Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/43 till folkoch småskoleseminarier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-05-05 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1942:98, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/43 till folkoch småskoleseminarier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

1

Nr 98.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1942 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag för budgetåret 1943/43 till folk- och småskoleseminarier

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

137 och 140 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som komme att föreläggas riksdagen, beräkna för budgetåret

1942/43

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 2,015,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 290,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 40,000 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 510,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 84,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 7,000 kronor;

dels ock till Fortbildningskurser för folk- och småskollärare ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten

(bilaga 6, punkten 8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Allmänna studielånefonden

beräkna för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av

200,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 175, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars

1942, föreslagit riksdagen att

1. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

2. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 2,014,900 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19h2. 6 sami. Nr 98.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

3. till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 279,800 kronor;

4. till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor;

5. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

6. till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 452,300 kronor;

7. till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 69,500 kronor;

8. till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor;

9. till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av 160,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr T. Caap m. fl. (I: 206) och den andra inom andra kammaren av herr

E. Hage m. fl. (II: 276), vari hemställts, l:o) att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 175 måtte vidtaga den ändringen av propositionen

att det uttalas, att intagning av elever skall vid folkskoleseminariet

i Luleå ske vid vårterminen 1942 i samma omfattning som skedde under år

1941, samt 2:o) att därav föranledda ändringar vidtagas i budgetförslaget

för 1942/43;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar S. V. Hansson och T. Caarp (I: 207) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Hage m. fl. (II: 277), vari hemställts, l:o) att riksdagen

måtte i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag uttala sig för att

intagning av elever under år 1942 skall ske vid Haparanda småskoleseminarium,

samt 2:o) att de ändringar verkställas i budgetförslaget för 1942/43,

som därav kunna motiveras;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Näsström m. fl. (I: 67) och den andra inom andra kammaren av

herr F. Sundström i Vikmanshyttan m. fl. (II: 101), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta uppdraga åt Kungl. Maj:t att på sätt Kungl. Maj:t

finner lämpligt utöka villkoren för erhållande av statens räntefria studielån

till elever vid skolor av i motionerna angivet slag.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

hänvisas, i den män desamma ej framgå av det följande, till motionerna

I: 67, 206 och 207.

Arbetslösheten bland folk- och sinåskollärarna.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 9 december 1941 redogjort för en av

överstyrelsen vidtagen undersökning rörande arbetslösheten inom folk- och

småskollärarkårerna. Härav inhämtas bland annat:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

3

Arbetslöshetsundersökningen hade avsett förhållandena den 1 oktober

1941. Överstyrelsen hade enbart av praktiska skäl valt att göra undersökningen

per denna dag. De till denna dag hänförliga uppgifterna hade emellertid

måst kompletteras med utredning om lärarbehovets växlingar under

läsårets lopp, vilka växlingar i första liand vore beroende av variationer i

antalet tjänstlediga lärare.

Då medelvikariebehovet för läsåret överstege vikariebehovet den 1 oktober

med en siffra, som kunde approximativt beräknas, hade man med utgångspunkt

i de resultat, arbetslöshetsundersökningen lämnat, kunnat uppskatta

medelarbetslösheten under läsåret.

Undersökningen hade planerats i samråd med arbetsmarknadskommissionen

och representanter för folk- och småskolläramas organisationer. Dessa

representanter hade också medverkat vid utarbetandet av en blankett, varpå

arbetslösa lärare skulle lämna erforderliga uppgifter.

Allt som allt hade blanketter inkommit från 2,046 lärare med behörighet

till folk- eller småskollärartjänst. Då emellertid åtskilliga lärare missuppfattat

ändamålet med undersökningen, hade dessa måst frånräknas. Därefter hade

återstått

59 manliga folkskollärare

294 kvinnliga »

1,155 småskollärarinnor

Summa 1,508.

Mer än två tredjedelar av dessa 1,508 lärare hade förklarat sig vilja stå

till förfogande endast i viss begränsad utsträckning. Särskilt vore detta

fallet med de gifta lärarinnorna, av vilka många vore så bundna vid sitt

hem, att de icke kunde taga emot tjänstgöring annat än i hemtrakten.

Beträffande undersökningens resultat inhämtas bland

annat:

Arbetslösa manliga folkskollärare:

A. Icke inkallade i militärtjänst.

a) Beredda att taga tjänstgöring var som helst i riket

b) Önska tjänstgöring inom begränsat område.......

B. Inkallade lärare (utan anställning i folkskola)

a) Beredda att taga tjänstgöring var som helst i riket

b) Önska tjänstgöring inom begränsat område.......

34

25 59

71

12_83

Summa 142

På angivna grunder ansåge överstyrelsen sig kunna beräkna gruppen arbetslösa

under A till 55. I fredstid skulle högst 45 ur grupp B ha varit

arbetslösa.

Arbetslösa kvinnliga folkskollärare:

a) Beredda att taga tjänstgöring var som helst i riket............ 31

b) önska tjänstgöring endast inom visst begränsat område........ 263

Summa 294

92 procent av lärarinnorna i grupp b) vore eller hade varit gifta. De

yngre examenskullarna vore svagt representerade. Endast 17 vore examinerade

under de 5 sista åren och endast 66 (= 25 procent) under de senaste 10

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

åren. Nära hälften hade tidigare haft ordinarie anställning men lämnat denna,

givetvis i regel på grund av sitt giftermål. Förr eller senare hade de emellertid

återupptagit sin lärarverksamhet, somliga mera regelbunden sådan,

andra endast under kortare vikariatsperioder. För många av dem hade avbrotten

i tjänstgöringen varit långa, i vissa fall 15—20 år. Tydligast framträdde

dessa förhållanden inom den äldsta åldersgruppen, 50—59-åringarna,

vilka alla tidigare haft ordinarie tjänst och bland vilka endast 1 av

22 vore ogift.

Ett försök till granskning av vederbörandes större eller mindre konkurrenskraft

och användbarhet — varvid blankettens olika uppgifter fått

tjäna som ledning för omdömet — hade resulterat i att omkring 100

av de 263 syntes kunna betraktas såsom i det stora hela fullgoda konkurrenter,

ett hundratal såsom svagare konkurrenter och tveksamma fall,

under det att resten, omkring 60, borde kunna helt avskiljas såsom tillhörande

»reserven». Om var och en av dem, som tillhörde nyssnämnda

mellangrupp, ansåges motsvara en halv fullgod konkurrent, skulle man

komma till, att omkring 150 lärarinnor i grupp b) skulle kunna räknas som

fullgoda och tillgängliga krafter tillhörande det nuvarande läraröverskottet.

Enligt dessa överväganden skulle alltså sammanlagt omkring 175 folkskollärarinnor

anses tillhöra det nuvarande läraröverskottet.

Överstyrelsen beräknade sålunda den sammanlagda arbetslösheten inom

folkskollärarkåren den 1 oktober 1941 sålunda:

Manliga..................................... 55

Kvinnliga ................................... 175

Summa 230

I fredstid komme därtill enligt överstyrelsen 45 manliga arbetslösa, nu

inkallade i militärtjänstgöring; med detta tillägg bleve summan 275.

Denna siffra kunde emellertid icke betraktas som ett mått på det totala

överskott på folkskollärare, som skulle ha funnits, örn fredsförhållanden

rått. Ett rätt stort antal folkskollärare hade nämligen varit inkallade i

militärtjänst alltsedan stormaktskrigets utbrott. Dessa lärare hade givetvis

ersatts av vikarier, vilka i den utsträckning, som varit möjlig, tagits ur de

examinerade folkskollärarnas led. Där detta icke låtit sig göra, hade småskollärarinnor,

pensionerade lärare och i vissa fall andra personer anlitats.

De folkskollärare, som under denna tid tjänstgjort som vikarier för de

inkallade, skulle, om inkallelserna upphört, varit arbetslösa eller fått ersätta

andra, som i sin tur blivit utan arbete. När det gällde att utröna

storleken av överskottet bland folkskollärarna, måste man alltså taga hänsyn

även till detta förhållande.

Med anledning därav beräknade överstyrelsen antalet för folkskole^''änstgöring

tillgängliga folkskollärare, vilka skulle hava varit arbetslösa elen 1

oktober, därest fredsförhållanden rått, till högst 625.

Ur arbetslöshetssynpunkt vore det mycket beaktansvärt, att antalet

tjänstlediga betydligt växlade under loppet av ett läsår. Tjänstledighetssiffran

för början av oktober månad vore åtskilligt lägre än medeltalssiffran

för läsåret. Skillnaden mellan siffran för den 1 oktober och medeltalssiffran

kunde beräknas motsvara ungefär 1 % procent av hela antalet tjänster.

En följd därav vore, att antalet arbetslösa måste vara åtskilligt större

den 1 oktober än under resten av året. Allteftersom tjänstledighetssiffran

stege, borde nämligen de arbetslösa kunna beredas tjänstgöring som vikarier.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

5

I medeltal torde under läsåret 1941/42 behövas omkring 225 vikarier

mera än den 1 oktober (1% procent av antalet tjänster = 228). Då arbetslösheten

bland folkskollärarna den 1 oktober enligt det föregående uppskattats

till högst 625, därest fredsförhållanden rått, kunde man alltså beräkna,

att medelarbetslösheten under läsåret 1941/42 i fredstid skulle

varit omkring (625 — 225 =) IfiO. Även de flesta av dessa 400 arbetslösa

skulle emellertid hava varit i arbete under en stor del av vårterminen.

Därest militära inkallelser skulle under läsåret förekomma i samma omfattning

som vid tiden för undersökningen, kunde man räkna med att någon

egentlig arbetslöshet icke skulle förefinnas bland folkskollärarna.

Arbetslösa småskollärarinnor:

a) Beredda att taga tjänstgöring var som helst i riket............ 413

b) Önska tjänstgöring endast inom visst begränsat område...... 742

Summa 1,155

Mer än femtedelen av gruppen a) utgjordes av lärarinnor örn 40 år eller

däröver, och att de flesta av de till dessa årgångar hörande vore eller varit

gifta. Mångå hade haft ordinarie anställning men lämnat denna. De hade

ofta luckor i tjänstgöringen, i åtskilliga fall uppgående till 15 år eller mer.

Det vore tydligt, att många av dessa äldre lärarinnor icke kunde räknas som

konkurrenter i egentlig mening, i synnerhet som blanketterna utvisade, att

de knappast verkligen vore beredda att tjänstgöra var som helst i riket.

Då emellertid de yngre årgångarna övervägde i antal och de flesta syntes

vara att räkna såsom effektiva konkurrenter om lärarbefattningarna, vore

det måhända rimligt att icke frånräkna flera än ungefär 50, örn vilka man

med rätt stor säkerhet kunde säga, att de icke kunde uppträda såsom konkurrenter.

I så fall skulle omkring 365 lärarinnor ur grupp a) kunna rubriceras

såsom för folkskolan tillgänglig arbetskraft.

Beträffande gruppen b) befunnes det, att de allra flesta (nära 9/to) vore

eller varit gifta, medan nära hälften tidigare varit ordinarie. Större delen hade

rätt avsevärda avbrott i tjänstgöringen. Hos ej mindre än 114 uppginge

avbrotten till 15 år eller därutöver. De flesta av dessa lärarinnor vore uppenbarligen

sådana, som på grund av sitt giftermål lämnat yrket för längre

eller kortare tid, men som nu åter gärna ville få något lärarförordnande,

därest sådant kunde erbjudas dem på så nära håll, att de kunde ha uppsikt

över hem och familj även under förordnandet.

Att bland alla de 742 lärarinnor, som tillhörde denna grupp, på ett fullt

tillförlitligt sätt urskilja dem, som icke borde medräknas bland de tillgängliga

arbetskrafter, vilkas antal här ifrågavarande undersökning avsåge att

utröna, vore icke möjligt. Blanketternas uppgifter gåve emellertid rätt värdefull

ledning härutinnan. En relativt försiktig gallring ledde till att omkring

150 borde kunna frånräknas, under det att omkring 250 kunde betraktas

som fullgoda konkurrenter. Resten, ej mindre än omkring 340, vore

tveksamma fall. Om var och en av dessa, i likhet med vad som skett i fråga

örn liknande grupp bland folkskollärarinnorna, ansåges motsvara endast

en halv konkurrent, komme man sålunda till att omkring 420 småskollärarinnor

ur grupp b) kunde anses utgöra fullgod och för folkskolan tillgänglig

arbetskraft.

Enligt dessa överväganden skulle således sammanlagt [grupp a) -f- grupp

b)] omkring 785 småskollärarinnor tillhöra det nuvarande läraröverskottet.

Till denna summa borde emellertid läggas det antal småskollärarinnor,

som den 1 oktober tjänstgjorde som vikarier på folkskollärartjänster och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

som där rätteligen borde ersättas med folkskollärare. Deras antal, vilket

vöre 137, borde a andra sidan minskas med antalet sådana vikarier, som i

likhet med många av de arbetslösa i regel icke stöde till förfogande. Dessutom

funnes bland dem, som räknats som arbetslösa, säkerligen åtskilliga,

vilka, därest blanketterna givit otvetydigt besked, skulle ha förts till extra

ordinarie eller vikarier och därför icke här bort medräknas. På grund av

dessa förhållanden borde överskottet av tillgänglig arbetskraft inom småskollärarinnekåren

den 1 oktober 1941 kunna uppskattas till omkring 850

lärarinnor.

Överskottstalet den 1 oktober måste emellertid beräknas vara åtskilligt

större än medelöverskottstalet för läsåret. Skillnaden kunde beräknas till

omkring 150 ä 175. Härav följde att överskottet på för folkskolan tillgänglig

arbetskraft bland småskollärarinnorna under läsåret 1941/42 kunde uppskattas

till omkring 700.

Rörande den geografiska fördelningen av överskottet funne man följande.

Örn de arbetslösa småskollärarinnor, som vore beredda att mottaga tjänstgöring

var som helst, uppdelades efter bostadsort, komme de största siffrorna

på de norrländska länen. Ej mindre än omkring hälften av lärarinnorna

i denna grupp tillhörde Norrland, ungefär fjärdedelen Västerbotten och Norrbotten.

Uppdelade man gruppen av lärarinnor, som önskade placering inom begränsat

område, ur liknande synpunkt, nämligen efter önskat tjänstgöringsområde,

funne man ungefär samma förhållande. På Västerbotten och Norrbotten

belöpte det största antalet, tillsammans omkring 150 eller drygt

femtedelen av samtliga. Men dessutom funnes en viss anhopning dels till

Stockholm och Göteborg, dels till Malmöhus län.

Mot arbetslöshetsräkningen och framförallt mot övervägandena om den

lägre konkurrenskraften hos vissa grupper arbetslösa och örn vikariebehovets

växlingar under läsåret har kritik riktats av folk- och småskolläramas organisationer.

Departementschefen har för egen del funnit de av skolöverstyrelsen företagna

reduceringarna av arbetslöshetstalen för vissa grupper arbetslösa principiellt

välgrundade. Hos de lokalbundna arbetslösa måste man räkna med

en lägre konkurrenskraft, så mycket mer som läraröverskottets ojämna fördelning

över landet berövade många av dem möjligheter att erhålla vikariat

i hemorten. I fråga örn de arbetslösa, som vore beredda till tjänstgöring

var som helst, vore större försiktighet påkallad. De borde icke frånkännas

full konkurrenskraft med mindre de vore mycket svagt meriterade eller

varit avsevärd tid borta från banan.

De av skolöverstyrelsen funna värdena för läraröverskottet syntes med

tämligen stor trygghet kunna medtagas i de grundläggande beräkningarna

för seminariernas verksamhet och organisation under den närmaste framtiden.

Lärarbehov oell lärartillgång- under de närmaste åren.

Skolöverstyrelsens beräkningar rörande lärarbehov och lärartillgång under

de närmaste åren, vilka godtagits av departementschefen, kunna sammanfattas

i följande tablå:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

7

F o 1 k s k o

11 ä r a r e

Småskollärarinnor

Ändringar

i tjänste- antal

Utexa-

mination

Av-

gång

L&raröver-

skott

eller

-brist

Ändringar

tjänste-

antal

Utexa-

mination

Av-

gång

Läraröver-

skott

eller

-brist

1941/42

— 104

370

344

+ 400

-313

146

371

+ 700

1942/43

- 122

261

345

+ 444

— 244

85

356

+ 687

1943/44

— 65

236

247

+ 501

— 122

—

363

+ 454

1944/45

— 19

48

247

+ 321

— 64

—

431

+ 91

1945/46

+ 27

24

384

— 66

+ 13

—

426

- 349

-283

939

1,567

—

— 730

231

1,947

-

Beträffande förhållandena efter år 1 9 4 6 har skolöverstyrelsen

anfört:

Folkskollärare. Om arbetslösheten hävdes under läsåret 1945/46,

syntes behovet av nya lärare därefter — även om en viss förändring av

tjänsternas antal skedde — komma att huvudsakligen vara beroende av

läraravgången. Då avgången på grund av pensionsålderns successiva höjning

komme att bliva relativt liten under de fyra på varandra följande

åren 1946/49, bleve också ersättningsbehovet under dessa år i motsvarande

mån ringa. Från och med år 1950 vore emellertid avgången stor

och likaså behovet av nya lärare. År 1950 avginge 442 folkskollärare, alltså

åtskilligt flera, än vad den nuvarande seminarieorganisationen vore avsedd

att årligen utexaminera. Avgången komme därefter att stiga under hela 1950- talet och ett stycke in på 1960-talet, vilket framginge av åldersfördelningen

inom folkskollärarkåren.

Småskollärarinnor. Avgångssiffrorna komme under åren

1946/50 att hålla sig mellan 460 och 490. Denna stora avgång syntes därefter

fortfara under hela 1950-talet. Alltifrån år 1946 komme således att

fordras en utexamination av betydlig storlek. Detta bleve händelsen även

om ytterligare tjänsteindragningar skulle ske. De nu kända födelsesiffrorna

tydde emellertid på en ökning av barnantalet i småskolan under 1940-talets

senare hälft, varför någon ytterligare sänkning av tjänsternas antal ur denna

synpunkt icke syntes vara att räkna med.

Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Avlöningar,

a) Elevintagningen, organisationen samt lärarnas tjänstgöring.

Elevintagningen.

Den normala organisationen, anpassad efter examination

av 384 elever för år, omfattar tio fyraåriga linjer, varav tre uteslutande för

manliga elever, tre uteslutande för kvinnliga elever och fyra för såväl manliga

som kvinnliga elever. Vidare finnas fem tvååriga studentlinjer, varav

två uteslutande för manliga elever och tre för både manliga och kvinnliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

elever. Slutligen finnes en tvåårig linje för utbildning av småskollärarinnor

till folkskol]ärarinnor (Falun).

Organisationen framgår av följande schema:

Samseminarier:

För manliga elever:

För kvinnliga elever:

För manliga elever:

Samseminarium:

Av de fyra enkelseminarierna disponera två (Karlstad och Luleå) reservutrymmen,

som möjliggöra utvidgning till dubbelseminarier.

Elever intogos läsåret 1940/41 endast vid seminarierna i Stockholm (kvinnliga

elever) och i Göteborg (manliga elever). Innevarande läsår ha elever intagits

endast i Luleå (manliga och kvinnliga elever).

För nästa läsår har skolöverstyrelsen föreslagit intagning av sex

klassavdelningar på fyraårig linje.

Följande tablå vore, framhåller överstyrelsen, uppgjord endast som ett

försök att visa, hur intagningen under de närmaste åren kunde tänkas anpassad

till det kommande behovet. Överstyrelsen ville betona, att tablån icke

vore att betrakta som någon definitiv plan.

Intagning

U t e

x a m

inåt

ion

X r

Antal klassavdelningar

Antal klassavdelningar

2-årig

linje

4-årig

linje

Summa

avd.

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

(1941) . . .

(1)

(1)

(1)

1942 . . .

6

6

6

1943 . . .

3

7

10

3

7

1944 . . .

6

7

13

6

7

1945 . . .

5

6

11

5

6

1946 . . .

5

12

17

5

12

1947 . . .

6

12

18

6

12

1948 . . .

7

12

19

7

12

1949 . . .

7

12

19

7

1950 . . .

7

12

19

7

Summa avdelningar

3 (4)

12

12

12

12

19

19

19

f Göteborg

Lund

| Umeå

( Linköping

\ Uppsala

Falun

Kalmar

Stockholm

Karlstad

Luleå

IV-årig linje + 2-årig studentlinje

IV-årig linje + 2-årig linje för fortbildning

av småskollärarinnor

IV-årig linje

(+ reservutrymmen)

(+ » )•

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

9

Skolöverstyrelsen funne, att ersättningsbehovet vore avsevärt större beträffande

de manliga lärarna än beträffande de kvinnliga.

Under de senare åren hade en förskjutning av -proportionen mellan antalet

manliga och kvinnliga tjänster ägt rum till förmån för de manliga tjänsterna

och denna förskjutning syntes fortsätta. En sammanställning av antalet från

och med år 1938 ledigkungjorda ordinarie folkskollärar^ änster — överlärartjänster

frånräknade — visade, att endast ungefär tredjedelen av tjänsterna

kunnat sökas av kvinnliga lärare.

Samma förhållande framginge av uppgifter, som folkskolinspektörerna

lämnat rörande tillsatta tjänster under budgetåren 1939/41.

Även hänsyn till arbetslöshetens mycket större omfattning bland de

kvinnliga folkskollärarna talade enligt överstyrelsens mening för att intagningen

framför allt borde omfatta manliga elever.

överstyrelsen föreslår intagning av 4% manliga och U/2 kvinnliga klassavdelningar,

varvid manliga elever skulle intagas vid seminarierna i Göteborg,

Linköping, Lund och Uppsala, kvinnliga vid seminariet i Stockholm

samt hälften manliga och hälften kvinnliga vid seminariet i Umeå.

Beträffande elevintagningen intager besparingsberedningen den principiella

ståndpunkten, att intagningen för att icke lägga hinder i vägen

för en eventuell senare beskärning av seminariernas examinationskapacitet

bör begränsas till det antal elever, som oundgängligen fordras för att förebygga

akut lärarbrist, samt att intagningen — för att största möjliga besparing

skall ernås — bör koncentreras till några få seminarier, vilkas kapacitet

skulle fullt utnyttjas.

Statskontoret föreslår, att den elevintagning vid seminariet i Stockholm,

som skolöverstyrelsen föreslagit, måtte i stället göres vid seminariet

i Linköping. För övrigt har statskontoret icke några väsentliga invändningar

att göra mot överstyrelsens förslag.

Samtliga förutnämnda folkskollärarorganisationer föreslå, att ingen elevintagning

måtte göras vid folkskoleseminarierna.

Norrbottens läns förvaltningsutskott hävdar, att elever böra intagas vid

Luleå folkskoleseminarium för instundande läsår.

På grund av bristande tillgång på behöriga, icke pensionerade folkskollärare

hade 42 procent av vikariebehovet i länet den 1 oktober 1941 måst fyllas

med pensionerade lärare och personer utan formell kompetens. Motsvarande

siffra för hela riket vöre 13 procent. Utskottet beräknade, att före

höstterminen 1946 för länet skulle behövas minst 125 nya folkskollärare,

medan endast ungefär 95 nuvarande seminarieelever vid Luleå seminarium

dessförinnan komme att utexamineras. Därest icke skolöverstyrelsens förslag

rörande elevintagningen kunde utvidgas med en klassavdelning vid Luleå

seminarium, borde inom förslagets ram en avdelning läggas till detta seminarium.

Lärarkollegierna vid folkskoleseminarierna i Falun, Kalmar och Karlstad

finna, att skolöverstyrelsens förslag till elevintagning icke beaktar

angelägenheten av en någorlunda jämn och kontinuerlig verksamhet vid

seminarierna samt underskattar betydelsen av de nya värnpliktsbestäm
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

melserna. Kollegierna framlägga ett förslag om intagning av 9 eller 10

klassavdelningar för instundande läsår och 10 år 1943, varigenom påtalade

olägenheter med den av överstyrelsen föreslagna ordningen skulle elimineras.

I motionerna 1:206 och II: 276 yrkas, som nämnts, att elever skola intagas

i folkskoleseminariet i Luleå.

Seminarieorganisationen.

Bestaringsberedningen har föreslagit att ett av de nuvarande enkelseminarierna

skulle nedläggas, samt att en ny kvinnlig studentlinje skulle

upprättas vid något av de andra folkskoleseminarierna. Spörsmålen, vilka

seminarier åtgärderna skulle avse, syntes böra närmare utredas av skolöverstyrelsen.

Besparingsberedningen hade utgått ifrån, att oförändrad examinationskapacitet

erfordrades, och inriktat sig på frågan, huruvida i avseende å folkskoleseminarierna

sådana organisatoriska åtgärder kunna vidtagas, som förbilliga

seminarieorganisationen utan att därför dess examinationskapacitet i större

utsträckning förminskas.

Antalet seminarier. Oförändrad examinationskapacitet förutsatte icke,

framhåller beredningen, oförändrat antal seminarier. En minskning därav

kunde åstadkommas genom att förefintliga undervisningsavdelningar koncentrerades

till ett färre antal seminarier. Besparingar vunnes därmed främst

i administrations- och lokalkostnader. En minskning kunde emellertid också

vinnas i samband med omändring av fyraårig seminarielinje till tvåårig studentlinje.

På denna väg syntes de mest betydande kostnadsbesparingarna

kunna vinnas.

Självfallet måste manga olika synpunkter beaktas vid avvägningen emellan

antalet fyra- respektive tvååriga linjer. Det syntes sålunda vara ändamålsenligt

att folkskollärarkåren vore sammansatt av såväl studenter som ickestudenter.

Det kunde vidare framhållas, att, så länge studentexamen icke

ansåges behöva vara en kompetensfordran för folkskollärarna, det vore

olämpligt att icke i tillräcklig utsträckning bereda icke-studenterna möjligheter

till inträde på lärarbanan. Ett alltför begränsat antal linjer för ickestudenter

skulle förhindra många unga, som icke haft tillfälle eller icke i tid

beslutat avlägga studentexamen, att bli folkskollärare; det skulle vidare

tvinga många, som eljest icke önskat det, till den längre studievägen via

studentexamen.

De nu berörda synpunkterna hade emellertid vid de överväganden, som

föregått fastställandet av den nuvarande seminarieorganisationen, ansetts

tillräckligt beaktade även vid ett antal studentlinjer av upp till sex å sju.

Att antalet dylika linjer år 1936 likväl bestämts till endast fem hade väsentligen

haft sin grund i ovissheten i fråga om en tillräckligt god rekrytering

av flera sådana linjer. De gjorda erfarenheterna syntes ock hava visat,

att vissa rekryteringssvårigheter hittills förelegat, dock endast för de manliga

studentlinjema. Örn man för framtiden behövde räkna med samma svårigheter

vöre emellertid tveksamt; bland andra åtgärder, som kunde vidtagas

för att få ett ökat antal till manliga studentlinjer inträdessökande och därmed

ökade möjligheter för ett bättre urval, torde främst kunna rekommenderas

en lämpligt lagd upplysningsverksamhet. Även den nuvarande ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

11

vecklingen på arbetsmarknaden komme sannolikt att medföra en ökad tillströmning

till studentlinjerna under förutsättning att de, som avsåge att

taga studentexamen, kunde med tillräcklig visshet räkna på förekomsten av

studentlinjer.

Småskollär arinnelimj en vid folkskoleseminariet i Falun. Ifrågavarande

linje omfattade dels en förberedande kurs och dels den egentliga tvååriga

linjen. Den första kursen hade tagit sin början sommaren 1937. Intagning

i ny kurs hade icke skett från och med 1940 med hänsyn till det beräknade

läraröverskottet.

De hittillsvarande erfarenheterna av linjen syntes icke vara tillräckliga för

att möjliggöra ett definitivt omdöme om dess värde, men vissa uppgifter

angående linjen vore dock av intresse.

Till den första kursen hade 86 småskollärarinnor sökt inträde, av vilka

24 intagits. Endast 18 av dessa hade sedermera utexaminerats. Motsvarande

siffror för de 1938 och 1939 påbörjade kurserna vore, för den förra 28, 24

och 12 samt för den senare 12, 11 och (nu kvarstående elever) 7.

Tillströmningen till och framför allt examinationen från kurserna visade

alltså en starkt nedåtgående tendens. Även om därav icke finge dragas några

alltför bestämda slutsatser för framtiden (speciella förhållanden kunde ha

medverkat till utvecklingen), borde kurserna i fortsättningen upprätthållas,

endast om de gåve bättre resultat.

Beredningen har vidare föreslagit, att vid ettvart av de sex dubbelseminarierna

en lektorstjänst indrages vid inträffande ledighet.

Statskontoret har förklarat sig vilja — under hänvisning till ett av ämbetsverket

den 15 februari 1941 avgivet utlåtande angående seminarieorganisationen

för innevarande budgetår (propositionen 1941: 177, sid. 12—

14) — ej endast tillstyrka besparingsberedningens förslag om definitivt nedläggande

av ett enkelseminarium, utan även vidhålla sin i nämnda utlåtande

uttalade mening, att seminariet i Stockholm främst bör komma i

fråga för nedläggande.

Skolöverstyrelsen avvisar tanken på ett genomförande för närvarande av

definitiva förändringar i seminarieorganisationen.

Beträffande besparingsberedningens förslag, att ett enkelseminarium skutte

nedläggas och ersättas med en ny studentlinje, finner överstyrelsen detsamma

till sin syftning överensstämma med överstyrelsens förslag till 1936 års seminarieorganisation,

vilket sistnämnda förslag syftade till en mer koncentrerad

och i högre grad på studentlinje byggd organisation, än den som sedermera

beslöts. Överstyrelsen hade icke haft anledning frångå denna sin principiella

ståndpunkt. Överstyrelsen hade sålunda icke något att invända mot

utökning av antalet studentlinjer men funne en sådan utökning icke bliva

aktuell förrän tidigast år 1944. Likaså vore överstyrelsen övertygad om fördelen

av att överföra tyngdpunkten i seminarieorganisationen än mera från

enkel- till dubbelseminarier. Beredningens förslag innebure emellertid en

minskning av organisationen, som med hänsyn till vad överstyrelsen förut

anfört rörande seminarieverksamhetens omfattning under den närmaste framtiden

måste bestämt avstyrkas.

I fråga om linjen för småskollärarinnor vid folkskoleseminariet i Falun

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

delade överstyrelsen till fullo besparingsberedningens synpunkter. Linjen

borde emellertid icke nedläggas, förrän ytterligare ett försök med densamma

hunnit vidtagas.

Beträffande den föreslagna indragningen av vissa lektorat ville överstyrelsen

icke motsätta sig besparingsberedningens förslag men måste av omsorg

om seminarieundervisningens kvalitet bestämt motsätta sig längre

gående indragningar.

Lärarnas tjänstgöring under läsåret 1 9 Jj.2 / Jj.8.

För innevarande budgetår ha meddelats föreskrifter om fyllnadstjänstgöring

för lärare, som icke kunnat beredas full sysselsättning vid folk- eller

småskoleseminarier.

Enligt dessa föreskrifter skall ordinarie ämnes- och Övningslärare vid

seminarium, vilken icke kan beredas full tjänstgöring vid seminariet, i största

möjliga utsträckning beredas tjänstgöring vid andra under skolöverstyrelsens

överinseende stående läroanstalter. Därest ordinarie ämneslärare

icke kunnat beredas tillräcklig fyllnadstjänstgöring och ej heller på

annat sätt kunnat fullt sysselsättas för undervisningsändamål, må han tilldelas

tjänstgöring med mindre sammanlagt antal veckotimmar, än vad

eljest är föreskrivet. — Beträffande ordinarie Övningslärare gäller, att om

hans i vederbörlig ordning för läsåret bestämda undervisningsskyldighet på

grund av inskränkning i seminarieverksamheten kommit att understiga

medeltalet av de timtal, som varit för hans befattning gällande under läsåren

1938/39—1940/41, må han äga uppbära personligt lönetillägg till

belopp, motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning,

kristillägg däri inberäknat, som läraren skulle hava uppburit, om hans

tjänstgöring haft en omfattning, som motsvarar nämnda medeltal, och den,

som han uppbär för sin faktiska tjänstgöring.

Skolöverstyrelsen har förordat, att dessa bestämmelser skola gälla även

nästa läsår.

Departementschefens yttrande.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande:

Vid de för elevintagningens planerande erforderliga beräkningarna anser

jag mig, såsom förut nämnts, kunna betrakta resultatet av skolöverstyrelsens

arbetslöshetsundersökning som en tämligen säker utgångspunkt,

medan däremot överstyrelsens prognos för den närmaste framtidens lärarbehov

synts mig böra med hänsyn till den ovissa skolorganisatoriska utvecklingen

upptagas med. försiktighet, något som överstyrelsen också förutsatt.

Jag kan sålunda icke hålla för visst, att, såsom överstyrelsen beräknat,

arbetslösheten bland folkskollärarna, vilken vid upphörande beredskapsinkallelser

skulle träda skarpt i dagen, kommer att vara fullständigt

hävd vid utgången av läsåret 1945/46 för att under de närmast följande

läsåren — förutsatt att endast tre klassavdelningar intagits på

tvåårig utbildningslinje under åren 1942 och 1943 — efterträdas av ett

årligt behov av nya folkskollärare, motsvarande % av utbildningsorganisationens

examinationskapacitet.

Av nu nämnda skäl anser jag mig icke kunna godtaga den av lärarkolle
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

13

gierna framlagda intagningsplanen. Planen står och faller emellertid med de

två förutsättningar, varpå den är byggd, nämligen dels att de nya värnpliktsbestämmelserna

komma att för en avsevärd del av de utexaminerade

folkskollärarna fördröja deras inträde på lärarbanan 1 1/2—2 år, dels ock

att skolöverstyrelsens beräkningar rörande lärarbehovet för åren 1946—

1948 stå sig. Då jag ej blivit till fullo övertygad örn att sistnämnda förutsättning

är välgrundad, har jag — fastän kollegiernas beräkningar rörande

värnpliktens inverkan synas mig riktiga — ansett mig böra förorda en

försiktigare linje.

En sådan synes skolöverstyrelsens förslag örn intagning allenast av sex

klassavdelningar på fyraårig linje erbjuda, då de examinationssiffror som

enligt förslaget beräknas för åren 1946 och 1947 reduceras på grund av

erforderligt ökat hänsynstagande till värnpliktens inverkan.

Det är naturligtvis ej uteslutet, att utvecklingen framdeles kommer att

visa, att denna intagning varit för liten. I den mån utvecklingen kan bedömas

år 1944, finnes emellertid möjlighet att då fylla behovet genom

någon eller några extra studentavdelningar. Även. ganska stora brister i

lärartillgången torde vidare — då en eventuell brist i första hand vållar

svårighet att tillgodose vikariebehovet — kunna, fyllas ur den stora, ingalunda

genomgående sekunda reserven av lärare, vilka ej normalt äro arbetssökande

på lärarbanan men gärna antaga vikariat.

Röster ha höjts för att elevintagningen för instundande läsår helt skulle

inställas, med eller utan samband med ett överflyttande av folkskollärarutbildningens

tyngdpunkt till utbildningen på studentlinje. Enligt min

mening tala goda skäl för att sistnämnda utbildningsform tillerkännes

väsentligt ökat utrymme inom organisationen. Härför tarvas emellertid

en noggrann och allsidig prövning, varvid även mera radikala förändringar

i folkskollärarutbildningen böra ifrågasättas. Detta allt utgör emellertid

intet motiv för att nu inställa elevintagningen för de fyraåriga linjerna.

Genom en sådan åtgärd kan lätt år 1944 uppstå ett läge, som tvingar till

en plötslig och oförberedd intagning på ett flertal extra studentlinjer.

Att de rekryteringssvårigheter, som flera gånger yppat sig beträffande

dessa linjer, i ett sådant läge komme att äventyra elevkårens kvalitet,

kanske till och med intagningens genomförande, mäste, anses sannolikt.

Som jag även vid föregående års anmälan av seminariernas anslagsfrågor

framhöll, måste alltför stränga restriktioner för elevintagningen,

särskilt om de bestå flera år, anses olyckliga ej blott för seminariernas

arbete utan även med hänsyn till elevkårens goda rekrytering. Särskilt

måste emellertid de år från år växlande intagningsantalen och de sena

besluten därom avskräcka de värdefullare aspiranter, för vilka även andra

banor erbjuda goda möjligheter. Tyvärr synes det dock alltfort omöjligt

att planera elevintagningen för mer än det instundande läsåret.

Beträffande proportionen mellan manliga och kvinnliga elever, som böra

intagas i folkskoleseminarierna, synes intet vara att erinra mot överstyrelsens

förslag. Det måste — med hänsyn till att arbetslösheten, åtminstone

så länge beredskapsinkallelserna fortfara, är mycket mera framträdande

bland folkskollärarinnorna än bland deras manliga kolleger— ligga

i lärarinnornas eget intresse att nämnda proportion tillfälligt förskjutes

från det normala, så att jämförelsevis flera manliga än kvinnliga lärare utbildas.

Det säger sig självt, att därmed intet för framtiden avgjorts rörande

den ur undervisningsväsendets synpunkt önskvärda proportionen mellan

manliga och kvinnliga lärare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Elevintagningen bör enligt min mening ske vid de av överstyrelsen

föreslagna seminarierna. De av överstyrelsen anförda skälen för förslaget

synas övertygande. För elevintagning vid seminariet i Luleå kunna väl i

huvudsak i ar aberopas samma skäl, som motiverade intagningen av seminariets

nuvarande första klass, men skälen äga efter sistnämnda intagning

icke samma styrka.

dag föreslår sålunda, i enlighet med vad skolöverstyrelsen förordat, att

vid vart och ett av folkskoleseminarierna i Göteborg, Linköping, Lund och

Uppsala skall intagas en klassavdelning om 24 manliga elever, vid folkskoleseminariet

i Stockholm en lika stor klassavdelning kvinnliga elever

samt vid folkskoleseminariet i Umeå en klassavdelning örn 12 manliga

och 12 kvinnliga elever, allt på fyraårig linje.

Beträffande folkskoleseminariernas organisation har besparingsberedningen

föreslagit, att ett enkelseminarium skall nedläggas och en ny studentlinje

för kvinnliga elever inrättas. Ehuru jag, såsom av det förut anförda

framgår, icke har något att invända mot förslagets tendens, kan jag av

samma skäl, som föranlett skolöverstyrelsens avstyrkande utlåtande, icke

biträda detsamma. Någon ny studentlinje kan för närvarande icke sättas

i verksamhet, och någon definitiv minskning av seminarieorganisationen

kan ej heller göras. Icke heller är jag beredd att föreslå temporärt nedläggande

av något seminarium, då de med en sådan åtgärd förenade organisatoriska

olägenheterna synas mig vida större än de därmed förknippade ekonomiska

förddarna. Jag erinrar även, att samma ståndpunkt kommit till

uttryck i fjolårets riksdagsbeslut.

Ehuru försökslinjen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor

vid folkskoleseminariet i Falun icke kan sägas hava i alla avseenden

slagit väl ut, delar jag skolöverstyrelsens åsikt, att linjen bör bibehållas

för att ytterligare prövas under de gynnsammare betingelser, som vid

nästa elevintagning på linjen kunna väntas föreligga.

Besparingsberedningens förslag om indragning av lektorat vid dubbelseminarierna

har biträtts av statskontoret och skolöverstyrelsen. Då jag ej

funnit hinder däremot möta, får jag föreslå, att en lektorstjänst vid ettvart

av de sex dubbelseminarierna för folkskollärarutbildning indrages vid

inträffande ledighet.

Vad beträffar semimvrielärarnas tjänstgöring synas möjligheterna att

sysselsätta de lärare, vilka ej kunna beredas full tjänstgöring vid sitt

seminarium, under innevarande läsår hava blivit väl utnyttjade. Personliga

lönefyllnader till Övningslärare kunna icke anses hava medfört någon alltför

betungande utgift för det allmänna, Bestämmelserna om fyllnadstjänstgöring

och om personlig lönefyllnad torde böra oförändrade gälla för budgetåret

1942/43.

Vad beträffar elevintagningen har utskottet i likhet med departementschefen

funnit skolöverstyrelsens förslag örn intagning under nästa läsår av

sex klassavdelningar på fyraårig linje innebära en med hänsyn till för närvarande

föreliggande förhållanden godtagbar lösning av denna fråga. Utskottet

är däremot — på grund av den enligt utskottets uppfattning betydelsefulla

uppgift i seminarieorganisationen, som den fyraåriga linjen har

att fylla — icke berett att ansluta sig till departementschefens yttrande

örn skälen för ökat utrymme åt utbildningen på studentlinje.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår är arbets
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

15

lösheten av mycket större omfattning bland de kvinnliga folkskollärarna än

bland deras manliga kolleger. Utskottet har därför ansett sig böra biträda

skolöverstyrelsens förslag i fråga örn proportionen mellan manliga och

kvinnliga elever, som böra intagas i folkskoleseminarierna, vilket innebär,

att läsåret 1942/43 skulle på fyraårig linje intagas 41/2 manliga och l1/2

kvinnliga klassavdelningar. Intagningen skulle enligt överstyrelsens av departementschefen

tillstyrkta förslag äga rum vid vart och ett av folkskoleseminarierna

i Göteborg, Linköping, Lund och Uppsala med en klassavdelning

örn 24 manliga elever, vid folkskoleseminariet i Stockholm med en

lika stor avdelning kvinnliga elever samt vid folkskoleseminariet i Umeå

med en klassavdelning om 12 manliga och 12 kvinnliga elever. Jämväl utskottet

biträder detta förslag och kan alltså för sin del icke tillstyrka, att

vid folkskoleseminariet i Luleå, vilket var det enda, där intagning ägde

rum läsåret 1941/42, skulle, i enlighet med vad i motionerna 1:206 och

II: 276 påyrkats, intagas elever även instundande läsår. Utskottet avstyrker

alltså bifall till ifrågavarande motionsvis gjorda yrkande. Utskottet

vill samtidigt framhålla, att den omständigheten att någon intagning ej

kommer att ske under nästa läsår vid Luleåseminariet givetvis icke innebär

en åtgärd syftande mot ett nedläggande av detta seminarium, vars

stora betydelse för Norrland ligger i öppen dag.

Vidkommande folkskoleseminariernas yttre organisation är utskottet ense

med departementschefen örn att någon ändring av densamma icke nu bör

komma till stånd. Detta ställningstagande står även i överensstämmelse

med den uppfattning, som i denna fråga intogs av 1941 års riksdag.

Ett nedläggande av försökslinjen för småskollärarinnors utbildning till

folkskollärarinnor vid folkskoleseminariet i Falun synes såsom besparingsberedningen

framhållit med fog kunna ifrågasättas. På av departementschefen

anförda skäl har utskottet likväl funnit ifrågavarande linje böra tills

vidare bibehållas.

Den av departementschefen föreslagna indragningen vid första inträffande

ledighet av en lektorstjänst vid vart och ett av de sex dubbelseminarierna

får utskottet tillstyrka.

I övrigt har vad departementschefen i detta sammanhang anfört icke

givit utskottet anledning till erinran eller yttrande.

b) Anslagsberäkningar.

Anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna, nu 2,192,500 kronor,

har av departementschefen för nästa budgetår beräknats till 2,014,900 kronor,

vilket innebär en minskning med 177,600 kronor. Anslagsminskningen

sammanhänger huvudsakligen därmed, att vissa lärare under nästa budgetår

komma att få sin tjänstgöring förlagd till andra läroanstalter.

De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna hava icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Utskottet.

Utskotte

Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 240,000 kronor

och har för nästa budgetår av departementschefen beräknats till 279,800

kronor, vilket innebär en höjning med 39,800 kronor. Höjningen belöper

huvudsakligen på utgifter för bränsle, lyse och vatten.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres

med av departementschefen föreslaget belopp, 279,800 kronor.

Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna:

Materiel, böcker m. m.

För innevarande budgetår har till ifrågavarande ändamål anvisats ett

reservationsanslag av 40,000 kronor. Departementschefen har för nästa budgetår

förordat en anslagshöjning med 8,000 kronor. Härav belöper ett belopp

av 5,000 kronor på utgiftsposten »materiel för undervisning i slöjd

och hushållsgöromål» och återstoden på engångsutgifter för reparation och

komplettering av gymnastikmateriel vid seminariet i Karlstad.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot departementschefens

förevarande förslag.

Förslagsanslaget till Småskoleseminarierna:

Avlöningar.

a) Elevintagningen och organisationen.

1936 års organisation för småskollärarinneutbildningen framgår av följande

uppställning:

Dubbelseminarier:

[Strängnäs

[Skara

[Landskrona

Härnösand

H-årig

linje

Enkelseminarier:

Växjö

Haparanda |

Lycksele fin-årig linje

Den normala organisationen omfattar alltså åtta tvååriga och två treåriga

utbildningslinjer med en examinationskapacitet — vid normal klassnumerär,

24 elever — av 240 examinander per år.

Den senaste elevintagningen vid småskoleseminarierna skedde år 1940,

då sammanlagt 40 elever intogos i första klassen av seminarierna i Landskrona

och Växjö.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9S.

17

Elevintagningen för läsåret 19 42/43.

Skolöverstyrelsen föreslår intagning av en klassavdelning vid vart och

ett av seminarierna i Landskrona, Strängnäs, Lycksele och Haparanda.

Överstyrelsen funne av utredningen rörande lärarbehovet och lärartillgången

framgå, att det nuvarande överskottet på småskollärarinnor komme

att bliva i huvudsak absorberat under läsåret 1944/45. Detta gällde emellertid

endast, ifall läraröverskottet varit mera rörligt, än vad nu vore förhållandet.

Det vore emellertid icke uteslutet, att denna brist på rörlighet

kunde skapa ett ersättningsbehov av nya lärarinnor, långt innan överskottet

försvunnit. I varje fall komme arbetslösheten att hävas åtskilligt tidigare

i södra och mellersta Sverige än i norra. Av denna anledning syntes

det ändamålsenligt, att en viss, ehuru begränsad examination — av exempelvis

blott 2 klassavdelningar — verkställdes i södra Sverige år 1944.

Möjligen kunde då den examination av omkring 350 nya lärare — motsvarande

i runt tal 15 klassavdelningar — som enligt det föregående skulle

varit behövlig år 1945, minskas till 13 avdelningar.

Härav följde, att intagningen på den tvååriga linjen år 1942 borde inskränkas

till 2 klassavdelningar. På den treåriga linjen borde intagning

kunna ske i full utsträckning år 1942 (= 2 klassavdelningar), eftersom de

elever, som intoges där, ej utexaminerades förrän år 1945.

De tvååriga seminarier, vid vilka intagning skulle ske år 1942, borde,

som nämnts, ligga i södra och mellersta Sverige. Lämpligast bleve därvid

att välja seminarierna i Landskrona och Strängnäs, ej blott med tanke på

läget utan även ur ekonomisk synpunkt, enär seminarielärarnas tjänstgöring

därigenom kunde ordnas på ett för staten ekonomiskt mera tillfredsställande

sätt, än om intagningen förlädes till två andra seminarier.

Under år 1943 och åren därefter måste däremot elevintagning ske, ej

blott av så många klassavdelningar, som seminarierna normalt avsetts att

mottaga, utan åtskilligt därutöver. Det kunde naturligtvis ifrågasättas, huruvida

det vore ändamålsenligt att som överstyrelsen föreslagit begränsa

intagningen år 1942, när man vore medveten om att den erforderliga intagningen

år 1943 och därefter bleve så stor, att särskilda åtgärder syntes

behöva vidtagas, för att seminarierna skulle kunna mottaga alla nya elever.

Ur ekonomisk synpunkt vore det sannolikt fördelaktigare, att redan

år 1942 effektivt utnyttja hela seminarieorganisationen, varigenom de särskilda

åtgärderna kunde uppskjutas ännu något år. Överstyrelsen hade

emellertid icke velat gå på denna linje, då därigenom arbetslöshetstiden

för småskollärarinnorna skulle något förlängas. Arbetslösheten bland dessa

lärare vore ju av gammalt datum, och när det nu omsider skönjdes ett

slut på densamma, vore det önskvärt, att avvecklingen icke fördröjdes. För

småskollärarinnekåren vöre det ur psykologisk synpunkt av mycket stor

betydelse, att arbetslösheten snarast möjligt hävdes, och att examinationen

icke dessförinnan på allvar igångsattes.

Statskontoret, som i likhet med skolöverstyrelsen finner ådagalagt, att ett

större antal elever än småskoleseminarierna normalt äro anpassade för måste

intagas för läsåret 1943/44, därest intagningen för instundande läsår sker

i enlighet med överstyrelsens förslag, vill, då nämnda anordning synes ämbetsverket

föga ändamålsenlig ur statsfinansiell synpunkt, förorda, att i stål
Bihang

till riksdagens jirotolcoll Wirf. C> sami. Nr 98. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

let elever för instundande läsår intagas i första klassen vid samtliga småskoleseminarier.

Såväl småskollärarinneföreningen som folkskollära^ öreningen hemställa,

att någon elevintagning vid småskoleseminarierna för läsåret 1942/43 icke

måtte beslutas.

Även förslaget örn elevintagning vid de treåriga seminarierna i Lycksele

och Haparanda år 1942 ingå ve föreningen starka betänkligheter. Som skolöverstyrelsen

framhållit, funnes i Norrland den största delen av småskolläraröverskottet,

och det förefölle icke troligt, att detta skulle vara absorberat

efter tre år. Enligt undersökningar av anställningsförhållandena för

småskollärarinnor, vilka föreningen årligen företagit under åren 1930/40,

hade vid Haparanda seminarium under åren 1930/39 utexaminerats 98

lärarinnor. Av dessa hade den 1 april 1941 endast 1 vunnit ordinarie anställning.

4 hade plats som biträdande lärarinnor och 6 som lärarinnor vid

mindre folkskolor. Under tiden 1930/40 hade vid Lycksele seminarium utexaminerats

116 lärarinnor. Av dessa hade vid nyssnämnda tidpunkt 10

vunnit ordinarie anställning, medan 1 fått plats som biträdande lärarinna

och 6 som lärarinnor vid mindre folkskolor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Beträffande utgångspunkterna för en beräkning av lämplig elevintagning

vid småskoleseminarierna gäller, kanske i än högre grad, rörande

arbetslöshetssiffrorna och utsikterna för lärarbehovet detsamma som jag

förut yttrat i samband med frågan örn elevintagningen vid folkskoleseminarierna.

Vidare måste man hålla i minnet, att arbetslösheten inom

småskollärarkåren är mycket större än bland folkskollärarna — stor även

under nuvarande beredskapsinkallelser, vilka gynna småskollärarinnorna

endast med ett relativt litet antal vikariattillfällen — och av gammalt

datum, att rationaliseringen av folkskoleväsendet främst går ut över de

tjänster, som stått öppna för lärare med småskolekompetens, samt att

en mycket stor reserv finnes av vid arbetslöshetsundersökningen frånräknade

småskollärarinnor, vilka för närvarande icke äro arbetssökande

på lärarbanan men mycket väl kunna fylla ut en brist på korttidsvikarier

och i flertalet fall ej äro att anse såsom mindre önskvärd arbetskraft.

Det anförda synes mig visa, att risken för en felkalkyl rörande det framtida

lärarbehovet är större, vådan av för stor examination mera påtaglig,

men nackdelarna av för litet tillskott till arbetskraften mindre här än

i fråga om folkskollärarna. Av dessa skäl måste jag i likhet med skolöverstyrelsen

bestämt avvisa tanken på att — i syfte att av ekonomiska skäl

undvika en senare toppbelastning av seminarieorganisationen — redan i år

taga in fullt antal elever vid alla seminarier och därmed medvetet förlänga

arbetslöshetens bestånd. Men även skolöverstyrelsens intagningsförslag

synes mig ägnat att ingiva betänkligheter. Det synes mig icke lika starkt

grundat som förslaget beträffande folkskoleseminarierna. Överstyrelsens

starka hänsynstagande till småskolläraröverskottets lokalisering framför allt,

relativt sett, till Norrland och dess lokalbundenhet — vilken i verkligheten

till och med torde vara större än arbetslöshetsundersökningens resultat angiver

och även i viss utsträckning torde gälla dem, som förklarat sig villiga till

tjänstgöring var som helst — synes visserligen fullt motivera den föreslagna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

19

elevintagningen i Landskrona och Strängnäs seminarier. Erfarenhet har i

själva verket redan erhållits av viss knapphet på lärare med småskolekompetens

i södra Sverige. Däremot kan jag icke anse övervägande sannolikhet

tala för att småskolläraröverskottet år 1945 kommer att vara hävt i Norrland,

och har icke blivit övertygad örn lämpligheten av att då utexaminera

två klasser småskollärarinnor i de två län, där tillgången på småskollärare är

relativt störst och anställningsförhållandena för de sista åren utexaminerade

lärare varit exceptionellt dåliga. För att bereda goda läraraspiranter

i övre Norrland, vilka nu i två år saknat möjlighet att inom landsdelen

vinna småskollärarutbildning, tillfälle till sådan, synes intagning av en

klassavdelning på treårig linje vara tillfyllest.

Jag föreslår därför, att en klassavdelning örn 24 elever för instundande

läsår intages vid vart och ett av småskoleseminarierna i Landskrona,

Strängnäs och Lycksele, men däremot icke vid seminariet i Haparanda.

Lycksele seminarium synes nämligen av ekonomiska och rekryteringsskäl

böra före seminariet i Haparanda ifrågakomma för elevintagningen.

Till stöd för det i motionerna I: 207 och II: 277 gjorda yrkandet örn intagning

nästa läsår av elever i Haparandaseminariet har anförts bland

annat:

Det borde erinras, att småskolelärarinneseminariet i Haparanda avsåge

att utbilda en speciell sort av småskollärarinnor, nämligen sådana för tjänstgöring

i Tornedalen och andra finskspråkiga delar av Norrbotten. Man

måste därför göra klart för sig, att örn man med förslaget att intaga elever

vid Lycksele småskoleseminarium avsåge att tillgodose även de bygder,

som under vanliga förhållanden erliölle sina småskollärarinnor från Haparanda,

så vore detta en felaktig beräkning, därför att Lyckseleeleverna ej

inhämtat eller ägde några kunskaper i finska språket. För tjänstgöring som

småskollärarinnor inom nämnda finskspråkiga bygder fordrades emellertid

enligt gällande bestämmelser, att lärarinnorna skulle behärska finska

språket.

Även andra skäl kunde anföras mot Kungl. Maj:ts förslag. Ett sådant

vore, att för närvarande —- enligt upplysning, som erhållits från sakkunnigt

håll inom Norrbotten — så gott som ingen från Haparanda småskoleseminarium

utexaminerad elev vore utan arbete. Det existerade alltså bland

detta speciella slag av småskollärarinnor ett helt annat förhållande än vad

som vore fallet bland småskollärarinnor i allmänhet i landet i övrigt. Enligt

vad som vore bekant och kunnat konstateras, komme också under de

närmaste åren ett ganska betydligt antal småskollärarinnor inom här

nämnda bygder att avgå från sina befattningar på grund av pensionering.

Skulle nu förslaget örn inställande av intagning av elever vid Haparandaseminariet

genomföras, vore det tämligen säkert, att efter några år en betydlig

brist på småskollärarinnor inom detta område komme att uppstå,

i synnerhet som intagning av elever vid seminariet i fråga även varit inställd

under 1940 och 1941.

Seminarieor g anis ationen.

Skolöverstyrelsen har verkställt utredning rörande möjligheterna till inskränkning

av småskoleseminarieorganisationen och kommit till den upp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

fattningen, att detta icke läte sig göra, då den nuvarande seminarieorganisationen

behövde anlitas i sin helhet redan från och med år 1943. Tvärtom

syntes det bliva nödvändigt att inom kort utöka organisationens examinationskapacitet.

Det vore därför icke möjligt att minska seminariernas antal.

Visserligen skulle man genom sammanslagning av tvenne enkelseminarier

till ett dubbelseminarium, såsom departementschefen enligt föregående

års seminarieproposition antytt, vinna en ekonomisk fördel utan att examinationskapaciteten

därigenom minskades, men man förlorade därigenom

den expansionsmöjlighet, som funnes i den nuvarande organisationen och

som man inom något år bleve i behov av att använda.

Överstyrelsen har även verkställt undersökning av möjligheterna att så

effektivt som möjligt utnyttja de nuvarande seminariernas utvidgningsmöjligheter,

varigenom man kunde undvika inrättande av nya seminarier med

de konsekvenser i ekonomiskt hänseende, som detta skulle medföra. För

denna undersökning har departementschefen endast lämnat en kort redogörelse,

enär frågan icke syntes kunna i detta sammanhang bliva föremål

för slutlig prövning. Undersökningen utmynnar i hemställan, att småskoleseminarierna

i Härnösand, Lycksele och Växjö må från och med den

1 juli 1943 ombildas till dubbla, tvååriga småskoleseminarier, samt att åtgärder

vidtagas för att de av riksdagen tidigare beslutade byggnadsarbetena

vid småskoleseminarierna måtte bliva igångsatta i så god tid, att de hinna

slutföras under sommaren 1944.

Besparingsberedningen finner efter granskning av det av skolöverstyrelsen

den 24 januari 1941 framlagda utredningsmaterialet (propositionen 1941: 177)

starka skäl tala mot en beskärning för närvarande av småskoleseminarieorganisationens

examenskapacitet.

Av statskontoret framhålles, att örn dess förslag rörande elevintagningen

vid småskoleseminarierna för instundande läsår följdes, ställningstagandet

till frågan örn en utvidgning av dessa seminarier tillsvidare syntes kunna

anstå, och därmed spörsmålet örn nya kapitalinvesteringar i seminariebyggnaderna

ställas på framtiden.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande:

I fråga om småskoleseminariernas organisation göra sig liknande synpunkter

gällande som beträffande folkskoleseminarierna. En synnerligen

önskvärd koncentration av undervisningen till större anstalter kan icke

vinnas genom att definitivt nedlägga något av de nuvarande seminarierna,

vilka alla inom kort komma att behövas, men vinnes örn några år, då alla

seminarierna utom det i Haparanda skulle behöva utnyttjas för dubbla

eller tredubbla klassuppsättningar.

De avgöranden, som skolöverstyrelsen äskar rörande enkelseminariers

omorganisation till dubbla samt om igångsättande av vissa byggnadsarbeten

för småskoleseminarierna, behöva ej ännu träffas. Däremot kommer jag

att granska de ifrågasatta byggnadsföretagen och, därest ytterligare utredningar

eller åtgärder erfordras för att möjliggöra deras omedelbara igångsät
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98. 21

tande, underställa Kungl. Maj:t de förslag, som i sådant hänseende må befinnas

påkallade.

Utskottet är ense med departementschefen och skolöverstyrelsen örn att

elevintagning nästa läsår bör äga rum vid småskoleseminarierna i Landskrona

och Strängnäs.

Vad beträffar intagningen av elever i övrigt har, såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, skolöverstyrelsen föreslagit, att en klassavdelning skulle

intagas vid vart och ett av seminarierna i Lycksele och Haparanda, medan

departementschefen förordat intagning allenast vid förstnämnda seminarium.

1 de föreliggande motionerna I: 207 och II: 277 har påyrkats elevintagning

nästa läsår vid Haparandaseminariet. Utskottet har för sin del blivit övertygat

om, att starka skäl på grund av de i övre Norrland och framför allt

i Tornedalen rådande speciella förhållandena tala för ett bifall till skolöverstyrelsens

ifrågavarande förslag. Enligt vad utskottet under hand inhämtat

torde icke heller något mera betydande överskott på småskollärarinnor förefinnas

i övre Norrland. Vidare vill utskottet framhålla, att seminariet i Haparanda

fyller uppgiften icke blott att utbilda småskollärare, skickade att omhänderhava

undervisningen i de finsktalande delarna av Norrbotten, utan

även som en läroanstalt, ägnad att giva här ifrågavarande landsdelars kvinnliga

ungdom tillfälle att förvärva sig ett icke oväsentligt mått av allmänbildning.

Utskottet tillstyrker alltså, med biträdande av det i ovannämnda

motioner gjorda yrkandet, att förutom vid seminariet i Lycksele jämväl vid

seminariet i Haparanda nästa läsår intages en klassavdelning om 24 elever.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen anfört

i fråga örn småskoleseminariernas organisation.

b) Anslagsberäkningar.

För innevarande budgetår är till avlöningar vid småskoleseminarierna anvisat

ett förslagsanslag å 457,600 kronor. Departementschefen har för nästa

budgetår beräknat anslagsbehovet till 452,300 kronor. Skolöverstyrelsen hade

beräknat ett anslag av 459,800 kronor erforderligt. Skillnaden mellan skolöverstyrelsens

och departementschefens beräkningar, 7,500 kronor, betingas

därav, att departementschefen avstyrkt överstyrelsens förslag örn intagningnästa

läsår av elever vid seminariet i Haparanda.

Såsom av det föregående framgår, har utskottet tillstyrkt, att nästa läsår

skulle intagas en klassavdelning jämväl vid seminariet i Haparanda. På grund

härav torde avlöningsanslaget till småskoleseminarierna för nästa budgetår

böra uppföras med 459,800 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag innebär en ökning med 7,500 kronor. Denna ökning hänför sig med

500 kronor till anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Majit och med 7,000 kronor till anslagsposten till avlöningar

till (ivrig icke ordinarie personal.

Utskottet.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Utskottet.

Förslagsanslaget till Småskoleseminarierna:

Omkostnader.

För täckande av småskoleseminariernas omkostnader under innevarande

budgetår utgår ett förslagsanslag av 57,400 kronor. Skolöverstyrelsen har

för nästa budgetår beräknat anslagsbehovet till 73,400 kronor, varav 4,700

kronor avsetts till en preparandkurs och 3,700 kronor till en kurs i hushållsgöromål

vid seminariet i Haparanda. I det av överstyrelsen äskade anslaget

ingår även ett belopp av 700 kronor till »särskilda kurser och föreläsningar»,

varav 200 kronor avsetts för nämnda seminarium. — Överstyrelsen har

erinrat, att kursen i hushållsgöromål utgjorde ett obligatoriskt led i seminarieundervisningen.

På grund av brist på lokaler kunde den emellertid icke

bedrivas under pågående läsår utan hade under en följd av år drivits som

sommarkurs, till vars anordnande medel utgått ur omkostnadsstaten.

Departementschefen har för egen del anfört:

Av den ståndpunkt, jag intagit beträffande seminariet i Haparanda,

följer ej blott att det av överstyrelsen för kurs i hushållsgöromål beräknade

anslagsbehovet av 3,700 kronor bortfaller, utan även att anslaget till särskilda

kurser och föreläsningar kan nedsättas med 200 kronor till 500 kronor.

Däremot bortfaller ej behovet av anslag till preparandkursen, vilken är avsedd

att hållas vårterminen 1943 för att förbereda elevintagningen samma år.

Då jag i övrigt icke finner något att tillägga till eller ändra i överstyrelsens

beräkningar, förordar jag, att till småskoleseminariernas omkostnader för instundande

budgetår anvisas ett förslagsanslag av 69,500 kronor. Förslaget

innebär en anslagsökning med 12,100 kronor.

I detta sammanhang får jag erinra, att Lycksele socken och Lycksele köping

såsom gemensamma ägare till det markområde, som gränsar till den nuvarande

seminarietomten i Lycksele, erbjudit sig att såsom gåva till Kungl.

Majit och kronan överlämna ett område av cirka 1,200 kvadratmeter av

nämnda markområde, vilket ansetts erforderligt för undervisningen i trädgårdsskötsel

vid seminariet. På kronan skulle enligt gåvobrevet dock ankomma

att bestrida kostnaderna för vederbörlig avstyckningsförrättning och

lagfart. Då det gjorda erbjudandet torde böra godtagas, torde sagda kostnader

få bestridas från ifrågavarande anslag.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, än att förevarande anslag bör på grund

av den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om seminariet i Haparanda uppföras

med ett belopp av 73,400 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag innebär en anslagsökning med 3,900 kronor.

Reservationsanslaget till Småskoleseminarierna:

Materiel, böcker m. m.

För innevarande budgetår har till ifrågavarande ändamål anvisats ett reservationsanslag

av 7,000 kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 600 kronor till 7,600 kronor, men depar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

23

tementschefen har, enär utbildningsverksamhet enligt hans förslag skulle

bedrivas endast vid tre seminarier, ansett sig kunna begränsa anslaget till

7,500 kronor.

I detta sammanhang erinras, att departementschefen förklarat sig icke för

nästa budgetår förorda uppförande av något anslag till fortbildningskurser

för folk- och småskollärare.

Då utskottet föreslagit, att verksamheten skall bedrivas vid fyra seminarier

i stället för vid tre enligt departementschefens förslag, torde detta

anslag böra uppföras med ett belopp av 7,600 kronor.

Reservationsanslaget till Allmänna studielånefonden.

1941 års riksdag anvisade för kapitalinvestering i studielånefonden i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av 200,000 kronor, varav 140,000 kronor avsågs för studielån

till elever vid seminarier och 60,000 kronor för övriga studielån.

Departementschefen har erinrat, att 1941 års riksdag beslutat, att de stipendier,

som dittills ställts till förfogande för seminarieelever, i allmänhet

skulle ersättas med studielån. Låneverksamheten skulle inordnas under studielånefonden,

varur lån till seminarieelever jämväl förut beviljats, men en

särskild del av fonden liksom också av det årliga anslaget för kapitalinvestering

i densamma skulle förbehållas seminarieeleverna. Lånen till dessa elever

skulle dock beviljas i samma ordning som lånen i övrigt.

För studielånen till elever vid folk- och småskoleseminarier stöde, yttrar

departementschefen, vid utgången av innevarande budgetår några inflytande

kapitalmedel icke till förfogande. Som reservation å det för samma budgetår

anvisade investeringsanslaget kvarstode endast ett outdelat belopp av omkring

2,000 kronor. Låneverksamheten vore således helt beroende av anslaget

för kapitalinvestering i allmänna studielånefonden.

Med hänsyn tagen till det jämfört med tidigare läsår avsevärt lägre elevantal,

som under instundande läsår komme att undervisas vid seminarierna,

därest det av departementschefen framlagda förslaget till elevintagning följdes,

syntes ifrågavarande anslags för seminarieeleverna avsedda del kunna

beräknas avsevärt lägre än motsvarande för budgetåret 1941/42 beviljade

anslagspost. För erhållande av fortsatta lån hade 85 sökande anmält sig,

medan 35 sökande anhölle om nya lån. Lånebehovet torde bliva tillfredsställande

fyllt, örn för de förra beräknas ett belopp av 80,000 kronor och för

de senare 20,000 kronor, eller sålunda tillhopa 100,000 kronor.

För studielånen i övrigt kunde vid årets utdelning enligt uppgift från

statskontoret disponeras sammanlagt ungefär 220,000 kronor. En kapitalinvestering

för instundande budgetår av 60,000 kronor eller samma belopp,

som föregående år anvisats för ändamålet, skulle möjliggöra en låneutdelning

av samma storlek som föregående år, vilket under förhandenvarande förhållanden

finge anses tillfredsställande.

Reservationsanslaget till Allmänna studielånefonden torde alltså för nästa

budgetår böra beräknas till 160,000 kronor, varav avsåges:

Utskottet,.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande ÅTr 98.

1. För studielån till elever vid folk- och småskoleseminariet kronor 100,000

2. För övriga studielån............................. » 60,000

Summa kronor 160,000.

Förslaget innebure en anslagsminskning med 40,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:67 och 11:101 framställda yrkandet har

anförts bland annat:

I villkoren för erhållande av statens räntefria studielån vore föreskrivet

att skolan, vari den sökande erhölle sin utbildning, skulle vara statsunderstödd

eller statskontrollerad.

Även örn dessa villkor och särskilt det senare hade sitt berättigande, så

innebure detta att elever vid likvärdiga skolor icke kunde komma i åtnjutande

av sådana lån. Nu torde förhållandena vara sådana att eleverna vid

de förstnämnda skolorna, universitet och högskolor, i stor utsträckning tillhörde

de samhällsgrupper som i ekonomiskt avseende icke hade det sämst

ställt, utan i stället haft möjligheter att passera olika läroanstalter på vägen

upp mot de högre.

Däremot förekomme det mycket ofta att vid andra läroanstalter av mera

fackbetonad karaktär eleverna komme direkt från arbetsmaskinen på verkstaden

eller från plogen på åkern och placerade sig på skolbänken. Sådana

elever hade i allmänhet stora ekonomiska bekymmer att brottas med under

skoltiden, vilka måhända så småningom även kunde inverka menligt på deras

energi och uthållighet i skolarbetet.

_ Visserligen funnos möjligheter till lättnader i form av stipendier, nedsättning

av kursavgifter m. m., men detta vore i de flesta fall icke tillräckligt.

Här om någonsin vore lån behövliga, men svårigheterna att erhålla dylika

vore här större än i mångå andra fall. Därför skulle man kunna förutsätta

att statens räntefria studielån skulle vara bästa låneformen även härvidlag.

Som ett exempel på skolor, som kunde komma i fråga vid en utökning i

lånevillkoren, kunde nämnas Stockholms tekniska institut och därmed jämförliga

läroanstalter.

Institutet hade som inspektor professorn vid tekniska högskolan B. A.

Afzelius, vilket torde borga för skolans berättigande som högvärdig läroanstalt.

Vidare framginge av skolans redogörelser att elevernas utbildning på olika

områden vore godkända av olika statliga organ såsom kommerskollegium,

socialstyrelsen m. fl.

Den anslutning skolan hade bevisades bäst därigenom att elevantalet

ständigt stegrats och under vårterminen 1941 uppgått till icke mindre än

2,527 elever. I socialt hänseende tillhörde 24 procent av dessa elever den

bemedlade klassen, 32 procent den mindre bemedlade och 44 procent den

obemedlade. De lånebehövandes antal vore alltså i detta fall ganska stort.

Örn man utginge ifrån att de statliga räntefria studielånen, utom möjligen i

vissa undantagsfall, bleve återbetalda, så bleve den direkta utgiften för staten

endast den ränteförlust som uppstode. Denna omständighet gjorde att

man icke borde sätta en allt för snäv gräns för dessa lånemöjligheter.

I en inom ecklesiastikdepartementet utarbetad, till utskottet under hand

överlämnad ''promemoria har anförts i huvudsak följande:

Enligt reglementet den 30/12 1941 (nr 1005) för utdelning av studielån

från allmänna studielånefonden, § 10, må avliden låntagares dödshodel
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

25

ägare på därom hos Kungl. Majit gjord framställning kunna helt eller delvis

befrias från återbetalningsskyldighet, därest särskilt ömmande omständigheter

äro för handen.

Motsvarande bestämmelse fanns införd i studielånereglementet den 19

juni 1919 (nr 511), vilket tillkommit under riksdagens medverkan (skrivelsen

1919: 230), i vad avser återbetalningsskyldigheten.

Kungl. Majit torde sålunda icke hava möjlighet att — utan riksdagens

medverkan — medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet i annat fall

än då låntagare avlidit.

I ett på Kungl. Majits prövning beroende ärende har emellertid fråga

uppkommit örn befrielse från återbetalningsskyldighet i annat fall än nyss

sagts. Omständigheterna i detta fall äro följande:

Låntagaren, som är ordinarie folkskollärarinna, är född år 1904 och erhöll

genom särskilda beslut, senast den 23 maj 1924, räntefria studielån å

tillhopa 5,200 kronor för studier vid folkskoleseminariet i Falun. Härav

återstår för närvarande oguldet ett belopp av kronor 577: 84 jämte ränta

å tillhopa kronor 86: 83, således sammanlagt kronor 664: 67.

Ifrågavarande folkskollärarinna ingick den 15 april 1936 äktenskap med

en person, som då i ett föregående äktenskap hade 7 omyndiga barn i åldern

17—6 år. Mannen avled den 6 maj 1939. Enligt bouppteckningen uppgingo

dödsboets tillgångar till ett värde av 354 kronor och skulderna till kronor

33,007: 04.

I januari 1941 anhöll änkan örn befrielse från återbetalningsskyldighet

för återstoden av sitt ovannämnda studielån. Hon anförde till stöd härför,

att hennes ekonomiska ställning komplicerats genom att hon varit sjuk

under flera år samt att hon blivit underhållsskyldig för sin makes minderåriga

barn. Kungl. Majit medgav genom beslut den 6 juni 1941 endast, att

lånets återstod finge inbetalas med en femtedel under vart och ett av åren

1941—1945.

I januari 1942 har vederbörande upprepat sin anhållan örn befrielse från

återbetalningsskyldigheten. Hon framhåller, att hennes ekonomiska ställning

blivit synnerligen svår på grund av barnens sjukdom. Dessutom hade

hon cirka 6,000 kronor i skulder. Hennes inkomst såsom lärarinna behövde

i första hand användas så, att möjlighet bereddes för barnen att övervinna

sjukdomen.

Av ett framställningen bifogat läkarintyg framgår, att sökandens man

dött i tuberkulos, att sökanden själv visar symptom på utläkt tuberkulos

lungaffektion och att. sex av barnen i större eller mindre grad lida av lungtuberkulos.

Framställningen har tillstyrkts av såväl studielånenämnden som generalpoststyrelsen

och statskontoret. Statskontoret har dock därvid erinrat,

att framställningen icke synes kunna av Kungl. Majit bifallas utan riksdagens

medverkan.

Det torde få anses önskvärt, att Kungl. Majit hade befogenhet att i fall

som det förevarande, då synnerligen ömmande omständigheter kunna sägas

föreligga, medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet för studielån,

trots att låntagaren icke avlidit.

Utskottet tillstyrker, att anslaget till allmänna studielånefonden för nästa

budgetår uppföres med av departementschefen föreslaget belopp, 160,000

kronor.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

Vad beträffar det i motionerna I: 67 och II: 101 gjorda yrkandet får utskottet

erinra, att jämlikt gällande reglemente för utdelning av lån från allmänna

studielånefonden (SFS 1005/1941) beviljas dylika lån för studier vid

statliga eller under statlig tillsyn ställda läro- och utbildningsanstalter med

undantag för universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet. I den mån de i ovannämnda motioner avsedda läroanstalterna

bli ställda under statens tillsyn bli alltså deras elever berättigade

att söka studielån från omförmälda fond. Att en dylik låneutväg hålles öppen

för ifrågavarande elever måste givetvis underlätta deras studiemöjligheter,

något som utskottet i likhet med motionärerna finner önskvärt, men utskottet

anser sig likväl icke på sätt motionärerna åsyftat kunna tillstyrka, att

lån ur allmänna studielånefonden skulle beviljas studerande vid sådana läroanstalter,

över vilka staten icke utövar någon kontroll. Önska dessa anstalter

i förevarande avseende främja sina elevers bästa, synes den enda naturliga

utvägen alltså vara att de underkasta sig tillsyn från vederbörande statliga

organs sida. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 67

och II: 101 få anses besvarade.

Vidkommande Kungl. Maj:ts befogenhet att befria från återbetalningsskyldighet

för räntefria studielån har utskottet med hänsyn till vad i ovannämnda

promemoria anförts icke funnit något att erinra mot att nämnda

befogenhet må utsträckas att avse jämväl sådana fall, där låntagaren icke

avlidit, men där synnerligen ömmande omständigheter kunna anses föreligga.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

A. Beträffande f olkskoles eminarierna:

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:206 och 11:276,

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1,566,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminari

eläkare ..... kronor 8,100

b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier.

. . » 6,500

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

27

e.

Arvoden åt biträden

å rektorsexpe
ditionerna.

......kronor

Särskilda arvoden

vid provårssemina
rier.

........... *

Tilläggsarvoden åt

lärare vid de vid

vissa seminarier anordnade

kurserna

för utbildande av

kyrkomusiker, förslagsvis

......... »

5,500

16,700

5,600 kronor 42,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......

130,000

276,500

Summa kronor 2,014,900;

b) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 2,014,900 kronor;

c) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader förbudgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 279,800 kronor;

d) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor;

B. B eträffande småskoleseminarierna:

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna 1:207 och 11:277,

a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 328,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina
rieläkare.

.........kronor 2,150

b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier

.... » 2,200

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

c. Arvoden åt biträden

å rektorsexpeditio
nerna.

...........kronor 1,100

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårdsskötsel

............ » 1,050

e. Arvode åt ett biträde

för matlagningen vid

seminariet i Lycksele » 1,300 kronor 7,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............. » 64,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 60,000

Summa kronor 459,800;

b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 459,800 kronor;

c) till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 73,400 kronor;

d) till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7,600 kronor;

C. Beträffande allmänna studielånef onden.;

a) att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för

budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

anvisa ett reservationsanslag av 160,000

kronor;

b) att motionerna I: 67 och II: 101 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 5 maj 1942.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo.

Sven Larsson, Heiding, Andrén, Karl Magnusson, Bäcklund, Gustaf Karlsson, Björkman och

Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm.

Andersson i Prästbol, Ward, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Södergård, Åqvist,

Staxäng, Viklund och Åkerström.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

29

Reservationer:

A. I fråga om f olkskoleseminarierna:

l:o) av herrar Gränebo, Heiding, Karl Magnusson, Gustaf Karlsson, Jo7isson

i Eskilstuna, Törnkvist, Andersson i Prästbol, Hansson i Rubbestad,

Andersson i Södergård och Åkerström, vilka ansett

dels att utskottets yttrande (sid. 14) under rubriken Förslagsanslaget till

Folkskoleseminarierna: Avlöningar, a) Elevintagningen, organisationen samt

lärarnas tjänstgöring bort hava följande lydelse:

»Vad beträffar elevintagningen---utbildningen på studentlinje.

Såsom av den---kvinnliga elever. Utskottet biträder för sin del

detta förslag utom i vad det avser intagning av elever vid folkskoleseminariet

i Stockholm. Den här föreslagna elevintagningen anser utskottet

böra i stället äga rum vid seminariet i Kalmar. Utskottet har intagit denna

ståndpunkt av skäl, som i det följande komma att närmare utvecklas. Utskottet

kan icke tillstyrka att vid folkskoleseminariet i Luleå---i

öppen dag.

Vidkommande folkskoleseminariernas yttre organisation får utskottet

anföra följande. Med hänsyn till det otillfredsställande förhållande, som för

närvarande råder därigenom att folkskoleseminariernas kapacitet icke fullt

utnyttjas, synes det utskottet böra tagas i övervägande att begränsa seminarieorganisationen.

Antalet seminarier måste betecknas såsom för stort

och en beskärning av organisationen torde låta sig genomföra utan att

examinationskapaciteten därigenom nedbringas. En koncentration av undervisningen

till ett färre antal seminarier måste ur såväl pedagogiska som

administrativa synpunkter vara att föredraga framför den nuvarande anordningen

med läroanstalter, som så att säga äro lagda i reserv. Den utredning,

som bör företagas i sålunda angivna syfte, synes utskottet böra inriktas

efter i huvudsak följande riktlinjer. Främst torde böra övervägas

att nedlägga seminariet i Stockholm. Härför tala icke minst de skäl statskontoret

anfört för en dylik åtgärd. Med hänsyn härtill har utskottet också

i det föregående föreslagit, att någon elevintagning nästa läsår icke skulle

äga rum vid detta seminarium utan i stället vid seminariet i Kalmar. En

närmare undersökning synes vidare böra komma till stånd angående nedläggandet

av ytterligare ett seminarium. På grund av den starkt nedåtgående

tendens, som gjort sig gällande i fråga örn såväl tillströmningen som

examinationen vid försökslinjen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor

vid folkskoleseminariet i Falun, torde denna linje böra indragas.

Vad beträffar de övriga seminarierna synas skäl tala för att seminarierna

i Lund och Uppsala anordnas med enbart studentlinjer, det

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

förra för kvinnliga elever ock det senare för manliga. Seminarierna i Falun

och Kalmar torde liksom hittills böra avses för kvinnliga elever. Utskottet

får alltså förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer,

att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring i folkskoleseminarieorganisationen

i anslutning till de synpunkter utskottet här

ovan angivit samt snarast möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må giva anledning.

Den av departementschefen —---får utskottet tillstyrka.

I övrigt har---erinran eller yttrande.»;

dels och att utskottets hemställan under A. Beträffande folkskoleseminarierna

till följd härav bort erhålla följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionerna I: 206 och lii 276,

a) godkänna följande---- reservationsanslag av

48,000 kronor;

e) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring

i folkskoleseminarieorganisationen i anslutning till de

synpunkter utskottet i det föregående angivit samt snarast

möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må giva anledning»;

2:o) av herr Oscar Olsson, som ansett

dels att utskottets yttrande (sid. 14) under rubriken Förslagsanslaget till

Folkskoleseminarierna: Avlöningar, a) Elevintagningen, organisationen samt

lärarnas tjänstgöring bort hava följande lydelse:

»Utskottet får understryka departementschefens tvekan, huruvida skolöverstyrelsens

beräkningar, att arbetslösheten bland lärarna skulle vara

fullständigt hävd läsåfet 1945/46, äro fullt säkra. Utskottet finner sig

därför böra gå fram med större försiktighet vid tillstyrkande av nyintagningar

i år än departementschefen. Det kan ifrågasättas, örn det

inte rent av förelegat ganska goda skäl att hellre följa folkskollärarorganisationernas

förslag, att ingen elevintagning i år måtte göras. Under

alla förhållanden torde den föreslagna intagningen vid det kvinnliga

seminariet i Stockholm böra få anstå, i synnerhet som förslag framkommit

att detta seminarium borde nedläggas, örn den nuvarande seminarieorganisationen

efter närmare utredning skulle befinnas för stor.

Därigenom skulle intagningen begränsas till 120 elever i stället för 144,

om intagning också kommit till stånd i Stockholm.

Vidare synes det ägnat att framkalla vissa betänkligheter, om bestämmelser

träffas för intagning av enbart manliga seminarister vid läroanstalter,

som i organisationen bestämts till samseminarier. Det kunde

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

31

tänkas medföra en icke önskvärd utveckling fram till ett förhållande

att lärarplatser på grund av ovidkommande förhållanden ledigförklarades

enbart för manlig sökande. Lärarplats bör i allmänhet stå öppen

för fri tävlan och besättas med den mest förtjänta läraren oavsett kön.

Naturligtvis kan ett skoldistrikt behöva för undervisning i manlig slöjd

kompetent lärare, och i så fall bör den saken kunna ordnas genom att

kompetensvillkoret kommer med vid platsens ledigförklarande. Även vid

bibehållandet av karaktären av samseminarium vid intagning i första klassen

i Göteborg och Lund Lomme emellertid proportionen att bli 84 till

60 till de manliga sökandenas fördel även örn som departementschefen

föresloge 144 seminarieelever intoges. Utskottet får därför förorda, att

både män och kvinnor intagas vid dessa seminarier på samma sätt som

vid folkskoleseminariet i Umeå.

Vidkommande folkskoleseminariernas yttre organisation får utskottet

anföra följande. Med hänsyn till det otillfredsställande förhållande, som

för närvarande råder därigenom att folkskoleseminariernas kapacitet

icke fullt utnyttjas, synes det utskottet böra tagas i övervägande att

begränsa seminarieorganisationen. Antalet seminarier måste betecknas

såsom för stort, och en beskärning av organisationen torde låta sig

genomföra utan att examinationskapaciteten därigenom nedbringas. En

koncentration av undervisningen till ett färre antal seminarier måste

ur såväl pedagogiska som administrativa synpunkter vara att föredraga

framför den nuvarande anordningen med läroanstalter, som så att säga*

äro lagda i reserv. Därvid torde i första hand böra övervägas nedläggandet

av enkelseminarierna, men också de synpunkter beaktas beträffande

seminarierna i Stockholm och Falun som framförts av statskontoret.

Skäl synas också tala för att seminarierna i Lund och Uppsala

ordnas med enbart studentlinjer. Utskottet får alltså förorda, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit hemställer, att Kungl. Majit måtte

låta verkställa utredning angående ändring i folkskoleseminarieorganisationen

i anslutning till de synpunkter utskottet här ovan angivit samt

snarast möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

må giva anledning.

Den av departementschefen---får utskottet tillstyrka.

I övrigt har — — — erinran eller yttrande»;

dels och att utskottets hemställan under A. Beträffande folkskoleseminanerna

till följd härav bort erhålla följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionerna I: 206 och lii 276,

a) godkänna följande---reservationsanslag av

48,000 kronor;

e) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

måtte låta verkställa utredning angående ändring i folk
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

skoleseminarieorganisationen i anslutning till de synpunkter

utskottet i det föregående angivit samt snarast

möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

må giva anledning»;

B. I fråga örn småskoleseminarierna:

av herr Oscar Olsson, som ansett

dels att utskottets yttrande (sid. 21) under rubriken Förslagsanslaget till

Småskoleseminarierna: Avlöningar, a) Elevintagningen och organisationen

bort hava följande lydelse:

»Utskottet är ense med departementschefen och skolöverstyrelsen om att

elevintagning nästa läsår bör äga rum vid småskoleseminarierna i Landskrona

och Strängnäs. I likhet med departementschefen anser utskottet sannolikheten

icke tala för att småskollärareverskottet år 1945 kommer att vara

hävt i Norrland. Med hänsyn härtill kan det såsom departementschefen framhåller

icke vara lämpligt att utexaminera två klasser småskollärarinnor i de

tva län, där tillgången på småskollärare är relativt störst och anställningsförhållandena

för dessa varit exceptionellt dåliga. Utskottet ansluter sig därför

till den av departementschefen hävdade uppfattningen, att intagning av

en klassavdelning vid ett av de till övre Norrland förlagda seminarierna synes

vara tillfyllest, och får på av departementschefen anförda skäl förorda att

denna intagning kommer att äga rum vid seminariet i Lycksele. Av den

ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet ställer sig avvisande

till det i motionerna I: 207 och II: 277 framställda yrkandet.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

anfört i fråga om småskoleseminariernas organisation»;

dels att utskottets yttrande (sid. 21) under rubriken Förslagsanslaget till

Småskoleseminarierna: Avlöningar, b) Anslagsberäkningar bort hava följande

lydelse:

»Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

gjorda anslagsberäkningarna för nästa budgetår»;

dels att utskottets yttrande (sid. 22) under rubriken Förslagsanslaget till

Småskoleseminarierna: Omkostnader bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke funnit något att erinra mot de av departementschefen

verkställda anslagsberäkningarna för nästa budgetår och har icke heller något

att invända mot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang

anfört»;

dels att utskottets yttrande (sid. 23) under rubriken Reservationsanslaget

till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. bort hava följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med av departementschefen angivet belopp, 7,500 kronor»;

dels ock att utskottets hemställan under B. Beträffande småskolesemiiuirierna

till följd härav bort erhålla följande lydelse:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98. 33

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:207 och 11:277,

a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................kronor 328,000

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina
rieläkare.

..........kronor 1,950

b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier.

.... » 2,000

c. Arvoden åt biträden

å rektorsexpeditio
nerna.

............ » 1,000

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårdsskötsel

............ » 1,050

e. Arvode åt ett biträde

för matlagningen vid

seminariet i Lycksele » 1,300 »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............. »

Rörligt tillägg, förslagsvis...... . . . »

7,300

57.000

60.000

Summa kronor 452,300;

b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 452,300 kronor;

c) till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 69,500 kronor;

d) till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor».

Bihang till riksdagen! protokoll 19iS. 6 sami. Nr 98.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till folkoch småskoleseminarier m. m. jämte i ämnet väc s. 1 i texten