Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande kapitalinvestering i statens affårsverksfonder för budgetåret 1942/43 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1942-02-13 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande kapitalinvestering i statens affårsverksfonder för budgetåret 1942/43 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1942 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande kapitalinvestering

i statens affårsverksfonder för budgetåret 1942/43

i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. I propositionen nr 1

bär Kungl. Majit under kapitalbudgeten (bilaga 4, punkt 1, sid. 1—5 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3

januari 1942) föreslagit riksdagen att till Inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 700,000

kronor.

Anslaget till inköp av inventarier för postverkets behov har för budgetåren

1937/38—1941/42 anvisats med respektive 700,000 kronor, 975,000 kronor,

1,250,000 kronor, 700,000 kronor och 500,000 kronor.

I skrivelse den 25 september 1941 har generalpoststyrelsen hemställt örn

motsvarande anslag för budgetåret 1942/43 med 700,000 kronor. Styrelsen

har tillika hemställt, att den jämlikt Kungl. Maj.ts beslut den 22 maj 1925

styrelsen åliggande skyldigheten att årligen avgiva redogörelse för postdiligensstrafiken,

avseende tiden den 1 september till och med den 31 augusti,

måtte upphöra. Till stöd härför har styrelsen anfört, att redogörelse för

postdiligenstrafiken jämväl inflöte i den berättelse örn postverkets förvaltning,

som i enlighet med Kungl. Majrts instruktion för generalpoststyrelsen

efter utgången av varje kalenderår skulle avgivas till chefen för kommunikationsdepartementet.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt generalpoststyrelsens beräkningar erfordras för anskaffning av inventarier

för budgetåret 1942/43 ett belopp av 1,000,000 kronor. Häri ingå

305,000 kronor till viss maskinanskaffning för postverkets nya verkstadsoch

förrådsbyggnader i Ulvsunda, vilka beräknas bliva färdiga i slutet av

år 1942. Då utgiftsberäkningama synas uppgjorda med hänsynstagande till

den sparsamhet, som förhållandena kräva, har jag icke velat ifrågasätta

någon nedsättning av det såsom erforderligt angivna beloppet. På grund av

beräknad reservation å anslaget bör detsamma för nästa budgetår i enlighet

med generalpoststyrelsens förslag anvisas med 700,000 kronor.

Vad styrelsen anfört och meddelat beträffande den av styrelsen under

senaste redogörelseåret bedrivna postdiligenstrafiken bar icke givit mig an
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 9. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

ledning till särskilt yttrande. Av skäl som styrelsen anfört synes någon redogörelse

för postdiligenstrafiken utöver den, som intages i den årligen utkommande

berättelsen om postverkets förvaltning, icke vidare vara erforderlig.

Därest riksdagen icke uttalar annan mening, kommer framdeles någon redogörelse

örn postdiligenstrafiken icke att intagas i statsverkspropositionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Departementschefens uttalande

örn att någon redogörelse för postdiligenstrafiken ej vidare skall intagas i

statsverkspropositionen föranleder ej heller erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

700,000 kronor.

2;o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Under erinran att förevarande

förslag (punkt 2, sid. 5) allenast innebär anvisande av fortsättningsanslag

enligt riksdagens år 1941 fattade beslut om byggande av nytt bangårdspostkontor

i Stockholm, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

3 o) Tillbyggnad till postgirohuset i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt

3 sid 5_io) föreslagit riksdagen att för Tillbyggnad till postgirohuset i

Stockholm för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 325,000

kronor.

I sin skrivelse den 5 september 1941 har generalpoststyrelsen hemställt om

anvisande av medel för ytterligare tillbyggnad av postgirohuset i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har i avgivet utlåtande ställt sig tveksam beträffande

lämpligheten att genomföra den föreslagna tillbyggnaden, vilken måste betraktas

såsom en nödfallsåtgärd och försvåra ett rationellt utbyggande av

postgirokontorets lokaler.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

De av generalpoststyrelsen lämnade uppgifterna om bankavdelningens allmänna

verksamhet under tiden efter år 1936 visa, att den tidigare ökningen

i denna verksamhet kraftigt fortsatt. Sålunda beraknas msattnmgarna och

uttagningarna vid 1941 års utgång ha ökat i postsparbanken med omkring

72 procent och i postgirorörelsen med omkring 63 procent. Personalen beräknas

vid samma tid ha ökat med 92 procent. Denna avsevarda stegring

i bankavdelningens verksamhet har medfört, att alla tillgängliga lokalutrymmen

måst tagas i anspråk. Då generalpoststyrelsen räknar med en

fortsatt ökning av verksamheten, har styrelsen funnit det nödvändigt, att

ytterligare lokaler anskaffas för avdelningen. I dylikt syfte har styrelsen

framlagt förslag om uppförande av en flygelbyggnad a postgirohusets gard.

Genom tillbyggnaden, som skulle uppföras i fem våningar, skulle erhallas

nya lokaler om en sammanlagd golvyta av cirka 1,100 kvadratmeter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

Ehuru eu viss avlastning i bankavdelningens arbete är att förvänta, då

en del av de av nu rådande krisförhållanden föranledda uppgifterna upphör,

torde man emellertid hava anledning räkna med att avdelningens verksamhet

i övrigt kommer att ytterligare öka och att till följd därav behov av

nya lokaler uppkommer. Jag finner därför i likhet med generalpoststyrelsen

erforderligt, att åtgärder nu vidtagas i syfte att tillgodose detta behov.

Det av generalpoststyrelsen framlagda förslaget synes med hänsyn till det

förhållandevis ringa utrymmestillskott, som därmed skulle vinnas, knappast

vara ägnat att sett på längre sikt erbjuda en fullt tillfredsställande lösning

av lokalfrågan. Härtill kommer, att förslaget kan antagas försvåra ett rationellt

utbyggande framdeles av postgirokontorets lokaler. Byggnadsstyrelsen

bär också, utan att dock avstyrka förslaget, ställt sig tveksam till detsamma.

Enligt vad generalpoststyrelsen upplyst föreligger emellertid icke för närvarande

möjlighet att förvärva någon intilliggande tomt, varå en nybyggnad

med tillräckliga utrymmen för längre tid skulle kunna uppföras. Ej heller

bör utan starka skäl en förflyttning från postgirohuset ske av någon av de

särskilda avdelningarna, enär dessa äro intimt beroende av varandra för

arbetets rationella bedrivande. Under för handen varande förhållanden vill

jag därför icke motsätta mig, att styrelsens förslag för tillgodoseende av

bankavdelningens aktuella lokalbehov kommer till utförande.

Mot de för byggnadsföretaget upprättade ritningarna har jag intet att

erinra. Jag förutsätter emellertid, att den ändring i stadsplanen för kvarteret

Blåmannen, som erfordras för byggnadsföretagets genomförande, skall

kunna komma till stånd. Kostnaderna för företaget torde med hänsyn till

vad byggnadsstyrelsen anfört böra beräknas till 325,000 kronor.

Förevarande förslag avser att skaffa ytterligare lokalutrymmen för postgirokontoret

och postsparbanken. I likhet med departementschefen har utskottet

ansett generalpoststyrelsens i detta avseende framlagda förslag böra

tillmötesgås. Visserligen kan detsamma ur stadsplanesynpunkt möta vissa invändningar,

men då postsparbankens och postgirokontorets arbetsdetaljer

äro så intimt beroende av varandra, att förhyring av lokaler av styrelsen

ansetts utesluten, torde den ifrågasatta lösningen, enligt vad utskottet också

vid besök på platsen övertygat sig om, kunna godtagas.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för Tillbyggnad till postgirohuset i Stockholm

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

325,000 kronor.

4:o) Posthusbyggnad i Karlskrona. Kungl. Majit har (punkt 4, sid. 11—

13) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Karlskrona för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 530,000 kronor.

Med åberopande av ett av generalpoststyrelsen gjort förslag, varöver 19å0

års civila byggnadsutredning yttrat sig, har departementschefen anfört följande.

Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört örn det trängande behovet

av ökade lokaler för postkontoret i Karlskrona torde åtgärder nu böra vidtagas

för att lösa denna lokalfråga. Då generalpoststyrelsens förslag om uppförande

av en posthusbyggnad å den sistlidna år för sådant ändamål förvär
-

fv(slottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

vade tomtmarken på ett tillfredsställande sätt synes tillgodose det föreliggande

lokalbehovet, vill jag biträda styrelsens förslag. .

1940 års civila byggnadsordning har framställt vissa till besparingar syltande

erinringar mot förslaget, över vilka generalpoststyrelsen ännu icke hunnit

yttra sig. Slutlig ställning torde därför icke nu böra tagas till frågan om

byggnadens närmare utformning.

" Då de ifrågasatta ändringarna kunna antagas komma att medföra en viss

minskning i de av generalpoststyrelsen till 530,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna,

kan alltså detta belopp betraktas som den övre gränsen

för dessa kostnader. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest riksdagen

anvisar det av styrelsen begärda beloppet, sedermera med beaktande

av föreliggande besparingsmöjligheter meddela beslut om anslagets disponerande.

Utskottet. För inköp av tomtmark till ifrågavarande posthusbyggnad vid stora torget

i Karlskrona anvisades av 1941 års riksdag 167,000 kronor. Enligt vad

som då upplystes råder svår lokalbrist inom postkontoret, och någon ytterligare

påbyggnad av riksbankshuset, där postkontoret sedan gammalt är inrymt,

kan ej lämpligen ifrågakomma.

Såsom av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår, äro

planerna för byggnadsföretaget ännu ej definitivt fastställda, i det att 1940

års civila byggnadsutredning föreslagit vissa förändringar, varöver generalpoststyrelsen

för närvarande har att yttra sig. Bland de av byggnadsutredningen

ifrågasatta besparingarna ingår, att till sockel skall användas natursten

allenast utefter en fasad, men i övrigt betong. Med hänsyn till rådande

knapphet på cement och då byggnadsföretaget utföres nära ett stendistrikt,

synes det utskottet förtjänt att ytterligare övervägas, huruvida kostnadsskillnaden

mellan granit- och betongsockel är av en sådan storleksordning,

att ett utbyte av det ursprungligen tänkta byggnadsmaterialet är påkallat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Karlskrona för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 530,000 kronor.

5:o) Posthusbyggnad i Borås. Postliusbyggnad i Östersund. Beträffande

Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag (punkterna 5 och 6, sid. 13 och 14) kommer

utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

6:o) Inköp för postverkets räkning av tomt i Umeå. Under erinran att

förevarande förslag (punkt 7, sid. 14—16) allenast avser anskaffande av ytterligare

erforderligt gårdsutrymme för posthusfastigheten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för postverkets räkning av

tomt i Umeå för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 23,600 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

7:o) Inköp för postverkets räkning av tomt i Skellefteå. Under erinran att

förevarande förslag (punkt 8, sid. 16) allenast avser beredande av medel till

likviderande av tomtmark, som inköpts enligt bemyndigande av 1941 års

riksdag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för postverkets räkning av tomt

i Skellefteå för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Telegrafverket.

8:o) Telefonstationsbyggnad i Lidingö. Kungl. Maj:t har (punkt 9, sid. 17

och 18) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad i Lidingö för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 192,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1941 har telegrafstyrelsen hemställt örn anslag

för telefonstationsbyggnad i Lidingö med 192,000 kronor, varvid anförts

bland annat följande.

I avsikt att i full utsträckning kunna utnyttja automatiseringens fördelar

såväl ekonomiskt som ur trafiksynpunkt hade styrelsen planerat ett successivt

utbyggande av automatnätet icke endast till Stockholms förorter utan

även till andra orter inom Stockholms telefonområde ävensom till angränsande

automatiska stationer, exempelvis Södertälje. För att kunna genomföra

detta projekt krävdes emellertid, anför styrelsen, en revidering och

komplettering av redan befintliga stationer. Enligt den utredning, som i detta

hänseende verkställts och som slutförts under år 1941, hade det beträffande

telefonstationen i Lidingö villastad visat sig lämpligast och mest ekonomiskt

att, i stället för att nu företaga en för den fortsatta automatiseringen nödvändig

förändring och komplettering av den nuvarande stationsutrustningen

för att därefter inom några år på grund av abonnentökning bliva nödsakad

ersätta den med en helt ny station, redan nu verkställa denna nybyggnad

med materiel, lämpad för den utvidgade automatiseringen. Vissa delar av

materielen på den nuvarande stationen, som icke berördes av förändringarna,

kunde emellertid sedan de lediggjorts användas på nytt vid utökningar

av stationerna inom stockholmsområdet.

Ifrågavarande nybyggnad bär ansetts motiverad av nuvarande utrymmesbrist

men också av den planerade utsträckningen av automattelefonnätet till

vissa ytterligare orter kring Stockholm. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Lidingö för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 192,000

kronor.

9:o) Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden. Kungl. Majit har (punkt 10,

sid. 19 och 20) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

Utnkotlet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Ifrågavarande nybyggnad är avsedd att inrymma den nya automatiska

telefonstation, som enligt uppgjord plan bör stå färdig att tagas i bruk 1943.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

85,000 kronor.

10:o) Telefonstationsbyggnad i Roslags Näsby. Kungl. Maj:t bar (punkt

11, sid. 20 och 21) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad i Roslags

Näsby för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 110,000

kronor.

Med åberopande av ett av telegrafstyrelsen framlagt förslag har departementschefen

anfört följande.

I likhet med vad som skett på andra platser, där automatisering genomförts,

bör den automatiska telefonstationen i Roslags Näsby förläggas i en

telegrafverket tillhörig byggnad. För en sådan byggnad har telegrafstyrelsen

med Kungl. Maj:ts medgivande förvärvat lämplig tomtmark.

För att den nya byggnaden skall kunna färdigställas i god tid innan den

nuvarande telefonstationen beräknas bliva fullbelagd, måste arbetena påboljas

nästa budgetår.

Då vad styrelsen föreslagit samt de för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna

och den verkställda kostnadsberäkningen icke givit mig anledning

till erinran, vill jag tillstyrka telegrafstyrelsens framställning.

Jämväl nu förevarande av den fortgående automatiseringen av telefonnätet

kring Stockholm motiverade förslag har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Roslags

Näsby för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 110,000 kronor.

U:o) Telefonstationsbyggnad i Kristianstad. Kungl. Majit har (punkt 12,

sid. 21—23) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad i Kristianstad

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 635,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1941 har telegrafstyrelsen hemställt, att för

ifrågavarande nybyggnad, för vilken tomt redan inköpts, måtte anvisas

635,000 kronor, till vilket belopp kostnaderna preliminärt beräknats.

Byggnadsstyrelsen, som granskat byggnadsritningarna, har i skrivelse till

telegrafstyrelsen den 9 december 1941 meddelat, att länsarkitekten, sedan

byggnadsstyrelsen framställt vissa erinringar mot dennes förslag, låtit i vissa

delar omarbeta detsamma. Det nya förslaget, mot vilket byggnadsstyrelsen

icke haft något att invända, har styrelsen kostnadsberäknat till 635,000 kronor.

Sedermera har styrelsen i skrivelse till telegrafstyrelsen den 16 december

1941 anmält, att länsarkitekten till byggnadsstyrelsen överlämnat ett å

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

sju den 12 december 1941 dagtecknade ritningar åskådliggjort nytt förslag,

innebärande i vissa detaljer en ytterligare överarbetning av det ursprungliga

förslaget. Mot detta förslag har byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra.

1940 års civila byggnadsutredning, som anbefallts avgiva utlåtande i ärendet,

bär ännu icke inkommit med sitt utlåtande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Telefonstationen i Kristianstad är sedan år 1911 inrymd i en telegrafverket

tillhörig fastighet. Lokalutrymmena äro inom kort i sin helhet utnyttjade,

och stationsmaterielen är föråldrad och i behov av förnyelse. Någon

sådan komplettering eller utbyggnad av den nuvarande utrustningen, att stationen

under någon längre tid kan bibehållas, lär ej vara möjlig. Med hänsyn

härtill vill jag biträda telegrafstyrelsens förslag, att en ny telefonstationsbyggnad

uppföres på den för sådant ändamål år 1940 förvärvade tomten.

Ritningarna till den planerade stationsbyggnaden, vilka uppgjorts av länsarkitekten

i Kristianstads län, hava sedan byggnadsstyrelsen framställt vissa

erinringar mot desamma omarbetats av länsarkitekten. Byggnadsstyrelsen har

beräknat kostnaderna för byggnadens utförande enligt det omarbetade förslaget

till 635,000 kronor. Innan yttrande i ärendet föreligger från civila

byggnadsutredningen torde ställning icke böra tagas till frågan om byggnadens

slutliga utformning. Det av telegrafstyrelsen äskade beloppet torde

emellertid böra anvisas för nästa budgetår. Därvid förutsätter jag, att det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest riksdagen anvisar nämnda belopp,

meddela beslut i fråga om det belopp, som må av anslaget tagas i anspråk

för byggnadsföretaget.

Av utredningen framgår att den nuvarande telefonstationen i Kristianstad

är i hög grad föråldrad och försliten och att ett starkt behov föreligger av stationens

snara nybyggnad. Med hänsyn härtill har utskottet ej velat motsätta

sig, att det begärda anslagsbeloppet nu beviljas. De preliminärt uppskattade

byggnadskostnaderna förefalla dock höga. Å Kungl. Majit torde emellertid

böra ankomma att ytterligare undersöka i vad mån några besparingar äro

möjliga. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Kristianstad

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

635,000 kronor.

12:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Nynäshamn. Med tillstyrkande

av Kungl. Majlis förslag (punkt 13, sid. 23 och 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av

tomt i Nynäshamn för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

13:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Majit har (punkt 14, sid. 24—30) föreslagit riksdagen alf till Fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 25,000,000 kronor.

Ulskoitet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende Ilar

— på sätt framgår av statsverkspropositionen — för budgetåren 1934/35—

1941/42 anvisats med följande belopp:

Budgetår.

1934/35

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Kronor.

12.350.000

15,000,000

15.600.000

30.100.000

39.200.000

32.200.000

15.000. 000

22.000. 000.

Dessutom ha å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisats

4,395,000 kronor, avsedda för en av militära skäl förestavad komplettering

av det permanenta trådtelegrafnätet samt för visst rikskabelarbete. Det

må här vidare erinras, att den förhållandevis låga medelsanvisningen för

budgetåret 1940/41 berodde därpå, att genom särskilt beslut av Kungl. Majit

ett belopp av 10,000,000 kronor av anslaget för budgetåret 1939/40 icke fick

disponeras under budgetåret utan förutsattes skola få tagas i anspråk först

under budgetåret 1940/41.

I sin skrivelse den 11 november har telegrafstyrelsen hemställt, att för fortsatt

utveckling av statens telefon- och telegrafväsende måtte anvisas dels

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av

4.000. 000 kronor och dels för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av

28.000. 000 kronor.

Statens industrikommission, som anbefallts avgiva utlåtande över telegrafstyrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 i vad desamma i väsentlig

mån kunde äga betydelse för landets råvaruförsörjning, har i utlåtande

den 12 december 1941 sammanfattningsvis anfört, att nu rådande knapphet

på material icke torde böra hindra anläggningen av den av telegrafstyrelsen

planerade rikskabeln Skellefteå—Luleå, medan däremot med den likaledes

eventuellt örn militära skäl så påfordrade av styrelsen tänkta kabelanläggningen

Örebro—Mjölby tillsvidare syntes böra anstå. I vilken utsträckning

övriga arbeten kunde komma till utförande måste bliva beroende på försörjningslägets

utveckling och på storleken och angelägenhetsgraden av övriga

anspråk på vissa metaller. I den mån styrelsen ansåge dessa arbeten böra

komma till utförande, syntes fortlöpande yttranden rörande materialförsörjningen

böra inhämtas från industrikommissionen.

Under erinran om den under år 1941 inträffade, ej tidigare förutsedda

abonnentökningen har departementschefen anfört bland annat följande.

Denna icke förutsedda abonnentökning har för telegrafverket medfört ett

ökat kapitalutlägg av omkring 8,000,000 kronor. Detta belopp har till hälften

kunnat täckas av en odisponerad behållning å förevarande anslag, som

förelåg vid ingången av år 1941. I övrigt har för utgiften måst anlitas medel,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

som avsetts för andra ändamål. Då på sätt telegrafstyrelsen föreslagit den

ökade utgiften i vad avser ett belopp av 4,000,000 kronor bör täckas genom

anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår, gör jag senare i dag hemställan

härom.

Telegrafstyrelsen bär beräknat abonnentökningen under år 1942 till 60,000.

De skäl, som jag nästlidet år anförde lill stöd för uppfattningen, att abonnentökningen

skulle komma att minska, synas på grund av den allmänna utvecklingen

under tiden därefter hava vunnit i styrka. Härtill kommer, att

den fortsatta utvecklingen i vad avser telefonabonnenternas antal kan antagas

röna inflytande av Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1941 angående

särskild inträdesavgift för fortlöpande abonnemang å huvudapparat och särskild

samtalsavgift för rikssamtal. Jag anser på grund av här anförda förhållanden,

att man vid anslagsberäkningen har anledning räkna med en något

mindre ökning än den telegrafstyrelsen förutsatt.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa hudgetår till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende beräknar styrelsen till 28,000,000

kronor. Med hänsyn till bristen på metaller har styrelsen vid beräkningen av

anslagsbehovet utgått från att arbetet med den eljest planerade rikskabelanläggningen

å sträckan Örebro—Mjölby, som beräknats draga en kostnad av

4.650.000 kronor, varav 2,050,000 kronor skulle anvisas såsom kapitalinvesteringsmedel,

tills vidare skall uppskjutas. Av samma skäl har styrelsen ansett

sig böra avsevärt inskränka de övriga anläggningarnas omfattning, trots att

detta komme att leda till en betydande minskning av de befintliga reserverna

i de olika näten.

Styrelsens anslagsberäkning har icke givit mig anledning till annan erinran,

än att med hänsyn till vad jag anfört rörande abonnentökningen under

år 1942 det äskade anslagsbeloppet torde kunna nedsättas till 25,000,000 kronor.

Huruvida det sålunda tillstyrkta arbetsprogrammet kan i sin helhet

komma till utförande torde emellertid i sista hand bliva beroende på försörjningslägets

utveckling i vad avser vissa metaller, varå brist för närvarande

råder. Jag förutsätter, att telegrafstyrelsen, i enlighet med vad industrikommissionen

anfört, inhämtar fortlöpande yttranden från kommissionen rörande

materialförsörjningen, innan arbeten av här ifrågavarande slag påbörjas av

telegrafstyrelsen.

Bestämmande för medelsbehovet under förevarande anslag är framförallt

tillströmningen av nya telefonabonnenter. Ökningen av antalet nytecknade

telefonabonnemang har under den senaste sexårsperioden, d. v. s. de sista

tre förkrigsåren 1936—1938 och dc tre krigsåren 1939—1941 varit högst avsevärd.

Från ingången av år 1936 har antalet telefonapparater ökat från

628.000 till cirka 965,000 vid senaste årsskiftet. Ökningen ensamt under

år 1941 utgör cirka 75,000, vilken siffra icke tidigare uppnåtts. För år 1942

har telegrafstyrelsen räknat med 60,000 nya abonnemang. Departementschefen

har emellertid vid sin anslagsberäkning utgått ifrån en något mindre

ökning.

Såsom utskottet vid behandlingen föregående år av motsvarande anslag

framhöll, måste främst nödvändigheten av att minska förbrukningen av

metaller och annan materiel föranleda försiktighet vid planläggningen av

nyanläggningar vid telegrafverket. Det kan vara av intresse att erinra, att

varje telefonapparat i det svenska telefonnätet redan före kriget representerade

en anläggningskostnad av liver 500 kronor. De tta belopp kunde emel
-

Ulskotlei.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

lertid på grand av anslutningsförhållandena flerfaldigt ökas. Med nuvarande

priser äro motsvarande kostnader avsevärt högre.

En nytillkommen viktig faktor vid bedömandet av abonnenttillströmningen

är den höjning av inträdesavgifterna från 20 till 50 kronor, som från och

med årsskiftet vidtagits. Denna höjning, som främst tillkommit för att öka

inkomsterna från telegrafverket, bör i sin mån också kunna verka tillhakahållande

på nytillströmningen av abonnenter. En samtidigt införd mindre ökning

i avgifterna för rikssamtal bör också kunna verka återhållande på samtalsfrekvensen

samt därmed på behoven av nya linjeanläggningar och växelförstärkningar.

Från nu angivna utgångspunkter har utskottet ansett viss begränsning påkallad

i de av telegrafstyrelsen framställda anslagskraven. Utskottet har därvid

funnit sig kunna godtaga departementschefens beräkning, vilken innebär

att det av styrelsen begärda beloppet 28,000,000 kronor nedsättes till

25.000. 000 kronor.

Utskottet tillstyrker likaledes Kungl. Maj:ts förslag om ett anslag på

4.000. 000 kronor å tilläggsstat II för innevarande budgetår, vilket anslag är

betingat av den oförutsett starka abonnenttillströmningen under år 1941. Härom

gör emellertid utskottet hemställan i sitt utlåtande nr 17, punkt 3.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens telef onoch

telegrafväsende för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000,000 kronor.

14:o) Radioanläggningar för luftfarten. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 15, sid. 30 och 31) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 35,000

kronor.

Statens järnvägar.

15:o) Bangårdsarbcten i Ånge m. m. Kungl. Majit bar (punkt 1(5, sid.

34) föreslagit riksdagen att till Bangårdsarbeten i Änge m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

I proposition den 3 januari 1941, nr 2, anmäldes ett av järnvägsstyrelsen

framlagt förslag till ombyggnad och utvidgning av bangården i Ånge. Kostnaderna

för förslagets genomförande beräknades approximativt till 3,000,000

kronor. För ändamålet lia hittills anvisats dels 1,050,000 kronor å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41, dels 350,000 kronor å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42.

Järnvägsstyrelsen har ansett det angeläget att återstående, i den framlagda

planen ingående arbeten med det snaraste utfördes samt beräknat kostnaderna

härför till 1,600,000 kronor, varav 200,000 kronor till arbeten, för vilka

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nv 9-

11

kostnaderna borde bestridas av förnyelsefondsmedel. Styrelsen har hemställt,

att 1,400,000 kronor måtte för budgetåret 1942/43 anvisas till ifrågavarande

ändamål.

Departementschefen har biträtt järnvägsstyrelsens förslag.

• Utskottet får. med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000

kronor.

16:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 17,

sid. 35—38) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

För budgetåret 1941/42 är ett belopp av 10,000,000 kronor disponibelt för

ifrågavarande ändamål. Härav ha 4,500,000 kronor anvisats å riksstaten för

budgetåret 1941/42, medan återstoden, 5,500,000 kronor, anvisats såsom Banslag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt sedermera,

efter vederbörlig prövning rörande läget å arbetsmarknaden, ställts till järnvägsstyrelsens

förfogande. B-anslaget förutsattes skola disponeras endast för

terrasseringsarbeten.

För budgetåret 1942/43 har järnvägsstyrelsen hemställt om ett anslag å

10,000,000 kronor, att till ungefär lika delar användas till terrasserings- respektive

spår- och bangårdsarbeten m. m. Till stöd för sin framställning har

styrelsen åberopat, att behovet av dubbelspår å huvudlinjerna år från år

gjort sig alltmer gällande, att varje sträcka, som gjordes dubbelspårig, medförde

ökade möjligheter att smidigt avveckla trafiken samt att jämväl den

omständigheten att någon avsevärd förbättring i läget å arbetsmarknaden

icke torde vara att förutse talade för att järnvägsstyrelsen nästa budgetår

finge disponera medel för ifrågavarande ändamål i samma omfattning som

under innevarande budgetår. Järnvägsfullmåktigen Falkman har föreslagit

anslagets begränsning till 2,500,000 kronor eller samma belopp, som anvisades

för budgetåret 1939/40.

Departementschefen har förklarat sig icke hava något att erinra mot den

av järnvägsstyrelsen föreslagna medelsanvisningen under förutsättning att

större delen av anslaget, åtminstone 7,000,000 kronor, avsåges för terrasseringsarbeten

och dispositionen av detta belopp gjordes beroende av i vad mån

läget å arbetsmarknaden komme att motivera arbetenas igångsättande.

Med biträdande av vad departementschefen anfört angående storleken av

det belopp, som bör avses för terrasseringsarbeten, och villkoren för dispositionen

av detta belopp får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17:o) Rälsutbyten in. lii. Kungl. Maj:t har (punkt 18, sid. 38—40) föreslagit

riksdagen att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 3,700,000 kronor.

För tillgodoseende av de successivt ökade kraven på statens järnvägar i

fråga om driftsäkerhet, tåghastighet, möjlighet att använda tyngre rullande*

materiel ävensom fordonens jämna gång har, då på grund av förslitning behov

av ersättning samtidigt förelegat, lättare spårmateriel i betydande omfattning

utbytts mot tyngre.

För budgetåret 1941/42 ha till förevarande ändamål anvisats 4,400,000

kronor å riksstaten samt år 1941 2,600,000 kronor av förnyelsefondsmedel.

Fördelningen mellan riksstats- och förnyelsefondsanslag är i viss mån påverkad

därav, att förnyelsefonden under åren fram till år 1932 belastats även med

den merkostnad, som vid verkställda rälsutbyten uppkommit genom användning

av tyngre spårmaterial, som ökade banans kapacitet, och att nämnda

till något över 7 miljoner kronor beräknade merkostnad under en femårsperiod,

räknat från budgetåret 1937/38 respektive år 1937, ansetts böra omföras

från förnyelsefondsmedel till riksstatsmedel. Den angivna medelsanvisningen

är på grund härav i vad gäller förnyelsefondsmedel 1.4 miljoner

kronor lägre och i fråga om anslaget å riksstaten lika mycket högre än den

eljest skulle ha varit. Bortsett från denna reglering av vissa förnyelsefonden

under tidigare år för mycket påförda utgifter skulle sålunda av den för det

nu löpande budgetåret respektive kalenderåret beräknade totala kostnaden

för rälsutbyten m. m., 7,000,000 kronor, ett belopp av 3,000,000 kronor ha

bestritts med anslag å riksstaten och 4,000,000 kronor med förnyelsefondsmedel.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att den starka trafikökningen, statens

järnvägars ökade omfattning till följd av förstatligandet av vissa enskilda

järnvägar samt ökningen i material- och arbetspriser, allt faktorer som inverkat

på medelsanvisningen för löpande regleringsperiod, nu gjorde sig gällande

i än högre grad än för ett år sedan. Det vore sålunda på grund av trafikökningen

ofrånkomligt att under år 1942 inlägga nya Täler i starkt trafikerade

huvudspår till en längd av sammanlagt cirka 200 km mot normalt

endast omkring 140 km. Härtill komme rälsutbylen å mindre starkt trafikerade

linjer, där de vid huvudlinjerna upptagna rälerna efter justering åter

kunde komma till användning. Det sålunda utvidgade arbetsprogrammet för

år 1942 jämte de höga materialkostnaderna medförde ett till 12,000,000 kronor

stegrat medelsbehov, innebärande en ökning i förhållande till närmast

föregående år med 5,000,000 kronor. Enär detta anslagsbehov till stor del

vöre betingat av den på grund av trafikens intensifiering ökade rälsförslitningen

borde enligt styrelsens mening en större del av kostnaden än normalt bestridas

av förnyelsefondsmedel, förslagsvis 7,300,000 kronor. Återstoden,

4,700,000 kronor, borde anvisas å riksstaten.

Departementschefen har icke velat motsätta sig en ökning av medelsanvisningen

till rälsutbyten men har bland annat med hänsyn till önskvärd
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

heten att i rådande läge minska åtgången av järn ansett den sammanlagda

medelsanvisningen utan allt för allvarliga olägenheter kunna begränsas till

10.000. 000 kronor, varav 3,700,000 kronor borde anvisas å riksstaten och

återstoden utgå av förnyelsefondsmedel.

Rådande knapphet på järn och de höga rälsprisen göra det önskvärt att

för närvarande kunna begränsa ifrågavarande inköp av ny räls. Med hänsyn

härtill finner utskottet fog föreligga för den av departementschefen föreslagna

nedsättningen av ifrågavarande anslag. Med tillstyrkande alltså av Kungl.

Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rälsutbyten m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 3,700,000 kronor.

18:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Majit har (punkt 19,

sid. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till Diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål ha hittills, i enlighet med en för 1939 års lagtima

riksdag framlagd plan, anvisats 6,500,000 kronor, varav å statens järnvägars

driftkostnadsstater för år 1938 1,200,000 kronor och för vart och ett

av åren 1939—1941 1,100,000 kronor samt å riksstaten för vartdera av budgetåren

1939/40 och 1940/41 500,000 kronor ävensom för budgetåret 1941/42

1.000. 000 kronor.

Ett programenligt fortsättande av ifrågavarande arbeten har av järnvägsstyrelsen

beräknats för nästa regleringsperiod kräva en medelsanvisning av

2,300,000 kronor, varvid i enlighet med förut tillämpade principer 1,300,000

kronor borde bestridas av driftmedel.

Departementschef en har framhållit att den förhållandevis stora medelsanvisningen

å riksstaten för budgetåret 1941/42 betingats bland annat av arbetslöshetsskäl.

Då förhållandena å arbetsmarknaden för närvarande knappast

kunde utgöra tillräckliga skäl för oförändrat anslag samt det statsfinansiella

läget krävde den största återhållsamhet i fråga örn statsutgifterna, ansåge sig

departementschefen icke böra förorda större medelsanvisning å riksstaten

för nästa budgetår än 500,000 kronor.

Utskottet, som biträder vad departementschefen sålunda anfört, hemställer,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

19:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt

20, sid. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

På grund av tillgängliga reservationer från tidigare budgetår ha under budgetåren

1940/41—1941/42 inga anslag äskats till ifrågavarande anläggningar.

Under förmälan att dessa reservationer beräknades vara konsumerade vid utgången

av budgetåret 1941/42 har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande

för nästa budgetår av medel till förevarande ändamål. Till stöd för sin framställning

har styrelsen åberopat att anläggningarna erfordrades för åstadkommande

av största möjliga trafiksäkerhet och bättre tågförbindelser. Därtill

komme lättnader i trafikarbetet, som medförde besparingar i löpande utgifter.

Med hänsyn härtill ävensom till numera vunnen teknisk erfarenhet vore det

motiverat att bedriva dessa arbeten i snabbare takt än hittills, så mycket mer

som kravet på snabb tågexpediering ökats i samband med de senaste årens

trafikstegring. För genomförande av ett inom styrelsen uppgjort arbetsprogram

för ifrågavarande anläggningar erfordrades enligt järnvägsstyrelsens

mening ett anslag å riksstaten för budgetåret 1942/43 av 2,000,000 kronor

jämte lika stort belopp av förnyelsefondsmedel.

Departementschefen har framhållit att anläggningarna verksamt bidraga

till en ur ekonomisk och trafiksäkerhetssynpunkt önskvärd förbättring av

driftförhållandena vid statens järnvägar samt att de därjämte möjliggöra

snabbare och tätare tågförbindelser. Med hänsyn till anförda omständigheter

vill departementschefen, oaktat det äskade beloppet, 4,000,000 kronor, kunde

synas högt, icke motsätta sig den föreslagna medelsanvisningen, fördelad

med lika belopp å riksstatsanslag respektive förnyelsefondsmedel.

Under erinran örn den betydelse växel- och signalsäkerhetsanläggningar i

all synnerhet vid rådande högtrafik ha för trafiksäkerheten får utskottet med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

20:o) Telefonanläggningar och kabelarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt

21, sid. 42—44) föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar och kabelarbeten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor.

För fortsatt utbyggnad och modernisering av statens järnvägars telefonnät

har riksdagen under en följd av år anvisat medel, för budgetåren 1939/40—

1941/42 uppgående till respektive 300,000 kronor, 220,000 kronor och 700,000

kronor. Under rubriken Telefonanläggningar m. m. har därjämte å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats ett reservationsanslag avsett

att i enlighet med en till 1,200,000 kronor kostnadsberäknad plan möjliggöra

att utförandet av särskilda skyddsrum för vissa telefonväxlar och förstärkaranläggningar

påbörjas.

Järnvägsstyrelsen har hemställt om anvisande å riksstaten för nästa budgetår

av dels 900,000 kronor till fullföljande av ovannämnda plan till skydds
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

rum, dels 400,000 kronor till högtalaranläggningar å järnvägsstationer, dels

500,000 kronor till modernisering och komplettering av telefonnätet å de under

innevarande budgetår förstatligade enskilda järnvägarna, dels 600,000

kronor till fortsatt utbyggnad i övrigt av statens järnvägars telefonnät eller

tillhopa 2,200,000 kronor.

Departementschefen har icke haft någon erinran mot anvisande av 900,000

kronor till skyddsrum. Beträffande järnvägsstyrelsens äskanden i övrigt har

departementschefen såväl på grund av statsfinansiella skäl som med hänsyn

till råvaruförsörjningen föreslagit en begränsning till 600,000 kronor, vilket

alltså innebär, att anslaget sammanlagt bestämmes till 1,500,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär att det av järnvägsstyrelsen

begärda beloppet 2,200,000 kronor nedsättes till 1,500,000‘kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Telefonanläggningar och kabelarbeten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

21 :o) Om- och tillbyggnad av huvudförrådet i Östersund. Kungl. Majit

har (punkt 22, sid. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad

av huvudförrådet i Östersund för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har framhållit att ifrågavarande huvudförråd med hänsyn

främst till föreliggande eldfara men även till bristande utrymme och

olämpligt läge av vissa i förrådet ingående arbetslokaler vore i behov av en

genomgripande om- och tillbyggnad. Kostnaden härför har av styrelsen beräknats

till 350,000 kronor, varav 150,000 kronor borde bestridas av förnyelsefondsmedel,

medan återstoden krävde medelsanvisning å riksstaten.

Mot järnvägsstyrelsens kostnadsförslag för ifrågavarande byggnadsföretag

har departementschefen icke gjort någon erinran liksom icke heller mot den

föreslagna uppdelningen av medelsanvisningen på riksstatsanslag respektive

förnyelsefondsmedel.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till örn- och tillbyggnad av huvudförrådet

i Östersund för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

22:o) Elektriska bclysningsanläggningai-. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 45 och 46), som avser beviljande av medel för

utförande av elektriska bclysningsanläggningai- såväl å bangårdar och i allmänna

tjänslelokaler som i personalbostäder, hemställer utskottet,

Utskottet.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

att riksdagen må till Elektriska belysningsanlåggningar för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 150,000

kronor.

23:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 24,

sid. 46 och 47) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 835,000 kronor.

Under denna rubrik lia å respektive riksstater för budgetåren 1939/40—

1941/42 anvisats 1,100,000 kronor, 200,000 kronor och 980,000 kronor. Därutöver

ha å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats 850,000

kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt örn anvisande av 200,000

kronor till särskilda matarledningar mellan omformarstationen i Häggvik

samt Hagalunds lokstation och rangerbangård, 50,000 kronor till påbörjande

(totalkostnad cirka 100,000 kronor) av förstärkning och ombyggnad av

starkströmsnät å Göteborgs bangårdar, 150,000 kronor för anskaffning och

uppsättning av anordningar för parallelledningar av flera omformarstationer

samt slutligen 435,000 kronor för diverse kompletteringsarbeten, eller tillhopa

835,000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt anvisande av det av järnvägsstyrelsen

begärda beloppet.

Ifrågavarande anslag är avsett för vissa tekniska förbättringar, som medföra

driftbesparingar och öka trafiksäkerheten. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 835,000

kronor.

24:o) Elektrifiering av banorna Hälsingborg—Hässleholm, Hälsingborg

Eslöv, Sundsvall—Ånge och Gävle—Ockelbo. Kungl. Majit har (punkt 25,

sid. 47—49) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av banorna Hälsingborg—Hässleholm,

Hälsingborg—Eslöv, Sundsvall—Ånge och Gävle—Ockelbo

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 14,000,000 kronor.

Till påbörjande av elektrifiering av ovannämnda banor anvisade 1941 års

riksdag ett anslag å riksstaten för budgetaret 1941/42 av 15,000,000 kronor.

Därvid förutsattes, att de återstående kostnaderna för ifrågavarande arbeten,

19,000,000 kronor, skulle falla å budgetåret 1942/43.

Departementschefen har ansett elektrifieringsarbetena kunna ske i något

långsammare takt än man tidigare avsett och har för den skull funnit medelsanvisningen

för nästa budgetår kunna begränsas till 14,000,000 kronor.

I detta avseende anföres bland annat följande.

Vid överläggningar med järnvägsstyrelsen har styrelsen meddelat, att en

långsammare arbetstakt icke synes böra ifrågakomma i vad avser linjerna

Sundsvall—Ånge och Gävle—Ockelbo, bland annat beroende på att en av
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

sevärd del av arbetena för dessa linjers elektrifiering redan utförts. Vad

Skånelinjerna angår har styrelsen ansett, att en framflyttning av tidpunkten

för linjernas färdigställande med omkring ett halvt år eller till senare hälften

av år 1943 är möjlig, utan att därför elektrifieringsorganisationen i nämnvärd

grad behöver beskäras. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till de elektrifieringsarbeten,

som uppstå i samband med de pågående dubbelspårsbyggnaderna.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört anser jag mig icke böra förorda

någon ytterligare förlängning av arbetstiden.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, vilket innebär hänsynstagande

jämväl till behovet av lämpliga arbetsobjekt för den med elektrifieringsarbetena

sysselsatta personalen i dess egenskap av en viktig beredskapsorganisation

för ledningsreparationer, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektrifiering av banorna Hälsingborg

—Hässleholm, Hälsingborg—Eslöv, Sundsvall—Ånge och

Gävle—Ockelbo för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 14,000,000 kronor.

25:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Maj:t har (punkt

26, sid. 49—52) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 900,000

kronor.

Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat att

säkerställa möjligheterna att snabbt sätta skadade anläggningar i funktionsdugligt

skick —- ha för budgetåren 1938/39—1941/42 anvisats sammanlagt

12,650,000 kronor. Ytterligare 900,000 kronor äskas nu för budgetåret 1942/

43 till ifrågavarande ändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

900,000 kronor.

26:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.

Majit bär (punkt 27, sid. 52) föreslagit riksdagen att såsom Dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande ändamål har utgått under en följd av år. Anslaget

har tillkommit för att erforderliga medel skola finnas tillgängliga för

utförande av den mängd av mindre arbeten och anordningar av skilda slag,

som för trafikens rationella avveckling alltid påfordras vid ett så stort företag

som statens järnvägar eller som där med teknikens utveckling ur driftekonomisk

synpunkt äro motiverade och önskvärda.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 6 sami. Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,

hemställer,

att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 1,200,000 kronor.

27:o) Elektriska lokomotiv. Beträffande Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

(punkt 28, sid. 53—56) kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

28:o) Rälsbussar. Kungl. Maj:t har (punkt 29, sid. 56 och 57) föreslagit

riksdagen att till Rälsbussar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor.

Till rälsbussar ha å kapitalbudgeten tidigare anvisats tillhopa 2,100,000

kronor. I övrigt hava kostnaderna för anskaffning av rälsbussar utgått av

förnyelsefondsmedel.

För nästa budgetår lia å riksstaten äskats medel till anskaffande av 15—20

boggirälsbussar för gengasdrift jämte ett 10-tal släpvagnar.

Utskotta. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rälsbussar för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

29:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 30, sid. 57—

60) föreslagit riksdagen att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har beräknat att- medelsbehovet för budgetåret 1942/43

till ifrågavarande ändamål utgör 12,000,000 kronor, avseende anskaffning av

ett 100-tal vagnar. Därvid borde 5,500,000 kronor utgå av förnyelsefondsmedel

och återstoden, 6,500,000 kronor, anvisas å riksstaten.

Departementschefen finner en begränsning av anskaffningsprogrammet

påkallad och anser för den skull medelsanvisningen å riksstaten böra bestämmas

till 2,000.000 kronor.

Utskottet. Med'' tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Person- och resgodsvagnar för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

30:o) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 31, sid 60) föreslagit riksdagen

att till Godsvagnar för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 5,600,000 kronor.

För nästa budgetår äskas till förevarande ändamål 5,600,000 kronor å

riksstaten, utgörande slutposten i kostnaderna för fullföljandet av en anskaffningsplan

omfattande cirka 1,450 godsvagnar med en totalkostnad av

19,100,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Godsvagnar för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 5,600,000 kronor.

31 :o) Ny tågfärja. Kungl. Majit har (punkt 32, sid 60 och 61) föreslagit

riksdagen att till Ny tågfärja för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor.

Ä riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisades, efter förslag i statsverkspropositionen,

ett anslag av 4,000,000 kronor till byggande av ny tågfärja för leden

Malmö—Köpenhamn. Sedan Kungl. Majit i propositionen nr 209 till 1941

års riksdag anmält, att kostnaderna måste beräknas till lägst 5,200,000 kronor,

bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att utan hinder av kostnadsökningen

låta påbörja fartygsbyggandet. På grund av, bland annat, att bygget

måste utföras enligt avtal om rörligt pris — innebärande att priset varierar

i enlighet med förändringar i löner och materialpriser — ha några exakta

kostnadsberäkningar icke kunnat företagas. Ett belopp om 1,500,000 kronor

har begärts av järnvägsstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny tåg för ja för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 1,500.000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

32:o) Utbyggnad av Harsprånget. Departementschefen har inledningsvis

(sid. 62—69) redogjort för en av Norrbottens läns landsting i skrivelse den 20

oktober 1941 begärd utredning beträffande frågan om en utbyggnad av Harsprånget

i Lule älv m. m. jämte vattenfallsstyrelsens häröver den 10 december

1941 avgivna utlåtande. Departementschefen har därvid i huvudsak anslutit

sig till de av vattenfallsstyrelsen anförda synpunkterna. Landstingets framställning

bar i samband med avlåtandet av statsverkspropositionen ansetts

oj böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Utskottet.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utan att för egen del i detta sammanhang göra något uttalande i frågan har

utskottet velat vad sålunda förekommit för riksdagen

omförmäla.

33:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33, sid. 69 och 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,400,000

kronor.

34 :o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid.

70 och 71) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,900,000 kronor.

Till nämnda vid 1937 års riksdag beslutade anläggning (belägen i närheten

av Torpshammars järnvägsstation å linjen Änge—Sundsvall) ha tidigare anvisats

14,800,000 kronor. Av totalkostnaden 25,000,000 kronor — varav

400,000 kronor utgöra en tilläggskostnad för bombskydd — ha nu ytterligare

äskats 7,900,000 kronor.

Utskotta. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation vid Torpshammar för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,900,000

kronor.

35:o) Kraftstation i Midskogsforsén. Med tillstyrkande av förslaget

(punkt 35, sid. 71 och 72) att till ifrågavarande, vid 1941 års riksdag beslutade

anläggning, vilken beräknats kosta 32,500,000 kronor, varav 6,000,000

redan anvisats, nu beviljas ytterligare äskade 12,000,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation i Midskogsforsen för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 12,000,000

kronor.

36:o) Kraftstation vid Leringsforsen. Kungl. Majit har (punkt 36, sid.

72 och 73) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Leringsforsen för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,350,000 kronor.

I skrivelse den 3 december 1941 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag

till byggande av en ny mindre kraftstation vid Leringsforsen i Gimån för

en kostnad av 2,750,000 kronor, varav 2,350,000 kronor nu skulle anvisas.

Men denna nya kraftstation avser vattenfallsstyrelsen att utnyttja den uppdämning

av sjöarna Leringen och Holmsjön, som företagits för att öka kraftutvinningen

vid Torpshammars kraftverk.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

Departementschefen har tillstyrkt förslaget under erinran att kostnaderna

för utbyggnaden äro relativt ringa, och att en utbyggnad i samband med utbyggnaden

av Torpshammar erbjuder uppenbara fördelar.

Även arbetstekniska skäl synas tala för att i samband med kraftverksarbetena

vid Torpshammar också denna mindre kraftstation vid Leringsforsen

utbygges. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation vid Leringsforsen för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,350,000

kronor.

37 :o) Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem. Under

erinran att jämväl ifrågavarande regleringsarbeten sammanhänga med

kraftverksanläggningen vid Torpshammar får utskottet, med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, sid. 73—75), hemställa,

att riksdagen må till Reglering av Holmsjön och Leringen

i Ljungans vattensystem för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 1,375,000 kronor.

38 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 75—80) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit medgiva, att vattenfallsstyrelsen

må å kronans vägnar deltaga i Torröns tredje reglering

och i permanent reglering av sjöarna Näckten, Storrensjön,

Juveln, Anjan och Kallsjön;

b) medgiva ej mindre att till regleringsföretag inom Indalsälvens

flodområde anvisade anslag må, utan hinder av

det särskilda ändamål, för vilket vederbörande anslag anvisats,

disponeras för regleringsföretag inom nämnda flodområde,

än även att vattenfallsstyrelsen må av till styrelsens förfogande

stående likvida medel, som uppstått genom avsättningar

till statens vattenfallsverks förnyelsefond, taga i anspråk

vad som erfordras för att förskottera å kronan preliminärt

belöpande andel i de kostnader för regleringsföretagen,

vilka ägarna till ännu ej färdigställda kraftanläggningar

i Indalsälven äro skyldiga utgiva, i den mån anläggningarna

tagas i bruk.

39:o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar oell

mindre regleringsföretag m. in. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 39, sid. 80 oell 81) örn anvisande för ifrågavarande ändamål av

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. G sami. Nr 9.

Utskottet.

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1,500,000 kronor, varav 500,000 kronor äro avsedda för utredningar och förberedande

åtgärder för nya kraftstationer m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och mindre reglerings företag m. m.

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

40:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Beträffande Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

(punkt 40, sid. 82) kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

41 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 83 och 84) och under erinran att motsvarande

belopp anvisats för budgetåret 1941/42, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av vattenfall och fastigheter för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Stockholm den 13 februari 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Bäckström, Lindström, Sven Larsson, Heiding, Andrén,

Bäcklund och Björkman; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Danielsson, Lindberg i Umeå, Hansson i Rubbestad, Andersson

i Södergård, Bergström, Staxäng, Åkerström och Eriksson i Frägsta.

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

420390

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:20 Skrivelse i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande kapitalinvestering i statens affärsverksfonder för budgetåret 19 s. 1 i texten