheten. Därest dessa
undersökningar komma att resultera i att kartverkets arbete med den ekonomiska
kartläggningen av riket genom fotografering från luften begränsas
eller skjutes på framtiden, påverkas härigenom även anslagsbehovet för den
i samband med nämnda kartläggning nu försiggående inventeringen av
fornlämningar. Då emellertid avsett är, att ifrågavarande arbeten under
nästa budgetår skola bedrivas i oförändrad omfattning, tillstyrker utskottet
bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor.
46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 120 och
121), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår till omkostnader och en höjning av avlöningsanslaget med
1,000 kronor i syfte att bereda dyrtidskompensation åt den icke-ordinarie
personalen, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av
22,400 kronor;
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 5,900 kronor.
47:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 51, sid. 121—127),
vilket innebär en anslagsminskning med 14,400 kronor i samband med av
departementschefen i enlighet med förslag av besparingsberedningen tillstyrkta
besparingsåtgärder, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för akademien
för do fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
r 6 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis . . . .....................kronor 113,300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ... » 36,100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................ . '' » 12,700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . . ....... » 18.000
Summa kronor 180,100
c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 180,100 kronor.
*•
48roj Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 52, sid. 127),
vilket innebär en anslagshöjning med 11,500 kronor, betingad av höjda
bränsle- och renhållningskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 46,600 kronor.
49:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 53, sid. 127 och 128), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 18,000 kronor.
50:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. Kungl. Majrt har (punkt 53, sid. 127 och 128) föreslagit
riksdagen att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
4,900 kronor.
Kungl. Majrts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar S. Persson i Stockholm och H. Hagberg i Luleå väckt
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27
motion (II: 165), vari hemställts,; att riksdagen måtto besluta att för budgetåret
1942/43 till akademien för de fria konsterna med konsthögskolan
anvisa ett stipendieanslag av 15,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas»
till motionen.
Att stipendiemedel i icke alltför ringa utsträckning stå till akademiens
för de fria konsterna med konsthögskolan förfogande är givetvis värdefullt,
men utskottet anser sig likväl under nuvarande förhållanden icke kunna
tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslag utöver av Kungl. Majit föreslaget
belopp. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen II: 165 och
hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
och med avslag å motionen II: 165, till Akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 4,900 kronor.
51 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 54) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
52:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 128 och 129), vilket
innebär en anslagshöjning med 2,400 kronor, betingad huvudsakligen av
ökade bränslekostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 24,900 kronor.
53:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, sid. 129 och 130),
vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor i syfte att sätta akademien
i stånd att ersätta ett obrukbart musikinstrument, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 4,400 kronor.
54:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.
Kungl. Majit har (punkt 57, sid. 130) föreslagit riksdagen att till Musika
-
TJtskotM.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
liska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr S. Persson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 167),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1942/43 till
musikaliska akademien med musikhögskolan anvisa ett stipendieanslag av
20,000 kronor.
I motionen 11:167 har åberopats vad som anförts i motionen 11:165,
till vilken här torde få hänvisas.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor.
Med hänsyn till att förevarande anslag enligt Kungl. Maj:ts förslag höjts
med ett belopp av 1,500 kronor och då utskottet i nuvarande statsfinansiella
läge icke anser sig kunna förorda en ytterligare ökning av anslaget, måste
utskottet ställa sig avvisande till det i motionen II: 167 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 167, till Musikaliska akademien
med musikhögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
55:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
58, sid. 131), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 51,400 kronor;
b) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2,600 kronor.
56:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59,
sid. 131—178) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
ändringar i kungörelsen den 6 juni 1925, nr 211, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl.
Majit att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43,
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala
universitets samlingar och inrättningar m. m. samt i personalförteckningen
för universitetets egendoms- och skogsförvaltning, som föranledas av
vad departementschefen förordat ävensom av den förutnämnda tjänsteför
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
teckningsrevisionen, dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43, erhålla
av departementschefen angiven lydelse, dels bemyndiga Kungl. Majit att
vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl. ävensom i de till sagda
avdelning I. hörande anmärkningar, som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,006,200 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar E. Sylwan och L. Bondeson (1:90) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Hagberg i Malmö m. fl. (II: 63), vari hemställts örn avslag
å Kungl. Maj:ts förslag om indragning av en förste bibliotekarietjänst vid
universitetsbiblioteket i Lund;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Löfgren (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr J.
Lundberg i Uppsala (II: 131), vari hemställts, att riksdagen vid sin behandling
av frågan örn anslag för avlöning åt övrig icke-ordinarie personal vid
Uppsala universitet måtte besluta den anslagsökning, som erfordras för beredandet
av erforderlig löneförbättring åt de icke-ordinarie vaktmästarna vid
universitetsbiblioteket i Uppsala;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Å. Holmbäck m. fl. (1:167) och den andra inom andra kammaren av
herr H. Lundh (II: 169), vari hemställts, att riksdagen ville höja den nu
med 1,200 kronor utgående lönefyllnaden till professor Johan Nordström
till ett så stort belopp, att Nordström erhåller lika stor effektiv avlöning
som andra professorer med ålderstillägg vid Uppsala universitet;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr S. Linnér m. fl. (1:32) och den andra inom andra kammaren av förste
vice talmannen K. Magnusson m. fl. (II: 51), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta inrättandet för Seth Lundell av en personlig assistentbefattning
i mykologi vid Uppsala universitets botaniska museum i lönegrad A 17;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr B. Wagnsson m. fl. (I: 122) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Wallentheim m. fl. (II: 182), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att amanuenserna och assistenterna vid universitetsinstitutionerna och
karolinska institutet tillerkännas kristillägg;
dels ock en inom första kammaren av herr C. Bengtsson m. fl. väckt motion
(1:31), vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Majit dels anhålla
om utredning huruvida och i vilken omfattning akademisk lärartjänst må
förenas med privat verksamhet av icke vetenskaplig art, dels ock hemställa
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.
Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för deras yrkanden,
hänvisas — i den mån desamma ej framgå av det följande — till
motionerna 11:63, 11:131, 11:169, 11:51, 1:122 och 1:31.
Departementschefen har inledningsvis erinrat, att besparingsberedningen i
en till honom överlämnad, inom beredningen utarbetad promemoria upptagit
till diskussion principerna för en närmare översyn av till buds stående utvägar
för besparings- och rationaliseringsåtgärder vid universiteten och därmed
likställda läroanstalter. I denna promemoria hade beredningen bland
annat framlagt vissa konkreta besparingsförslag i anknytning till en av
professorn K. B. J. Karlgren på beredningens uppdrag upprättad promemoria.
Vissa av dessa konkreta besparingsförslag har departementschefen
upptagit till behandling; i övrigt äro beredningens förslag föremål för remissförfarande.
Departementschefen har i detta sammanhang erinrat, att besparingsberedningen
vid överlämnandet av ovannämnda promemorior framhållit, att vid
beredningens överläggningar i ärendet delade meningar yppats rörande olika
däri föreliggande frågor, men att beredningen likväl funnit utredningsresultaten
vara av beskaffenhet att böra framläggas till vederbörligt vidare övervägande.
Då departementschefen för enkelhetens skull talade om »besparingsberedningens
förslag» och dylikt, borde — framhåller departementschefen
— hållas i minnet, att något formligt förslag från beredningens sida
sålunda icke framställts.
Undervisningen i nationalekonomi och finansrätt vid universiteten
i Uppsala och Lund.
Vid Uppsala universitet finnes inom den juridiska fakulteten en professur
i nationalekonomi och finansrätt ävensom, gemensam för den juridiska och
den filosofiska fakulteten, en biträdande lärarbefattning i nationalekonomi
{arvode 7,500 kronor).
Vid Lunds universitet finnes liksom i Uppsala inom den juridiska fakulteten
en professur i nationalekonomi och finansrätt. Någon annan lärarbefattning
i dessa ämnen finnes icke. Inom den filosofiska fakulteten
svarar för närvarande innehavaren av ett av den filosofiska fakultetens
docentstipendier, J. H. Akerman, för undervisning och examination i nationalekonomi.
Akerman hade vid utgången av läsåret 1940/41 innehaft sitt
docentstipendium den föreskrivna maximitiden, 7 år, men Kungl. Maj:t
har efter hörande av riksdagen (jfr 1941 års åttonde huvudtitel, sid. 77 f.)
medgivit, att Åkermans innehav av stipendiet må förlängas ytterligare 3 år.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
Anledningen härtill var önskvärdheten av att i besparingssyfte uppskjuta
inrättandet av en särskild biträdande lärarbefattning i nationalekonomi,
närmast avsedd för den filosofiska fakultetens behov.
Kanslern har hemställt, att Kungl. Majit mätte föreslå 1942 års riksdag
en omreglering av lärarbefattningarna i nationalekonomi och finansrätt vid
båda universiteten. Innebörden av detta förslag är följande:
Professurerna i nationalekonomi och finansrätt benämnas professurer i
nationalekonomi med finansrätt (d. v. s. finansrätten göres till biämne i stället
för ett huvudämne i professurens ämnesområde) och anknytas till såväl de
juridiska som de filosofiska fakulteterna.
Vid Lunds universitet inrättas en för den juridiska och den filosofiska
fakulteten gemensam biträdande lärartjänst i nationalekonomi och finansrätt
med ett arvode av 10,300 kronor. Samtidigt höjes arvodet till den biträdande
läraren — redan förut gemensam för nämnda fakulteter — vid Uppsala
universitet från 7,500 kronor till 10,300 kronor.
Medel anvisas till en amanuens med ett arvode av 1,500 kronor vid vartdera
universitetet. Vid vartdera universitetet anvisas dessutom 1,000 kronor
årligen såsom materielanslag.
Besparingsheredningen har ansett, att en besparing skulle kunna vinnas
genom en tillfällig indragning av arvodet till den biträdande läraren i nationalekonomi
vid universitetet i Uppsala. Den biträdande läraren skulle
därvid tills vidare avlönas av docentstipendiemedel.
Det större akademiska konsistoriet i Uppsala har förklarat sig icke motsätta
sig en tillfällig indragning i enlighet med besparingsberedningens förslag
av arvodet åt den biträdande läraren i nationalekonomi. Härvid har
förutsatts, att det docentstipendium, som kunde komma att i stället disponeras
för ändamålet, åter skulle ställas till förfogande för sitt egentliga
ändamål, när kompetent docent anmälde sig såsom sökande.
Det större akademiska konsistoriet i Lund har instämt i den uppfattning,
varåt juridiska fakulteten därstädes givit uttryck. Fakulteten har — under
förutsättning att en biträdande lärarbefattning med det av kanslern föreslagna
arvodet nu inrättas — förordat den av Karlgren föreslagna anordningen,
att ett av juridiska fakultetens docentstipendier tills vidare lånas i
och för den biträdande lärarens avlöning.
Kanslern har — under hänvisning till den särskilda framställning, för
vilken förut redogjorts — föreslagit den anordningen att ett docentstipendium
vid juridiska fakulteten i Uppsala må för budgetåret 1942/43 tillfälligt
tagas i anspråk för bestridande av en del av arvodet till den biträdande
läraren i nationalekonomi.
Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande:
Det torde vara uppenbart, att de nuvarande förhållandena i fråga om
undervisningen i nationalekonomi vid våra statsuniversitet icke äro tillfredsställande.
Sålunda saknas ordinarie lärostolar i detta ämne vid de filosofiska
fakulteterna, inom vilka tyngdpunkten för åtminstone den mera kva
-
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lificerade undervisningen i ämnet numera ligger, medan inom vardera av
de juridiska fakulteterna finnes en professur i »nationalekonomi och finansrätt»,
trots att ämnet nationalekonomi icke är obligatoriskt för juris kandidatexamen.
Kanslern har föreslagit, att ämnesområdet skulle ändras till
att avse »nationalekonomi med finansrätt» samtidigt med att professurerna
skulle göras gemensamma för båda ifrågavarande fakulteter. Kanslern har
dock ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke ämnesområdet borde omfatta
enbart nationalekonomi. Det sistnämnda förslaget synes mig i och
för sig vara att föredraga, då kombinationen av de båda ämnena nationalekonomi
och finansrätt enligt min åsikt icke är lämplig. Det synes
kunna ifrågasättas, huruvida icke finansrätten i stället borde förenas med
någon av de civilrättsliga professurerna såsom fallet är vid Stockholms högskola.
Detta spörsmål kräver emellertid närmare utredning, vilken torde
böra ske genom kanslerns försorg. I avbidan på resultatet av en dylik utredning
finner jag mig böra såsom en provisorisk lösning godtaga kanslerns
förslag att ifrågavarande professurer skola avse nationalekonomi med finansrätt.
Jag förutsätter dock, att av blivande innehavare av professurerna skall
fordras vare sig betyg eller specimination i finansrätt. Skulle professorn till
följd härav icke kunna åtaga sig undervisning och examination i finansrätt,
böra dessa uppgifter ankomma på den biträdande läraren, av vilken i sådant
fall givetvis bör fordras nödiga kvalifikationer härför. — Den sålunda förordade
provisoriska förändringen torde böra genomföras tills vidare från och
med den 1 juli 1942.
Kanslerns förslag innebär också, att vid universitetet i Lund skulle
inrättas en för den juridiska och den filosofiska fakulteten gemensam befattning
såsom biträdande lärare i nationalekonomi och finansrätt. Arvodet
borde, med beaktande av den arvodesreglering, som från och med innevarande
budgetår ägt rum, bestämmas till 10,300 kronor. Samtidigt borde
arvodet vid motsvarande lärarbefattning i Uppsala, vilken redan nu är gemensam
för nämnda fakulteter, höjas från 7,500 kronor med 2,800 kronor
till 10,300 kronor. Kanslerns förslag i fråga örn de biträdande lärartjänsterna
synes i och för sig beaktansvärt. Lärartjänsten i Uppsala har, såsom
kanslern påpekat, av brist på kompetenta sökande icke kunnat tillsättas,
varför en arvodeshöjning kan synas befogad. Beträffande Lunds universitet
har emellertid det trängande behovet av en dylik tjänst för de närmaste
åren tillgodosetts genom att docenten Åkerman, vilken för närvarande svarar
för den undervisning och examination, som skulle ankomma på en biträdande
lärare, bereus möjlighet till förlängt innehav av sitt docentstipendium.
Det definitiva ställningstagandet till förslaget örn inrättande av en
biträdande lärartjänst vid Lunds universitet synes sålunda kunna uppskjutas
ännu ett par år. Kostnaderna för inrättande av en dylik tjänst skulle
visserligen kunna väsentligt reduceras, därest man accepterar det av professorn
Karlgren framlagda, av vederbörande i Lund godtagna förslaget om
tillfälligt ianspråktagande av ett juridiskt docentstipendium för bestridande
av en del av arvodet för den biträdande läraren. Jag anser mig likväl ej
för närvarande böra ifrågasätta tjänstens inrättande. Förslaget örn tillfälligt
ianspråktagande av ett juridiskt docentstipendium torde emellertid
böra övervägas vid ställningstagandet framdeles till förslaget örn inrättande
av ifrågavarande lärartjänst. Med hänsyn till den ståndpunkt jag sålunda
intagit till sistnämnda förslag finner jag mig icke heller för närvarande
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33
beredd att tillstyrka en arvodeshöjning beträffande motsvarande lärartjänst
i Uppsala. I likhet med vederbörande universitetsmyndigheter förordar
jag däremot i huvudsak det föreliggande besparingsförslaget, vilket
innebär, att ett av den juridiska fakultetens docentstipendier tills vidare
tages i anspråk för bestridande av en del av kostnaderna för avlönande av
den biträdande läraren. Härigenom inbesparas 6,000 kronor jämte därpå
belöpande dyrtids- och kristillägg. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att meddela de bestämmelser beträffande den förordade anordningen, som
må befinnas erforderliga.
Utskottet har ansett sig böra biträda departementschefens här ifrågavarande
förslag.
Indragning av civilrättsprofessurer.
jBesparingsberedningen har förordat, att en av de tre civilrättsprofessurerna
vid universitetet i Lund tills vidare vakanssättes samt att, därest
jämväl motsvarande professur i Uppsala skulle bli ledig, frågan om dess
vakanssättande upptages till prövning.
För närvarande finnas tre civilrättsliga professurer vid vartdera av statsuniversiteten;
de benämnas sålunda:
i Uppsala:
1 professur i civilrätt med romersk rätt
1 professur i civilrätt med internationell privaträtt
1 professur i civilrätt
i Lund:
2 professurer i civilrätt
1 professur i civilrätt med internationell privaträtt.
Det ankommer på Kungl. Majit eller, jämlikt § 114 mom. 2 i universitetsstatuterna,
på kanslern att närmare fördela undervisnings- och examinationsskyldigheten
inom det civilrättsliga ämnesområdet mellan vederbörande
professurer.
Före den 1 juli 1938 funnos vid Lunds universitet endast 2 civilrättsprofessurer.
Den tredje inrättades från och med nämnda dag genom beslut
av 1936 års riksdag.
De större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund ha avstyrkt besparingsberedningens
förslag under åberopande av vad vederbörande fakulteter
anfört.
Juridiska fakulteten i Uppsala har yttrat i huvudsak följande: Civilrätten
omfattade ett synnerligen vidsträckt ämnesområde och vore uppdelad på
tre examensämnen, obligationsrätt, familje- och sakrätt samt speciell privaträtt.
För de studerandes utbildning i detta centrala och viktiga ämne vore
det av största betydelse, att på varje professor i ämnet icko folie större
del därav än som ungefärligen motsvarade ett examensämne.
Vad särskilt förhållandena vid Uppsala universitet anginge ville fakulteten
därjämte även fästa uppmärksamheten på att en av dess professurer i
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 3
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
civilrätt omfattade även ämnet romersk rätt och att en annan av dessa
professurer omfattade även ämnet internationell privaträtt. Ingendera av
dessa professurer skulle sålunda kunna vakanssättas utan att det samtidigt
på något sätt sörjdes för undervisning och examination i det till densamma
hörande biämnet.
Av nu anförda skäl måste fakulteten bestämt avstyrka, att någon av professurerna
i civilrätt vid Uppsala universitet vid framdeles uppstående ledighet
skulle vakanssättas och att fakulteten sålunda skulle åter försättas i
en situation, motsvarande den, som varit rådande för mer än 30 år sedan,
och som då betraktats som otillfredsställande.
Även förslaget, att den för närvarande lediga professuren i civilrätt vid
Lunds universitet skulle tills vidare vakanssättas, ansåge fakulteten mindre
välbetänkt. Såsom skäl för den föreslagna åtgärden hade Karlgren framhållit,
att under årtionden, och ända fram i nutiden, vid lika stora lärjungeskaror
som för närvarande, systemet med två civilrättsprofessurer
fungerat oklanderligt, både i Lund och Stockholm. Detta påstående kunde
vara befogat, vad undervisningen och examinationen anginge, men det
gåve icke någon fullt riktig bild av situationen, om det icke kompletterades
med en erinran om att den undervisning och examination, som åvilat
innehavarna av de odelade civilrättsprofessurerna, särskilt under senare
år varit så utomordentligt tyngande, att den tid, som stått till buds för den
uppgift, vilken borde vara en professors viktigaste, den vetenskapliga forskningen,
blivit på ett högst betänkligt sätt beskuren.
Juridiska fakulteten i Lund anför: Det medgåves av Karlgren, att vakanssättande
av den tredje professuren betydde en förlust i fråga örn civilrättens
vetenskapliga bearbetning. Fakulteten ville starkt understryka detta och erinrade
örn den juridiska forskningens ökade betydelse i en tid med alltmera
komplicerad samhällsutveckling. Icke blott forskningen utan även
undervisningen måste bli lidande genom den föreslagna vakanssättningen,
och detta vore i hög grad att beklaga. Minskningen i civilrättslig undervisning
skulle bland annat betyda en ofrånkomlig minskning av de civilrättsliga
seminarieövningarna, vilkas stora vikt för de studerandes skolning
i juridisk metod och orientering i rättspraxis blivit alltmera uppenbar.
Även om ett 2-professursystem vore möjligt att genomföra, medförde det
sålunda stora nackdelar för forskning, undervisning och examination. Det
skulle också innebära, att Lunds juridiska fakultet ställdes i sämre situation
än fakulteterna i Uppsala och Stockholm och att en helt nyligen såsom
riktig befunnen organisation sönderbrötes. Det vore visserligen sant,
att den tredje professuren i Lund hittills icke kunnat besättas. Den hade
emellertid kunnat upprätthållas genom vikarie, och att den icke kunnat
besättas torde ha sin huvudsakliga förklaring i speciella sammanträffande
omständigheter.
När tidigare förhållanden i Lund och vid Stockholms högskola åberopades,
kunde erinras, att 2-professursystemet icke kunde fungera lika bra
nu som tidigare. Lagmaterialet och rätts fallsstoffet m. m. hade successivt
vuxit. Nya delar av civilrätten, såsom t. ex. arbetsrätten, krävde genom
samhällsutvecklingen ökad uppmärksamhet, ett förhållande som vunnit beaktande
vid den nya fördelningen av civilrättens grenar mellan civilrättsprofessurerna
i Lund.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35
Kanslern har, under hänvisning till vad de juridiska fakulteterna anfört
och med åberopande även av sin personliga erfarenhet såsom förutvarande
innehavare av en civilrättsprofessur i Uppsala, avstyrkt besparingsberedningens
förslag.
Departementschefen har med hänsyn till de bestämda invändningar, som
riktats mot besparingsberedningens ifrågavarande förslag från de i ämnet
mest sakkunniga instansernas sida, icke kunnat finna tillrådligt att för närvarande
tillstyrka bifall till detta förslag. Departementschefen erinrade även
örn att han ifrågasatt en utredning angående möjligheterna att överföra
ämnet finansrätt till de civilrättsliga ämnesområdena. Såvitt gällde universitetet
i Lund torde därvid närmast ifrågakomma ett sammanförande av
finansrätten med den nu lediga civilrättsprofessuren. Om departementschefen
sålunda icke kunde förorda besparingsberedningens förslag, ville
departementschefen i stället taga fasta på den utvägen att vinna en besparing
genom att föreskriva att av det i staten för en av civilrättsprofessurerna
i Lund upptagna avlöningsbeloppet skulle tagas i anspråk endast så
mycket, som åtginge till avlönande av vikarien på tjänsten. Härigenom
vunnes under tiden intill dess professuren blivit tillträdd en årlig besparing
av omkring 5,000 kronor.
Departementschefen har icke funnit sig böra tillstyrka besparingsberedningens
förslag i fråga om vakanssättning tills vidare av en för närvarande
ledig civilrättsprofessur vid universitetet i Lund och vidtagande av motsvarande
åtgärd vid universitetet i Uppsala, för den händelse en civilrättsprofessur
därstädes bleve ledig. Departementschefen har förklarat sig hava
intagit denna ståndpunkt med hänsyn till de bestämda invändningar, som
riktats mot besparingsberedningens förslag från de i ämnet sakkunniga instansernas
sida. De mot förslaget resta invändningarna hava emellertid
icke synts utskottet vara av den art att de på ett avgörande sätt avvisa
kravet på besparingar på detta område. Utskottet förmodar, att departementschefen,
då han förklarar sig för närvarande icke kunna tillstyrka besparingsberedningens
förslag, därmed markerat, att frågan kommer att bliva
föremål för ytterligare omprövning från Kungl. Maj:ts sida. Emot departementschefens
förslag i övrigt har utskottet icke funnit något att erinra.
Indragning av lärår befattningar i matematik.
Vid vartdera av våra statsuniversitet finnas två professurer i matematik
och en befattning såsom biträdande lärare (arvode 7,500 kronor). De biträdande
lärartjänsterna inrättades vid Uppsala universitet från och med den
1 juli 1938 och vid Lunds universitet från och med den 1 juli 1939.
Besparingsbercdnitigen har föreslagit till närmare övervägande, huruvida
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
icke en matematikprofessur vid vartdera universitetet skulle kunna indragas
i samband med uppkommande vakanser. I avvaktan härpå borde det enligt
besparingsberedningen vara möjligt för universiteten att avlöna biträdande
lärare i matematik på sätt skett före 1938 respektive 1939, d. v. s. av
docentstipendiemedel.
Kanslern har under hänvisning till vad från universitetens sida anförts
avstyrkt ändring i nu rådande ordning.
Matematisk naturvetenskapliga sektionen i Uppsala har avstyrkt de ifrågasatta
indragningarna inom ämnet matematik.
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund har bestämt avstyrkt en
tillfällig återgång till förhållandena före år 1939 och som sin mening uttalat,
att bibehållandet av biträdande lärartjänsten i matematik vore av den
största betydelse för undervisningen inom sektionen.
Departementschefen har förklarat sig icke för närvarande kunna giva sin
anslutning till de besparingsåtgärder, som i detta sammanhang diskuterats.
Utskottet. Utskottet ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen.
Indragning av lektorsbefattningarna i svenska språket
vid universiteten.
Vid vartdera av våra universitet finnes en universitetslektor i svenska
språket. Arvodet är 8,300 kronor eller, därest innehavaren av befattningen
är lärare vid allmänt läroverk eller annan under skolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, ett belopp motsvarande vad han i sådan egenskap nödgas
avstå av sina avlöningsförmåner, vartill dessutom kommer ett arvode av
1,000 kronor, dock sammanlagt högst 11,200 kronor.
Den nuvarande innehavaren av lektoratet i Uppsala är lektor vid högre allmänna
läroverket i Uppsala, innehavaren av lektoratet i Lund lektor vid
folkskoleseminariet därstädes.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har kanslern erinrat, att den
stadgade maximeringen av arvodet till 11,200 kronor hade bestämts med
utgångspunkt från år 1935 utgående lektorsavlöning i högsta lönegraden å
dyraste ort. Sedan läroverkslärarna numera fått sina avlöningsförmåner
avsevärt förbättrade, borde såsom en konsekvens härav maximibeloppet för
universitetslektorns arvode undergå en motsvarande förhöjning. Allmänna
lönenämnden har icke funnit motiverat att vid en reglering av ifrågavarande
lektorsarvode bibehålla den nuvarande särskilda ersättningen av 1,000
kronor.
I den av professorn Karlgren på besparingsberedningens förslag upprättade
promemorian har antytts som en möjlighet att ordna den undervisning, som
nu meddelades av ifrågavarande universitetslektorer, på ett billigare sätt,
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 37
förslagsvis genom anordnande av kurser, hållna av specialister, på sätt
som f. n. skedde vid Stockholms högskola.
I besparingsberedningens förutnämnda promemoria anföres i förevarande
ämne allenast, att den vidare utredningen genom vederbörande myndigheters
försorg finge förväntas ytterligare belysa de förhållanden, som skulle
vara förenade med en omläggning av ifrågavarande undervisning i enlighet
med Karlgrens förslag.
De humanistiska sektionerna i Uppsala och Lund ha på det bestämdaste
avstyrkt de ifrågasatta besparingsåtgärderna. Kanslern för rikets universitet
har icke velat avråda från genomförande av dessa åtgärder.
Enligt tankegången i besparingsberedningens och Karlgrens promemorior
skulle uppgiften att meddela undervisningen i fråga kunna skötas såsom
en bisyssla, eventuellt uppdelad på Hera händer. Kanslern ansåge det icke
uteslutet, att denna väg vore framkomlig. Därvid förutsattes, att en modersmålslärare
vid ett läroverk eller seminarium, som hade kvalifikationer för
uppgiften, kunde erhålla partiell ledighet från sitt skolarbete och åtaga
sig den ifrågavarande undervisningen. Ett önskemål vore att utbildningen i
talteknik kunde uppdragas åt särskild specialist. Med hänsyn till vikten
och omfånget av den undervisning, varom här vore fråga, och de kvalifikationer,
som måste ställas på lärarna, borde man för ändamålet beräkna ett
anslag å 8,000 kronor till vartdera universitetet.
Kanslerns yttrande är åtföljt av redogörelser för undervisningens anordnande
vid universiteten samt vid Stockholms och Göteborgs högskolor ävensom
rörande de hittills vunna erfarenheterna av denna undervisning. Av
dessa redogörelser inhämtas:
Uppsala och Lund. Föreläsningar om sammanlagt 40 timmar hållas
under höstterminen över ämnet »svensk språkvård och stilistik». Föreläsningarna
äro obligatoriska för såväl fil. mag.- som fil. kand.-examen. Deltagarantalet
har varit 50 ä 60 i Uppsala, samt mellan 44 och 69 i Lund.
Praktiska övningar, omfattande skriftlig och muntlig framställningskonst,
hållas under sammanlagt 65 timmar, fördelade över såväl vår- som
hösttermin. Övningarna innefatta åtskilliga moment, exempelvis röstbehandling
och uttal, ljudlära, välläsning, föredragsteknik, uppsatsskrivning,
uppsatsers rättande och bedömning etc. Deltagarna indelas i 2 grupper om
25 å 30 deltagare, av vilka den ena övas under höstterminen och början
av vårterminen, den andra under resten av vårterminen. Det frambålles,
att de praktiska övningarna äro mycket betungande. Särskilt två moment
medföra extra besvär och arbete, nämligen den enskilda genomgången av
deltagarnas egna uppsatser samt arbetet med att behandla röst- och talfel.
Stockholms högskola. Varje höst gives en kurs på omkring 25 timmar,
avseende en allmän inledning till språkstudiet (bland annat fonetik och riksspråksuttal).
Varje höst hålles vidare en kurs (föreläsningar och övningar),
omfattande 16—20 timmar i talteknik och muntlig framställningskonst.
Individuell talfelsbehandling har i samband därmed även meddelats. Varje
år hålles slutligen en kurs (omkring 60 timmar) i skriftlig framställningskonst,
omfattande även praktiska övningar. — Det vitsordas, att enligt hit
-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
tills, d. v. s. sedan 1936, gjorda erfarenheter har den sålunda ordnade utbildningen
visat sig praktisk och effektiv. De avsedda resultaten anses ha
uppnåtts. Fördelningen av utbildningsarbetet på tre olika lärarkrafter har
varit fördelaktig såtillvida, att den möjliggjort användandet av de främsta
specialisterna på varje område. Att anordningen kunnat med framgång
genomföras i Stockholm har, framhåller lärarrådet, sin förklaring i den
lyckliga omständigheten, att utmärkta lärarkrafter för varje särskild del av
utbildningen stått till förfogande.
Göteborgs högskola. Undervisningen omfattar 70—71 timmar vartannat
år. Lärarrådet förklarar sig icke kunna finna en särskild lektor med heltidstjänst
behövlig för högskolans del.
Skolöverstyrelsen har avstyrkt en indragning av ifrågavarande tjänster.
Enligt överstyrelsens mening vore det i hög grad önskvärt, att den erfarenhet,
som de båda nuvarande universitetslektorerna i svenska språket
representerade, finge även i fortsättningen komma de unga modersmålsstuderandena
till godo, så mycket mer som det säkerligen skulle möta vissa
svårigheter att erhålla lämpliga ersättare för dem, även om arbetet finge
delas på flera händer.
Departementschefen har för egen del förordat bibehållande av de nuvarande
lektoraten men tillstyrkt slopande av det särskilda arvodet å 1,000
kronor samt i ärendet anfört huvudsakligen följande:
Då ifrågavarande universitetslektorat år 1935 inrättades, avsågs, att den
beslutade anordningen skulle utgöra ett försök. Av yttrandena i ärendet
framgår, att försöken kunna sägas ha slagit mycket väl ut. Enighet synes
även råda om att någon inskränkning av den undervisning, som nu meddelas
vid universiteten i modersmålets muntliga och skriftliga behandling, icke
bör ifrågasättas. Det nu föreliggande spörsmålet synes därför kunna inskränkas
till att avse, huruvida undervisningen kan ordnas på ett för statsverket
ekonomiskt förmånligare sätt än för närvarande utan en kvalitativ
försämring.
Föreskriften om maximering av lektorernas arvode till 11,200 kronor kvarstår
sedan år 1935, då lektoraten inrättades, och har grundats på då för lektorer
vid allmänna läroverk gällande lönebestämmelser och år 1935 rådande indexförhållanden.
Av riksdagsbehandlingen av denna fråga framgår (se 1935
års åttonde huvudtitel, sid. 201, och riksdagens skrivelse 1935 : 162), att meningen
varit, att universitetslektorerna skulle åtnjuta full ersättning för avstådda
löneförmåner jämte ett särskilt arvode av 1,000 kronor. Begränsningen
till 11,200 kronor synes endast ha åsyftat de för det dåvarande erforderliga
anslagsbeloppen. Numera uppgår grundlönen för lektorer i högsta
löneklassen (d. v. s. den, vilken de nuvarande universitetslektorerna tillhöra)
med bortseende från rörligt tillägg och kristillägg och med frånräknande
av pensionsavdrag till i Uppsala i runt tal 10,600 kronor och i Lund
i runt tal 10,200 kronor. Härtill komma för närvarande rörligt tillägg efter
15 procent, kristillägg efter 8 procent och det särskilda arvodet å 1,000
kronor; läggas dessa förmåner till grundlönen, kommer man till belopp av
omkring 14,100 kronor i Uppsala och 13,700 kronor i Lund. Skola de
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
39
nuvarande universitetslektora ten bibehållas, torde sålunda en justering av
den nuvarande maximigränsen böra ske. En sådan justering har förordats
av såväl universitetskanslern som allmänna löuenämnden. Den senare har
dock därvid föreslagit, att det särskilda arvodet av 1,000 kronor skulle slopas.
Då jag biträder denna mening, skulle alltså kostnaderna för de nuvarande
lektoraten, därest de befinnas böra bibehållas, komma att uppgå
till i Uppsala 13,100 kronor och i Lund 12,700 kronor för år.
Enligt min mening är det sålunda sistnämnda två belopp, tillhopa 25,800
kronor, vilka böra läggas till grund för en undersökning, huruvida några
besparingar vore att vinna genom en omläggning av undervisningen. Såsom
från universitetens sida framhållits, är härvid att märka, att vid allmänna
läroverken respektive folkskoleseminarierna uppkommer en icke
obetydlig besparing, sammanlagt omkring 10,000 kronor, så länge ifrågavarande
universitetslektorer åtnjuta full tjänstledighet från sina ordinarie
tjänster. Den merutgift, som vållas statsverket genom den undervisning
vid universiteten, varom här är fråga, uppgår alltså till (25,K00— 10,000=)
i runt tal 10,000 kronor (med inräknande av universitetslektorernas för
närvarande utgående särskilda arvoden, 18,000 kronor). Frågan blir då den,
huruvida kostnaderna för undervisningen kunna nedbringas genom en omläggning
av undervisningen, som icke försämrar dess kvalitet.
Av vad från universiteten i Uppsala och Lund anförts framgår, att detta
svårligen är möjligt. Den arbetsuppgift, som föreligger, är alltför stor och
betydelsefull för att kunna vid universiteten på ett tillfredsställande sätt
tillgodoses genom sådana tillfälliga anordningar som vid högskolorna i
Stockholm och Göteborg, där väl kvalificerade lärarkrafter för närvarande
stå till förfogande.
Enligt de metodiska anvisningarna till undervisningsplanen för rikets
allmänna läroverk har modersmålsämnet fyra väsentliga arbetsuppgifter,
nämligen bibringande av litteraturkunskap, språkkunskap, muntlig framställningskonst
och skriftlig framställningskonst. Det rör sig alltså örn två
kunskapsområden och två färdigheter; ur det praktiska livets synpunkt äro
de två senare ingalunda mindre viktiga än de två förra. Modersmålslärarnas
utbildning för undervisningen i litteratur- och språkkunskap är av ålder
väl ordnad genom professurer i litteraturhistoria och nordiska språk.
Däremot har utbildningen för den andra sidan av modersmålsundervisningen
länge varit sämre tillgodosedd; i själva verket har den icke utan
fog kunnat betecknas som försummad. Det var för att råda bot härför,
som efter initiativ av ett antal universitetslärare och läroverkslärare universitetslektoraten
i svenska inrättades. Enligt från 1940 års skolutredning inhämtade
upplysningar har denna lektorsundervisning under de gångna
åren visat sig i hög grad gagnelig för läroverken, i det att de blivande lärarna
numera gå ut till sin verksamhet inom skolan med en grundlig utbildning
för den praktiska uppgiften att bibringa lärjungarna färdighet att
vårdat uttrycka sig i tal och skrift.
Jag finner mig alltså icke böra förorda kanslerns förslag örn undervisningens
omläggning utan tillstyrker, att de nuvarande lektoraten bibehållas,
varvid, på sätt jag förut anfört, de särskilda tilläggsarvodena dock böra
slopas men maximigränsen å andra sidan anpassas efter lektorslönerna vid
läroverken. För ändamålet bör sålunda beräknas ett belopp av vid Uppsala
universitet 13,100 kronor (+ 1,900 kronor) och vid Lunds universitet
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
12,700 kronor (+ 1,500 kronor). Beloppen böra dock icke fixeras utan betecknas
såsom förslagsvis beräknade.
Departementschefen har slutligen i likhet med kanslern och statskontoret
tillstyrkt, att vissa sedan budgetåret 1938/39 vid Lunds universitet gjorda
överskridanden av anslagsmedlen till ifrågavarande universitets lektorat
finge godkännas.
Utskottet får erinra, att 1935 års riksdag, för vilken förslag förelädes
örn inrättandet av ifrågavarande lektorat i sin skrivelse nr 162, uttalade,
att riksdagen icke ville motsätta sig, att ett försök anordnades med en
undervisning i modersmålet vid universiteten enligt vissa av dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet angivna riktlinjer, varigenom vissa
erfarenheter på detta område stöde att vinna. Riksdagen förutsatte härvid
att förordnanden å de ifrågasatta lektorstjänsterna meddelades endast för
en begränsad tid, tre år, samt att, därest fortsatt anslag för ändamålet för
tid efter utgåugen av sagda period skulle äskas av riksdagen, ett dylikt
anslagsäskände åtföljdes av redogörelse för de erfarenheter, som under den
gångna tiden kunnat göras.
Detta riksdagsuttalande är präglat av försiktighet och en viss tveksamhet
örn den föreslagna anordningens lämplighet. Ifrågavarande lektorstjänster
uppehållas fortfarande av samma innehavare, som från början förordnats
å befattningarna. Det synes kunna ifrågasättas om detta kan vara till
båtnad för undervisningen såväl vid universiteten som vid de läroanstalter,
där universitetslektorerna hava sina ordinarie anställningar. Genom dylika
långtidsförordnanden riskera nämligen lektorerna att förlora den levande
kontakten med skolarbetet och läroanstalterna berövas sina ordinarie lärarkrafter
på ett så betydelsefullt område som modersmålsundervisningens.
En omläggning av här ifrågavarande undervisning vid universiteten
enligt besparingsberedningens förslag, vilket kanslern för rikets universitet
icke ställt sig avvisande emot, skulle undanröja sist påtalade olägenheter
samt tillika medföra ett förbilligande av kostnaderna för undervisningens
upprätthållande. Utskottet, som funnit erfarenheten utvisa att nämnda
undervisning är av stort värde, anser sig likväl böra framhålla, att enligt
utskottets mening starka skäl tala för att ett förnyat övervägande från
Kungl. Maj:ts sida äger rum för utrönande av möjligheterna att omlägga
ifrågavarande undervisning efter de av besparingsberedningen angivna riktlinjerna.
Utskottet anser sig för nästa budgetår böra biträda departementschefens
förslag angående arvodenas bestämmande till omförmälda lektorer samt
har icke heller funnit något att invända mot att de vid Lunds universitet
gjorda överskridandena av anslagsmedlen till detta universitets lektorat
godkännas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
Lärarbefattningar i idrott vid statsuniversiteten.
Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseende innebär för Lunds universitets
vidkommande uppförande på universitetets stat av en lärarbefatt.
ning i idrott med ett arvode av 8,000 kronor och ifråga om Uppsala uni.
versitet höjning av arvodet till idrottsläraren från 5,000 kronor till 8,000
kronor. Befattningarna avses skola bli s. k. heltidstjänster.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Ändringar i universitetsbibliotekens organisation m. m.
För universitetsbiblioteket i Uppsala upptager personalförteckningen, bland
annat, en överbibliotekarie, fem förste bibliotekarier, därav fyra ordinarie
och en extra ordinarie, samt tio ordinarie andre bibliotekarier. Vid biblioteket
äro vidare anställda fem amanuenser med s. k. fasta arvoden. För
universitetsbiblioteket i Lund upptager personalförteckningen likaledes en
överbibliotekarie samt därjämte fyra ordinarie förste och sex ordinarie andre
bibliotekarier. Vid biblioteket äro vidare anställda tio amanuenser, av vilka
fyra inneha s. k. fasta arvoden. Amanuenserna vid universitetsbiblioteket
i Uppsala och sistnämnda fyra amanuenserna vid universitetsbiblioteket i Lund
uppbära årliga arvoden å 4,800 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg
samt i förekommande fall barntillägg. Därjämte utgår kristillägg till dessa
befattningshavare.
Förslag ha väckts dels örn viss omreglering av de med fast arvode förenade
amanuensbefattningarna vid universitetsbiblioteken, dels och om indragning
av vissa bibliotekarietjänster.
Omreglering av vissa amanuensbefattningar vid universitetsbiblioteken.
Departementschefen har förordat, att de amanuenser, vilka innehade s. k.
fasta arvoden å 4,800 kronor jämte därå löpande dyrtids- och kristillägg,
skulle erhålla extra ordinarie ställning i lönegraden Eo 18. Beträffande
barntillägg till dessa befattningshavare skulle bestämmelserna i kungörelsen
428/1939 angående barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
lända till efterrättelse. I samband med att anställningsformen för ifrågavarande
befattningshavare ändrades till extra ordinarie skulle deras tjänstgöringsskyldighet
utsträckas från 5 till 7 timmar dagligen. Med hänsyn
till den ökade arbetstiden skulle en amanuenstjänst vid vartdera universitetet
indragas i den mån nu befintlig amanuenspersonal avginge ur tjänst.
Indragning av vissa bibliotekarietjänster vid universitetsbiblioteken.
Vid anmälan av universitetens anslagsäskandcn för innevarande budgetår
tillstyrkte departementschefen, i anslutning till av kanslern framlagt förslag,
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
indragning vid första inträffande ledighet av dels en andre bibliotekariebefattning
vid universitetsbiblioteket i Uppsala, dels ock av en förste bibliotekariebefattning
vid universitetsbiblioteket i Lund. I två vid 1941 års riksdag
väckta motioner (I: 88 och II: 120) yrkades, att beslut om indragning av dessa
två tjänster icke måtte fattas vid nämnda års riksdag. Riksdagen uttalade
(skrivelse nr 280), att riksdagen vore ense med motionärerna, att anledning
saknades att redan då taga ställning till berörda bibliotekariebefattningars indragning.
Dessa tjänster folie nämligen under bestämmelserna i kungörelsen
den 3 januari 1941 (nr 5) angående återbesättande av vissa civila befattningar
i statens tjänst och finge således icke utan Kungl. Majlis medgivande vid
inträffande vakans återbesättas. Kungl. Majit hade alltså i sin hand att
lämna tjänsterna obesatta, och riksdagen utginge ifrån att så även komme
att ske, till dess riksdagen sattes i tillfälle att vid aktualisering av ifrågavarande
spörsmål taga ärendet under förnyat bedömande.
Sedan en andre bibliotekariebefattning vid universitetsbiblioteket i Uppsala
blivit ledig, föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 6 juni 1941 att
med åtgärder för återbesättande av nämnda befattning skulle anstå tills
vidare samt att vikarie å befattningen icke skulle förordnas. Tillika anbefallde
Kungl. Majit kanslern att i samband med anslagspetita för budgetåret
1942/43 taga under övervägande, huruvida befattningen borde bibehållas
å personalförteckningen eller indragas.
Kanslern har i anledning härav framhållit, att han icke funnit anledning
frångå sin tidigare uttalade uppfattning, att en indragning av befattningen
kunde ske utan alltför stora olägenheter för biblioteket, men att han dock
icke hade något att erinra mot att befattningen bibehölles å personalförteckningen
även under budgetåret 1942/43.
Besparingsberedningen har likaledes ansett, att den nu lediga andre bibliotekariebefattningen
vid universitetsbiblioteket i Uppsala borde indragas.
Beredningen har vidare föreslagit, att en förste bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket
i Lund skulle indragas i samband med nästkommande
ledighet å bibliotekariebefattning vid någotdera universitetsbiblioteket. Beredningen
har i sistnämnda avseende anfört.
Vid universitetsbiblioteket i Lund hade en av de fyra förste bibliotekariebefattningarna
tillkommit så sent som år 1938 Befattningen hade avsetts
för föreståndarskapet för handskriftsavdelningen. Samtidigt hade även inrättats
en andre bibliotekarietjänst samt anvisats medel till förstärkning av
bibliotekets icke-ordinarie arbetskrafter i övrigt. Så vitt nu kunde bedömas,
komme första ledighet inom förste bibliotekariegraden i Lund att inträffa
först 1948. Det kunde emellertid påpekas, att dessförinnan flera bibliotekarietjänster
i Uppsala bleve lediga genom innehavarnas inträde i pensionsåldern,
däribland under 1944 två förste bibliotekarietjänster. Ifrågasatt indragning
av en förste bibliotekarietjänst i Lund kunde sålunda genomföras
redan i samband med nämnda eller eljest inträffande ledigheter vid biblio
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 43
karietjänst i Uppsala genom att någon av de nuvarande förste bibliotekarierna
i Lund då förflyttades till Uppsala.
En dylik anordning syntes böra förordas, då det ur sakliga synpunkter
och under rådande förhållanden syntes möjligt att indraga en av förste
bibliotekarietjänsterna i Lund. Det kunde påpekas, att, enligt vad biblioteksledningen
under hand meddelat, bibliotekets samlingar vore fullständigt
uppordnade och katalogiserade. Biblioteket vore därför ic ke — såsom syntes
vara fallet vid kungl, biblioteket och universitetsbiblioteket i Uppsala —
tyngt av arbetsbalans.
Kanslern har i utlåtande över besparingsberedningens förslag — i likhet
med överbibliotekarien och det större akademiska konsistoriet i Uppsala —
hemställt, att den lediga andre bibliotekariebefattningen vid universitetsbiblioteket
i Uppsala måtte tills vidare behållas å personalförteckningen men
att tjänsten icke skulle återbesättas eller uppehållas genom vikarie. I fråga
om den föreslagna indragningen av en förste bibliotekariebefattning vid
universitetsbiblioteket i Lund har kanslern erinrat om statsutskottets vid
1941 års riksdag uttalande i anledning av då ifrågasatt indragning av en
förste bibliotekariebefattning vid samma universitet. I avgivna yttranden
hade överbibliotekarien och det större akademiska konsistoriet motsatt sig
beredningens förslag härutinnan.
Departementschefen har, under erinran, att han i fjol biträtt kanslerns förslag
örn indragning av ifrågavarande tjänster, förklarat sig icke ha funnit skäl
att frångå sin förra året intagna ståndpunkt. Departementschefen tillstyrkte
alltså dels att den ledigblivna andre bibliotekarietjänsten i Uppsala — vakanssatt
tills vidare genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1941 — från och
med den 1 juli 1942 skulle indragas och sålunda uteslutas ur personalförteckningen,
dels ock att beslut skulle meddelas av innebörd, att en förste
bibliotekarietjänst vid universitetet i Lund skulle indragas vid första inträffande
ledighet. Vad sistnämnda tjänst anginge, inträffade nästa ledighet
genom pensionering först år 1948, men ledighet kunde inträffa även av
annan anledning. Besparingsberedningen hade sålunda pekat på möjligheten
att förflytta en förste bibliotekarie till Uppsala vid nästa inträffande
vakans därstädes, vilken, såvitt nu kunde förutses, inträffade år 1944. För
egen del ville departementschefen därjämte framhålla, att en ordinarie förste
bibliotekarietjänst för närvarande vore ledig vid kungl, biblioteket. Departementschefen
hade för avsikt att utröna förutsättningarna för en förflyttning
till sistnämnda tjänst; denna fråga vore dock icke av beskaffenhet att böra
underställas riksdagen.
I de likalydande motionerna 1:90 och 11:63, vari yrkats avslag på förslaget
om indragning av eu förste bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket
i Lund, har anförts bland annat:
Genom en indragning komme handskrifts-, porträtt-, plansch- och kartavdelningarna
att bli utan kvalificerad föreståndare. Denna befattning hade
44
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
alltid ansetts vara av särskilt krävande beskaffenhet, och varken vid kungl,
biblioteket eller vid universitetsbiblioteket i Uppsala hade ifrågasatts annat
än att detta föreståndarskap skulle anförtros åt en tjänsteman med förste
bibliotekaries tjänstegrad. Detsamma borde gälla även örn Lund. Särskilt
vore att märka, att handskriftsavdelningen i Lund befunne sig i mycket
stark tillväxt.
Hur indragningen skulle komma att verka framginge enklast, örn man
jämförde de olika personalstaterna vid de tre stora biblioteken. Dessa vore
för närvarande:
Lund
Uppsala
kungl. bibi.
Överbibliotekarie
resp. riksbibliotekarie.................
1
1
1
Förste bibliotekarier....................
. . 4
4
4
» »på extra ordinarie stat . .
. . —
1
1
Andre bibliotekarier....................
. . 6
10
7
11
16
13
Av dessa föresloges, utom indragningen i Lund, en andre bibliotekarie
Uppsala och en extra ordinarie förste bibliotekarie vid kungl, biblioteket
tili indragning. Det sade sig självt, att en indragning av en ordinarie
förste bibliotekarietjänst måste för ett bibliotek verka svårare än indragning
av en lägre tjänst. Och denna indragning föresloges nu för Lunds del, som
redan förut vore sämre försett med arbetskrafter än de övriga biblioteken.
Vid bedömandet av behovet av arbetskraft vore en jämförelse mellan
universitetsbiblioteken lämpligast. Det borde då observeras, att Lunds universitet
företedde en utvecklingskurva, som vore i mycket kraftigt stigande,
i Lund hade t. ex. höstterminen 1907 inskrivits endast 922 studenter och
samma termin 1937 2,578 studenter. Studentantalet i Lund hade kommit
upp till paritet med Uppsala. Men arbetskraften vid Lunds universitetsbibliotek,
ursprungligen avpassad efter de i Lund rådande mindre förhållandena,
hade icke fått följa med universitetets utveckling.
I varje fall borde den rent formella synpunkten, att om en indragning
skedde på det ena stället måste en sådan också ske på det andra, ej få bli
avgörande, och framför allt då icke så, att den redan sämre tillgodosedda
institutionen drabbades förhållandevis hårdare än den redan bättre tillgodosedda.
En utjämning biblioteken emellan syntes snarare kunna anses rimlig,
och under sådana omständigheter borde skäl ej föreligga för en indragning
av en förste bibliotekarietjänst vid Lunds universitetsbibliotek. Möjligen
skulle dock kunna ifrågasättas, att tjänsten vid första ledighet provisoriskt
vakanssattes för att vid bättre tider åter förses med innehavare. Besparingen
bleve lika stor, men biblioteket förlorade icke tjänsten.
Universitetsbibliotekens biträdes- och vaktmäst ar per sonat.
I fråga om biträdespersonalen innebär Kungl. Maj:ts förslag, att i
samband med tjänsteförteckningsrevisionen vid vartdera universitetsbiblioteket
nyinrättas en befattning såsom kontorist i lönegraden A 9; i samband därmed
hava vederbörande anslagsposter till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal minskats med 3,300 kronor i fråga om Uppsalabiblioteket och med
3,000 kronor i fråga om Lundabiblioteket.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
45
Med avseende å vaktmästarbefattningarna innebär Kungl. Maj:ts
förslag, att i samband med nämnda tjänsteförteckningsrevision av de fyra
vaktmästarna i lönegraden A 7 vid universitetsbiblioteket i Uppsala tre nedflyttas
till lönegraden A 6 och benämnas expeditiousvakter medan den fjärde
kvarstår i lönegraden A 7 under benämningen förste expeditionsvakt. Motsvarande
nedflyttning och ändring av benämningen föreslås beträffande universitetsbiblioteket
i Lund; nedflyttningen avser här två av bibliotekets tre
ordinarie vaktmästare. De nuvarande innehavarna av sålunda nedflyttade
tjänster föreslås överförda på övergångsstat. De i stället nyinrättade befattningarna
avses skola tillsättas allenast i den mån den på övergångsstat uppförda
personalen avgår från respektive tjänster.
I de likalydande motionerna I: 89 och II: 131, vari hemställts om anslagshöjning
för beredande av förbättrad löneställning åt de icke-ordinarie vaktmästarna
vid universitetsbiblioteket i Uppsala, har bland annat anförts:
För närvarande vore vid universitetsbiblioteket i Uppsala anställda sju
icke-ordinarie vaktmästare. Tre av dessa, vilka varit anställda under längre
tid, åtnjöte för närvarande lön såsom extra ordinarie befattningshavare i
lönegrad 5. Av de övriga åtnjöte två, vilka vore födda 1917 och 1920
samt anställts åren 1936 och 1937, ett årligt arvode av 1,250 kronor för år
samt två, vilka vore födda 1922 och 1921 samt anställts åren 1937 och
1939, ett månadsarvode av 72 kronor. A ifrågavarande arvodesbelopp utginge
icke några rörliga lönetillägg.
Avlöningarna till de icke ordinarie vaktmästarna bestredes från den i staten
upptagna anslagsposten »Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal»,
vilken anslagspost icke vore av förslagsanslags natur. Till följd av anslagets
otillräcklighet hade de icke-ordinarie vaktmästarna icke kunnat beredas
den löneställning, som svarade mot de dem åvilande arbetsuppgifterna. Att
detta även ur universitetets egen synpunkt vore mindre lämpligt vore konstaterat,
då möjligheterna för ett behållande av den lämpliga arbetskraften
därigenom försvårats. Det borde i detta sammanhang beaktas, att biblioteks
vaktmästarnas arbetsuppgifter vore av sådan beskaffenhet, att de först
efter en under mångårig anställning vunnen lokalkännedom samt förtrogenhet
med boksamlingarna kunde utföra de för bibliotekets verksamhet mest
betydelsefulla arbetsuppgifterna. Det hade vidare visat sig önskvärt att vid
befattningarnas nyrekrytering förvärva personer med någon yrkesskicklighet
såsom bokbindare. Detta kunde emellertid icke ske med de löner, som för
närvarande erbjödes vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Vid förhandlingar,
som förts med universitetets rektor, hade det också konstaterats, att
det vore ett gemensamt önskemål för universitetet och personalen, att arbetsvillkoren
för de vid biblioteket anställda icke-ordinarie vaktmästarna snarast
förbättrades. Med en avlöning av 72 kronor per månad torde, i en stad
med Uppsalas dyrhetsförhållanden, det vara ogörligt att utan stora försakelser
kunna existera, i all synnerhet då för tjänstens fullgörande krävdes
en arbetstid av 7 timmar per dag. Snara åtgärder vore följaktligen av behovet
påkallade. Några medel för ändamålet hade emellertid icke i statsverkspropositionen
äskats, och då anslaget för avlöning åt övrig icke-ordi
-
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
narie personal icke vore av förslagsanslags natur, torde möjligheter att åstadkomma
denna förbättring icke förefinnas med mindre riksdagen vidtoge de
härför erforderliga åtgärderna genom att höja det äskade anslagets belopp.
Vad beträffade den löneställning som borde beredas den vid universitetsbiblioteket
anställda icke-ordinarie vaktmästarpersonalen, syntes hänsyn böra
tagas till den prövning av frågan, som företagits av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga.
I anslutning härtill ansåge motionärerna sig sålunda
böra framställa yrkande om att de tre för närvarande i lönegrad Eo 5 placerade
samt de två, vilka åtnjöte årsarvode med 1,250 kronor, placerades
såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegrad Eo 6 samt att de två,
vilka åtnjöte månadsarvode med 72 kronor, bereddes anställning såsom extra
befattningshavare i lönegrad 6.
I en till utskottet från ecklesiastikdepartementet under hand överlämnad
framställning har civilförvaltning ens personalförbund hos Kungl. Majit hemställt
om vidtagande av åtgärder för beredande av förbättrad löneställning
för ifrågavarande vaktmästarpersonal vid universitetsbiblioteket i Uppsala.
Statskontoret har i avgivet yttrande i ärendet den 4 februari 1942 anfört
följande.
I anledning av föreliggande remiss finge statskontoret bringa i erinran,
att spörsmålet örn löneställningen för den icke-ordinarie vaktmästarpersonalen
vid universitetsbiblioteket i Uppsala varit föremål för prövning vid 1938
års riksdag. Såsom framginge av propositionen nr 218 (sid. 44) yttrade
nämligen chefen för ecklesiastikdepartementet med anledning av hemställan
från kanslern för rikets universitet om förändring av två vaktmästarbiträdesbefattningar
till extra ordinarie vaktmästartjänster i 5 lönegraden, att
den förebragta utredningen syntes giva vid handen, att de arbetsuppgifter,
som åvilade vaktmästarbiträdena, vore av den art, att han kunde giva sin
anslutning till förslaget att successivt omvandla de fyra befattningarna till
extra ordinarie tjänster. Departementschefen hade därför intet att erinra
mot att till en början två av dessa befattningar uppfördes såsom extra
ordinarie med lön i 5 lönegraden. Kungl. Maj:ts i enlighet härmed tor
riksdagen framlagda förslag föranledde icke någon erinran från riksdagens
sida.
I betraktande av vad som sålunda förekommit ville statskontoret icke
motsätta sig, att en förbättrad löneställning bereddes de nu med 1,250
kronor årligen avlönade vaktmästarbiträdena. I sådant avseende finge ämbetsverket
föreslå inrättandet av ytterligare en extra ordinarie befattning,
medan den återstående arvodestjänsten tillsvidare torde böra uppföras såsom
extra befattning. Vidkommande tjänsternas placering i lönegrad finge erinras,
att tjänsteförteckniugssakkunniga för expeditionsvakter vid bibliotek,
arkiv och museer föreslagit 6 lönegraden allenast i de fall, där krav på
kunnighet i bokbindning, enklare konservering eller dylikt regelmässigt upprätthölles.
Då beträffande ifrågavarande icke-ordinariebefattningar — såväl
redan befintliga som nu föreslagna — sådana kompetensfordringar icke
gällde eller torde böra uppställas, borde tjänsterna vara placerade i 5 lönegraden.
Vad anginge löneförmånerna åt de två biträden, vilka avlönades från en
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47
till överbibliotekariens förfogande stående anslagspost, måste dessa givetvis
bliva beroende på överbibliotekariens bedömande. Någon höjning av posten
kunde icke tillstyrkas. Däremot torde — i anslutning till besparingsberedningens
förslag om indragning av ett vaktmästarbiträde vid kungl, biblioteket
— kunna övervägas att utan ändring av löneförmånerna begränsa
tjänstgöringstiden för nämnda biträden i Uppsala.
Slutligen finge statskontoret fästa uppmärksamheten vid att spörsmålet
om löneförbättring åt ifrågavarande vaktmästarpersonal behandlats jämväl
i motion (II: 131) till innevarande års riksdag. Måhända borde handlingarna
i förevarande ärende hållas tillgängliga för statsutskottet vid dess
prövning av motionen.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot den av departementschefen
föreslagna löneregleringen för amanuenserna vid universitetsbiblioteken.
Utskottet biträder jämväl departementschefens förslag örn indragning av
en ledig andre bibliotekariebefattning vid universitetsbiblioteket i Uppsala.
Vad beträffar frågan örn indragning vid första inträffande ledighet av en
förste bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket i Lund finner utskottet
med hänsyn till att detta bibliotek är sämre utrustat med arbetskrafter än
Uppsalabiblioteket ehuru studentantalet vid de två universiteten numera i
huvudsak torde vara lika stort en dylik åtgärd kunna ingiva vissa betänkligheter.
Utskottet är därför icke berett att förorda tjänstens avförande
från personalförteckningen. Den av departementschefen ifrågasatta besparingen
kan lika fullt uppnäs, därest såsom departementschefen antytt en
förflyttning av en förste bibliotekarie till motsvarande tjänst vid kungl,
biblioteket eller till universitetsbiblioteket i Uppsala äger rum och den därigenom
ledigblivna tjänsten i Lund tills vidare vakanssättes. Med vad sålunda
anförts torde motionerna I: 90 och II: 63 få anses besvarade.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majda förslag om inrättande vid ett
vart av universitetsbiblioteken av en befattning såsom kontorist i lönegraden
A 9.
Vad beträffar vaktmästarpersonalen vid universitetsbiblioteket i Uppsala
kan utskottet på av statskontoret anförda skäl icke tillstyrka det i motionerna
I: 89 och II: 131 framställda förslaget om vissa vaktmästares placering
i 6 lönegraden. Däremot har utskottet liksom statskontoret funnit,
att en förbättrad löneställning bör beredas de två vaktmästarbiträden, som
nu åtnjuta årsarvoden med 1,250 kronor. I sådant avseende förordar utskottet
inrättandet av en extra ordinarie befattning och en extra befattning,
båda i 5 lönegraden. Vidare anser utskottet, att jämväl de med månadsarvoden
å 72 kronor (för år 864 kronor) avlönade två vaktmästarbiträdena
böra tillerkännas något ökade löneförmåner. Utskottet föreslår, att arvodena
bestämmas till för en var av dessa biträden 1,250 kronor för år, vilket
belopp enligt vad utskottet inhämtat utgår till personal med i huvudsak
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
motsvarande arbetsuppgifter vid universitetsbiblioteket i Lund. Den av utskottet
sålunda förordade löneförbättringen beräknas medföra en kostnadsökning
av i runt tal 4,300 kronor, varav för rörligt tillägg 800 kronor.
Vissa frågor angående docentstipendier.
Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseende innebär dels överflyttning
från Kungl. Majit till kanslern för rikets universitet av beslutanderätten i
frågor om utdelande av docentstipendium under ett sjunde år, dels ock att
docentstipendiemedel icke skola vid vikariat för minst en termin anlitas för
utfyllande av arvode åt vikarier å ordinarie lärartjänster vid universiteten
och karolinska institutet utan i stället anslagsmedlen till vikariatsersättningar;
härigenom komme i dylika fall docentstipendiet att bli disponibelt för utdelning
till annan, därav förtjänt docent.
Utskottet, Kungl. Marits ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Höjd lönefyllnad åt professorn vid Uppsala universitet J. Nordström.
I de likalydande motionerna I: 167 och II: 169 har såsom redan i det
föregående angivits yrkats, att riksdagen måtte höja den nu med 1,200
kronor utgående lönefyllnaden till professorn J. Nordström till ett så stort
belopp, att Nordström erhölle lika stor effektiv avlöning som andra professorer
med ålderstillägg vid Uppsala universitet. Till stöd härför har anförts
i huvudsak följande:
Nordström vore innehavare av »Emilia och Gustaf Carlbergs professur i
idé- och lärdomshistoria». Den donation, som år 1932 för ändamålet gjorts,
hade ursprungligen avsett ett belopp av 350,000 kronor, så gott som helt
placerat i nominellt 338,000 kronor i Konungariket Sveriges Stadshypotekskassas
4112 procent obligationer av år 1927.
Beträffande professurens avlöningsförhållanden innehölle donationsbrevet
följande bestämmelser:
»Av årliga räntan å donationen, vilken av universitetet skall förvaltas
efter enahanda grunder som andra till detsamma donerade fonder, skall utgå
avlöning till professurens innehavare med samma belopp som nu är tillförsäkrat
professor i allmänhet vid universitetet eller 12,000 kronor örn året
med ett ålderstillägg å 1,000 kronor efter fem års tjänstgöring. Det skall
ankomma på universitetskanslern att efter framställning från universitetet
för varje år bestämma om och i vad mån därjämte avlöningsförmån, motsvarande
till övriga professorer utgående dyrtidstillägg, jämväl skall komma
innehavaren av förevarande professur till godo, liksom det skall ankomma
på universitetskanslern att efter framställning från universitetet bestämma
om och i vad mån löneförbättring framdeles, om löneförbättring kommer
professorerna i allmänhet till godo, må kunna ur räntemedlen beredas järn
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
49
väl innehavaren av denna professur. Vid prövningen av nu nämnda frågor
om dyrtidstillägg och om löneförbättring må iakttagas, att av den årliga
räntan på donationen alltid ett för tillgodoseende av framtida krav på donationen
lämpat belopp återstår för att läggas till kapitalet eller eljest besparas,
och att således hela ränteavkastningen icke åtgår till avlöningen. Skulle i
framtiden mot förmodan räntan å donationen så sjunka att det professorn
tillförsäkrade avlöningsbeloppet därmed icke kan bestridas, skall professorn
vara skyldig att underkasta sig den minskning i lön, som därav kan påkallas.
»
Vid denna tid hade donationens avkastning utgjort 15,210 kronor per år.
Emellertid hade under våren 1937 det obligationslån, i vilket donationsbeloppet
överlämnats, konverterats till ett obligationslån löpande med blott
3''A procent ränta. Den årliga ränteavkastningen hade härigenom nedgått
från 15,210 kronor till 10,985 kronor. Till dessa hade kunnat läggas årsräntan
på den besparing, som kunnat göras under de föregående åren, då
donationens ränteavkastning icke helt behövt tagas i anspråk för Nordströms
avlöning. Vid början av budgetåret 1938-—1939 hade denna besparing utgjort
25,695 kronor 63 öre, som efter en räntesats av 3’A procent årligen
avkastade omkring 885 kronor. Den sammanlagda ränteinkomsten av donationsmedlen
utgjorde alltså numera 11,820 kronor mot tidigare 15,210
kronor.
Följden av denna oförutsett stora nedgång i donationens avkastning hade
blivit, att räntemedlen icke längre varit tillräckliga för bestridandet av lönen
å 12,000 kronor och än mindre för utbetalandet av det Nordström från och
med år 1938 tillkommande ålderstillägget å 1,000 kronor och av det dittills
årligen beviljade dyrtidstillägget.
Efter därom av universitetsmyndigheterna framställd begäran framlade
Kungl. Majit för 1939 års riksdag förslag om lönefyllnad åt Nordström med
1,200 kronor, vilket förslag även bifölls av riksdagen.
Nordströms lön utginge alltså numera med 12,000 kronor jämte ålderstillägg
å 1,000 kronor. Därifrån avginge tjänste- och familjepensionsavdrag
å tillsammans 726 kronor 12 öre, vadan nettolönen vore 12,273 kronor
88 öre.
Fortfarande vore Nordström sålunda utan de dyrtids- och kristillägg, som
universitetets övriga professorer åtnjöte. Enligt nu gällande index uppginge
det förra till 2,184 kronor och det senare till 1,108 kronor 80 öre. Vidare
åtnjöte Nordström icke den provisoriska avlöningsförstärkning av 132 kronor
årligen och det tillägg för ett barn om 108 kronor årligen, vilka skulle
tillkomma honom vid jämställdhet med övriga professorer. Hans löneförmåner
"understege sålunda för närvarande med 3,532 kronor 80 öre övriga
professorers.
Med hänsyn till denna Nordströms i förhållande till övriga professorer
onekligen mycket ofördelaktiga ställning i lönehänseende syntes väl grundad
anledning föreligga att rikta en förnyad vädjan till riksdagen att för fram
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
tiden bevilja honom även dyrtids- och kristillägg samt provisorisk löneförstärkning
och barntillägg efter samma grunder, som gällde för universitetets
övriga professorer. Dyrtidstillägg och löneförbättring vore, såsom av det
föregående framgått, förutsatta i donationsbrevet, och dyrtidstillägg hade
årligen föreslagits av universitetet samt beviljats av kansler, så lange donationsfondens
avkastning medgivit detta. Oaktat donationsbrevets föreskrift
örn skyldighet för professurens innehavare att underkasta sig löneminskning
vid sjunkande ränteinkomst av donationsfonden hade riksdagen genom sitt
tidigare beslut om lönefyllnad principiellt visat sin beredvillighet att behjärta
• den genom räntelägets oförutsedda fall inträdda situationen. Detta riksdagens
partiella tillmötesgående av universitetets framställning om fullständig
lönefyllnad kunde under dåvarande förhållanden anses som en skälig kompromiss.
I betraktande av det närvarande tidsläget med fallande penningvärde,
tryckande dyrtid och växande skattebördor torde det dock numera
få anses billigt, att Nordström bereddes full likställighet i ekonomiskt avseende
med övriga professorer vid Uppsala universitet.
Varken det större akademiska konsistoriet i Uppsala eller kanslern för
rikets universitet hava i sina anslagsäskanden för nästa budgetår gjort framställning
om lönefyllnad åt professor Nordström. Vid sådant förhållande
och då denna fråga synes utskottet vara av natur att i första band böra
prövas av Kungl. Majit har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka bifall
till ifrågavarande motioner I: 167 och II: 169.
Inrättande av en personlig assistentbefattning i mykologi vid Uppsala
universitet åt S. Lundell.
I motionerna 1:32 oell 11:51, vari yrkats inrättande av en personlig
assistentbefattning i mykologi i lönegraden A 17 åt S. Lundell, har anförts
bland annat:
Seth Lundell vore född i Uppsala den 18 april 1892 och hade avlagt realskoleexamen
vid karolinska läroverket i Örebro år 1908. Under åren 1910
—1913 hade han varit förordnad som tjänsteman vid postverket, där emellertid
fast anställning omöjliggjorts på grund av lungsjukdom. Under
konvalescenttiden hade hans mykologiska intresse väckts.
Lundell vore en av världens främste kännare av hattsvampar. Sedan
mer än 25 år hade han ägnat sig åt studium av dessa. Lundell hade
aldrig varit fast knuten till någon vetenskaplig institution, men hans kunskaper
hade dock kunnat tagas i anspråk av den svenska vetenskapen.
Sålunda hade han i över 5 år anlitats av riksmuseets botaniska avdelning
för ordnande av Romells efterlämnade stora svampsamlingar. Genom att
frikostigt ställa material och erfarenheter till mykologiska kollegers förfogande
hade han också i hög grad främjat forskningen, varom talrika
publikationer av in- och utländska mykologer bure vältaligt vittnesbörd.
Även genom utgivna skrifter hade Lundell dokumenterats i navetenskapliga
kvalifikationer.
Sin tyngst vägande insats hade Lundell gjort som huvudutgivare av ett
exsickatverk, d. v. s. en samling konserverade svampar. Initiativet komme
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
från honom, och för att stödja hans plan hade år 1933 bildats en »Elias Frieskommitté»
under ordförandeskap av professor Rob. E. Fries, Stockholm. Till en
början hade kostnaderna för exsickatet kunnat bestridas med anslag från
Längmanska kulturfonden och stiftelsen Lars Hjertås Minne och år 1937
hade kommittén erhållit 25,000 kronor i lotterimedel. Exsickatet, vari hittills
1,100 nummer utdelats, distribuerades till Uppsala botaniska museum,
riksmuseets botaniska avdelning samt åtta ledande utländska museer. Mottagarna
hade alla betygat, att dess kvalitet vore osedvanligt hög. Det överträffade
alla liknande samlingar icke blott genom exemplarens riklighet
utan ock genom preparationens mönstergillhet, utförd som den vore med
en av Lundell själv utexperimenterad metod, som gåve vida bättre resultat
än något tidigare förfaringssätt.
Kommittén . hade kunnat lämna Lundell ett arvode på 3,000 kronor per
år, så länge lotterimedlen räckte (eller till den 1 juli innevarande år). Redan
i och för sig vore en sådan ersättning alltför ringa för en person av hans
kvalifikationer och ålder, men sedan dessa medel förbrukats, kunde inga
som helst inkomster garanteras honom. Lundell, som i snart 10 år ägnat
hela sin arbetskraft åt mykologien, hade för sitt livsuppehälle varit hänvisad
till nämnda arvode samt till de obetydliga ersättningar, varmed de
botaniska institutionerna kunnat honorera hans arbete i deras tjänst.
För att tillvarataga Lundells kapacitet hade därför en så extraordinär
åtgärd som inrättandet av en personlig befattning som assistent vid Uppsala
botaniska museum synts vederbörande universitetsmyndigheter väl
motiverad. Sålunda framförde kanslern för rikets universitet i sina riksdagspetita
till 1938 och 1939 års riksdagar förslag om inrättande av en
dylik befattning. Något förslag i ämnet hade emellertid icke av Kungl.
Majit förelagts riksdagen. Med hänsyn till att lotterimedlen bomme att
vara förbrukade innevarande år kunde ett lösande av frågan om beredande
av fastare anställning åt Lundell icke längre uppskjutas, om han överhuvud
skulle kunna bevaras åt den mykologiska forskningen. Under nuvarande
tidsförhållanden, då det vore av större vikt än någonsin, att landets alla
resurser tillvaratoges, syntes det särskilt betydelsefullt, att Lundells kapacitet
bleve räddad åt landet och forskningen, icke minst på grund av den praktiskt
ekonomiska betydelsen av hans kunskaper och forskningar.
Såsom i förevarande motioner erinrats hava vederbörande universitetsmyndigheter
tidigare vid olika tillfällen gjort framställning om inrättandet
av en personlig assistentbefattning åt Lundell. Kungl. Majit har emellertid
icke funnit sig böra förelägga riksdagen förslag i ämnet. Skäl synas otvivelaktigt
föreligga för att Lundells kapacitet tillvaratages för den vetenskapliga
forskningen på det speciella område, där han förvärvat en extraordinär
sakkunskap. Utskottet anser sig dock i nuvarande statsfinansiella läge icke
kunna tillstyrka att särskilda medel skulle anvisas för detta ändamål. Utskottet
vill emellertid ifrågasätta huruvida icke Uppsala universitet i avvaktan
på ändrade statsfinansiella förhållanden kan av till universitetets
förfogande stående medel draga försorg om att Lundell beredes skälig ersättning
för det av honom vid universitetet bedrivna arbetet. Med vad
sålunda anförts torde ifrågavarande motioner 1:32 och II: 51 få anses
besvarade.
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anslagsberäkningar.
Under denna rubrik har departementschefen förutom anslagsberäkningar
för nästa budgetår och vissa i samband med tjänsteförteckningsrevisionen
föreslagna ändringar i personalförteckningen berört en framställning från
universitetskanslern, vari hemställts, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder
i syfte att arvodestagare vid universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstitutet,
på vilkas arvoden från och med innevarande budgetår dyrtidsoch
kristillägg ej utginge, måtte komma i åtnjutande av kristillägg. Framställningar
i ämnet hade gjorts av de större akademiska konsistorierna vid
universiteten på hemställan av vederbörande amanuensföreningar.
Från och med innevarande budgetår hade, erinrar kanslern, i fråga om
avlöningen till flertalet av de vid universiteten och karolinska institutet
samt tandläkarinstitutet anställda arvodestagarna — såväl innehavarna av
sådana befattningar, vilka vore att betrakta såsom bisysslor, som innehavarna
av sådana tjänster, vilka borde anses som vederbörandes huvudsakliga
sysselsättning — inträtt den ändringen, att dyrtidstillägg upphört att
utgå å arvodena. I stället hade arvodena uppräknats, i fråga örn bisysslor
med omkring 20 procent och beträffande huvudsysslor med cirka 25 procent.
De arvodestagare, vilka fortfarande åtnjöte dyrtidstillägg — klinikamanuenser,
docentstipendiater m. fl. — vöre berättigade att uppbära jämväl
kristillägg, utgörande en kompensation för den stegring av levnadskostnaderna,
som icke kompenserades genom det till 26 procent maximerade
dyrtidstillägget. .
Det syntes skäligt, att även de arvodestagare, som fatt sina arvoden uppräknade
på grund av bortfallande dyrtidstillägg och för vilka arvodesbefattningen
utgjorde den huvudsakliga sysselsättningen (d. v. s. de befattningshavare
vilkas arvoden uppräknats med cirka 25 procent) tillerkändes rätt
att uppbära kristillägg. De vore ju för sin utkomst huvudsakligen beroende
av arvodet i fråga.
Beträffande det av kanslern berörda spörsmålet har departementschefen
anfört:
Såsom förut erinrats har chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
förutsatt, att arvoden för s. k. huvudsysslor även i år skola höjas
med0 hänsyn till den fortsatta levnadskostnadsstegrmgen; höjningen borde
i allmänhet beräknas efter 5 procent med lämplig avrundning uppåt. Denna
nya arvodesreglering avser för universitetens, karolinska institutets och tandläkarinstitutets
del just de kategorier arvodestagare, vilka innefattas i kanslerns
förutnämnda hemställan om beredande av kristillägg åt viss arvodespersonal.
Då denna personals önskemål om fortsatt kompensation för levnadskostnadsstegringen
sålunda kommer att till viss del tillgodoses, lärer
kanslerns förslag icke böra föranleda någon ytterligare åtgärd. I det
följande kommer jag att förorda av arvodesreglenngen betingad höjning
av vederbörande anslagsposter. Jag har därvid utgått ifrån att endast de
arvoden som i fjol uppräknades med omkring 26 procent, d. v. s. så
kallade ''huvudsysslearvoden, skola bli delaktiga av den nya arvodesregle
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
53
ringen. Liksom i fjol torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att på förslag
av kanslern fastställa de nya arvodena med beaktande av de av chefen
för finansdepartementet angivna grunderna för arvodesregleringen.
I de likalydande motionerna 1:122 och 11:182 hävdas, att den föreslagna
höjningen med 5 procent icke i tillräcklig grad tillgodosåge amanuensernas
och assistenternas vid universitetsinstitutionernas och karolinska institutets
intressen sedan kristillägget numera stigit till 12 procent. Motionärerna yrka
därför, att nämnda befattningshavare måtte tillerkännas kristillägg.
I motionen 1:31 framhålla såsom angeläget, att en omprövning av professors
sätt att idka privat verksamhet kommer till stånd, varvid hänsyn
måste tagas till samtliga på frågan inverkande förhållanden samt de möjligheter
som funnes att dels begränsa de akademiska lärarnas rätt till annan
verksamhet, dels skapa möjlighet till dispens från dessa förbud i de fall,
då denna verksamhet ej kunde antagas i avsevärd grad hindra dem att
ägna sig åt sin lärargärning, eller då en begränsning i övrigt skulle giva
anledning till icke önskvärda konsekvenser.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår komma de i motionerna
1:122 och II: 182 omförmälda befattningshavarna att erhålla viss kompensation
för levnadskostnadernas stegring genom den av departementschefen
angivna arvodesregleringen. Utskottet anser sig med hänsyn till konsekvenserna
icke kunna tillstyrka att såsom i motionerna påyrkats kristillägg skulle
utgå till dessa befattningshavare utan ansluter sig till departementschefens
förslag. Det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att i första hand pröva
huruvida arvodestagare anses böra beredas kompensation för levnadskostnadsstegringen
enligt samma regler som den under vederbörande avlöningsreglementen
inordnade personalen eller om ytterligare höjning av arvodesbeloppen
framdeles på grund av dyrtiden befinnes befogad. Utskottet
förutsätter att dessa spörsmål äro föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.
På grund av vad sålunda anförts anser utskottet ifrågavarande
motioner I: 122 och 11:182 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Vad angår det i motionen 1:31 framställda yrkandet vill utskottet framhålla,
att enligt vad utskottet har sig bekant är frågan om universitetsprofessorernas
inordnande i det civila avlöningsreglementet föremål för utredning
av 1939 års tjänsterevisionssakkunniga. Det torde kunna antagas, att
den i motionen berörda frågan därvid kommer att upptagas till närmare
prövning. Utskottet finner vid sådant förhållande anledning saknas att i
enlighet med vad i motionen yrkats hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
i ämnet. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen 1:31 få anses
besvarad.
Vad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört och föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet.
54 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Hemställan.
Under åberopande av vad utskottet sålunda under denna punkt anfört
hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 89 och II: 131 ävensom med avslag å
motionerna I: 167 och II: 169 samt I: 122 och II: 182,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga ändringar i kungörelsen
den 6 juni 1925, nr 211, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942 förordat;
b)
bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala
universitets samlingar och inrättningar m. m. samt i personalförteckningen
för universitetets egendoms- och skogsförvaltning,
som föranledas av vad departementschefen i
nämnda statsrådsprotokoll förordat ävensom av den förutnämnda
tjänsteförteckningsrevisionen;
c) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1942/43, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön- och tjänstgöringspen
ningar
kronor 859,600
Avgå pensionsav
drag
» 51,300 kronor 808,300
Avlöningsstater.
b. Ålderstillägg, förslagsvis
...... ........kronor 48,400
c. Ersättningar till vikarierande
akademiska
lärare, förslagsvis ... » 10,000 kronor 866,700
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . . kronor 515,400
5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie
tjänstemän..................... » 1,500
Anm.: Från förestående anslagspost skola till
förste underläkaren å medicinska kliniken och förste
underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående
hyresbidrag bestridas.
Summa kronor 1,423,900
Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 392,300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.......... » 21,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................ » 127,400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... > 72,766
Summa kronor 613,466
Sammandrag :
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,423,900
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . »_613,466
Summa kronor 2,037,366
Särskilda uppbördsmedel:
--— —---------kronor 26,866
Nettoutgift kronor 2,010,500;
d) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl. ävensom i
de till sagda avdelning I. hörande anmärkningar, som föranledas
av vad departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll
anfört;
e) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 2,010,500 kronor.
II. att motionerna I: 32 och lii 51 samt I: 31 må anses
besvarade med vad utskottet hör ovan anfört.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
57:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 60, sid. 178), vilket innebär en anslagshöjning med 47,000
kronor, föranledd av de stegrade bränslekostnaderna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 255,000
kronor.
58:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 179 och 180), vilket innebär en anslagshöjning
med 5,000 kronor, föranledd av ökade kostnader för avlöning åt städpersonal,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
430,000 kronor.
59:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Kungl. Majit har (punkt 62, sid. 181 och 182) föreslagit
riksdagen att till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 105,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 10,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att det syntes erforderligt att för nästa
budgetår anvisa medel till vissa inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket
i Uppsala. Enligt vad departementschefen inhämtat, kunde den
utgiftsökning, som förorsakades härav, i viss mån kompenseras genom en
tillfällig sänkning av nu förevarande anslag med 10,000 kronor.
Av den lämnade redogörelsen framgår icke vilka inskränkningar som
äro avsedda att vidtagas för ernående av den föreslagna anslagsminskningen
å 10,000 kronor. Då emellertid bibliotekets ledning enligt vad utskottet
under hand erfarit biträtt detta förslag synes intet vara att erinra mot att
förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med 105,000 kronor. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 105,000 kronor.
60:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid.
182—184) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredningsarbeten
m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
61:o) Uppsala universitet: Anskaffande av vetenskaplig utrustning
för institutionen för fysiologisk botanik. I enlighet nied Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, sid. 184 och 185) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Anskaffande av
vetenskaplig utrustning för institutionen för fysiologisk botanik
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 20,000
kronor.
62-.o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 65,
sid. 185—189) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranleddes av vad departementschefen
förordat, ävensom av den förutnämnda tjänsteförteckningsrevisiouen;
dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1942/43, erhålla ändrad
lydelse på sätt av departementschefen angivits; dels bemyndiga Kungl.
Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat
hörande särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranleddas
av vad departementschefen i det föregående anfört; dels ock till Lunds
universitet: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
1,776,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
56:o) omförmälda motionerna I: 90 och II: 63 ävensom de under samma
punkt avgivna motionerna I: 122 och II: 182 samt I: 31, såvitt desamma
avse jämväl Lunds universitet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 25,800 kronor. De
organisatoriska och andra förändringar, som föranleda nämnda anslagshöjning,
framgå av den under punkten 56:o) lämnade redogörelsen. Härutöver
må erinras, att förutnämnda tjänsteförteckningsrevision även för Lunds
universitets vidkommande ansetts böra föranleda nyinrättande vid biblioteket
av en tjänst såsom kontorist i lönegraden A 9.
Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 56:o) anfört och
föreslagit får utskottet, som icke funnit något att erinra mot de av departementschefen
här framlagda kostnadsberäkningarna, men vill förorda, att
att kansliet och räntekammaren vid Lunds universitet av praktiska skäl i
personalförteckningen upptagas under gemensam rubrik, hemställa,
I. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid
Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m., som
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
föranledas av vad utskottet i det föregående förordat, ävensom
av den förutnämnda tjänsteförteckningsrevisionen;
b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1942/43, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar
kronor 798,800
Avgå pen
sionsav
dragm.
m. > 64,500 kronor 734,300
Avlöning sstater.
b. Alderstillägg, förslagsvis
..............kronor 42,800
c. Ersättningar till vikarierande
akademiska
lärare, förslagsvis. . . . > 10,000kronor 787.100
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t . .........kronor 543,700
Summa kronor 1,342,900
Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................kronor 285,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 14,100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... . » 90,400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.... » 48,561
Summa kronor 438,861
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,342,900
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . » 438,861
Summa kronor 1,781,761
Särskilda uppbördsmedel:
— — — — —--------kronor 5,761
Nettoutgift kronor 1,776,000;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942 anfört;
d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 1,776,000 kronor.
II. att motionerna I: 90 och II: 63 må anses besvarade
med vad utskottet under punkten 56:o) i det föregående
anfört.
63:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förs ag (punkt 66, sid. 189), vilket innebär en huvudsakligen av höjda
bränslekostnader föranledd anslagshöjning med 26,600 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 129,800
kronor.
64:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 189 och 190), vilket innebär en av konsumerandet
av vissa reservationer betingad anslagshöjning med 1,700 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av
266,000 kronor.
65:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, sid. 190),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 106,000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
66:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 69) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
67:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 70, sid. 191), vilket innebär en av
de höjda bränslepriserna betingad anslagshöjning med 7,800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 52,000 kronor.
68:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 71, sid. 191 och 192), vilket innebär
en anslagshöjning med 2,000 kronor, föranledd av det förra året fattade
beslutet om förstatligande av de till Konung Gustav Vis jubileumsklinik
hörande forskningsavdelningarna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 101,000 kronor.
69:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och ookbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
72, sid. 192), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
70:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 73) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
71:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Omkostnader. Universitetssjukhus: Bidrag till
akademiska sjukhuset 1 Uppsala. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna
74 och 75) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
61
72:o) Universitetssjukhus: Bidrag till utrustning m. m. för kvinnokliniken
vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 76, sid. 195 och 196), vilket innebär anvisande av 275,000
kronor till utrustning m. m. för kvinnokliniken vid ifrågavarande sjukhus,
beträffande vilken Kungl. Maj:t i annat sammanhang äskat ett av utskottet
likaledes i annat sammanhang tillstyrkt anslag för vissa byggnadsarbetens
fullbordande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till utrustning
m. m. för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i
Uppsala för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 275,000 kronor.
73:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77,
sid. 196), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1942/43
anvisa ett anslag av 190,000 kronor.
74:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 196—
201), vilket innebär en av stegrade driftskostnader betingad anslagshöjning
med 50,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1942/43
anvisa ett anslag av 485,000 kronor.
75:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid.
201 och 202), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1942/
43 anvisa ett förslagsanslag av 68,300 kronor.
76:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Kungl. Maj:t bar (punkt
80, sid. 202 och 203) föreslagit riksdagen att till Universitetssjukhus: Nedsättning
i vissa fall av vårdavgifterna vid S:t Görans sjukhus i Stockholm
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
Det av Kungl. Majit äskade anslaget är avsett att säkerställa tillgången
till för undervisningen erforderligt patientmaterial vid karolinska institutets
klinik för hudsjukdomar, där den enda undervisningen inom landet i detta
ämne bedrives samt avsett utt användas till nedsättande av legosängsavgif
-
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ten för obemedlade eller mindre bemedlade sjuka med hemort utom Stockholm.
Statsanslag utgår nu till liknande ändamål vid akademiska sjukhuset
i Uppsala och vid karolinska institutets pediatriska klinik.
Beträffande behovet av anslag till förevarande ändamål har lärarkollegiet
vid karolinska institutet anfört bland annat:
Framställningen föranleddes av att beläggningen av hudsjuka på institutets
till nämnda sjukhus förlagda dermato-syfilidologiska klinik avsevärt nedgått
på grund av att legosängsavgifterna undergått en kraftig höjning, särskilt
för icke stockholmare. Härigenom hade tillströmningen av hudsjuka landsortspatienter
till men för undervisningen i betydande mån minskat.
Klinikföreståndaren, professorn Strandberg, hade anfört, att den av Stockholms
stads myndigheter till 10 kronor om dagen höjda vårdavgiften för
salsplatser på hudkliniken för patienter med hemort utom Stockholm
omöjliggjort intagning av ett stort antal sådana patienter, vilka sökt inträde
vid kliniken. Härigenom hade kliniken berövats ett synnerligen värdefullt
undervisningsmaterial. Från rent mänsklig synpunkt vore det upprörande,
att landets största specialklinik för hudsjukdomar av ekonomiska skäl nödgades
avvisa medellösa eller ekonomiskt dåligt ställda patienter med pemphigus,
mycosis fungoides etc., d. v. s. allvarliga fall, som verkligen behövde
specialvård, särskilt när sådan icke kunde erhållas i hemorten.
Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat utgå legosängsavgifterna år 1942
å allmän sal för utomlänspatienter vid landstingens lasarett — utom vid tre,
där avgiften utgör 7 kronor, och ett, där avgiften uppgår till 8 kronor -—
med 6 kronor och därunder. Vid Uppsala läns och Malmöhus läns lasarett,
vilka i likhet med den dermato-syfilidologiska kliniken vid S:t Görans
sjukhus i Stockholm äro undervisningssjukhus, äro avgifterna fastställda
till respektive 4 kronor 50 öre och 5 kronor 65 öre. Vid jämförelse med
dessa avgifter ställer sig den av Stockholms stad bestämda motsvarande
avgiften påfallande hög. Det måste betecknas såsom beklagligt ur såväl
undervisnings- som humanitär synpunkt att avgifter av denna storleksordning
tillämpas vid landets enda specialklinik på ifrågavarande område.
Då Stockholms stad drager fördel av att den medicinska undervisningen är
förlagd till ifrågavarande klinik, borde givetvis skälig hänsyn tagas till detta
förhållande vid vårdavgifternas bestämmande. För att i någon mån motverka
den konstaterade nedgången i patientantalet å hudkliniken vid S:t
Görans sjukhus anser utskottet sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i
vissa fall av vårdavgifterna vid S:t Görans sjukhus i Stockholm
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 4,000
kronor.
77:o) Gemensamma universitetsändam&l: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologl
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
81, sid. 204), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 12,600 kronor.
78:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, sid. 204 och 205), vilket
innebär uppförande för första gången av anslag till förevarande ändamål,
tidigare tillgodosett genom i annan ordning anvisade anslagsmedel, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 7,500 kronor.
79:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83,
sid. 205 och 206), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.
80:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga
i akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 84, sid. 206), vilket innebär en av väntad minskning av medelsåtgången
föranledd anslagssänkning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 15,000
kronor.
81:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 85, sid.
206—209), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska medilco-kirurgiska institutet för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 184,700 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
82:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund.
Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, sid.
210), vilka innebära anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för
främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala
och Lund ett anslag av 10,000 kronor;
b) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 35,000 kronor.
83:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majit förslag (punkt 87, sid. 210 och 211), vilket innebär en anslagshöjning
med 900 kronor, betingad av löneklassuppflyttningar och den förut omnämnda
arvodesregleringen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala):
a. Lön och tjänstgörings
penningar.
.........kronor 12,000
Anm,.: Av detta belopp utgöra
8,000kronor lön och4,000kronor
tjänstgöringspenningar.
b. Ålderstillägg........ » 1,000
Anm.: Ålderstillägget utgår
efter 5 års tjänstgöring;_
Summa kronor 13,000
Avgår pensionsavdrag, förslagsvis
............ »_800 kronor 12,200
2. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t, förslagsvis......... » 10,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 19,700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.....''...... »_3,000
Summa kronor 45,600;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
65
b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 45,600 kronor.
84:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. Rasbiologiska institutet:
Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88,
sid. 211 och 212), vilket innebär en höjning av omkostnadsanslaget med
600 kronor till följd av högre bränslekostnader samt i övrigt oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 7,800 kronor;
b) till Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 17,000 kronor.
85:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 89, sid. 212 och 213), vilket innebär en i samband
med tjänsteförteckningsrevisionen vidtagen förändring av de fyra laboratorstjänsterna
i lönegraden A 22 till extra ordinarie tjänster i lönegraden Eo 24
samt ändrad benämning av en vaktmästartjänst, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för farmacevtiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .........................kronor 35,700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 12,550
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............''.............. » 35,200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10,850
Summa kronor 94,300;
c) till Yarmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 94,300 kronor.
86:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. Farmacevtiska institutet:
Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 90,
sid. 213 och 214), vilket innebär en höjning med 4,000 kronor av omkostBihang
till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 8.
5
TJtskottet.
66 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
nadsanslaget och en minskning med 200 kronor av materielanslaget, hemställer
utskottet,
att rikdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Farmacevtiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 18,500 kronor;
b) till Farmacevtiska institutet: Materiel m. rn. ett reservationsanslag
av 2,500 kronor.
87:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 214 och 215), vilket innebär en av löneklassuppflyttningar
betingad anslagshöjning med 1,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1942/43, höja den i avlöningsstaten för ortnamnskommissionen
uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal med 1,000 kronor till 21,500 kronor
och till följd härav avlöningsstatens slutsumma med likaledes
1,000 kronor till 26,100 kronor;
b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 26,100 kronor.
88:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
92, sid. 215 och 216) föreslagit riksdagen att till Ortnamnskommissionen:
Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion (1:128), vari, såvitt nu är i
fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förevarande anslag skall
utgå med 4,700 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis framförda
yrkandet, hänvisas till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 kronor, varav
för övriga expenser 300 kronor. Ortnamnskommissionen har för detta ändamål
hemställt om en höjning med 1,000 kronor från 2,100 kronor till 3,100
kronor. Till stöd härför lia åberopats de höjda priserna på papper m. fl.
förbrukningsartiklar och ökade portokostnader, ävensom nödvändigheten att
fortsätta anskaffningen av förvaringsskåp för nytillkomna samlingar och
inbindningen av bokbeståndet. Universitetskanslern har tillstyrkt framställningen,
men departementschefen har inskränkt sig till att förorda en höjning
med allenast 300 kronor med hänsyn till prisstegringarna.
Utskottet anser sig i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna tillstyrka
en höjning av förevarande anslag med högre belopp än det av Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 67
föreslagna. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag och ställer sig
avvisande till det i motionen I: 128 framställda yrkandet, så vitt nu är i
fråga.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och avslag å motionen 1:128, så vitt nu är i fråga, till
Ortnamnskommissionen: Omkostnader för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 4,000 kronor.
89:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. Kungl. Majit har (punkt 93, sid. 216 och 217) föreslagit
riksdagen att till Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning
av vetenskapligt material för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 12,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående
punkt omförmälda, av herr Fredrik Ström väckta motionen I: 128,
vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att förevarande
anslag måtte utgå med 15,000 kronor.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen.
Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ortnamnskommissionen
hemställt om en höjning med 3,000 kronor av de nu med 7,000
kronor utgående anslagsmedlen till tillfälliga vetenskapliga medarbetare,
vilken anslagshöjning dock avstyrkts av kanslern och departementschefen.
Med hänsyn till den återhållsamhet, som betingas av rådande statsfinansiella
förhållanden, avstyrker utskottet det i motionen 1:128, så vitt nu är
i fråga, gjorda yrkandet och ansluter sig till Kungl. Majits förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å motionen 1:128, så vitt nu är i fråga, till
Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 12,000 kronor.
90:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 94, sid. 218),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva or tnamnsundersökning ar, för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.
Utskottet.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 95, sid. 218—221), vilket innebär dels förändring av tjänsten
såsom föreståndare för folkminnesarkivet i Uppsala från arvodesbefattning
(arvode 9,800 kronor) till extra ordinarie befattning i lönegraden Eo 26, dels
ock en anslagshöjning med 1,400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i personalförteckningen för landsmålsarkiven under
rubriken Landsmålsarkivet i Uppsala från och med budgetåret
1942/43 uppföra en befattning såsom föreståndare
för folkminnesavdelningen i lönegraden Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal kronor 91,500
2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... * 13.000
Summa förslagsanslag kronor 104,500;
c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 104,500 kronor.
92:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 96, sid. 221), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 7,800 kronor.
93:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, sid.
221 och 222), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
94:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 98, sid. 222), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 5,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
69
95:o) Understödjande av svensk folkminnesforskning. Kungl. Maj:t
har (punkt 99, sid. 222) föreslagit riksdagen att till Understödjande av
svensk folkminnesforskning för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av
28,700 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning, d. v. s. anvisande
av 9,600 kronor till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola och 19,100 kronor till Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion
(1:66), vari hemställts, att anslaget till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för arbetsåret 1942/43 upptages till 12,000 kronor;
dels ock en likaledes inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt
motion (I: 96), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja bidraget till
Hyltén-Cavallius-stiftelsen i Lund med 2,400 kronor eller från föreslagna
19,100 kronor till 21,500 kronor.
Beträffande vad motionären anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionerna.
Den i motionerna I: 66 och I: 96 föreslagna anslagshöjningen av förevarande
anslag anser sig utskottet under nu rådande förhållanden icke kunna
biträda. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet
anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 66 och I: 96, till Understödjande
av svensk folkminnesforskning för budgetåret 1942/
43 anvisa ett anslag av 28,700 kronor.
96:o) Bidrag till rådet för bygdekultur. I en inom första kammaren
av herr Fredrik Ström m. fl. väckt motion (I: 129) har hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1942/43 till rådet för bygdekultur anvisa ett
anslag å 10,000 kronor.
Rådet för bygdekultur hade, framhålles i motionen, bildats år 1941.
Såsom ledamöter hade ingått bland annat det övervägande flertalet av de
institutioner och organisationer, som vore verksamma inom det ifrågavarande
arbetsområdet. Rådets uppgift vore enligt dess stadgar att främja
forskning, vård, upplysning och fostran med avseende å svenskt folkliv,
svenska folk- och kulturminnen, landsmål och ortnamn samt naturminnen
ävensom därmed förbundna intressen. Särskilt tillkomme det rådet att
främja och stödja den verksamhet som bedreves av de till rådet anslutna
organisationerna och övriga ledande krafter, som i vårt land verkade för
forskning, värn och upplysning rörande svensk folkkultur och natur, samt
befordra samarbetet dem emellan och att hos allmänheten väcka och underhålla
intresse och ansvarskänsla för vårt folkliga kultur- och naturarv.
Utskottet.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Rådet vöre sålunda avsett att vara en enande och stödjande sammanslutning,
som skulle bedriva sin verksamhet utan intrång i den självständighet
som borde tillkomma de befintliga organisationerna.
På grund av statsfinansiella skäl har utskottet sett sig nödsakat att ställa
sig avvisande till åtskilliga krav på ökade anslagsmedel till ändamål av
synnerligen behjärtansvärd karaktär. Med hänsyn härtill finner utskottet
sig icke kunna biträda det i förevarande motion 1:129 framställda förslaget,
vilket innebär uppförande på riksstaten av ett anslag till ett helt nytt
ändamål. Utskottet hemställer alltså,
att ifrågavarande motion I: 129 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Tekniska högskolor.
97:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 1.00, sid. 223—235) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1942/43, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1942/43, dels ock till Tekniska
högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 1,153,600 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag ifråga örn personalförteckningen innebär, att i samband
med tjänsteförteckningsrevisionen bibliotekarien uppflyttas från lönegraden
A 22 till lönegraden A 24 och kameralbiträdet från lönegraden A 8
till kontorist i lönegraden A 9.
Ifråga örn avlöningsstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag å ena sidan en
utgiftsminskning med 66,700 kronor men å andra sidan vissa utgiftshöjningar
å tillhopa 40,300 kronor, varför en nettominskning av 26,400 kronor uppkommit.
Utgiftsminskningen har i främsta rummet uppkommit genom att
terminsavgifterna för nästa budgetår beräknats öka med ett belopp av
15,000 kronor, varjämte den fond, vari överskott på terminsavgifterna uppsamlas,
ansetts kunna tillfälligt tagas i anspråk med ett belopp av 50,000
kronor. Bland utgiftsökningarna märkas i främsta rummet inrättande av
en laboratorst jaust i fysik (8,700 kronor), inrättande av två nya befattningar
såsom laboratorievaktmästare i lönegraden Eo 7 (7,800 kronor) samt reglering
i enlighet med av chefen för finansdepartementet angivna grunder
av vissa arvoden (16,200 kronor). I samband med nämnda arvodesreglering
har departementschefen anfört:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
I detta sammanhang erinrar jag, att arvodena till speciallärare från och
med innevarande budgetår omreglerats genom inarbetande i de av Kungl.
Majit fastställda arvodesbeloppen av dessförinnan utgående dyrtidstillägg.
Härvid lia de arvoden lämnats utanför omregleringen, på vilka dyrtidstilllägg
icke utgick vid tidpunkten för omregleringens genomförande på grund
av gällande maximeringsföreskrifter, vilket var fallet beträffande tillhopa
13 speciallärararvoden. Dessa arvoden ha fastställts till sina gamla belopp.
Samtidigt har Kungl. Majit emellertid föreskrivit, att i den mån nuvarande
innehavare avgå och nya innehavare förordnas, arvodena i stället skola
utgå med vissa högre belopp (jfr statsliggaren, sid. 476). Höjningen uppgår
för ifrågavarande arvoden till sammanlagt 6,500 kronor. Då arvodesposten,
vilken är maximerad, icke är beräknad så, att den förslår till
gäldande av de högre arvodena, har Kungl. Majit tillika förklarat Sig vilja,
efter framställning av högskolans styrelse, anvisa ytterligare medel för
ändamålet, därest till följd av lärarutbyte de högre beloppen skulle komma
att utgå och de för speciallärare anvisade medlen därigenom bli otillräckliga.
Därest riksdagen icke framställer erinran däremot, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att medgiva överskridande av vederbörande anslagspost
med högst det belopp, som av nu nämnda anledning kan behöva
anvisas utöver det i avlöningsstaten upptagna beloppet. På motsvarande
sätt torde få förfaras beträffande speciallärararvodena vid Chalmers tekniska
högskola.
Kungl. Majits förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
annan erinran, än att utskottet uppmärksammat att Kungl. Majit för innevarande
budgetår meddelat beslut om reglering av vissa arvoden till speciallärare,
för vilken åtgärd medel icke beräknats i avlöningsstaten för tekniska
högskolan i Stockholm. Utskottet vill emellertid icke motsätta sig att Kungl.
Majit i förekommande fall medgiver överskridande av vederbörlig anslagspost,
därest så skulle av angivna anledning befinnas erforderligt.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
3 januari 1942 angivna ändringar i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 650,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.......... > 246,500
Utskottet.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................ kronor 491,600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ »_95,500
Summa kronor 1,483,600
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande .........kronor 330,000
Nettoutgift kronor 1,153,600;
*
c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,153,600 kronor.
98:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 236 och 237), vilket innebär en
anslagshöjning med 81,000 kronor, huvudsakligen betingad av högre bränsleoch
städningskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 347,000 kronor.
99:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 237 och 238), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 457,700 kronor!
100:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 103, sid. 238 och 239), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
101:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, sid. 239), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Stipendier för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av
11,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
73
102:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, sid.
239—241), vilket innebär anvisande av 200,000 kronor till inredning och
utrustning av nybyggnaden för gjuteriteknik m. m. för vars fullbordande
Kungl. Majit i annat sammanhang äskat ett av utskottet likaledes i annat
sammanhang tillstyrkt slutanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
103:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 106, sid. 241—252) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj4 att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1942/43; dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1942/43; dels ock till Chalmers tekniska högskola:
Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 406,000
kronor.
Kungl. Majits förslag innebär i fråga örn personalförteckningen
följande i samband med den förutnämnda tjänsteförteckningsrevisionen
vidtagna förändringar, nämligen:
dels uppfattning av professorerna från lönegraden A 28 till likställighet
med professorerna vid bland annat tekniska högskolan i Stockholm, d. v. s.
till lönegraden A 30,
dels uppfattning av kamreraren från lönegraden Eo 22 till ordinarie
ställning i samma lönegrad, d. v. s. A 22; i samband härmed förutsättes,
att med befattningen definitivt förenas skyldighet att ombestyra sekreterargöromålen
vid högskolan,
dels ock uppfattning av bibliotekarien från lönegraden Eo 21 till ordinarie
ställning i lönegraden A 24.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat att styrelsen för
Chalmers tekniska högskola hemställt om inrättande av två nya professurer,
nämligen en i elektrisk anläggningsteknik och en i teleteknik och tillämpad
elektronfysik. Motsvarande speciallärartjänster skulle samtidigt bortfalla.
Departementschefen har emellertid ställt sig avvisande till detta förslag.
Beträffande professuren i teleteknik och tillämpad elektronfysik har departementschefen
därvid åberopat de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen,
vilka funnit frågan om professurens inrättande oell vad därmed
äger samband böra underkastas ytterligare prövning. I fråga om den föreslagna
professuren i elektrisk anläggningsteknik, vilken tillstyrkts av nämnda
sakkunniga har departementschefen anfört:
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8,
Utskottet.
Med hänsyn till elektroteknikens allt mångsidigare användning och för
samhället allt större betydelse tala onekligen stärka skäl för en förstärkning
av undervisningen i dithörande ämnesgrenar. Jag finner mig emellertid icke
på grundval av den föreliggande utredningen beredd att taga ställning till
ifrågavarande förslag. För att den sakkunskap, som representeras av en
professur i ett så specialiserat ämne som elektrisk anläggningsteknik, skall
kunna utnyttjas i önskvärd utsträckning, torde erfordras tillgång till en modernt
utrustad institution, vilket i sin tur kräver betydande anläggnings- och
inredningskostnader. Jag erinrar, att framställningar föreligga för tekniska
högskolans i Stockholm vidkommande örn iordningställande av dylika
laboratorielokaler, avseende såväl svagströms- som starkström slaboratorier.
Kostnaderna för dessa ha beräknats uppgå till icke mindre än 4,833,000
kronor. Svenska elektroingenjörsföreningens högskolekommitté har även med
tanke på de höga kostnaderna påpekat önskvärdheten av en differentiering
av kurserna i ämnet elektrisk anläggningsteknik mellan de båda tekniska
högskolorna. Jag ansluter mig för egen del till denna synpunkt. Innan
sagda fråga blivit tillfyllest klarlagd, synes det svårt att överblicka konsekvenserna
av det framlagda förslaget om förbättring av undervisningen i förevarande
ämne.
I fråga örn avlöningsstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag en nettohöjning
med 39,000 kronor. Bland de ändamål, vilka föranleda höjningar,
märkas anställande av en biblioteksamanuens med halvtidstjänstgöring
(2,400 kronor), ökad vaktmästarhjälp (3,000 kronor), arvodesreglering (2,000
kronor) samt höjning av anslagsmedlen till assistenter och lärarbiträden
(40,000 kronor). Sistnämnda höjning innebär en återgång till en mera
regelmässig medelsanvisning, sedan fonden för besparade assistentmedel,
vilken under de senaste åren tillfälligt tagits i anspråk för löpande utgifter,
numera nedbringats till normal storlek. De tillstyrkta utgiftsökningarna
motverkas delvis av en höjning av elevavgifterna med 50 procent, vilket
beräknats medföra en inkomstökning med 16,000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Med anledning av vad departementschefen anfört i fråga örn den föreslagna
professuren i elektrisk anläggningsteknik vill utskottet understryka
angelägenheten av att en rationell differentiering av undervisningen mellan
våra två tekniska högskolor i största möjliga utsträckning äger rum.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 3 januari 1942 angivna ändringar i personalförteckningen
för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1942/43;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
75
b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 226,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 96,500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... > 136,600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ > 36,900
Summa kronor 496,000
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter............. ..........kronor 90,000
Nettoutgift kronor 406,000
c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 406,000 kronor.
104:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majlis förslag (punkt 107, sid. 252 och 253), vilket innebär en huvudsakligen
av höjda bränslepriser betingad anslagshöjning med 43,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
123,800 kronor.
105:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 108, sid. 253—256), vilket innebär en anslagshöjning
med 30,000 kronor, huvudsakligen avseende vissa nyanskaffningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 135,000 kronor.
106io) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
109, sid. 256), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
107:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 110, sid. 257), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 900
kronor.
108:o) Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans
äldre byggnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
lil, sid. 257—260), vilket innebär anvisande av ett engångsbelopp till
förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Reparation
av högskolans äldre byggnader m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor.
109:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. Gemensamma
ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av
teknisk forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 112, sid. 260—279) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa dels till Gemensamma
ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av högre
tekniska studier ett reservationsanslag av 22,500 kronor; dels ock till Gemensamma
ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av
teknisk forskning ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. G. C. Brandt m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren
av herr T. Ekdahl m. fl. (II: 223), vari hemställts, att riksdagen för
budgetåret 1942/43 måtte anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor till
stipendier för främjande av högre tekniska studier,
dels ock en inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion
(I: 168), vari hemställts örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag om anslag till 9
stycken studiestipendier å 2,500 kronor per år vid de tekniska högskolorna
i samband med föreslagen teknisk licentiatexamen.
Beträffande de av motionärerna till stöd för nämnda yrkanden anförda
skälen hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade
redogörelsen, till motionerna I: 125 och I: 168.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
77
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:
Den 9 september 1927 utfärdade Kungl. Majit bestämmelser angående
vinnande av teknisk doktorsgrad vid tekniska högskolan i Stockholm. Sedan
Chalmers tekniska instituts högre avdelning från och med den 1 juli 1937
ombildats till teknisk högskola, förefinnes jämväl vid denna högskola möjlighet
att förvärva teknisk doktorsgrad.
Enligt dessa bestämmelser fordras för vinnande av teknisk doktorsgrad:
1) avgångsexamen med vissa betyg, 2) under minst två år utövad teknisk
eller tekniskt-vetenskaplig verksamhet av sådan art, att därigenom erforderlig
erfarenhet inom det område, dit disputatiousavhandlingen hör, blivit
ådagalagd, 3) förprövning för disputation, 4) disputation. Disputationsavhandlingen
skall behandla ämne av teknisk natur.
Teknisk doktorsgrad har hittills förvärvats vid tekniska högskolan i Stockholm
av 29 personer. Vid Chalmers tekniska högskola har någon doktorsdisputation
hittills icke ägt rum.
1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen och utredningen
rörande den tekniskt-vetenskaplig a forskningens ordnande hava i skrivelse den
24 september 1941 framställt förslag örn dels inrättande av teknisk licentiatexamen
vid de tekniska högskolorna, dels inrättande av 6 stipendier vid
tekniska högskolan i Stockholm och 3 stipendier vid Chalmers tekniska
högskola, vart och ett å 5,000 kronor, för främjande av högre tekniska
studier samt anvisande för ändamålet för budgetåret 1942/43 av 45,000
kronor, dels ock anvisande för nyssnämnda budgetår av två särskilda reservationsanslag
å respektive 100,000 kronor och 50,000 kronor för bedrivande
av forskning vid tekniska högskolan i Stockholm, respektive Chalmers tekniska
högskola.
Till stöd för dessa förslag hava de sakkunniga och utredningen anfört
huvudsakligen följande:
Vid de konferenser, som de sakkunniga och utredningen var för sig hållit
med representanter för näringslivets olika områden hade med utomordentlig
styrka framhållits, att stor brist vore rådande på lämpliga krafter för
tekniskt-vetenskaplig forskning, vilken blist på flera håll, särskilt det kemiska,
vore av så allvarlig beskaffenhet, att omedelbara åtgärder för bristens
avhjälpande syntes böra vidtagas.
De sakkunniga och utredningen hade ansett sig böra ofördröjligen till
gemensam behandling upptaga frågan om utbildande av forskare på det
tekniskt-vetenskapliga området. De sakkunniga och utredningen hade emellertid
icke ansett sig kunna stanna därvid, utan samtidigt tagit under övervägande
vilka omedelbara åtgärder, som borde och kunde vidtagas för att
vid de tekniska högskolorna höja och intensifiera den tekniskt-vetenskapliga
forskningen, vilken icke blott hade ett omedelbart samband med undervisningen
utan även avsåge att vara till direkt gagn för tekniken. De uppgifter,
som under nuvarande kristid åvilade Sveriges industri vore näm1
gen sådana, att tekniskt-vetenskaplig forskning måste stödjas och stimu
-
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lerås på allt sätt, om icke de mindre lyckliga erfarenheterna från förra världskriget,
då allvarliga brister i vårt lands industriella beredskap framträtt,
skulle upprepas. Det vore icke försvarligt att under nuvarande situation
tveka inför åtgärder, som kunde vara ägnade dels att öka våra möjligheter
att fastare grunda de nya industrier, som avspärrningen framtvingade, dels
ock att stärka vår industriella konkurrenskraft genom övergång till högre
förädling samt en rikare differentiering av produktionen.
Praktiskt taget fullständig enighet rådde därom, att utbildningen av högskoleingenjörer
borde beräknas vara avslutad efter fyra års studier. Det
vore emellertid utan vidare klart, att vid begränsning av studietiden till
fyra år vid de tekniska högskolorna också den mängd av vetande, som av
den studerande kunde inhämtas, måste vara relativt begränsad. De fyra
studieåren vid högskolan avsåge att utbilda ingenjörer huvudsakligen för
industriens mera omedelbara behov, men icke att utbilda forskare på det
tekniskt-vetenskapliga området, vartill erfordrades förutom civilingenjörsutbildningen
en betydligt mera omfattande utbildning på specialområden, större
kunskaper örn forskningens metodik och resurser samt om litteraturstudiets
teknik ävensom vana vid självständigt forskningsarbete. Där ingenjören ute
i det praktiska livet kunde nöja sig med att kunna tillämpa forskningens
resultat, måste forskaren för att kunna arbeta vidare känna de vägar, som
lett till resultaten.
Denna forskarutbildning kunde icke rymmas inom de fyra studieåren,
lika litet som en studerande på dessa fyra år kunde erhålla den praktiska
erfarenhet, utan vilken han icke kunde användas på mera krävande poster
i driften.
Någon ordnad undervisning eller andra anordningar för att taga till
vara forskningsbegåvningarna hade hittills knappast förefunnits vid de
tekniska högskolorna. Möjligheten att vid dessa högskolor förvärva doktorsgraden
hade endast i mycket begränsad utsträckning begagnats. Om
den tekniskt-vetenskapliga forskningen vid högskolorna skulle kunna bedrivas
i erforderlig omfattning och de forskare, som behövdes för industri
och forskningslaboratorier, skulle kunna danas vid högskolorna, torde andra
åtgärder bliva påkallade.
Industrien hade för sina forskningsuppgifter i viss utsträckning anlitat
vid universiteten utbildade forskare. Det syntes sannolikt, att så även komme
att ske i fortsättningen, men sådana forskares användning vore i vissa avseenden
begränsad, vilket hade sin grund i den väsensskillnad, som funnes
mellan den rent vetenskapliga och den tekniskt-vetenskapliga forskningen.
Vid universiteten tränades forskaren att klarlägga de olika fenomenen, i
regel utan hänsyn till deras praktiska användbarhet; teknikern återigen
måste i alla sina arbeten städse hava sin blick fästad på möjligheten att
praktiskt utnyttja resultaten.
De personer, som skulle handhava dessa tekniska forskningsuppgifter,
borde alltifrån början av sin utbildning inriktas på tekniken; de måste
känna dess medel och möjligheter. En dylik utbildning stöde ej att uppnå
vid universiteten och torde kanske icke heller där böra eftersträvas. Den
rena vetenskapen skulle lägga den förutsättningslösa grund, på vilken teknikern
byggde vidare. Den tekniska forskningen borde sålunda i huvudsak
bedrivas av forskare med teknisk utbildning.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
För att snarast möjligt skapa förutsättningar för en gynnsammare utveckling
på detta område, hade de sakkunniga och utredningen föreslagit,
att särskilda stipendiemedel ställdes till de tekniska högskolornas förfogande,
ur vilka medel stipendier skulle utgå till sådana studerande, som omedelbart
efter avlagd examen eller senare önskade vid högskolorna fortsätta
sina teoretiska studier. Stipendierna syntes böra bestämmas till 5,000 kronor,
vilket ungefärligen torde motsvara vad en nyutexaminerad ingenjör
för närvarande kunde påräkna i lön. Stipendierna skulle sökas årligen
och borde normalt få behållas under två år.
För nästa budgetår borde inrättas 6 stipendier vid tekniska högskolan i
Stockholm och 3 stipendier vid Chalmers tekniska högskola. Detta skulle
innebära en kostnad av 30,000 kronor, respektive 15,000 kronor, eller tillhopa
45,000 kronor. Påföljande budgetår skulle antalet stipendier utökas
till respektive 12 och 6. Det sålunda föreslagna antalet vore visserligen
ingalunda tillfyllest för att tillgodose behovet av forskare, men de sakkunniga
och utredningen hyste den förhoppningen, att sedan staten genom vidtagandet
av en åtgärd av antytt slag visat vägen, även industrier och enskilda
skulle för längre och kortare tid ställa liknande stipendier till högskolornas
disposition.
De sakkunniga och utredningen önskade särskilt framhålla, att den av
dem här föreslagna åtgärden borde betraktas såsom varande av interimistisk
natur, föranledd av den brist på krafter för tekniskt-vetenskaplig forskning,
som för närvarande förelåge. Därest förhållandena på detta område
framdeles skulle ställa sig gynnsammare, borde givetvis till omprövning
upptagas frågan örn statsstipendiernas bibehållande eller icke.
Det väsentliga med den sålunda föreslagna åtgärden vore uppenbarligen,
att ett visst antal därför lämpade ingenjörer efter avlagd examen bomme
att kvarligga vid högskolorna för fördjupade studier, men från de studerandes
synpunkt torde det därvid vara önskvärt att dessa studier också
kunde på något sätt dokumenteras. Det hade härvid framhållits, att de
lämpligen borde resultera i avläggande av en examen, för vilken vissa bestämda
fordringar skulle fastställas. De sakkunniga och utredningen hade
för sin del ansett denna synpunkt av stor betydelse och hade efter ingående
överläggningar velat tillstyrka att en ny examen, lämpligen benämnd teknisk
licentiatexamen infördes vid högskolorna.
Om en teknisk licentiatexamen inrättades syntes densamma liksom universitetens
motsvarande examen böra berättiga till avläggande av disputationsprov
för vinnande av teknisk doktorsgrad. Teknisk licentiatexamen
borde helt ersätta nuvarande förprövning för disputation, vilken jämte fordran
på två års praktisk verksamhet borde bortfalla för licentiater, som
ville erövra doktorsgraden. Den tekniska licentiatexamen skulle avläggas i
minst två av professur företrädda läroämnen, varav minst ett skulle vara
ett tekniskt tillämpningsämne.
Det vore emellertid icke nog med att lämna det materiella underlaget
för forskares utbildning. Man måsto också sörja för att den vetenskapliga
andan hölles levande vid våra tekniska högskolor, vilket endast kunde ske,
om forskningen därstädes stimulerades. Detta vore så mycket mera nödvändigt,
som tidslägets krav obönhörligen påfordrade att icke några möjligheter
eftersattes, då det gällde att spänna alla krafter till teknikens och därmed hela
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vårt lands fromma. Den forskning, som omedelbart kunde intensifieras vid
de tekniska högskolorna borde huvudsakligen bygga på högskolornas egna
lärarkrafter. En viss forskningsverksamhet hade därstädes visserligen städse
bedrivits, men dock ej i önskvärd omfattning. Erforderliga ekonomiska
tillgångar hade nämligen saknats och vissa laboratorielokaler med därtill
hörande utrustning vore icke i sitt nuvarande skick fullt lämpade för forskningsändamål.
Högskolornas nuvarande resurser på ifrågavarande område medgåve
forskningsverksamhet i icke ringa utsträckning, för så vitt högskolorna
utrustades med särskilda medel, avsedda för bekostande av hjälpkrafter och
sådan specialutrustning och förbrukningsmateriel, som erfordrades för de
olika forskningsuppgifterna. Högskolornas nuvarande anslag till samlingar
och laborationer samt till nyanskaffning av apparater m. m. vore beräknade
för undervisningens upprätthållande och kunde därför i stort sett icke lämna
tillgång till bestridande av de med forskningsverksamheten förknippade
kostnaderna.
De tekniska högskolorna i Sverige utmärktes i jämförelse med utländska
högskolor av liknande art för den anmärkningsvärt låga proportionen
mellan hjälpkrafter och professorer. Den tekniska forskningen vore emellertid
av den natur, att en mycket stor del av arbetet kunde utföras
av för forskningsarbete oskolade krafter. Sålunda erfordrades i regel specialbyggda
apparater, vilkas tillverkning och montering borde utföras under
lärarens ledning av instrumentmakare och andra arbetare. Vidare erfordrades
ofta hjälp vid utförande av själva experimenten m. m. Dessa hjälpkrafter
behövde icke vara fast anställda och uppföras på högskolans stat
utan borde anställas i mån av behov och för den tid de vore behövliga
och kunde sålunda tänkas bliva sysselsatta på annan avdelning, då behovet
på en upphört. För dessa krafters avlönande, vilket borde ske efter gängse
standard för inom industrien anställda av motsvarande kvalifikationer, saknades
för närvarande medel. För forskningsuppgifter erfordrades vidare
instrument och apparater av annat slag än de, som vore nödvändiga för
undervisningen, varjämte i vissa fall även materialåtgången för forskningsändamål
kunde bliva rätt betydande. Högskolorna hade nu icke tillgång
till medel för bestridande av dylika utgifter.
De sakkunnigas förslag har tillstyrkts av styrelserna för de tekniska högskolorna,
kommerskollegium, Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor,
ingenjörsvetenskapsakademien och svenska teknolog för eningen.
Statskontoret har tillstyrkt åtgärder för en intensifiering av forskningsverksamheten
vid högskolorna men avstyrkt anvisandet av medel till s. k.
forskarstipendier.
Den föreliggande utredningen hade övertygat statskontoret om önskvärdheten
att vidtaga särskilda åtgärder för stimulerande av forskningsverksamheten
vid de tekniska högskolorna i landet. Såsom i ärendet framhållits
torde nämligen inrättandet år 1927 av en teknisk doktorsgrad hava visat sig
icke vara tillfyllest för att uppmuntra utbildningen av forskare. I detta sammanhang
finge emellertid statskontoret bringa i erinran, att ytterligare en åtgärd
vidtagits med tanke närmast på en intensifiering av forskningsverksamheten.
Ämbetsverket syftade på 1939 års lagtima riksdags beslut att ställa medel
till förfogande för ett antal docentstipendier vid de tekniska högskolorna.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
81
I den föreliggande utredningen hade docentstipendieinstitutionen icke berörts,
och statskontoret saknade fördenskull kännedom örn verkningarna av
tillkomsten av sagda stipendier. Enligt ämbetsverkets mening måste emellertid
klarhet vinnas beträffande denna stipendieform, innan åtgärder vidtoges
för tillskapande av ett nytt slags stipendier, för vilkas inrättande åberopats
väsentligen samma motiv som för de redan tillkomna. Härutöver
ville statskontoret framhålla, att genom de icke obetydliga assistentmedel,
som stöde till högskolornas förfogande, vissa inkomstmöjligheter redan torde
finnas för de studerande, vilka för studiernas fortsättande önskade kvarbliva
vid högskolorna.
Kanslern för rikets universitet har, efter inhämtande av yttranden av den
filosofiska fakulteten och dess matematisk-naturvetenskapliga sektion samt
det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala, av den filosofiska fakulteten
och det större konsistoriet vid universitetet i Lund ävensom av den
matematisk-naturvetenskapliga avdelningen och lärarrådet vid Stockholms
högskola, tillstyrkt, att teknisk licentiatexamen finge avläggas vid de båda
tekniska högskolorna. Däremot har kanslern i likhet med de i ärendet hörda
universitets- och högskolemyndigheterna icke ansett sig kunna biträda förslaget
att dylik examen skulle få avläggas i andra ämnen än de tekniska.
Vad angår inrättandet av statliga studiestipendier för licentiatstudier, vore
sådana enligt kanslerns mening helt visst synnerligen önskvarda. Kanslern
har erinrat, att för universitetens del funnes för närvarande statliga stipendier
av denna typ endast inom de juridiska fakulteterna. Dessa stipendier
utginge med ett belopp av 2,500 kronor, och vartdera universitetet hade
två stipendier. På grund av de högre levnadskostnaderna i Stockholm och
Göteborg syntes det kanslern, att ett något högre stipendiebelopp där vore
motiverat.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Samtliga de i ärendet hörda myndigheterna äro ense med de sakkunniga
och utredningen om nödvändigheten av att åtgärder vidtagas i syfte att
stärka den tekniska forskningens ställning och utvecklingsmöjligheter. Såsom
kommerskollegium framhållit torde de framställda förslagen böra betraktas
som ett led i åtgärderna för att genom ökad forskningsverksamhet underlätta
den inhemska produktionen på olika områden, ej minst på sådana,
som i nuvarande avspärrningsläge äro av vikt för folkförsörjningen. För
innevarande budgetår äro under tionde huvudtiteln vissa anslag upptagna
för liknande ändamål. Sålunda utgå 120,000 kronor såsom bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien
för tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
kraft- och bränsleområdet samt 300,000 kronor till statens uppfinuarnämnd
för undersöknings- och försökskostnader, varjämte ett anslag å 300,000
kronor står till förfogande för att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas
för undersökningar, avseende utnyttjande av vissa inhemska råvarutillgångar
m. m. Ehuru staten sålunda redan lämnat avsevärda anslag till
teknisk forskningsverksamhet synes emellertid på grund av sambandet mellan
teknisk utveckling och teknisk forskning ytterligare åtgärder från det allmännas
sida påfordras till stöd för den grundläggande ingenjörsvetenskapliga
forskningen, därest vårt land i konkurrens med de stora industrilän
Bihang
till riksdagens protokoll 1942. ti sami. Nr 8. 6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
derna skall kunna hävda sin ställning på det industriella området. Det
synes självfallet, att de tekniska högskolorna jämte ingen jörsvetenskapsakadernien
böra intaga ställningen såsom centralhärdar för denna forskning.
Av den föreliggande utredningen framgår emellertid, att de tekniska högskolorna
för närvarande icke äro utrustade med sådana resurser, att de
kunna i önskvärd utsträckning utnyttjas för forskningsändamål, varjämte
bristen på forskare gjort sig starkt gällande.
Förslaget om inrättandet av teknisk licentiatexamen vid de tekniska högskolorna
har tillstyrkts av de i ärendet hörda myndigheterna. Beträffande
frågan om denna examens närmare utformning har däremot i de avgivna
yttrandena viss meningsskiljaktighet framträtt. Sålunda hava vederbörande
universitets- och akademiska högskolemyndigheter ansett, att den ifrågasatta
licentiatexamen icke borde få avläggas i andra ämnen än de tekniska,
medan de tekniska högskolemyndigheterna och ingenjörsvetenskapsakademien
liksom de sakkunniga och utredningen starkt hävdat, att denna examen
även bör få omfatta rent naturvetenskapliga ämnen.
För egen del har jag funnit, att övertygande skäl blivit anförda för införandet
av en teknisk licentiatexamen, vilket i sin mån torde komma att
bidraga till att ett ökat antal studerande efter avlagd examen komma att
fortsätta sina högskolestudier. Detta måste direkt bliva till gagn för forskningsintresset.
Jag tillstyrker alltså i princip de sakkunnigas och utredningens
förslag örn inrättandet av ifrågavarande examen. Till frågan om
själva examens utformning och vad därmed står i samband är jag icke
beredd att nu taga ställning. De sakkunniga och utredningen torde enligt
min mening böra beredas tillfälle att avgiva förnyat yttrande i ämnet i anledning
av de erinringar, som framställts av företrädarna för de akademiska
lärosätena. Sedan detta yttrande inkommit är det min avsikt att ånyo anmäla
detta ärende för Kungl. Majit.
Vad de föreslagna stipendierna angår har någon erinran icke rests mot
deras inrättande från annat håll än från statskontorets sida. Detta ämbetsverk
har sålunda avstyrkt framställningen i denna del.
Huruvida ett inrättande av de föreslagna stipendierna för främjande av
högre tekniska studier kan komma att, såsom de sakkunniga och utredningen
hävdat, i avsevärdare mån skapa en gynnsammare utveckling på det
tekniska forskningsgebitet än nu är förhållandet, är givetvis svårt att bedöma.
På grund av vad de sakkunniga och utredningen anfört och med
hänsyn till det stöd ifrågavarande förslag vunnit från samtliga i ärendet
hörda myndigheter, frånsett statskontoret, vill jag emellertid för min del
förorda, att en försöksanordning på detta område kommer till stånd enligt
de av de sakkunniga och utredningen uppdragna riktlinjerna. Jag anser mig
dock icke kunna förorda, att stipendiebeloppen för närvarande fastställas
till högre belopp än 2,500 kronor, d. v. s. samma belopp som stipendierna
för främjande av högre juridiska studier. I anledning av vad statskontoret i
detta sammanhang anfört får jag framhålla, att docentstipendierna icke äro
jämförliga med de nu föreslagna stipendierna. Innehavaren av ett docentstipendium
har nämligen redan dokumenterat sig såsom forskare, medan
studiestipendierna avse att utbilda forskare. Härtill kommer, att viss undervisningsskyldighet
är förenad med docentstipendierna (i regel 20 timmar
under höstterminen och 25 timmar under vårterminen). Icke heller assistentmedlen
kunna ersätta de föreslagna stipendierna. Dessa medel disponeras
för avlönande dels av heltidsanställda förste assistenter, dels ock av tim
-
83
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
avlönade assistenter. I sistnämnda assistentbefattningar — som dock äro
förhållandevis lågt avlönade — kan man möjligen tänka sig även utexaminerade
studerande, vilka vid högskolan önska fortsätta sin utbildning.
Detta är emellertid icke en önskvärd utveckling, enär det är av den största
betydelse för arbetet vid högskolorna att till dessa befattningar förvärva
personer med viss erfarenhet från tidigare industriell verksamhet, vilka
kunna berika undervisningen med praktiska synpunkter och rön av olika
slag. Därest erfarenheten framdeles komme att visa att inrättandet av nu
ifrågavarande studiestipendier icke får åsyftad verkan med avseende å ökad
rekrytering till den tekniskt-vetenskapliga forskningens verksamhetsfält, torde
dessa statsstipendier icke vidare böra utgå. Jag tillstyrker alltså, att stipendiebeloppet
fastställes till 2,500 kronor och att för budgetåret 1942/43
för ändamålet anvisas ett reservationsanslag av 22,500 kronor, motsvarande
sex stipendier vid tekniska högskolan i Stockholm och tre vid Chalmers
tekniska högskola. Det torde böra överlåtas åt vederbörande högskolas styrelse
att efter ansökan utdela ifrågavarande stipendier. Stipendierna böra
sökas årligen och normalt få behållas under två år, vederbörande styrelse
dock obetaget att, om särskilda skäl härför föreligga, utsträcka stipendietiden
till högst tre år. Den, som en gång innehaft dylikt stipendium, bör
vid senare tillfälle icke äga rätt att komma i åtnjutande av sådant. Det
torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag från högskolornas
styrelser, fastställa närmare föreskrifter i ämnet.
Såsom av utredningen i ärendet framgår äro högskolornas materielanslag
i. stort sett beräknade för undervisningens behov och lämna icke tillgång
till bestridande av utgifter för forskningsändamål. I enlighet med de sakkunnigas
och utredningens förslag, till vilket samtliga i ärendet hörda myndigheter
givit sin anslutning, tillstyrker jag, att särskilda medel anvisas för
intensifiering av forskningsverksamheten vid högskolorna. Emot de föreslagna
anslagsmedlens storlek, sammanlagt 150,000 kronor, har jag icke funnit
något att erinra. Jag kan emellertid för min del icke förorda att nämnda
medel ställas till högskolestyrelsernas förfogande, utan föreslår att ett reservationsanslag
å 150,000 kronor till bidrag till främjande av teknisk forskning
uppföres på riksstaten, att disponeras av Kungl. Maj:t, för att efter
förslag av högskolornas styrelser användas för sådana forskningsuppgifter,
som befinnas böra understödjas från statens sida. Genom att koncentrera
medelsanvisningen hos Kungl. Majit skapas möjligheter att väga olika krav
från de båda högskolorna mot varandra, varjämte Kungl. Majit erhåller en
samlad överblick över hela verksamheten på detta betydelsefulla område.
Såsom ovan framhållits disponeras även det under tionde huvudtiteln utgående
anslaget till undersökningar, avseende utnyttjande av vissa inhemska
råvarutillgångar m. m. på liknande sätt.
I detta sammanhang vill jag vidare särskilt betona önskvärdheten av att
samarbete på forskningsverksamhetens område bör äga rum mellan de tekniska
högskolorna samt universitetens naturvetenskapliga fakulteter och Stockholms
högskolas motsvarande avdelning, i syfte att i största möjliga mån
utnyttja tillgängliga resurser och till buds stående arbetskrafter. Enligt vad
jag inhämtat torde denna fråga bliva föremål för övervägande inom utredningen
för den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande.
I motionen L 108, vari yrkats avslag på Kungl. Majits förslag angående
anvisande av medel till stipendier för främjande av högre tekniska studier,
har anförts bland annat:
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Ifrågavarande förslag vore framlagt utan avvaktan på det förslag till undervisningens
och forskningens ordnande vid våra tekniska högskolor, som
kunde väntas från samma kommittéer, vilka framlagt förslag om teknisk
licentiatexamen med därtill hörande förslag örn studiestipendier. Ej heller
hade några bestämmelser eller program framlagts för denna tekniska licentiatexamen.
Ingen utredning hade heller framlagts angående den undervisning,
som vore avsedd att ordnas för den nya examen, eller örn de kostnader,
som denna undervisning eller för densamma nödvändigt laboratoriearbete
måste vålla. Detta gjorde att man hade anledning ställa sig tveksam
gentemot förslaget, även örn man vore varmt intresserad för främjandet av
teknisk forskning och högre teknisk undervisning.
Det vore vidare anmärkningsvärt att kommittéerna föreslagit att studiestipendierna
borde utgå med full ingenjörslön (5,000 kronor per år) under 2
år, eventuellt 3 år. Då sådan lockelse ansåges nödvändig, vore detta ett
påtagligt vittnesbörd, att förslagsställarna själva icke syntes tro, att de nyblivna
ingenjörerna skulle finna den föreslagna tekniska licentiatexamen för
dem innebära möjligheter, som kunde motivera kostnaderna. Om detta bedömande
av sakiäget vore riktigt, syntes fara värt att studiestipendierna,
efter deras nedsättande i Kungl. Majda förslag till halva beloppet, icke kunde
locka sökande. Att utöver studiestipendiaterna några skulle ägna sig åt den
nya licentiatexamen syntes vid dessa premisser osannolikt. Ej heller syntes
någon garanti föreligga mot, att antingen kunnig studiestipendiat i förtid
avbröte sina studier och ginge till en väl betald plats i praktiken, eller att
någon misskötte sina studier och förbrukade stipendiet utan avsedd nytta.
Förslaget om studiestipendier vore framlagt i samband med ett i detalj
outformat och till sina kostnader outrett förslag om teknisk licentiatexamen
och hade dessutom framlagts utan att planerna ens antytts för det framtida
ordnandet av vår tekniska högskoleundervisning och den därmed i samband
stående forskningen. Det syntes därför lyckligast att nu avvakta resultatet
av kommittéernas utredning.
Enligt utskottets mening hava övertygande skäl blivit förebragta för att en
försöksanordning med inrättande av stipendier för främjande av högre tekniska
studier kommer till stånd, i syfte att bidraga till att ett ökat antal
studerande efter avlagd civilingenjörs- (motsvarande) examen fortsätta sina
högskolestudier. Denna utveckling synes nämligen i hög grad önskvärd för
att få till stånd gynnsammare betingelser på det tekniska forskningsgebitet
än för närvarande är förhållandet. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts
förslag, vilket innebär att för omförmälda ändamål inrättas sex stipendier
vid tekniska högskolan i Stockholm och tre vid Chalmers tekniska högskola,
vart och ett å 2,500 kronor. Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit
ställer utskottet sig avvisande till det i motionen 1:168 framställda avslagsyrkandet
och kan icke heller biträda det i motionerna I: 125 och II: 223
framförda förslaget, varmed avses att stipendiebeloppen skulle fastställas,
vart och ett till 5,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag angående anvisande för nästa budgetår av ett anslag
å 150,000 kronor såsom bidrag till främjande av teknisk forskning har
utskottet funnit sig böra biträda.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1:168 samt 1:125 och II: 223, sistnämnda två
motioner i den mån de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 22,500 kronor.
b) till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
110:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 113, sid. 279), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.
lilio} Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 114, sid. 280), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3,000
kronor.
Skolöverstyrelsen.
112:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Skolöverstyrelsen: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 115 och 116) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande
dels de likalydande motionerna 1:120 och II: 224, dels de likalydande motionerna
1:121 och 11:174, dels ock de likalydande motionerna 1:131 och
11:179 avgiver utskottet denna dag särskilt utlåtande, vilket härmed
anmäles.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Allmänna läroverken m. m.
113:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Högre lärarinneseminariet:
Omkostnader. Högre lärarinneseminariet: Stipendier.
Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna
117 och 118) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande motionen II: 18 avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
114:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 119, sid. 299), vilket innebär en med hänsyn till den
väntade medelsåtgången vidtagen anslagshöjning med 10,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 135,000
kronor.
115:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, sid. 299 och 300), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
116:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna
m. m. Beträffande vad Kungl. Majit under punkten 121 av åttonde huvudtiteln
ävensom i propositionen nr 50 föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål har utskottet avgivit särskilt utlåtande,
varom härmed
erinras.
117:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 122, sid. 300—304), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett
anslag av 8,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
118:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, sid. 304),
vilket innebär anvisande av samina anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.
119:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. Beträffande vad
Kungl. Maj:t (punkterna 124 och 125) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
120:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor.
Kungl. Majit har (punkt 126, sid. 305—310) föreslagit riksdagen att dels
besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1941/42 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig
tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43; dels besluta, att till de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna må under budgetåret 1942/43 utgå
tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942 förordat; dels ock till
Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 654,100 kronor.
Efter 1927 års beslut rörande omorganisation av det högre undervisningsväsendet
undergick detta anslag en successiv minskning. Av besparingsskäl
beslöt därjämte 1933 års riksdag en utvidgning av tjänstgöringsskyldigheten
för ämneslärare och vissa restriktioner i fråga örn uppdelning av årsklass
i parallellavdelningar. Från och med budgetåret 1940/41 ha dessa besparingsbetämmelser,
som alltjämt i princip gälla, blivit skärpta (se kungörelsen
1941:405). Vid 1941 års riksdag beslöts en provisorisk förbättring av lärarlöuerna
vid privatläroverken i form av viss dyrortsgradering av den av
statsmedel utgående tillfälliga löneförbättringen. Till följd härav har anslaget
för innevarande budgetår höjts med 40,000 kronor och är nu uppfört
med 594,000 kronor. Anslaget är uppdelat på tre anslagsposter, nämligen
understöd till högre goss- och samskolor (200,600 kronor), lönetillägg åt
lärarinnor vid dessa skolor (förslagsvis 34,100 kronor) och tillfällig löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid samma skolor (förslagsvis 359,300
kronor).
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Skolöverstyrelsen har föreslagit en anslagshöjning med 122,200 kronor.
Härav belöper ett belopp av 62,200 kronor på en ifrågasatt ny anslagspost,
avseende tilläggsunderstöd att fördelas enligt av Kungl. Majit meddelade
riktlinjer, ur vilken post skulle utgå en efter de olika läroanstalternas ekonomi
avpassad förhöjning av grundunderstöden. Återstoden av den begärda
anslagsökningen, 60,000 kronor, hänför sig till ytterligare en ny, förslagsvis
betecknad anslagspost till lönetillägg åt lärare och lärarinnor på grund av
läsårets förlängning i samband med värntjänstutbildningen. Härutöver bar
skolöverstyrelsen framhållit, att å anslagsposten till grundunderstöd för budgetåret
1941/42 uppstått en besparing på 1,450 kronor på grund av ett vid
två skolor minskat behov av understöd till manliga lärare.
Statskontoret har avstyrkt skolöverstyrelsens förslag örn anslagshöjning.
Departementschefen har för egen del anfört:
Skolöverstyrelsens förslag innebär en betydande anslagshöjning, motiverad
ur två skilda utgångspunkter. Sålunda borde enligt detta förslag en förlängning
av läsåret komma till stånd och i samband därmed en motsvarande
höjning ske av lärarlönerna, vilken höjning borde helt bekostas av
statsverket. Vidare borde grundunderstöden till skolorna såsom sådana höjas
i syfte att bereda dessa en mera tryggad ekonomi. Det förstnämnda förslaget
sammanhänger med att de statsunderstödda privatläroverkens verksamhet är
underkastad statlig reglering i jämförelsevis obetydlig omfattning. Sålunda
saknas bestämmelser örn lov- och friluftsdagar samt vid högre goss- och samskolor
även om läsårets längd. Jag delar visserligen skolöverstyrelsens uppfattning,
att närmare bestämmelser rörande ifrågavarande förhållanden i och för
sig vore önskvärda. Jag är dock icke för närvarande beredd att förorda
en dylik reglering, i all synnerhet som ett genomförande av överstyrelsens
förslag skulle medföra en betydande kostnadsökning för staten. En förlängning
av läsåret synes icke oundviklig för ett rationellt genomförande
vid ifrågavarande skolor av den nyligen beslutade värntjänstutbildningen.
Jag erinrar örn att denna förutsatts skola anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som bestämts för motsvarande statliga och kommunala
skolor. Om således t. ex. värntjänstutbildning för den manliga ungdomen
huvudsakligen förlägges till tiden före läsårets början, synes mig någon
annan kostnad än som i propositionen 1941: 178 beräknats icke nödvändigtvis
behöva uppkomma. Kostnader för ledare och instruktörer torde
därvid kunna bestridas i den ordning, som angives i värntjänstkungörelsen
§ 7 mom. 3.
Som motivering för sitt förslag om höjning av grundunderstöden (tillläggsunderstöd)
har överstyrelsen huvudsakligen anfört, att skolorna till följd
av det fortskridande utbyggandet av det offentliga skolväsendet och krisförhållandena
råkat i ett så allvarligt ekonomiskt läge, att deras existens
vore hotad. Sålunda hade de senaste boksluten för högre goss- och samskolorna
utvisat underskott av tillhopa 62,200 kronor. Enligt vad överstyrelsen
i annat sammanhang upplyst, har för högre flickskolornas vidkommande
ett underskott av 112,300 kronor uppstått, varför en sammanlagd
brist av 174,500 kronor förelegat. Överstyrelsen har vidare framhållit den
ytterligare försämring av lärarkårens arbetsmöjligheter, som ett nedläggande
av privatskolorna skulle medföra. Ett framställt förslag örn förbättring av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
89
skolornas läge genom höjning av den tillfälliga löneförbättringen har överstyrelsen
avvisat såsom ur olika synpunkter icke ögnat att avhjälpa skolornas
svårigheter. Vad som borde göras, vore i stället att höja de till privatläroverken
utgående grundunderstöden.
Med anledning av vad överstyrelsen anfört har jag föranstaltat örn en undersökning
i vad mån de statsunderstödda privatläroverkens redan förut svaga
ekonomiska ställning ytterligare försämrats av förhållanden, som härflutit ur
den nuvarande krissituationen. Då det kunde förväntas, att de starkt ökade
utgifterna för bränsle varit särskilt kännbara, har jag sålunda låtit undersöka
storleken av utgiftsstegringen för detta ändamål. Därvid har framgått,
att kostnadsökningen för budgetåret 1940/41 i jämförelse med budgetåret
1938/39 — det sista fredsåret — för bränsle och lyse (dessa poster kunna
icke skiljas åt) för de statsunderstödda privatläroverken utgjort omkring
132,000 kronor, vilket motsvarar en kostnadsstegring med 78 procent. Av
nämnda belopp belöpa omkring 82,000 kronor på högre goss- och satnskolor,
omkring 42,500 kronor på högre flickskolor och i runt tal 7,500
kronor på enskilda mellanskolor. Anmärkas må, att inom bränslekommissionen
kostnadsökningen för motsvarande tid uppskattats till cirka 100 procent.
Den gjorda överslagsberäkningen är givetvis approximativ, då olika
svårberäkneliga omständigheter inverka, t. ex. bränslelovet, men torde dock
utvisa, att de enskilda läroverkens underskottsbalans i stort sett kan sägas
lia vållats av bränslekostnadernas ökning. Privatläroverkens ekonomiska
ställning har sedan länge i stort sett varit sådan, att de icke kunna bära
stegringen av bränsleutgifterna utan ökade inkomster. En fortsatt underbalansering
måste leda till antingen skolornas nedläggande eller starkt ökade
elevavgifter. I denna situation har jag ansett statliga åtgärder oundvikliga
i syfte att söka hjälpa privatläroverken över den nuvarande krisen. Jag
vill därför föreslå, att medel anvisas för att i viss mån kompensera privatläroverken
för stegringen av bränslekostnaderna. Full kompensation i detta
hänseende synes dock av principiella skäl icke böra ifrågasättas. Jag förordar
för egen del, att kompensationen som regel begränsas till högst omkring
tre fjärdedelar, varvid det torde få ankomma på Kungl. Majit att
under skäligt hänsynstagande till de särskilda skolornas ekonomi vidtaga
de jämkningar av denna huvudregel, som finnas påkallade. Det erforderliga
beloppet kommer vid tillämpande av de av mig sålunda angivna
grunderna att stanna vid i runda tal 61,500 kronor för de högre goss- och
samskolorna, 31,000 kronor för de högre flickskolorna och 5,500 kronor för
de enskilda mellanskolorna. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att
bestämma om tilläggsunderstödens fördelning. Slutligen Adil jag understryka,
att den kompensation jag nu föreslagit endast innebär ett partiellt
täckande av kostnadsstegringen intill den 1 juli 1941.
För de högre goss- och samskolornas del bör alltså vid bifall till vad jag
nyss föreslagit en anslagshöjning med 61,500 kronor vidtagas. Detta belopp
bör uppföras såsom en särskild maximerad anslagspost till tilläggsunderstöd
på grund av stegrade bränslekostnader m. m. till ifrågavarande skolor. Jag
ifrågasätter i övrigt icke någon annan förändring i anslaget än att den
maximerade anslagsposten till understöd med hänsyn till minskad belastning
nedsättes mod 1,400 kronor. Den förut nämnda regleringen av den
tillfälliga löneförbättringen åt lärarinnorna bör således —- liksom i fråga örn
övriga statsunderstödda privatläroverk — äga bestånd även under budgetåret
1942/43. Anslaget torde alltså böra uppföras med (594,000 + 61,500— 1,400 =)
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
654,100 kronor. De besparingsbestämmelser, som nu gälla för de statsunderstödda
privatläroverken, torde böra tillämpas även under nästa budgetår.
Utskottet vill icke motsätta sig att viss kompensation för de ökade bränslekostnaderna
beviljas privatläroverken, i syfte att söka hjälpa dem över den
nuvarande krisen. Utskottet anser sig emellertid icke kunna biträda departementschefens
förslag i fråga örn grunderna för denna kompensations
utgående, enligt vilket kompensationen skulle utgöra omkring tre fjärdedelar
av den i jämförelse med budgetåret 1938/39 inträdda kostnadsstegringen
av bränsleutgifterna. Enligt utskottets mening synes kompensationen,
i anslutning till den i åtskilliga fall tillämpade regeln örn bidrag av statsmedel
till enahanda belopp, som tillskjutes från kommunalt eller enskilt
håll, böra i här föreliggande fall icke utgå med högre belopp än hälften
av omförmälda kostnadsstegring. På Kungl. Maj:t torde det få ankomma att
under hänsynstagande till de särskilda skolornas ekonomi vidtaga de jämkningar
av den sålunda angivna huvudregeln, som kunna befinnas påkallade.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde det av
departementschefen under förevarande punkt för ifrågavarande ändamål
beräknade beloppet 61,500 kronor kunna minskas med i runt tal 20,500
kronor och förevarande anslag, emot vars storlek för nästa budgetår utskottet
i övrigt icke haft något att erinra, böra upptagas med (654,100 —
— 20,500 =) 633,600 kronor.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att det i samband med
den vilande frågan örn en mera definitiv reglering av statsbidragsgrunderna
till privatläroverken torde böra till närmare utredning upptagas, i vilken
utsträckning läroanstalter av detta slag ur det allmännas synpunkt äro förtjänta
av understöd från statens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd
för budgetåret 1941/42 till statsunderstödda enskilda
läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl
för budgetåret 1942/43;
b) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
må under budgetåret 1942/43 utgå tilläggsunderstöd
i enlighet med vad utskottet här ovan förordat;
c) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 633,600
kronor.
121 :o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. Kungl. Majit
har (punkt 127, sid. 310—312) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den
av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga örn beloppet av grundunderstöd
till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
1942/43; dels ock till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 611,500 kronor; därav 30,000
kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter under läsåret
1942/43 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor, att Stockholms
stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits
i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag.
I likhet med det under närmast föregående punkt omförmälda anslaget
undergick detta anslag stark minskning efter 1927 års skolreform. För
innevarande budgetår har anslaget emellertid ökats med 65,000 kronor
till följd av den förut omnämnda dyrortsdifferentieringen av den tillfälliga
löneförbättringen åt privatläroverkens lärare. Anslaget är nu uppfört med
581.000 kronor samt är uppdelat på fyra anslagsposter, varav en till understöd
till högre flickskolor på 79,400 kronor och en till bidrag till nedbringande
av terminsavgifterna vid vissa högre flickskolor i Stockholm på
30.000 kronor. Sistnämnda anslagspost utgår under villkor, att Stockholms
stad bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i propositionen nr 252
till 1939 års lagtima riksdag. Förutom de restriktiva bestämmelser, vilka
såsom under nästföregående punkt nämnts gälla för privatläroverken i allmänhet,
finnes för högre flickskolor en ursprungligen av 1933 års riksdag
beslutad besparingsföreskrift av innebörd, att grundunderstöd må utgöra
högst 4,800 kronor.
Skolöverstyrelsen har beräknat posten till understöd för nästa budgetår
till 78,900 kronor (— 500 kronor) med hänsyn till det successiva nedläggandet
av det med Södermalms högre läroanstalt för flickor förenade gymnasiet.
Överstyrelsen har å andra sidan föreslagit dels en reglering av läsårets
längd i samband med införande av obligatoriska friluftsdagar (kostnaden
härför beräknades till 45,000 kronor), dels ock höjning av grundunderstöden
med belopp, motsvarande senast redovisade underskott (för detta
ändamål erfordrades ett belopp av 112,300 kronor).
Departementschefen har ifråga örn skolöverstyrelsens förslag örn anslagshöjning
hänvisat till vad han anfört och förordat beträffande motsvarande
förslag i fråga om ,de högre goss- och samskolorna (jfr nästföregående
punkt) samt erinrat, att vad han i sistnämnda sammanhang tillstyrkt innebure
en anslagshöjning med 31,000 kronor för de högre flickskolornas vidkommande.
Härutöver syntes någon annan förändring av anslagets storlek
än en minskning med 500 kronor av anslagsposten till understöd icke böra
vidtagas för nästa budgetår. Nu gällande besparingsbestämmelser borde
tillämpas även under budgetåret 1942/43. Anslaget borde följaktligen uppföras
med (581,000 + 31,000 — 500 =) 611,500 kronor.
Departementschefen har vidare erinrat, att styrelserna för Wallin-Åhlinska
gymnasiet, nya elementarskolan för flickor och Lyceum för flickor hemställt,
att Stockholms stads ovannämnda bidrag till nedbringande av terminsav
-
92
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
gifterna vid dessa skolor, vilket bidrag till och med innevarande budgetår
får användas till löneförbättring åt lärarpersonalen vid skolorna, måtte få
disponeras för detta ändamål även i fortsättningen till dess en allmän lönereglering
för privatskolornas lärare beslutades.
Beträffande sistnämnda framställning, vilken tillstyrkts av skolöverstyrelsen
såvitt angår budgetåren 1942/44, har departementschefen anfört:
Det år 1939 lämnade medgivandet, att Stockholms stads bidrag till nedbringande
av terminsavgifterna vid ovannämnda enskilda gymnasier under
en övergångstid skulle få användas till löneförbättring åt lärarna vid dessa
gymnasier, synes ha haft sin förnämsta orsak i att det befarats, att lärarna
eljest skulle övergå till de kommunala flickskolor, vilka då tillkommo. Medgivandet
torde vidare ha grundats på antagandet, att en lönereglering för
privatläroverkens lärare inom en nära framtid skulle komma till stånd, något
som av kända skäl icke blivit fallet. Såsom av närmast föregående punkt framgår,
kämpa de flesta enskilda läroverk med stora ekonomiska svårigheter, vilka
givetvis försvåra deras möjligheter att förvärva goda lärarkrafter. Det synes
därför skäligt, att Stockholms stads ifrågavarande bidrag fortfarande må användas
till löneförbättring, vilket medgivande dock på sätt skolöverstyrelsen
föreslagit synes böra begränsas till att omfatta budgetåren 1942/44.
På grund av den ståndpunkt utskottet under punkten 120 intagit i fråga
örn beviljande av kompensation till privatläroverk för ökade bränslekostnader
torde förevarande anslag böra minskas med ett belopp av 21,000
kronor. Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen under förevarande punkt anfört och föreslagit torde
anslaget alltså för nästa budgetår böra uppföras med (611,500 — 21,000=)
590,500 kronor.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må
a) besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen
i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre
flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43;
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 590,500 kronor;
därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av
terminsavgifter under läsåret 1942/43 vid vissa högre flickskolor
i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för
samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits
i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag.
l22:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt 128, sid. 312 och 313) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:
Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 54,100 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5,500 kronor i enlighet
med vad departementschefen förordat i samband med anmälan av
anslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.
Under åberopande av den ståndpunkt utskottet i det föregående (punkten
120) intagit i fråga örn beviljande av kompensation till privatläroverk för
ökade bränslekostnader anser utskottet förevarande anslag böra minskas med
ett belopp av 2,000 kronor till 52,100 kronor. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 52,100 kronor.
123:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 129, sid. 313), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk
natur med 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
124:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 130, sid. 313 och 314), vilket innebär en anslagsminskning av
automatisk natur med 8,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 66,400 kronor.
125:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, sid.
314—316), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor i syfte att
kompensera läroanstalterna för minskade elevavgifter i samband med inskränkning
av elevintagningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd åt vissa anstalter för
utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1942/43
anvisa ett anslag av 28,000 kronor.
126:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, sid. 316—320), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag
av 75,900 kronor.
TJtskottet.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
127:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, sid. 320—322),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört i fråga om medgivande av rätt för vissa lärarinnor vid
Ateneums skolköksseminarium att bibehålla vissa löneförmåner, hemställa,
att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 10,900 kronor.
128:o) Lärohoksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
134, sid. 322—325), vilket innebär medgivande för nämnden att upptaga
en avgift av 25 kronor per granskad lärobok, i samband varmed anslaget
föreslås förändrat till förslagsanslag med samma belopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärohoksnämnden för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.
129:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, sid. 325—327),
vilket innebär anvisande av 5,400 kronor till en lärarkurs i sexualundervisning
och 20,000 kronor till kurser i värntjänstutbildning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken rn. fl. läroanstalter för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 25,400 kronor.
130:o) Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 136, sid. 327 och 328), vilket innebär anvisande på riksstaten
för nästa budgetår av samma anslagsbelopp som av 1941 års riksdag anvisats
på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 till bestridande av årliga kostnader
för ammunition och andra förbrukningsartiklar i samband med värntjänstutbildningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vissa kostnader för
värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 110,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning m. m.
131:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.
Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Småskoleseminarier:
Avlöningar. Småskoleseminarier: Omkostnader. Småskoleseminarier:
Materiel, böcker m. m. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 137) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
132:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Majis
förslag (punkt 138, sid. 329 och 330), vilket innebär en anslagsminskning
av automatisk natur med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m.
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 24,000
kronor.
133:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
Kungl. Majit har (punkt 139, sid. 330 och 331) föreslagit riks
dagen att såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
Kungl. Majis förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, det första under vilket ifrågavarande stiftelse erhållit
bidrag av statsmedel till sin verksamhet. Stiftelsens styrelse och skolöverstyrelsen
ha hemställt örn en anslagshöjning med 5,000 kronor för nästa
budgetår. Överstyrelsen har därjämte ifrågasatt en allsidig utredning angående
stiftelsens olika verksamhetsgrenar och särskilt angående läroanstaltens
ställning och de ekonomiska förutsättningarna för läroanstaltens upprätthållande
och anpassande efter ändrade tidsförhållanden.
Departementschefen, som avstyrkt förslaget om anslagshöjning, har tillika
förklarat, att den av skolöverstyrelsen förordade utredningen borde vidtagas
så snart detta lämpligen kunde ske.
Utskottet vill framhålla, att med den betydelse slöjdundervisningen numera
intager i vårt skolväsen det synes i hög grad angeläget, att ifrågavarande
stiftelse, som utgör vår enda utbildningsanstalt för lärare i manlig
slöjd, utrustas med ekonomiska förutsättningar för att fylla sin betydelsefulla
uppgift. Utskottet får därför för sin del understryka vikten av, att don
Utskottet.
96
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
av departementschefen i utsikt ställda utredningen snarast möjligt kommer till
stånd. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa
budgetår av 5,000 kronor till stödjande av stiftelsens verksamhet och hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamson
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.
134:o) Fortbildningskurser för folk- och småskollärare. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 140) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäl es.
Folkskolinspektionen.
135:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Folkskolinspektionen:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, sid. 332),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp sorn för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 711,200 kronor;
b) till Folkskolinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 200,000 kronor.
Folkskoleväsendet.
136:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 142) föreslagit riksdagen i
fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande dels de likalydande
motionerna I: 91 och lii 128, dels ock de likalydande motionerna
I: 35 och lii 65 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
137:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majit
har (punkt 143, sid. 333) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.i
Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
3,200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
97
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar A. Gustafsson i Lekåsa och C. 0. Carlsson i Bakeröd
väckt motion (II: 220), vari hemställts, att § 3 moment 1 av kungörelsen
415/1940 må erhålla följande lydelse:
»Örn vid en skola finnes blott en slöjdavdelning med undervisning i
. . .flickslöjd, skola i avdelningen under redovisningsåret vid varje lästermins
början minst 10 .. . Slöjdavdelning må likväl omfatta ett mindre antal deltagare
än 10, dock lägst 5, under förutsättning att den består av samtliga
de i skolan inskrivna flickorna samt, i förekommande fall, gossar å småskolestadiet.
»
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning av automatisk natur
med 200,000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring
i statsbidragsgrunderna.
Vid 1940 års lagtima riksdag beslötos vissa besparingsåtgärder beträffande
förevarande anslag. Sålunda har det föreskrivna minimiantalet elever i
slöjdavdelning, som består av samtliga i skolan inskrivna, folkskolestadiet
tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas skäligen kunna deltaga i
slöjdundervisningen, höjts från 3 till 6. Vidare utgår numera statsbidrag
icke för slöjdavdelning, som består av enbart elever från småskolestadiet,
och hänsyn tagea ej heller till sådana elever vid bestämmandet av antalet
slöjdavdelningar. Dessa åtgärder ha beräknats medföra en årlig besparing
av omkring 225,000 kronor.
I motionen II: 220 framhålles, att genom nämnda åtgärder möjligheten
för landsbygdens flickor att erhålla undervisning i slöjd försämrats. Ytterligare
försämrad bleve med nuvarande bestämmelser möjligheten härtill
genom minskning i barnantalet i de mångklassiga skolorna på glesbebyggda
trakter, särskilt skolor av tredje B-formen samt C- och D-formerna. Det
kunde icke vara ett allmänt intresse, att flickor på mera avlägsen landsbygd
sålunda undanhölles undervisning i slöjd, medan deras jämnåriga i städer,
samhällen och tätare bebyggda orter erhölle sådan undervisning. Hemmen
vore ej skickade att här ersätta skolundervisning, ty mödrarna i lanthem
hade ingen tid över för att lära sina döttrar sådana färdigheter, som mera
gynnade barn finge lära i skolan. Det vore rättvist, örn alla flickor i vårt
land bereddes undervisning i ett ämne, som hade så stor betydelse som
slöjden för all deras framtida verksamhet. Rättvist vore det däremot icke,
att en mängd kvinnlig ungdom finge växa upp utan nämnda undervisning
endast därför, att skolorna avfolkades. Visserligen skulle en ändring i gällande
bestämmelser innebära en ökning i utgifterna för nämnda skolämne,
men enligt motionärernas mening skulle fördelarna mer än väl uppväga
nackdelarna.
I anledning av vad i förevarande motion II: 220 anförts får utskottet
framhålla, att en ändamålsenligt anordnad slöjdundervisning i folkskolan
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 7
Utskottet.
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
är en fråga, vars vikt ej får underskattas. Utskottet förutsätter emellertid,
att skolutredningen har detta spörsmål på sitt program och kommer att
ägna detsamma en ingående prövning. Med vad sålunda anförts torde
motionen II: 220 få anses besvarad.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis här ifrågavarande förslag
hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 3,200,000 kronor;
b) att motionen II: 220 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.
138:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 144, sid. 333 och 334), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor
m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
400,000 kronor.
139:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 145) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
140:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 146, sid. 334 och 335), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 120,500 kronor.
141 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn.’ Kungl. Majit har (punkt
147, sid. 335—338) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i grunderna för statsbidrag till inackordering
eller hållande av skolhushåll för lots- och fyrpersonalens barn, dels ock till
99
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lotsoch
fyrpersonalens barn för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
30,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar O. Nilsson i Göteborg och O. Andersson i Malmö
väckt motion (11:53), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring i grunderna för bidragets utgående att ifrågavarande inackorderingsbidrag
höjes från respektive 20 och 40 kronor till respektive 40 och
60 kronor per månad, samt att det för ändamålet upptagna anslaget måtte
höjas med för ändamålet erforderligt belopp.
Förevarande anslag disponeras till bestridande av kostnader för inackordering
av skolbarn och ersättning till lärare för bristande bostads- och
bränsleförmåner (kungörelsen 1925: 351, ändrad 1938: 755). Enligt § 7
i nämnda kungörelse utgår, där på grund av skolvägarnas längd eller beskaffenhet
i övrigt lots- och fyrpersonalens barn icke lämpligen kunna
under skoltiden kvarbo i hemmet, bidrag till deras inackordering eller till
hållande av skolhushåll. Sådant bidrag (inackorderingsbidrag) utgår efter
ortens pris med lägst 20 och högst 40 kronor för barn och månad och bestrides
helt av statsmedel. Inackorderingsbidraget, som år 1914 bestämdes
till 80 kronor för barn och år, höjdes med hänsyn till rådande dyrtid av
1920 års riksdag till 160 kronor. De nu utgående inackorderingsbidrågen
fastställdes av 1925 års riksdag i samband med den då beslutade omorganisationen
av lotsbarnskolorna.
I anledning av en vid 1941 års riksdag väckt motion (II: 113), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i grunderna för ifrågavarande
inackorderingsbidrags utgående, att bidragen höjdes från respektive
20 och 40 kronor till respektive 50 och 70 kronor per månad, uttalade
riksdagen (skrivelse 1941: 8, punkten 139), att riksdagen — med hänsyn
till den allmänna stegring av levnadskostnaderna, som inträtt sedan grunderna
för desamma år 1925 fastställts — funnit skäl föreligga, att utredning
vidtoges genom Kungl. Maj.ts försorg i fråga om bidragens lämpliga
avvägning. Skulle det härvid visa sig, att en justering uppåt av bidragen
syntes av behovet påkallad, syntes det få ankomma på Kungl. Maj:t att
för riksdagen framlägga förslag i ämnet.
Skolöverstyrelsen har nu föreslagit, att bidragen skulle utgå med lägst 40
och högst 60 kronor för barn och månad.
Statskontoret har ansett höjningen böra stanna vid lägst 25 och högst 50
kronor för barn och månad.
Departementschefen har förordat statskontorets förslag under framhållande,
att statsbidraget icke avsåge att helt täcka de med inackorderingen förenade
kostnaderna utan endast att utgöra ett bidrag till föräldrarna för den merutgift,
som barnens inackordering på annan plats medförde.
100
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Till stöd för det i motionen II: 53 gjorda yrkandet har framhållits, att
med hänsyn till dyrtiden och de alltfort stigande kostnaderna för inackorderingen
de föreslagna månadsbidragen vore otillräckliga, även om det avsåges,
att bidragen inte helt skulle täcka de med inackorderingen förenade
kostnaderna. För barn, bosatta på fyrplatserna utanför Göteborg och vilka
åtnjöte skolundervisning i staden, uppginge omkostnaden för inackorderingar
till mellan 70 å 85 kronor per månad.
Utskottet. Utskottet har på i motionen II: 53 anförda skäl funnit ifrågavarande
inackorderingsbidrag böra fastställas till lägst 40 och högst 60 kronor för
barn och månad, vilka bidragsgrunder även överensstämma med vad skolöverstyrelsen
föreslagit. I likhet med departementschefen vill utskottet
framhålla, att dessa statsbidrag skola utgöra en hjälp åt vederbörande föräldrar
och ej avse att täcka hela den med inackorderingen förenade kostnaden.
De bidragsgrunder utskottet sålunda förordat medföra, att förevarande-
anslag torde böra i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag undergå
någon förhöjning, vilken utskottet emellertid ansett kunna begränsas till
3,000 kronor. Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med ett
belopp av (30,000 + 3,000 =) 33,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 53,
a) godkänna av utskottet här ovan förordade ändringar
i grunderna för statsbidrag till inackordering eller hållande
av skolhushåll för lots- och fyrpersonalens barn;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för
skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens larn för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 33,000 kronor.
142:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 148) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
143:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, sid. 339), vilket
innebär en anslagsminskning med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 14,000 kronor.
144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn
i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Majit har (punkt
150, sid. 339—341) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag
till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,650,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr U. R. Jacobson m. fl. väckt motion (II: 102), vari, såvitt
nu är i fråga, hemställts, l:o) att riksdagen måtte besluta, att bidraget till
inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för
budgetåret 1942/43 höjes till 1,850,000 kronor; 2:o) att riksdagen måtte
besluta, att i de fall särskilt ömmande omständigheter på grund av hög
skattetunga och stort inackorderingsbehov föreligga Kungl. Majit må kunna
bevilja vederbörande skoldistrikt ett bidrag ur anslaget för inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem upp till 90 procent
av den verkliga kostnaden; samt 3:o) att riksdagen måtte besluta örn bidrag
i kostnaderna för inackorderade barns resor från och till hemmet, efter
samma grunder som gälla för inackorderingskostnaderna.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning av automatisk natur med
300,000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring i
gällande bidragsgrunder.
Till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena framhålles bland annat,
att inackorderingskostnaderna för vissa skattetyngda skoldistrikt inom Norrland
ställde sig särskilt tyngande, varför en höjning av det maximala statsbidraget
från 80 procent till 90 procent syntes skäligt, att det av Kungl.
Majit äskade anslaget syntes otillräckligt med hänsyn till nödvändigheten
att mångenstädes utbyta skolskjutsar mot inackordering samt att det syntes
rättvist, att skoldistrikten erhölle statsbidrag till bestridande av kostnaderna
för skolbarnens resor från hemmet till inackorderingsorten i de fall då föräldrarna
vore obemedlade.
Vidare har i motionerna anförts bland annat följande:
Enligt gällande bestämmelser (svensk författningssamling 448/1935) skulle
ansökning om statsbidrag ingivas före den 1 april närmast före det redovisningsår,
för vilket bidrag önskades. Med ledning av ansökningens uppgifter
fastställde skolöverstyrelsen det högsta antal inackorderingsdagar, för
vilka statsbidrag beviljades under de olika skolåren. Det vore emellertid
omöjligt att åratal i förväg kunna bestämt avgöra, till vilken skola ett inackorderingsbarn
komme att hänvisas, enär olika omständigheter — ändrade
familjeförhållanden, flyttning *till annan ort, periodvis växlande inackorde
-
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ringsmöjligheter m. m. — ofta gjorde, att en i förväg uppgjord inackorderingsplan
i sista stund före läsårets början måste ändras i ett flertal fall.
Dessa omständigheter vore några av orsakerna till att skoldistrikten tvingades
att inackordera ett flertal barn ett större antal dagar än det, för vilket
statsbidrag medgivits, något som visade sig ofrånkomligt även i vissa fall,
där förändringar av ovannämnda slag icke inträdde.
Det förefölle rimligt, att skolöverstyrelsen frånginge den hittills tillämpade
principen örn en i förväg fastställd maximering av antalet inackorderingsdagar,
för vilka statsbidrag utginge, och endast fastställde i vilka fall statsbidrag
beviljades, varefter länsstyrelserna endast hade att utanordna beviljat
bidrag för samtliga de dagar, under vilka enligt den rekvisitionen åtföljande
redogörelsen inackordering skett.
Utskottet. Utskottet har i det föregående under punkten 141 förordat en med hänsyn
till dyrtiden skäligt befunnen höjning av inackorderingsbidragen till
lots- och fyrpersonalens barn. Vad i förevarande motion II: 102 anförts
har förefallit utskottet tala för att en närmare undersökning genom Kungl.
Maj:ts försorg verkställes, huruvida en jämkning i de för inackordering av
skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem gällande bidragsgrunderna
kan befinnas på grund av nu rådande krisförhållanden eller andra
omständigheter påkallad. Härvid torde även skäl föreligga att till omprövning
upptaga den i motionen berörda frågan om ifrågavarande ärendens
administrativa handläggning, i syfte att undersöka om icke en administrativ
förenkling här kunde komma till stånd, utan att likväl kravet på betryggande
kontroll från statens sida eftersättes.
Det i motionen gjorda yrkandet örn förevarande anslags höjning med ett
belopp av 200,000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag kan utskottet icke
biträda utan tillstyrker, att anslaget i enlighet med de av departementschefen
verkställda kostnadsberäkningarna för nästa budgetår uppföres med
ett belopp av 1,650,000 kronor.
Beträffande det i motionen framförda förslaget örn statsbidrag för inackorderade
barns resor från och till hemmet får utskottet erinra, att i
huvudsak enahanda yrkande framställdes i en motion (II: 87) vid 1941 års
riksdag. I sitt utlåtande nr 128 avstyrkte utskottet bifall till ifrågavarande
förslag och framhöll, att dessa kostnader enligt utskottets mening syntes
alltjämt böra åvila föräldrarna och kommunen i förekommande fall träda
hjälpande emellan. Utskottet, som icke funnit anledning frångå sin i fjol
i förevarande fråga intagna ståndpunkt, ställer sig därför avvisande till det
motionsvis nu gjorda yrkandet.
Ifrågavarande motion, så vitt nu är i fråga, torde, i den mån den icke
må anses besvarad med vad utskottet sålunda anfört, icke böra till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 103
hem för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
1,650,000 kronor;
b) att motionen II: 102, så vitt nu är i fråga, må i den
mån den icke må anses besvarad med vad utskottet här
ovan anfört, icke till någon riksdagens åtgärd föranleda.
145:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras
inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, sid. 341—
343) och under erinran att 1941 års riksdag till förevarande ändamål anvisat
ett reservationsanslag (B) å 300,000 kronor hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att det å tilläggsstat II för budgetåret 1940/
41 anvisade reservationsanslaget (B) till Folkskolor m. m.:
Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning må från
och med budgetåret 1942/43 tagas i anspråk oberoende av
de för dylikt anslag eljest gällande förutsättningarna;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och
deras inredning för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
146:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. Kungl. Maj:t har (punkt 152, sid. 343—348) föreslagit
riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 2,500,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. G. C. Brandt
m. fl. (1:124) och den andra inom andra kammaren av herr T. Ekdahl m.fl.
(11:222), vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta, 1. att bestämmelserna
i kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 574) utsträckas att gälla
även barn å folkskolestadiet, varvid dock minimiavstånden enligt § 3 böra
fastställas till 4 kilometer för de yngsta barnen och 5 kilometer för övriga;
samt 2. att där skolskjuts med statsbidrag enligt nuvarande bestämmelser
icke kan anordnas, skoldistrikt erhåller möjlighet att genom utnyttjande av
statsbidrag till inackordering underlätta skolgången jämväl för barn, som
örä drama önska behålla boende i hemmet även under skolterminerna.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda
yrkanden hänvisas till motionen 11:222.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av automatisk natur
med 300,000 kronor. Någon ändring av gällande bidragsgrunder har icke
ifrågasatts.
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Departementschefen har lämnat en sammanfattande redogörelse för från
länsstyrelserna infordrade yttranden med anledning av vad 1941 års riksdag
anfört rörande utnyttjande av de regelbundna kommunikationslinjerna,
främst busslinjerna, för skolskjutsändamål. Departementschefen har framhållit,
att länsstyrelserna framfört vissa förslag i ämnet, vilka dock tarvade
ytterligare utredning. De åtgärder, som med anledning härav kunde komma
att vidtagas, syntes dock icke komma att nämnvärt påverka anslagsberäkningarna
för nästa budgetår.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
I anledning av det i förevarande motioner I: 124 och II: 222 under punkten
1. framställda yrkandet får utskottet erinra, att jämlikt beslut av 1941
års riksdag statsbidrag utgår till skoldistrikt för bestridande vid fortsättningsskolväsendet
av kostnader för skolskjuts medelst fordon, som framföres
av lärjunge själv (jfr kungörelsen 1941: 574). Vid fattandet av sitt
beslut om införande av denna anordning uttalade riksdagen, att densamma
skulle försöksvis, exempelvis under tre budgetår, tillämpas för att praktisk
erfarenhet skulle vinnas rörande dess ändamålsenlighet.
Då anordningen ännu blott en relativt kort tid varit i verksamhet, torde
de hittills vunna erfarenheterna icke kunna läggas till grund för frågans
bedömande ur de av riksdagen angivna synpunkterna. Med hänsyn härtill
kan utskottet icke tillstyrka, att en i stort sett motsvarande anordning nu
skulle i enlighet med motionärernas förslag införas för de yngre åldersgrupper,
som representeras av barn å folkskolestadiet. Utskottet ställer sig
alltså avvisande till motionerna i denna del.
Vid ett bifall till vad motionärerna under punkten 2. av motionerna yrkat
skulle sådana konsekvenser kunna uppkomma att utskottet icke ansett sig
böra tillstyrka motionärernas ifrågavarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:124 och II: 222, till Folkskolor
m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av
2,500,000 kronor.
147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 153) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
148:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 348—351),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört rörande statsbidrag till Södra Åsarps skoldistrikt,
hemställa,
att riksdagen må till Folkskolor rn. m.: Byggnadsbidrag för
nya undervisningslokaler för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 1,000,000 kronor.
149:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, sid.
351—353), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med
200,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor.
150:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, sid. 353), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 180,000 kronor.
A
151:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Kungl.
Majit har (punkt 156, sid. 353) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:
Underhålls- och materielbidrag för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 900,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Löfvander m. fl.
(I: 123) och den andra inom andra kammaren av herr V. J. Mattsson m.fl.
(II: 181), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att förslag måtte framläggas för riksdagen rörande införande av
fri undervisningsmateriel i folk- och fortsättningsskolan.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har i motionen 1:123 anförts
huvudsakligen följande:
Vid upprepade tillfällen sedan 1919 hade riksdagen uppmärksammat
frågan örn förbilligande av målsmännens kostnader för undervisningsmateriel,
särskilt vad anginge folkskolan, samt till Kungl. Majit gjort framställning
om åtgärder i sådant syfte. Vid två särskilda tillfällen hade frå
-
106
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
gan genom Kungl. Maj:ts försorg varit underkastad prövning av särskilda
sakkunniga, nämligen dels av 1920 års skolmaterielsakkunniga, vilkas betänkande
i ämnet emellertid på grund av den då rådande kristiden ej befordrades
till trycket och tillsvidare ej föranledde någon åtgärd, dels ock av
1937 års skolmaterielsakkunniga. De senares betänkande avgivet den 20 juni
1939 är offentliggjort (statens offentliga utredningar 1939). I båda dessa
betänkanden förordades i princip, att fri skolmateriel skulle tillhandahållas
folkskolans barn. Det förslag, som framställdes i sistnämnda utredning, ’
förordades vid remiss i väsentliga delar av det övervägande flertalet av
vederbörande myndigheter. Frågan syntes därför vara mogen för avgörande.
Emellertid vållade de utomordentliga förhållandena, som inträdde
på hösten 1939, att saken ännu en gång sköts på framtiden.
Det syntes nu vara påkallat att detta spörsmål åter på allvar upptoges
till behandling. Trots de många rubbningar och förändringar, som drabbat
vårt samhälle, torde den grundläggande principen för ifrågavarande förslag
alltjämt äga giltighet, nämligen att fri undervisningsmateriel borde lämnas
åt samtliga barn inom folkskolan, enär obligatorisk undervisning måste anses
förutsätta att skolmateriel kostnadsfritt ställdes till barnens förfogande.
Folkskolans barn borde sålunda utbildas under, så långt sig göra läte,
samma yttre villkor i all synnerhet som bottenskolan numera vore allmänt
accepterad. Fri skolmateriel borde därför icke såsom nu på många håll
skedde tillhandahållas barnen som någon särskild förmån, vilken endast
under vissa villkor komme dem till del. I regel förhölle det sig nu så, att fri
skolmateriel lämnades allenast ifråga om barn, vilkas föräldrar eller målsmän
vore helt eller så gott som helt obemedlade. Givet vore att barnen
därmed erhölle en särställning inom den klassavdelning, de tillhörde, och
att den hjälp, som sålunda komme dem till del, tillika meddelade dem en
icke önskvärd social särprägel, vilken vore alldeles särskilt beklaglig på ifrågavarande
åldersstadium. Därtill komme en omständighet, som avsåge de
fattiga skolbarnen och som med särskild tyngd gjorde sig gällande inom
det å landsbygden belägna övervägande flertalet av skoldistrikten. Det borde
nämligen uppmärksammas, att dessa distrikt icke nåddes av kommissionsbokhandeln
och dess förgreningar. Därför måste lärare och skolmyndigheter
rekvirera och åt barnen tillhandahålla erforderlig undervisningsmateriel,
vilket medförde att lärare och skolmyndigheter måste fungera som
mellanhänder. Givetvis måste materielen ställas till elevernas förfogande i
mån som den behövdes vid undervisningen, men med hänsyn till det ekonomiska
betryck, som tyvärr ofta rådde bland landsbefolkningen, inträffade
det ofta att barnen icke omedelbart kunde prestera likvid för materielen.
Härmed uppstode ett kreditförhållande mellan lärare och elever, som avgjort
strede mot det personliga förhållande, vilket borde råda dem emellan. Detta
läge, som ovillkorligen i mycket stor utsträckning följde av det nu rådande
systemet, syntes i särskild grad böra beaktas bland annat därför att metoden
att överlag bevilja fri undervisningsmateriel åt folkskolans barn stundom
stämplades som depraverande och ledande till att en så kallad understödstagaranda
inympades hos ungdomen, medan det nu i allmänhet rådande
systemet skulle vara baserat på självansvar och självförvaltning. I verkligheten
förhölle det sig faktiskt så, att det nu inom de allra största delarna
av landet praktiserade tillvägagångssättet vid distribution av undervisningsmaterielen
från tidiga år vänjt barnen vid ett kreditväsen, som förvisso
kunde befaras i moraliskt avseende menligt påverka deras uppfattning och
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
vanor. Det vore säkerligen ovan anförda omständigheter — jämte den klarnande
insikten om det principiellt riktiga i att fri undervisningsmateriel
lämnades — vilka föranlett skoldistrikten att på eget initiativ i ett stort
antal fall och i större eller mindre utsträckning förverkliga den fria materielens
tanke. Detta hade väsentligen skett efter två linjer. Dels hade distrikten
medgivit vissa lättnader i detta avseende, så att antingen fria läroböcker
eller fri förbrukningsmateriel beviljats åt alla barn, eller också hade
man experimenterat med olika understödsformer, vilka delvis slagit väl ut
i den mån de omhänderhafts med omdöme, men av vilka dock ingen torde
kunna läggas till grund för en allmän reglering av frågan. Dels hade vidare
distrikten i ett ansenligt antal fall generellt beviljat eleverna fri undervisningsmateriel.
Detta gällde år 1939 ej mindre än 245 distrikt, av vilka
ett 190-tal tillhörde landsbygden, och av de övriga 27 utgjordes av städer
och 23 av köpingar eller municipalsamhällen. Någon avsevärd ändring häri
torde ej ha inträffat sedan år 1939. I ett eller annat fall hade dock skolkommuner
så sent som hösten 1941 beslutat helt fri undervisningsmateriel
för folkskolans barn.
Med hänsyn till ovan anförda omständigheter syntes de skäl, som före
den nuvarande krisen talade för införandet av fri undervisningsmateriel
fortfarande äga sin fulla giltighet. 1937 års skolmaterielsakkunniga hade
i detalj utvecklat läget i sitt betänkande. Det oaktat kunde det förväntas
att motstånd skulle resas mot förslaget örn fri materiel i närvarande tid då
energiska besparingsaktioner påginge inom snart sagt alla områden av offentlig
verksamhet samtidigt som skatterna utomordentligt kraftigt ökades. Självfallet
kunde det under sådana omständigheter ej heller ifrågasättas att genomföra
någon socialvårdande eller kulturell anstalt, som medförde nya — i
varje fall betydande — utgifter för det allmänna och skattedragarna. Nu
förhölle det sig emellertid uppenbarligen så, att införandet av fri undervisningsmateriel
alls icke medförde några nya utgifter av allmän natur utan
fastmera innebure en överflyttning och en rationell reglering av en börda,
som allaredan å det allmännas vägnar ålades och åvilade stora befolkningsgrupper.
Av den obligatoriska folkundervisningen följde nämligen, att erforderlig
undervisningsmateriel måste anskaffas, och detta krav ställdes på
elevernas målsmän eller föräldrar med de undantag i föga tilltalande form,
vilka ovan påtalats. Därtill komme att denna indirekta beskattning ej blott
verkade slumpvis och på ett olämpligt sätt utan även måste framstå som
särskilt ändamålsvidrig i den svåra tid, som vi nu genomlevde. Det vore
nämligen just den generation, som nu ansvarade för barnens utgifter för
skolan, vilken tillika hade att uppbära hela den samlade bördan av beredskapsanstalterna
i skilda avseenden. I mycket stor utsträckning torde detta
vålla att de målsmän, vilkas ekonomi under tidens växande tryck alltjämt försvagades,
nödgades anhålla hos skolmyndigheterna om fri skolmateriel för
sina barn, vilka härigenom komme att stämplas av en social särprägel
inom sin skolmiljö. Denna konsekvens tedde sig egendomlig, då den sålunda
vållats av att barnens målsmän gjort uppoffringar för det allmänna.
Framhävas finge även, att medan målsmännen i stigande grad sattes ur
stånd att tillgodose barnens behov av materiel denna uppgift måste övertagas
av skoldistrikten. Men de bördor, som sålunda överflyttades på dessa,
drabbade dem mycket ojämnt i mån av distriktens växlande ekonomiska
bärkraft, i synnerhet på landsbygden. Ej minst ur denna synpunkt vore
en reglering av bördan starkt påkallad men — såsom påvisats av 1937 års
108
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skolmaterielsakkunniga — torde en sådan endast rationellt kunna verkställas
genom statens försorg och med statsmedel.
På ovan anförda grunder föresloge motionärerna därför, att riksdagen hos
Kungl. Majit anhölle, att frågan örn fri undervisningsmateriel ånyo upptoges
till prövning och att förslag i angivet syfte snarast möjligt avlätes till riksdagen.
Vid frågans beredning torde en bärkraftig grundval föreligga, dels
i 1937 års skolmaterielsakkunnigas betänkande, dels ock i de svar, som ingått
vid remissen av detta betänkande. En viktig förutsättning för en sådan
reform förefunnes även i statens läroboksnämnd, som beredde läroboksfrågorna
och redigerade den till grund för böckernas antagande liggande läroboksförteckningen.
Utskottet. Emot Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Beträffande det i motionerna I: 123 och II: 181 framställda yrkandet anser
utskottet sig böra framhålla, att de skäl, som tidigare föranlett riksdagen att
hemställa om en förutsättningslös utredning angående fri skolmateriel i folkoch
fortsättningsskolan, hava en ännu mycket större tyngd i nuvarande läge,
då de rådande krisförhållandena medfört alltjämt ökade ekonomiska svårigheter
för de föräldrar och målsmän, som hava barn i skolåldern. Utskottet
förbiser ingalunda att svårigheter av statsfinansiell art nu föreligga
för ett dylikt förslags realiserande, men anser i trots härav det icke minst
ur befolkningspolitiska synpunkter angeläget att åtgärder så vitt möjligt
bliva vidtagna för genomförande av den enligt utskottets mening riktiga
principen om fri skolmateriel till alla de barn, som besöka folk- och fortsättningsskolan.
Med anledning härav tillstyrker utskottet, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att Kungl. Majit måtte taga under övervägande
att med det snaraste för riksdagen framlägga förslag i ämnet. Utskottet
vill för sin del vidare framhålla, att övervägande skäl enligt utskottets
mening tala för att, därest staten ikläder sig utgifter i angivna avseende,
även en medverkan i viss utsträckning från kommunernas sida kommer
till stånd, varigenom viss garanti erhålles för kostnadernas begränsning och
kontrollens effektivitet. Självfallet torde även vissa maximeringsbestämmelser
i fråga örn antalet fria läroböcker och fri förbrukningsmateriel här
vara på sin plats.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 900,000
kronor;
II. i anledning av motionerna I: 123 och lii 181 i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte taga under
övervägande att, med beaktande av vad utskottet här ovan
anfört, för riksdagen framlägga förslag angående införande
av fri undervisningsmateriel i folk- och fortsättningsskolan.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
109
152:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 157, sid. 353 och 354), vilket innebär en anslagsminskning
av automatisk natur med 100,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3,000,000
kronor.
153:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor. I en inom andra kammaren av herr J. O. Gavelin m. fl.
väckt motion (11:143) har hemställts, att riksdagen må för budgetåret 1942/
43 anslå ett belopp av 50,000 kronor till bidrag åt obemedlade och mindre
bemedlade skolbarns ferie- och studieresor och att Kungl. Maj:ts bestämmelser
av den 15 maj 1936 för dessa bidrag få lända till efterrättelse.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till
motionen.
Utskottet, som vid 1941 års riksdag med hänsyn till det statsfinansiella
läget ställde sig avvisande till ett då motionsvis gjort yrkande av i huvudsak
enahanda innebörd som det nu framställda, anser sig av samma anledning
nu böra avstyrka bifall till motionen II: 143 och hemställer förty,
att motionen II: 143 icke må av riksdagen bifallas.
154:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, sid. 354 och 355), vilket
innebär en anslagshöjning med 3,000 kronor, föranledd av ökade kostnader
för i skolhemmet intagna barn, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 17,500 kronor.
155:o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
159) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
156:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 160, sid. 355—358), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk
natur med 21,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 149,000 kronor.
157:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 161, sid. 358), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Stipendier åt lapsk
-
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
talande elever vid folk skole semin ar ier na i Luleå och Umeå
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 400
kronor.
158:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 162, sid. 358), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk
natur med 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 400 kronor.
159:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, sid. 358—361),
vilket innebär anvisande för första gången av anslag till förevarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 6,000 kronor.
160:o) Nomadskolor: Om- och nybyggnadsarbeten. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, sid. 361—364), vilket innebär en anslagshöjning
med 200,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Örn- och nybyggnadsarbeten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
161:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.
Majit har (punkt 165, sid. 364 och 365) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:
Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 3,700,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Ohlin m. fl.
(1:92) och den andra inom andra kammaren av herr O. Malmborg m. fl.
(II: 142), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Majit hemställa, att undervisning i hushållsgöromål från den tidpunkt,
som Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, meddelas samtliga flickor
i fortsättningsskolan i huvudsaklig överensstämmelse med skolöverstyrelsens
förslag av den 26 juli 1938.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av nedan lämnade redogörelse,
till motionen II: 142.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 500,000 kronor.
Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring i statsbidragsgrunderna.
I samband med anslagsfrågan har departementschefen i fråga om
vissa fortsättningsskollärares avlöningsförmåner under tjänstledighet för uppehållande
av befattning i statens tjänst eller för fullgörande av annat offent
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lil
ligt uppdrag samt den därmed sammanhängande frågan om statsbidrag till
den tjänstledige lärarens och hans vikaries avlönande förordat, att dylik
lärare, som innehar med pensionsrätt i statens pensionsanstalt förenad befattning,
finge behålla vad han skulle uppburit under ledighet för sjukdom
samt att statsbidraget skulle utgå enligt de vid sjukledighet gällande bestämmelserna.
Därest riksdagen lämnade detta förslag utan erinran, torde det
få ankomma på Kungl. Majit att för varje särskilt fall meddela beslut av
sålunda angiven innebörd.
I motionerna 1:92 och 11:142 har anförts bland annat:
Genom skrivelse den 8 juni 1936 (nr 297) hade riksdagen uttalat sin anslutning
till tanken, att ingen flicka skulle lämna den obligatoriska undervisningen
utan att först hava erhållit undervisning i husligt arbete. Betydelsen
härav syntes riksdagen icke kunna skattas nog högt.
Sedan Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen att under beaktande av
vad 1936 års riksdag anfört verkställa utredning rörande införande av
obligatorisk undervisning för flickor i husligt arbete, hade skolöverstyrelsen
till Kungl. Majit överlämnat utredning och förslag i berörda ämne, dagtecknat
den 26 juli 1938.
De kostnader för statsverket, som föranleddes av införande av obligatorisk
undervisning i hushållsgöromål för flickor i enlighet med överstyrelsens
förslag, hade av överstyrelsen beräknats till cirka 5 miljoner kronor.
Dessa fördelade sig på följande sätt:
a) Statsbidrag till lärares avlöning.................kronor 4,255,000
b) Statsbidrag till bestridande av vissa löpande utgifter
(driftskostnader).......................... » 740,000
Summa kronor 4,995,000.
Dåvarande statliga kostnader för denna undervisning hade enligt överstyrelsens
beräkningar uppgått till 1,500,000 kronor, varför ökningen av
de statliga kostnaderna vid ett genomförande av överstyrelsens förslag skulle
komma att uppgå till 3,495,000 kronor. Huvudparten av kostnadsökningen
hänförde sig till statsbidrag till lärares avlöning, och i detta sammanhang
kunde erinras därom, att frågan örn lönereglering för skolkökslärarinnor
vore föremål för särskild beredning av 1941 års lärarlönesakkunniga. Vilken
lönegradsplacering, som kunde komma att föreslås och fastställas för
ifrågavarande lärarinnor, vore sålunda ovisst, men en genomförd lönereglering
för denna kategori torde under alla förhållanden komma att medföra
ökade kostnader för statsverket, vilket syntes böra tagas i beaktande vid
bedömandet av de statliga kostnaderna vid genomförandet av obligatorisk
undervisning i hushållsgöromål för flickor enligt överstyrelsens förslag.
Betydelsen i allmänhet av en väl ordnad undervisning i hushållsgöromål
för flickor måste skattas mycket högt såväl ur nationalekonomisk som ur
den allmänna folknäringens synpunkt, vilken uppfattning delades av såväl
Kungl. Majit som riksdagen. Antalet skoldistrikt, i vilka undervisning i
hushållsgöromål i fortsättningsskolor vid slutet av vårterminen 1937 icke
varit anordnad, hade uppgått till 1,030 eller 41,8 procent av hela antalet
skoldistrikt, vilka så gott som samtliga vore belägna på landsbygden. Här
-
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
av framginge, att införande av obligatorisk undervisning i hushållsgöromål
för flickor enligt överstyrelsens förslag närmast vore en reform av landsbygdens
fortsättningsskoleväsende, vilket ytterligare syntes aktualisera densamma,
ej minst med hänsyn till svårigheten att erhålla kvinnlig arbetskraft
i hemmen å landsbygden.
Genom ovannämnda skrivelse hade riksdagen uttalat önskvärdheten av
att ett resultat utav en utredning i berörda ärende snart måtte kunna föreläggas
riksdagen, och då så lång tid förflutit sedan utredningens tillkomst,
syntes det motiverat att nu upptaga densamma till prövning och avgörande.
Huruvida överstyrelsens förslag med hänsyn till omständigheter, som inträffat
efter dess framläggande, kunde behöva underkastas förnyad prövning,
undandroge sig motionärernas bedömande, men det torde under alla förhålden
ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande därom.
Utskottet tillstyrker, att för här ifrågavarande ändamål för nästa budgetår
anvisas det av Kungl. Majit äskade anslaget av 3,700,000 kronor. Utskottet har
icke heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang anfört och föreslagit i fråga om vissa fortsättningsskollärares
avlöningsförmåner under tjänstledighet för uppehållande av befattning
i statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag
samt beträffande statsbidrag till den tjänstledige lärarens och hans vikaries
avlönande.
I likhet med vad i motionerna I: 92 och lii 142 framhållits vill utskottet
understryka betydelsen av att undervisningen i hushållsgöromål för flickor
ordnas på ändamålsenligt sätt och betona önskvärdheten av att tillfälle i
så stor utsträckning som möjligt beredes den kvinnliga ungdomen att deltaga
i hushållsundervisningen. Icke minst i nu rådande tid har denna
undervisning en synnerligen viktig uppgift att fylla. Inom skoldistrikten
torde ett utbrett intresse förefinnas för ifrågavarande undervisning, och utvecklingen
synes utskottet utvisa, att åtgärder i icke ringa omfattning inom
distrikten redan vidtagits till förbättrande av förhållandena på ifrågavarande
område. Svårigheter i form av bland annat otillräckliga lärarkrafter och brist
på lämpliga lokaler föreligga emellertid för vissa skoldistrikt, särskilt på landsbygden,
att med egna resurser åstadkomma en undervisning av här berörda
slag i den omfattning, som kan anses önskvärd. Dessa svårigheter torde
näppeligen kunna helt övervinnas utan statens medverkan, och den av motionärerna
antydda utvägen med införande av obligatorisk hushållsundervisning
ligger då nära till hands. Utskottet vill icke förneka, att en dylik
anordning är eftersträvansvärd, men anser sig likväl med hänsyn till de
mycket betydande utgifter för statsverket, som förslagets genomförande skulle
medföra, icke kunna i nuvarande läge biträda det i motionerna framställda
yrkandet. Utskottet är övertygat örn att Kungl. Majit alltjämt har sin
uppmärksamhet riktad på denna fråga och kommer att när förhållandena
det medgiva förelägga riksdagen förslag i ämnet, varför skäl icke föreligger
för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning härom.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 113
Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner I: 92 och II: 142 få
anses besvarade.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till
avlöning åt lärare för budgetåret 1942/43 anvisa ett för-:
slagsanslag av 3,700,000 kronor;
b) att motionerna I: 92 och II: 142 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört.
162:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
Kungl. Majit har (punkt 166, sid. 365 och 366) föreslagit
riksdagen att till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av
fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 550,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under
punkten 144:o) omförmälda, av herr U. B. Jacobson m. fl. väckta motionen
IB 102, vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, l:o) att riksdagen måtte besluta
om en höjning av nu utgående till kronor 1:50 per dag maximerade
statsbidrag för inackordering av fortsättningsskolebarn till 2 kronor; 2:o)
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning
rörande en centralisering av den yrkesbestämda fortsättningsskolan inom
vissa ödebygdsområden medelst uppförande av särskilda skolhem för fortsättningsskolans
elever.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av automatisk natur med
50,000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring i
grunderna för anslagets disposition.
Kungl. Maj;ts förevarande förslag har icke föranlett någon erinran från
utskottets sida.
I anledning av vad i motionen II: 102, så vitt nu är i fråga, yrkats får
utskottet erinra, att i huvudsak samma spörsmål vid fjolårets riksdag
motionsvis bragtes under riksdagens prövning. Samtidigt förelåg förslag
från Kungl. Maj:t om centraliseringsbidragets höjning från högst 1 krona
25 öre till högst 1 krona 50 öre för dag och lärjunge. Riksdagen
biföll Kungl. Maj:ts berörda förslag. Då alltså detta bidrag så sent som
vid nästlidet års riksdag undergått förhöjning anser sig utskottet icke nu
böra tillstyrka en ytterligare ökning av bidraget. Utskottet ställer sig alltså
avvisande till motionen i förevarande del.
Vad beträffar motionärernas yrkande i övrigt avstyrker utskottet jämväl
bifall till detsamma under erinran om att 1941 års riksdag vid samma frågas
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 8
Utskottet.
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
behandling framhöll, att fortsättningsskolans ställning och uppgift torde
bliva föremål för ingående omprövning av 1940 års skolutredning samt att
därest den anordning, motionärerna ifrågasatt, befunnes ändamålsenlig och
genomförbar, syntes det böra ankomma på skolutredningen att i ämnet
framlägga förslag.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 550,000 kronor;
b) att motionen II: 102, så vitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas.
Högre folkskolor och folkhögskolor.
163:o) Understöd till högre folkskolor. Folkhögskolor: Understöd.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 167 och 168) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
164:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.
Marits förslag (punkt 169, sid. 367—369), vilket innebär en anslagshöjning
med 150,000 kronor, föranledd av ökad elevtillströmning till ifrågavarande
skolor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 650,000
kronor.
Abnormundervisningen.
165:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Läroanstalter för
blinda: Omkostnader. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 170) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
166:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 171, sid. 370), vilket innebär en anslagshöjning
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 5,900 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
167:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 172, sid. 371), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 15,500 kronor.
168:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 173, sid. 371), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
169:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Dövstumskoloma: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 174) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
170:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 175, sid. 372),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
171 :o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 176, sid. 372),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.
172:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda dövstumlärare. I enlighet med Kungl. Majds förslag
(punkt 177, sid. 373), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor i
syfte att bereda ifrågavarande lärare ålderstillägg, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 14,200 kronor.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
173 o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, sid. 373 och 374), vilket
innebär en av ökad medelsåtgång föranledd anslagshöjning med 3,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma harn för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000 kronor.
174:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 179, sid. 374), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 43,000 kronor.
175:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, sid. 374 och 375), vilket
innebär en anslagsökning av automatisk natur med 2,500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 15,600 kronor.
176:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 181/sid. 375 och 376), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
177:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. Kungl. Majit
har (punkt 182, sid. 376 och 377) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till
svenska föreningen för dövas väl för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag
av 7,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar B. Wagnsson
och E. G. C. Brandt (I: 93) och den andra inom andra kammaren av fröken
Kerstin Hesselgren och fröken Hildur Nygren (II: 173), vari hemställts, att
riksdagen såsom bidrag till svenska föreningen för dövas val för budgetåret
1942/43 måtte anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
Kungl: Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att föreningens sty
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 117
reise hemställt om en anslagshöjning till 15,000 kronor samt att skolöverstyrelsen
och medicinalstyrelsen förordat en höjning till 12,000 kronor.
I motionerna erinras att föreningen under budgetåret 1939/40 åtnjöt ett
statsanslag av 10,000 kronor, vilket för budgetåret 1940/41 sänktes med
2.000 kronor och för innevarande budgetår med ytterligare 1,000 kronor.
Vidare har anförts bland annat:
Föreningen hade under de gångna åren i hög grad utvecklats. Verksamheten
bedreves dels av centralstyrelsen i Stockholm, dels av lokalföreningar
till ett antal av 15. Utvecklingen av verksamheten bland döva och lomhörda,
äldre såväl som barn, hade emellertid medfört stegrade krav på centralstyrelsens
och lokalföreningarnas ekonomi, vilka föreningen sökt möta
genom anordnande av basarer, insamlingar och dylikt. Det vore uppenbart,
att det för föreningen i dessa tider vore vanskligt, för att inte säga omöjligt,
att i någon större utsträckning kunna stödja sin ekonomi på frivilliga
gåvor. Grundstommen i föreningens ekonomi hade också städse varit det
av statsmedel erhållna understödet. Med hänsyn till de ökade utgifterna
och viss nödvändig utvidgning av arbetet vore föreningen för sin verksamhet
i hög grad beroende av statsbidrag.
Trots noggrann sparsamhet med föreningens medel vore föreningen ovillkorligen
nödsakad att söka skaffa sig betydligt ökade inkomster, örn den
alltjämt skulle vara i stånd att hjälpa de lomhörda och döva att så långt
möjligt bli oberoende av sin hörselnedsättning och i mångå fall stödja dem
i sina bemödanden att trots sitt lyte undvika att förorsaka utgifter för det
allmänna. Av en tablå över beräknade utgifter och inkomster för räkenskapsåret
1942, vilken grundade sig dels på motsvarande siffror under 1940,
dels på de stegrade utgifter, som redan under innevarande år visat sig oundgängligen
nödvändiga inom vissa områden av verksamheten, framginge att
en brist beräknades komma att uppstå å ej mindre än 22,500 kronor.
Med hänsyn till det synnerligen behjärtansvärda syftet med föreningens
verksamhet har utskottet ansett sig böra förorda, att statsbidraget till föreningen
för nästa budgetår bestämmes till samma belopp, som utgick under
budgetåret 1940/41, eller 8,000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med
1.000 kronor. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag
saint motionerna 1:93 och 11:173, såsom Bidrag till svenska
föreningen för dövas väl för budgetåret 1942/43 anvisa ett
anslag av 8,000 kronor.
Y rkesundervisningen.
178:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 183) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed,
anmäles.
Z7 tskottet.
118
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
179:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 184, sid. 378 och 379), vilket innebär en anslagshöjning med
7.000 kronor, betingad bland annat av uppförande av en särskild anslagspost
till flyttningsersättningar, elevantalets ökning och ianspråktagande av
en nybyggnad vid läroverket i Örebro, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 120,900
kronor.
180:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, sid. 379—381), vilket innebär en anslagshöjning
med 14,000 kronor, huvudsakligen föranledd av ökad medelsanvisning
åt de tekniska gymnasierna i Stockholm och Örebro i samband med
färdigställandet av vissa nybyggnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, höcker
m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 67,300 kronor.
181:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 186, sid. 381), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.
182:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 187,
sid. 381—385) föreslagit riksdagen att till Understöd åt handelsgymnasier
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 370,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr H. Nordenson
(I: 127) och den andra inom andra kammaren av herr T. Henriksson (II:
168), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslaget till understöd
åt handelsgymnasier för budgetåret 1942/43 skall utgå med ett belopp av
380.000 kronor med föreskrift tillika, att efter Kungl. Maj:ts prövning
minst 80,000 kronor därav skola tilldelas Stockholms handelsgymnasium.
Förevarande anslag var för budgetåret 1939/40 uppfört med 378,900
kronor och sänktes därefter med 29,200 kronor till sitt nuvarande belopp,
349,700 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en anslagshöjning
med 20,300 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt örn en
anslagshöjning med 35,000 kronor under anförande av bland annat följande:
Fem av gymnasierna redovisade underskott för räkenskapsåret 1940/41,
och vid tre gymnasier skulle underskott uppstått, därest ej kommunen bi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
119
sträckt med större belopp än den stadgade tredjedelen av statsunderstödet
För budgetåret 1941/42 hade gymnasierna sökt statsunderstöd på sammanlagt
409,840 kronor, d. v. s. i runt tal 60,000 kronor mera än anslagsbeloppet.
Inför den ökning av utgifterna, som under de båda senaste åren ägt
rum, och i förvissning om att denna utveckling av läget skulle fortgå under
de närmaste åren, vore det med stora farhågor man vid handelsgymnasierna
motsåge framtiden.
Av de nio gymnasierna syntes Stockholms handelsgymnasium ha den
mest ansträngda ekonomien. Ingivna räkenskapsutdrag visade, att detta
gymnasium haft underskott på respektive 31,200 och 49,900 kronor för de
båda sista läsåren, och den beräknade staten för 1941/42 slutade med ett
underskott på 50,167 kronor. Detta innebure, att skolans huvudman, Stockholms
Grosshandelssocietet, nödgats lämna ett bidrag, som för budgetåren
1939/42 utgjorde respektive 75, 104 och 104 procent av statsbidraget. För
att skolan skulle kunna täcka en del av underskottet hade Kungl. Maj:t
den 1 augusti 1941 medgivit, att terminsavgifterna i den tvååriga kursen
vid gymnasiet finge för arbetsåret 1941/42 uppgå till sammanlagt högst
250 kronor. I de anförda siffrorna rörande budgetåret 1941/42 hade inkomstökningen
på grund av denna höjning medräknats. Handelsgymnasiet
åtnjöte icke kommunalt understöd, varför ansvaret för skolans ekonomi
helt folie på huvudmannen. Det vore överstyrelsen bekant, att under trycket
av den alltmer växande ekonomiska bördan farhågor yppats för att huvudmannen
skulle nödgas frångå målsmanskapet. Det syntes överstyrelsen vara
både skäligt och nödvändigt, att statsunderstödet till det hårt tyngda gymnasiet
ökades.
Vid utgiftsberäkningarna för innevarande anslagsår syntes skolorna ha
räknat med all möjlig försiktighet. Bland utgifterna intoge posten löner
till ordinarie lärare största utrymmet. Dessa författningsenligt reglerade
löner stege dels genom de automatiskt kommande ålderstilläggen, dels genom
den fortsatta stegringen av löneindexen. Kostnaden för bränsle torde med
stor säkerhet komma att ytterligare stiga. Även timlärarnas arvoden borde
helt naturligt undergå en skälig justering uppåt. Jämväl flertalet övriga
utgifter torde på grund av tidsförhållandena komma att avsevärt stegras.
Härtill komme, att genom kungörelsen 1941: 605 läsåret ökats från 36 till 37
veckor för att möjliggöra utbildning i värntjänst, vilken omständighet givetvis
komme att medföra stegrade kostnader för läroanstalterna. Denna
ökning torde kunna beräknas uppgå till 10,000 å 12,000 kronor,
Handelsgymnasiernas bundenhet i fråga örn elevavgifterna måste, så beträngda
som dessa gymnasier vore, helt naturligt leda till en strävan dels att
stanna vid föreskriven nedsättning med 15 procent, dels att taga in överfyllda
klasser. Elevavgifternas stora betydelse för gymnasiernas ekonomi framstode
klarast i det faktum, att för bokslutsåret 1940/41 elevavgifterna bidragit
med 30 procent, motsvarande en genomsnittlig avgift av 183 kronor
per elev och år. En jämförelse med de statliga tekniska läroverken läge
nära till hands, där avgiften utgjorde omkring 30 kronor per år.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat:
Från handelsgymnasierna inhämtade uppgifter rörande besparingsåtgärder
utvisa, att gymnasierna sökt pressa ner sina utgifter så långt de ansett rimligen
kunna ske. I allmänhet lia sparsamhetssträvandena gått ut över medlen
för materiel, vilka på många håll nedskurits till vad som torde kunna be
-
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
traktas som minimum. Bland mera speciella besparingsåtgärder må nämnas:
uppehållande av vakant tjänst med vikarie, minskning av extra ordinarie
lärares timlöner, förenklad undervisningsplan, minskning av arvoden
för rättning av skrivningar, avstängning av specialsalar. Av de erhållna
uppgifterna har jag — även örn någon direkt jämförelse med förhållandena
vid t. ex. de allmänna läroverken icke kunnat göras — fått den uppfattningen,
att handelsgymnasierna gjort allvarliga bemödanden att hålla utgifterna
nere genom besparingsåtgärder.
Enär alltså några nya kostnadsminskande åtgärder av större betydelse
icke gärna torde kunna vidtagas vid handelsgymnasierna, i varje fall icke
utan genomgripande organisationsändring, men skolornas utgifter ''— delvis
till följd av statens åtgöranden, såsom den automatiska ökningen av de
ordinarie lärarnas löner och värntjänstutbildningen — avsevärt stigit, anser
jag mig icke kunna undgå att föreslå ökning av detta anslag. Ställningen
vid ett par av handelsgymnasierna har under flera år visat stort underskott,
vilket drivit läroanstalterna att begära tillstånd till höjning av elevavgifterna,
vilka enligt vederbörande kungörelse må utgöra högst 200 kronor
per läsår i den tvååriga kursen, och att mottaga ett onormalt stort antal
elever. Det må framhållas, att denna art av yrkesutbildning icke är ett
rent lokalt intresse utan att handelsgymnasiernas elever till mycket stor del
komma från annan ort än gymnasiestaden. Vid övervägande av det belopp,
varmed anslaget torde böra höjas, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka
ett så stort belopp som det av skolöverstyrelsen ifrågasatta utan föreslår en
höjning med endast 20,000 kronor, eller, för avrundning av anslagets slutsumma,
20,300 kronor. Härvid har jag räknat med att en ytterligare höjning
av terminsavgifterna torde bli nödvändig vid åtskilliga av handelsgymnasierua.
Det synes dock obilligt att låta av nuvarande krisförhållanden
föranledda merkostnader till alltför stor del bäras av skolornas elever.
Det torde framdeles ankomma på Kungl. Majit att med beaktande av de
olika gymnasiernas ekonomiska ställning bestämma örn fördelningen av det
sålunda ökade anslaget.
I ovannämnda motioner anföres bland annat:
Det av Kungl. Majit tilldelade statsanslaget till Stockholms handelsgymnasium
— Frans Schartaus handelsinstitut — utgjorde för innevarande
verksamhetsår 70,000 kronor. Gymnasiet hade för det kommande arbetsåret
hemställt om ett till 80,000 kronor ökat anslag.
En på basis av nu gällande förutsättningar upprättad och i oktober 1941
till skolöverstyrelsen ingiven kalkyl över beräknade inkomster och utgifter
under räkenskapsåret 1942/43 hade följande utseende.
Inkomster:
Statsanslag ...........................kronor 70,000
Elevavgifter .......................... » 69,000
Grosshandelssocietetens obligatoriska bidrag . . »_23,333
kronor 162,333
Underskott att täckas.................... » 59,667
kronor 222,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
121
Utgifter:
Löner, arvoden och pensionsbidrag..........kronor 195,000
Inventarier........................... » 0
Omkostnader.......................... * 27,000
kronor 222,000
Enligt denna kalkyl skulle sålunda grosshandelssocietetens bidrag komma
att uppgå till 119 procent av statsanslaget. Även om statsanslaget skulle
ökas med 10,000 kronor, skulle societetens bidrag ändock utgöra ej mindre
än 91 procent därav.
Handelsgymnasierna vore visserligen formellt enskilda läroanstalter, men
i själva verket stöde de kommunerna mycket nära. Alla gymnasierna torde
också åtnjuta kommunalt understöd med ett enda undantag: Stockholms
handelsgymnasium. Detta förhållande talade alldeles särskilt starkt för ett
ökat statsbidrag till denna läroanstalt, vars understöd från staten torde
relativt sett vara mindre än motsvarande bidrag till de övriga gymnasierna.
Det vore givet, att det nuvarande statsfinansiella läget måste medföra
nedskärningar av utgifterna på olika områden. För näringslivet vore det
av yttersta vikt, att alla besparingsmöjligheter vidtoges, så att skattebördan
icke bleve än mera tryckande än hittills. Å andra sidan borde icke lämnas
obeaktat, att de utgifter, som nedlades på ungdomens utbildning för praktiska
yrken, i regel vore väl använda medel. Detta gäller icke minst under
nu rådande svåra förhållanden. Användande av medel för ungdomens
yrkesutbildning finge betraktas som ett led i vår beredskap att möta tidens
ekonomiska påfrestningar.
Det syntes vara både rimligt och lämpligt att det för ändamålet begärda
anslaget höjdes med ytterligare 10,000 kronor, att användas för ökat bidrag
med samma belopp till Stockholms handelsgymnasium.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär Kungl. Maj:ts förslag
en höjning av förevarande anslag med 20,300 kronor. Utskottet har
funnit sig böra biträda detta förslag. Departementschefen har framhållit,
att det torde få ankomma på Kungl. Majit att med beaktande av de olika
gymnasiernas ekonomiska ställning bestämma om fördelningen av det sålunda
ökade anslaget. Med hänsyn härtill och på grund av att Stockholms
handelsgymnasium synes hava måhända den mest ansträngda ekonomien
bland de ifrågavarande läroanstalterna torde man kunna utgå ifrån, att den
nu föreslagna ökningen av anslaget i icke ringa omfattning skall komma
detta gymnasium till godo. Att i enlighet med motionärernas yrkande vidtaga
en höjning av anslaget med 10,000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit, att användas till ökat bidrag till nämnda gymnasium, kan utskot - tet ej förorda. Utskottet vill erinra, att alla handelsgymnasierna med undantag
av Stockholms handelsgymnasium åtnjuta förutom statsbidrag även
kommunalt understöd. I det beträngda ekonomiska läge, i vilket gymnasiet
befinner sig, bordo därför ett stöd från Stockholms stads sida vara befogat.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
Utskottet.
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
och med avslag å motionerna I: 127 och II: 168, i den mån
de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till Understöd åt
handelsgymnasier för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag
av 370,000 kronor.
183:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Majit har (punkt 188, sid. 385—391) föreslagit riksdagen att till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 2,400,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr C. Fr. Carlström
m. fl. (I: 94) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren
m. fl. (II: 132), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag
till yrkesundervisning i husligt arbete skall utgå efter samma grunder
som beträffande hantverk, industri och handel och att anslaget till understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning därför höjes från i
statsverkspropositionen föreslagna 2,400,000 kronor till 2,410,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionerna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, bland annat, att en fortsatt, lika sträng
återhållsamhet, som för närvarande iakttages i fråga örn understödstilldelningen,
icke syntes tillrådlig. Av det äskade beloppet borde förslagsvis
350,000 kronor avses för understöd till undervisningsmateriel mot för innevarande
budgetår 270,000 kronor.
Departementschefen har vidare förordat en viss höjning av understödsbeloppen
för undervisning i husligt arbete. Beträffande denna fråga inhämtas
av statsrådsprotokollet bland annat:
Enligt gällande bestämmelser om understöd till kommunala anstalter för
yrkesundervisning (kungörelsen 1933: 295) utgå understöd till avlöning åt
rektor och övriga lärare med belopp, som ej må överstiga s/a av sammanlagda
beloppet av den till dem för den tid, understödet avser, utgående
avlöning och som, beräknat efter antalet undervisningstimmar, må utgå med
högst vissa belopp för undervisningstimme. Maximibeloppen, såvitt de här
äro av intresse, och deras växlingar sedan år 1919 framgå av följande
sammanställning:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
123
1919-21
1921—24
1924-33
1933—
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Lägre stadiet inom hantverk, industri och han-
del (lärlingsskola m. m.).............
2: 67
3: —
2: 67
2: 35
Högre stadiet inom hantverk, industri och han- del (yrkesskola m. m.)..............
3: —
3: 33
3: —
2:55
Lägre stadiet inom husligt arbete........
1:33
1:83
1:67
1:50
Högre stadiet inom husligt arbete........
1:33
2: —
1:83
1: 65
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att undervisningen i husligt arbete vid
kommunala anstalter för yrkesundervisning i arvodeshänseende jämställes
med undervisning i hantverk, industri och handel. Till stöd härför har
överstyrelsen, bland annat, erinrat örn den höjning av arvode till lärarinnor
i hushållsgöromål vid fortsättningsskola från 2 kronor till 2 kronor 50 öre
för undervisningstimme jämte fri kost i samband med de praktiska övningarna
i ämnet ävensom fri bostad jämte bränsle eller ersättning därför, som
Kungl. Maj:t föreskrivit i kungörelsen 1941: 469. Lärarinnor i hushållsgöromål
vid skolor för yrkesundervisning borde ej i lönehänseende vara
sämre lottade än lärarinnor i samma ämne vid fortsättningsskolan. Merkostnaden
för budgetåret 1942/43 borde anslås till 20,000 kronor.
Statskontoret har med hänsyn till den vid 1941 års riksdag beslutade arvodesförhöjningen
vid fortsättningsskolorna tillstyrkt höjning av statsunderstödet
för undervisning i husligt arbete vid anstalter för yrkesundervisning
till endast 1 krona 80 öre (+30 öre) för undervisningstimme på lägre stadiet
(lärlingsskola) och 1 krona 95 öre (+30 öre) för undervisningstimme
på högre stadiet (yrkesskola).
Departementschefen har för egen del anfört:
Undervisningen i husligt arbete (omfattande barnavård, sömnad och hushållsgöromål)
har i de praktiska ungdomsskolorna hittills i lönehänseende
intagit en mindre gynnad ställning än övriga ämnesgrenar. Orsaken härtill
torde bland annat ha varit att söka i det förhållandet, att denna undervisningsgren
hittills icke ansetts ha fått en definitiv organisation inom våra
ungdomsskolor. Frågan har i olika sammanhang upptagits vid utredningar
på yrkesundervisningens område. Exempelvis må erinras om de betänkanden,
som avgivits av hembiträdesutredningen (statens offentliga utredningar 1937:16)
och 1936 års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar 1938:49),
samt om skolöverstyrelsens år 1938 avgivna förslag rörande obligatorisk skolköksundervisning.
De i ämnet framställda förslagen ha emellertid, bland
annat på grund av ogynnsamma statsfinansiella förhållanden, icke föranlett
några definitiva åtgärder. Ett slutligt ståndpunktstagande till de svårlösta
organisatoriska spörsmål, som äro förknippade med uppgiften att ordna
denna undervisningsgren mera rationellt, torde icke heller nu vara möjligt.
Emellertid torde en blivande lösning av de organisatoriska frågorna icke
föregripas genom en provisorisk höjning av arvodena för undervisningen i
124
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
husligt arbete vid ifrågavarande yrkesskolor. Med tanke särskilt på att löneställningen
för skolkökslärarinnorna vid fortsättningsskolorna vid 1941 års
riksdag förbättrats, finner jag i likhet med statskontoret en viss höjning
rimlig.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att understödet för undervisning i husligt
arbete skulle höjas till samma belopp som det för undervisning i hantverk,
industri och handel bestämda, d. v. s. 2 kronor 35 öre respektive 2 kronor
55 öre. Frågan örn löneställningen för lärarna i husligt arbete bör emellertid
inte ses enbart i förhållande till avlöningsbestämmelserna för övriga
grenar av yrkesundervisningen, utan avseende måste också fästas vid likartad
undervisning inom andra skolformer, närmast fortsättningsskolorna. En
viss försiktighet är motiverad även av att, såsom förut framhållits, frågan
om denna undervisnings mera definitiva ordnande är aktuell. Jag anser
mig därför böra biträda statskontorets mindre långt gående förslag. Statsunderstödet
torde alltså böra utgöra i lärlingsskola för husligt arbete eller
hushållsskola ävensom i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,
som avse husligt arbete, högst 1 krona 80 öre samt i yrkesskola för
husligt arbete 1 krona 95 öre för undervisningstimme, vilka belopp motsvara
en avlöning av respektive 2 kronor 70 öre och 2 kronor 92 öre för
undervisningstimme. Det må framhållas, att merutgifterna för statsverket
vid bifall till vad jag förordat torde komma att understiga 10,000 kronor.
Utskottet. Utskottet anser sig böra biträda departementschefens föreliggande förslag
i fråga om en provisorisk höjning av arvodena för husligt arbete vid ifrågavarande
yrkesskolor och vars genomförande medför, att löneställningen för
lärare i husligt arbete i stort sett kommer i paritet med lönenivån för skolkökslärarinnorna
vid fortsättningsskolorna. Det i motionerna I: 94 och
II: 132 framställda förslaget, enligt vilket statsbidrag till yrkesundervisning
i husligt arbete skulle utgå efter samma grunder som beträffande hantverk,
industri och handel, finner utskottet böra prövas i ett vidare sammanhang
och upptagas till övervägande i samband med den blivande översynen
av yrkesundervisningsväsendet. På grund härav anser utskottet sig
icke kunna tillstyrka bifall till de ifrågavarande motionerna.
Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag örn förevarande anslags uppförande för nästa budgetår
med ett belopp av 2,400,000 kronor och avstyrker motionärernas
hemställan örn en höjning av anslaget med 10,000 kronor till 2,410,000
kronor.
Utskottet hemställer förty,
a) att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 2,400,000 kronor;
b) att motionerna I: 94 och II: 132 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
125
184:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, sid. 391 och 392), vilket innebär en
anslagshöjning med 10,000 kronor, motiverad av den föreslagna höjningen
av understödsbeloppen för undervisning i husligt arbete, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1942/43
bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med tillhopa 425,000 kronor;
b) till Kommunala oell enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 425,000
kronor.
185:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt centrala verkstadsskolor. Kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 190
och 191) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
186:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 192,
sid. 393 och 394), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk natur
med 70,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 800,000 kronor.
187:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid
verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 193) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande motionen lii 163 avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
188.o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
126
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
194, sid. 394—398), vilket innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor,
huvudsakligen föranledd av ökade bränslekostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 166,000 kronor,
därav 22,994 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms
stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande
av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942 anförts, bidrager med enahanda
belopp, samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden.
189:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
195, sid. 398), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.
190:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196,
sid. 398 och 399), vilket innebär en anslagshöjning med 1,100 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 30,500 kronor.
191:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. Kungl. Majit har (punkt
197, sid. 399) föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning;
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar I. Anderson och
B. Elmgren (I: 36) och den andra inom andra kammaren av herr M. Ljungberg
m. fl. (II: 60), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att till Särskilda
anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 23,000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att institutets
styrelse hemställt om en anslagshöjning med 9,000 kronor till 27,000 kronor
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
127
medan skolöverstyrelsen förordat en höjning med 5,000 kronor. Departementschefen
har likväl, under erinran om att ansökningar örn förhöjt statsbidrag
av statsfinansiella skäl avvisats såväl år 1940 som år 1941, icke funnit sig
kunna förorda en höjning för nästa budgetår.
I motionerna 1: 36 och II: 60 har anförts bland annat:
Det syntes ofrånkomligt att inskränka verksamheten vid anstalten, därest
icke höjt bidrag från staten kunde erhållas. I det svåra läge, vari landets
försörjning med textilvaror under den nuvarande krisen av kända anledningar
kommit, syntes en sådan utveckling icke vara önskvärd. Redan i
fredstid hade i själva verket förelegat ett mycket framträdande behov av
vidgade utbildningsmöjligheter på det fackområde, institutet företrädde.
Detta behov hade ytterligare accentuerats under den rådande krisen, då det
blivit nödvändigt att inom textilindustrien helt eller som inblandningsmaterial
övergå till nya spånadsämuen, vars beredning och bearbetning sotällde
nya problem och krävde utveckling av en därefter anpassad teknik. Åtskilliga
textilvaror, som tidigare i väsentlig omfattning importerats, måste nu
tillverkas inom landet. Som exempel i sistnämnda avseende kunde hänvisas
till trikåvaror, eftersom just den trikåindustriella avdelningen vore
en av de specialiteter, som ägnades särskild uppmärksamhet vid det här
ifrågavarande institutet. Även örn statsfinansiella skäl icke tilläte ett tillgodoseende
för närvarande av vidgade utbildningsmöjligheter på det textiltekniska
området, syntes det vid sådant förhållande vara ett allmänt intresse
att upprätthålla de möjligheter i detta avseende, som redan funnes.
Lennings textiltekniska institut vöre för upprätthållandet av sin verksamhet
förutom till bidrag av stat och kommun samt vissa enskilda, stödjande
föreningar hänvisat till ränteavkastningar av en donationsfond samt till
inkomsten av elevavgifter och försäljning av vid institutet tillverkade varor.
Inkomsterna hade under de två senast avslutade räkenskapsåren (''/?—s%)
fördelat sig enligt nedanstående sammanställning.
1939/40 1940/41
Statsbidrag................................. 18,000: — 18,000: —
Av kommunen anvisade medel.................... 11,340:— 11,340: —
Bidrag från vissa föreningar...................... 6,000: — 6,000: —
Fondavkastning.............................. 6,592: 32 7,312: 63
Särskilt bidrag.............................. 432:43 —
Elevavgifter................................ 8,315: — 3,665: —
Vinst å försålda varor.......... 7,677:53_16,269: 88
Summa inkomster kronor 58,357: 28 62,587: 51
Utgifterna ha överstigit inkomsterna med.............. 586:09_720: 61
Summa utgifter kronor 58,943: 37 63,308:12
För framtiden måste man räkna med betydligt mindre överskott på försäljningen.
Institutets styrelse hade för 1942/43 beräknat överskottet på
denna post till 2,900 kronor och ansåge detta värde efter all sannolikhet
ligga i överkant.
Minskningen i elevavgifter berodde på minskat antal betalande elever.
Elevantalet hade dock icke på långt när minskat i samma proportion som
de influtna avgifterna. Under fredsförhållanden hade institutets undervisning
anlitats av ett ganska stort antal utländska medborgare framför allt
från de nordiska länderna. Dessa elever hade fått erlägga avsevärt högre
128
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
avgifter än svenska. Antalet utländska elever hade betydligt minskats under
kriget. Sålunda hade 17 utlänningar åtnjutit undervisning under läroåret
1939/40 medan antalet 1940/41 hade sjunkit till 4. Till minskningen i inkomster
av elevavgifter hade också bidragit att svenska elever, som under
läsåret 1939/40 inkallats i beredskapstjänst och därför måst avbryta undervisningen,
under 1940/41 tillåtits återupptaga sina studier utan erläggande
av ny elevavgift.
I medeltal för de fem läsåren 1936/37—1940/41 hade 40 elever åtnjutit
undervisning, varav 10 utlänningar. Under innevarande läsår utgjorde elevantalet
likaledes 40. På grund av den minskade tillströmningen av utlänningar
räknade institutets styrelse för läsåret 1942/43 med en inkomst av
elevavgifter av 5,000 kronor.
På de starkast växlande posterna bland inkomsterna skulle således enligt
styrelsens beräkning under läsåret 1942/43 inträda en minskning, som i
förhållande till jämförelseåren 1939/40 och 1940/41 uppginge till i runda
tal respektive 5,100 och 7,200 kronor.
Då de bägge jämförelseåren visade underskott, vore det vid sådant förhållande
uppenbart att ökade inkomster för budgetåret 1942/43 måste sökas,
för att verksamheten skulle kunna upprätthållas i sin nuvarande omfattning,
detta i synnerhet som utgifterna naturligtvis på grund av kristiden
fortfore att stiga. I själva verket beräknades vid oförändrat statsbidrag en
brist av 9,000 kronor uppkomma för nästa budgetår. Det syntes icke kunna
begäras att hela denna brist skulle täckas genom ökat statsbidrag.
Utskottet. Det har synts utskottet ofrånkomligt, att Lennings textiltekniska institut
i nuvarande för hela vår folkförsörjning svåra läge erhåller bidrag till sin
verksamhet i sådan utsträckning att en inskränkning i verksamheten kan
undvikas. I sådant syfte har utskottet, i anledning av vad i förevarande
motioner 1: 36 och II: 60 yrkats, ansett sig böra förorda någon höjning av
statens anslag och härvid velat tillstyrka en ökning i likhet med vad skolöverstyrelsen
föreslagit med 5,000 kronor till 23,000 kronor. De för nästa
budgetår ytterligare erforderliga medlen, uppgående enligt vad i motionerna
uppgivits till omkring 4,000 kronor, synas utskottet skäligen böra kunna
påräknas från kommunalt eller enskilt håll. Särskilt textilindustrien borde
finna det angeläget att här träda hjälpande emellan.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:36 och 11:60, till Särskilda anstalter för
yrkesundervisning: Bidrag till Lennings textiltekniska institut
i Norrköping för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av
23,000 kronor.
192:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. 1 enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 399 och 400), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 30,000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
m
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
193:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt
199, sid. 401—408) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 1,757,000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G. P. Wahlmark
m. fl. (1:30) och den andra inom andra kammaren av herr J. Lundberg i
Uppsala m. fl. (II: 58), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta
ett nytt centralbibliotek från och med den 1 januari 1943 och att för detta
ändamål för budgetåret 1942/43 bevilja ett anslag av 5,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen II: 58.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 117,500 kronor.
Härav belöper större delen eller 113,500 kronor på anslagsposten till folkbibliotek
m. m., sammanhängande med att departementschefen på förslag
av skolöverstyrelsen förordat en återgång till de före budgetåret 1940/41 gällande
understöd sgrunderna. Departementschefen har vidare förordat att
4,000 kronor anvisas för återupptagande av verksamheten vid den s. k.
biblioteksskolan. Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna
för närvarande förorda bifall till överstyrelsens förslag örn anvisande av
medel till upprättande av ett nytt centralbibliotek.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag lämnar utskottet utan erinran.
Vad beträffar det i motionerna 1:30 och II: 58 framställda yrkandet får
utskottet erinra, att utskottet av statsfinansjella skäl såg sig tvunget att vid
fjolårets riksdag ställa sig avvisande till ett motionsvis framställt förslag
örn anvisande av medel för inrättandet av ett centralbibliotek för Uppsala
län. På samma grunder måste utskottet även nu avstyrka bifall till ovannämnda
motioner. Utskottet, som vill vitsorda den stora betydelsen centralbiblioteken
ha för det frivilliga folkbildningsarbetet, hyser emellertid den
förhoppningen att Kungl. Majit så snart de statsfinansiella förhållandena
göra det möjligt skall för riksdagen framlägga förslag om fortsatt utbyggande
av centralbiblioteksorganisationen.
Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:30 och 11:58, till Understöd
åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 1,757,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 8. 9
Utskottet.
130
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
194:o) Åtgärder för civil folkberedskap. Understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar.
Kungl. Maj:t har (punkterna 200 och 201, sid. 408—412) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1942/43 anvisa dels till Åtgärder för civil folkberedskap
ett reservationsanslag av 310,000 kronor, dels ock till Understöd åt
anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar
ett anslag av 161,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de
för budgetåret 1941/42 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr B. von Friesen väckt motion
(II: 20), vari hemställts, att riksdagen till åtgärder för civil folkberedskap
allenast måtte anvisa ett belopp av 250,000 kronor;
dels och en inom andra kammaren av herr I. Sefve väckt motion (lii 39),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja anslaget till understöd åt
anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
med 50,000 kronor från av Kungl. Majit begärda 161,000 kronor till
211,000 kronor.
Kungl. Majits förslag ifråga örn anslaget till åtgärder för civil folkberedskap
innebär anvisande för nästa budgetår av samma anslagsbelopp
som för nämnda ändamål av riksdagen anvisats för användning under
innevarande budgetår.
Statens informationsstyrelse har beräknat, att det äskade anslaget skulle
disponeras sålunda:
a) Avlöningar och omkostnader för sektionen för kulturell
folkberedskap..............................kronor 60,000
b) Ombudsorganisationen......................... » 20,000
c) Föreläsningar i krisfrågor...................... » 50,000
d) Upplysningsverksamhet......... » 180,000
Summa kronor 310,000.
Beträffande posten å 50,000 kronor till föreläsningar i krisfrågor vore
densamma avsedd att ställas till föreläsningsorganens förfogande efter fördelning
av skolöverstyrelsen.
Departementschefen har för egen del anfört:
Då de utrikespolitiska förhållandena alltjämt motivera en förstärkt försvarsberedskap,
torde åtgärder för den inre beredskapens vidmakthållande
fortfarande vara påkallade. Jag finner därför ingen anledning att göra erinran
mot att det av informationsstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet anvisas
för nästa budgetår. Då en verksamhet av här ifrågavarande slag icke
gärna kan bedrivas i former, bestämda långt i förväg, utan måste
tillmätas ett relativt stort mått av frihet, torde det liksom nu få ankomma
på Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande anslagsmedlens användning.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
I motionen 11:20 har anförts i huvudsak följande:
Anledningar torde icke saknas att med största uppmärksamhet granska
utgifter av detta slag för en statsverksamhet, som visade allför stark tendens
att expandera och som säkerligen icke utan motstånd komme att låta
sig avvecklas i framtiden. Nöjaktigt specificerade uppgifter vartill anslaget
skulle användas saknades. Någon som helst tvekan torde visserligen icke
finnas därom att ett stärkande av vårt folks intellektuella och moraliska
motståndskraft vore av allra största betydelse. Men fråga vore om icke
detta goda resultat vunnes främst genom att en rad åtgärder vidtoges, som
icke i och för sig krävde statsmedels användande. Pressens hållning vöre
också av största betydelse. Även radion hade numera väldiga resurser och
kunde genom föredrag, radiodramatik och dylikt påverka opinionen. Det
syntes icke rimligt att samtidigt som man av statsfinansiella skäl vägrade
en bättre motiverad anslagsökning åt den populärvetenskapliga föredragsverksamheten
eller de skönlitterära författarna man utan tvekan godtoge
ett anslagskrav på ej mindre än 310,000 kronor för något så diffust som
»civil folkberedskap». Åtminstone någon nedprutning av detta stora anslag
torde vara möjlig.
I fråga örn anslaget till anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar innebär Kungl. Maj:ts förslag
oförändrad medelsanvisning. Av statsrådsprotokollet inhämtas bland
annat, att skolöverstyrelsen hemställt om en anslagshöjning med 50,000 kronor
i syfte att bereda möjlighet till föreläsningar i krisfrågor även på andra
orter än sådana, där lokala statsunderstödda föreläsningsanstalter funnes.
Det hade nämligen redan av de nu ingivna planerna för innevarande
budgetårs verksamhet visat sig, att föreningarna på ett synnerligen lojalt
sätt tillmötesgått det framställda önskemålet om beredande av plats i
programmen åt föreläsningar i aktuella krisfrågor. Föreningarna hade
därmed visat sig väl skickade att på ytterligare ett sätt främja de statliga
intressena. Denna föreläsningsverksamhet kunde emellertid med nuvarande
anslag icke bedrivas annat än vid de lokala föreläsuingsanstalterna,
under det att, då särskilt anslag för dylika föreläsningar utgått, verksamheten
kunde bedrivas även å orter, där föreläsningsanstalter icke funnes.
Vid sammanträde mellan representanter för skolöverstyrelsen och statens
information sstyrelse, sektionen för kulturell folkberedskap, hade med full
enighet uttalats önskemål örn att genom en anslagsökning å nämnda belopp
möjlighet skulle beredas för verksamhetens bedrivande även å andra orter. Sådan
verksamhet skulle lämpligen kunna bedrivas av centralbyråerna och föreläsningsförbunden,
vilka även arbetade såsom föreläsningsanstalter å orter
inom respektive organisationers områden, där lokala föreläsningsföreningar
icke funnes. Överstyrelsen hade också för avsikt att, därest framställningen
om anslagets höjande bifölles, huvudsakligen i mån av behov använda ökningen
för angivna ändamål. Representanterna för föreläsningsförbundens
riksorganisation och centralbyråerna, vilka närvarit vid nämnda sammanträde,
vore fullt ense örn nu framlagda förslag.
Departcmentschejcn har för egen del anfört, att han av statsfinansiella skäl
icke för närvarande kunde tillstyrka en anslagshöjning. Den upplysnings
-
132
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
verksamhet, som genom den begärda anslagshöjningen skulle möjliggöras,
torde kunna tillgodoses inom ramen för den betydande medelsanvisning,
som departementschefen förordat till åtgärder för civil folkberedskap. Departementschefen
förutsatte, att även under nästa budgetår föreläsniugsverksamheten
i tillbörlig omfattning inriktades på aktuella krisfrågor.
I motionen II: 39 har erinrats, att ett belopp av 50,000 kronor av det till
åtgärder för civil folkberedskap äskade anslaget vore avsett till förläsningar
i krisfrågor.
Det kunde därför synas likgiltigt under vilket anslag dessa 50,000 kronor
upptoges. De komme ju i båda fallen föreläsningsverksamheten till godo.
I praktiken komme dock de båda anslagen att verka på mycket olika sätt.
Efter krigsutbrottet hade till följd av de minskade statsanslagen och de
ekonomiska svårigheterna för många kommuner ett osedvanligt stort antal
föreningar måst nedläggas. Örn detta vore intet att säga i och för sig.
Tiden hade nödvändiggjort kraftiga besparingsåtgärder, och föreläsningsföreningar,
som ej uppbures av starkt intresse på den ort, där de verkade,
borde särskilt under nuvarande förhållanden ej understödjas. Erfarenheten
visade också, att örn en sådan föreläsningsverksamhet nedlagts, det i vanliga
fall ej dröjde så länge, förrän förutsättning åter förelåge att på nytt bilda en
förening i samma eller angränsande kommun. För närvarande vore detta
dock ej möjligt, emedan några nya föreningar, på grund av statsanslagets
minskning, i regel ej kunde upprättas, även örn intresset härför vore mycket
stort. Särskilt befolkningen i våra fattigare kommuner hade blivit i
hög grad lidande härpå.
Då föreläsningsförenjngarpa vore de organ, varigenom föreläsningarna i
krisfrågor förmedlades, hade följden blivit, att icke blott kultursträvandena
på vissa orter blivit svältfödda utan också att dessa platser bleve svåråtkomliga
för den kulturella folkberedskapen. Detta förhållande syntes också
ha förmått skolöverstyrelsen att hos Kungl. Maj:t hemställa örn en anslagshöjning
av 50,000 kronor i syfte att bereda möjlighet till föreläsningar
i krisfrågor även på andra orter än sådana, där statsunderstödda föreläsningsanstalter
funnes.
Såsom av det sagda framginge, skulle ett överflyttande av 50,000 kronor
från anslaget till civil folkberedskap till föreläsningsanslaget på grund av
såväl anslagens natur som föreläsningsverksamhetens organisation medföra
stora fördelar. Föreläsningsverksamheten skulle härigenom kunna komma
till stånd på orter, där sådan nu ej kunde bedrivas, och arbetet för
civil folkberedskap befrämjas. Någon nämnvärd minskning av antalet krisföreläsningar
behövde ej heller befaras, ty såsom villkor för statsbidrag
kunde föreskrivas, att ett visst antal sådana måste rekvireras per arbetsår.
Emot Kungl. Maj:ts förslag beträffande de här ifrågavarande anslagens storlek
för nästa budgetår har utskottet icke funnit anledning till annan erinran
än att utskottet på i motionen II: 39 anförda skäl tillstyrker, att det under
anslaget till åtgärder för civil folkberedskap upptagna beloppet å 50,000
kronor till föreläsningar i krisfrågor överflyttas till anslaget till understöd
till anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar.
Utskottet förutsätter att de sålunda ökade anslagsmedlen å föreläsnings^
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
133
anslaget skola komma till användning för upplysningsverksamhetens bedrivande
även på orter, där föreläsningsanstalter icke finnas, och utnyttjas
av olika bildningsorganisationer i den utsträckning skolöverstyrelsen efter
samråd med informationsstyrelsens sektion för kulturell folkberedskap äger
bestämma. Anslagen torde alltså böra upptagas med respektive (310,000 —
— 50,000 =) 260,000 kronor och (161,000 + 50,000 =) 211,000 kronor. I
den mån motionerna II: 20 och II: 39 icke må anses besvarade ined vad
utskottet sålunda anfört och föreslagit torde de icke böra till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må,
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Åtgärder för
civil folkberedskap för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 260,000 kronor;
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Understöd åt
anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 211,000
kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret
1941/42 gällande grunderna och villkoren samt med
iakttagande av vad utskottet här ovan anfört utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga meddela;
II. att motionerna II: 20 och II: 39, i den mån de icke
må anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört och
hemställt, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
195:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 202, sid. 412 och 413), vilket
innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av flyttande
folkhögskolekurser för budgetåret 1942/43 anvisa ett
anslag av 65,000 kronor.
196:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader. Bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för organisations- och administrationskostnader. Bidrag
till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisationsoch
administrationskostnader. Kungl. Majit har (punkt 203, sid. 413
och 414) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa dels såsom
Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader
ett anslag av 32,000 kronor; dels såsom Bidrag till svenska
landsbygdens studieförbund för organisations- och administrationskostnader
ett anslag av 6,000 kronor; dels ock såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet
för organisations- och administrationskostnader ett anslag
av 3,500 kronor.
134
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Wallentheim m. fl. väckt motion (II: 57), vari hemställts,
att riksdagen för budgetåret 1942/43 måtte anvisa dels såsom bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader
ett anslag av 35,000 kronor, dels såsom bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för samma ändamål 7,000 kronor, dels ock till tjänstemännens
bildningsverksamhet för samma ändamål 4,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts:
Såväl arbetarnas bildningsförbund som svenska landsbygdens studieförbund
hade till skolöverstyrelsen hemställt örn återgång till de före 1940
utgående anslagsbeloppen, nämligen respektive 35,000 kronor och 7,000
kronor. Tjänstemännens bildningsverksamhet, som före 1940 hade 4,000
kronor i anslag, hade hemställt örn höjning till 5,000 kronor.
Som stöd för sin ansökan åberopade arbetarnas bildningsförbund sin på
olika områden väsentligt ökade verksamhet, vilken medfört ökade utgifter
för förbundet. Förbundet ifrågasatte örn ej bildningsorganisationerna under
kristid hade än större betydelse än under normala tider. De ordinarie verksamhetsgrenarna
hade under de senare åren starkt utvecklats och intensifierats.
Förbundet hade deltagit aktivt i ordnandet av krisföreläsningar och
inom ramen av utgående anslag härför hade också en omfattande upplysningsverksamhet
på detta område av förbundet organiserats, ej endast i
form av föreläsningar utan också i ett planmässigt studiecirkelarbete. Aven
på andra områden hade förbundet aktivt medverkat utan att staten bidragit
till utgifterna för de ökade administrationskostnaderna. Här hnge påminnas
örn förbundets bokläsningskampanj samt om den upplysningsverksamhet
i form av föreläsningar, som förbundet tillsammans med svenska
brandskyddsföreningen ordnat för ökat skogs- och industribrandskydd. Även
borde påminnas om den aktivitet förbundet visat i fråga örn tillgodoseende
av skogsarbetarnas m. fl. befolkningsgruppers studiearbete på olika sätt,
bland annat genom utsändande av vandringsbibliotek till skogsarbetarförläggningar
i län, där centralbibliotek saknades. En likartad av krisförhållandena
betingad utökning av verksamheten mötte även inom svenska landsbygdens
studieförbund och inom tjänstemännens bildningsverksamhet.
Utskottet. Ett bifall till förevarande motion innebär en sammanlagd utgiftsökning
av 4,500 kronor. Med hänsyn till ifrågavarande bildningsorganisatioDers
betydelsefulla verksamhet, vilken under de senare åren starkt utvecklats och
intensifierats, synes skäl föreligga för ett tillmötesgående av det i motionen
framställda yrkandet. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionen II: 57, för budgetåret 1942/43 anvisa
a) såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-
och administrationskostnader ett anslag av 35,000
kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
135
b) såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund
för organisations- och administrationskostnader ett anslag av
7.000 kronor;
c) såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet
för organisations- och administrationskostnader ett anslag av
4.000 kronor.
197:o) Bidrag till hemgårdarnas verksamhet. Kungl. Majit har (punkt
204, sid. 414—422) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till hemgårdarnas
verksamhet för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Wallentheim m. fl. väckt motion (II: 55), vari hemställts,
att såsom bidrag till verksamheten vid s. k. hemgårdar och studiehem måtte
anvisas ett anslag av 60,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:
I anledning av en vid 1941 års riksdag väckt motion, II: 125, anvisade
riksdagen till bidrag till hemgårdarnas verksamhet för budgetåret 1941/42
under åttonde huvudtiteln ett anslag av 5,000 kronor, att av Kungl. Majit
fördelas till de hemgårdar, som i främsta rummet befunnes vara i behov
av ett tillfälligt stöd från statens sida.
I sin skrivelse nr 422 uttalade riksdagen därvid, bland annat, att i den
mån hemgårdsverksamheten vore av social karaktär det syntes riksdagen i
första hand böra ankomma på kommunerna att i ekonomiskt avseende
understödja densamma. Med hänsyn till önskvärdheten av att den genom
hemgårdarna bedrivna rörelsen vidmaktbölles och vidare utvecklades syntes
det likväl kunna ifrågasättas, att även staten i en eller annan form trädde
hjälpande emellan. Härvid syntes det riksdagen ligga närmast till hands
att lotterimedel toges i anspråk för ändamålet i fråga. Skulle det emellertid
av olika anledningar visa sig lämpligt och erforderligt, att hemgårdsrörelsen
erhölle ett fastare stöd från statens sida i form av anslag på riksstaten,
syntes det böra ankomma på Kungl. Majit att efter verkställd utredning,
innefattande jämväl grunderna för utgivande av ett dylikt understöd,
för riksdagen framlägga förslag i ämnet.
Genom beslut den 21 november 1941 har Kungl. Majit fördelat ovannämnda
för budgetåret 1941/42 anvisade anslag sålunda:
till Kvinnornas hemgård, Stockholm.........................kronor 800
» Hemgården i Norrköping............................. > 900
> Nordgården, Göteborg............................... » 800
» Vintergården, Örebro ............................... » 500
» Axel Erdmaus studieverksamhet i Ådalen (Kramfors)............ > 2,000
Summa kronor 5,000.
I skrivelse den 8 november 1941 har styrelsen för riksförbundet Sveriges
hemgårdar anhållit, att Kungl. Majit måtte föreslå 1942 års riksdag att bevilja
anslag till riksförbundet, att av förbundet fördelas bland de till detsamma
anslutna hemgårdarna enligt grunder, som av Kungl. Majit föreskreves.
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Enligt de för riksförbundet Sveriges hemgårdar gällande interimsstadgarna
har riksförbundet till uppgift att främja sammanhållningen mellan hemgårdarna
i Sverige samt tillvarataga deras gemensamma intressen. Med hemgård
förstås enligt stadgarna ett socialt arbetscentrum, som har till syfte att
verka för gemenskap och förståelse mellan människor, tillhörande olika åsiktsriktningar,
arbetsområden och livsintressen såväl som olika åldrar, samt att
söka befrämja ömsesidigt bistånd i strävandet för fortsatt personlig utveckling.
För förverkligandet av detta syfte kan hemgården begagna sig av
olika verksamhetsformer; till de oumbärligaste höra anordnande av teoretiska
och praktiska kurser, föredrag och fria överläggningar samt sällskaplig
samvaro i hemliknande omgivning. Hemgård, som önskar ansluta sig till
riksförbundet, har att göra anmälan härom till förbundets styrelse, som äger
att pröva, huruvida förutsättningar för anslutning föreligga.
Av de handlingarna i ärendet bifogade årsberättelserna för de olika hemgårdarna
framgår, att den av hemgårdarna bedrivna verksamheten är av
ganska skiftande art. I allmänhet bedrives verksamheten dels genom studiecirklar
och kurser i olika ämnen, såväl teoretiska som praktiska (t. ex.
moderna språk, historia, psykologi, teckning, sång, sömnad, slöjd, matlagning
o. s. V.), dels ock genom anordnande av föredrag, samkväm, underhållningar
och förströelser, ägnade att verka höjande och stärkande i kulturellt
och ideellt avseende. Vissa hemgårdar äro avsedda för såväl barn
och ungdom som äldre personer, medan åter andra, de s. k. ungdomsgårdarna,
speciellt vända sig till ungdomen. Vid en del hemgårdar finnas
särskilda barnkrubbor, barnträdgårdar och lekstugor för mindre barn. För
barn i skolåldern finnas eftermiddagshem, där barnen efter slutad skolgång
för dagen sysselsättas med läxläsning, slöjd, sömnad, ritning m. m. eller
beredas tillfälle till friluftsliv. Av särskild betydelse är den av vissa
hemgårdar bedrivna sommarkoloniverksamheten. Scout- och ungdomsklubbarna
utgöra ävenledes ett viktigt arbetsområde inom hemgårdarna. För
arbetslösa anordnas särskilda kurser. I en del fall bedrives även arbetsförmedling.
I sin skrivelse har riksförbundet anfört bland annat:
Nästan alla de till riksförbundet anslutna hemgårdarna erhölle kommunalt
understöd, några av dem till ganska betydande belopp. Där intet
kommunalt understöd utginge, berodde detta på särskilda förhållanden. Så
t. ex. vore en hemgård belägen i en fattig kommun med osedvanligt höga
skatter. Även de hemgårdar, vilka ägde kommunalt understöd, nödgades
i de flesta fall tigga ihop medel hos enskilda givare och undginge icke att
nödgas kämpa med ekonomiska svårigheter. De som utförde arbetet i hemgårdarna
vore — där de icke gjorde sitt arbete helt utan ersättning —- med
säkerhet sämre betalda än personer med motsvarande utbildning inom andra
arbetsområden.
Mot tanken att taga upp ett anslag till hemgårdarna på riksstaten syntes
med fog^ kunna invändas, att tiden vore särskilt olämplig för nya statsutgifter.
Å andra sidan vore emellertid hemgårdarnas verksamhet just i det
nuvarande tidsläget alldeles särskilt behövlig. I hemgårdarna funno de
unga en miljö, som kunde ge dem det stöd de behövde i personlighetsutvecklingen.
Även de äldre slötes in i en gemenskap, som gjorde det lättare
att motstå den psykiska påfrestning, som tidsläget medförde, och hemmen
finge hjälp vid barnens fostran. I sin helhet vore hemgårdarnas insats i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137
folklivet av den art, att ekonomiskt stöd åt dem kunde ur statsfinansiell
synpunkt jämställas med de utgifter, som staten ansåge nödigt att i denna
tid pålägga sig för stärkande av folkets inre bärkraft.
Beträffande grunderna för beräkning av det ifrågasatta anslagets storlek
syntes understöden lämpligen böra uppdelas på ett grundanslag, lika för alla
de understödda hemgårdarna, och ett tilläggsanslag i viss proportion till verksamhetens
omfattning. Utgående från behovet hade styrelsen ursprungligen
satt grundanslaget till 3,000 kronor. Örn det emellertid icke skulle befinnas
möjligt att ge detta belopp, kunde grundanslaget sänkas till den punkt,
som ansåges rimlig. Tilläggsanslaget skulle efter styrelsens förslag utgå i förhållande
till antalet deltagare i studiecirklar och klubbar.
Socialstyrelsen har förklarat sig i princip helt kunna ansluta sig till tanken, att
statsbidrag borde utgå till ungdomsgårdar och till hemgårdarnas verksamhet
bland ungdomen, men har ansett att frågan härom borde bli föremål för
utredning. Socialstyrelsen hade beaktat, att hemgårdar som samlingspunkter
i städer eller industrisamhällen hade en betydande uppgift att fylla för skapandet
av gemensamhetskänsla hos de äldre, för uppmuntran av de ungas
studieintresse och för sysselsättning av barn, nilkas mödrar arbetade inom
industrin. I en kristid med dess särskilda påfrestningar bleve en sådan
social verksamhet särskilt värdefull.
Den del av hemgårdarnas arbete, som direkt åsyftade tillvaratagande
av och stöd åt ungdomens uppbyggande fritidsintressen, syntes synnerligen
välförtjänt av uppmuntran i form av statligt understöd. Med kännedom
om att brottslighet och asocialitet bland Ungdom under de senaste
15 åren vuxit och kommit att omfatta allt lägre åldersgrupper funne socialstyrelsen
det angeläget, att samhället på allt sätt stödde de institutioner,
som verkade för att bereda ungdomen lämplig sysselsättning. Den vakna
och aktiva delen av ungdomen torde med relativ lätthet kunna inordna sig
i studiecirklar och idrottsklubbar. Ungdom utan utpräglade intressen, som
stöde rådvill eller håglös inför valet av fritidssysselsättning, behövde däremot
särskild hjälp för att icke börja driva omkring och småningom förfalla
till asociala vanor. I den mån kommunernas resurser ej försloge att
understödja sådan genom privat initiativ tillkommen ungdomsverksamhet,
som här avsåges, torde statsverket böra träda hjälpande emellan med hänsyn
till, det aktuella och trängande behovet av åtgärder just på detta område.
Åtskilliga kommuner torde även vara villiga att utvidga av kommunen
själv inrättade ungdomsgårdar, därest utsikt funnes att erhålla något
statsbidrag. Styrelsen kunde icke finna det lämpligt, att eventuellt statsbidrag
ställdes till förfogande för riksförbundet Sveriges hemgårdar att
av detta fördelas bland dess medlemmar. Såsom en följd av beviljande av ett
å riksstaten upptaget anslag måste nied nödvändighet komma en statlig tillsyn
över verksamheten. En sådan tillsyn syntes lämpligen kunna utövas
av socialstyrelsen, eventuellt i samråd med skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande: Överstyrelsen funno
det önskvärt, att hemgårdsrörelsen erhölle det stöd som ett regelbundet utgående
av statsbidrag skulle erbjuda. I framställningen hade Iliand annat
framhållits, att en stark nybildning av hemgårdar för närvarande påginge.
Denna nybildning skulle utan tvivel komma att ytterligare stegras, därest
möjlighet funnes att erhålla regelbundet statsbidrag till verksamheten.
Statens informatiönsstyrelses sektion för kulturell folkberedskap har framhållit,
bland annat: Sektionen ansåge den av landets hemgårdar utövade
138
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
verksamheten vara särskilt behövlig just i det nuvarande tidsläget. Att
denna uppfattning allmänt vunnit gehör, särskilt bland inom ungdomsvårdande
sammanslutningar verksamma personer, syntes framgå därav, att en
stark nybildning av hemgårdar för närvarande påginge i olika delar av
landet. Enligt sektionens mening vore den av hemgårdarna utövade verksamheten
i hög grad förtjänt av det principiella stöd ett anslag av statsmedel
innebure.
Barnavårdsnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö ha tillstyrkt framställningen
om statsanslag till riksförbundet. Barnavårdsnämnden i Stockholm
har därvid emellertid uttalat, att det förefölle tveksamt, huruvida de
av riksförbundet ifrågasatta grunderna för statsbidrag vore ändamålsenliga.
Centralförbundet för socialt arbete har funnit det i hög grad önskvärt, att
staten gåve det ekonomiska stöd, som hemgårdsröreisen väl förtjänade. Det
syntes dock centralförbundet lämpligast, att fördelningen av anslagna medel
uppdroges åt skolöverstyrelsen, som därom borde inhämta yttrande från
riksförbundets styrelse.
Departementschefen har för egen del anfört:
Den verksamhet, som under de senaste decennierna vuxit upp under
namnet hemgårdsrörelsen, har av allt att döma numera nått en sådan omfattning
och en sådan stadga, att en mera bestämd värdesättning av dess
insatser synes möjlig. De hörda myndigheterna och sammanslutningarna
ha samtliga givit sitt erkännande åt hemgårdsrörelsens syfte och verksamhetsformer.
Från skilda håll vitsordas de goda resultat, som uppnåtts. Enligt
min mening ligger det ur allmän synpunkt värdefullaste hos rörelsen
måhända däri, att den, synbarligen med gott resultat, söker väcka ungdomens
håg och intresse för sunda och karaktärsdanande fritidssysselsättningar,
bland annat genom en omfattande studiecirkelverksamhet. Härvid
synes rörelsen arbeta efter delvis samma linjer som övriga folkbildningsorganisationer.
Härutöver är för rörelsen karakteristiskt, att dess verksamhet
förutsätter tillvaron av egna lokaler, avsedda bland annat till samlingsplatser
för kurser, föredrag och annan samvaro i hemliknande miljö.
Särskilt avseende synes mig böra fästas vid vad socialstyrelsen anfört om
angelägenheten av att genom statligt understöd uppmuntra den del av hemgårdarnas
verksamhet, som direkt åsyftar tillvaratagande av och stöd åt
ungdomens uppbyggande fritidsintressen. Framhållas bör även rörelsens
särskilda betydelse i nuvarande tidsläge såsom ett medel för vidmakthållande
av landets inre motståndskraft.
Av det anförda torde framgå, att det får anses såsom ett allmänt intresse,
att hemgårdsrörelsen genom statsmakternas stöd erhåller större möjligheter
att fullfölja och vidga sin gagnande verksamhet. Jag är därför
för egen del beredd att tillstyrka, att ett statsanslag för ändamålet uppföres
på riksstaten. Med hänsyn till att hemgårdsrörelsens tyngdpunkt synes
ligga i dess verksamhet inom det s. k. fria folkbildningsarbetet, har jag
efter samråd med chefen för socialdepartementet kommit till den uppfattningen,
att anslaget bör uppföras under åttonde huvudtiteln.
Invändningar ha från flera håll riktats mot förslaget att anvisa statsmedel
till verksamheten efter vissa i förväg bestämda normer. Icke heller
jag kan biträda detta förslag, vilket torde förutsätta, att ett förslagsanslag
skulle anvisas för ändamålet. Det synes av flera skäl vara att föredraga,
att ett maximerat anslag anvisas, att fördelas av Kungl. Majit på förslag
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
139
av skolöverstyrelsen, som därvid bör inhämta yttrande i ämnet från riksförbundet
Sveriges hemgårdar. Jag förordar, att för nästa budgetår för
ifrågavarande ändamål anvisas ett anslag av 30,000 kronor. Vid anslagets
fördelning torde särskilt avseende böra fästas vid i vilken utsträckning de
särskilda hemgårdarna inrikta sig på ungdomsvårdande verksamhet av den
art, jag i det föregående åsyftat. Hemgård, som kommer i åtnjutande av
statsbidrag, bör stå under tillsyn av skolöverstyrelsen, men i övrigt synas
några särskilda villkor icke böra uppställas för statsbidrag utöver de sedvanliga
kraven på avgivande av årliga redogörelser för verksamheten och
dylikt. Det torde få förutsättas att vederbörande kommuner liksom hittills
skola visa sitt intresse för verksamheten genom understöd åt densamma;
att uppställa detta såsom villkor för statsbidrag synes icke erforderligt.
Till stöd för det i motionen II: 55 framställda yrkandet har anförts:
Att Kungl. Majit kunnat föreslå bidrag till verksamhet av denna art vore
i och för sig enbart ägnat att väcka den största tillfredsställelse. Det förefölle
emellertid som örn bidrag borde utgå icke allenast till de s. k. hemgårdarna
utan överhuvudtaget till verksamhet av liknande art och med likartad
syftning, även örn denna verksamhet framträtt under andra namn.
Den verksamhet, som Kungl. Maj:t med sitt anslag avsåge att stödja,
vore till sin karaktär i allt väsentligt likartad den verksamhet, som bedreves
inom folkrörelsernas ordinarie bildningsorganisationer genom de till dessa
organisationer anknutna s. k. studiehemmen. Skulle någon skillnad mellan
hemgårdarna och studiehemmen förekomma, torde denna endast bestå däri,
att folkrörelsernas verksamhet på detta område hade en betydligt större
omfattning än hemgårdarnas och därigenom även nådde vidsträcktare befolkningslager
än dessa. De s. k. studiehemmen kunde i den mån de vore
förenade med bibliotek erhålla statsbidrag på utgifter till hyran, avseende
det eller de rum, som användes för biblioteksverksamhet eller biblioteksoch
studiecirkelverksamhet. Därutöver hade anslag från statens sida hittills
icke kunnat erhållas till dessa studiehems verksamhet. Det syntes fullt motiverat
att de till folkliga organisationerna anslutna s. k. studiehemmen i
alla avseenden borde komma i åtnjutande av samma förmåner som hemgårdarna.
Skulle detta önskemål kunna tillgodoses torde emellertid det av
Kungl. Majit begärda anslaget böra höjas till 60,000 kronor.
Socialstyrelsen har i sitt yttrande i förevarande ärende särskilt framhävt
hemgårdarnas sociala karaktär. Den verksamhet, som här bedreves, hade
— påpekar styrelsen — i stor utsträckning till ändamål att bereda fritidssysselsättning
för ungdom utan utpräglade intressen, medan den mera
vakna och aktiva delen av ungdomen med relativ lätthet kunde inordna
sig i studiecirklar och idrottsklubbar. Departementschefen har också tagit
fasta på vad socialstjuelsen anfört i fråga örn angelägenheten av att genom
statligt understöd uppmuntra den del av hemgårdarnas verksamhet, som
direkt åsyftar tillvaratagande av och stöd åt ungdomens uppbyggande
fritidsintressen. Med hänsyn till hemgårdarnas sociala inriktning kunde
det enligt utskottets mening med visst fog ifrågasättas örn hemgårdsrörelsen
verkligen hör hemma under ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
och icke snarare borde hänföras under socialdepartementets,
Utskottet.
140
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
varvid den borde ställas under socialstyrelsens tillsyn, likväl utan att härigenom
tillskapades en tyngande byråkratisk organisation på området. Hemgårdarna
hava emellertid även anknytning till det s. k. fria folkbildningsarbetet,
vilket föranlett chefen för ecklesiastikdepartementet att efter samråd
med chefen för socialdepartementet föreslå att anslag för ändamålet nu
uppföres under åttonde huvudtiteln.
Utskottet, som vid sådant förhållande icke vill motsätta sig att anslaget
upptages å nämnda huvudtitel, får i anslutning till vad departementschefen
anfört framhålla, att vid anslagets fördelning särskilt avséende synes böra
fästas vid i vilken utsträckning hemgårdarna inrikta sig på ungdomsvårdande
verksamhet av folkbildande art. Med hänsyn härtill kan utskottet
icke finna anledning föreligga att från understöd ur anslaget utesluta de i
motionen II: 55 angivna studiehemmen, vilka bedriva en med hemgårdarna
i viss utsträckning likartad verksamhet. Utskottet tillstyrker därför att
jämväl studiehemmen efter omfattningen av den av dem bedrivna studieverksamheten
må komma i åtnjutande av statsunderstöd från förevarande
anslag. Utskottet är däremot icke berett att av denna anledning tillstyrka
en höjning av anslaget utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet,
Utskottet vill slutligen understryka att éö förutsättning för statsbidrags
erhållande synes böra vara, att vederbörande hemgård eller studiehem även
från kommunalt eller enskilt håll i skälig utsträckning erhåller bidrag till
sin verksamhet. Departementschefen har föreslagit, att anslaget skulle fördelas
av Kungl. Maj:t på förslag av skolöverstyrelsen, som därvid borde
inhämta yttrande i ämnet från riksförbundet Sveriges hemgårdar. Häremot
har utskottet intet att erinra. Av den ståndpunkt utskottet intagit följer
emellertid, att skolöverstyrelsen vid avgivande av sitt förslag till anslagets
fördelning jämväl bör inhämta yttrande av det förbund, till vilket bidragssökande
studiehem är anslutet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 55, såsom Bidrag till hemgårdarnas verksamhet
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 30,000
kronor, att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med
vad utskottet här ovan avgivit.
198:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
205, sid. 422—424), vilket innebär en för vidtagande i ökad utsträckning av
åtgärder för nykterhetens främjande bland ungdomen betingad anslagshöjning
med 12,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till undervisnings- och
upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 242,100 kronor.
141
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
199:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Folkliga musikskolan
i Arvika: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
206, sid. 424), vilket innebär anvisande av samma an6lagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd ett anslag
av 12,000 kronor;
b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag
av 1,500 kronor.
200:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens
studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, sid. 425),
vilket innebär en böjning roed hänsyn till belastningen av sistnämnda anslag
med 800 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvismng, hemställer
utskottet,
att riksdagen roå för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett
anslag av 6,500 kronor;
b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 4,000 kronor.
201:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, sid. 425 och
426), vilket i fråga om avlöningsanslaget innebär en anslagsminskning med
2,200 kronor, huvudsakligen föranledd av viss arvodesminskning i samband
med återbesättande av en ledigbliven befattning såsom granskningsman,
samt viss ändring i personalförteckningen i samband med tjänsteförteckningsrevisionen,
ävensom i fråga om omkostnadsanslaget oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må •
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för statens
biografbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................kronor 34,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av. Kungl. Maj:t
* 22,300
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-
sonal .......................... kronor 2,900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 5,500
Summa kronor 65,500;
c) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1942/
43 anvisa ett förslagsanslag av 65,500 kronor;
d) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4,800 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet.
202:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 209, sid. 427 och 428), vilket innebär dels vissa
i samband med tjänsteförteckningsrevisionen ifrågasatta ändringar i personalförteckningen,
dels ock en anslagshöjning med 3,500 kronor, huvudsakligen
betingad av reglering av vissa arvoden, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1942/43;
b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1942/43:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 77,400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 85,100
3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 6,300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_12,000
Summa kronor 180,800;
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 180,800 kronor.
203:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska
centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 210, sid. 428 och 429), vilket i fråga örn omkostnadsanslaget
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 143
innebär en av höjda bränslekostnader betingad höjning med 9,700 kronor
och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 15,800 kronor;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, tocker m. m.
ett reservationsanslag av 4,300 kronor.
204:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska
centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 429 och 430), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 anvisa
a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag
av 3,000 kronor;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 3,500 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
205:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 431 och
432), vilket innebär en anslagshöjning med 25,000 kronor, får utskottet,
som vill understryka vad departementschefen anfört rörande önskvärdheten
av en undersökning av de statsunderstödda tidskrifternas ekonomiska ställning
och förutsättningarna för att göra dem mindre beroende av statsunderstöd,
hemställa,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
206: o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 213, sid. 432 och 433) föreslagit riksdagen
att till Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr 11. Edberg väckt motion (11:1),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till understöd åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 30,000 kronor;
Utskottet.
144 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels ock en inom andra kammaren av herr S. Persson i Stockholm m, /?.
väckt motion (II: 166), vari likaledes hemställts örn en anslagshöjning till
30,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor. Till
stöd för sin tillstyrkan av nämnda höjning har departementschefen hänvisat
till vad ledamöterna i den sakkunnignämnd, som år 1941 utsetts att till
Kungl. Maj:t inkomma med förslag till utdelning av understöd ur anslaget,
anfört:
De skönlitterära författarnas ekonomiska förhållanden hade avsevärt försämrats
på grund av den kris, som överginge landet. Det vore betydligt
svårare för dem än förut att få sina alster förlagda. Rådande förhållanden
hade oförmånligt inverkat på den stora allmänhetens intresse för skönlitterära
verk. Då tidningarna också, särskilt i landsorten, nödgats vidtaga
avsevärda inskränkningar, mötte det nu ganska stora svårigheter för en
författare att kunna i pressen placera bidrag i bunden eller obunden form.
Under dessa för de skönlitterära författarna bekymmersamma förhållanden
hade deras betryck ytterligare ökats genom statsunderstödets nedskärning.
Nämnden hyste den uppfattningen, att nedskärningen vore till avsevärt
förfång för svensk kultur.
I motionen 11:1 har erinrats, att förevarande anslag tidigare utgått med
30,000 kronor. De skönlitterära författarnas ekonomiska förhållanden hade
sedan dess avsevärt försämrats, kanske främst beroende på de genom krisen
framskapade svårigheterna att placera bidrag i dagspressen. Nedskärningen
av det statliga författaranslaget hade ytterligare försämrat deras existensmöjligheter.
Det kunde i detta sammanhang erinras om hur anslaget till informationsstyrelsens
sektion för kulturell folkberedskap vid flera tillfällen höjts, I statsverkspropositionen
i år äskades sålunda ett reservationsanslag på 310,000
kronor till åtgärder för civil folkberedskap. Man kunde ifrågasätta, örn inte
ett flertal av våra svenska författare just nu fyllde en minst lika stor funktion
i den andliga beredskapens tjänst sorn den nämnda sektionen inom
informationsstyrelsen. Med allt erkännande åt sparsamhetssträvandena måste
man ju också slå fast, att de indragna 10,000 kronorna representera en
ytterst minimal inbesparing. De svenska författarna hade just nu en alldeles
särskild mission att fylla, och det måste betraktas som ytterst angeläget
att staten icke på denna betydelsefulla punkt företoge något, som
kunde lända till förfång för det kulturella livet överhuvudtaget och alldeles
speciellt för den nödvändiga andliga beredskapen.
I motionen 11:166 bär åberopats vad som anförts i motionen 11:165, till
vilken här torde få hänvisas.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl, Maj:ts förslag
en anslagshöjning med 4,000 kronor. Utskottet anser emellertid j lik
-
145
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
het med vad i ovannämnda motioner, II: 1 och II: 166, gjorts gällande någon
ytterligare förhöjning av anslaget vara sakligt motiverad, I sådant hänseende
föreslår utskottet en ökning med 5,000 kronor, varigenom anslaget för
nästa budgetår uppbringas till 25,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna II: 1 och II: 166, till Understöd åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 25,000 kronor.
207:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
214, sid. 433 och 434), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret
1942/43 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.
208:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, sid. 434), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 3,000
kronor.
209:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 216, sid. 434 och 435), vilket innebär en anslagshöjning med
500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Utdrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.
210:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, sid. 435), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av
1,000 kronor.
211:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 218, sid. 436), vilket innebär en anslagshöjning med 300 kronor,
hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1912. 6 sami. Nr 8.
10
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för förvaltning av nationalparker och natur sky dds är enden för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 10,300 kronor.
2l2:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie
doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, sid. 437 och 438), vilket
innebär anvisande av ett slutanslag till förevarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst
material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det
inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av 34,000 kronor.
Diverse.
213:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 220) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
214:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, sid. 439 och 440), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 2,200 kronor.
2i5:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, sid. 440), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska
kommissionen för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 2,100 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
21G: o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, sid.
440 och 441), vilket innebär en anslagsminskning med 2,600 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 3,200 kronor.
217:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, sid. 441), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i
Rom m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av
37,000 kronor.
218:o) Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom
studentutbyte. Kungl. Majit har (punkt 225, sid. 442) föreslagit riksdagen
att till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 16,800 kronor.
Departementschefen har i förevarande ämne anfört:
För detta ändamål uppfördes på riksstaten för budgetåren 1938/40 ett
anslag av 32,000 kronor och för budgetåret 1940/41 ett anslag av 18,000
kronor. Det reducerade beloppet visade sig dock vara otillräckligt, varför
ytterligare medel anvisades ur anslaget till extra utgifter och anslaget till
upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. För innevarande budgetår
har något anslag till förevarande ändamål icke uppförts i riksstaten,
men i stället ha ur extra utgifts- och upplysningsanslagen anvisats belopp
av respektive 14,350 kronor och 6,950 kronor, sålunda tillhopa 21,300 kronor,
för utbytesverksamheten.
De ifrågavarande medlen ha använts till stipendier åt studerande från
vissa europeiska länder i syfte att bereda dem tillfälle till studier vid svenska
universitet och högskolor. De för läsåret 1941/42 utdelade stipendierna
ha utgått till studenter från Danmark, England, Finland, Italien,
Norge, Tyskland och Ungern. Stipendier beviljas i princip endast under
förutsättning, att vederbörande land bereder motsvarande förmåner för
svenska studerande vid högskolor inom detta land. Beträffande de motiv,
som legat till grund för anslagets beviljande, hänvisas till 1938 års åttonde
huvudtitel, sid. 564 ff.
Ett slopande av utbytesverksamheten bör icke ifrågasättas redan med
hänsyn till att den är baserad på reciprocitet. Jag finner det i och för
sig vara ett glädjande tecken, att denna form av kulturellt umgänge
med andra länder kunnat upprätthållas under nuvarande svåra förhållanden.
Jag föreslår därför, att ifrågavarande anslag ånyo uppföres på riksstaten.
Det torde få förutsättas, att bidrag till studentutbytet även under nästa
budgetår skall kunna påräknas från det under tredje huvudtiteln uppförda
anslaget till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Med hänsyn
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
härtill och med beaktande av erfarenheterna från innevarande budgetår förordar
jag, att nu ifrågavarande anslag å åttonde huvudtiteln uppföres med
16,800 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser rörande anslagets disposition.
Utskottet. Departementschefen har erinrat, att för innevarande budgetår något anslag
till förevarande ändamål icke uppförts på riksstaten, men att i stället
ur extra utgifts- och upplysningsanslagen medel anvisats för utbytesverksamheten.
Utskottet har icke funnit anledning att under för närvarande
rådande förhållanden för nästa budgetår förorda uppförande på riksstaten
av ett större anslagsbelopp än 5,000 kronor. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Befrämjande av internationellt-Jculturellt samarbete genom
studentutbyte för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av
5,000 kronor.
2l9:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete.
Kungl. Majit har (punkt 226, sid. 442 och 443) föreslagit riksdagen
att såsom Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 6,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Fr. Ström väckt motion (I: 169), vari hemställts, att riksdagen
måtte för sin del besluta att för undervisning i svenska läroanstalter
om nordisk samhörighet och örn fast samverkan i kommande tider för
Nordens gemensamma frihet anslå för budgetåret 1942/43 en summa av
50,000 kronor att genom skolöverstyrelsens försorg på lämpligt sätt handhavas
och fördelas.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda
yrkande, hänvisas till motionen.
Förevarande anslag, vilket alltsedan budgetåret 1938/39 varit uppfört
med 5,000 kronor, är avsett att möjliggöra föreläsningar av vetenskapsmän
från övriga nordiska länder vid svenska universitet och högskolor samt, om
förhållandena det medgiva, även gruppresor av studerande till de övriga
nordiska länderna. Verksamheten är ömsesidig, i det samtliga nordiska
länder bruka ställa medel till förfogande för motsvarande ändamål.
På hemställan av kanslern för rikets universitet har departementschefen
tillstyrkt en anslagshöjning med 1,000 kronor under framhållande av vikten
av att det akademiska samarbetet i Norden upprätthölles i största möjliga
utsträckning.
utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Vidkommande det i motionen I: 169 gjorda yrkandet vill utskottet erinra
att det av motionären angivna syftet redan tillgodoses inom ramen för den
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
149
undervisning, som meddelas vid våra undervisningsanstalter av skilda slag.
Utskottet kan alltså icke tillstyrka att särskilda medel anvisas för ändamålet
i fråga och avstyrker därför bifall till nämnda motion.
Utskottet får, under åberopande av vad sålunda anförts, hemställa,
a) att riksdagen må såsom Bidrag till svenska kommittén
för nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1942/43 anvisa
ett anslag av 6,000 kronor;
b) att motionen I: 169 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
220:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herrar B. Wagnsson och E. G. G.
Brandt (I: 95) och den andra inom andra kammaren av herrar 0. Malmborg
och F. Ryling (II: 135) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att som
bidrag till svenska skolmuseet anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
I motionerna erinras, att statsanslag till ifrågavarande ändamål utgått
sedan år 1912 men att anslaget, som under budgetåren 1933/40 utgjort
3,500 kronor och under budgetåret 1940/41 1,000 kronor, för innevarande
budgetår indragits.
Museets huvudman vore Sveriges allmänna folkskollärarföreniug. Detta
betydde emellertid icke, att museets verksamhet tjänade endast denna kårsammanslutnings
intressen. Tvärtom måste man säga, att museet tjänade
alllmänna pedagogiska intressen och vore av stort värde för alla lärarkategorier
och skolor i vårt land. Det riktiga vore utan tvivel, att verksamheten
i sin helhet bekostades av staten och att museet alltså vore en
rent statlig institution.
Härtill komme, att det under innevarande år förefunnes ett alldeles särskilt
skäl till att lämna museet bidrag. Svenska folkskolan firade i år sitt
100-årsjubileum, och det hade ansetts som en självklar sak, att skolmuseet
i detta sammanhang skulle anordna en specialutställning belysande såväl
gångna tiders som modern skolverksamhet. Denna utställning komme icke
att anordnas i museets egna lokaler utan på mera central plats, vilket
givetvis medförde extra kostnader. Det syntes naturligt, att staten vid ett
sådant tillfälle icke undandroge sig att lämna bidrag.
Med hänsyn till vad i förevarande motioner anförts har utskottet funnit
sig böra förorda att ett belopp av 1,000 kronor anvisas till svenska skolmuseet
såsom bidrag till en i samband med firandet av den svenska folkskolans
etthundraårsjubileum planerad utställning, belysande såväl gångna
tiders som modern skolverksamhet. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
221 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, sid. 443 och 444), vilket innebär en
anslagshöjning med 60,000 kronor, hemställer utskottet,
Utskottet.
150
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
222:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228,
sid. 444), vilket innebär en anslagsminskning med 20,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
223:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i’ statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
229, sid. 444 och 445), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må
enligt hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret
1942/43 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid
universiteten i Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, på vilken civila avlöningsreglementet
icke äger tillämpning;
b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 21,000 kronor.
224:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, sid. 445), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 900,000 kronor.
225:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 231)
föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
226:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, sid. 445), vilket innebär
en anslagsminskning med 25,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 210,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
227:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233,
sid. 446), vilket innebär en anslagsminskning med 130,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda
kommunala läroanstalter för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 900,000 kronor.
228:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 234) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
229:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 235, sid. 446), vilket innebär en anslagsminskning
med 4,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.
Stockholm den 13 mars 1942.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Torsten
Ström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Karl Magnusson, Carlström, Sundberg, Persson
i Skabersjö och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Holmdahl,
Andersson i Södergärd, Bergström, Aqvist, Wallentheim, Viklund, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg,
Pettersson i Dahl och Åkerström;
dock att
herr Ekströmer deltagit vid behandlingen av punkterna 97:o)—109:o) i stället för
herr Carlström och vid behandlingen av punkterna lido)—229:o) i stället för herr Sundberg;
herr
Andersson i Prästbol deltagit vid behandlingen av punkterna 151 :o)—229:o) i stället
för herr Jonsson i Eskilstuna; samt
herr Törnkvist deltagit vid behandlingen av punkterna 97:o)—229:o) i stället för herr
Lindholm.
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Reservationer:
vid punkten 3:o) (Riksarkivet: Avlöningar) av herrar Pauli, Lindström,
Carlström, Sundberg, Emil Petersson, Holmdahl, Åqvist och Lundberg i Hälsingborg,
. vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava
följande lydelse;
»I likhet med---möjliga mån begränsas.
Utskottet biträder departementschefens förslag om vakanssättning tills
vidare av en förste arkivarietjanst vid riksarkivet. Beträffande åter förslaget
örn indragning vid första uppkommande ledighet av en amanuensbefattning
vid arkivet har utskottet funnit, att övertygande skäl i motionerna 1:164
och II: 104 förebragts för befattningens bibehållande. Utskottet delar alltså
motion&rémas uppfattning, att besparingsåtgärderna nu böra begränsas till
att avse allenast vakanssättning av ovannämnda arkivarietjänst. Med vad
utskottet sålunda anfört torde motionerna 1:164 och 11:104 få anses besvarade,
Vad departementschefen i---anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må — — — av 284,300 kronor;
II. att motionerna I: 164 oöh II: 104 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfort;»
vid punkten 56:o) (Uppsala universitet.'' Avlöningar) av herrar Johan Bernhard
Johansson, Pauli, Lindström, Carlström, Sundberg, Emil Petersson,
Holmdahl och Lundberg i Hälsingborg, vilka ansett, att utskottets yttrande
under rubriken Indragning av lektorsbefattningarna i svenska
språket vid universiteten bort hava följande lydelse:
»Utskottet har funnit de skäl, som av departementschefen och universitetsmyndigheterna
anförts till stöd för bibehållande av den nuvarande försöksanordningén
med särskilda universitetslektorer för upprätthållande av ifrågavarande
undervisning, vara tungt vägande. Från universitetens sida har
vitsorda^, att försöksundervisningem, vilken pågått sedan läsåret 1935/36,
slagit väl ut, och det har icke heller från något håll ifrågasatts, att undervisningen
såsom sådan skulle nedläggas eller inskränkas. Det synes utskottet
icke tillrådligt att nu ifrågasätta en omläggning av en undervisning, som
befunnits ändamålsenlig, särskilt som det av allt att döma icke torde vara
möjligt att härigenom vinna någon nämnvärd besparing. Genom den nuvarande,
anordningen möjliggöres även på ett helt annat sätt än genom en
anordning med kortare kurser för tillfälligt anställda lärare en individualisering
av undervisningen och handledningen, samtidigt som sammanhanget
mellan undervisningens olika grenar befrämjas. Utskottet har på sålunda anförda
skäl funnit sig böra biträda departementschefens ifrågavarande förslag
och har icke heller funnit något att erinra mot vad departementschefen i
övrigt under denna punkt anfört och föreslagit»;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
153
vid punkten 109:o) (Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier) av herrar Pauli, Jonsson
i Eskilstuna och Andersson i Södergård;
vid punkterna 120:o)—122:o) (Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och
samskolor, Bidrag till högre flickskolor, Bidrag till enskilda mellanskolor)
av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Sven Larsson, Carlström,
Ekströmer, Emil Petersson, Törnkvist, Holmdahl, Åqvist och Lundberg
i Hälsingborg, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort hava
följande lydelse:
beträffande punkten 120:o):
»Utskottet ansluter sig på av departementschefen anförda skäl till Kungl.
Maj:ts förslag att viss kompensation förde ökade bränslekostnaderna beviljas
privatläroverken, i syfte att söka hjälpa dem över den nuvarande krisen.
Emot de av departementschefen i sådant avseende föreslagna grunderna för
kompensationens utgående har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker alltså bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och har icke heller något att invända mot de i övrigt av departementschefen
beträffande ifrågavarande anslag verkställda kostnadsberäkningarna
för nästa budgetår.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att den vilande frågan om
en mera definitiv reglering av statsbidragsgrunderna till privatläroverken
torde böra upptagas till närmare utredning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att gällande---för budgetåret 1942/43;
b) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
må under budgetåret 1942/43 utgå tilläggsunderstöd
i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942
förordat;
c) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 654,100
kronor»;
beträffande punkten 121:o):
»Under åberopande av vad utskottet under punkten 120:o) anfört och då
utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under nu förevarande punkt föreslagit, tillstyrker utskottet bifall till Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att den---för budgetåret 1942/43;
b) till Privatläroverk: Bidrag---av 611,500 kronor;
därav 30,000 kronor — — — års lagtima riksdag»;
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. JVV 8.
11
154
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
beträffande punkten 122:o):
»Under åberopande av vad utskottet ovan under punkten 120:o) anfört tillstyrker
utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
méllanskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 54,100 kronor»;
vid punkten 151:o) (Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag)
1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Carlström, Ekströmer, Holmdahl
och Lundberg i Hälsingborg, vilka ansett att utskottets yttrande och
hemställan bort hava följande lydelse:
»Emot Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Beträffande det i motionerna I: 123 och TI: 181 framställda yrkandet vill
utskottet framhålla, att frågan om införande av fri skolmateriel i folk- och
fortsättningsskolan förvisso är synnerligen behjärtansvärd. Såsom i motionerna
erinrats föreligger också ett av 1937 års skolmaterielsakkunniga utarbetat
förslag i ämnet, vilket varit underkastat vederbörligt remissförfarande.
All sannolikhet talar för att, därest icke de på hösten 1939 inträdda extraordinära
förhållandena medfört, att nya statsutgifter även av mycket angelägen
natur tills vidare måst ställas på framtiden, hade förslag i det av
motionärerna angivna avseendet förelagts riksdagen. Utskottet är övertygat
om, att Kungl. Majit alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga och kommer att när förutsättningar i statsfinansiellt hänseende
föreligga bringa ett i huvudsak på grundval av den av ovannämnda sakkunniga
verkställda utredningen utarbetat förslag i ämnet under riksdagens
prövning. Med hänsyn härtill anser utskottet anledning saknas att nu såsom
i motionerna yrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn ett dylikt förslag
från Kungl. Maj:ts sida. Med vad sålunda anförts torde motionerna
I: 123 och II: 181 få anses besvarade. I detta sammanhang vill utskottet
för sin del framhålla, att övervägande skäl enligt utskottets mening tala för
att, därest staten ikläder sig utgifter i angivna avseende, även en medverkan
i viss utsträckning från kommunernas sida kommer till stånd, varigenom
viss garanti erhålles för kostnadernas begränsning och kontrollens effektivitet.
Självfallet torde även vissa maximeringsbestämmelser i fråga örn antalet
fria läroböcker och fri förbrukningsmateriel här vara på sin plats.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Underhålls- och
materielbidrag för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av 900,000 kronor;
II. att motionerna 1:123 och II: 181 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört»;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
155
2) av herr Törnkvist, vilken med instämmande i övrigt i vad utskottet
anfört och hemställt, ansett, att ur utskottets motivering lort utgå det uttalande,
som börjar med orden »Utskottet vill för sin del» och slutar med
orden »här vara på sin plats»;
vid punkten 182:o) (Understöd åt handelsgymnasier) av herrar Holmdahl
och Lundberg i Hälsingborg som ansett, att ifrågavarande anslag bort höjas
med ett belopp av 10,000 kronor till 380,000 kronor och att utskottet
alltså bort hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 127 och II: 168, till Understöd åt handelsgymnasier
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av
380,000 kronor;
vid punkten 183:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning) av herr
Carlström;
vid punkten 197:o) (Bidrag till hemgårdarnas verksamhet) av herrar Johan
Bernhard Johansson, Carlström, Ekströmer, Emil Petersson, Holmdahl, Aqvist
och Lundberg i Hälsingborg, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
»Socialstyrelsen har i---under åttonde huvudtiteln.
Vid sådant förhållande vill utskottet icke motsätta sig att anslaget tills
vidare upptages å nämnda huvudtitel.
I anledning av det i motionen II: 55 framställda förslaget får utskottet
emellertid framhålla, att enligt utskottets mening en icke oväsentlig skillnad
förefinnes mellan å ena sidan hemgårdarna och å andra sidan studiehemmen.
De förra äro i sin verksamhet inriktade både på sociala uppgifter och bildningssträvanden,
medan de senare hava tyngdpunkten av sin verksamhet
förlagd efter sistnämnda riktlinjer. Utskottet är därför icke berett att utan
närmare utredning i ämnet oeh med hänsyn till att ansökan örn statsbidrag
icke ens framställts från studiehemmens sida gå längre än departementschefen
nu förordat, varför utskottet, med tillstyrkande av bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, ställer sig avvisande till motionärernas yrkande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 55, såsom Bidrag till hemgårdarnas
verksamhet för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag
av 30,000 kronor.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående vissa anslag till priva a1 i texten
- Rskr. 1942:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1942/43 und s. 1 i texten