Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till länsnykterhetsnämnderna m. m.
1942-04-28 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1942:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till länsnykterhetsnämnderna m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
25
Nr 92.
Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1942 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1942/43 till länsnykterhetsnämnderna
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna
70 och 71 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag
av 150,000 kronor och till Främjande av nykterhetsnämndernas
verksamhet m. m. ett anslag av 142,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 145, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 27 februari
1942, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa
1) till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 136,000 kronor samt
2) till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. ett anslag av
137.000 kronor.
l:o) Länsnykterhetsnämnderna. Anslaget är å gällande riksstat uppfört med
152.000 kronor.
Enligt lag den 3 juni 1938 angående ändring i vissa delar av lagen den 12
juni 1931 örn behandling av alkoholister skall i varje län finnas en länsnykterhetsnämnd.
Sådan nämnd skall hava till uppgift att övervaka nykterhetstillståndet
i länet, att hålla sig noggrant underrättad örn de kommunala
nykterhetsnämndernas verksamhet, att öva tillsyn över att dessa fullgöra dem
tillkommande uppgifter samt att lämna dem vägledning och bistånd. Den 18
november 1938 har Kungl. Majit utfärdat instruktion (nr 666) för länsnykterhetsnämnderna.
Instruktionen innehåller bland annat vissa bestämmelser örn
arvode till ordförande och ledamöter i länsnykterhetsnämnd samt örn ersättning
till särskild, av sådan nämnd anlitad personal.
Körande det närmare innehållet i de bestämmelser, som reglera länsnykterhetsnämndernas
verksamhet, hänvisar utskottet till den härutinnan å sid.
2—4 i propositionen nr 145 lämnade redogörelsen.
I en av besparingsberedningen avgiven promemoria har beredningen ifrågasatt
indragning av länsnykterhetsnämnderna. Rörande det sätt, varpå detta
skulle ske, har beredningen framlagt alternativa förslag. Beredningen
har även föreslagit vissa åtgärder avsedda att i besparingssyfte vidtagas, för
den händelse systemet med länsnykterhetsnämnder ansåges böra bibehållas.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
Beredningens förslag till ändrad organisation innebär följande:
Chefsmyndighet skulle vara densamma som nu, nämligen avdelningen för
alkoholistvård i socialstyrelsen. En viss tillökning i arbetskrafterna torde
krävas inom denna, förslagsvis uppgående till 10,000 kronor.
De nuvarande länsnämnderna ersättas med heltidst jänstemän på socialstyrelsens
stat. Antalet dylika tjänstemän kan lämpligen bestämmas till
fyra, förslagsvis stationerade i Stockholm, Malmö, Örebro samt Härnösand.
Tjänstemännen kunde lämpligen placeras i 22 lönegraden; de skulle
tills vidare icke uppföras på ordinarie stat. Avlöningarna till dessa
skulle uppgå till 33,000 kronor (inklusive rörligt tillägg efter 15%). Resekostnaderna
beräknas till 15,000 kronor. Expenser, såsom ersättning för
arbetslokal, städning, lyse och telefon, beräknas till 6,000 kronor samt kostnaderna
för skrivbiträde till 7,200 kronor eller tillsammans 61,200 kronor.
Tilläggas 10,000 kronor till chefsmyndigheterna uppgår hela kostnaden till
71,200 kronor, varigenom en besparing av 80,800 kronor skulle uppnås.
Något belopp för möbler och inventarier har ej beräknats, emedan sådana
kunna övertagas av länsnykterhetsnämnderna. Kostnaden för skrivbiträde
för varje distrikt har beräknats till samma belopp som tillkommer en av
fattigvårdskonsulenterna, vilken har ett särskilt stort distrikt. Övriga fattigvårdskonsulenter
lia ej anslag till skrivbiträde.
Enligt det nu framlagda förslaget skulle nykterhetsinspektörerna i likhet
med länsnämnderna övervaka nykterhetstillståndet, särskilt genom upplysningar
och råd verka för nykterhetsfrämjande åtgärder samt hålla sig noggrant
underrättade örn nykterhetsnämndernas verksamhet och öva tillsyn över att
de fullgöra sina skyldigheter. Däremot skulle de icke äga länsnämndernas
möjlighet att ingripa mot alkoholmissbrukare enligt § 14 alkoholistlagen,
d. v. s. vidtaga åtgärder, som den kommunala nämnden försummat. Det är
ej känt örn länsnämnd annat än i enstaka fall vidtagit åtgärder av detta slag,
men väl torde det förekomma att oerfarna kommunala nämnder söka råd och
hjälp hos länsnämnden vid mera invecklade alkoholistfall. En inspektör som
förvärvat sig erfarenhet på området skulle lika väl som länsnämnden kunna
lämna dylika råd. I de antagligen rätt sällsynta fall, då ingripande av högre
myndighet förekommer, bör givetvis socialstyrelsen stå till förfogande. Socialstyrelsen
är enligt tillämpningsbestämmelserna rörande alkoholistvården tillsynsmyndighet
över nykterhetsnämnderna och skall söka hålla sig underrättad
om de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet och i förekommande
fall lämna dem vägledning och bistånd. Det tillkommer styrelsen att
underkasta nykterhetsnämnd inspektion samt infordra uppgifter rörande dess
verksamhet och övriga förhållanden. Det må tilläggas, att socialstyrelsen
biträdes vid alkoholistvården av sakkunnig expert, åt vilken styrelsen kan
uppdraga att såsom ledamot föredraga ärenden av detta slag.
Skulle detta beredningens förslag ej komma till utförande, syntes man
enligt beredningen kunna anlita två andra utvägar. Den ena vore, att länsombudsmännen
inom de nuvarande länsnykterhetsnämnderna med oförändrade
löneförmåner ställdes direkt under socialstyrelsens ledning, i samband varmed
en viss förstärkning bereddes socialstyrelsens avdelning för alkoholistvård.
Därigenom beräknades en besparing av omkring 30,000 kronor uppstå.
Den andra utvägen avsåge vissa besparingar i de nuvarande kostnaderna
för länsnykterhetsnämnderna. Om innebörden av detta förslag yttrar beredningen:
Årsarvodena
till ordförandena (1,000 kronor) anses nog allmänt väl höga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 92. " <
Om de nedsättas till hälften, uppstår en besparing å 12,000 kronor Vidare
torde resekostnaderna för nykterhetsinspektörerna kunna fixeras för valjo
län, liksom fallet är med fattigvårdskonsulenternas reseområden, och härigenom
torde vinnas viss besparing, måhända 5,000 kronor. Bn ytterligare
besparing kunde åstadkommas genom minskning av antalet ledamöter i lansnämnderna
till 2, ordföranden och läkaren. Sålunda skulle länsstyrelsens och
landstingets (i vissa fall även stadsfullmäktiges) representanter undvaras.
Besparingen skulle kunna uppskattas till 10,000. I motsats till föregående
förslag skulle länsnämnden i detta senare förslag kvarstå och ha samma uppgifter
som för närvarande.
Över besparingsberedningens promemoria hava yttranden infordrats från
socialstyrelsen, länsstyrelserna i samtliga län, statskontoret samt styrelsen
för statens alkoholistanstalt å Venngarn. Socialstyrelsen har med sitt utlåtande
överlämnat yttranden från samtliga länsnykterhetsnämnder. Dessutom
har yttrande inkommit från Sveriges nykterhetsvänners landsförbund.
Rörande innehållet i dessa yttranden hänvisar utskottet till den därför lämnade
redogörelsen å sid. 7—15 i propositionen.
Departementschefen har i fråga örn besparingsberedningens förslag anfört
följande:
Länsnykterhetsnämnderna hava hittills varit i verksamhet allenast kort
tid De inrättades nämligen genom en vid 1938 års riksdag beslutad lagändring,
som trädde i kraft den 1 januari 1939. Lagändringen foreslogs i
anledning av att åtskilliga anmärkningar framställts mot nykterhetsnamndernas
sätt att ombesörja nykterhetsvården och att man allmänt kommit till
insikt örn att åtgärder måste vidtagas för att ernå en bättring. Det organ,
som ansågs behövligt för ändamålet, skulle icke endast utöva tillsyn över
ole kommunala nykterhetsnämnderna utan även lämna dem vägledning och bistånd
samt över huvud utöva sin verksamhet på sätt, som vore ägnat att främja
ett förtroendefullt samarbete med de kommunala nykterhetsnämnderna, 1 orslaget
att tillgodose nämnda syfte genom upprättandet av länsnykterhetsnamnder
hade väckts av rusdryckslagstiftningsrevisionen i dess år 1934 avgivna
betänkande. Det hade emellertid även framkommit förslag till andra lösningar
såsom anställande av särskilda nykterhetskonsulenter eller utvidgande
av fattigvårds- och barnavårdskonsulenternas uppdrag att omfatta
även nykterhetsvården. Såsom föredragande departementschef i ärendet
stannade jag vid valet mellan olika föreliggande alternativ för forslaget örn
inrättande av länsnykterhetsnämnder. Beträffande motiven för detta mitt
ställningstagande får jag hänvisa till det vid propositionen i nämnda ärende
fogade statsrådsprotokollet. , ..
Den av besparingsberedningen nu väckta frågan örn lansnykterhetsnamndernas
slopande har tillkommit i syfte att nedbringa kostnaderna för den
kontrollerande och rådgivande verksamheten på detta område. Da det icke
morts gällande annat än att de kommunala nykterhetsnämnderna fortfarande
behöva vara underkastade kontroll och äro i behov av vägledning, synes man
vid bedömandet av besparingsberedningens förslag hava att taga stalin] ng
till dels huruvida länsnykterhetsnämndinstitutionen ar i och för sig överlägsen
det alternativ, som förordats av besparingsberedningen, eller annan
tänkbar organisation, dels ock, därest så anses vara fallet, huruvida lansnvktorhetsnämnderna
det oaktat icke böra bibehållas på grund därav att de
medföra kostnader, som stå i missförhållande till värdet av nämnderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
Yad det första av dessa spörsmål beträffar har jag vid förnyat övervägande
ay Dagan ej kommit till annan uppfattning än den, varåt jag gav uttryck i
forenamnda proposition till 1938 års riksdag. Såsom motiv härför får jag antora
följande. °
Det har framhållits, att den konsulentverksamhet, som är anordnad på
fattigvårdens och barnavårdens område, lämnat goda resultat. Till denna uppiattning
kari jag ansluta mig. Såsom av flera remissmyndigheter framhållits
ar emellertid den övervakande, kontrollerande och rådgivande verksamhet
som kraves på nykterhetsområdet, så artskild från förhållandena inom fattigvården
och barnavården, att man knappast kan från det ena av dessa områden
draga slutsatser rörande den lämpligaste organisationen av arbetet å det
andra. Inom nykterhetsområdet kräves en personlig och kontinuerlig kontakt
melian det organ, som har sig anförtrott övervakning, kontroll och rådgivning
samt de rent lokala organen. Verksamhetsområdet får därför icke vara för
stort. Det är ay betydelse, att det kontrollerande organet bär formen av en
1 innesluter ett antal för saken positivt intresserade krafter.
al iorhalier det sig i allmänhet så, att det mesta arbetet utföres av nämnden®
0Ijdi?rande. samt av en hos nämnden anställd tjänsteman. Men fördenskull
får icke förbises, att deras arbete av psykologiska skäl underlättas av
att de kunna stödja sig på nämndens auktoritet. Den som göres till föremål
f.n ®ller kontrollåtgärd av ifrågavarande slag har ofta lättare att
torsta rättmätigheten härav om åtgärden vidtages av ett kollegialt sammansatt
organ, i vilken plats beretts åt valda förtroendemän, än örn organet är av ren
ambetsmannakaraktär. Med hänsyn till de uppgifter, som tillkomma länsnykterhetsnämnderna,
synes nämnda faktor vara av särskild vikt.
. Enligt besparingsberedningens förslag skulle de föreslagna nykterhetsmspektörerna
icke äga rätt att vidtaga åtgärder, som den kommunala nämnden
försummat. Sådan rätt har lämnats länsnykterhetsnämnderna och denna
initiativrätt är enligt min mening av stor betydelse för deras verksamhet.
\ isserligen hava nämnderna mera sällan begagnat sig av sill rätt i detta avseende.
Det väsentliga är emellertid, att man inom kommunerna är medveten
örn länsnykterhetsnämndernas möjligheter till ingripande. Effektiviteten i det
arbete, som nu utföres av länsnykterhetsnämnderna, skulle därför enligt min
mening hilva lidande av att nämnderna ersattes nied konsulenter eller ombudsmän.
Yad den ekonomiska sidan av saken angår är den besparing, som skulle
vinnas vid ett genomförande av besparingsberedningens förslag, onekligen
betydande. Yid ett bibehållande av länsnykterhetsnämnderna föreligga
emellertid vissa möjligheter att vidtaga besparingar å anslaget till nämnderna.
Ersattas nämnderna med nykterhetsinspektörer, är det å andra sidan enligt
mm .mening icke möjligt att få till stånd en godtagbar organisation med ett
så ringa antal inspektörer som fyra. Jag finner det icke tänkbart, att en
tjänsteman skulle kunna medhinna göromålen i distrikt av den storlek som
föreslagits. Ehuru jag icke utan närmare undersökningar vill bestämt uttala
mig örn minsta antalet erforderliga inspektörer, förefaller det mig antaMmt
att man i stället bör räkna med dubbla antalet.
Vad nu anförts giver vid handen, att den verkliga besparing, som skulle
vinnas genom att ersätta länsnykterhetsnämnderna med annan godtagbar
kontroll- och rådgivningsorganisation, blir betydligt mindre än vad besparmgsberedmngen
från sina utgångspunkter räknat med. På grund härav
och med hänsyn tagen jämväl till att en försvagad organisation på nykterhetsvård
ens område under nu rådande tider måste väcka större betänkligheter
an eljest kail jag icke förorda förslaget örn att ersätta länsnykterhetsnämnderna
med särskilda nykterhetsinspektörer.
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
29
Besparingsberedningens alternativa förslag om avskaffande av länsnykterhetsnämnderna
men bibehållande av länsombudsmännen, vilka skulle stå
direkt under socialstyrelsens ledning, innefattar i jämförelse med huvudförslaget
den fördelen, att de nykterhetsnämnderna överordnade organens nuvarande
verksamhetsområden skulle bibehållas. I övriga avseenden äga
emellertid de i det föregående anförda omständigheterna giltighet även beträffande
detta förslag. Den besparing, som skulle vinnas genom detta förslag,
synes mig ej så stor, att den kan uppväga nackdelarna med att avskaffa de nuvarande
nämnderna. Jag kan därför ej heller förorda detta förslag.
Den frågan återstår då, i vad mån man kan vinna besparingar å anslaget
till länsnykterhetsnämnderna.
Beredningen har föreslagit, att årsarvodena till ordförande och vissa andra
ledamöter skulle nedsättas. I gällande stat för länsnykterhetsnämnderna äro
dessa arvoden förslagsvis beräknade till 23,000. Genom beslut den 20 juni
1941 har Kungl. Maj:t bestämt arvodesbeloppen för budgetåret 1940/41 till
ordförandena i och vissa andra ledamöter av länsnykterhetsnämnderna.
Summan av sistnämnda arvodesbelopp utgör 22,300 kronor. Ungefär 1,000
kronor utgå sålunda i årsarvoden till varje nämnd. Med hänsyn till att det
organisationsarbete, som nämndernas inrättande medförde för ordförandena,
nu kan anses avslutat, torde en genomsnittlig nedsättning av arvodena med
cirka hälften kunna genomföras utan att skäligheten av arvodena fördenskull
behöver ifrågasättas. Förenämnda belopp av 23,000 kronor torde därför
i staten för nästa budgetår kunna nedsättas till 14,000 kronor. Liknande nedsättning
torde böra verkställas å de ännu ej bestämda arvodena för innevarande
budgetår.
Med hänsyn till betydelsen av personlig kontakt med de kommunala nykterhetsnämnderna
bör alltför snäv beskärning av nämndernas resekostnadsanslag
icke vidtagas. På grund av den stegring i biljettpriser, som ägt rum, måste
även vid oförändrat reseanslag en viss begränsning av antalet resor ske. För
vinnande av besparingar även på denna punkt torde emellertid för nästa
budgetår anslagsposten till reseersättningar kunna nedsättas från 20,000 till
18,000 kronor. .
Däremot kan jag icke förorda någon nedsättning av antalet ledamöter i
nämnderna. Genom minskning av ledamotsantalet till två skulle nämnden
i verkligheten förlora sin nuvarande karaktär. Ej heller kan jag tillstyrka, att
länsstyrelsen berövas rätten att utse en ledamot av nämnden eller att någon
av landstingsrepresentanterna utgår ur nämnden. Utan att medföra större
effekt i besparingshänseende skulle en dylik åtgärd enligt min mening väsentligt
försvaga länsnykterhetsnämndernas ställning. Däremot kan övervägas
att till nedbringande av kostnaderna för dagarvoden till nämndens ledamöter
upphäva bestämmelsen i instruktionen för länsnykterhetsnämnderna örn att
suppleanten för ordföranden skall kallas att närvara jämväl vid de av nämndens
sammanträden, då ordföranden är tillstädes.
Såsom vid redogörelsen för gällande bestämmelser omnämnts skola länsnykterhetsnämnds
räkenskaper och förvaltning granskas av två revisorer, av
vilka den ene utses av länsstyrelsen och den andre av socialstyrelsen. Revisor
äger av länsnykterhetsnämnd åtnjuta ett årsarvode av 50 kronor. Nämnda
granskning torde med fördel kunna övertagas av riksräkenskapsverket, varvid
elen i staten för länsnykterhetsnämnderna upptagna anslagsposten till arvoden
till revisorer och suppleanter för dem kan utgå från och med nästa budgetår.
Av länsnykterhetsnämnden i Göteborgs och Bohus län har föreslagits, dels
att länsnykterhetsnämnd skulle få bedriva sin verksamhet genom ett arbetsutskott,
bestående av ordföranden, läkarledamoten och den ledamot, som i
förekommande fall vore bäst förtrogen med de lokala förhållandena, dels ock
30
Ståts-utskottets utlåtande Nr 92.
Utskottet.
att den nuvarande bestämmelsen i instruktionen för länsnykterhetsnämnderna,
att ett sammanträde skulle hållas på bestämd dag varje kvartal, skulle upphävas.
Vad det förra förslaget angår vill jag erinra örn att länsnykterhetsnämnd redan
nu äger uppdraga åt ordföranden att efter samråd med annan ledamot mellan
sammanträdena meddela beslut å nämndens vägnar i brådskande ärende. Att
därutöver lämna möjlighet till en allmän delegation från nämnden till vissa
av dess ledamöter synes mig ägnat att försvaga intresset hos de övriga ledamöterna
för nämndens verksamhet och i realiteten nära nog leda till att
arbetsutskottet trädde i stället för nämnden. Jag kan därför icke tillstyrka
nämnda förslag. Beträffande förslaget örn ändrad sammanträdesordning för
nämnden synes det mig förtjänt att övervägas, huruvida ett genomförande av
förslaget kan medföra nämnvärd besparing. Finnes så vara fallet vill jag
tillstyrka en sådan ändring, att sammanträde med nämnden hålles endast där
göromålens omfattning eller beskaffenhet därtill föranleder.
Rörande anslagsberäkningen för nästa budgetår anför departementschefen
härefter i huvudsak följande:
Vad först angår avlöningarna kunna årsarvodena till ordförande
och vissa andra ledamöter, såsom förut nämnts, nedsättas från 23,000
till 14,000 kronor. Anslagsposten till dagarvoden till ordförande och
andra ledamöter samt suppleanter för dem torde med hänsyn till
vad i det föregående föreslagits kunna något nedsättas, i avvaktan på närmare
erfarenhet dock ej med mera än 600 kronor eller till 6,400 kronor. Anslagsposten
till arvoden till revisorer och suppleanter för dem utgår.
Med hänsyn till medelsåtgången å anslagsposten till avlöning till personal
för budgetåret 1940/41 — 67,143 kronor — torde nämnda post kunna
pedsättas med 2,000 kronor till 67,600 kronor. Utgifterna för avlöningar uppskattas
sålunda till sammanlagt 88,000 kronor.
I fråga örn omkostnaderna föreslås nedsättning av anslagsposten till reseersättningar
med 2,000 kronor till 18,000 kronor, varemot för expenser,
hyror m. m. alltjämt torde böra avses 30,000 kronor. Omkostnaderna kunna
alltså uppskattas till 48,000 kronor.
Det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet skulle enligt dessa
beräkningar bliva (88,000 + 48,000) 136,000 kronor.
2:o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Ifrågavarande anslag,
som å riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med 137,000 kronor,
föreslås skola för nästa budgetår utgå med oförändrat belopp.
Besparingsberedningen har framlagt alternativa förslag till omorganisation
av den verksamhet, som bedrives av länsnykterhetsnämnderna, ävensom förslag
till besparingar, som skulle kunna genomföras inom ramen av den nuvarande
organisationen. Kungl. Majis förslag avser att vinna vissa besparingar
av sist angivet slag. Sålunda har en genomsnittlig nedsättning av
årsarvodena till ordförande och vissa andra ledamöter med cirka hälften
ansetts kunna genomföras. Liknande nedsättning skulle genomföras å de
ännu ej bestämda arvodena för innevarande budgetår. Vidare skulle reseanslaget
nedsättas med 2,000 kronor och den bestämmelse upphävas, enligt
vilken ordförandens suppleant skall kallas att närvara även vid de sammanträden,
då ordföranden är tillstädes. Slutligen skulle arvodena till revisorer
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 92. <31
och suppleanter för dem inbesparas och räkenskapsgranskningen överflyttas
till riksräkenskapsverket. Anslaget till länsnykterhetsnämnderna har härefter
ansetts kunna nedsättas med 16,000 kronor medan anslaget till främjande av
nykterhetsnämndernas verksamhet upptagits till oförändrat belopp.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under
femte huvudtiteln anvisa
a) till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 136,000
kronor;
b) till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.
ett anslag av 137,000 kronor.
Stockholm den 28 april 1942.
På statsutskottets vägnar:
CONRAD JONSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 90.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1942:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942143 till länsnykterhetsnämnderna m. m. a1 i texten