Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till länsnykterhetsnämnderna m. m.

1942-04-28 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till länsnykterhetsnämnderna m. m.

Dokumentets text

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

25

Nr 92.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1942 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1942/43 till länsnykterhetsnämnderna

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

70 och 71 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den

3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag

av 150,000 kronor och till Främjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m. ett anslag av 142,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 145, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 27 februari

1942, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa

1) till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 136,000 kronor samt

2) till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. ett anslag av

137.000 kronor.

l:o) Länsnykterhetsnämnderna. Anslaget är å gällande riksstat uppfört med

152.000 kronor.

Enligt lag den 3 juni 1938 angående ändring i vissa delar av lagen den 12

juni 1931 örn behandling av alkoholister skall i varje län finnas en länsnykterhetsnämnd.

Sådan nämnd skall hava till uppgift att övervaka nykterhetstillståndet

i länet, att hålla sig noggrant underrättad örn de kommunala

nykterhetsnämndernas verksamhet, att öva tillsyn över att dessa fullgöra dem

tillkommande uppgifter samt att lämna dem vägledning och bistånd. Den 18

november 1938 har Kungl. Majit utfärdat instruktion (nr 666) för länsnykterhetsnämnderna.

Instruktionen innehåller bland annat vissa bestämmelser örn

arvode till ordförande och ledamöter i länsnykterhetsnämnd samt örn ersättning

till särskild, av sådan nämnd anlitad personal.

Körande det närmare innehållet i de bestämmelser, som reglera länsnykterhetsnämndernas

verksamhet, hänvisar utskottet till den härutinnan å sid.

2—4 i propositionen nr 145 lämnade redogörelsen.

I en av besparingsberedningen avgiven promemoria har beredningen ifrågasatt

indragning av länsnykterhetsnämnderna. Rörande det sätt, varpå detta

skulle ske, har beredningen framlagt alternativa förslag. Beredningen

har även föreslagit vissa åtgärder avsedda att i besparingssyfte vidtagas, för

den händelse systemet med länsnykterhetsnämnder ansåges böra bibehållas.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

Beredningens förslag till ändrad organisation innebär följande:

Chefsmyndighet skulle vara densamma som nu, nämligen avdelningen för

alkoholistvård i socialstyrelsen. En viss tillökning i arbetskrafterna torde

krävas inom denna, förslagsvis uppgående till 10,000 kronor.

De nuvarande länsnämnderna ersättas med heltidst jänstemän på socialstyrelsens

stat. Antalet dylika tjänstemän kan lämpligen bestämmas till

fyra, förslagsvis stationerade i Stockholm, Malmö, Örebro samt Härnösand.

Tjänstemännen kunde lämpligen placeras i 22 lönegraden; de skulle

tills vidare icke uppföras på ordinarie stat. Avlöningarna till dessa

skulle uppgå till 33,000 kronor (inklusive rörligt tillägg efter 15%). Resekostnaderna

beräknas till 15,000 kronor. Expenser, såsom ersättning för

arbetslokal, städning, lyse och telefon, beräknas till 6,000 kronor samt kostnaderna

för skrivbiträde till 7,200 kronor eller tillsammans 61,200 kronor.

Tilläggas 10,000 kronor till chefsmyndigheterna uppgår hela kostnaden till

71,200 kronor, varigenom en besparing av 80,800 kronor skulle uppnås.

Något belopp för möbler och inventarier har ej beräknats, emedan sådana

kunna övertagas av länsnykterhetsnämnderna. Kostnaden för skrivbiträde

för varje distrikt har beräknats till samma belopp som tillkommer en av

fattigvårdskonsulenterna, vilken har ett särskilt stort distrikt. Övriga fattigvårdskonsulenter

lia ej anslag till skrivbiträde.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle nykterhetsinspektörerna i likhet

med länsnämnderna övervaka nykterhetstillståndet, särskilt genom upplysningar

och råd verka för nykterhetsfrämjande åtgärder samt hålla sig noggrant

underrättade örn nykterhetsnämndernas verksamhet och öva tillsyn över att

de fullgöra sina skyldigheter. Däremot skulle de icke äga länsnämndernas

möjlighet att ingripa mot alkoholmissbrukare enligt § 14 alkoholistlagen,

d. v. s. vidtaga åtgärder, som den kommunala nämnden försummat. Det är

ej känt örn länsnämnd annat än i enstaka fall vidtagit åtgärder av detta slag,

men väl torde det förekomma att oerfarna kommunala nämnder söka råd och

hjälp hos länsnämnden vid mera invecklade alkoholistfall. En inspektör som

förvärvat sig erfarenhet på området skulle lika väl som länsnämnden kunna

lämna dylika råd. I de antagligen rätt sällsynta fall, då ingripande av högre

myndighet förekommer, bör givetvis socialstyrelsen stå till förfogande. Socialstyrelsen

är enligt tillämpningsbestämmelserna rörande alkoholistvården tillsynsmyndighet

över nykterhetsnämnderna och skall söka hålla sig underrättad

om de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet och i förekommande

fall lämna dem vägledning och bistånd. Det tillkommer styrelsen att

underkasta nykterhetsnämnd inspektion samt infordra uppgifter rörande dess

verksamhet och övriga förhållanden. Det må tilläggas, att socialstyrelsen

biträdes vid alkoholistvården av sakkunnig expert, åt vilken styrelsen kan

uppdraga att såsom ledamot föredraga ärenden av detta slag.

Skulle detta beredningens förslag ej komma till utförande, syntes man

enligt beredningen kunna anlita två andra utvägar. Den ena vore, att länsombudsmännen

inom de nuvarande länsnykterhetsnämnderna med oförändrade

löneförmåner ställdes direkt under socialstyrelsens ledning, i samband varmed

en viss förstärkning bereddes socialstyrelsens avdelning för alkoholistvård.

Därigenom beräknades en besparing av omkring 30,000 kronor uppstå.

Den andra utvägen avsåge vissa besparingar i de nuvarande kostnaderna

för länsnykterhetsnämnderna. Om innebörden av detta förslag yttrar beredningen:
Årsarvodena

till ordförandena (1,000 kronor) anses nog allmänt väl höga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92. " <

Om de nedsättas till hälften, uppstår en besparing å 12,000 kronor Vidare

torde resekostnaderna för nykterhetsinspektörerna kunna fixeras för valjo

län, liksom fallet är med fattigvårdskonsulenternas reseområden, och härigenom

torde vinnas viss besparing, måhända 5,000 kronor. Bn ytterligare

besparing kunde åstadkommas genom minskning av antalet ledamöter i lansnämnderna

till 2, ordföranden och läkaren. Sålunda skulle länsstyrelsens och

landstingets (i vissa fall även stadsfullmäktiges) representanter undvaras.

Besparingen skulle kunna uppskattas till 10,000. I motsats till föregående

förslag skulle länsnämnden i detta senare förslag kvarstå och ha samma uppgifter

som för närvarande.

Över besparingsberedningens promemoria hava yttranden infordrats från

socialstyrelsen, länsstyrelserna i samtliga län, statskontoret samt styrelsen

för statens alkoholistanstalt å Venngarn. Socialstyrelsen har med sitt utlåtande

överlämnat yttranden från samtliga länsnykterhetsnämnder. Dessutom

har yttrande inkommit från Sveriges nykterhetsvänners landsförbund.

Rörande innehållet i dessa yttranden hänvisar utskottet till den därför lämnade

redogörelsen å sid. 7—15 i propositionen.

Departementschefen har i fråga örn besparingsberedningens förslag anfört

följande:

Länsnykterhetsnämnderna hava hittills varit i verksamhet allenast kort

tid De inrättades nämligen genom en vid 1938 års riksdag beslutad lagändring,

som trädde i kraft den 1 januari 1939. Lagändringen foreslogs i

anledning av att åtskilliga anmärkningar framställts mot nykterhetsnamndernas

sätt att ombesörja nykterhetsvården och att man allmänt kommit till

insikt örn att åtgärder måste vidtagas för att ernå en bättring. Det organ,

som ansågs behövligt för ändamålet, skulle icke endast utöva tillsyn över

ole kommunala nykterhetsnämnderna utan även lämna dem vägledning och bistånd

samt över huvud utöva sin verksamhet på sätt, som vore ägnat att främja

ett förtroendefullt samarbete med de kommunala nykterhetsnämnderna, 1 orslaget

att tillgodose nämnda syfte genom upprättandet av länsnykterhetsnamnder

hade väckts av rusdryckslagstiftningsrevisionen i dess år 1934 avgivna

betänkande. Det hade emellertid även framkommit förslag till andra lösningar

såsom anställande av särskilda nykterhetskonsulenter eller utvidgande

av fattigvårds- och barnavårdskonsulenternas uppdrag att omfatta

även nykterhetsvården. Såsom föredragande departementschef i ärendet

stannade jag vid valet mellan olika föreliggande alternativ för forslaget örn

inrättande av länsnykterhetsnämnder. Beträffande motiven för detta mitt

ställningstagande får jag hänvisa till det vid propositionen i nämnda ärende

fogade statsrådsprotokollet. , ..

Den av besparingsberedningen nu väckta frågan örn lansnykterhetsnamndernas

slopande har tillkommit i syfte att nedbringa kostnaderna för den

kontrollerande och rådgivande verksamheten på detta område. Da det icke

morts gällande annat än att de kommunala nykterhetsnämnderna fortfarande

behöva vara underkastade kontroll och äro i behov av vägledning, synes man

vid bedömandet av besparingsberedningens förslag hava att taga stalin] ng

till dels huruvida länsnykterhetsnämndinstitutionen ar i och för sig överlägsen

det alternativ, som förordats av besparingsberedningen, eller annan

tänkbar organisation, dels ock, därest så anses vara fallet, huruvida lansnvktorhetsnämnderna

det oaktat icke böra bibehållas på grund därav att de

medföra kostnader, som stå i missförhållande till värdet av nämnderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

Yad det första av dessa spörsmål beträffar har jag vid förnyat övervägande

ay Dagan ej kommit till annan uppfattning än den, varåt jag gav uttryck i

forenamnda proposition till 1938 års riksdag. Såsom motiv härför får jag antora

följande. °

Det har framhållits, att den konsulentverksamhet, som är anordnad på

fattigvårdens och barnavårdens område, lämnat goda resultat. Till denna uppiattning

kari jag ansluta mig. Såsom av flera remissmyndigheter framhållits

ar emellertid den övervakande, kontrollerande och rådgivande verksamhet

som kraves på nykterhetsområdet, så artskild från förhållandena inom fattigvården

och barnavården, att man knappast kan från det ena av dessa områden

draga slutsatser rörande den lämpligaste organisationen av arbetet å det

andra. Inom nykterhetsområdet kräves en personlig och kontinuerlig kontakt

melian det organ, som har sig anförtrott övervakning, kontroll och rådgivning

samt de rent lokala organen. Verksamhetsområdet får därför icke vara för

stort. Det är ay betydelse, att det kontrollerande organet bär formen av en

1 innesluter ett antal för saken positivt intresserade krafter.

al iorhalier det sig i allmänhet så, att det mesta arbetet utföres av nämnden®

0Ijdi?rande. samt av en hos nämnden anställd tjänsteman. Men fördenskull

får icke förbises, att deras arbete av psykologiska skäl underlättas av

att de kunna stödja sig på nämndens auktoritet. Den som göres till föremål

f.n ®ller kontrollåtgärd av ifrågavarande slag har ofta lättare att

torsta rättmätigheten härav om åtgärden vidtages av ett kollegialt sammansatt

organ, i vilken plats beretts åt valda förtroendemän, än örn organet är av ren

ambetsmannakaraktär. Med hänsyn till de uppgifter, som tillkomma länsnykterhetsnämnderna,

synes nämnda faktor vara av särskild vikt.

. Enligt besparingsberedningens förslag skulle de föreslagna nykterhetsmspektörerna

icke äga rätt att vidtaga åtgärder, som den kommunala nämnden

försummat. Sådan rätt har lämnats länsnykterhetsnämnderna och denna

initiativrätt är enligt min mening av stor betydelse för deras verksamhet.

\ isserligen hava nämnderna mera sällan begagnat sig av sill rätt i detta avseende.

Det väsentliga är emellertid, att man inom kommunerna är medveten

örn länsnykterhetsnämndernas möjligheter till ingripande. Effektiviteten i det

arbete, som nu utföres av länsnykterhetsnämnderna, skulle därför enligt min

mening hilva lidande av att nämnderna ersattes nied konsulenter eller ombudsmän.

Yad den ekonomiska sidan av saken angår är den besparing, som skulle

vinnas vid ett genomförande av besparingsberedningens förslag, onekligen

betydande. Yid ett bibehållande av länsnykterhetsnämnderna föreligga

emellertid vissa möjligheter att vidtaga besparingar å anslaget till nämnderna.

Ersattas nämnderna med nykterhetsinspektörer, är det å andra sidan enligt

mm .mening icke möjligt att få till stånd en godtagbar organisation med ett

så ringa antal inspektörer som fyra. Jag finner det icke tänkbart, att en

tjänsteman skulle kunna medhinna göromålen i distrikt av den storlek som

föreslagits. Ehuru jag icke utan närmare undersökningar vill bestämt uttala

mig örn minsta antalet erforderliga inspektörer, förefaller det mig antaMmt

att man i stället bör räkna med dubbla antalet.

Vad nu anförts giver vid handen, att den verkliga besparing, som skulle

vinnas genom att ersätta länsnykterhetsnämnderna med annan godtagbar

kontroll- och rådgivningsorganisation, blir betydligt mindre än vad besparmgsberedmngen

från sina utgångspunkter räknat med. På grund härav

och med hänsyn tagen jämväl till att en försvagad organisation på nykterhetsvård

ens område under nu rådande tider måste väcka större betänkligheter

an eljest kail jag icke förorda förslaget örn att ersätta länsnykterhetsnämnderna

med särskilda nykterhetsinspektörer.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

29

Besparingsberedningens alternativa förslag om avskaffande av länsnykterhetsnämnderna

men bibehållande av länsombudsmännen, vilka skulle stå

direkt under socialstyrelsens ledning, innefattar i jämförelse med huvudförslaget

den fördelen, att de nykterhetsnämnderna överordnade organens nuvarande

verksamhetsområden skulle bibehållas. I övriga avseenden äga

emellertid de i det föregående anförda omständigheterna giltighet även beträffande

detta förslag. Den besparing, som skulle vinnas genom detta förslag,

synes mig ej så stor, att den kan uppväga nackdelarna med att avskaffa de nuvarande

nämnderna. Jag kan därför ej heller förorda detta förslag.

Den frågan återstår då, i vad mån man kan vinna besparingar å anslaget

till länsnykterhetsnämnderna.

Beredningen har föreslagit, att årsarvodena till ordförande och vissa andra

ledamöter skulle nedsättas. I gällande stat för länsnykterhetsnämnderna äro

dessa arvoden förslagsvis beräknade till 23,000. Genom beslut den 20 juni

1941 har Kungl. Maj:t bestämt arvodesbeloppen för budgetåret 1940/41 till

ordförandena i och vissa andra ledamöter av länsnykterhetsnämnderna.

Summan av sistnämnda arvodesbelopp utgör 22,300 kronor. Ungefär 1,000

kronor utgå sålunda i årsarvoden till varje nämnd. Med hänsyn till att det

organisationsarbete, som nämndernas inrättande medförde för ordförandena,

nu kan anses avslutat, torde en genomsnittlig nedsättning av arvodena med

cirka hälften kunna genomföras utan att skäligheten av arvodena fördenskull

behöver ifrågasättas. Förenämnda belopp av 23,000 kronor torde därför

i staten för nästa budgetår kunna nedsättas till 14,000 kronor. Liknande nedsättning

torde böra verkställas å de ännu ej bestämda arvodena för innevarande

budgetår.

Med hänsyn till betydelsen av personlig kontakt med de kommunala nykterhetsnämnderna

bör alltför snäv beskärning av nämndernas resekostnadsanslag

icke vidtagas. På grund av den stegring i biljettpriser, som ägt rum, måste

även vid oförändrat reseanslag en viss begränsning av antalet resor ske. För

vinnande av besparingar även på denna punkt torde emellertid för nästa

budgetår anslagsposten till reseersättningar kunna nedsättas från 20,000 till

18,000 kronor. .

Däremot kan jag icke förorda någon nedsättning av antalet ledamöter i

nämnderna. Genom minskning av ledamotsantalet till två skulle nämnden

i verkligheten förlora sin nuvarande karaktär. Ej heller kan jag tillstyrka, att

länsstyrelsen berövas rätten att utse en ledamot av nämnden eller att någon

av landstingsrepresentanterna utgår ur nämnden. Utan att medföra större

effekt i besparingshänseende skulle en dylik åtgärd enligt min mening väsentligt

försvaga länsnykterhetsnämndernas ställning. Däremot kan övervägas

att till nedbringande av kostnaderna för dagarvoden till nämndens ledamöter

upphäva bestämmelsen i instruktionen för länsnykterhetsnämnderna örn att

suppleanten för ordföranden skall kallas att närvara jämväl vid de av nämndens

sammanträden, då ordföranden är tillstädes.

Såsom vid redogörelsen för gällande bestämmelser omnämnts skola länsnykterhetsnämnds

räkenskaper och förvaltning granskas av två revisorer, av

vilka den ene utses av länsstyrelsen och den andre av socialstyrelsen. Revisor

äger av länsnykterhetsnämnd åtnjuta ett årsarvode av 50 kronor. Nämnda

granskning torde med fördel kunna övertagas av riksräkenskapsverket, varvid

elen i staten för länsnykterhetsnämnderna upptagna anslagsposten till arvoden

till revisorer och suppleanter för dem kan utgå från och med nästa budgetår.

Av länsnykterhetsnämnden i Göteborgs och Bohus län har föreslagits, dels

att länsnykterhetsnämnd skulle få bedriva sin verksamhet genom ett arbetsutskott,

bestående av ordföranden, läkarledamoten och den ledamot, som i

förekommande fall vore bäst förtrogen med de lokala förhållandena, dels ock

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Ståts-utskottets utlåtande Nr 92.

Utskottet.

att den nuvarande bestämmelsen i instruktionen för länsnykterhetsnämnderna,

att ett sammanträde skulle hållas på bestämd dag varje kvartal, skulle upphävas.

Vad det förra förslaget angår vill jag erinra örn att länsnykterhetsnämnd redan

nu äger uppdraga åt ordföranden att efter samråd med annan ledamot mellan

sammanträdena meddela beslut å nämndens vägnar i brådskande ärende. Att

därutöver lämna möjlighet till en allmän delegation från nämnden till vissa

av dess ledamöter synes mig ägnat att försvaga intresset hos de övriga ledamöterna

för nämndens verksamhet och i realiteten nära nog leda till att

arbetsutskottet trädde i stället för nämnden. Jag kan därför icke tillstyrka

nämnda förslag. Beträffande förslaget örn ändrad sammanträdesordning för

nämnden synes det mig förtjänt att övervägas, huruvida ett genomförande av

förslaget kan medföra nämnvärd besparing. Finnes så vara fallet vill jag

tillstyrka en sådan ändring, att sammanträde med nämnden hålles endast där

göromålens omfattning eller beskaffenhet därtill föranleder.

Rörande anslagsberäkningen för nästa budgetår anför departementschefen

härefter i huvudsak följande:

Vad först angår avlöningarna kunna årsarvodena till ordförande

och vissa andra ledamöter, såsom förut nämnts, nedsättas från 23,000

till 14,000 kronor. Anslagsposten till dagarvoden till ordförande och

andra ledamöter samt suppleanter för dem torde med hänsyn till

vad i det föregående föreslagits kunna något nedsättas, i avvaktan på närmare

erfarenhet dock ej med mera än 600 kronor eller till 6,400 kronor. Anslagsposten

till arvoden till revisorer och suppleanter för dem utgår.

Med hänsyn till medelsåtgången å anslagsposten till avlöning till personal

för budgetåret 1940/41 — 67,143 kronor — torde nämnda post kunna

pedsättas med 2,000 kronor till 67,600 kronor. Utgifterna för avlöningar uppskattas

sålunda till sammanlagt 88,000 kronor.

I fråga örn omkostnaderna föreslås nedsättning av anslagsposten till reseersättningar

med 2,000 kronor till 18,000 kronor, varemot för expenser,

hyror m. m. alltjämt torde böra avses 30,000 kronor. Omkostnaderna kunna

alltså uppskattas till 48,000 kronor.

Det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet skulle enligt dessa

beräkningar bliva (88,000 + 48,000) 136,000 kronor.

2:o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Ifrågavarande anslag,

som å riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med 137,000 kronor,

föreslås skola för nästa budgetår utgå med oförändrat belopp.

Besparingsberedningen har framlagt alternativa förslag till omorganisation

av den verksamhet, som bedrives av länsnykterhetsnämnderna, ävensom förslag

till besparingar, som skulle kunna genomföras inom ramen av den nuvarande

organisationen. Kungl. Majis förslag avser att vinna vissa besparingar

av sist angivet slag. Sålunda har en genomsnittlig nedsättning av

årsarvodena till ordförande och vissa andra ledamöter med cirka hälften

ansetts kunna genomföras. Liknande nedsättning skulle genomföras å de

ännu ej bestämda arvodena för innevarande budgetår. Vidare skulle reseanslaget

nedsättas med 2,000 kronor och den bestämmelse upphävas, enligt

vilken ordförandens suppleant skall kallas att närvara även vid de sammanträden,

då ordföranden är tillstädes. Slutligen skulle arvodena till revisorer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92. <31

och suppleanter för dem inbesparas och räkenskapsgranskningen överflyttas

till riksräkenskapsverket. Anslaget till länsnykterhetsnämnderna har härefter

ansetts kunna nedsättas med 16,000 kronor medan anslaget till främjande av

nykterhetsnämndernas verksamhet upptagits till oförändrat belopp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under

femte huvudtiteln anvisa

a) till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 136,000

kronor;

b) till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.

ett anslag av 137,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1942.

På statsutskottets vägnar:

CONRAD JONSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 90.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till länsnykterhetsnämnderna m. m. a1 i texten